Kemiska och fysikaliska mekanismer för växthuseffekt och ozonuttunning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemiska och fysikaliska mekanismer för växthuseffekt och ozonuttunning"

Transkript

1 Solenergi grundkurs i solvärmeteknik (TNA165), ht 05 Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Kemiska och fysikaliska mekanismer för växthuseffekt och ozonuttunning Inledning Hur energitekniken i Sverige ska utvecklas och användas kommer på kort och medellång sikt framförallt att påverkas av frågorna om hur klimatförändringarna ska förhindras och hur kärnkraften ska kunna avregleras. Vi har i folkomröstning 1980 bestämt att kärnkraften skall avvecklas. Riksdagen bestämde därefter att avvecklingen skulle vara fullföljd till Idag är Barsebäck 1 avstängd. Vad händer fortsättningsvis? Avregleringen av elmarknaden som trädde i kraft i januari 1996 innebär att kunden kan köpa el av den som har lägst pris. Den innebär också att kraftbolagen säljer sin el till den kund som är villig att betala högst pris. När tillräckligt många kablar är dragna till kontinenten bör det innebära att vi kommer att få känna av Tysklands högre elpriser. På lång sikt kommer sannolikt växthuseffekten eller snarare "Världens reaktion inför detta oöverskådliga miljöproblem" att bestämma vilka energitekniker som utvecklats. Jordens energiförsörjning består idag till 80% av fossila bränslen! Vi är 6 miljarder människor idag, 8 miljarder 2025 och 10 miljarder Hur löser vi problemet med att försörja dessa människor och samtidigt minska andelen fossila bränslen? Det politiska eller opinionsmässiga problemet är att växthuseffekten inte är giftig. Växthuseffekten utgör ett ganska abstrakt miljöproblem som är svårt att mäta! Det UV-absorberande ozonskiktet håller på att tunnas ut p.g.a. utsläpp av gaser, bl.a. freoner, som reagerar med ozon. Det innebär att halten UV-strålning ökar, vilket ger levande organismer problem. Människans verksamhet påverkar halterna av ozon och koldioxid i atmosfären och stör alltså den naturliga jämvikt som utvecklats. De åtgärder som vidtages för att minska dessa globala miljöproblem kommer att ha stor inverkan på vilka energitekniker som framledes kommer att utvecklas. Problemet med ozonuttunningen p.g.a. utsläpp av freoner blev mera reellt än växthuseffekten eftersom effekten var klart mätbar. Efter konstaterandet om ozonuttunningen vidtogs kraftfulla åtgärder. I fallet växthuseffekt är det svårt att påstå att temperaturökningar otvetydigt beror av utsläpp av växthusgaser. Naturliga variationer i ens temperatur kan dölja växthuseffekten. Ett principiellt problem med växthuseffekten är att växthusgaserna är ogiftiga och effekten svår att enkelt mäta. Internationella överenskommelser för att minska utsläppen av växthusgaser 1

2 måste ske innan vi får vinnare och förlorare. Annars blir inte de länder som upplever sig gynnade av högre temperaturer motiverade att ställa upp på internationella åtaganden. Mot denna bakgrund är det väsentligt att känna till de grundläggande mekanismerna för ozonuttunning och växthuseffekt. Bildandet av atmosfären, vattnet och livet på en Jorden utan atmosfär är obeboelig för levande organismer p.g.a. av att intensiteten av solens ultravioletta strålning är för hög. De vulkanutbrott som skapade atmosfären hade ett innehåll av gaser enligt figur 1, d.v.s. mycket vattenånga, svaveldioxid och koldioxid, men med en relativt låg koncentration av kvävgas. 6% 12% 80% SO 2 2% CO 2 H O 2 N 2 Figur 1. Koncentrationen av olika gaser vid de vulkanutbrott som har gett en dess atmosfär. Vattenångan kondenserades därefter ut och bildade hav. Detta underlättades av att vatten har ovanligt hög kokpunkt, tack vare vätebindningen som binder ihop närliggande molekyler i vätskan. Koldioxid löser sig i vattnet och bildar kalksten. Halten av koldioxid i atmosfären minskar naturligt genom att koldioxiden löser sig i havsvattnet. Människan motverkar denna utveckling genom en massiv förbränning som tillför koldioxid till atmosfären. Kvävehalten har blivit allt högre, eftersom kväve är en stabil gas som inte reagerar med andra gaser. 80% <0,1% 1% N 2 CO 2 H O 2 CaCO 3 CaMg (CO 3) Kalk Dolomit Figur 2. Vattenångan kondenserar ut som hav och koldioxid löses i vattnet och bildar kalksten. 2

