Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Transkript

1 a Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande: Skaraborgs kommunalförbund Insats (rubrik): Systematisk uppföljning inom mottagande av ensamkommande barn i Skaraborg Tid: Kontaktperson: Monica Johansson Behov Redogör kortfattat för de brister som insatsen avsåg att lösa. Uppnådde insatsen en strukturpåverkan? Om inte, vilka hinder fanns? Enhetschefer för HVB för ensamkommande barn och ungdomar definierade inom ramen för sitt nätverk såväl ett behov som en önskan av ett gemensamt kvalitetsoch uppföljningssystem för sina respektive verksamheter. Det för Skaraborg gemensamma uppföljningssystemet skulle bidra till en systematiserad mätning, dokumentation och analys av behov och inriktning på utvecklingsområden och kompetensutveckling. En implementerad modell skulle därefter kunna ge underlag för ställningstagande och beslut på såväl politisk som på verksamhetsnära nivå. Uppföljningsmodellen kommer inom ramen för FoU och boendechefsnätverket sannolikt att användas kommande år. Resultaten återkopplas till relevanta chefsoch politikernätverk. Arbetet inom projektet har även inspirerat till gemensam systematisk uppföljning inom andra verksamhetsfält i Skaraborg. Strukturpåverkan har uppnåtts med insatsen. Hinder finns i form av svårigheter att tidmässigt prioritera såväl mätning som analys i ett oerhört belastat och expansiv verksamhetsområde inom socialtjänsten. Vidare finns svårigheter kring administration av de gemensamma kostnaderna för kommande mätningar. Syfte Beskriv avsikten med insatsen, finns avvikelser från plan? Syftet i ansökan är formulerad enligt följande: Det övergripande syftet för projektet är att Skaraborgs Kommuners mottagande av ensamkommande barn ska vara av god kvalitet. Verksamhetsutveckling och kompetensutveckling ska baseras på resultat av en systematisk uppföljning. En ambition finns att öka den vetenskapliga närvaron i linje med regeringens intentioner kring en kunskapsbaserad socialtjänst. Projektet har genomförts utan avvikelse från intention/syfte.

2 2 Mål med insatsen Uppnåddes målet med insatsen? Redogör för orsaken till avvikelser. Skaraborgs Kommuner har en utvecklad modell för kvalitetsuppföljning i mottagandet av ensamkommande barn. Den är implementerad i det Skaraborgsövergripande boendechefsnätverket och i Skaraborgs Kommunalförbunds FoUverksamhet samt förankrad i socialchefsnätverk och IFOchefsnätverk. På så vis är modellen en implementerad del av ett löpande utvecklings- och kvalitetsarbete. Utifrån att resultatet tas tillvara av ovan nämnda boendechefsnätverk finns goda förutsättningar för att resultatet av mätningarna ger effekt i samverkan och i syfte att genomför kompetensutveckling, fördjupade studier, erfarenhetsutbyten mm. Den avvikelse som finns är att endast 13 av Skaraborgs 15 kommuner deltagit i den initiala mätningen. Samtliga kommuner bereds fortsättningsvis möjlighet att delta. Genomförande, analys och återkoppling kommer ske Skaraborgsövergripande. Åtgärd och metod Vad var den huvudsakliga åtgärden? Beskriv kortfattat vilka metoder som användes. Den huvudsakliga åtgärden var att utarbeta en modell för systematisk uppföljning samt genomföra mätning med stöd av modellen. Projektledaren, som under första halvåret 2014 arbetade 100%, har utfört större delen av det konkreta arbetet kring utarbetandet av modellen. Till sin hjälp har hon haft en arbetsgrupp bestående av boendechefer. Arbetet har följts och letts av en styrgrupp med representation från IFO-chefsgruppen, socialchefsgruppen, boendechefgruppen, FoU-enheten samt länsstyrelsen. De indikatorer som valt ut till modellen har kvalitetssäkrats utifrån aktuell forskning, gällande lagstiftning, brukarnas åsikter samt professionens erfarenheter. Således de parametrar som krävs för att arbeta i en evidensbaserad praktik. Indikatorerna är sorterade under målområden som används inom BBiC, Barns behov i centrum, detta för att verka för systematik och användbarhet. Mätning 1 genomfördes i tre kommuner under maj 2014 och sammanställdes i augusti. Resultatet härifrån användes företrädesvis som underlag för planering av mätning 2 som genomfördes i tretton kommuner under oktober Mätningarna är genomförda med stöd av webenkätsverktyget Defgo. Övriga åtgärder inom projektet: Uppsats i samarbete med studenter. En uppsats på C-nivå skrevs av två studenter vis socialpsykologiska programmet under våren Fördjupningen handlade om ensamkommande barn och ungdomars varaktiga relationer. Uppsatsen presenterades i form av ett FoU-seminarium där såväl akademi som verksamhet var närvarande. Resultatet har för övrigt använts och uppmärksammats även i andra sammanhang. Samarbetet med Högskolan i Skövde kring fördjupningsstudier är fortgående, under hösten 2014 skrevs inte någon uppsats inom ämnet, men under våren 2015 finns återigen intresserade studenter.

3 3 FoU-cirkel med 11 enhetschefer för HVB för ensamkommande barn är genomförts under hösten Arbetet har förutom att vara kunskapsfördjupande i sig självt resulterat i ett dialogmaterial som kan användas i förhållande till boendepersonal runt om i kommunerna. Projektledaren fungerade tom augusti 2014 som stöd till de sedan tidigare utvecklade professionella nätverk som finns i Skaraborg. Hon var en fungerande länk i samarbetet med länsstyrelsen i frågor som rör målgruppen samt bistod kommunerna med omvärldsbevakning och informationsförmedling. Detta har inte fortgått under projektets sista halvår. Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen har följts upp och utvärderats) Arbetet med projektet har löpande dokumenterats av projektledaren. De erfarenheter som gjorts har återförts till utvecklande av modellen. Modellen i sig bygger på en systematisk återkoppling av såväl metod som resultat. Jämställdhet Beskriv om och i så fall hur jämställdhetsperspektivet har beaktats i insatsen? Vilka hinder har insatsen mött? Uppföljningsmodellen redovisar könsuppdelad statistik. Eftersom antalet ensamkommande flickor än så länge är så få så kan materialet inte ge några konklusioner. I de förslag kring fördjupningsstudier som finns formulerade är bla könsperspektivet med i kombination med på boenden upplevda kulturella skillnader. Barnperspektiv Beskriv om och i så fall hur barnperspektivet har beaktats i insatsen? Vilka hinder har insatsen mött? Insatsen i sin helhet präglas av intentionerna i FN;s barnkonvention med särskilt fokus på 12 och Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. I den brukardel som modellen innehåller har 129 barn kommit till tals i frågor som rör dem själva som individer och som grupp. Resultatet i brukardelen är det som blir mest intressant för fördjupningar och uppföljning. I projektet genomförd fördjupningsstudie genomfördes intervjuer med ungdomar. Inför projektstarten genomfördes en fokusgrupp med ungdomar från boenden i Skaraborg. Resultatet av fokusgruppen har präglat innehållet i projektet som helhet. 20 Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad. Den övergripande riktningen på projektet är att öka kvaliteten och säkerheten i de verksamheter där barn får sin alternativa omvårdnad. Systematisk uppföljning och återkoppling av resultat av just de här barnens alternativa omvårdnad slår direkt an till barnperspektivet.

4 4 Samverkan Uppge hur insatsen har organiserats (Projektägare, andra kommuner och/eller aktörer som varit med, styrgrupp, och vilka har ingått, referensgrupp/arbetsgrupp, ansvarsfördelning) Skaraborgs Kommunalförbund har varit projektägare under projekttiden. Ansvarig på förbundet har varit FoU-strateg inom fokusområde Hälsa och Socialtjänst. En projektledare som sedan tidigare var väl initierad i projekt kring målgruppen anställdes inledningsvis om 100%, from övergick projektledaren till en annan tjänst och hennes arbetsuppgifter överfördes i stort på FoU-strategen. En arbetsgrupp bestående av tre boendechefer och projektledare har arbetat konkret med utarbetandet av kvalitetsindikatorerna, sammanställning och analys av metodval och resultat. En styrgrupp med representation från IFO-chefsgruppen, socialchefsgruppen, boendechefgruppen, FoU-enheten samt länsstyrelsen har följt och lett projektet. Förankringsarenor är och har varit Skaraborgs IFO-chefer, socialchefer, boendechefer för boenden för ensamkommande samt socialnämndsordföranden. Vidare har ett nätverk bestående av utvecklare inom kommunernas socialtjänst intresserat sig för projektet utifrån möjligheter att applicera modellen på andra målgrupper. Skaraborgs 15 kommuner har erbjudits tillfälle att medverka i projektet. 13 kommuner har deltagit aktivt, dvs medverkat i användandet av modell för systematisk uppföljning. De två som valt att stå utanför aktiv medverkan har mottagit information och varit delaktiga i de Skaraborgsövergripande nätverken. Information Beskriv hur ni arbetat med informationsspridning. Informationsspridning har under projekttiden skett inom ramen för tidigare omnämnda befintliga nätverk. Informationsförmedling har skett genom muntliga dragningar, presentation av rapporter av mätningen och mail. Detta är en avvikelse från projektplanen som inkluderade två spridningsaktiviteter under projekttiden. Någon speciell spridningsaktivitet är inte planerad däremot kan resultatet av projektet och den systematiska mätningen komma att presenteras på andra konferenser eller motsvarande. En erfarenhet som finns är att barnens perspektiv ofta glöms bort i sammanhang som har med integration, tillväxt och regional utveckling att göra. Där har resultatet av föreliggande mätningar en viktig roll att fylla framöver. Fördjupningsstudien är presenterad i ett FoU-seminarium och kommer att publiceras som FoU-rapport. Den andra mätningen som omfattar 13 kommuner distribueras i skriftlig rapportform till socialchefer, IFO-chefer, boendechefsnätverk och det nätverk som består av kommunerna utvecklare. Den biläggs vidare i sin helhet till denna slutrapport. Dialogmaterialet som utarbetats efter genomförd FoU-cirkel kommer publiceras på Skaraborgs Kommunalförbunds hemsida under våren 2015.

5 5 Implementering Redogör för vilka möjligheter/svårigheter att överföra insatsens resultat och metoder till ordinarie verksamhet. Inom ramen för projektet har ett förslag till permanent modell för systematiskt uppföljning gällande målgruppen formulerats. Modellen är utarbetad utifrån de erfarenheter som gjorts i projektet. Modellen genererar resultat såväl på Skaraborgsnivå som på kommunal nivå och kan med fördel implementeras i varje kommuns arbete med kvalitetsuppföljning i ledningssystemen. Kvarstående svårighet i den permanenta modellen är frågetecken kring i vilken utsträckning support kommer att behövas i användande av webenkätsverktyget, vilken eventuell kostnad det betingar och vilken organisation som i så fall kan bära de kostnaderna. Implementeringsdelen har inte följt projektplanen. Fördröjningen har sin orsak i frånvaro av projektledare och svårighet att få upp frågan i tid i de nätverk som är relevanta. Boendechefernas nätverk tillstyrkte ett fortsatt användande av modellen i december 2014 och tillsatte en arbetsgrupp för att tillsammans med FoU-strateg kunna genomföra kommande mätningar. Under januari månad 2015 fattade Skaraborgs socialchefer beslut att låta förslag på permanent modell för systematisk uppföljning gå ut på remiss för införande. För övrigt är den fortsatta implementeringen och användandet av modellen att betrakta som en del i befintlig FoU-verksamhet tillsammans med övrigt stöd till systematisk uppföljning. Ekonomi Redovisa era totala kostnader för redovisningsperioden enligt följande: I samförstånd med Anna Ahlborg, Länsstyrelsen, redovisas ekonomi när en pågående diskussion med ett konsultbolag är avslutad. Nedanstående ekonomi redovisas härmed: Utfall Budget Lönekostnader :- 515 tkr Externa tjänster :- 25 tkr Lokalkostnader :- 70 tkr Resekostnader 1 771:- 30 tkr Aktiviteter :- 60 tkr Material/expenser 0:- 20 tkr Summa :- 720 tkr OBS! Därutöver ska utdrag ur huvudboken bifogas slutrapporten.

6 6 Sammanfattande bedömning Vad gick bra och mindre bra i arbetet? Orsaker? Vilka tips skulle Du vilja ge framtida insatser som behandlar samma område? Projektet har som ovan beskrivits i stort uppnått såväl sitt mål som strukturell påverkan. Projektideén är formulerad i verksamheten och möter ett reellt behov hos densamma. Att det är ett verksamhetsdrivet initiativ är antagligen att betrakta som en framgångsfaktor för genomförandet. De tidigare projekt som genomfördes i Skaraborg med fokus på att bygga professionella nätverk har fungerat väl att applicera föreliggande projekt inom. Det tips som finns att ge är framförallt att Ett projekt behöver sin projektledare. Det är projektorganisationernas dilemma att anställningsformen är tillfällig och otrygg. I kombination av att projekttiderna ofta är korta blir det inte stor idé att nyrekrytera en bit in i projektet. Konsekvenserna för just detta projektet har blivit att processen har försenats något vad gäller informationsspridning och implementering och att åtgärder som omvärldsbevakning och liknande inte har genomförts full ut. Arbetet i styrgruppen har präglats av en bristande närvaro, vilket lett till en känsla av bristande kontinuitet i styrgruppens funktion. I samband med att den heltidsanställda projektledare avslutade sin anställning har FoU-strategen inte lyckats hålla ihop gruppen ordentligt. Styrgruppsmöten har ändå hållit som planerats, däremellan har kommunikation skett mailledes. Skövde, Per-Olof Hermansson Förbundsdirektör

7 7 Länsstyrelsens noteringar: Slutrapporten är genomgången och överensstämmer till innehåll och medelsförbrukning med i ärendet fattat beslut om beviljande av medel. Slutrapporten godkänns. Ort och datum: N N Titel Kopia av slutrapporten jämte Länsstyrelsens godkännande sänds till Länsstyrelsen Jönköping Ekonomi JÖNKÖPING