Årsrapport 2011 Global Infrastruktur 1 AB

Transkript

1 Årsrapport 2011 Global Infrastruktur 1 AB

2 Aktieägarbrev Global Infrastruktur 1 AB Till aktieägarna i Global Infrastruktur 1 AB, Global Infrastruktur 1 AB ( GI 1 AB eller Bolaget ) inbjuder härmed till ordinarie bolagsstämma den 15 maj 2012 klockan Bolagsstämman hålls i Setterwalls Advokatbyrås lokaler, Arsenalsgatan 6 i Stockholm. Som bilagor till detta brev finns inbjudan till den ordinarie bolagsstämman, årsredovisningen för Global Infrastruktur 1 AB och revisionsberättelse för verksamhetsåret 2011 samt årsrapport. Årsrapporten ger en uppdatering om portföljen och infrastruktur som investeringsklass. Styrelsen har för avsikt att skicka ut två sådana uppdateringar varje år. Den föregående uppdateringen skickades ut i oktober Under 2007 och 2008 inhämtade GI 1 AB totalt cirka 900 miljoner norska kronor och det norska systerbolaget, Global Infrastruktur I AS ( GI I AS ), inhämtade under samma period cirka miljoner norska kronor. De två bolagen har investerat kapitalet i Global Infrastruktur 2007 ( GI 2007 AS ) som äger investeringsportföljen inom infrastruktur. GI 1 AB äger 43,3 procent av GI 2007 AS. GI 2007 AS har kommitterat 1 allt inhämtat kapital i olika infrastrukturfonder och har en bra geografisk diversifiering med exponering mot USA, Asien och Europa, inklusive Norden och Storbritannien. Portföljen är också väl diversifierad när det gäller olika segment inom infrastruktursektorn var ett händelserikt år och GI 2007 AS har under året investerat cirka 249 miljoner norska kronor i olika infrastrukturprojekt. Under samma period har GI 2007 AS fått in cirka 60 miljoner norska kronor i utdelning från underliggande fonder, vilket gör det möjligt att betala ut utdelning till aktieägarna i GI 1 AB. För närvarande är cirka 89 procent av det kommitterade kapitalet investerat. Styrelsen för Global Infrastruktur 1 AB Oslo i april En kommittering är en förpliktelse att investera kapital i framtiden

3 Innehåll 1. Viktiga händelser Marknadsuppdatering Portföljrapport Några investeringsexempel ur portföljen Nyckeltal Årsredovisning Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 3

4 1. Viktiga händelser Marknadsuppdatering Hösten 2008 kollapsade delar av den internationella finansmarknaden helt, också känt som finanskrisen, och detta var inledningen på en allvarlig lågkonjunktur för de flesta industrialiserade länder i världen. Efter den här krisen har man fått ett nytt begrepp på dagordningen, nämligen eurokrisen/statsskuldskrisen. Statsskuldskrisen hamnade på allvar i fokus under 2011 med de fem skuldtyngda PIIGSländerna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien). Mot bakgrund av den pågående krisen verkar ändå världsekonomin utvecklas i rätt riktning och infrastruktur som investeringsklass har tidigare visat sig vara motståndskraftig under nedgångsperioder. GI 2007 AS har en diversifierad portfölj och fortsatt god investeringskapacitet och är därför väl positionerat för den förväntade ekonomiska återhämtningen. Portföljuppdatering GI 2007 AS har genom sina kommitteringar och investeringar uppnått en god diversifiering, både geografiskt och vad gäller antalet fonder och företag. För närvarande är cirka 89 procent av det kommitterade kapitalet investerat. Portföljen har haft en begränsad värdeminskning sedan starten, främst med koppling till de stora fluktuationerna för de relevanta valutakurserna. En god diversifiering i kombination med en strategi om att investera i fonder som förvaltas av de bästa förvaltarna har dock lett till att värdefallet för de underliggande investeringarna är begränsat var ett händelserikt år och GI 2007 AS har under året fått in cirka 60 miljoner norska kronor i utdelning från underliggande fonder, vilket innebär att man kommer att föreslå en utdelning på 30 öre per aktie till aktieägarna i GI 1 AB. I framtiden har bolaget som mål att betala ut fast utdelning varje år. Den senaste värderingen GI 1 AB gjordes den 15 mars 2012 och värdet fastställdes då till 8,52 kronor per aktie. 4 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

5 2. Marknadsuppdatering Osäkerheten och oron på finansmarknaderna fortsatte att prägla den globala ekonomin under 2011 och den globala tillväxten tappade fart under fjärde kvartalet. Ledande indikatorer tyder på en ekonomisk nedgång i de 30 OECD-medlemsländerna och andra stora ekonomier, men nedgången är olika stor i olika länder. Data för den globala handeln tyder också på en svag tillväxt under de kommande månaderna. På medellång sikt förväntas den pågående anpassningsprocessen i vissa avancerade ekonomier dämpa den globala tillväxten. Trycket på privata och offentliga balansräkningar i kombination med svaga arbets- och bostadsmarknader kan dessutom bidra till att tillväxtprognoserna förvärras ytterligare. 2 Diagrammet ovan till vänster 3 visar hur volatilitetsindexet 4 har fortsatt den positiva nedgången från september/oktober 2011 och början av Toppnoteringen för oroindexet under 2011 kan ses mot bakgrund av de ekonomiska oroligheterna i Europa, framför allt oron för konkurs i Grekland. Denna oro har varit överhängande under stora delar av 2011, men har på senare tid tonats ned som en följd av massiva stödåtgärder från ECB/ IMF i form av historiskt stora räddningspaket. Diagrammet ovan till höger 3 visar inköpschefsindex (PMI) 5, som anses vara en ledande indikator för den ekonomiska tillväxtens riktning och kopplingen till förändringen i den faktiska globala industriproduktionen. Efter bottennivåerna i början av 2009 har företagens ekonomi förbättrats avsevärt, men som oftast efter en kraftig uppgång följer en nedgång. Globala PMI och industriproduktionen har än en gång fallit ned mot 50-gränsen, men eftersom PMI ligger högre än 50 indikerar detta fortfarande en tillväxt i den globala ekonomin. 2 Källa: EQT Annual Report 2011 Macro Overview 3 Källa: Swedbank First Securities 4 CBOE Volatility Index visar marknadens förväntan i form av 30-dagars volatilitet och är avsett att vara framtidsinriktat. Indexet används för att mäta marknadsrisken och ses ofta som ett mått på investerarnas oro 5 Purchasing Managers Index en undersökning bland inköpschefer globalt som ger en indikation på aktiviteten i ekonomin Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 5

6 De europeiska statsskuldsproblemen kommer fortsatt att vara i fokus för investerare, politiker och centralbanker under de kommande månaderna. Den fortsatta volatiliteten på finansmarknaderna har bland annat lett till att Standard & Poor har justerat ned Frankrikes, Portugals och Italiens kreditbetyg och institutet fortsätter att göra bedömningar av andra EU-länders kreditvärdighet. Åtstramningsåtgärderna i euroområdet har påverkat de kortsiktiga tillväxtprognoserna för bruttonationalprodukten (BNP), med förväntningar på en fortsatt nedgång under första halvåret BNP antas dock ändå förbättras senare under året. 6 Dagens klimat i världsekonomin innebär starkt fokus på att minska skuldsättningen, prognoser om låg tillväxt och högre inflationsnivå under de kommande fem till tio åren. I en sådan situation har en del av GI 2007 AS förvaltare valt att fokusera på återfinansiering av sina portföljbolag och positionera dem för ett sådant klimat. Den allvarliga globala finanskrisen skapar samtidigt en attraktiv investeringsmiljö för dem som har tillgång till kapital som kan investeras och erbjuder därmed goda investeringsmöjligheter inom infrastruktur. Det här intrycket förstärks av att förvaltarna ser ett ökat intresse för investeringsklassen från sina investerare. 7 Diagrammet ovan till vänster 8 visar den historiska utvecklingen för bruttonationalprodukten (BNP) samt den förväntade utvecklingen under Som diagrammet illustrerar drabbades BNPtillväxten av ett bakslag som en följd av den finanskris som inleddes hösten 2008 och var under vissa perioder negativ, men har under de senaste åren utvecklats positivt. Ändå ser man att osäkerheten i den globala ekonomin, inte minst mot bakgrund av de europeiska statsskuldsproblemen, bidrar till att tillväxten försvagas något. Å andra sidan verkar stabiliseringen av råvarupriserna, en anpasslig penningpolitik och en sund företagskultur vara faktorer som bidrar till att ytterligare stärka tillväxten. Diagrammet ovan till höger 8 visar den historiska utvecklingen för inflationen i ett antal ekonomier. Som båda diagrammen illustrerar pekar prognoserna för 2012 på att både BNP och inflationen kommer att ligga kvar på lägre nivåer i slutet av Källa: Macquarie European Infrastructure Fund 3, Quarterly Report October-December 2011 Outlook 7 Källa: JPMorgan Infrastructure Investments Fund Q Snapshot 8 Källa: JPMorgan Infrastructure Investments Fund Q Report 6 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

7 Nyetablerade infrastrukturfonder lyckades endast hämta in hälften så mycket kapital under 2011 som året före och detta kan kortfattat bero på att marknadstillväxten avstannat. Under 2010 ökade dock investerarnas förtroende för infrastrukturbranschen, vilket ledde till att investeringsklassen lyckades hämta in drygt 30 miljarder dollar globalt. Trots denna tillväxt stod det tidigt klart under 2011 att infrastrukturindustrins inriktning på kort sikt skulle bli svår att bedöma och att det framöver skulle vara långt kvar till den aktivitetsnivå man såg före finanskrisen. I januari 2011 såg man att investerarna blev försiktiga när de investerade kapital i infrastruktur, marknaden verkade mättad och detta skapade stor konkurrens bland fonderna, vilket i sin tur ledde till dämpade nivåer vad gäller etableringen av nya fonder. Men hur kommer infrastruktursektorn att utvecklas under 2012? De faktorer som hindrade tillväxten under fjolåret kommer förmodligen att vara skuldsättningen också under 2012, förstärkt av höganivåer av ekonomisk osäkerhet runt om i världen. Ur ett positivt perspektiv finns det idag rekordmånga infrastrukturfonder på marknaden och med ökat förtroende för den privata sektorn som finansieringskälla vid utveckling av infrastruktur tycks det troligt att marknaden kommer att fortsätta växa på lång sikt. 9 Investeringshypotesen för infrastruktur stärktes under såväl finanskrisen som eurokrisen. Trots att aktiekurserna har fallit dramatiskt på grund av nedjusterade framtidsprognoser har man i begränsad utsträckning justerat ned förväntningarna på framtida vinster inom infrastruktursektorn. De monopolliknande särdragen inom sektorn, långa kontrakt och stabila kunder (t.ex. myndigheter) gör att investerare inom infrastruktur inte har upplevt samma värdefall som vissa andra investerare. 9 Källa: Preqin Infrastructure Spotlight January 2012 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 7

8 8 % 8,1 % 5,1 % 4 % 0 % -4 % 0,5 % -1,9 % -1,4 % -0,2 % 1,4 % -2,6 % 0,1 % 2,1 % -0,3 % 1,0 % 0,8 % 0,5 % -0,2 % -8 % -7,3 % 12 % 4Q 07 1Q 08 2Q 08 3Q 08 4Q 08 1Q 09 2Q 09 3Q 09 1-des-09 1-mar-10 1-jun-10 1-sep-10 1-des-10 1-mar-11 1-jun-11 1-sep-11 1-des-11 1-mar Portföljrapport Strukturen Portföljen är organiserad så att GI 1 AB och GI I AS tillsammans äger dotterbolaget GI 2007 AS, som i sin tur äger portföljen med infrastrukturinvesteringar. GI 1 AB och GI I AS äger 43,3 procent respektive 56,7 procent av GI 2007 AS. Totalt har svenska och norska investerare betalat in cirka miljoner norska kronor i den här strukturen. Investeringsmandat GI 1 AB:s målsättning är att bygga upp en diversifierad Investeringsportfölj av investeringar inom infrastruktur. Investeringarna har gjorts i infrastrukturfonder, men det har även tidigare varit ett mål att genomföra direktinvesteringar. Bolaget kan investera under alla faser inom infrastruktur (till exempel konstruktion och drift) både genom eget kapital och lån. Beloppet som skall investeras (eget kapital och lån) beräknas vara färdiginvesterat inom 2 till 4 år. Investeringsportföljen är tänkt att realiseras inom loppet av 10 år. Kommitteringar och investeringar GI 2007 AS har kommitterat cirka 1,9 miljarder norska kronor till olika infrastrukturfonder, vilket gör GI 2007 AS till en betydande investerare inom infrastruktur och har gjort bolaget till en föredragen partner bland flera bra förvaltare som det normalt är svårt att få tillgång till. För närvarande är cirka 89 procent av det kommitterade kapitalet investerat. Investeringsandelen på 89 procent är baserad på nettoinvesteringarna för GI 2007 AS i fonderna i portföljen. Netto avdrag innebär totala inbetalningar från GI 2007 till fonderna minus återbetalning av outnyttjat eller realiserat kapital som kan återinvesteras. Över tid kommer investeringsandelen självfallet att öka i takt med att fonderna genomför ytterligare investeringar. Tabellen nedan ger en översikt över de fonder som bolaget kommitterat kapital till och visar hur stor andel av det kommitterade kapitalet de olika fonderna har investerat per den 1 april (Alla bellopp i miljoner) Fonder Valuta Kommitterat kapital Investerat kapital Andel investerat SteelRiver Infrastructure Fund North America USD 70,0 46,6 67 % Macquarie European Infrastructure Fund III 10 EUR 77,4 77,4 100 % Barclays Integrated Infrastructure Fund 10 GPB 22,7 15,3 67 % JPMorgan Asian Infrastructure & Rel. Opportunity USD 40,0 28,0 70 % JPMorgan Infrastructure Investments Fund 10 USD 89,5 89,5 100 % 10 GI 2007 AS sålde den 22 mars 2010 en portföljandel av infrastrukturfonden på 2,2 miljoner euro, 2,1 miljoner pund och 5,5 miljoner dollar 8 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

9 E 2013E 2014E 2015E 2016E 2017E Drawdowns Distributions Värdeutveckling Portföljen har drabbats av ett mindre värdefall som främst är kopplat till de stora fluktuationerna för de relevanta valutakurserna. En god diversifiering i kombination med en strategi om att investera i fonder som förvaltas av de bästa förvaltarna har dock lett till att värdefallet för de underliggande investeringarna är begränsad. Tidigare års nedskrivningar på totalt 202,2 miljoner norska kronor har i viss mån reverserats under 2010 och 2011 och de ackumulerade nedskrivningarna per 31 december är 140,9 miljoner norska kronor. Den senaste värderingen av GI 1 AB gjordes 15 mars 2012 och värdet fastställdes då till 8,52 kronor per aktie. Diagrammet på föregående sida visar den kvartalsvisa förändringen för värdet på själva investeringsportföljen för GI 2007 AS. Som diagrammet illustrerar har värdeutvecklingen varit negativ under perioden direkt efter finanskrisen, men har visat en positiv utveckling sedan andra kvartalet 2009 och fram till idag, med undantag av en liten nedgång under första kvartalet Diagrammet ovan illustrerar det faktiska kassaflödet SteelRiver SteelRiver är specialiserade på förvaltning av infrastrukturbolag. De har lång erfarenhet med fokus på aktivt ägande som en konkurrensfördel. För ett par år sedan omstrukturerade de förvaltningsstrukturen efter att fondens initiativtagare, australiensiska Babcock & Brown, avvecklades. Steel River har uteslutande fokus på Nordamerika, där GI 2007 AS har kommitterat 70 miljoner dollar och investerat cirka 47 miljoner dollar. SteelRiver Infrastructure Fund North America avslutade sin investeringsperiod (end of investment period) i oktober Kännetecknande för de underliggande investeringarna i fonden är att de uteslutande har fokus på Nordamerika och driftfas och har begränsad efterfrågerisk. Fonden stängdes för nya investerare under fjärde kvartalet 2008, med en storlek på 1,9 miljarder dollar och GI 2007 AS:s andel på 70 miljoner dollar utgör cirka 3,7 procent av hela fonden. Portföljen investeras i enlighet med strategin och per den 31 december 2011 var cirka 67 procent av kapitalet investerat. Totala orealiserad vinster i hela portföljen sedan start är cirka 94 miljoner dollar. J.P.Morgan JPMorgan är en mycket välkänd investmentbank med lång erfarenhet av förvaltning av fastigheter och reala tillgångar. De har ett infrastrukturteam med cirka 300 anställda och har en global närvaro. Kännetecknande för förvaltaren är att de har ett brett nätverk, snabbt sätter kapitalet i arbete, har en gedigen riskprofil och att de främst fokuserar på inflationssäkrade projekt med hög utdelning. JPMorgan förvaltar två av GI 2007 AS:s fonder, JPMorgan Infrastructure Investments Fund ( JPM IIF ) och JPMorgan Asian Infrastructure & Related Opportunity Fund ( JPM AIRRO ). JPM IIF är en global OECD-fond, som fokuserar på driftfasen och kärn -infrastruktur. Fondens totala storlek är cirka 3,5 miljarder dollar, varav 3,2 miljarder dollar är investerade. Fonden har hittills genomfört 10 investeringar i linje med den här strategin och består nu av 50 olika underliggande bolag. JPM IIF är en så kallad open ended structure, vilket innebär att det inte finns något datum för när de avslutar sin investeringsperiod eller för när fonden upplöses. GI 2007 AS:s andel är idag fullinvesterad med en investeringsgrad på 100 procent. JPM AIRRO fokuserar på projekt inom konstruktion och driftfas med koppling till infrastruktur i Asien. Fonden har samma egenskaper som en private equity-fond, då likvidtetsflödet kommer från försäljning av företag och inte från löpande utbetalning av utdelning. Fondens totala storlek är cirka 860 miljoner dollar, varav 70 procent är investerade. Hittills har fonden genomfört sju investeringar, varav en(scitus Cement) såldes i december JPM AIRRO avslutar sin investeringsperiod i januari Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 9

10 Fördelning av kommitteringar: Geografisk fördelning: 3,4 % 30,1 % 20,8 % SteelRiver 11,9 % 30,3 % USA JPM IIF Europa Barclays JPM AIRRO 14,1 % Storbritannien Norden Macquarie Asien 11,9 % 10,6 % 26,6 % 20,9 % 19,3 % Australien Macquarie Macquarie är den aktör i branschen som har längst erfarenhet av investeringar inom infrastruktur ända sedan De har drygt anställda som arbetar med infrastruktur och har mer än 109 infrastrukturinvesteringar i 25 länder. Förvaltaren kan visa på en imponerande avkastning, bland annat en årlig avkastning på 19,6 procent under perioden för sina onoterade infrastrukturfonder. Macquarie European Infrastructure Fund III ( MEIF III ) avslutar sin investeringsperiod i mars Fonden kännetecknas av att man har fokus på Europa (OECD), driftfasen och begränsad efterfrågerisk. Fondens kapital är dock redan fullt utnyttjat och GI 2007 AS är idag fullinvesterad med en investeringsgrad på 100 procent. Fondens totala storlek uppgår till miljoner euro. MEIF III:s huvudinvesteringar är i två flygplatser, Köpenhamns flygplats (Kastrup) och Bryssels flygplats, men har under första kvartalet 2011 genomfört två nya investeringar i České Radiokomunikace och Thyssengas. Barclays Barclays är en av Storbritanniens största banker och också en av få storbanker som klarade sig utan statsstöd under finanskrisen. Barclays har lång erfarenhet av infrastruktur ända sedan Huvudfokus ligger på så kallade OPS (PPP) offentliga-privata partnerskap, och investeringsportföljen består för närvarande av totalt 175 sådana investeringar. De har ett erfaret team på plats för att driva de 85 OPS-investeringar som genomförts. Barclays Integrated Infrastructure Fund avslutar sin investeringsperiod i maj Fonden fokuserar på Europa, PPP (OPS) och driftfasen i etablerade portföljer. Den här fonden investerade i en mogen portfölj med PPP-projekt (OPS) under fjärde kvartalet 2008 och fondens totala storlek är på 680 miljoner pund. GI 2007 AS:s kommittering på 22,7 miljoner pund utgör cirka 3,34 procent av hela fonden och har utnyttjats med 15,3 miljoner pund. för GI 2007 AS under åren 2007 till 2011 samt beräknat kassaflöde under de kommande sex åren. Framöver kommer de underliggande fonderna i GI 2007 AS:s portfölj att närma sig slutet av sin investeringsperiod och investeringstakten förväntas därför sjunka i takt med att utdelningen från fonderna kommer att öka. Mot bakgrund av detta är prognosen att kassaflödet i GI 2007 AS från och med 2013 kommer att vara positivt. Förvaltarna GI 2007 AS har kommitterat kapital till fem olika fonder som förvaltas av fyra olika förvaltare. Översikten ovan ger en närmare introduktion av respektive förvaltare samt den fond de förvaltar. Portföljöversikt Portföljen är idag fördelad på fem olika fonder och flera underliggande investeringar i infrastrukturbolag, bland annat flygplatser, hamnar, vatten- och avloppsverk, elproduktion och eldistribution, sjukhus, skolor, fängelser, osv. Portföljen har uppnått en god diversifiering, både vad gäller geografisk och segmentrelaterad exponering samt antalet fonder och förvaltare. Översikten på nästa sida visar vilka investeringar som genomförts av de olika fonderna i portföljen. 10 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

11 Investering Förvaltare Geografi Bransch Southern Water JPMorgan Storbritannien Vatten och avlopp SouthWest Water Company JPMorgan USA Vatten och avlopp Zephyr Wind JPMorgan Storbritannien Produktion av el (vind) Electricity North West JPMorgan Storbritannien Distribution av el Summit Utilities JPMorgan USA Distribution av naturgas Southwest Generation JPMorgan USA Produktion av el (gas) Southern Missouri Natural Gas JPMorgan USA Distribution av naturgas Coastal Winds JPMorgan USA Produktion av el (vind) Noatum Ports JPMorgan Spanien 15 hamnanläggningar North Queensland Airports JPMorgan Australien 2 flygplatser Natural Gas Pipeline Co. of America SteelRiver USA Distribution av naturgas Peoples Natural Gas Company SteelRiver USA Distribution av naturgas The ICS Companies SteelRiver USA 3 hamnanläggningar Trans Bay Cable SteelRiver USA Distribution av el Peoples TWP SteelRiver USA Distribution av naturgas SevenHills Healthcare JPMorgan Indien Sjukhus, apotek och hälso- och sjukvårdstjänster Eco Management Korea JPMorgan Sydkorea Avfallshantering/återvinning (avfall-till-energi) Leap Green Energy JPMorgan Indien Produktion av el (vind) Nandi Economic Corridor Enterprises JPMorgan Indien Avgiftsbelagd väg Goldtrust Water JPMorgan Kina Vatten och avlopp Soma Tollways JPMorgan Indien 9 motorvägar København Lufthavn Macquarie Danmark Flygplats Brussel flyplass Macquarie Belgia Flygplats Thyssengas Macquarie Tyskland Distribution av naturgas České Radiokomunikace Macquarie Tsjekkien TV och telekommunikation I2 porteføljen Barclays Storbritannien 85 OPS (fängelse, sjukhus, skolor, etc.) Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 11

12 Tabellen nedan visar en översikt över de 85 OPS-investeringarna (offentligt-privat samarbete) som finns i Barclays portfölj. Investeringar Sektor Undersektor Aberdeenshire Schools Utbildning Skolor Addenbrookes Hospital Hälsa Akutsjukhus Alert Communications Försvar Kommunikation Argyll & Bute Schools Utbildning Skolor Bangor Schools Utbildning Skolor Bannockburn Homes (MoD) Försvar Bostäder Bodmin Hospital Hälsa Akutsjukhus Bolton Schools Utbildning Skolor Bury Hospital Hälsa Mentalsjukhus Caerphilly Schools Hälsa Skolor Calderdale Hospital Hälsa Akutsjukhus Castlehill Hospital Hälsa Akutsjukhus Catchment Highland Waste Water El, gas och vatten Vatten och avlopp Catchment Moray Waste Water El, gas och vatten Vatten och avlopp Catchment Tay Waste Water El, gas och vatten Vatten och avlopp CGL Rail Transport Järnvägar Chepstow Community Hospital Hälsa Kommunala sjukhus Chester-le-Street Hospital Hälsa Akutsjukhus Clarendon College Utbildning Skolor Connect A30/A35 Transport Vägar Connect A50 Transport Vägar Connect M1/A1 Transport Vägar Connect M77 Transport Vägar Cork School of Music Utbildning Skolor Covesea Homes (MoD) Försvar Bostäder Dudley Schools Utbildning Skolor Investeringar Sektor Undersektor Dumfries Hospital Hälsa Akutsjukhus East Anglia Courts Lag & rättsväsende Domstolar East Ayrshire Schools Utbildning Skolor East Lothian Schools Utbildning Skolor Eastbrook Accommodation (DEFRA) Statligt Logi (härbärge) Edinburgh Royal Infirmary Hospital Hälsa Akutsjukhus Edinburgh Schools Utbildning Skolor Exchequer Partnership 1 Statligt Logi (härbärge) Exchequer Partnership 2 Statligt Logi (härbärge) Fasttrax (HET) Försvar Transport Fife Schools Utbildning Skolor Forfar Community Hospital Hälsa Kommunala sjukhus FPMS Marine Services Försvar Transport Genistics Power (FEPS) Försvar Energi Grannag School Utbildning Skolor Humberside Courts Lag & rättsväsende Domstolar Infrastructure Managers Ltd Tjänster SPV-förvaltning Larkfield Hospital Hälsa Akutsjukhus Leeds Schools Utbildning Skolor Lochgilphead Hospital Hälsa Kommunala sjukhus Luton Hospital Hälsa Akutsjukhus Manchester Schools Utbildning Skolor Midlothian Schools Utbildning Skolor New Victoria & Stobhill Hospitals (Glasgow ACAD) Hälsa Akutsjukhus 12 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

13 Investeringar Sektor Undersektor Newham Hospital Hälsa Mentalsjukhus North Ayrshire Schools Utbildning Skolor North Durham Hospital Hälsa Akutsjukhus Nuffield Hospital Hälsa Akutsjukhus PCF Kilmarnock Prison Lag & rättsväsende Fängelse PCF Lowdham Grange Priso Lag & rättsväsende Fängelse PCF Medomsley Training Centre Lag & rättsväsende Fängelse PCF Moreton Prison Lag & rättsväsende Fängelse PCF Pucklechurch Prison Lag & rättsväsende Fängelse Penweddig School Utbildning Skolor Perth Council Offices Kommunalt Logi (härbärge) Investeringar Sektor Undersektor West Cumbria Police HQ Lag & rättsväsende Polisstationer West Lothian Schools Utbildning Skolor Wishaw Hospital Hälsa Akutsjukhus Worcester Hospital Hälsa Akutsjukhus Workington Community Hospital Hälsa Kommunala sjukhus York Primary Schools Utbildning Skolor Ingleby Schools Utbildning Skolor James Watt College Utbildning Skolor JSCSC Training College Försvar Utbildning King's College Hospital Hälsa Akutsjukhus RMG A1 (M) Transport Vägar RMG A417/419 Transport Vägar RMG D2D (A1 Ferrybridge/ Wetherby) Transport Vägar Salford Schools Utbildning Skolor Salisbury Hospital Hälsa Akutsjukhus Sedgefield Hospital Hälsa Akutsjukhus St Georges Hospital Hälsa Akutsjukhus Staffordshire Street Lighting Transport Gatubelysning Stirling (Gateway) Schools Utbildning Skolor Stirling Centre College Utbildning Skolor Stobhill Hospital Hälsa Akutsjukhus Tiverton Hospital Hälsa Akutsjukhus Traffic Information Services (TiS) Transport Kommunikation Wansbeck Hospital Hälsa Akutsjukhus Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 13

14 4. Några investeringsexempel ur portföljen Noatum Ports Den tolfte största hamnoperatören i världen med ledande närvaro i Sydeuropa bestående av en diversifierad portfölj av terminaler i Spanien Exponering genom: JPMorgan Infrastructure Investments Fund Mognadsgrad: Driftsfas Investeringstillfälle: Desember 2010 Den 2 december 2010 köpte infrastrukturfonden JPMorgan Infrastructure Investments Fund ( JPM ) 67 procent av den spanska hamnoperatören Noatum Ports ( Noatum ). Noatum driver idag en plattform som består av nio stora containerterminaler, sex mindre terminaler och ett hamnservicebolag och är därmed den ledande operatören i Spanien och den näst största i Sydeuropa. Strategin är att utveckla en integrerad plattform för hamnlogistik, med fokus på kundnöjdhet och engagemang för en hållbar utveckling, vilket i sin tur kommer att bidra till en effektivisering inom hela logistikkedjan, med en vision om att bli ett ledande internationellt bolag, känt för sina skickliga medarbetare och positiva verksamhet inom integrerade logistiklösningar. Noatum har motsvarande 15 hamnterminaler lokaliserade kring Iberiska halvön och Kanarieöarna, med huvudkontor i Madrid och Barcelona. Totalt arbetar drygt personer i Noatum fördelade på bolagets 80 anläggningar runt om i Spanien, Portugal, Frankrike, Marocko och Algeriet. Bolagets ledningsgrupp har tillsammans mer än 80 års erfarenhet från den maritima sektorn och har arbetat inom olika internationella bolag som bland annat P&O Ports, Patrick Corporation, AP Moller- Maersk, Hutchison Port Holding, Contship Containerlines och DHL. Investeringshypotesen för JPM när de investerade i Noatum var att få tillgång till strategiska platser i Medelhavet som omfattade de stora handelsrutterna, en monopolliknande position genom bolagets portfölj av terminaler, en stark ledning med långa kundrelationer och operativt fokus och inte minst att göra förvärv i andra länder för att generera fortsatt tillväxt. I oktober undertecknade Noatum ett långsiktigt avtal med Maersk Line, världens största rederi, för containerterminalerna i Marvalsa (Valencia) och TDS (Malaga). Bolaget har utöver det här avtalet vidtagit en rad strategiska åtgärder för att minska kostnaderna. Exempel på detta är omorganisationen av ingenjörsavdelningen och automatiseringsprojektet i containerhamnen i Valencia. På grund av industriell oro i hamnstaden Tanger-Med (Marocko) i kombination med en uppgång i handeln mellan Asien och Västafrika har Noatum upplevt en betydande volymökning på terminalen i Malaga under tredje kvartalet. Noatum ser därför möjligheten att utnyttja den här utvecklingen för att sluta ytterligare fleråriga avtal med ett antal rederier. 14 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

15 Trans Bay Cable Kabel på havsbotten som distribuerar el från Pittsburg i Kalifornien till San Francisco Exponering genom: SteelRiver Infrastructure Fund North America Mognadsgrad: Driftsfas Investeringstillfälle: Juni 2008 I juni 2008 investerade infrastrukturfonden SteelRiver Infrastructure Fund North America ( SteelRiver ) i det amerikanska bolaget Trans Bay Cable ( TBC ). TBC är ett eldistributionsbolag baserat i San Francisco. Själva havskabeln är 85 kilometer lång med ett HVDC-kabelsystem som går under San Francisco-bukten och överför elenergi från Pittsburg i Kalifornien till San Francisco med en kapacitet på hela 400 megawatt (MW). Projektet är en viktig och högprofilerad del av San Francisco-områdets elinfrastruktur. TBC levererat totalt 40 procent av stadens efterfrågan på el och bidrar samtidigt till att minska överbelastningen på nätet och miljön i staden, eftersom kabeln finns på havsbotten. Efter en lång process valde Kaliforniens oberoende systemoperatör (CAISO) i september 2005 TBC-projektet som den bästa energiöverföringslösningen för att leverera pålitlig energi till storstaden San Francisco. HVDC-kabelsystemet som används i TBC-projektet togs i bruk för första gången 1954 och har sedan dess använts i hela världen. Bland anläggningarna finns linjer som går från North Dakota till Minnesota, Kanada till New Hampshire, Utah till Kalifornien, Sverige till Tyskland, Australien till Tasmanien, Italien till Grekland, England till Irland och Norge till Danmark. Vissa av linjerna är installationer på havsbotten som TBC, men den största kabeln på havsbotten i USA är dock Neptun RTS, med sina 105 kilometer, som distribuerar el mellan New Jersey och Long Island på östkusten. Byggnationen av TBC-projektet avslutades i november 2010, där SteelRiver och TBC övervakade och administrerade det internationella byggteamet som utgjordes av Siemens AG, som svarade för leverans av elkomponenter och Prysmian, som är en ledande italiensk leverantör av högspänningskablar. Dessutom samarbetade projektet med drygt 30 fackföreningar och flera kommuner. TBC utgör en unik källa till energi i storstaden San Francisco och bidrar bland annat till att sänka de långsiktiga energikostnaderna samt till att ge en pålitlig energiöverföring för hela området kring bukten. Kabeln på havsbotten kan sägas vara unik eftersom den inte påverkar miljön och övrig infrastruktur på det sätt som högspänningsmaster skulle ha gjort. Projektet får också in lagreglerade intäkter utifrån en så kallad cost-of-service - formel som fastställts av Federal Energy Regulatory Commission. Den 23 november 2011 hade projektet varit i kommersiell drift i ett år. TBC drevs med 98,75 procent tillgänglighet och 93,75 procents energiutnyttjande under det första driftåret. TBC:s off-line-tid på grund av nödvändiga driftstopp var 0,23 procent, vilket var under de operationella prognoserna. Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 15

16 Brussels Airport Huvudflygplats i Belgien som betjänar omkring 19 miljoner passagerare årligen Exponering genom: Macquarie European Infrastructure Fund 3 Mognadsgrad: Driftsfase Investeringstillfälle: November 2008 I november 2008 köpte infrastrukturfonden Macquarie European Infrastructure Fund 3 ( MEIF 3 ) 26,1 procent i den belgiska huvudflygplatsen Brussels Airport ( BA ). Detta är den enda huvudflygplatsen i Belgien och den har en total terminalkapacitet på omkring miljoner passagerare årligen. Under 2011 var hela 18,8 miljoner passagerare på genomresa här. Flygplatsen utgör cirka 35,9 procent av hela MEIF 3:s totala portfölj. BA blev i december 2009 medlem av Star Alliance-nätverket, vilket ledde till en betydande ökning av antalet passagerare i nätverket för långdistansflygningar. Mot bakgrund av detta planerar nu BA att bygga en sekundär knutpunkt för Star Alliance. Som ett led i den senaste regulatoriska översynen valde BA:s ledning att införa en ny avgiftsstruktur och ett nytt investeringsprogram för att stärka flygplatsens strategi och då framför allt mot bakgrund av knutpunktsstrategin. Investeringsprogrammet omfattar bland annat utveckling av en anslutningsbyggnad, som är en passage mellan terminal A och den viktigaste terminalbyggnaden och som ska ersätta befintliga rulltrappor, hissar och tunnlar. Passagen kommer att innebära att tiden för att ta sig från en terminal till en annan minskar, men också att ytorna för flygplatsens butiksområde utökas avsevärt. Byggnadens utformning håller för närvarande på att färdigställas, men själva byggnationen kommer inte att inledas förrän i början av Trafiken på BA fortsatta att växa kraftigt under fjärde kvartalet 2011 och följer därmed den senaste tidens trend. Trafikökningen under kvartalet påverkades av Brussel Airlines kortdistansflygningar, bland annat nyetableringen av rutter till Agadir, Marrakech, Lamezia Terme och Bamako, samt mer frekventa avgångar till Moskva, Athen, Prag och Bilbao. Den starka tillväxten för Brussel Airlines kortdistanstrafik ligger i linje med den pågående utvecklingen av flygplatsens knutpunktsstrategi, som förväntas fortsätta under På årsbasis ökade passagerartillväxten inom BA med 9,3 procent jämfört med 2010, men justerar man för engångseffekten av askmolnet i april 2010, var trafiktillväxten 6,9 procent högre jämfört med fjolåret. Fokus under 2011 var fortsatt att minska driftkostnaderna, vilket har gett resultat trots att antalet passagerar har ökat avsevärt. Trafiktillväxten förväntas fortsätta under 2012 och i likhet med året innan kommer huvudfokus för 2012 att vara att vidareutveckla BA:s knutpunktsstrategi genom att ha ett nära samarbete med Brussel Airlines för att säkerställa att bolaget fortsätter att öka sin närvaro på flygplatsen. Flygbolaget har i övrigt meddelat att man kommer att inrätta en ny rutt till New York med dagliga avgångar från juni 2012 samt öka frekvensen för flygningar till Afrika från april. 16 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

17 5. Nyckeltal GI 1 AB äger 43,3 procent av aktierna i GI 2007 AS. Bolaget har valt att inte upprätta koncernredovisning, med hänvisning till de undantagsregler som finns i den svenska årsredovisningslagen avseende mindre koncerner, utöver att styrelsen anser att detta är det förnuftigaste ur ett kostnad-nyttoperspektiv. Styrelsen anser dock att årsredovisningen för GI 2007 AS är av intresse för aktieägarna i GI 1 AB och väljer därför att visa nyckeltal från resultat- och balansräkningen för räkenskapsåret Global Infrastruktur 2007 AS (NOK i tusentals kronor) Resultaträkning Intäkter Driftskostnader Driftsresultat Återförda nedskrivningar* Övriga fi nansiella poster Resultat före skatt Skatt 0 0 Resultat efter skatt Balansräkning Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder** Summa skulder Summa eget kapital och skulder * Ackumulerade portföljnedskrivningar per 31 december 2011 är 140,9 miljoner norska kronor. ** Inkluderar avsatt utdelning med 61,7 miljoner norska kronor Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 17

18 6. Årsredovisning Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

19 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 19

20 20 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

21 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 21

22 22 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

23 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 23

24 24 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

25 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 25

26 26 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

27 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB 27

28 28 Årsrapport 2011, Global Infrastruktur 1 AB

29

30