3 Under vattenytan har gröna växter och fiskar kunnat utvecklas, eftersom vattnet filtrerar bort den skadliga UV-strålningen. De gröna växterna har dessutom goda möjligheter att starta fotosyntesen och börja framställa syre och glukos, eftersom ljus, koldioxid och vatten finns tillgängligt. Syrgasen kommer därefter att delvis omvandlas till ozon. Tillsammans filtrerar dessa gaser bort UV-strålningen så att djur och växer kan vandra upp på land. CO 2 F O T O S Y N T E S Ljus H O 2 Syrgas Liv på land! Ozon Figur 3. De gröna växterna framställer genom fotosyntesen syrgas, vilken delvis omvandlas till ozon. Tillsammans filtrerar dessa gaser bort UV-strålningen och möjliggör liv på land. Solljusets spektrum Solstrålningen spektrum består av ultraviolett strålning, synligt ljus och nära infrarött osynlig strålning. Omkring 50 % av solljusets intensitet finns inom det synliga våglängdsområdet. Spektral Intensitet UV Synligt N. IR Våglängd µm Figur 4. Solstrålningen spektrum. 3

4 Ljusets Kvantisering Plank formulerade i början på det förra seklet lagen om ljusets kvantisering. En ljusstråle kan momentant endast avge en energimängd E proportionellt mot sin frekvens γ. h c0 E = h γ =. E λ Här är h Planks konstant, c 0 är ljusets hastighet och λ är ljusets våglängd. Planks postulat utge grunden för den kvantfysik som utvecklats på 1900-talet. Enstaka ljuspaket, som kallas fotoner, lyfter en elektron från en låg till en hög energinivå. Lagen om λ ljusets kvantisering innebär att en kortare våglängd momentant kan avge mer energi än en längre våglängd och på så sätt lyfta elektronen till en högre nivå och även bryta starkare kemiska bindningar. Figur 5. Enstaka ljuspaket, som kallas fotoner, lyfter en elektron från en låg till en hög energinivå. Växthuseffekten Atmosfärens växthuseffekt får starkast bidrag av koldioxid (CO 2 ), vattenånga (H 2 O), metan (CH 4 ) och kväveoxider (NO x ), som absorberar värmestrålning från en. Vattenånga H2O Metan CH4 Jorden Koldioxid CO2 Kväveoxid NOx Figur 6. Atmosfären med de växthusgaser som absorberar värmestrålning från en. Värmestrålning Alla ytor skickar ut värmestrålning. En tillräckligt het spisplatta sänder ut rött synligt ljus. Värmestrålningens intensitet ökar och våglängden minskar med ökande temperatur. När spisplattan blir tillräckligt varm blir våglängden så kort att strålningen blir synlig. 4

5 Figur 7. En tillräckligt het spisplatta sänder ut rött synligt ljus. + - Figur8. Illustration av det elektriska fältet omkring en laddad partikel. En laddad partikel som rör sig avger strålning. En vägg målad med vit färg av Titandioxid avger strålning genom att molekylen vibrerar tack vare värmerörelser. Titanatomen är postivt laddad och syreatomerna negativt laddade. Alla molekyler med ojämn laddningsfördelning sänder ut värmestrålning. Värmestrålningen absorberas också av molekyler med ojämn laddningsfördelning! En molekyl sänder ut och absorberar samma våglängder Figur 9. Om den laddade partikeln rör sig uppstår ett knyck i kraftlinjerna. Om partikeln rör sig harmoniskt kan en sinusvåg uppstå. Detta fenomen uppfattar vi som strålning. Strålningens Intensitet Intensiteten av den strålning som skickas ut från en yta, svartkropp, tex. solen ges av Stefan- Boltzmann s lag: σ är Stefan Boltzmanns konstant. 4 I = σ T (W/m 2 ) 8 σ = W/m 2 K 4 T = Absoluta temperaturen i Kelvin. T(K) = T( C)

6 Exempel: 8 4 Om T = K fås I = = W/m En svartkropp är en kropp som vid en given temperatur för alla våglängder är fullständigt absorberande med maximal utstrålning. 2. Solintensiteten utanför ens atmosfär samt ens jämviktstemperatur Solen är omkring 6000 K och skickar ut strålning vid 0,5 µm. Jorden är omkring 300 K och sänder ut långvågig värmestrålning vid omkring 10 µm. Solen lyser med omkring 1367 W/m² mot ens tvärsnittsyta. Strålning från Solen Jorden R 1367 W/m 2 Figur 10. Solen lyser med omkring 1367 W/m² mot ens tvärsnittsyta. Solen Jorden λ(µm) λ(µm) Figur 11. Spektra för solens och ens strålning. 6

7 Solljusets intensitet utanför ens atmosfär ges av utstrålningen per areaenhet multiplicerat med solens manelyta och därefter dividerat med mantelytan av den imaginära sfär som solens strålning bildar vid ens mitt. Avståndet mellan solen och en utgör alltså radien i denna sfär, se figur och ekv. nedan). I är alltså solljusets intensitet utanför ens atmosfär I = σ T = sol (4 π r sol / 4 π l ( s j 10 ) 2 = / ) 2 = 1367 (W/m 2 ) (1a) Solradien r sol och avståndet från solen till en l s-j tas ur figur 30. Solen totala strålning spädes ut över sfär med radien l s-j. Den s.k. solarkonstanten blir alltså 1367 W/m² om man antager att solens yta är 5777 K. d=0,14*10 10 m d=0,0013*10 10 m 15*10 10 m Jorden Figur 12. Diametrarna hos solen t v och en t h, samt avståndet mellan dem Jorden tar emot strålning mot solens effektiva area. Solen tror att en är en skiva. Men en strålar som en sfär. Jorden erhåller en jämviktstemperatur som bestäms av att mottagen och avgiven strålningsenergienergi är lika stora. Vi ska nu beräkna hur hög ens medeltemperatur skulle vara i avsaknad av atmosfär. Solinstrålningen till en (i vänsterledet) sätts lika med utstrålningen från en (i högerledet) I π r = (2a) π r σ T Omskrivning och förkortning ger: 1/ T = ( I /(4 σ )) = (1377 /( )) 1/ = K 5.45 C (3a) Om en skulle vara utan atmosfär skulle den beräknade yttemperaturen uppgå till 5.45 C. Strålningens Våglängd Wien s förskjutningslag beskriver vid vilken våglängd som strålningen har maximal intensitet. λ 3 max T = mk 7

8 3 6 Om T = 293,15 K fås: λmax = / = m 10 µm värmestrålning vid rumstemperatur. 3 7 Om T = 5777 K fås: λ = / 5777 = 5.01 m 0,5 µm synligt ljus från solen. max 10 Det betyder att den inkommande solstrålningen och den utgående solstrålningen är helt separerade i våglängd! Växthuseffekten I atmosfären Reflektion och absorption av solstrålning i atmosfären reducerar instrålningen. Detta ges av reflektionsfaktorn R. Intensiteten innanför ens atmosfär kan beräknas om ekv. 1a modifieras enligt ekv.1b, där reflektionen i atmosfären, R = 0,30. I = σ T 4 sol = (1 R) ( r sol / l s j (1 0.3) ( ) 2 = 10 / ) 2 = 957 W / m 2 (1b) Instrålningen reduceras till 957 W/m² pga 30% reflektion i atmosfären. Detta innebär att ens medeltemperatur reduceras vid jämvikt. Jordens medeltemperatur vid reflektion i atmosfären R=0,30 kan beräknas enligt: R) I π r = 4 π r σ T ( (2b) T = ((1 R) I /(4 σ )) 1/ 4 = ( /( )) 1/ 4 = = K 18.3 C (3b) Atmosfärens reflektion och absorption reducerar den förväntade medeltemperaturen hos en från 5,45 C till 18,05 C. Men då har ingen hänsyn till atmosfärens växthuseffekt tagits. Figur 13. Atmosfären reflekterar och absorberar inkommande kortvågig solstrålning. Atmosfären absorberar och återstrålar delar av den utgående värmestrålningen. I ovanstående har antagits att atmosfären återstrålar hälften inåt och hälften utåt. 8

9 Atmosfären absorberar andelen α av från en utstrålad långvågig värmestrålning. Av denna andel antages 50% återstråla mot en och 50% utåt mot universum. Denna effekt förändrar strålningsbalansen enligt ekv. 2c som ger ens temperatur vid reflektion R i atmosfären av solstrålning och absorption α av långvågig värmestrålning från en. D.v.s. hälften av absorberad värmestrålning återstrålas ut från en (1 R ) I π r = 4 π r σ T (1 0.5α ) (2 c) Vi antar nu fullständig växthuseffekt, d.v.s. atmosfären absorberar all utgående strålning. α=1. T = ((1 R) I /(1 0.5α ) (4 σ )) = (( ) /( )) 1/ 4 4 = = K 29.9 C 1/ (3 c) Absorptionen av värmestrålning i atmosfären värmer upp en från 18 C till C. Jordens medeltemperatur vid inverkan av reflektion av solstrålning R och absorption av värmestrålning α kan alltså uttryckas: T = ((1 R) /(1 0.5α )) 1/ 4 Om solarkonstanten antages vara 1367 (W/m²) och 50% av i atmosfären absorberad strålning antages återstrålas erhålls följande beräknade globala yttemperaturer: Tabell 1.Beräkning av ens medeltemperatur under olika omständigheter Reflektion R Absorption α ((1-R)/( α)) 1/4 Beräknad medeltemperatur Ingen atmosfär K/5.455 C Reflekterande 30% atmosfär K/-18.3 C Reflekterande 30% med total absorption Reflektion 30% med 50% absorption Reflektion 31% med 50% absorption Reflektion 30% med 52% absorption Reflektion 31% med 52% absorption K/29.9 C K/0.7 C K/-0.3 C K/1.6 C K/0.3 C En ökning av atmosfärens absorption α, av från en emitterad värmestrålning, från 0.50 till 0.52 ger en temperaturhöjande effekt på i storleksordningen 1 C, vilket är jämförbart med den av människan orsakade växthuseffekten. 9

10 Växthuseffekt i glas Glas består av kiseloxid, SiO 4. Si är positivt laddat och O är negativt laddad. Långvågig värmestrålning sätter kiseloxidmolekylen i vibration och absorberas. När molekylen slutar att vibrera skickas strålningen slumpvis utåt eller inåt. Synligt ljus har kort våglängd och hög frekvens. Då hinner inte kiseloxidmolekylen med utan ljuset går ostörd genom glaset. Kortvågig UV-strålning absorberas genom en elektronövergång. Figur14. Växthus effekt i glas. Växthuseffekten har fått sitt namn av att glas absorberar värmestrålning och på så sätt bidrager till att det blir varmare i växthuset. Glaset är fullständigt absorberande för långa våglängder tack vare molekylvibrationer och absorberande för UV-strålning tack vare elektronabsorption. Mellan dessa våglängdområden finns inga mekanismer i glas som kan absorbera strålning och glaset bli transparent. över solens hela spektralområden. Atmosfären absorberar värmestrålning på samma sätt som glaset. Kiseldioxidens funktion ersätts av olika gaser som absorberar över vissa våglängdsområden. Dessutom förekommer ett atmosfäriskt fönster mellan 8 och 12 µm, där endast ozon absorberar strålning. Detta fönster orsakar den strålningsunderkylning som uppstår under klara molnfria nätter. Marken skickar ut mera strålning än som återstrålas. Vid molnigt väder förekommer så mycket vattenånga att detta täcker upp hela det atmosfäriska fönstret. Strålningskylning uppstår således aldrig vid molnig himmel. 10

11 C-F C-Cl H2O O3 CO µm Figur 15. Marken strålar som en svart kropp. I atmosfären absorberar vatten vid omkring 7µm, Ozon vid 10 µm och koldioxid vid 12 µm. Gaser som innehåller kol-fluor eller kol-klor bindningar absorberar i och täcker igen det atmosfäriska fönstret. Gaserna återemitterar mot ytan vid samma våglängder, som de absorberar. Det atmosfäriska fönstret. Inga naturligt förekommande gaser förutom ozon absorberar strålning mellan 8 och 10 µm. Det innebär att atmosfären är transparent i detta område. Den släpper igenom strålningen utan att absorbera och återstråla. Kol-klor vibrationer absorberar strålning vid 9 µm och kol-fluor absorberar vid 11 µm. Det innebär att gaser som tex köldmedier, som innehåller dessa bindningar bli extremt starka växthusgaser, eftersom de täcker igen ett våglängdsintervall, där atmosfären tidigare varit transparent. Det innebär också att syntetiska gaser har en tendens att ge stark växthuseffekt, eftersom de inte tidigare finns i atmosfären. Tabell 2. Relativ effektivitet hos växthusgaser. Relativa effektiviteten beror på momentan effektivitet och livslängd. Växthusgas Koldioxid Metan CFC11 CFC12 CFC22 Dikväveoxi d Effektivitet som växthusgas per kg i atmosfären Livslängd (år) Effektivitet som växthusgas under 100 år

12 Figur 16 visar att av människan förorsakade utsläpp av växthusgaser förväntas ge en temperaturökning under de närmaste 50 åren på i storleksordningen C. Det motsvarar i stort sett den temperaturökning som erhållits sedan den senaste istiden. 2.5 Ändring av yttemperaturen ( C) CFC Andra spårgaser Metan Kväveoxid Ozon Osäkert område 0.5 Koldioxid Figur 16. Förväntad temperaturhöjning uppdelad på olika växthusgaser. Effekten av utsläpp av koldioxid svarar för halva totala effekten. Förbränning och produktion av koldioxid Koldioxid bildas bl.a. vid förbränning av kol och kolföreningar som t.ex. metangas i närvaro av syre. Koldioxid används sedan i fotosyntesen av växterna, då syre bildas. Förbränning av kol: C + O 2 CO 2 + Energi (394 kj/mol) Förbränning av metangas: CH O 2 CO H 2 O + Energi (890KJ/mol) Förbränning av biobränsle: Ved + O 2 CO 2 + Energi Fotosyntesen: CO H 2 O + solljus Ved + O 2 Förbränning av biobränsle ger ingen nettoeffekt av koldioxid till atmosfären över trädets livstid om nyplantering sker efter avverkning. Förbränning av naturgas, dvs metan, ger 12

13 mindre mängd koldioxid per producerad energienhet eftersom metan har högre värmevärde per kolatom än rent kol. Metan innehåller väte som oxiderar till vatten. Storskalig användning av biobränsle för att minska bidraget till växthuseffekten är möjligt för länder som Sverige med låg befolkningstäthet. Det är dock inget alternativ för länder med hög befolkningstäthet. Slutsatser om Växthuseffekt. Växthuseffekten beror på att människan tack vare bl.a. förbränning ökar atmosfärens halter av växthusgaser. Förbränning som ger koldioxid svarar för omkring halva effekten. Den akuta effekten av att en blir varmare är att havet värms upp och expanderar och stora översvämningar uppträder. Användningen av fossila bränslen svarar för 80% av ens totala energitillförsel. Det innebär att växthuseffekten är mycket svår att åtgärda, inte minst mot bakgrunden av att ens befolkning växer. Alla gaser som är polära, d.v.s. har en ojämn laddningsfördelning är växthusgaser. Det innebär att alla gaser som innehåller mer än en sorts atomer plus ozon är växthusgaser. Ozonlagret Vårt skydd mot UV-strålning Atmosfärens innehåll av syrgas och ozon absorberar och skyddar oss mot solens kortvågiga UV-strålning som annars är skadlig för levande organismer. Syrgas O2 Jorden Ozon O3 Figur 17. Atmosfärens innehåll av syrgas och ozon som absorberar och skyddar oss mot solens kortvågiga UV-strålning. Bildandet av Ozon, O 3 Syrgas består av två syraatomer som sitter ihop med en stark dubbelbindning. En stark bindning absorberas och klyvs av ljus med stort energiinnehåll, d.v.s. ljus med korta våglängder. 13

14 λ < 0.24 µm Figur 18. Syrgasmolekylen O 2, som sitter ihop med en stark dubbelbindning. Syrgasen absorberar all strålning med kortare våglängd än 0.24 µm och splittras samtidigt upp i syreatomer. Intensitet µm Figur 19. Syrgasen skyddar en från UV-strålning med kortare våglängd än 0.24 µm. Syrgasen i atmosfären skyddar oss från all strålning kortare än 0.24 µm. Detta ger dock inte tillräckligt skydd, eftersom den inte skärmar bort strålningen mellan 0.24 och 0.4 µm. Syrgasen sönderdelas av UV-strålning och bildar ozon enligt figur 11. Vi utgår ifrån 3 syremolekyler överst i bilden. En av dessa sönderdelas av UV-strålning med kortare våglängd än 0.24 µm och sönderfaller i syrgas och syreatomer. De fria syreatomerna reagerar sedan med de övriga två syrgasmolekyler och bildar på så sätt ozon. Ozon innehåller en svagare enkelbindning. Denna bindning kan absorbera ljus av längre våglängder än dubbelbindningen i syremolekylen. 14

15 UV λ < 0.24 µm SYRGAS OZON OBS! Enkelbindning Figur 20. Syrgasen sönderdelas av UV-strålning och bildar ozon. Absorption i ozon I atmosfären absorberas en del av ljusets energi och därför är ljusets intensitet lägre innanför atmosfären än utanför atmosfären. Ozon absorberar strålning med våglängder kortare än 0.35 µm och skärmar på så vis av en från dessa våglängder. Se figur 21. Intensitet O2 O3 Innanför atmosfären µm Figur 21. Intensitet av strålning utanför och innanför atmosfären. Absorption i ozon skärmar av en från våglängder kortare än 0.35 µm. Ozon absorberar strålning med våglängder kortare än 0.35 µm och ozon-molekylen sönderfaller då i en syrgasmolekyl och en syreatom. 15

16 λ < 0.35 µm Figur 22. Ozon absorberar strålning med våglängder kortare än 0.35 µm och söderdelas i en syrgasmolekyl och en syreatom. I atmosfären uppstår en jämvikt mellan halterna av syreatomer, syrgasmolekyler och ozon samtidigt som UV-strålningen absorberas. Om ett nytt ämne kommer in i detta kretslopp och reagerar med t.ex. ozon förskjuts jämvikten så att mindre ozon och mera syre och syrgas erhålls. Den enda sänkan för syrekomponenterna O och O 3 är en rekombination av atomärt syre och ozon, så att syrgas bildas. λ < 0. 24µm Jämvikt utvecklas! λ< 0.35 µm Figur 23. Absorption av UV-strålning i atmosfären gör att en jämvikt utvecklas för koncentrationen av syrgas, syreatomer och ozon. Om ozonhalten i atmosfären minskar påverkas intensiteten av UV-strålning precis vid absorptionskanten vid omkring 0.32 µm enligt figur 21. Vid kortare våglängder är ozonabsorptionen så stark att all strålning absorberas i alla fall. Vid längre våglängder är ozonabsorptionen så svag att atmosfären ändå är transparent. Såsom en tillfällighet är gränsens för ozonets optiska transmission i närheten av gränsvåglängden för DNA-molekylens känslighet för strålningsskador. Denna känslighet stiger brant för våglängder under 0.31 µm. 16

17 Höjd Atomärt syre UV λ < 0.24 µm O2 + O O3 O2 O + O Jordytan Mängd O2 Figur 24. Mekanismen för bildning av ozontoppen i stratosfären omkring 30 km över markytan. Ozonbildning gynnas av tillgång på UV-strålning och syrgas, som bildar atomärt syre. Syrgasen minskar och intensiteten av UV-strålningen blir starkare med höjden. Det innebär att optimala förutsättningar för ozonbildning uppstår omkring 30 km över markytan. Gaser som skall bryta ned ozonskiktet måste alltså finnas tillgängligt vid detta skikt. Komprimeras allt ozon i en vertikal pelare till normalt tryck och temperatur fås ett 3mm tjockt gasskikt. Ozonpelarens mäktighet är således inte stor. Katalytiska reaktioner som bryter ner ozon En katalytisk reaktion innebär att ett ämne påskyndar en reaktion utan att själv förbrukas. Några olika förekommande kväveoxider är följande: N 2 O 5 N 2 O NO 2 NO N 2 O 3 N 2 O (lustgas) är en mycket stabil gas. Denna gas har så lång livstid innan den bryts ned att den kan transporteras till ozonskiktet. Där reagerar den enligt nedanstående reaktion och övergår i kvävemonoxid NO, som sedan kan reagera med ozon. Utsläpp av lustgas sker både från naturliga källor i mark och hav och mänskliga aktiviteter såsom förbränning och användning av gödselmedel. I STRATOSFÄREN N 2 O + O 2NO Kvävemonoxid, NO, bryter ned ozon katalytisk enligt följande formler: NO + O 3 NO 2 + O 2 NO 2 + O NO + O 2 17

18 Klor bryter ned ozon katalytisk enligt följande formel: Cl + O 3 ClO +O 2 ClO + O Cl + O 2 Nettoeffekten av ovanstående katalytiska reaktioner blir: O 3 + O 2O 2 (netto) Detta innebär att klorgas och kvävemonoxid bryter ned ozonskiktet katalytiskt om dessa gaser tar sig till ozonskiktet. Olika CFC-gaser (freoner) transporterar klor till ozonskiktet. Lustgas N 2 O transporterar kväveoxid till ozonskiktet. Klorhaltiga gaser i köldmedier i kylmaskiner Värmepumpar, kylmaskiner, kylskåp och frysskåp innehåller stabila klorhaltiga gaser. Dessa kallas i dagligt tal ofta Freoner, vilket emellertid är ett kommersiellt namn för företaget Du Pont s köldmedier. Nedan visas en tabell över olika köldmedier, som bildats genom att substituera in klor och fluor i metan. Notera att gaserna har radikalt olika kokpunkt. Dessa gaser är icke vattenlösliga. Köldmedier Kemisk formel Strukturformel Atomvikt Kokpunkt H H C H Metan CH Cl R11 CCl 3 F F R12 CCl 2 F Cl R22 CHClF H Cl C F Cl Cl C Cl F C F F H Figur 25. Tabell över olika köldmedier, som bildats genom att substituera in klor och fluor i metan. När en kylmaskin läcker ut ett köldmedium kommer denna gas att lägga sig efter marken eftersom den är så tung. Vindarna kommer med tiden att föra upp gaserna till och över det 18

19 UV-skyddande ozonskiktet. När köldmediet inte längre skyddas av ozonet kommer UVstrålningen att bryta ned gasen och fria mycket reaktiva kloratomer att bildas. Dessa reagerar katalytiskt med ozonet. Om köldmediet varit vattenlösligt skulle det ha löst sig i regnvattnet och regnat ned innan det nått ozonskiktet. Det innebär att utsläpp av klorgas, som är vattenlösligt inte påverkar ozonskiktet! Tidsperioden innan köldmediet når ozonskiktet är 10-tals år, vilket innebär att de åtgärder vi vidtager idag för att minska utsläppen får positiv effekt först efter många år. När klor regerar med ozon bildas föreningen ClO. I denna förening har klor oxidationstalet +2. Klor har avgett 2 elektroner till syret. Den mycket elektronegativa fluor-atomen kan inte avge två elektroner till syre och bilda FO. Det innebär att fluor är ofarligt för ozonskiktet! Ju längre ned man går i kolumnen med halogener i periodiska systemet (fluor, klor, brom och jod) desto lättare har gasen att reagera med syre, eftersom atomer med större elektronmoln har lättare att avge elektroner och bilda positiva joner. Detta innebär att brom och jod är ännu skadligare för ozonet än klor. Brom finns bl.a. i flamskyddsmedel. Relativ ozonfarlighet Tabell 3. Relativ ozonnedbrytande effekt hos de vanliga köldmedierna. CFC Kemisk formel Atomvikt POD* 11 CCl 3 F CCl 2 F CHClF *Potential Ozon Depletion Tabell 3 visar den relativa ozonfarligheten hos olika köldmedier. Närvaron av väte destabiliserar molkylen och ger den kortare livslängd. Sannolikheten att den ofullständigt substituerade gasen R22 når ozonskiktet är betydligt lägre än att R11 eller R12 gör det. Den kvarvarande väteatomen reagerar lätt med hydroxylradikaler OH, som finns i luften, och föreningen byts ned. Viktning Cl - F - + H Tungt + Figur 26. Bidrag till förmågan att bryta ned ozon. Mängden klor bidrager givetvis till farligheten. Fluor är ofarligt men ger en indirekt skadlig effekt eftersom den stabiliserar molekylen och på så sätt ökar sannolikheten att gasen når upp till ozonskiktet innan den bryts ned och frigör klor. En tung molekyl är att föredraga eftersom den har svårare att förflytta sig upp till ozonskiktet. 19

20 Ozonhålet över sydpolen Den extrema kylan under vintern innebär att klorföreningar under Antarktis mörka vinternätter binds i kväveföreningar. De fungerar som en slags reservoar varifrån aktivt klor frigörs när vårsolen återkommer. Detta friga klor reagerar med och bryter ner ozon. Eftersom solstrålningen och UV-strålningen är svag under vintern är nybildningen av ozon långsam och det s.k. ozonhålet uppstår. Redan 1974 hade amerikanska forskare hävdat att klor från freoner kan förstöra ozon. Det rönte dock inget stort intresse innan engelska forskare 1985 upptäckte det s.k. ozonhålet över sydpolen. De registrerade helt enkelt extremt låga ozonhalter. Deras mätningar innebar att radikala åtgärder vidtogs för att minska utsläppen av stabila klorhaltiga föreningar nåddes en överenskommelse i Montreal om freonbegränsningar. Det föreföll som att mätbarheten hos problemet ge det lättare att få förståelse för behovet av kraftfulla åtgärder! Utveckling av alternativa klorfria köldmedier. Ett kölmediums viktigaste tekniska egenskap är dess kokpunkt eller dess temperaturberoende ångtryck. Kokpunkten definieras som den temperatur vid vilken ångtrycket är 1 atmosfär. Olika kyltekniska processer kräver olika ångtryck. När ett nytt klorfritt köldmedium skall utvecklas för att ersätta ett klorhaltigt köldmedium måste det ha samma ångstryckskurva som det gamla köldmediet. Begreppet Ångtryck Om behållaren evakueras och man därefter väntar tills jämvikt uppstår och mäter trycket motsvarar det vätskans ångtryck vid denna temperatur. Om den inte evakueras ger partialtrycket vätskans ångtryck. Tryckkokare Ånga P Ångtryck Vätska T Figur 27. Vätskans tryck ovanför vätskeytan anger dess ångtryck. 20

21 Samband mellan Kokpunkt/Ångtryck och Molekylstorlek Ångtrycket över en vätskeyta beror i hög grad på bindningskrafterna i vätskan. Bindningskrafterna till grannmolekylerna försöker hålla kvar molekylen i vätskan. Starkare bindningskrafter innebär att högre temperatur krävs innan molekylen kan lämna vätskan. Figur 28. Illustration över ångtrycket över en vätskeyta och den kraft som gör att molekylen vill lämna vätskan. För likartade molekyler tenderar en ökande molekylstorlek att ge starkare bindningskrafter och lägre ångtryck. Lägre ångtryck innebär högre kokpunkt, eftersom högre temperatur krävs för att uppnå ångtrycket 1 atmosfär. R12-CCl2F2 R11-CCl3F Kokpunkt -30 C Kokpunkt +24 C Figur 29. Figuren visar att R11 har betydligt högre kokpunkt än R12 tack vare att den har stor kloratom extra. 21

22 HFA-134a CH2F-CF3 CFC-12 CCl2F2 Figur 30. Gaserna CCl 2 F 2 och CH 2 F-CF 3 har samma ångtryckskurva eftersom de är ungefär lika stora. När klor tas bort i CCl 2 F 2 och ersätts av fluor blir molekylen mindre, ångtrycket högre och kokpunkten lägre. Detta kompenseras dock av att molekylen görs längre, genom att ytterligare en kolatom införs. Kylmediet baseras på att substituera i etan istället i metan. HFA-134a är klorfri och ersätter R12. Den innehåller dock fluor som är ofarligt för ozonskiktet, men vars bindning med kolatomen ger mycket kraftig växthuseffekt.. Klor Miljöfarligt Flour Kol Fluor Miljövänligt Väte Kol Väte Kol Figur 31. Köldmedier med lika stora molekyler och jämförbara ångtryck. R12, HFA 134a och propan. 22

23 Kol-fluor bindningen ger mycket kraftig växthuseffekt. Av denna anledning vill man ta bort även fluoret i köldmediet. Detta låter sig göras om ytterligare en kolatom införes för att bibehålla molekylens storlek. Propangasen har ingen ozonpåverkande effekt och relativt svag växthuseffekt. Den är dock brännbar. För att utveckla ett köldmedium som inte tär på ozonskiktet bör man alltså ha ett ämne utan klor men med väte och fluor kvar. Dessutom bör ämnet ha en lång kolkedja. Klassificering av köldmedium. En gas som är tillräckligt långlivad för att ta sig upp till ozonskiktet och frigör ett ämne som reagerar med ozon kommer att minska ozonmängden och öka intensiteten hos UV-strålningen (våglängd < 0.35µm) vid markytan. Halogenerna** utom fluor är de vanligast förekommande ozonnedbrytande ämnena. De kan transporteras till ozonskiktet bundna i tex en Freonmolekyl. Den ozonnedbrytande förmågan hos en gas ökar med dess innehåll av framförallt klor samt dess livslängd i atmosfären. En gas i atmosfären som absorberar värmestrålning (våglängd = 10 µm) kommer att bidra till en viss global uppvärmning. Alla gaser, utom 2-atomiga gaser som innehåller endast en sorts atomer, är växthusgaser. N2, H2, O2, He, Ar, Ne, m. fl. är således icke växthusgaser.styrkan hos en växthusgas, d.v.s. dess temperaturhöjande effekt de närmaste 100-åren efter ett utsläpp, beror av gasens förmåga att momentant absorbera värmestrålning samt av dess livslängd. Gaser som har absorbtionsband där atmosfären för övrigt är transparent blir extremt effektiva växthusgaser. Gaser som innehåller C-Cl eller C-F bindningar, t ex Freoner, har denna egenskap. En köldmedium är således ofta både ozonnedbrytande och en växthusgas. Tabell 4. Klassificering av köldmedium CHF 2 Cl R22 C 2 H 2 F 4 R134a C 3 H 8, C 4 H 10 NH 3 Fullständigt halogeniserat kolväte Ofullständigt halogeniserat kolväte Klorfritt ofullständigt halogeniserat kolväte Halogenfritt kolväte Icke kolvätebaserat köldmedium Köldmedium Klassificering Ozoneffekt* CF 2 Cl 2 R11, R12 Växthuseffekt* Kommentar Lång livstid. Cl bryter ned ozon. C-Cl & C-F ger stark växthuseffekt 5 10 H ger kortare livstid. Cl bryter ned ozon. C-Cl & C-F ger stark växthuseffekt 0 10 H ger kortare livstid. Saknar Cl. C-F ger stark växthuseffekt 0 1 H ger kortare livstid. Saknar Cl och F. C-H ger relativt svag växthuseffekt, dvs 20 ggr starkare än CO ? N-H ger växthuseffekt, osäker på styrkan. Vattenlöslig - regnar alltså ned. * Grova uppskattningar.** Halogenerna-F, C, Br, I- utgör period 7 i periodiska systemet. Alla utom F reagerar med ozon enligt formeln Cl+O 3 =ClO+ O 2. Fluor kan inte ha oxidationstalet

24 Slutsats om köldmedium Det har varit känt sedan länge att klor tär på ozonskiktet. Stabila klorföreningar med lång livstid som når ozonskiktet är farliga. När ozonhålet över sydpolen dokumenterades blev problemet reellt och radikala beslut togs på olika nivåer. De klorhaltiga köldmedierna är numera förbjudna. Nya alternativa klorfria köldmedier har utvecklats med det enkla receptet att molekylstorlek och ångtryck bibehålls. 24

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur 6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Energirik strålning/ Hög spänning

Energirik strålning/ Hög spänning KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!

!#$%&'()*+&%$(,-$%.'/0/1(2( 3&)4'5$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(! !"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Institutet för rymdfysik Kiruna

Institutet för rymdfysik Kiruna Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut med? Kan vi påverka naturens eventuella gränser? Politiken

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/

Läs mer

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

16. Spridning av elektromagnetisk strålning 16. Spridning av elektromagnetisk strålning [Jakson 9.6-] Med spridning avses mest allmänt proessen där strålning (antingen av partikel- eller vågnatur) växelverkar med något objekt så att dess fortskridningsriktning

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer