Europas engagemang i Nato

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europas engagemang i Nato"

Transkript

1 Europas engagemang i Nato Påverkan på alliansens möjligheter att leva upp till målen i det nya strategiska konceptet Charlotte Wagnsson & Erik Schyberg Forbe-rapport november 2011 Institutionen för Säkerhet och Strategi, Försvarshögskolan Kontakt:

2 Sammanfattning Natos europeiska medlemsländer kommer att ha problem att nå upp till målen för det nya strategiska konceptet som togs fram under toppmötet i Lissabon Finanskrisen under 2009 har tvingat i princip samtliga medlemsländer att göra nedskärningar i sina försvarsbudgetar och ländernas regeringar börjar med stöd i medborgaropinionen därför att prioritera ned internationella insatser. Det råder i flera centrala frågor oenighet om vilken roll det framtida Nato egentligen ska ha, bl.a. med grund i hotbild och syn på militära insatser utomlands. Det finns dock en viss vilja att i högre grad dela militära resurser och i de flesta länder sker också en modernisering av försvaret för att anpassa de väpnade styrkorna till en mer expeditionär roll. Majoriteten av medborgarna i medlemsländerna stödjer också fortfarande medlemskapet i Nato. Förord Rapporten är författad inom ramen för forskningsprojektet Transatlantic and European Security Challenges, finansierat av Försvarsdepartementet. I rapporten studerar docent Charlotte Wagnsson och medförfattaren Erik Schyberg hur flera europeiska NATO-medlemmar hanterar sitt engagemang i alliansen i ljuset av den skepticism som europeiska folkopinioner uttrycker om vissa av NATOs verksamheter. Rapporten kombinerar akademisk stringens med policyrelevans. Den bör vara av intresse för såväl forskare som praktiker med intresse för utvecklingen av den transatlantiska länken och möjliga konsekvenser för Sverige. Vi är mycket tacksamma för stödet från Försvarsdepartementet för forskning inom vårt område. Vi är också tacksamma för att de uppmuntrar oss att sprida frukterna av vår forskning till både forskare och praktiker. Jan Hallenberg Professor Projektledare Författarna vill tacka följande medarbetare för mycket värdefulla kommentarer på en tidigare version av denna forskningsrapport: Stefan Borén, Kjell Engelbrekt, Göran Grönberg, Jan Hallenberg, Arita Holmberg, Jan Mörtberg, Jacob Westberg. Charlotte Wagnsson, Erik Schyberg 2

3 INNEHÅLL Del 1. Inledning... 4 Kapitel 1. Inledning och forskningssyfte Förord Varför studera inrikespolitik? Syfte och forskningsfråga Avgränsningar... 5 Del 2. Analys... 7 Kapitel 2. Inrikespolitiska förutsättningar... 7 Kapitel 3. Vad vill Europa med Nato? Kapitel 4. Europeisk folkopinion om Nato Del 5. Slutsatser Kapitel 5. Slutsatser av relevans för Nato och Sverige Kapitel 6. Slutord och framåtblick

4 Del 1. Inledning Kapitel 1. Inledning och forskningssyfte The demilitarization of Europe where large swaths of the general public and political class are averse to military force and the risks that go with it has gone from a blessing in the 20th century to an impediment to achieving real security and lasting peace in the 21st. USA:s försvarsminister Robert Gates, februari The paradox, then, is that the global order enjoys more stakeholders than ever before and yet it has very few guarantors. Europe is still one of them, but for how long? Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, 29 juni Förord Det finns en oro, inte minst i USA, över att Europa inte kommer att kunna ta ansvar för sin egen säkerhet. Citatet ovan från USA:s förre försvarsminister beskriver väl den amerikanska synen på de europeiska Nato-ländernas försvarspolitik. I det andra citatet ovan ifrågasatte Natos generalsekreterare om Europa kan behålla sin militära utgiftsnivå om fem eller tio år. Rasmussen menar att detta är en särskilt allvarlig fråga med tanke på den pågående omfördelningen av globala militära maktbalansen till förmån för emerging powers såsom Brasilien, Indien och Kina och USA. Rasmussen menar att dessa staters intressen inte nödvändigtvis sammanfaller med västliga, vilket var tydligt i Libyenfallet. Är den amerikanska oron för sina europeiska allierade befogad? 1.3 Varför studera inrikespolitik? Inrikespolitik och utrikespolitik är sammankopplade. Nederländernas och Kanadas trupptillbakadragande från Afghanistan skall t.ex. ses mot bakgrund av inrikespolitik. Trots att inrikespolitik, inklusive folkopinion, är av avgörande betydelse för möjligheten att placera trupp utomlands och för andra vitala 1 Knowlton, Brian Gates Calls European Mood a Danger to Peace IHT. 23 februari 4

5 säkerhetspolitiska frågor, råder det brist på studier av hur inrikespolitiken påverkar säkerhetspolitiken i dagens Europa. I dagens globaliserade värld, med en lång rad transnationella hot och divergerande hotuppfattningar, är det långt ifrån självklart vad säkerhetspolitiska aktörer som Nato och EU konkret skall ägna sig åt. Det är centralt för kunskapsuppbyggnaden om europeisk och global säkerhetspolitik att skapa förståelse för särdrag i olika nationella drivkrafter bakom säkerhetspolitiska engagemang i Nato och EU. Medan en regering kan motivera deltagande i Afghanistan med hänvisning till internationell terrorism, kan en annan regering främst tala om utvecklingspolitik. Detta har inte minst att göra med att medborgaropinioner i respektive land värderar statens engagemang i operationer utanför det egna territoriet mycket olika. Medborgaropinion i säkerhetspolitiska frågor blir i sin tur allt mer central, bland annat därför att det saknas konsensus om vad som är det viktigaste hotet i dagens värld, på grund av ekonomiska begränsningar i tider av ekonomisk kris och då det gäller att säkra stöd för riskfyllda insatser långt bort ifrån det egna territoriet som inte självklart stöds av alla medborgare. Mot denna bakgrund sökte Nato under 2009/2010 skapa konsensus kring ett nytt strategiskt koncept som skall vägleda den fortsatta verksamheten. Med konceptet som utgångspunkt skall alliansen forma sin verksamhet på ett sätt som är acceptabelt för medlemsländerna, varav flera har upplevt regeringsskiften. Det är centralt att noga följa utvecklingen för att identifiera hur de nya ledarskapen ställer sig till Natos verksamhet och inriktning, både vad gäller underliggande värderingar och konkreta frågor som viljan att bidra med trupper, under den viktiga perioden då det nya strategiska konceptet skall operationaliseras. 1.4 Syfte och forskningsfråga Syftet med denna studie är att analysera hur inrikespolitiska förhållanden påverkar europeiska staters ställningstaganden i global och europeisk säkerhetspolitik och deras stöd för Nato och andra institutioner och samarbetsformer. Studien analyserar elva centrala europeiska staters inrikespolitiska situation, ländernas och medborgaropinionens inställning till Nato och konsekvenser för alliansen och för Sverige. Forskningsfrågan lyder enligt beställaren hur påverkar det europeiska engagemanget i Nato alliansens möjligheter att leva upp till målen i det nya strategiska konceptet? 1.5 Avgränsningar Den analytiska basen för denna rapport utgörs av elva Nato-länder som valts ut för att representera de viktigaste medlemmarna samt medlemmar av mer intresse för Sverige. Det är därför viktigt att vara medveten om att de slutsatser som dras i rapporten har tagits fram inom ramen för avgränsningen. En eventuellt större 5

6 studie skulle kunna ge ett mer exakt svar, men urvalet har bedömts tillräckligt för att i stora drag kunna svara på forskningsfrågan. 1.6 Natos tre obligatoriska kärnuppgifter enligt det nya strategiska konceptet På Nato-mötet i Lissabon 2010 togs nedanstående tre kärnuppgifter, core tasks, fram: 1) Kollektivt självförsvar (Collective Defence) 2) Krishantering (Crisis Managment) 3) Säkerhet genom samarbete (Cooperative Security) De tre kärnuppgifterna anses vara nödvändiga för att kunna garantera säkerheten för medlemsstaterna och deras medborgare. Denna studie kommer att avgöra möjligheten för de utvalda länderna att leva upp till dessa kärnuppgifter. Nedan följer ett urdrag ur det strategiska konceptet där kärnuppgifterna presenteras: A. Collective defence. NATO members will always assist each other against attack, in accordance with Article 5 of the Washington Treaty. That commitment remains firm and binding. Nato will deter and defend against any threat of aggression, and against emerging security challenges where they threaten the fundamental security of individual Allies or the Alliance as a whole. B. Crisis management. NATO has a unique and robust set of political and military capabilities to address the full spectrum of crises before, during and after conflicts. NATO will actively employ an appropriate mix of those political and military tools to help manage developing crises that have the potential to affect Alliance security, before they escalate into conflicts; to stop ongoing conflicts where they affect Alliance security; and to help consolidate stability in post-conflict situations where that contributes to Euro-Atlantic security. C. Cooperative security. The Alliance is affected by, and can affect, political and security developments beyond its borders. The Alliance will engage actively to enhance international security, through partnership with relevant countries and other international organisations; by contributing actively to arms control, non proliferation and disarmament; and by keeping the door to membership in the Alliance open to all European democracies that meet NATO s standards. Nato Strategic Concept For the Defence and Security of The Members of the North Atlantic Treaty Organisation. S. 2. Presenterat i Lissabon, Portugal den 19 november. 6

7 Del 2. Analys Kapitel 2. Inrikespolitiska förutsättningar Sammanfattning Finanskrisen 2009 med efterföljande svallvågor har fått i princip samtliga Natoländer som undersöks i denna analys att skära ner i den offentliga ekonomin. Enbart fyra länder ökar eller behåller med säkerhet försvarsutgifterna: Norge, Polen, Estland och Litauen. Tre av dem tillhör alliansens minsta medlemsländer. Stora Nato-länder som Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland och Italien sparar däremot i olika grad. I de flesta fall finns en strävan att modernisera de väpnade styrkorna för att öka deras expeditionära förmåga, t.ex. i Frankrike och Tyskland. I Storbritannien och troligen också Spanien är det däremot tydligt att out-of-area -operationer inte prioriteras under det närmsta decenniet. Det är också i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien som försvarspolitiken kan komma att ändras tydligt vid regeringsskifte. I t.ex. Norge, Polen och de baltiska länderna är sannolikheten mindre. Analysen visar att de stora Natoländerna inte säkert förmår upprätthålla stödet till alliansen på nuvarande nivå, särskilt när det gäller insatser utanför kärnområdet. Effekterna av finanskrisen 2009 syns fortfarande i princip i samtliga Nato-länder. Det pressade ekonomiska läget för alliansens väpnade styrkor fick Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att i oktober 2010 uppmana medlemsländerna att mer långtgående överväga att specialisera sig och dela resurser för att undvika alltför drastiska effekter av nedskärningarna. Nedanstående tabell ger en överskådlig bild av den försvarspolitiska och ekonomiska situationen för Nato-länderna i denna studie (se nästa sida): 7

8 Tabell 1. Översikt, inrikespolitisk situation i elva Nato-länder. Budgetunderskott/ Statsskuld i Förändring Försvars- procent av i försvarsutgifternas överskott i BNP utgifter i andel av BNP i procent av procent, procent, BNP Danmark -2,9 43,6-1,9 1,18 Estland +0,1 6,6 +10,2 1,76 Lettland -7,6 44,7-22,0 * 1,06 * Litauen -7,1 38,2 +16,4 0,9 Frankrike -7,0 81,7-2,4 * 1,8 * Italien - 4,5 119,0-9,7 6 1,0 Norge +10,5 44,7 +12,3 7 1,38 Polen -7,9 55,0 +2,0 8 1,8 Spanien -9,2 60,1-7,0 0,73 Storbritannien -11,1 9 80,0 10-7,5 till ,52 Tyskland -3,3 83,2-1,2 1,23 Nato kan anses ha det starkaste stödet i norr, med Danmark, Norge och de baltiska länderna och Polen. Det faktum att Natos generalsekreterare är dansk och djupt engagerad gör det troligt att Danmark kommer att fortsätta att vara en pålitlig alliansmedlem. Personalförsörjning till militära operationer utomlands kan möjligen tänkas bli lidande om värnplikten avskaffas i Danmark, något som t.ex. har setts i Spanien. 11 Däremot finns det en politisk vilja att fortsätta att bidra till militära operationer utomlands och fonder finns avsatta för detta ändamål. I Danmark finns inte heller någon motsättning mellan att bidra till Nato och EU båda satsningarna anses viktiga. Extra resurser för denna politik har delgivits genom s.k. stabiliseringsfonder, trots nedskärningar både inom utrikes- och försvarsministeriet. 12 Danmarks förmåga att delta i stabiliseringsoperationer bedöms därför öka. 13 Det nya strategiska konceptets betoning på samverkan, konsultation och multilateralism passar med andra ord Danmark väl. * Avser Eurostat Government finance statistics. Summary tables 1/2011. Data Luxembourg: Publications Office of the European Unions. 3 Ibid. 4 Hacket, James (red) The Military Balance The International Institute for Strategic Studies. Glasgow: Bell & Bain, s Ibid., s Enligt Il Sole 24 Ore.. Ingen förändring enligt The Military Balance Egentligen förmodligen runt 0.5, stor del av ökningen beror på förändrade mätsätt. 8 Eventuellt lite mer enligt Polens försvarsministerium: Basic Information on the MoND Budget for Mars; Adamowski, Jaroslaw Poland's Defense Budget Rises, With Emphasis on Modernization. Defense News. 20 september. Enligt The Military Balance 2011 ingen större förändring. 9 Underskott beräknat för Webb, Dominic. The economic recovery and the budget deficit. House of Commons Library Research 10 Beräknas 2011 sjunka till under 60 procent enligt Office for National Statistics juli. 11 Górka-Winter, Beata & Madej, Marek (red) NATO Member States and the New Strategic Concept: An Overwiev. Warszawa: The Polish Institute of International Affairs, s Hvidt, Nanna & Mouritzen, Hans Danish Foreign Policy Yearbook Danish Institute for International Studies, DIIS: Köpenhamn, s Ibid., ss

9 Den norska ekonomin är en av de starkaste i världen men påverkas också den av den globala konjunkturen. Detta märks däremot inte nämnvärt i den norska försvarsbudgeten som är en av få inom de utvalda Nato-länderna som ökar under Enligt det norska försvarsdepartementet är anledningen till ökningen främst införskaffandet av nya fartyg och flygplan. En satsning på nordområdet, eller Arktis, är tydlig. Den norska flottans förmåga att operera i nordliga vatten ökas, centrum för kustbevakningen flyttas till dess nordligaste bas och resurser för luftstridsoperationer koncentreras till de norra delarna av landet. Norge håller fast vid sitt engagemang i Afghanistan och är även öppet för framtida förfrågningar om marina insatser mot piratverksamhet utanför Afrikas horn. I princip samtliga partier i Stortinget, det norska parlamentet, stödjer medlemskapet i Nato. Endast Sosialistisk Venstreparti är i sitt partiprogram öppet kritiskt till medlemskapet, något som dock inte har märkts under tiden som partiet har suttit i regering. I 2010 års utrikesdeklaration till Stortinget understryks att Nato-medlemskapet är grundstommen i den norska säkerhetspolitiken. 14 Ett eventuellt regeringsskifte i framtiden skulle troligen inte förändra Nato-politiken nämnvärt. I september 2011 genomfördes ett nyval i Lettland p.g.a. en korruptionsskandal inom parlamentet. Socialdemokratiska Harmonicentern fick därmed för första gången en majoritet av rösterna. Partiet är känt för att vara de etniska ryssarnas parti, som utgör en dryg tredjedel av befolkningen, och för att vilja föra en Rysslandsvänlig politik. Partiet antas bli del av en regeringskoalition, men det är också möjligt att de andra partierna försöker minska Harmonicenterns makt genom regnbågskoalitioner. 15 Direkta implikationer för Nato vore om Harmonicentern fick igenom sitt krav på ett återtagande av trupperna från Afghanistan. I december 2010 rapporterade USA:s ambassad i Riga att dåvarande partiordföranden för Harmonicentern försäkrade att landets internationella åtaganden, t.ex. medlemskapet Nato, skulle respekteras och fullföljas om partiet fick mer inflytande. Ekonomiskt stöd till Lettland i form av arbetstillfällen från militära projekt skulle dock begäras i retur. Partiordföranden medgav också att många av partiets väljare lutar sig mot Ryssland i utrikespolitiska frågor. Harmonicentern har av valtaktiska skäl samarbetat med Enhetliga Ryssland för att säkra sitt eget väljarstöd och skulle i slutet av 2009 också inleda ett samarbete med Kinas kommunistparti. 16 Hårda nedskärningar drabbade Lettland efter finanskrisen 2009, bl.a. försvarsbudgeten. Fler besparingar väntas under 2012 för att statsskulden ska nå målet på högst tre procent av BNP. 17 Lettlands försvarsminister hävdar att strävan alltid har varit att behålla de väpnade styrkornas kapacitet trots minskade anslag, 18 men erkänner att fortsatta neddragningar är riskfyllda. 19 Medlemskapet i Nato 14 Norges utrikesdepartement Utenrikspolitisk redegjørelse for Stortinget 23. mars mars. 15 Schwirtz, Michael Gains of Pro-Russian Party in Latvia Show Worries on Economy and Graft. The New York Times. 18 september. 16 Wikileaks Rapport från USA:S ambassad i Riga 21 december. 17 The Economist Same old Saeima?. The Economist. 26 juli. 18 Lettlands försvarsministerium Pressmeddelande. Minister of Defence talks about defence reforms in Latvia. 28 mars. 19 Ibid. Pressmeddelande. Pabriks: It would be very risky to decrease the defence budget. 9

10 beskrivs av utrikesministeriet som fundamentalt för landets försvar. 20 Den egna förmågan att försvara landets gränser och bidra till Nato är dock högst begränsad. Litauens ekonomi drabbades precis som de andra baltiska länderna hårt av finanskrisen Tack vare hårda åtstramningar i budgeten är ekonomin stabilare, men hög arbetslöshet är fortfarande ett problem. 21 Försvarsutgifterna sänktes efter finanskrisen med en femtedel under 2009, och även med 2011 års höjning ligger utgifterna fortfarande under 2008 års nivå. 22 Landets premiärminister tillhör det Konservativa partiet som regerar i koalition tillsammans med tre andra centerhögerpartier 23. Under valrörelsen framfördes ingen kritik mot engagemanget i Nato från de stora partierna. Litauens konservativa regering är mycket kritisk mot Ryssland, något som har fått bl.a. USA att gå emellan och tona ner kritiken. 24 Ett regeringsskifte efter valet 2012 skulle möjligen kunna mildra tonen mot Ryssland. Estland har de bästa ekonomiska förutsättningarna och når nästan tvåprocentmålet, men har trots allt svårt att klara sina säkerhetsåtaganden. 25 Senaste parlamentsvalet i Estland genomfördes i mars Premiärminister Andrus Ansip från liberala Reformpartiet leder Estlands regering i koalition med konservativa IRL 26. Ansip har starkt stöd bland befolkningen och har innehaft posten sedan I augusti 2011 valde parlamentet om president Toomas Hendrik från Socialdemokraterna. 28 Estland skiljer sig från Lettland och Litauen (och de flesta andra Nato-länder) genom sin relativt starka ekonomi. Statsskulden är låg och budgeten visar i år på ett litet överskott. Framförallt skär landet inte ner på försvaret. Målet är att under 2012 nå Natos rekommendation på två procent av BNP, något som uppskattas av alliansens generalsekreterare 29. Estland är ett av de Nato-länder som sett i procent har ökat försvarsbudgeten mest de senaste åren. Estland bidrar också med ett kompani skyttesoldater i Afghanistan som opererar tillsammans med brittiska och amerikanska enheter i de södra och östra delarna av landet. 30 Ett aktivt medlemskap i Nato ses enligt det estniska utrikesministeriet som prioritet nummer ett för den estniska säkerhetspolitiken. 31 Enligt en rapport 20 Lettlands utrikesministerium State Defence Concept. 21 The Economist Time enough. The Economist. 2 juni. 22 O Dwyer, Gerard. The Military Balance, 124; Defense News. Lithuania Cuts Defense Budget. 11 mars. 23 Sveriges ambassad, Vilnius Landfakta - politik. 24 Lithuanian Foreign Policy Review From the Editor. Lithuanian Foreign Policy Review. Nr Lucas, Edward (2011) Loose Ends and Their Virtues: Or, a conceptual non-framework for Nordic- Baltic security cooperation i Robert Nurick and Magnus Nordenman Nordic-Baltic Security in the 21 st Century: The Regional Agenda and the Global Role. Atlantic Council. 26 Sveriges ambassad, Talinn Landrapport. 27 The Economist Estonia busts another stereotype. The Economist. 7 mars. 28 Reuters U.S.-educated Estonian president re-elected. Reuters. 29 augusti 29 NATO Estonian Prime Minister visits NATO Headquarters. NATO. 18 maj; Rikken, Kristopher New Defense Strategy Underlines Commitments to NATO. Estonian Public Broadcasting. 10 juli. 30 Estlands utrikesministerium Estonia and Afghanistan. 21 september. 31 Ibid. Estonia and NATO. 28 februari. 10

11 beställd av Försvarsdepartementet har medlemskapet i Nato ett rekordhögt stöd, över 80 procent, bland esterna. 32 Nästa val till parlamentet hålls i mars Polen kan också ses som en tämligen pålitlig bidragsgivare till Nato, har jämförelsevis stark ekonomi och ligger i nuläget nära tvåprocentsmålet. Försvarsministern vill stärka banden med EU och Nato under hösten 2011 då Polen innehar ordförandeskapet i EU. 33 Polen styrs av premiärminister Donald Tusk från liberala Medborgarplattformen (PO) i koalition med agrarkristdemokratiska partiet PSL. Koalitionen sitter tryggt kvar efter det senaste parlamentsvalet i oktober PO-PSL-regeringen anses generellt ha fört en lyckad utrikespolitik, byggd på transatlantiskt samarbete. Generellt sett går Polens ekonomi bra, särskilt i jämförelse med andra EU-länder. 35 Däremot har premiärministern sagt att ekonomiska nedskärningar väntar för att hantera effekterna i den globala ekonomin. 36 En bidragande anledning kan vara att stöd från EU minskar fr.o.m Samtidigt finns förväntningar om sociala kostsamma sociala reformer. 38 Polens tillbakadragande av landets soldater från Afghanistan under 2012 (eller 2014, beroende på källa) 39 gör att försvarsutgifterna möjligen kan sänkas inom de kommande åren, även om de nuvarande anslagen inte tyder på det. De stora länderna Frankrike, Italien och Spanien är mer osäkra kort för Nato. I Frankrike beror Nato-engagemanget den närmaste tiden mycket på den kommande presidentens partitillhörighet. Nästa president väljs i maj 2012, följt av parlamentsval till nationalförsamlingen i juni samma år. Redan under våren 2011 beräknades Socialistiska partiet, oavsett kandidat, på allvar utmana president Nicolas Sarkozy och hans centerhögerparti p.g.a. den sittande presidentens besparingspolitik. 40 En eventuell vinst för Socialistiska partiet vid nästa presidentval kan innebära att försvarspolitiken återgår till den franska, traditionella Nato-kritiska inställningen. Partiets kandidat, François Hollande, är visserligen en relativt moderat kandidat utan regeringserfarenhet som ännu inte har tagit ställning i frågan. 41 Två av socialisternas tidigare tänkbara kandidater, partiledaren Martine Aubry och 2007 års kandidat Ségolène Royal, var dock starkt kritiska till att Frankrike återvände som fullvärdig medlem i Natos militära ledningsstruktur år Aubry menade att beslutet togs för att vinna politiska 32 Estlands försvarsministerium Public Opinion Surveys. 14 september. 33 Jones, Gareth & Baczynska, Gabriela INTERVIEW-Poland to seek closer NATO-EU ties in AlertNet. 13 januari. 34 Swiecicki, Jakub Valet i Polen en lättnad för Europa. Utrikespolitiska institutet. 13 oktober. 35 Toynbee, Polly Poland's steady economic progress matched by growth in social inequality. 6 april; The New York Times Poland. The New York Times. 29 november; Utrikesdepartementet Polen: Landfakta. 36 Polskie Radio Election 2011 Cuts today, jam tomorrow. Polskie Radio. 6 september. 37 The New York Times Poland. The New York Times. 29 november. 38 Swiecicki, Jakub Valet i Polen en lättnad för Europa. Utrikespolitiska institutet. 13 oktober. 39 MacAskill, Ewen US warns against Afghanistan troop withdrawal. The Guardian. 11 mars; Polskie Radio Poland to withdraw from Afghanistan by Polskie Radio. 22 februari. 40 BBC France sets 2012 presidential election dates. BBC. 11 maj. 41 Leick, Romain President Normal May Soon Rule France. Der Spiegel International. 5 oktober

12 poäng hos USA och kallade det transatlantiska samarbetet för en ideologi. 42 Royal ansåg att landet nu isolerade sig till västvärlden. 43 Det går inte att utesluta att Hollandes dokumenterat pragmatiska inställning kan få partiet att föra honom i Nato-kritisk inriktning. Sedan mitten av 1990-talet har Frankrike strävat efter att modernisera sitt traditionella försvar och öka förmågan till expeditionära insatser. 44 Försvarsbudgeten kommer dock att sjunka med 3,7 procent fram till Totalt minskar försvarsutgifterna (32,2 miljarder euro) med 1,2 miljarder euro som en del i regerings strävan att minska statens utgifter. 46 I Italien har det kommit krav från höger (Lega Nord) på minskade internationella insatser. Italiens president Giorgio Napolitano har dock uttalat sitt tydliga stöd för att Italien ska fortsätta att ställa upp för sina allierade, men stora ekonomiska problem och minskade försvarsanslag minskar Italiens möjligheter att bidra. Försvarsbudgeten kommer totalt sett att minska från dagens 13,3 miljarder euro till ca 12 miljarder euro fram till Ytterligare neddragningar inom försvaret är inte omöjliga. Under 2011 kommer anslagen till Italiens väpnade styrkor uppgå till 0,89 procent av BNP. Eftersom försvarsanslagen fastslogs innan det nya sparpaketet antogs i augusti 2011 är nya neddragningar inom försvaret inte omöjliga. Det är fortfarande oklart exakt vad som kommer att drabbas av nedskärningarna. 48 Italiens ekonomi brottas bl.a. med en tung byråkrati, låg investeringsgrad och stora regionala skillnader. 49 Det nya sparpaketet som antogs i augusti 2011 strävar efter att påverka vissa av dessa problem i rätt riktning. Den ekonomiska tillväxten beräknas dock minska till nära noll fram till åtminstone Lega Nord krävde i samband med omröstningen i juni bl.a. att Italien skulle dra sig ur den Nato-ledda insatsen i Libyen, ett krav som inte gick igenom. Partiledaren Umberto Bossi vill också dra ner eller helt avsluta insatsen i Afghanistan. 51 I och med deras nyckelroll i koalitionen så kan det inte uteslutas att landets framtida bidrag till internationella insatser kan minska. Italien kommer gradvis att börja sända hem trupper från Afghanistan under Erlanger, Steven France Will Take Full NATO Membership Again, With Greater Military Role. The New York Times. 11 mars. 43 Erlanger, Steven Sarkozy Embraces NATO, and Bigger Role for France. The New York Times. 7 mars. 44 Górka-Winter, Beata & Madej, Marek NATO Member States and the new Strategic Concept: An Overview, s Defence IQ Press France and Italy to Cut Defence Budgets. Defence IQ Press. 7 juni. 46 Frankrikes ambassad, Washington Ministry of Defense budget guidelines for juli. 47 Gaiani, Gianandrea Difesa e missioni militari oltremare, quante contraddizioni: bilanci risicati, personale in eccesso. Il Sole 24 Ore. 15 augusti 48 Scalfari, Eugenio L'anno fatale della doppia economia. La Repubblica. 21 augusti. 49 Sveriges ambassad, Rom Landfakta, Italien. 50 Kington, Tom and Stewart, Heather Berlusconi fights for political life after new austerity measures spark anger. The Guardian. 14 augusti. 51 La Repubblica Militare italiano ucciso da bomba Bossi: Troppi nostri soldati in giro, costano ". La Repubblica. 2 juli. 52 Ibid Militare italiano ucciso da bomba Bossi: Troppi nostri soldati in giro, costano ". La Repubblica. 2 juli. 12

13 Försvarsbudgeten i Spanien minskar också. Störst effekt får minskningen troligtvis för nya investeringar och modernisering av befintliga system och materiel. En rapport från statliga Spanska institutet för strategiska studier anser att minskade resurser för denna utgiftspost bl.a. innebär att underhållskostnaderna framöver kommer att stiga p.g.a. att gamla system och materiel som tidigare skulle ersättas nu fortsätter att användas trots sin ålder. 53 Försvarstalespersonen för konservativa Partido Popular (PP), det största oppositionspartiet, anser att nedskärningen är oroväckande och kommer att hämma försvarspolitiken för en längre tid framöver, bl.a. p.g.a. den spanska försvarsmaktens stora skulder till vapenindustrin. 54 Den spanska ekonomin är en av de största i Europa men också en av de mest sårbara. Låg produktivitet och hög inflation har traditionellt sett försvagat ekonomin. 55 Landets banker är för närvarande i behov av statligt stöd och en reform av banksystemet pågår. Oroande är också arbetslösheten, 20,9 procent (44,4 procent för ungdomar), som är den högsta i Europa. 56 Statsskulden beräknas öka till 74,3 procent av BNP under Regeringspartiet, de spanska socialdemokraterna (PSOE), har inte haft ett friktionsfritt förhållande till Nato. I mars 2009 drog regeringen tillbaka Spaniens trupper från Kosovo utan förvarning. Troligen berodde detta på Kosovos självständighetsförklaring som Spanien valde att inte erkänna. 58 Natos dåvarande generalsekreterare kritiserade tillbakadragandet 59. I september 2009 meddelade premiärminister José Luís Rodríguez Zapatero att landets trupper i Afghanistan skulle utökas från 780 till soldater. Ytterligare förstärkningar lovades senare i december. 60 Tillbakadragandet från Kosovo bör inte ses som en generell minskad vilja att bidra till Nato-ledda insatser då beslutet mötte stort motstånd från samtliga oppositionspartier. 61 Besparingarna och svårighet att rekrytera personal sedan avskaffandet av den allmänna värnplikten 2001 gör det mindre troligt att Spanien ökar sitt militära engagemang i Nato. 62 Detta kan dock ändras beroende på vilket parti som dominerar regeringen. Sedan juli 2009 har ledande oppositionspartiet PP högst stöd av alla partier med 43,1 procent av rösterna. PSOE har tappat väljare sedan 53 Fonfria Mesa, Antonio Documento de Opinión15/2011. El Presupuesto de Defensa de Februari. Madrid: Instituto Español de Estudios Estratégicos, Ministerio de Defensa, s Infodefensa Méndez augura más años de restricciones pero promete pronta revisión del 8 8. Infodefensa. 6 oktober. 55 Sveriges ambassad, Madrid Landrapport. 26 september. 56 The Economist Spain s Economy: Split Personality. The Economist. 7 juli. 57 Jiménez, Miguel La deuda pública de España alcanzará un récord del 74,3% del PIB en El País. 3 februari. 58 Gonzáles, Miguel España abandonará Kosovo este verano. El País. 20 mars. 59 Ibid. La OTAN critica la retirada por precipitada. El País. 20 mars. 60 Ibid. Zapatero enviará más militares españoles a Afganistán. El País.1 december. 61 Garea, Fernando Zapatero sufre un severo revolcón en el Congreso por la polémica de Kosovo. El País. 26 mars. 62 Górka-Winter, Beata & Madej, Marek (red) NATO Member States and the New Strategic Concept: An Overwiev, s

14 förra valet och når enbart upp till 36 procent. 63 Ett regeringsskifte där PP intar regeringen är möjligt och det skulle innebära en betydligt ökad sannolikhet att Spanien stärker sitt engagemang i Nato. PP anser att nedskärningarna är omöjliga att genomföra när kraven på de spanska väpnade styrkorna är högre än någonsin, främst p.g.a. internationella insatser. I sitt valmanifest säger sig partiet för det första vilja förbättra Spaniens anseende inom Nato, ett anseende som PP anser har försämrats under PSOE-regeringen. Partiet stödjer för fullt de insatser som Spanien för närvarande är inblandat i. För det andra strävar PP efter att stödja de drabbade delarna av försvarsindustrin. För det tredje anser partiet att soldaterna i utlandstjänstgöring måste prioriteras när det gäller anskaffning av materiel och fordon. 64 Detta förutsätter att utrymme hittas i budgeten för att minska nedskärningarna. Den spanska ekonomin har problem och då även Nato-länder med bättre ekonomi har tvingats att spara kan även en ny regering få acceptera försvarsnedskärningar. Storbritannien och Tyskland kan inte heller ses som helt stabila ur ett Natoperspektiv. Storbritannien styrs sedan valet 2010 av en koalition mellan De konservativa och Liberaldemokraterna. Tidigt hamnade fokus för koalitionen på att minska budgetunderskott och den stora statsskulden, något som har inneburit stora nedskärningar i bl.a. de allmänna välfärdssystem och den offentliga förvaltningen. 65 De väpnade styrkorna har också drabbats. I och med ett försvarsbeslut från 2010 minskar försvarsanslagen med mellan sju och en halv till åtta procent. 66 Det nya försvarsbeslutet kommer troligen minska förmågan att genomföra internationella insatser. En effekt av nerdragningarna blir att den maximala storleken för en brittisk internationell operation begränsas till ca fullt understödda soldater, en minskning med ca 30 procent i jämförelse med styrkan som deltog i invasionen av Irak Återhämtning av kapacitet som förlorats p.g.a. för höga ambitioner med för lite resurser skall enligt regeringen prioriteras under det kommande decenniet. Vissa projekt kommer att fortsätta, som utvecklingen av nya atomubåtar och köpet av F-35 Joint Strike Fighter. 68 På andra håll blir nedskärningarna mer påtagliga. Armén mister runt 40 procent av sina stridsvagnar och flottan skrotar hangarfartyget HMS Ark Royal. Samtidigt kommer enbart ett av två nya hangarfartyg som beställdes av den förra regeringen att tas i bruk. Förmågan att operera från hangarfartyg försvinner därmed sannolikt fram till Ett av fartygen kommer då att börja användas, som också ska ha större möjlighet att samverka med den amerikanska och franska flottan, inklusive 63 Centro de Investigaciones Sociológicas Gráfico de la serie de la estimación de voto en elecciones generales - PP/PSOE. 64 Collado, Ángel Rajoy mantendrá las misiones internacionales a cambio de más peso en la OTAN. El Confidencial. 6 september. 65 The New York Times David Cameron. The New York Times. 18 augusti. 66 Hacket, James (red) The Military Balance 2011, s HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review. Storbritannien: The Stationery Office, oktober, s Hacket, James (red) The Military Balance 2011, s Defence Managment Journal UK To Lose Carrier Strike Until Defence Managment Journal. 19 oktober; HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s

15 eventuella gemensamma marina förband. 70 Förmågan till amfibiekrigföring minskar också genom skrotning av ett större fartyg för landstigningsoperationer, HMS Ocean. 71 Anrika förband som skotska Black Watch hotas återigen av nedläggning. 72 Försvarsutskottet i det brittiska parlamentet anser att reformen med säkerhet kommer att försvaga Storbritanniens inflytande i världen 73, trots att den brittiska regeringen har haft det uttalade målet att detta inte skall ske. 74 Kommittén är till skillnad från regeringen kritisk till att diplomati och soft power skulle kunna ersätta de materiella neddragningarna. Kommittén anser det också som oroande att reformens effekter för Nato inte har utvärderats tillräckligt. En risk ses för att andra Nato-länder blir mindre villiga att bidra till alliansen om Storbritannien minskar sin militära förmåga, 75 även om landets två-procentsgräns hålls som utlovat. 76 Totalt ska antalet anställda inom hela försvarsmakten minska med sju procent. 77 Vissa projekt indikerar att det finns en strävan att modernisera och anpassa försvaret för internationella insatser, t.ex. satsar den brittiska flottan satsar på ett hangarfartyg mer lämpat för långdistansuppdrag, men försvarskommittén anser också att det har varit ett misstag att delta i fler insatser än vad det funnits resurser till. 78 Flera gemensamma projekt kommer att genomföras med Frankrike, bl.a. finns planer på en gemensam hangarfartygsgrupp. 79 Labourpartiets talesperson i försvarsfrågor, Jim Murphy, tog tillfället att kritisera försvarsbeslutet och kräva en ny utredning om de väpnade styrkornas framtid. 80 Detta visar tydligt på att oppositionen inte är nöjd med regeringens beslut. Murphy är t.ex. mycket kritisk till bristen på hangarfartygskapacitet. 81 Labourpartiet låg bakom beställningen av två hangarfartyg, varav ett nu inte kommer att användas. 82 Sex olika fartygsvarv runtom i landet är inblandade i byggandet 83 vilket delvis skulle kunna förklara Labourpartiets stöd. I övrigt är kritiken inte särskilt specifik, utan snarare en generell oro över förmågan att skydda landet och genomföra expeditionära insatser. De allmänna valen HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s Ibid., s Kirkup, James Historic battalions could be lost in cuts, warns general. The Daily Telegraph. 21 augusti. 73 House of Commons Defence Committee The Strategic Defence and Security Review and the National Security Strategy Sixth Report of Session Vol I, s House of Commons Defence Committee. 2011, s Ibid., s HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s Ibid., s HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s Hacket, James (red) The Military Balance 2011, s Johnson, Simon Labour calls for defence rethink over Sir Menzies Campbell accusations. The Daily Telegraph. 4 augusti. 81 Jim Murphys blog augusti; Murphy, Jim Defence review: a foresight saga. The Guardian. 27 juni. 82 HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s Maritime Journal. Work In Progress: Rosyth refurbishment fit for a Queen. Maritime Journal. 15

16 hålls precis innan nästa försvarsbeslut ska tas under samma år. 84 Utformningen av det brittiska försvaret kan därmed fortfarande ändras inom en överskådlig framtid. Labour-partiet ligger i augusti 2011 ett par procentenheter över De konservativa i de flesta opinionsundersökningar, 85 men det är fortfarande för tidigt att spekulera i valutfallet Som de flesta Nato-länder skär även Tyskland ner på försvarsutgifterna. Under hösten 2010 debatterades utformningen av de nya väpnade styrkorna. Socialdemokratiska SDP försvarade starkt den gamla värnplikten som avskaffades i juli Förbundskansler Merkel tog ingen tydlig ställning. 87 Omstruktureringen anpassar de väpnade styrkorna till Tysklands förändrade roll inom världspolitiken. Från att tidigare ha fört en strikt självförsvarsinriktad säkerhetspolitik deltar tyska styrkor sedan 1999 i internationella militära operationer. Tyskland deltar idag i ISAF i Afghanistan och i den marina operationen i Adenviken. 88 Det gamla värnpliktsförsvaret anses inte tillräckligt effektivt för denna nya roll. Tysklands försvarsminister har också försäkrat att landets bidrag till insatser utomlands inte ska minska. Tvärtom lovar han en ökning av deltagandet, något som ska göras möjligt genom den nya organisationen av de väpnade styrkorna. Antalet soldater i utlandstjänst ska trots den totala minskningen av landets styrkor öka från till Det är dock inte säkert att omstruktureringen sparar så mycket som först kan anas. En stor del av de tyska ungdomarna valde tidigare att genomföra en civiltjänst istället för värnplikt, vilket innebar att många sjukhus och vårdinrättningar varit beroende av denna arbetskraft. Dessa ungdomar kommer nu att försvinna och måste ersättas med personal om inte vårdens kvalitet ska försämras. 90 Tyskland styrs av en koalitionsregering mellan kristdemokratiska CDU och liberala FDP. Nästa val till förbundsdagen hålls i september Sittande förbundskansler Angela Merkel har annonserat att hon tänker kandidera för en tredje mandatperiod. 91 Om de nuvarande opinionssiffrorna består kommer De grönas inflytande att vara betydligt större i politiken efter valet Storleken på opinionsstödet gör att De gröna måste tas med i en regeringskoalition. 92 Om De gröna skulle få ökat inflytande i utrikespolitiken är det möjligt att insatserna inom Nato påverkas. Partiet har kritiserat regeringens insats i Afghanistan och vill att den civila förvaltningen, i synnerhet polisen, tar över mer ansvar från militären. Det vill också se en ökad överföring av ansvar till afghanerna själva. Pariet anser det dock 84 House of Commons Defence Committee. 2011, s BBC Poll tracker: Interactive guide to the opinion polls. BBC. 23 augusti. 86 Pidd, Helen Marching orders for conscription in Germany, but what will take its place?. The Guardian. 16 mars. 87 Boston, William. Will the German Army Drop the Draft? Time, 24 augusti Sveriges ambassad, Berlin: Land-PM, ss Brinkmann, Uwe. Bundeswehr Reform: Operation Accomplished! But is the Patient Dead? AICGS Advisor. 29 maj, Kapralos, Krista Germany debates ending the draft. Global Post. 26 augusti. 91 Kirschbaum, Erik Merkel signals ambitions to run for 3rd term in Reuters. 10 juli Spiegel Online International. How Germans Would Vote Today html

17 vara riskabelt om utländska truppers uttåg genomförs för snabbt. 93 CDU vill inte vill sätta ett bestämt datum för truppernas återkallande. 94 Den tyska ekonomin drabbades hårt av finanskrisen 2009 och BNP minskade med fem procent. 95 Sedan dess har den stegvis hämtat sig, men den tyska ekonomins exportberoende gör den mycket känslig för den globala konjunkturen. 96 Budgetunderskottet kan eventuellt minska till -2.5 procent under En högljudd debatt hölls under sommaren angående Tysklands finansiering av EU:s nödpaket. De tyska skattebetalarna är generellt negativt inställda till att finansiera andra länders missköta ekonomier. Framöver kan finansieringsfrågan bli en högst allvarlig fråga för regeringskoalitionen. Frågan kan t.o.m. få tyska partier, särskilt det liberala FDP, att gå i riktning mot EU-skepticism, ett inslag som tidigare inte har funnits i den tyska politiken. 98 Det bör uppmärksammas att få av de europeiska Nato-medlemmarna i denna studie når upp till tvåprocentsrekommendationen. Gemensamt för de flesta av de studerade länderna är också att försvarsutgifterna minskar p.g.a. försämrade ekonomiska förutsättningar. Mest påverkas alliansen av de största bidragsgivarnas möjligheter och begränsningar. Enligt Nato består den största delen av stödet till alliansen av deltagande i Natoledda operationer och gemensam anpassning av medlemsländernas väpnade styrkor. Det exakta bidraget är därför svårt att avgöra. En indikator är dock det direkt ekonomiska bidraget till Natos egen budget och antalet soldater i Natooperationer utomlands. Tyskland är det land som står för den enskilt största delen av det direkta finansiella stödet till Nato. Landet är också den näst största tillhandahållaren av soldater till internationella Nato-operationer, totalt ca Storbritannien är med ca soldater i större Nato-operationer den överlägset största tillhandahållaren av trupp. 99 Landet har också haft en stor truppnärvaro i Tyskland, något som nu kommer att upphöra helt fr.o.m Andra länder med viktiga truppbidrag är Italien (ca 4 400), Frankrike (ca 4 200) och Polen (ca 2 800) Bûndnis90/Die Grünen Beschluss: Für eine verantwortliche Afghanistanpolitik: Zivilen Aufbau ausbauen afghanische Eigenverantwortung stärken militärischen Abzug einleiten. Rostock: BDK, s Christlich Demokratische Union Deutschlands Einsatz der Bundeswehr in Afghanistan, s Sveriges ambassad, Berlin: Land-PM, Förbundsrepubliken Tyskland, s Boston, William How Germany is Helping Pull Europe Out of Recession. Time. 13 augusti. 97 Privata affärer Tyskland: spår budgetunderskott på 2.5% av BNP Privata affärer. 18 januari. 98 The Economist Germany and the Euro Angela the dragon non-slayer. The Economist. 30 juni. 99 NATO NATO Kosovo Force (KFOR). 5 oktober. 100 HM Government Securing Britain in an Age of Uncertainty: The Strategic Defence and Security Review, s NATO NATO Kosovo Force (KFOR). 5 oktober. 17

18 Tabell 2. Bidrag till Nato. Direkt ekonomiskt bidrag Andel i procent, ca 102 Truppbidrag till större Natooperationer. ISAF 103 KFOR 104 Totalt Tyskland 15 Storbritannien 12 Frankrike 12 Italien 8,5 Spanien 4,5 Polen 2,0 Norge 1,5 Danmark 1,5 Litauen 0,2 Lettland 0,1 Estland 0,1 Storbritannien Tyskland Italien Frankrike Polen Spanien Danmark Norge Litauen Lettland Estland Tilldelar 2 % av BNP till försvarsutgifter inom de närmsta två åren? Ja Möjligt Nej Estland Storbritannien Norge Polen Danmark Frankrike Italien Lettland, Litauen Spanien Tyskland Försvarsutgifternas andel av BNP har minskat för de flesta Nato-länder i denna studie. En genomgående motivering i flera länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, är att detta också är ett led i ett mindre och mer flexibelt insatsförsvar, snarare än ett skydd mot invasion. Det återstår dock att se om det i slutändan innebär mer soldater för utlandstjänst. Ett lindrande medel för Nato skulle kunna vara tätare samarbeten och delning av resurser, s.k. Pooling and Sharing. Generalsekreterare Rasmussen uttalade i oktober 2010 en önskan om att medlemsländerna skulle utöka sitt samarbete inom området för materialanskaffning- och användning. Exempel på sådana samarbeten är Storbritanniens försvarssamarbete med både Frankrike och Nederländerna, flygflottiljen Heavy Airlift Wing och det mobila laboratoriet för undersökning av IED-bomber. Flera sådana större samarbetsprojekt utarbetas inom Nato och skulle möjligtvis kunna frigöra resurser för att behålla minska neddragningen av den aktiva närvaron utomlands. Den europeiska försvarsbyrån, EDA, har bedömt att 102 NATO NATO Common-Funded Budgets & Programmes S.k. Joint Funding inte medräknat. 103 NATO ISAF Troop Numbers and Contribution. 20 oktober. 104 NATO NATO Kosovo Force (KFOR). 5 oktober. 18

19 möjligheten för Pooling and Sharing är störst inom områdena för IEDbekämpning, logistik, träning/utbildning och sjukvård. 105 Det finns en del utmaningar om Pooling and Sharing ska kunna upprätthålla Natos förmåga, eller åtminstone. De länder som ska delta i ett samarbetsprojekt bör t.ex. enligt en rapport från Centre for European Reform också till viss mån dela samma strategiska kultur. Exempelvis misslyckades planerna på Tyskland och Frankrikes gemensamma brigad i Afghanistan p.g.a. av alltför olika caveats. Stödet för samarbetsprogrammen skiftar också inom alliansen, bl.a. vill Tyskland minska landets deltagande i framtiden. 106 Fortsatt internationell aktivitet förutsätter också att expeditionära uppdrag är något som medlemsstaterna önskar. Analysen tyder på att svagare ekonomier och nedskärningar inom försvarsmakterna gör att de europeiska länderna måste planera för ett Nato med begränsade uppgifter. Frågan är då, vilka uppgifter ska prioriteras? 105 Hacket, James (red) The Military Balance 2011, s. 77; European Defence Agency European Defence Seeking Savings Through Pooling and Sharing. European Defence Agency. 13 december. 106 Centre for European Reform Surviving austerity - The case for a new approach to EU military collaboration. Brussels. April, s

20 Kapitel 3. Vad vill Europa med Nato? Sammanfattning Länderna skiljer sig framförallt åt i frågor som gäller hotuppfattning, alliansens roll i världen och synen på Ryssland. Tydligt är att de östliga medlemsländerna önskar en allians som skydd mot invasion, medan medlemmarna i väst ser större hot från t.ex. terrorism. En liknande uppdelning ses i synen på Ryssland, där länder med invasion som främsta hotbild också är mer kritiska. Storbritannien och Danmark är de enda länderna som önskar en klar global och expeditionär roll för alliansen. Sammantaget kan skiljelinjen ses i frågan om Natos framtida inriktning. Vid sidan om frågan om ländernas möjligheter att bidra till alliansen är det också viktigt att fråga sig vad de olika staterna vill med Nato? En kärnfråga för Natos framtid är huruvida operationsområdet bör vara globalt eller regionalt. Danmark och Storbritannien har gått på den globala linjen, medan Tyskland och Frankrike, tillsammans med de baltiska länderna, vill behålla ett tydligt regionalt fokus. Natos operationsområde Globalt eller regionalt? 107 Globalt Osäker Regionalt Danmark Storbritannien Italien Norge Polen Spanien Estland, Lettland, Litauen Frankrike Tyskland Globalisterna följer upp sin ståndpunkt med att förespråka ett stärkande av Natos civila förmågor. Regionalisterna ser en mer begränsad roll för Nato och vill även begränsa alliansen till i första hand den militära förmågan. Till dessa hör Tyskland och Frankrike. För Norges del är icke-militära uppdrag välkomna i den mån de inte försvagar de militära delarna. Stärka den civila förmågan? 108 Ja Oklart Nej Danmark Norge Frankrike Estland, Lettland, Litauen. Polen Tyskland Italien Norge Spanien Storbritannien Ett relaterat område där medlemsstaterna skiljer sig i är inställningen till militära operationer utomlands i allmänhet. Återigen är globalisterna tämligen positiva till 107 Górka-Winter, Beata & Madej, Marek (red) NATO Member States and the New Strategic Concept: An Overwiev. 108 Ibid. 20

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

NATO-toppmötet i Chicago 2012:

NATO-toppmötet i Chicago 2012: NO 12 15 maj 2012 Publicerad av Utrikespolitiska institutet www.ui.se NATO-toppmötet i Chicago 2012: Implikationer för Sverige Jan Joel Andersson Utrikespolitiska institutet (UI) Erik Brattberg Utrikespolitiska

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet Skriftens syfte Översikt över förändringarna av stabilitetspakten och analys av konsekvenserna Analys av olika sätt att hantera den situation som uppstått Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

Pooling och Sharing istället för höjda försvarsanslag?

Pooling och Sharing istället för höjda försvarsanslag? Pooling och Sharing istället för höjda försvarsanslag? av Stefan Ring upplösningen av Sovjetunionen skapade en helt ny säkerhetssituation i Europa. Utan ett påtagligt militärt hot har det varit svårt för

Läs mer

The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure

The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure 2012-02-12 Sida 1 (5) The role of Europe/EU in an emerging new Transatlantic Security Structure Seminarium anordnat av Folk och Försvar och Svenska Atlantkommittén 2012-02-09 på Armémuseum i Stockholm.

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

DiVA, http://fhs.diva-portal.org/

DiVA, http://fhs.diva-portal.org/ DiVA, http://fhs.diva-portal.org/ This is an author produced version of a paper published in Vårt Försvar. Citation for the published paper: Lars Wedin Gemensam säkerhets- och försvarspolitik en vision

Läs mer

BAE Systems. FXM Seminar 2012-02-07 Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems

BAE Systems. FXM Seminar 2012-02-07 Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems BAE Systems FXM Seminar 2012-02-07 Future Markets European Land Defence Industries approach BAE Systems ASD Organisation (April 2011) OFFICERS PRESIDENT: D Ureña Raso PAST PRESIDENT: PF Guarguaglini PRESIDENT

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Global @dvisor. A Global @dvisory G@16 January 2011 WORRIES, DIRECTION and SATISFACTION

Global @dvisor. A Global @dvisory G@16 January 2011 WORRIES, DIRECTION and SATISFACTION Ipsos globala undersökning visar vad som oroar medborgare i 24 länder, om de anser att utvecklingen är på väg åt rätt håll och hur nöjda de är med utvecklingen där de bor. Global Worries, Direction, Satisfaction

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Jan Joel Andersson Utrikespolitiska Institutet Almedalen, Visby 5 juli 2011 Jan Joel Andersson Fil.dr, utvecklingschef Forskningsledare Försvar, säkerhet

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer