ROVDJUR. våra. Samexistens människor, tamdjur och rovdjur i Spanien. Djup oenighet om ny rovdjurspolitik Jägare som är för rovdjur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROVDJUR. våra. Samexistens människor, tamdjur och rovdjur i Spanien. Djup oenighet om ny rovdjurspolitik Jägare som är för rovdjur"

Transkript

1 ROVDJUR våra LEDARE: En rovdjurspolitik som kör över fakta, vetenskap och förespeglat samförstånd Nr 4/2013 Djup oenighet om ny rovdjurspolitik Jägare som är för rovdjur Samexistens människor, tamdjur och rovdjur i Spanien

2 ledare En rovdjurspolitik som kör över vetenskap, fakta och förespeglat samförstånd Sverige ska få en ny rovdjurspolitik. Eller vad det nu är vi får. Vi har definitivt fått förvirring. Vi har fått förakt för fakta och vetenskap. Vi har fått en djupare politisk splittring i rovdjursfrågorna än någonsin tidigare. Allt levererat av en regering som sagt sig eftersträva samförstånd och breda, hållbara lösningar. Det hela är, för att citera miljöpartiets kritik mot hanteringen, möjligen begripligt om syftet är att kunna leverera ytterligare en vargjakt före valet. Annars helt obegripligt. Som ett resultat av det beslut som allianspartierna med stöd av Sverigemokraterna, kommer att driva igenom i riksdagen den 5 december, enligt den kända politiska turordningen när detta skrivs, har Sverige nu två olika besked om vad gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren i vårt land innebär. De siffror som Naturvårdsverket på regeringens uppdrag rapporterade till EU i somras är genomgående högre än de som riksdagsmajoriteten lägger fast. Rriksdagens målnivåer är dessutom inbördes oförenliga. Enligt riksdagen krävs det minst 500 järvar och 700 lodjur för att stammarna ska vara livskraftiga. Vargstammen kan däremot nå livskraft redan vid 170 djur, trots att den är mer genetiskt isolerad än de andra båda arterna. Får vi be någon av de många politiker som försäkrar att regeringens siffror vilar på gediget vetenskapligt underlag att komma med en biologiskt hållbar förklaring, tack! Vi får vidare ett mål för lodjur som är olagligt. Enligt EU:s art- och habitatdirektiv får inte gynnsam bevarandestatus sättas lägre än stammens faktiska storlek vid landets EU-inträde. Den referensnivå för lodjur riksdagen beslutar om är djur. När Sverige gick med i EU 1995 fanns det enligt Artdatabanken omkring lodjur i landet, men regeringens förslag baseras på en felskrivning i en rapport från Artdatabanken. Där står att lodjursstammen i landet var 700 djur. I själva verket inkluderade siffran inte renskötselområdet, där det fanns relativt gott om lodjur vid den tiden, utan avsåg bara det mellansvenska skogslandskapet. Artdatabanken har påpekat misstaget för riksdagens miljö- och jordbruksutskott, vilket utskottet avfärdat med att äldre uppskattningar av arters populationsstorlek omgärdas av stor osäkerhet. Sveriges riksdag beslutar med den motiveringen 2 att förvaltningen av vår lodjursstam ska baseras på ett korrekturfel. Det finns fler egendomligheter och inkonsekvenser som kunde lyftas fram, men de stora bristerna i den nya rovdjurspolitiken ligger på en betydligt mer fundamental nivå. Vi tvingas till exempel än en gång konstatera att rovdjurspolitiken baseras på en egendomligt vag och närmast fördomsfull problembild. Det talas om att tamdjurshållningen inte får försvåras, att man måste slå vakt om människors möjligheter att leva och verka på landsbygden och att rovdjursstammarna måste glesas ut i rovdjurstäta områden. Inte en enda siffra eller sakuppgift redovisas för att bygga under dessa resonemang, varken i propositionen eller utskottsbetänkandet. Kanske för att såväl fårnäring som fäbodbruk expanderar i varglänen och har gjort så länge. För att de samlade förlusterna på grund av rovdjursrivningar (utanför renskötselområdet) är någon enstaka promille av det totala antalet djur, och därmed inte på något sätt ett hot mot näringarna. Eller för att det inte finns några enkla samband mellan vargstammens täthet och antalet rivna djur. Varför, Lena Ek och Eskil Erlandsson, skulle vi inte känna oss lurade? Varför skulle vår misstro i dag inte vara större än innan vi satte oss i den vargkommitté, som enligt regeringen skulle lägga grunden för en hållbar vargpolitik genom samförstånd mellan näringarna, jägarna och miljöorganisationerna? Om regering och riksdag tar lagstiftningen på allvar och slutar dribbla med vetenskapliga fakta och principer så kommer svaren på frågorna om vad som är gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur sannolikt att bli politiskt svårhanterliga, inte minst när det gäller varg. Ändå finns det ingen annan grund för en stabil rovdjurspolitik. Den dag miljöorganisationer och naturvänner känner sig säkra på att rovdjurspolitiken utgår från vetenskap och fakta, den dag vi vågar tro att det finns en ärlig politisk vilja att ta ansvar för våra rovdjurs långsiktiga överlevnad den dagen kommer vi också att acceptera en rovdjursförvaltning där jakt och beskattning av populationer är ett medel bland andra att hantera problem och konflikter. Just nu känns den dagen ännu mer avlägsen än tidigare. Roger Olsson Ordförande Foto: Hans Ring Våra Rovdjur ges ut av Svenska Rovdjursföreningen till medlemmar och prenumeranter fyra gånger/år Organisation Svenska Rovdjursföreningen Masthamnen Stockholm E-post: Telefon: Hemsida: Medlemsavgift och prenumeration 325 kr, familjemedlem 40 kr, betalas till bg eller pg För boende utomlands tillkommer 100 kr i porto. Adressändring Redaktör och ansvarig utgivare Tatjana Kontio Svenska Rovdjursföreningen Masthamnen Stockholm , Redaktionsråd Anders Bjärvall Hans Ring Magnus Hagman Mattias Öyen Lise-Lotte Norin Lina Ricklund Medverkan med material i tidningen sker på ideell basis. Våra Rovdjur redigerar materialet i samråd med medverkande och väljer publiceringstillfälle. Välkommen med textoch bildbidrag! Manusstopp Våra Rovdjur nr 1/2014: 16 januari 2014 Upplaga ex Omslagsfoto Hans Ring varg (hägn) våra rovdjur Nr

3 4 plats för både tvåbenta och fyrbenta jägare Fem jägare positiva till rovdjur ger här sin syn 7 Djup oenighet om ny rovdjurspolitik Regeringspartierna och oppositionen i helt motstående läger björnar skjutna i årets licensjakt Sammanställda data från jakten och om de skjutna björnarna 10 Fjällrävsläget: Positiv överraskning Över 40 valpkullar födda denna sommar trots dåligt lämmelår 12 I tätbefolkat land är vargen nära Samexistens mellan människor, hästar och vargar i Spanien 14 Vargen i Spanien tillgång och problem Seminarium i Spanien: Forskare om utbredning, acceptans och turismresurs 15 Ingen rädder för vargen här Effektiv tradition i Spanien med stora tuffa boskapsvaktande hundar 18 Äntligen där står vargen! Efterlängtat vargmöte efter många år med kameran i beredskap 20 Vargläget Vargar i Skandinavien och Finland , sammanställning 21 Uppskattade av vargen Vildsvinet står högt på vargens meny på flera håll i Europa 22 Historiskt avtal för skydd av snöleoparden Tolv länder har beslutat samarbeta för att bevara det sällsynta kattdjuret 24 Älgjakt förvandlades till vargjakt Efter slopad anmälningsplikt till polisen har ett stort antal vargar skjutits enligt Rättsrutan Splittrad och otydlig lagstiftning vad gäller skyddsvärda rovdjur 25 Ungdomar startar Upprop för vargen Ny Roots & Shootsgrupp igång i Sverige efter alla vargskjutningar 26 pilgrimsfalken levde stadsliv Den majestätiska fågeln bjöd på daglig uppvisning i duvjakt från kyrktornet 27 Recension Lärorik barnbok och kortfilm om fjällräven 28 Acceptansen finns! Opinionsundersökning och debatt: Rovdjuren är inte ett stort landsbygdsproblem Föreningen i farten Vinnare i fototävling, auktion, medlemsträffar, seminarium, marknader, minnesord 34 kallelse till Årsmöte 2014 Föreningsnytt: Årsmöte, valberedningen, ny regionansvarig 36 Rovdjurskalender 2014! Årets bästa julklapp med fantastiska rovdjursbilder från fototävlingen allmänt innehåll Svenska Rovdjursföreningen anser att rovdjuren, liksom alla andra arter, har rätt att existera för sin egen skull oavsett om vi människor betraktar dem som skadliga eller nyttiga. Rovdjursföreningen bildades 1997 och är en ideell och politiskt obunden organisation som arbetar för att rovdjuren i vårt land ska garanteras långsiktig överlevnad. Målet med arbetet är att öka människornas förståelse och acceptans för rovdjurens rätt att finnas som en del av vår biologiska mångfald. Det viktigaste instrumentet för att nå målet är att förmedla faktabaserad information om våra rovdjur och deras roll i naturen. Styrelsen Ordförande Roger Olsson tel Robert Franzén tel Vice ordförande Ylva Lindberg tel Ordinarie ledamöter: Mattias Tronje Mats O G Eriksson tel tel Suppleanter: Rolf Johansson tel Asinja Holma tel E-postadresser till samtliga: Kansli m.m. Generalsekreterare Ann Dahlerus Kanslist Annika Lundin Jonsson vardagar Medlemsregister/ Adressändring Ekaterina Valerio Kansli- och kommunikationschef Lena Vängstam Regionsamordning Jonatan Borling Nr våra rovdjur 3

4 fjällrävsläget I Helagsfjällen föddes denna sommar 17 kullar med fjällrävsvalpar. Många valpkullar var dock små och färre valpar överlevde till hösten jämfört med under goda lämmelår. Foto: taigaphoto.se Sommarens fjällrävsvalpar en positiv överraskning 10 Trots ett dåligt lämmelår föddes över 40 fjällrävskullar i de svensk-norska fjällen. Det skedde nästan uteslutande i områden där insatser med bland annat stödutfodring gjorts. Det är dock osäkert hur många av årets valpar som har överlevt. Det svensk-norska samarbetsprojektet Felles Fjellrev genomför insatser för den akut hotade fjällräven. Vi hade inom projektet egentligen inte förväntat oss att fjällrävarna skulle lyckas föda fram valpkullar i någon större omfattning under sommaren Det fanns få synliga tecken på lämlar och andra smågnagare och vi hade räknat med ytterligare ett bottenår i linje med mönstret från tidigare år under 2000-talet. Vi fick uppleva två bra lämmelår , med en topp 2011, som resulterade i förhållandevis många fjällrävskullar, framförallt i Felles Fjellrev-området. År 2012 blev, som väntat, ett mellanår med noll föryngringar. Under vintern och vårvintern 2013 kunde vi visserligen notera att många lyor var aktiva och beboddes av en eller flera fjällrävar sannolikt som ett resultat av de omfattande stödutfodringar som vi kontinuerligt genomför i Felles Fjellrev. Men avsaknaden av lämlar ingav inte något hopp om fjällrävsföryngringar under det här året. Vi kunde i våras ana en viss ökad lämmelaktivitet i söder och väster i vår fjällkedja, men trodde nog inte att det skulle vara tillräckligt för att förmå fjällrävarna att föda fram nya valpkullar. Men uppenbarligen såg fjällrävarna fler positiva tecken, i form av lämlar och andra smågnagare, än vad vi kunde se. (Rävarna tycks kunna tyda kommande förändringar i exempelvis lämmeltillgång bättre än vi människor.) Resultatet av årets inventering blev därför mer positivt än vi hade förväntat oss. De preliminära resultaten av 2013 års inventeringar av fjällräv i Skandinavien redovisas nedan och i diagrammen intill: Helagsfjällen - 17 föryngringar Borgafjäll Sverige - 3 föryngringar Børgefjell Norge - 0 (ingen) Vindelfjällen - 0 (ingen) Norrbotten - 0 (ingen) Varangerhalvøya - 0 (ingen) Dovrefjell - 11 föryngringar Norge övriga - 13 föryngringar våra rovdjur Nr

5 30 Antal föryngringar fjällrävsläget Helagsfjällen Borgafjäll SE Børgefjell NO 90 Antal föryngringar Vindelfjällen Norrbotten Varangerhalvøya Dovrefjell Norge övriga Omr me stödåtg Omr uta stödåtg Diagrammet visar antalet födda valpkullar av fjällräv i Skandinaviens viktiga fjällrävsområden under 14 år. I Helags, Borgafjäll Sverige, Dovrefjell och området Norge övriga görs stödåtgärder för fjällräven. Stödåtgärderna har gjort det möjligt för fjällrävarna att föda fram nya valpkullar, främst under år med dålig tillgång på de för fjällräven livsviktiga lämlarna. Antal födda fjällrävskullar i områden med respektive utan stödåtgärder. Blå kurva visar de sammanräknade valpkullarna i alla områden med stödåtgärder, röd kurva i områden helt utan stödåtgärder. Man kan tydligt se att fjällrävarna under år 2013 har lyckats föda fram nya valpkullar nästan enbart i områden där man genomför kontinuerliga stödåtgärder och i områden där det norska avelsprojektet har satt ut fjällrävar födda på avelsstationen i Dovrefjell. I övriga delar av vår skandinaviska fjällkedja föddes inga fjällrävskullar. I Helagsfjällen och Borgafjäll SE genomförs stödåtgärder genom Felles Fjellrev. I Dovrefjell genomförs stödåtgärder, delvis genom Felles Fjellrev och delvis av andra aktörer. I det område som i digrammet benämns Norge övriga genomförs stödåtgärder, delvis genom Felles Fjellrev och delvis av andra aktörer (bl a utsättningar från det norska avelsprojektet för fjällräv). Osäker valpöverlevnad Men de fjällrävskullar som föddes i år var mestadels relativt små och de preliminära resultaten av de observationer som har gjorts under sensommar och tidig höst pekar mot att valpöverlevnaden ett sådant här dåligt lämmelår har varit ganska dålig. Nu hoppas vi få uppleva ännu en lämmeltopp med fler nya valpkullar under de kommande åren. Man kan spekulera i orsakerna till att fjällrävarna i Felles Fjellrev-området, och i närliggande områden, har lyckats att föda fram nya valpkullar under detta dåliga smågnagarår. Vi tror inom Felles Fjellrev, på goda grunder, att våra stödutfodringar och övriga stödåtgärder har resulterat i starkare och friskare fjällrävar som, trots en förhållandevis dålig lämmeltillgång, därför har lyckats föda fram ett antal nya valpkullar. God tillgång på föda under vinterns flaskhalstillvaro, framförallt i Felles Fjellrevområdet, bör ha gynnat fjällrävarna. Skabbdrabbade rävar botades Under vårvintern 2013 konstaterade vi, genom våra automatkameror vid lyor i Stekenjokkområdet, att ett antal fjällrävar i norra Jämtland och i södra Västerbottens län, områden som i Felles-sammanhang kallas Borgafjäll SE, hade drabbats av rävskabb. I samråd med Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, och Naturvårdsverket beslutade länsstyrelsen i Jämtlands län att genom medicinering försöka rädda drabbade fjällrävar på ett antal lyor inom området Borgafjäll SE. Medicinbehandlat kött lades ut vid lyor med misstänkt smittade fjällrävar vid fyra tillfällen med två veckors mellanrum. Behandlingen tycks ha gett önskad effekt och nyare bilder från automatkamerorna visar fjällrävar som ser friska ut. Text och foto: Mats Ericson Projektledare Felles Fjellrev Felles fjellrev Projekt Felles Fjellrev omfattar fjällområdena i Nord- och Sør-Trøndelag på den norska sidan och Jämtlands län i Sverige. Ett av de viktigaste målen för Felles Fjellrev är att förbättra utbytet av fjällrävar mellan kärnbestånden i Børgefjell/ Borgafjäll, Sylane/Helags och Dovrefjell. Detta görs genom bland annat åtgärder i mellanliggande fjällområden, vilka kan fungera som spridningskorridorer som knyter ihop de tre kärnbestånden. Om åtgärderna övervakning, stödutfodring och jakt på rödräv fungerar så som är tänkt, kommer vi att få en mer sammanhängande population av fjällräv i denna del av vår gemensamma fjällvärld. Felles Fjellrev är delfinansierat av Inter- Reg/EU genom Nordens Gröna Bälte. Miljødirektoratet i Norge och Länsstyrelsen i Jämtlands län i Sverige är projektägare. Norskt institutt for naturforskning (NINA) och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet deltar i projektets fältaktiviteter tillsammans med personal från Statens naturoppsyn och Länsstyrelsen. Nr våra rovdjur 11

6 Spanien Iberisk varg är något mindre än skandinavisk varg. Foto: F. Lema, F. Santiago & A. Rivadulla Frigående hästar i bergstrakterna jagas I tätbefolkat Den iberiska vargen sprider sig åter i Spanien, där den bildar Västeuropas största vargpopulation. Över vargar lever i ett starkt människodominerat landskap med gott om tamdjur och ont om bytesdjur. Vargforskaren José Vicente López-Bao berättar för Våra Rovdjur om hur ett speciellt rovdjur-bytesförhållande mellan varg och frigående hästar påverkar samexistensen med människan. 12 José Vicente López-Bao. Spanien är något större än Sverige och hyser tillsammans med Portugal mellan och vargar. De är av en underart kallad iberisk varg som endast finns på den Iberiska halvön, det vill säga i Spanien och Portugal. Spanien är ett tätbefolkat land där det lever fem gånger fler människor än i Sverige. På Iberiska halvön finns den största vargpopulationen i västra Europa och ungefär en femtedel av Europas alla vargar, uppskattade till runt individer, säger José Vicente López-Bao som är forskare vid Grimsö forskningsstation och som har jobbat med de spanska vargarna under de senaste tio åren. Här finns vargar som lever i starkt människodominerade landskap, ibland med fler än 150 invånare per kvadratkilometer och där det kan vara väldigt ont om vilda bytesdjur. Historiskt var vargen rikligt utbredd i landskapet som människor har format av jordbruk och boskapsdrift. Som exempel jagades mellan 1855 och 1859 mellan och vargar varje år i Spanien. Efter långvarig förföljelse var arten nere på sin lägsta nivå på 1970-talet. De överlevande vargarna fanns i nordvästra delen av landet. Sedan vargen återhämtat sig har den spridit sig söderut och västerut. I dag finns vargar som etablerar revir och föder valpar så nära som fem mil från huvudstaden Madrid, berättar José Vicente López-Bao. Det finns i dag, förutom populationen på nordvästra Iberiska halvön, en liten och isolerad vargpopulation i södra Spanien, i Sierra Morena. Den uppskattas till färre än 50 individer och är akut hotad. Bara en födsel av valpar där kunde konstateras Den senaste övergripande statusrapporten över den iberiska vargens totala population sammanställdes för tio år sedan. Nu pågår en ny landsomfattande inventering. José Vicente López-Baos forskning är fokuserad på ekologi, bevarande och förvaltning av stora rovdjur i människodominerade landskap. Vargen på Iberiska halvön är en mycket bra modellart för att studera hur stora rovdjur klarar att leva i människodominerade miljöer. Att förstå mekanismerna bakom att vargar kan överleva här och den historiska samexistensen med människan, är nyckelelement för artbevarande i människodominerade landskap. Denna forskning är betydelsefull, då vargar naturligt börjar återkolonisera sina forna levnadsområden och potentialen för konflikter med våra rovdjur Nr

7 Spanien av vargen där det är ont om vilda bytesdjur. Foto: V. Sazatornil Källa karta: Nordisk skolatlas 1954 land är vargen nära människan är hög, förklarar José Vicente López-Bao. Han redogör för ett egenartat exempel inom ett område där det finns vargar, frigående hästar och ont om vilda bytesdjur: I nordvästra Spanien finns förmodligen en av de mest intressanta varg bytesdjurrelationerna i Europa; förhållandet mellan vargar och bergsponnyer. Bergsponny är en gammal hästras som bönder har gående på kommunal mark i små hjordar och där de reproducerar sig fritt. Denna traditionella extensiva boskapsdrift är starkt kopplad till den traditionella lokala kulturen, som ett sätt att använda hedar med lågkvalitativ vegetation. Förr var ponnyn ett värdefullt djur, men nuförtiden har den knappast någon betydelse för de lokala böndernas ekonomi. Emellertid spelar ponnyer en viktig ekologisk och socioekonomisk roll i bevarandet av dessa hedlandskap, som är upptagna i habitatdirektivet. Det medför åtgärder som skydd mot bränder, bete av marken och upprätthållande av en lokal vargpopulation uppskattad till fler än 250 individer i ett område med låg tillgång på vilda bytesdjur. Vargarna tycks jaga ponnyer där de finns och de tycks utgöra den viktigaste födoresursen, då åtminstone hälften av de vargfekalier som insamlats i elva vargflockars revir innehållit rester från ponnyer. Värt att nämna är att under de sista fyra årtiondena har mer än 98 procent av vargens diet bestått av domesticerade djur. Det intressanta med denna predator bytesdjurrelation, menar José Vicente López- Bao, är hur den påverkar samexistensen med människan. Vargens predation på ponnyer hotar inte bondens ekonomi och tycks tolereras mer än angrepp på mer värdefulla boskapsdjur. Faktum är att kampanjer där lantbrukare kräver vargkontroll är mindre vanliga än man kunde förvänta sig med tanke på både vargflockarnas utbredning med 2,25 flockar per km 2, den stora förekomsten av boskap och lilla förekomsten av vilda bytesdjur. Tillsammans kunde dessa faktorer vara grund för en kraftigare konflikt mellan varg och människa. Naturligtvis finns det många uppfattningar om vargen i Spanien, några hatar den på grund av predation på boskap och vilda hjortdjur, andra hyser respekt och beundran och andra visar rädsla. Men exemplet med vargarna på Iberiska halvön illustrerar att stora rovdjur såsom vargar kan bli en del av den normala faunan i människodominerade landskap, förutsatt att tolerans och acceptans i någon mån finns, säger José Vicente López-Bao. Jonatan Borling Fakta Den iberiska vargen (Canis lupus signatus) är något mindre än den skandinaviska. Som vuxna väger honorna 31,5 36 kg och hannarna kg. Den iberiska vargen är mörkt brun på sommaren och grå på vintern. Olika förvaltningssätt tillämpas på samma vargpopulation i olika områden. Kantabrien: jaktkvot och kontroll, Asturien: speciell skyddsstatus, populationskontroll, Galicien: bara tillåtet att ta bort individer i områden med hög konflikt och huvudsakligen för boskapsägare, ingen jaktkvot, Kastilien- Leon: jaktkvot och populationskontroll, Portugal: helt fredad Människor och vargar/ Spanien och Sverige: Spanien Yta: km 2 Befolkning: 47,4 miljoner Befolkningstäthet: 93,7 invånare per km 2 Antal vargar: Sverige Yta: km 2 Befolkning: 9,1 miljoner Befolkningstäthet: 20,3 invånare per km 2 Antal vargar: 380 Nr våra rovdjur 13

8 ekologi Uppskattade av vargen I många områden i Europa står vildsvin högt på vargens meny. I de svenska vargarnas jaktmarker finns gott om älg som därför är huvudbytet. När vargens och vildsvinets utbredningsområden möts, är det kanske bara en tidsfråga innan även vargarna i Sverige lär sig tackla risken med att jaga detta farliga men feta byte. svenska media får man ibland höra att vargen undviker att ta vildsvin. Bland andra I påstår vargforskaren Olof Liberg att vargen inte kan vara till någon hjälp när det gäller en växande vildsvinspopulation i en kommentar i SR P4. Påståenden av detta slag om varg och vildsvin kan ifrågasättas, på sakliga grunder. Efter återkomsten till Sverige har vargen funnits en mycket kort tid i Kronobergs län där det finns gott om vildsvin. Där vargen funnits längre har det hela tiden funnits gott om älg men inga vildsvin. Tittar man i Sveriges omgivningar ser det helt annorlunda ut. I östra Baltikum och Centraleuropa finns sparsamt med älg men gott om vildsvin. Där jagar vargen mycket vildsvin. I Tyskland ser jägare allt oftare varg jaga vildsvin och hur vargen lyckas fånga kultingar. Man har observerat hur vargflocken arbetar med att skilja ungar och suggor åt. Några medlemmar av vargflocken uppehåller suggorna, som är farliga för vargarna, medan andra flockmedlemmar försöker fånga åtminstone en kulting. Det är en jaktteknik som kräver en stor vargflock och som tar tid för vargarna att lära sig. Men strategisk jaktteknik ligger i vargens natur. Forskningsrapporter visar vargars val av vildsvin Det finns flera vetenskapliga studier som visar att vargen kan lära sig jaga vildsvin och att det kan ske i stor omfattning. Vargen kan begränsa vildsvinsstammen. En studie i Lettland visar att 25 procent av vikten på vargens byte totalt, utgjordes vildsvin. Man hade analyserat innehållet i magarna på 165 vargar som skjutits under tre års tid. Mestadels åt vargarna dock hjort (65 procent). I Estland genomfördes två undersökningar i ett naturreservat. Vargarnas föda utgjordes till 37 procent av vildsvin, 31 procent älg och 12 procent rådjur. Just i reservatet fanns mer vildsvin än andra bytesdjur, men så var inte fallet i övriga Estland. Vildsvinskött innehåller mycket fett och forskarna tror att det är därför vargarna gillar det. Det har ett högt energivärde. Även i Ungern är vildsvin vargens huvudsakliga byte 36 procent. Vildsvin förekommer där tätast av alla bytesdjur. Näst vanligaste bytet var hjort 33 procent. En undersökning i Polen visade på 63 procent hjort, 28 procent vildsvin och fyra procent rådjur i vargarnas diet. I nordvästra Italien består, enligt en studie, vargens huvudsakliga föda av vildsvin, som utgör två tredjedelar av dieten. Många vargar i Europa föredrar alltså vildsvin. Således finns goda chanser att även Sveriges vargar upptäcker det feta bytet och lär sig jaga vildsvin alltmer effektivt med tiden. Därmed kan de också påverka vildsvinsstammens storlek och tillväxttakt. Den är i dag extremt hög i Sverige just genom att vildsvinen hittills, där de brett ut sig i landet, saknat naturliga fiender. Men vildsvinens naturliga fiende är just varg! Holger & Wiltrud Daniels Läs mer: Prey Selection by an Apex Predator: The Importance of Sampling Uncertanity, PLOS ONE 2012; Diet of wolves Canis lupus returning to Hungary, Acta Theriologica 2012; Food habits of the wolf Canis lupus in Latvia based on stomach analyses, Estonian Journal of Ecology 2009; Kill Rates and Predation by Wolves on Ungulate Populations in Bialowieza Primeval Forest, Ecology 2002; Winter Diet and Movements of Wolf (Canis Lupus) in Alampedja Nature Reserve, Estonia, Acta Zoologica Lituanica 2003; Winter diets of wolf Canis lupus and lynx Lynx lynx in Estonia and Latvia, Acta Theriologica För att jaga ett tufft byte som vildsvin har vargarna i Tyskland en strategi att skilja suggan från ungarna. På bilden en vildsvinssugga i Sörmland som ordnar med sitt bo. Foto: Hans Ring insproblemen i Sverige Jordbruksverket bjöd i november in myndigheter och intresseorganisationer till ett seminarium på Landsbygdsdepartementet för att diskutera vildsvinsproblemet i Sverige. Vildsvinsstammen orsakar skador för miljontals kronor varje år, enligt verket. Regeringen har redan beslutat om flera åtgärder för att minska vildsvinsstammen och komma tillrätta med vildsvinsproblematiken, men mer behöver göras, enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Tatjana Kontio Nr våra rovdjur 21 Foto: Hans Ring

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige

Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Miljöminister Andreas Carlgen Miljödepartementet 10333 STOCKHOLM Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Svenska Jägareförbundet

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg

Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1 2 Vargangrepp på tamdjur och

Läs mer

Nationell förvaltningsplan för varg

Nationell förvaltningsplan för varg Nationell förvaltningsplan för varg Förvaltningsperioden 2014 2019 December 2014 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:191

Regeringens proposition 2012/13:191 Regeringens proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik Prop. 2012/13:191 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 2013 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Motion med anledning av prop. 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik

Motion med anledning av prop. 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik Sverige, 2013-10-14 Bästa politiker! Vi tackar för er motion som alternativ till regeringens prop. 2012/13:191. Nedan mellan varje punkt tillför vi våra synpunkter vilka är grundade på kunskap utifrån

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14

Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14 2014-08-21 Naturvårdsverket att. Hanna Ek 106 48 Stockholm Yttrande över Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg; Ert ärendenummer Nv-04119-14

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1 (13) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-10-25 NV-07302-12 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skydds-

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Norra rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter lo till länsstyrelserna i Norra rovdjursförvaltningsområdet 1 (11) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander BESLUT Tel: 010-698 17 39 2011-02-17 NV-02099-11 klas.allander @naturvardsverket.se Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skydds-

Läs mer

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Åke Aronson och Håkan Sand D en skandinaviska vargstammen är idag större än på 100 år. Det är dock inte mer än ca 30 år sedan den betraktades

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2010-09-03 M2010/3062/R Miljödepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien Svar på begäran om uppgifter gällande vargar i Sverige med anledning av

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

Fjällräven. en hotad art i de skandinaviska fjällen

Fjällräven. en hotad art i de skandinaviska fjällen Fjällräven en hotad art i de skandinaviska fjällen OM FJÄLLRÄVENS BIOLOGI, beståndsstatus och åtgärder för att rädda arten Fjällräven - en karaktärsart i de skandinaviska fjällen Fjällräven lever långt

Läs mer

Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark

Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark Ett besök på Nordens Ark kan väva in flera av skolans kursplaner och ämnen. Här får eleverna möjlighet att diskutera och lära

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:210

Regeringens proposition 2008/09:210 Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning Prop. 2008/09:210 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi

Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi Rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige bakgrund och kronologi Oscar Alarik Jurist, Naturskyddsföreningen 2 juli 2015 Regeringens licensjakt efter varg har givit upphov till långdragna och segslitna

Läs mer

Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den svenska vargstammen

Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den svenska vargstammen 1 (15) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander Tel: 010-698 17 39 klas.allander @naturvardsverket.se 2010-10-13 Dnr 429-1814-10 Sändlista Tillvägagångssätt för genetisk förstärkning av den

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220.

Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Naturvårdverket 106 48 Stockholm Stockholm 020130 Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Svenska Rovdjursföreningen har tagit del

Läs mer

Naturvårdsverkets yrkanden Naturvårdsverket yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd.

Naturvårdsverkets yrkanden Naturvårdsverket yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd. 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ÖVERKLAGANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04902-13 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 STOCKHOLM Komplettering av överklagande av Förvaltningsrättens i Stockholm

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14 Anteckningar av Tobias

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Besvär över Naturvårdsverkets beslut 2013-01-11, Ärendenr: NV-00027-13

Besvär över Naturvårdsverkets beslut 2013-01-11, Ärendenr: NV-00027-13 1/14 Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM maria.agren@naturvardsverket.se registrator@naturvardsverket.se Gote.Hamplin@naturvardsverket.se Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Läs mer

Varg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport

Varg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport Varg i Sverige vintern 2005/2006 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2005/06 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2005/06 2 Föryngringar 3 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4

Läs mer

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Rapport 2013:5 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 Version 2, publiceringsdatum 2013-09-24 Författare: Peter Waldeck

Läs mer

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser

BJÖRNSPILLNING. insamling till DNA-analyser BJÖRNSPILLNING insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn s. DNA björnens fingeravtryck 3 s. 4 Insamling av björnspillning och hår s. 5 Spårtecken av björn s. 6 Björnhår s. 7 Säsongsvariation

Läs mer

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby BESLUT 2002-10-29 Dnr 411-5527-02 Anders Bjärvall Förvaltningsenheten Tel 08-698 1366 Fax 08-698 1402 Anders.Bjarvall@environ.se Sirges sameby Att. Bertil Kielatis Västergatan 24 962 33 JOKKMOKK Ansökan

Läs mer

Rovdjur, tamdjur, hundar och människor

Rovdjur, tamdjur, hundar och människor Rovdjur, tamdjur, hundar och människor PM till rovdjursutredningen 2006 Av Jens Karlsson Linn Svensson Peter Jaxgård Maria Levin Inga Ängsteg Örjan Johansson Inledning 4 Rovdjursskador på tamdjur 5 Vargangrepp

Läs mer

Dags att ta omtag i vargpolitiken

Dags att ta omtag i vargpolitiken Dags att ta omtag i vargpolitiken Det börjar bli dags att borsta av Jägareförbundets förre ordförande, Owe Wiktorins, gamla slagdänga att rovdjurspolitiken havererat, något vi ansåg vara en retorisk vantolkning

Läs mer

Vargens utbredning och lokalisering: en orientering Serena Cinque

Vargens utbredning och lokalisering: en orientering Serena Cinque CEFOS Vargens utbredning och lokalisering: en orientering Serena Cinque ARBETSRAPPORT 30 2003 CEFOS Göteborgs universitet Innehåll Introduktion: vargen ett laddat ämne...1 Vargen och vi - Mitt första möte

Läs mer

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5

1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 1. INLEDNING 3 2. EN RESA I LANDET 5 3. PROBLEM OCH FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR 6 3.1 Utmaningar på kort sikt 7 3.1.1 Förvaltningsplaner 7 3.1.2 Beslut vid viltförvaltningen 7 3.1.3 Länsstyrelsernas roll i viltförvaltningen

Läs mer

Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län

Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län Stora rovdjur 2006-2008 Örebro län Förslag till regional förvaltningsplan och regionala delmål för antal och utbredning av varg, lodjur, björn och kungsörn www.t.lst.se Publ.nr.2005:21 2 Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige

Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2013-06-27 Ärendenr: NV-10965-12 SJV-5.3.17-7255/13 Delredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige Naturvårdsverket

Läs mer

Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012

Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012 Anteckningar informationsmöte Eventuell flytt av varg, Sötåsen den 26 januari 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Lisa Karnfält, handläggare rovdjursstängsel

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Vargdebatt främjar inte vargen

Vargdebatt främjar inte vargen THE EYE OF NATURE Svenska Jägarförbundets ordförande (fram till våren -12) skriver debattartikel i min lokaltidning HD och försöker påstå att vargjakt är bra. Nedan följer en debatt mellan mig och honom

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande

SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Miljödepartementet Magnus Bergström 103 33 Stockholm Öster Malma 2012-07-05 SOU 2012:22 Mål för rovdjuren, Svenska Jägareförbundets yttrande över Rovdjursutredningens slutbetänkande Svenska Jägareförbundet

Läs mer

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING SÖDRASKÅNINGARNASVILT&FISKEVÅRDSFÖRENING Ärende: Styrelsemöte Plats: Vemmenhögssalen,FörläggningsbyggnadFB1 Tid: 2009 02 0917.00 Närvarande: UlfOttosson,ThomasOhlsson,PatrikEkstrand,Bernt Jacobsson,DennisOhlsson,IngvarNilsson,LinusSvensson,Leif

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen

Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen Svar på uppdrag om rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige NATURVÅRDSVERKET, STATENS JORDBRUKSVERK OCH STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT

Läs mer

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06

Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06 l (6) 2014-02-25 Dnr: 104-350-14 Viltförvaltningsdelegationen Protokoll fört vid viltförvaltningsdelegationens möte 2014-02-06 Plats: Länsstyrelsens sessionssal Närvarande: Peter Egardt (ordf.), Jan-Erik

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011.

RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011. RAPPORT ISSN 1400-0792 NR 2007:05 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011. Titel: Förvaltningsplan för stora rovdjur i Södermanlands län 2007-2011 Författare: Per Folkesson, Länsstyrelsen

Läs mer

Björn, järv, kungsörn, lo och varg

Björn, järv, kungsörn, lo och varg 3 07 Björn, järv, kungsörn, lo och varg I detta nummer INNEHÅLL Våra rovdjur i länet 2 MICHAEL SCHNEIDER Björnen 14 MICHAEL SCHNEIDER Järven 20 JENS PERSSON Kungsörnen 26 JOHAN EKENSTEDT Lodjuret 32 JENNY

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län

Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-03 Ärendenr: NV-02285-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län Beslut

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Delrapport om svenskars inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning

Delrapport om svenskars inställning till rovdjurspolitik och -förvaltning FjällMistra-rapport nr. 10 Delrapport om svenskars inställning till spolitik och -förvaltning FjällMistrarapport Rapport nr: 10 ISSN 1652-3822 januari 2005, Umeå, Sweden Författare: Göran Ericsson, SLU

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Europeiska trankonferensen

Europeiska trankonferensen ETT NYHETSBREV FRÅN VILTSKADECENTER, SLU NO 2/214 Europeiska trankonferensen Fortsättning på studien Kalvning i hägn Informationsmöten och utbildningar Varg- och loinventering VILT&TAMT 2 Nytt Nyhetsbrev

Läs mer

Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige

Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige 1(12) NATUR VÅRDS VERKET id SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Jordbruks verket SKRIVELSE 2014-12-12 Ärendem: NV-10965-12 SJV-5.3.17-7255/13 Slutredovisning av uppdrag om genetisk förstärkning av

Läs mer

Anna Froster. Lodjur. - biologi, politik, förvaltning

Anna Froster. Lodjur. - biologi, politik, förvaltning Anna Froster Lodjur - biologi, politik, förvaltning Rapport 2 /2012 4 Innehåll Sammanfattning...3 Lodjurets biologi...5 Lodjuret i ekosystemet...18 Konflikter med djurägare och jägare...20 Lodjursförvaltning...24

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan.

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-04-09 Ärendenr: NV-02115-14 Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län

Läs mer

Värmlänningarna och rovdjursförvaltningen

Värmlänningarna och rovdjursförvaltningen Värmlänningarna och rovdjursförvaltningen Värmlänningarna och rovdjursförvaltningen Uppfattningar om jakt och genetisk förstärkning av vargstammen Serena Cinque, Annelie Sjölander-Lindqvist och Anna Bendz

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Det svenska järvprojektet slutrapport 2008

Det svenska järvprojektet slutrapport 2008 Det svenska järvprojektet slutrapport 2008 Jens Persson Grimsö Forskningsstation Sveriges Lantbruksuniversitet 730 91 Riddarhyttan Historik och bakgrund Järven är en av de minst studerade rovdjursarterna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015

Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015 KORRIGERAT BESLUT 1(20) Naturvårdsenheten Fredrik Dalerum Tel: 010 225 03 65 fredrik.dalerum@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas län 2015 Länsstyrelsens beslut

Läs mer

Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen!

Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Arten mårdhund utgör ett eget släkte av familjen hunddjur, och kommer ursprungligen från de östra delarna av Asien. Mårdhunden introducerades

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund?

Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Hur många år har du jagat med Jämthund? Statistik från Jämthundklubbens webbundersökning - Projektet pristagarprocent på jaktprov. Under några veckor i början av juli så gjorde Jämthundklubben en webbundersökning för att få mer kunskap om vad

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer