Det är gott att äta, roligt att röra på sig och skönt att sova!

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 3/2012 i Österbotten och Åboland Det är gott att äta, roligt att röra på sig och skönt att sova! Slutrapport, 2012 Projektledare Erika Fogelberg

2 Innehåll Utgivare: Folkhälsans förbund rf Tryckäklare: ADD Grafik och obrytning: ADD Grafisk byrå ISBN: ISSN: ISSN (online) Förord... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Mål och visioner... 5 Hälsoverkstadens struktur... 6 Hälsoverkstadens skolor... 7 Skolornas dokuentation 8 Utvärderingsblanketter 8 Hälsotea 9 Skolornas förväntningar, önskeål och ål inför projektet 9 Hälsofräjande skola och hälsofräjande insatser i skolan...11 Hälsoverkstadens tidsplan och tyngdpunktsoråden...15 Frukt och grönt 15 Sön och vila 16 Rörelse och idrott 16 Tidsaxeln...18 Hälsoverkstadens verktygslåda...18 Lärarbrev 19 Uppdrag i skolorna 19 Hälsoteaens träffar 21 Hälsoverkstadens nyhetsbrev 22 Målsättningar ed nyhetsbreven 22 Råkostänglarna 27 Hälsologgar 28 Pulsbingo och rörelsebingo 29 Rörelsekvarten 29 Röris 30 Chilla 31 Gie5 sakskola 32 Cykeldagar 33 Övriga skolbesök 33 Utvärdering...33 Hälsoverkstadens verktyg och tean i skolvardagen 33 Projektets inverkan på elevernas hälsa 35 Projektets inverkan på personalens hälsa 35 Hälsa ves ansvar? 36 Projektet so helhet 36 Projektledarens egna reflektioner...37 Deltagarstyrning Manualbaserat 37 Spridda skolor Skolor nära varandra 38 Hälsofräjande skola Hälsofräjande arbete i skolan 38 Ett år Flera år 39 Resultat och vidakthållande 39 En projektledare Tea 40 Material, inspiration och besök 40 Avslutning 40 Litteratur 41

3 Förord Folkhälsan verkar på ånga olika sätt för barns och ungas hälsa och livskvalitet. Mycket av arbetet utförs i skolorna, där vi har öjlighet att nå hela åldersklasser. För att lyckas krävs ett genuint saarbete ed skolan, där ålen fastställs tillsaans och det praktiska utförandet också görs tillsaans. Det är ycket viktigt att också barnens egna synpunkter blir beaktade. Denna rapport beskriver projekt Hälsoverkstaden i Österbotten och Åboland åren Projektet fokuserade på fysisk aktivitet, balanserad kost sat tillräcklig vila hos barn i lågstadieåldern. Projektet finansierades i sin helhet ed understöd av Safundet Folkhälsan. Hälsoverkstaden var en fortsättning på otsvarande verksahet so genofördes i Nyland Föruto det praktiska arbetet är dessa livsstilsfrågor också ett viktigt forskningsoråde för Safundet Folkhälsan, bl.a. geno deltagande i det internationella projektet Pro Greens, so vi redogör för i skilda publikationer under hösten 2012 och våren Folkhälsan vill betona en god vardag. Inte enbart fokusera på enskilda levnadsvanor. Med tanke på flera betydande folksjukdoar, t.ex. diabetes, frastår otionens och kostens betydelse so ycket stor. Mycket stiulans, sinnesintryck, ängder av inforation och ständig uppkoppling påverkar vår vardag. Under de senaste åren har även vilans och återhätningens betydelse diskuterats och uppärksaas också i det här projektet. Årligen utges en broschyr o Folkhälsans olika satsningar i skolorna och inforationen finns på: En viktig del i vårt saarbete ed skolorna är de regionala nätverk av lärare och av skolkuratorer so skapats. Nya edlear är hjärtligt välkona! Grunden i vår tankera är att ta tillvara styrkorna. Vi vill skapa en nära kontakt till lärare för att kunna utveckla vår verksahet i rätt riktning. Vi vill utveckla innehåll och arbetsetoder i en fortlöpande dialog. Också under detta projekt ko det fra ånga exepel på det fina arbete so görs i skolorna. Verksaheten kan också ses so en del av en internationell rörelse, där hälsofräjare och skolpersonal tillsaans utvecklar odeller för en hälsofräjande skola. Vart tack till de edverkande skolorna lärare, kökspersonal, elevvårdspersonal, föräldrar och naturligtvis eleverna själva. Projektledaren PeM Erika Fogelberg har på ett utärkt sätt förvaltat verkstadsnycklarna, ed stöd av kolleger på Folkhälsan. Folkhälsans arbete för en hälsofräjande skola fortsätter ta gärna kontakt ed förslag och synpunkter! Deceber 2012 Folkhälsans förbund r.f. Viveca Hagark Förbundsdirektör Ari-Pekka Toivari verksahetsledare 1

4 Inledning Det är GOTT att äta, ROLIGT att röra på sig och SKÖNT att sova! Hälsoverkstaden vill uppuntra skolor att jobba ed levnadsvanor och skapa en positiv inställning till hälsa. Hälsoverkstaden är ett utvecklingsprojekt där utvalda skolor gör insatser för sina elevers hälsa. Att fräja barns hälsa i skolan är viktigt och det är värdefullt att finna nya effektiva strategier för hur an kan jobba ed goda levnadsvanor. Sunda atvanor, regelbunden fysisk aktivitet och tillräcklig sön är förutsättningar för att barn och unga ska å bra. Skolan kan, geno att fokusera på hälsofrågor, hjälpa elever att orka göra det bästa i skolan och lära sig anaa en hälsosaare livsstil. Många av de levnadsvanor so har betydelse för vår hälsa i vuxen ålder etableras redan under barn- och ungdostiden. Barn och ungdoar är därför en viktig grupp när det gäller att fräja sunda levnadsvanor. I din hand håller du nu Hälsoverkstadens slutrapport på projektet i Österbotten och Åboland. So projektledaren för Hälsoverkstaden har jag, Erika Fogelberg, erbjudit skolorna handledning och inspiration att utveckla etoder för hur an kan jobba ed goda levnadsvanor. I rapporten presenteras projektets verksahet och det so Folkhälsan erbjudit skolorna. Rapporten innehåller också personliga reflektioner, efterso en och saa person planerat, genofört och nu rapporterar o projektet. Dessuto lyfts även elevers, föräldrarnas och skolpersonalens åsikter fra. Jag skall avsluta inledningsorden ed att berätta lite o in bakgrund. Innan jag började jobba so projektledare har jag ca 10 års arbetserfarenhet so klasslärare bako ig. I itt lärararbete har jag alltid brunnit för elevers hälsa. Fraför allt vikten av ökad fysisk aktivitet i skolan har jag prioriterat, en även friluftsliv och obbningsförebyggande arbete har jag fokuserat en hel del på. Det har varit ytterst givande att arbeta ed detta projekt och jag har lärt ig en hel del under resans gång. Fraför allt har jag nu en bredare syn på hälsa och jag inser att ånga delar ingår i begreppet hälsa och jag ser också hur dessa delar går in i varandra och bildare en helhet. Erika 2

5 Bakgrund Hälsoverkstaden startade so ett tvådelat pilotprojekt i Nyland ( ). I 13 utvalda skolor gjordes en intervention, för att utveckla nya etoder för att jobba kring fysisk aktivitet, kost och sön. Satidigt följdes projektet och dess resultat upp av ett forskartea på Folkhälsan. I Hälsoverkstadens rapport (Folkhälsans rapporter 1/2009) presenterades resultaten av pilotprojektet. Det kunde bl.a. konstateras att barn är fysiskt aktiva, en att deras dagliga intag av frukt och grönsaker är betydligt lägre än den nationella rekoendationen. En stor del av barnen sover också indre än vad so rekoenderas. Ytterligare kunde påpekas att flera barns skärtid överstiger den rekoenderade ängden, högst 2h skärtid/dag. So en naturlig fortsättning fortsatte sedan Hälsoverkstaden sitt arbete i utvalda skolor i Österbotten och Åboland ( ). Goda delar från projektet i Nyland togs tillvara och nya odeller för hur an kan jobba ed hälsa i skolan utvecklades. Pro Greens ( ) är ett europeiskt projekt so innefattar tio länder. Projektets ål var att kartlägga hur ycket frukt och grönsaker åringar äter i de edverkande länderna, sat att utveckla etoder för att via skolan öka frukt- och grönsakskonsutionen i denna åldersgrupp. I kartläggningen representerade finlandssvenska skolor de finska resultaten i forskningen. Hälsoverkstadens skolor deltog inte i ProGreens-forskningen. Resultaten visar att finlandssvenska barn är säst i Europa att äta frukt och grönsaker, och bland alla finlandssvenskar äter eleverna i svenska Österbotten allra säst. (Se figur på s. 4.) Kartläggningarna, såväl Hälsoverkstadens och Pro Greens, visar att det är otiverat för Folkhälsan att fortsätta ed arbetet för barns levnadsvanor, so en del av det hälsofräjande arbetet för skolor. Österbotten är, ed tanke på forskningen, en intressant region att fokusera på när vi vill öka edvetenheten kring sunda levnadsvanor. Det är värdefullt för Folkhälsans att finna nya effektiva strategier för att fräja barns levnadsvanor. 3

6 Barns frukt- och grönsaksintag i Svenskfinland 260 g 225 g tr Åbo a n la n h Å ylan d, la d hu nd vu ds ta ds re gio ne n Reetta Lehto oc vä s Ös te rb ot t en 190 g Högt frukt- och grönsaksintag har visat vara bra för hälsan i otaliga undersökningar. Rekoendationen för frukt- och grönsaksintag är 400 g per dag, vilket otsvarar ca.5 portioner. En portion är ca. en frukt eller en handfull grönsaker. Folkhälsans forskningscentru har undersökt skolbarns frukt- och grönsaksintag i Svenskfinland ed ledning av seniorforskare Eva Roos. Undersökningar har gjorts i två olika projekt, Hälsoverkstaden i huvudstadsregionen år och det EU-financierade Pro Greens i Österbotten, Åboland, Nyland och Åland år Pro Greens är ett europeiskt saarbetsprojekt so har undersökt åriga skolbarnens frukt- och grönsaksintag i 10 europeiska länder. Jäfört ed de är intaget bland de finlandssvenska barnen lägst. Resultaten visar också att konsutionen av frukt och grönsaker bland barn i satliga deltagande länder är lägre än rekoenderat. Vi har också undersökt skillnader ellan finlandssvenska regioner i skolbarns frukt- och grönsaksintag. Skillnaderna är överraskande stora. Speciellt fruktintaget, so också innehåller bärintaget, är betydligt lägre i Österbotten än i andra regionerna. grönsaker frukt Island 231g Finland 220g Norge 345g Sverige 291g Nederländerna Tyskland 242g GRaFik: Jonas JeRnsTRö Barns frukt- och grönsaksintag i Europa Portugal 249g 4 Slovenien 226g Bulgarien 321g Grekland 280g 39 Tidningen Folkhälsan g

7 Mål och visioner Utgående från erfarenheterna i Hälsoverkstaden i Nyland utvecklades ålsättningarna för det nya Hälsoverkstaden. Fraöver avses ed Hälsoverkstaden det nya projektet so förverkligades i Österbotten och Åboland. Det övergripande ålet ed Hälsoverkstaden var att skapa förutsättningar för ett hälsosat liv, så att fysiska aktiviteter, sunda atvanor och tillräcklig sön blir en bestående del av elevernas vardag. ti 5 näva 2 - r äta 400g (5 nävar) frukt och grönsaker varje dag sova 10 tiar/natt vara fysiskt aktiva inst 1,5 2tiar varje dag 1 Visionen ed projektet Hälsoverkstaden var att så ånga elever so öjligt skulle leva hälsosat enligt projektets rekoendationer: Hälsoverkstaden strävade dessuto efter att inska elevernas sockerintag och skärtid. 10 Den priära ålgruppen var eleverna i skolan, en Hälsoverkstadens effekter skulle även bidra till ökad hälsa för skolpersonalen och elevernas failjer. Helhetssynen på hälsa var viktig. I en hälsofräjande skola beaktas både elevers och personalens fysiska och psykiska hälsa. Mår personalen bra så år eleverna bra och vice versa. ti I inledande skede listades följande punkter so delål i projektet: utveckla läpliga stödforer för de deltagande skolorna i for av handledning, inspiration, konsultering och aterialproduktion att tillsaans ed skolans personal utarbeta goda odeller för hur an kan arbeta ed hälsofrågor i skolan lyfta fra goda idéer och aktiviteter och sprida kunskapen vidare till andra skolor upprätthålla en webbsida där inforationen kan spridas ellan skolor saanställa en anual, Hälsoverkstadsapp, so fungerar so ett stöd i det hälsofräjande arbetet på skolorna sat so skolornas dokuentationsverktyg öka vårdnadshavarnas edvetenhet och kunskap o hälsoeffekter beträffande fysisk aktivitet, goda kostvanor och goda sönvanor att stöda och inspirera föräldrar att intressera sig för och ta del av hälsofrågor sända nyhetsbrev till skolan, vårdnadshavare och elever, ca 2 nuer per terin geno intervjuer och observationer sala in kunskap o hur ett hälsoprojekt påverkar eleverna, personalen och heen 5

8 Hälsoverkstadens struktur Hälsoverkstadens struktur och uppbyggnad är so ett äppelträd i en trädgård. Alla delar i äppelträdet syboliserar någon part i Hälsoverkstaden. Roten Efterso Folkhälsans finansierar projektet är rötterna Folkhälsans förbund so ger näring till projektet. Staen Hälsoverkstadens projektledare, ed stöd av arbetsgruppen är staen, so håller projektet upprätt. Till Hälsoverkstadens arbetsgrupp hörde: Ari-Pekka Toivari Förbundets verksahetsledare i Österbotten Per Lindroos Livsstilsenhetens chef Susanna Strandback Legitierad näringsterapeut Linda Hongisto Kostrådgivare Mikaela Wiik Sakkunnig ino fysisk aktivitet Mari-Sofi Johansson Fysisk aktivitet och hälsa på Folkhälsan i Åboland Hanna Åinne Projektledare för Gie5 Erika Fogelberg Projektledare för Hälsoverkstaden Kronan Kronan och lövverket är alla skolor i Svenskfinland. Gröna äpplen I lövverket finns vissa utvalda gröna äpplen. Dessa syboliserar Hälsoverkstadens skolor. I äpplena finns ett kärnhus, d.v.s. hälsoteaet på skolan. 6

9 Grenarna Trädets grenar sträcker sig från staen ut i lövverket och stöder i första hand upp äpplena so behöver inspiration och näring att växa och utvecklas, en riktar sig även till hela lövverket och alla skolor. Grenarna är de verksaheter och verktyg so Hälsoverkstaden (staen) riktar ut till skolorna (äpplena och löven). Trädgårdsästaren I trädgården finns en trädgårdsästare so tittar till trädet ed jäna ellanru. Han låter trädet växa fritt, en hjälper också till att stadga upp det vid behov. Trädgårdsästaren beskär trädet och tar bort grenar so håller på att växa åt helt fel håll. Trädgårdsästaren är Hälsoverkstadens styrgrupp so saankallats ca en gång per terin. I styrgruppen ingår: Michaela Roantschuk-Pietilä Verksahetsledare på Förbundet He och Skola Jan-Erik Roar Lektor i fysisk aktivitet, Åbo Akadei Agneta Martin Skoldirektör, Malax koun Monika Sundlin Skolhälsovårdare, Malax koun Ari-Pekka Toivari Förbundets verksahetsledare i Österbotten Susanna Strandback Legitierad näringsterapeut på Folkhälsan Erika Fogelberg Projektledare för Hälsoverkstaden Hälsoverkstadens skolor Våren 2009 arknadsfördes Hälsoverkstaden på Folkhälsans lärarnätverk i Österbotten och Åboland. Skolorna anälde sitt intresse att delta. Tio grundskolor, årskurs 1 6, skulle väljas ut. Kriterier var geografiskt spridda svenskspråkiga indre skolor i Österbotten och Åboland. Bland de skolor so anälde sitt intresse var två skolor från Malax. Med erfarenheter från projektet Hälsoverkstaden i Nyland fanns ett visst intresse att få ed en hel koun i Österbotten. Skoldirektören i Malax kontaktades och ett geensat beslut o att alla skolor i Malax skulle delta fattades. Följande skolor valdes ut till Hälsoverkstaden: Deltagande skolor i Österbotten: 1. Norens skola i Nykarleby Ca 135 elever 2. Centruskolan i Oravais Ca 100 elever 3. Överalax skola i Malax Ca 100 elever 4. Köpings skola i Malax Ca 100 elever 5. Petalax skola i Malax Ca 70 elever 6. Tuv skola i Malax Ca 25 elever 7. Bergö skola i Malax Ca 25 elever 8. Kristinestad skola Ca 70 elever Deltagande skolor i Åboland: 9. Kyrkbackens skola i Nagu Ca 80 elever 10. Tjuda skola i Kiito Ca 40 elever Totalt 10 skolor Ca 745 elever 7

10 Observera att elevuppgifterna baserar sig på inledningsåret och har förstås ändrats från år till år. Under projektets gång slogs Tuv och Köpings ihop och blev Ytteralax skola ed ca 130 elever och Tjuda skola flyttade till Aosparkens skola, ed ca 130 elever. Därefter var även Aosparkens skola, ed ca 130 elever, en del av Hälsoverkstaden. Då steg elevantalet till ca 840 elever. Skolornas dokuentation Alla skolor fick inledningsvis en Hälsoverkstaden-app ed inforation o projektet, sat dokuentationsaterial. Dokuentationsaterialet bestod av projektplan för skolan (bilaga 1, s. 43) skolans ål och önskeål skolans hälsotea utvärdering av deloent Dokuentationsaterialet fick skolorna i saband ed att projektledaren åkte ut till skolorna och presenterade Hälsoverkstaden för personalen. Skolorna fick skriva ner sina egna ål för deltagandet i projektet sat vilka önskeål de hade inför projektet. (Läs er o vilka önskeål skolorna hade under rubriken Skolornas förväntningar, önskeål och ål inför projektet, s. 9.) Ytterligare en blankett för utvärdering av deloent fanns ed i dokuentationsaterialet. Tanken var att skolorna kunde dokuentera vilka egna aktiviteter och satsningar so gjorts under projekttiden, hur de gått, och vad so kunde vara bra att tänka på till en annan gång. Blanketterna kring utvärderingen av deloenten har fyllts i bristfälligt. Efter första terinerna sändes endast ett fåtal utvärderingar in till projektledare. Allt efterso projektet fraskred föll dokuentationsdelen helt bort och projektledaren fokuserade på utvärderingsblanketter so sändes ut till alla skolor efter varje terin istället. I projektets inledningsfas erbjöds skolorna även att göra en er ingående plan för sitt arbete och självbedöningsverktyget Hälsoguiden presenterades. Hälsoguiden är en anual eller ett verktyg för självbedöning, so kan hjälpa skolan att identifiera sina svaga och starka sidor när det gäller hälsoarbete på skolan. Hälsoguiden har skapats av Karolinska institutet och oarbetats till finlandssvenska förhållanden ino projektet Hälsoverkstaden i Nyland. Skolorna fick öjlighet att ed hjälp av guiden själva bygga upp sitt arbete ed hälsa. Ingen av skolorna valde att använda Hälsoguiden. En orsak till att varken dokuentationsaterialet eller Hälsoguiden användes av skolorna kan vara att det var frivilligt. Projektledaren presenterade öjligheten en betonade inte vikten av det desto er. En annan orsak kan vara att skolor p.g.a. tidsbrist valde att fokusera på praktisk verksahet direkt. Under projektets gång har sedan skolorna själva valt att fokusera på större helheter. Utvärderingsblanketter Efter varje terin har lärarna eller hälsoteaen fått fylla i en utvärdering. Utvärderingen bestod både av en kvantitativ del där lärarna fick kryssa i vilka aktiviteter, ed anknytning till teat, so förekoit på skolan och en kvalitativ del där de svarade på öppna frågor. 8

11 Utvärdering frukt&grönt 8/10 skolor svarade Utvärdering sön&vila 7/10 skolor svarade Utvärdering rörelse&idrott 5/9 skolor svarade Utvärdering frukt&grönt 8/9 skolor svarade Utvärdering projektet 6/9 svarade Svaren på utvärderingarna från skolorna presenteras vid respektive verksahet eller verktyg so beskrivs. Öppna svar från skolorna har plockats ut och skolornas och lärarnas åsikter och tankar presenteras so citat. Citaten har valts ut så att både positiva och negativa åsikter koer fra. Skolornas tankar o projektet so helhet presenteras skilt, se Hälsoverkstadens utvärdering s Hälsotea Skolorna uppuntrades att skapa ett hälsotea på skolan. Teaets roll vara att koordinera och planera verksaheten på skolan och satidigt fungera so den näraste kontakten till Folkhälsan och Hälsoverkstadens projektledare. I skolorna har hälsoteaen sett olika ut; i någon skola har såväl lärare, He och Skolas representant och skolkökspersonal ingått, i andra några lärare eller så har skolan valt att hela kollegiet ingår i hälsoteaet. Varje terin har hälsoteaen salats för träffar ed projektledaren. Läs er o hälsoteaträffarna på s. 21. Skolornas förväntningar, önskeål och ål inför projektet Innan projektet körde igång fick skolorna lista upp vad de förväntar sig av projektet, vilka egna ål de har för den egna skolans deltagande, sat vilka önskeål de har genteot Folkhälsan. När det gäller förväntningarna, hoppades skolorna på utostående hjälp och inspiration och ett positivt projekt. Vi hoppas att projektet blir inspirerande och att det faller i god jord hos elever, föräldrar och personal. Vi vill också edvetandegöra eleverna o hälsosat leverne. Att elevernas intresse för att leva hälsosat väcks. Utostående expertis är alltid otiverande för alla. Av Folkhälsan önskade sig skolorna goda idéer, konkreta förslag, lättanvänt aterial och regelbundna träffar. Konkreta förslag är alltid bra så att an har något att starta från och ev. ofora till något eget. Bra o prograet är sådant att det kan kobineras ed skolans övriga verksahet. Vi vill gärna ha besök. 9

12 Skolorna nände övergripande ål, so att öka elevernas kunskap o hälsa, att skapa en helhetssyn i skolan och att utveckla skolans undervisning, sat att påverka elevernas attityder till hälsa. Vi ska ha piggare elever so rör på sig era och äter sundare. Vi vill också att eleverna ska få vetskapen och kunskapen o betydelsen av otion, sön och kost för att å bra. Göra eleverna edvetna o att grönt är gott! Vi hoppas kunna påverka elevernas attityder till en positiv livsstil i positiv riktning. Skolorna uppgav även en del konkreta ål, so att engagera skolköket, öka trivseln i atsalen, få barnen att äta er grönt och fortsätta ed redan inarbetade hälsofräjande aktiviteter på skolan. Delta i aktiviteter och eveneang t.ex. idrottstävlingar. Göra hälsoteat synligt i vår ogivning, exepelvis ino bildkonsten. Lärarna önskar bl.a. salladsbuffé, sockerfria ellanål, ellanålsklubb, öka trivseln i atsalen geno att piffa upp lite, ge atsalen ett nan, ett bord ed dagens rätt fraställt, alla sakar på allt! Saanfattningsvis kan konstateras att lärarna önskade påverka elevers och föräldrars attityder till hälsa, sat edvetandegöra och öka kunskapen o vikten av goda levnadsvanor. Skolornas ål inför projektet överensstäde väl ed Hälsoverkstadens övergripande ål. Sedan önskade sig skolorna inspiration, regelbundna träffar och aterial att använda i undervisningen, vilket även onäns i projektets delål. Med andra ord krävdes ett stort engageang av skolor utöver det so Folkhälsan kunde erbjuda för att den övergripande ålsättningen o attitydförändringar och helhetssyn på hälsa skulle vara realistiska. 10

13 Hälsofräjande skola och hälsofräjande insatser i skolan En hälsofräjande skola är en stödjande iljö där hälsa genosyrar skolans alla verksaheter. Geno att skapa och se saanhang, sat fokusera på det friska och lyfta fra skolans och den enskilda individens resurser och styrkor kan skolan jobba hälsofräjande. Folkhälsan definierar en hälsofräjande skola enligt följande: En skola so sätter hälsan i fokus I en hälsofräjande skola verkar elever, skolpersonal och vårdnadshavare tillsaans för sin egen och andras hälsa och livskvalitet. Helhetssynen på hälsa integreras i vardagen. Vi vill betona följande byggstenar i en hälsofräjande skola: Individerna öter varandra respektfullt och tar eget ansvar för sin näriljö. Delaktighet uppuntras och skolan strävar efter att individerna ska skapa förändring geno aktivt handlande. Skolan uppuntrar till fysisk aktivitet och hälsosaa kostvanor. Det finns ett gott saarbete ellan elever, ellan personal sat ellan elever och personal. Även saarbetet ed heet och sahället okring prioriteras Såväl personalens so elevernas hälsa och arbetsföråga fräjas åledvetet. Skolan har en fungerande elevvård. God kounikation och goda relationer betonas. I arbetet för en hälsofräjande skola behöver skolor jobba långsiktigt, skapa bestående förändringar och arbetssätt. Teadagar, so ger avbrott i vardagen, fungerar so inspirationsinjektioner och är hälsofräjande aktiviteter, en de i sig inte räcker för att en skola skall vara hälsofräjande. Hälsoverkstaden har inspirerat skolorna att jobba för en hälsofräjande skola och hoppats att skolan ser sina egna resurser. Det har legat på skolans ansvar att avgöra hur ycket de velat satsa på Hälsoverkstaden. Det so Hälsoverkstaden däreot kunnat göra var att delta i det hälsofräjande arbetet i skolan. Geno brev, träffar och skolbesök har Folkhälsan inspirerat, tipsat och även utfört hälsofräjande insatser i skolan. Man kan beskriva skillnaden ellan hälsofräjande skola och hälsofräjande insatser i skolan ed stuprör och läckande hängrännor. Ofta utförs arbetet ed hälsa so teadagar där an intensivt jobbar ed en viss del under en kort period. Stuprören kan fungera inspirerande, en an faller lätt in i gala rutiner igen. Därför behövs även läckande hängrännor där det hälsofräjande tankarna och grundsynen på hälsa syns i skolans vardag och droppar sått hela 11

14 tiden. Geno att fokusera på både stuprör och läckande hängrännor kan skolan jobba hälsofräjande och utvecklas till en hälsofräjande skola. Grundänet(2010). En publikation från Örebro Läns Landsting. Hälsoverkstadens skolbesök ed progra för elever syboliserar stuprören, edan de verktyg so erbjudits skolorna och skolans eget hälsofräjande arbete är de läckande hängrännorna. Hälsoverkstaden har betonat vikten av helhetssyn på hälsa vid alla träffar ed vuxna och barn. Utöver goda levnadsvanor har även den psykiska och sociala bitens betydelse för hälsan poängterats. Hur kan Hälsoverkstaden då garantera att projekt är och upplevs hälsofräjande av deltagande parter (elever, personal och föräldrar)? So grund för Hälsoverkstadens arbete står Konventionen o barnets rättigheter och Ottawadeklarationen (1984). Enligt Ottawadeklarationen är hälsa ett positivt begrepp so betonar individens kraftresurser och öjligheter att handla. Den hälsofräjande verksaheten skall skapa gynnsaa och likvärdiga förutsättningar för hälsa. Allt arbete so riktar sig till barn och unga i Finland skall ha sin utgångspunkt i de värderingar so Barnkonventionen representerar. Barnkonventioner innehåller fyra grundläggande huvudprinciper: att alla barn har saa rättigheter och lika värde (artikel 2) att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3) att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) att alla barn har rätt att fritt säga sin ening och få den respekterad (artikel 12) Utöver grundtankarna i Ottawadeklarationen och Barnkonventionen har Hälsoverkstadens utgångspunkt även varit att arbeta salutogent, d.v.s. att stärka goda odellerna so redan finns i skolornas verksahet, sat lyfta fra individernas egna resurser. Fokus har legat på att öka det goda i stället för att ta bort det so inte är bra. Vi har jobbat ed att öka frukt och grönsakskonsutionen i stället för att säga att skräpat är dåligt. Vi har talat o att det är viktigt att sova tillräckligt i stället för att säga att barn inte ska sitta fraför tv och datorer för sent. När det gäller den fysiska aktiviteten jobbar vi ed rörelseglädje och ed att öka aktiviteten i stället för att inska passiviteten. Geno att öka det goda inskar satidigt de sidor so inte är bra för hälsan. 12

15 Följande frågor so bygger på salutogena tankar har fungerat so ryggrad i allt arbete ino Hälsoverkstaden: Ser Hälsoverkstaden skolan och dess verksahet so en helhet? Geno att fokusera på såväl elevers, föräldrars och skolpersonalens hälsa i kontakten ed skolan har helheten betonats. Alla år bättre o alla år bra! Även kökspersonal och övrig skolpersonal har i ånga skolor involverats. I Malax koun har Hälsoverkstaden även haft effekter på fritidssektorns (Power Clubbarnas) innehåll. Hälsoverkstaden har även saarbetat ed skolhälsovård och tandvård i några skolor. Folkhälsans lokalföreningar har även kontaktats och erbjudits öjlighet att engagera sig i Hälsoverkstaden. Är det Hälsoverkstaden gör eningsfullt för skolbarnen och sahället? Geno att satsa på god hälsa redan i unga år bygger vi en bra grogrund för barnen att växa upp i. Barn ed god hälsa har förutsättningar att även ha god hälsa i vuxen ålder. God hälsa skapar även bättre förutsättningar för inlärning och deltagande i undervisning. Ger Hälsoverkstaden barnen, skolpersonalen och föräldrarna öjlighet att vara delaktiga i frågor so berör de? Varje terin gavs eleverna öjligheter att delta i en liten gallup i nyhetsbreven; Mitt favoritbär Mitt bästa söntips Hur tar jag ig till skolan på hösten Vilken ny frukt eller grönsak har jag lärt ig tycka o Min otionspyraid. Svaren presenterades i följande nyhetsbrev. På det sättet kunde eleverna känna att de varit ed och påverkat resultaten. Även föräldrar haft öjlighet att ge feedback geno nyhetsbreven. Skolpersonalen har varje terin svarat på en utvärderingsblankett där terinen utvärderats och öjligheter att ge önskeål inför nästa terin har givits. Stärker Hälsoverkstaden föräldrarnas och barnens handlingskopetens, så att de kan välja fritt och ta kontroll över sina egna liv? Hälsoverkstaden har inte presenterat någon färdig odell för hur an skall handla. Geno nyhetsbrev, skolbesök och föräldraöten har ett sörgåsbord av tips och råd presenterats och var och en har haft öjlighet att ta till sig det so känns rätt. Respekt, lika värde och ödjukhet har varit ledorden i öten ed elever och föräldrar. Det finns så ånga sätt att göra rätt! Lyfter Hälsoverkstaden fra friskfaktorer och öjligheter? Ofta talas det o att barn rör på sig för lite på dagen, äter dåligt och sover korta nätter. Det har knappats undgått någon. Därför valde Hälsoverkstaden att inte låta det negativa få stor plats i projektet. Istället lades fokus på ett aktivt handlande. Vi behöver göra hälsa istället för att tala ohälsa. Hälsoverkstaden har genogående fokus på det positiva: 13

16 Hälsa är kul! Geno aktiverande verksaheter har eleverna fått uppleva att Det är gott att äta, roligt att röra på sig och skönt att sova! Strävar Hälsoverkstaden efter att uppnå jälikhet i hälsa? Visas saa respekt för alla? Efterso inforationen och inspirationen kring projektet sett lika ut i alla skolor och regioner och Hälsoverkstadens nyhetsbrev gått ut till satliga he, var hälsoupplysningen lika för alla. Hälsoverkstaden bygger på allänna nationella rekoendationer o att barn ska röra på sig 1,5 2 tiar varje dag, sova inst 10 tiar per natt och äta 400 gra (fe nävar) frukt, bär och grönsaker dagligen. Projektet fokuserade varken på toppidrott och extrea dieter eller på barn ed övervikt och ohälsa. Bidrar Hälsoverkstadens insatser till långsiktiga hållbara hälsofräjande handlingar? Hälsoverkstaden sporrade skolorna att dels jobba ed punktinsatser på skolorna (stuprör), en även skapa er långsiktiga hälsofräjande förändringar så att prioriteringen på hälsa är synlig i vardagen (läckande hängrännor). Hälsoverkstaden pågick under fe teriner och skolorna hade på det sättet tid att få in arbetssätten i sin verksahet. Varje terin byggdes det hälsofräjande arbetet på lite er. Den knepigaste biten i det hälsofräjande arbetet är att ta reda på o arbetet ger långsiktiga varaktiga förändringar i änniskors liv. Vi kan bara utgå från att tillräckligt ånga goda och positiva erfarenheter ger individen lättare att falla in i ett hälsosat önster so de kan bära ed sig hela livet. Lärarna fick via utvärderingsenkäterna ge sina subjektiva åsikter på ifall de upplever att elevernas eller personalens hälsa förbättras. Elevernas syn på hälsa har inte utvärderats 14

17 Hälsoverkstadens tidsplan och tyngdpunktsoråden Inledningsvis fick skolorna inforation o upplägg på projektet. För att inte projektet skulle kännas överäktigt fokuserade Hälsoverkstaden på ett tyngdpunktsoråde per terin. Efterso Hälsoverkstadens tidigare forskning konstaterat att det största probleet var elevernas frukt- och grönsakskonsution, började Hälsoverkstaden i Österbotten ed detta tyngdpunktsoråde. Lärarna i Hälsoverkstaden i Nyland ansåg att den svåraste biten var sönen. Därför föll det sig naturligt att fortsätta ed tyngdpunktsorådet sön & vila på vårterinen. Hälsoverkstadens tean presenterades för skolorna enligt följande: Hösten 2009 FRUKT & GRÖNT Våren 2010 SÖMN & VILA Hösten 2010 RÖRELSE & IDROTT Våren 2011 FRUKT & GRÖNT Hösten 2011 AVSLAPPNING När skolorna jobbat ed ett tyngdpunktsoråde en terin, länades detta inte åt sidan för att helt fokusera på något nytt, utan de goda delarna i arbetet ed hälsa togs ed till en ny terin. På detta sätt byggdes det hälsofräjande arbetet på lite er för varje terin. Av Hälsoverkstadens tyngdpunktsoråden ansåg de flesta lärarna att alla tre tean är viktiga att fokusera på och att de bildar en bra helhet. Jag ser inte delarna. Jag vill att eleverna ska uppleva helheten. Det har de också gjort. Frukt och grönt När det gäller frukt & grönt har skolorna jobbat olika ed tean. Skolor har lyft fra rekoendationerna (5 nävar o dan) och nästan alla har jobbat ed hälsologgen (se s. 28). Bärtea och bärplockning har hälften av skolorna arrangerat och lika stort är intresset att fortsätta ed det i fratiden. Trivseln i skolatsalen har de flesta skolor jobbat ed sedan tidigare. Även salladen har varit fokus i atsalen. Att servera salladsbuffé ed olika råvaror i skilda kärl har fått elever att plocka åt sig er. Skolor har även valt att lägga salladen så att eleverna tar av den först och därigeno inte fyller tallriken ed annat. Hälften av skolorna näner att de fortsätter ed salladsbuffé i sin verksahet. När teat frukt & grönt ko upp en andra gång besökte Hälsoverkstaden satliga skolor. Sakskola var teat och alla elever fick en Gie5-pins och en Folkhälsan ellanålsbok, Fe nävar o dan. (Läs er o Gie5 på s. 32.) På frågan: Hur kändes det att lyfta fra frukt och grönt so tea en andra gång? svarade lärarna bland annat: Kändes ycket bra! Bär och potatis i fokus på hösten. Mellanålsboken ger förnyad energi. Inte lika intressant so första gången. Kan lyfta fra hur ofta so helst. 15

18 Lärarna fick även öjlighet att berätta o andra lyckade aktiviteter på skolan so anknyter till frukt & grönt eller Hälsoverkstaden. So exepel lyfte de fra bland annat: Morgonsalingar ed aktiverande frågor o hälsa för hela skolan. Lappar i atsalen när nya saker dykt upp. Filtie ed fruktspett, shake och dipp-dopp so eleverna gjort själva. Saanfattningsvis kan konstateras att skolorna jobbat en hel del ed frukt & grönt. Det är konkret och därför också tacksat och lätt att jobba ed. När eleverna får använda sina sinnen är de engagerade i undervisningen. Även skolköken eddelar att det ärks periodvis i en ökning av salladskonsutionen när an jobbar ed teat i skolan. Sön och vila Ino raen för teat sön & vila har alla skolor jobbat ed söndagbok, sönberäkning, söntips och avslappning i någon for. De flesta näner att de kan tänka sig att fortsätta ed avslappningsbiten i verksaheten på skolan. Hälsoteaen är positivt inställda till teadagarna ed söntea. Vi hade Läs och sön teavecka; gjorde söndagboken, läste ycket ed avslappningsusik i bakgrunden, täcken, dynor. Massage av olika slag. Prograkväll för föräldrarna avslutades ed kopis-assage barn-förälder. Sedan disco och övernattning. Roligt! Sönen uppgav några är svårast att jobba ed i skolan eller att den biten ligger på föräldrarnas ansvar. Därför utvecklades ino raen för Hälsoverkstaden ett Chilla-aterial so fokuserar på avslappning och sönens betydelse, (se s. 31). Rörelse och idrott När teat rörelse & idrott utvärderats uppger lärarna att elevernas inställning till rörelse har ändrat. Eleverna är er positiva och er edvetna o rådande rekoendationer och betydelsen av fysisk aktivitet. Ja! Periodvis era rörelse på rasterna, frågar efter pausgypa: Kan vi ha det före provet, an blir så pigg! Rörelsebiten är den del so skolor jobbat ed est sedan tidigare. De uppger en hel del aktiviteter so redan finns i skolan, t.ex. årliga otionskapanjer; otionsäventyret Jorden runt, Rörelsekvarten, Noren-arschen, Gåkapen, orgonproenader ed era. Vi har nog redan från tidigare väldigt aktiva elever. Röris var ett nytt pausrörelseverktyg där Hälsoverkstaden saarbetade ed Friskis&Svettis. Alla skolor i regionerna fick en inbjudan till utbildning och de av Hälsoverkstadens skolor so deltog har använt aterialet t.ex. so pausrörelse i klass, i gynastiken eller ino vänelevsverksaheten. Läs er o Röris verktyget och utbildningarna på s

19 Utbildningen var inspirerande och bra. Vi har använt Röris fraför allt på gynastiktiarna. Röris är ett fint verktyg, en det tar sin tid att få ed det i verksaheten. Rörelserna och upplägget är välanpassat för de det rör. Vi har använt det i vänelevsgrupper. En av Hälsoverkstadens skolor uppger att de brukar ge läxor i gynastik, oftast integrerat ed ateatiken. Andra lyckade aktiviteter so skolorna berättar o är; sparktur ed hela skolan, friluftslördag (vandring ed föräldrar), Yoga, sia en gång per ånad, saarbetsdagar, rastaktiviteter och teadagar. Lärarna kände att de behärskade rörelseteat och att de jobbar en hel del ed detta sedan tidigare. Rörisverktyget uppskattades av ånga, en har tyvärr använts er so ett progra för gynastiken än so ett pausrörelseverktyg. Betydelsen av pauser i klassruet kunde Hälsoverkstaden betonat bättre. 17

20 Tidsaxeln Varje terin har haft ungefär saa upplägg där skolorna fått inforation o det nya teat geno brev och träffar. Sedan har Hälsoverkstaden erbjudit skolorna någon for av besök, där vi hållit lektioner i klasser. Skolorna har också fått något nytt aterial att använda i undervisningen. I tidsaxeln är hela projektet presenterat ed de insatser so Folkhälsan erbjudit skolorna. På övre sidan av tidsaxeln presenteras inforationsaterial, träffar, skolbesök och utvärderingar. På undre sidan av tidslinjen hänger de aterial so producerats och delats ut i skolorna. HÖSTEN 2009 Tea: frukt och grönt VÅREN 2010 Tea: sön och vila HÖ Tea: r HÄLSOTEAM-TRÄFF 1 Frukt och grön HÄLSOTEAM-TRÄFF 2 Sön och vila Kartläggn. idrott och Utvärdering Utvärdering rörelse Uppdrag 1. Skolbesök Kick-off frukt och Uppdrag 2 Skolbesök sön och Hälsosaa grönt vila 1. Föräldraöte Råkostänglarna Teadag Hälsoteadagar föräldra- -teater kring Lärarbrev hälsa öten Lärarbrev Lärarbrev Lärarbrev Lärarbrev HÄLSOTEAM-TRÄFF Rörelse och idrott Uppdrag 3 Rörelsekvarten Cykel daga Nyhetsbrev 1/2009 Nu startar Hälsoverkstaden i Österbotten och Åboland Hälsoverkstadenappar Tips: Hälsologgen Laborering Rörelsekvarten: Åboland Österbotten Pausrörelsekartotek Nyhetsbrev 2/2009 Nu behövs vitainer Nyhetsbrev 1/2010 Sön en viktig källa till välående Massagebollar Nyhetsbrev 2/2010 Avslappning Sju övningar för avslappning CD Nyhetsbrev 3/2010 Den bästa otionen är den so blir av Tips: stolgypa Rörelsekvarten: Åboland Österbotten u sa Fr Hälsoverkstadens verktygslåda Utöver de insatser so skolorna själva har valt att fokusera på har Hälsoverkstaden erbjudit de inforation, inspiration, aterial, uppdrag och utbildningar so tillsaans skapar Hälsoverkstadens verktygslåda. Målet ed Hälsoverkstaden var att geno handledning och inspiration utveckla etoder och aterial för hur an kan jobba ed hälsa i skolan, en ålet var även att sprida vidare goda idéer till andra intresserade skolor. Hälsoverkstadens verktyg kan delas in i två delar; de verktyg so riktat sig enbart till Hälsoverkstadens skolor = Äpplen och de verktyg so riktat sig till fler skolor i Svenskfinland = Lövverket, t.ex. otionskapanjer eller utbildningar. Hälsoverkstadens verktyg koer nu att presenteras tillsaans ed en sybol beroende på o verksaheten riktat sig till Hälsoverkstadens skolor eller till alla skolor. 18

21 Lärarbrev Under åren har Hälsoverkstaden skickat ut lärarbrev till skolorna två gånger per terin. Breven har riktat sig till hälsoteaen eller till satliga i personalen. Det fick skolan avgöra. I det första lärarbrevet varje terin fanns inforation o vad so är på gång och vad skolorna kan jobba ed. Terinens andra lärarbrev sporrade skolorna att jobba vidare ed teat, sat knöt ihop verksaheten i de olika skolorna. I breven lyftes även goda idéer fra för att spridas ellan skolorna. Lärarbreven sändes till skolorna både elektroniskt och i pappersfor. STEN 2010 örelse och idrott VÅREN 2011 Tea: frukt och grönt HÖSTEN 2011 Tea: sön och vila (idrott och rörelse) 3 HÄLSOTEAM-TRÄFF 4 Gie5-sakskola ed alla sinnen HÄLSOTEAM-TRÄFF 5 Chilla-lärarinspiration - r Skolbesök Pulsbingo & Rörelsebingo Utvärdering Utvärdering hösten Skolbesök våren Skolbesök Uppdrag Gie5-sakskola Hälsoässa (åk 1 2) Hälsoässa Lärarbrev Lärarbrev Mellanålsklubb Lärarbrev Lärarbrev Lärarbrev (åk 3 4) Utvärdering hela projektet Pulsklockor: klassopps. för utlåning Tips Nyhetsbrev 1/2011 Frukt och grönt ed alla sinnen -pins Gie5-låda - Köksredskap - Sinnrikt i atvärlden - Fruktstund - Sakboken - Hälsologg Nyhetsbrev 2/2011 Röd och bucklig ed en grön krok Nyhetsbrev 3/2012 Lär dig Chilla rätt Chilla-häftet Röris 5- utbildning Nyhetsbrev 4/2012 Så ycket gott det görs! Röris5 tbildning i arbete ed iskis&svettis 5 o dan ellanålsbok Gie5- spelet Chilla-brillor Rörelsekvarten: hela svenskfinland Uppdrag i skolorna Varje terin presenterades ett nytt uppdrag för de deltagande skolorna i Hälsoverkstaden. Skolan fick planera och utföra uppdragen på egen hand, eller begära hjälp och stöd av sakkunniga från Folkhälsan. Deltagandet var frivilligt, en dock önskvärt. Skolan valde själv o alla klasser i skolan var ed i uppdraget eller o endast utvalda klasser deltog. Målet ed uppdragen var att skolan engagerar sig kreativt utveckla nya etoder och arbetssätt i skolan lyfta fra goda insatser so kan spridas so tips till andra skolor Följande uppdrag presenterades för skolorna: 1. Uppdrag Hälsosaa föräldraöten (HT-09) 2. Uppdrag Teadag kring hälsa (VT-10) 3. Uppdrag Rörelsekvarten (HT-10) 4. Uppdrag Hälsoässa (VT-11 eller HT -11) 19

22 Deltagandet i Hälsoverkstaden innebar inte att skolorna åste följa ett färdigt progra. Skolorna fick själva satsa så ycket de ville. Uppdragen gav dock skolorna vissa geensaa verksaheter so var lika ino projektet. Bra att få färdiga tean och ett litet åste inbakat. Utföll väl. Uppdragen var så väl förberedda så de var enkla, en satidigt eningsfulla att genoföra. Uppdrag 1. Hälsosaa föräldraöten (HT-09) Det första uppdrag var att skolorna skulle ordna ett hälsosat föräldraöte. De fick själva tolka begreppet hälsa so de ville och välja tea och upplägg. Projektledaren fanns till förfogande för de skolor so önskade. Alla Hälsoverkstadens skolor utförde uppdraget. Sex skolor valde att ta hjälp av Folkhälsans projektledare, en skola i Åboland besöktes av Mari-Sofi Johansson, sakkunnig ino fysisk aktivitet och hälsa. På föräldraötena presenterades skolans deltagande i projektet, sat höstens tyngdpunktsoråde ed fokus på fe nävar frukt, bär och grönsaker. Satliga skolor hade funderat på trakteringen. Fyra skolor näner att de gärna fortsätter ed hälsosaa föräldraöten i fortsättningen också. Sörgås i stället för bulla på föräldraöte =bra. Genofördes så att eleverna i åk 4 gjorde sörgåsar på dagen och föräldrarna i åk 4 skötte serveringen på kvällen. Uppdrag 2. Teadag kring hälsa (VT-10) Följande uppdrag för skolorna var att arrangera en teadag kring hälsa på skolan. Skolorna valde själva vad teadagen skulle innehålla. Satliga skolor har genofört uppdraget. Projektledaren deltog i olika teadagar i alla tio skolor. Hälften av skolorna hade söntea på teadagen. I Malax koun saarbetade skolhälsovården, tandvården, fritidssektorn, projektet skolan i Rörelse, 4H och Hälsoverkstaden och bjöd skolorna på teadagarna. Två skolor ordnade sönteavecka ed varierat progra kring teat sön, avslappning och vila. Pyjaasen var ett populärt klädesplagg på teadagen och i en skola avlutades teaveckan ed övernattning på skolan. Många intressanta stationer och skönt när an inte behövde dra själv. Uppdrag 3. Rörelsekvarten (HT-10) Under det andra verksahetsåret fick skolorna i uppdrag att delta i Folkhälsans otionskapanj Rörelsekvarten. Rörelsekvarten förverkligades i åtta av nio skolor. Rörelsekvarten upplevdes i skolorna so aningen för lång period, en annars helt bra. Läs er o Rörelsekvarten på s. 29. OK, ganska lång period intresset falnade/gick i vågor. Sku vara bra ed nya punktinsatser regelbundet, nya lekidéer under perioden. Uppdrag 4. Hälsoässa på skolan (VT 11, HT 11) Vårterinen 2011 fick skolorna i uppdrag att arrangera en hälsoässa i skolan. Detta var skolornas sista uppdrag och dessuto också det so krävde est arbete. Skolorna fick själva bestäa vad de tolkar in i begreppet hälsa. Hälsoverkstaden gav tips på aktiviteter geno att presentera andra skolexepel. Tanken var att hälsoässan skulle engagera eleverna och ge de öjlighet att berätta för föräldrar och andra utostående o hälsa. Fyra skolor utförde uppdraget. En skola presenterade sitt Hälsoverkstadsarbete på en Kreativässa ed ånga andra skolor. Tre av Hälsoverkstaden skolor valde att avrunda projektet ed 20

23 en hälsoässa. Två av skolorna bjöd in föräldrarna till ett annorlunda föräldraöte. Skolan var en ässlokal och föräldrarna fick vandra från klassru till klassru och låta eleverna lära ut allt de kan o hälsa. Mässorna var ycket uppskattade av både föräldrar, lärare och elever. En skola hade en intern hälsoässa en skoldag. Eleverna fick då lära varandra och hade på det sättet öjlighet att både vara ed so arrangörer och ta del av själva prograet. På ässorna har vi fått prova på Chilla, Röris, stolgypa, yoga, kopisassage, snurrbugg, Gie5 spel, sockerutställning, sängbäddartävling och ycket er. Hälsoässa = föräldraöte där barnen visade vad de lärt sig =BRA Engagerade hela skolan. Mottogs positivt av föräldrarna. Hälsoteaens träffar Hälsoverkstadens tyngdpunktsoråde för varje terin presenterades på hälsoteaens träffar i skolorna. Under träffarna salades antingen skolans hälsotea eller de i personalen so hade öjlighet att delta. Hälsoteaens träffar har bestått av fakta o terinens tea, en även en hel del praktiskt övningar, so lärarna kan använda i klassruen. I Österbotten har hälsoteaens träffar hållits varje terin. I Malax har vi haft geensaa träffar för alla skolor och cirkulerat ellan olika skolor. Kristinestad skola har haft egna träffar och Centruskolan i Oravais och Norens skola i Nykarleby har både haft egna träffar och vissa geensaa träffar. På grund av avståndet till de Åboländska skolorna var det svårt ed flera besök under en terin. Där sköttes kontakten via e-post och sedan ed ett heldagsbesök under terinen. I enstaka fall har träffarna uteblivit i skolor so inte visat intresse för besök, edan andra skolor har deltagit ycket aktivt. Hälsoteaens träffar har upplevts inspirerande, en en önskan o bättre uppslutning har frakoit. Hälsoteaträff 1, hösten 2009 Den första hälsoteaträffen behandlade frukt & grönt. Tillsaans ed skolpersonalen laborerade vi ed fe nävar och 400 gra. Skolorna fick inforation o höstens satsning och öjlighet att reflektera och fundera kring teat. Hälsoteaträff 2, våren 2010 Vårens tyngdpunktsoråde sön & vila presenterades på hälsoteaträff 2. Fakta, diskussion och reflektion, sat saarbetsövning stod på prograet. Alla skolor fick en klassuppsättning assagebollar, so kan användas vid kopisassage. Hälsoteaträff 3, hösten 2010 Hösten 2010 hade Hälsoverkstaden fokus på fysisk aktivitet. Detta tea är det so lärarna jobbar est ed sedan förr. Vikten av pausgynastik, rörelseglädje och den fysiska aktivitetens betydelse för inlärning lyftes fra. På träffarna hade vi stolgypa so praktisk del och rekla gjordes för höstens Röris-utbildning. Hälsoteaträff 4 våren 2011 När alla tean behandlats en gång var det dags för frukt och grönt igen. Vårterinens tea Gie5 frukt & grönt ed alla sinnen presenterades på träffarna. Lärarna fick prova på praktiska sakskoleövningar. Skolorna fick en Gie5-låda ed köksredskap och verktyg för arbetet ed frukt och grönt i klasserna. 21

24 Hälsoteaträff 4, hösten 2011 Höstens hälsoteaträff var satidigt en Chilla inspirationsutbildning. Chilla är ett verktyg för lärare och andra vuxna so vill hjälpa barn att slappna av. Materialet utarbetades på Folkhälsan ino raen för Hälsoverkstaden. Alla Hälsoverkstadens skolor fick ett Chilla-besök och satliga lärare fick ett eget exeplar av aterialet. Elever fick ett eget par Chilla-brillor att använda under avslappningsstunderna i skolan. Träffarna har varit ett eningsfullt sätt för projektledaren att öta personalen på ett avslappnat sätt. Ibland har tiden känts knapp för att kunna föredla all inforation. Ibland har personalen upplevts so stressad, en utvärderingen har ändå varit positiv. I synnerhet alla praktiska övningar har uppskattats av lärarna. Vi höll egen sakskola på läraröte roligt att prova själv. Inspirerande, vi fick ånga nya idéer och förslag. Bra tänkt, en dålig uppslutning. Hälsoverkstadens nyhetsbrev Geno nyhetsbreven ville Hälsoverkstaden stöda skolorna i sitt hälsofräjande arbete och inspirera vårdnadshavare att fortsätta jobba ed hälsan i heet. Ett av Hälsoverkstadens delål var att öka vårdnadshavarnas edvetenhet och att inspirera föräldrar till ett ökat intresse för hälsofrågor. Nyhetsbreven har utkoit två gånger per terin och skickats via skolorna till alla elever och he. I nyhetsbrevet finns läsning för både skolpersonal och föräldrar, en också för alla elever. På första sidan finns det texter so läpar sig för vuxna. På nyhetsbrevets baksida är texterna anpassade för elever. Eleverna har även haft öjlighet att delta i röstningar och presentationer i så kallade responsrutor. Nedan presenteras först ålsättningen ed nyhetsbreven och sedan följer en presentation av innehållet i nyhetsbreven. Modell på nyhetsbrev finns även so bilaga. Målsättningar ed nyhetsbreven Med Nyhetsbreven ville Hälsoverkstaden stöda skolans verksahet och stärka barnet i skolan. Nyckelorden i satliga nyhetsbrev är respekt och glädje. Målet var att varje brev skulle: Stöda föräldrarna i sin uppfostrarroll. Ge styrka och resurser till föräldrarna. Sträva efter känsla av saanhang och delaktighet, där vuxna ser varandra so ett tea so jobbar tillsaans för barnet. Lyfta fra barnens delaktighet. Ta i beaktande barnens åsikter, initiativ och potential. Starta en hälsofräjande process eller hjälpa den att utvecklas. Texterna skulle vara hälsofräjande och visa att det finns öjligheter och resurser i heen. Hälsoverkstaden ville skapa en stödjande helhet där även failjen känner sig delaktig. Geno att delta i föräldraöten på skolan och geno att ta del av de kontinuerliga utskicken av nyhetsbrev, kunde även föräldrarna känna att de är viktiga i processen och i projektet. Nu behövs vitainer! Nyhetsbrev 1/2009 och 2/2009 handlade o frukt t& grönt. Susanna Strandback, näringsterapeut, bidrog ed en artikel o hur föräldrar kan öka frukt- och grönsakskonsutionen i heet. 22

25 Eleverna fick rösta fra sitt favoritbär. Vinnare blev blåbäret. Bland de elever so röstade lottades Folkhälsan handdukar ut i varje skola. Sön en viktig källa till välående Nyhetsbrev 1/2010 och 2/2010 handlade o sön & vila. Mikaela Wiik, sakkunnig fysisk aktivitet och hälsa, skrev en artikel o hur viktig sönen är för barn. I nyhetsbrevet fick föräldrarna enkla tips o hur sönkvaliteten blir bättre. Eleverna fick denna gång ge förslag på sina bästa söntips. Det bästa söntipset blev att läsa en bok innan an ska sona. Bland alla so deltog lottades Hälsoverkstaden örngott ut. Den bästa otionen är den so blir av I nyhetsbrev 3/2010 lyftes vikten av rörelse och otion upp. Den bästa otionen är den so blir av, skrev Anna-Lena Blusi, friskvårdspedagog, i rubriken so vill inspirera utan att ge skuldkänslor. I artikeln poängteras vardagsotionens betydelse. Denna gång fick eleverna berätta hur de tar sig till och från skolan på hösten. Hälsoverkstaden t- tröjor lottades ut. Överlägset flest elever uppger att de cyklar till skolan. På andra plats koer de so åker buss eller taxi. Resten av eleverna uppger att de åker bil, eller att de gör lite olika, ibland bil, ibland cyklar eller går. Minst barn är det so uppger att de proenerar. Frukt och grönt ed alla sinnen I nyhetsbrev 1/2011 och 2/2011 behandlas frukt & grönt igen. Denna gång ed teat sakskola, frukt och grönt ed alla sinnen. Barnen uppuntras till att våga saka på nya saker. I det första nyhetsbrevet för denna terin lyftes även forskningen Pro Greens fra, den visar att finlandssvenska barn äter säst frukt och grönt i förhållande till barn i de övriga europeiska länder so deltog. För att behålla den salutogena andan i breven lyfter vi satidigt upp tankar o hur an kan jobba ed probleet och fortsätta tänka hälsofräjande, i stället för att enbart fokusera på det negativa. Eleverna fick sända in responsrutor och berätta vilken ny frukt eller grönsak de lärt sig tycka o. Flest barn hade lärt sig tycka o granatäpple. Hälsoverkstadenförkläden lottades ut. Lär dig Chilla rätt Den sista terinens nyhetsbrev 3/2011 och 4/2011 behandlade teat avslappning och återhätning och var en suering och avslutning av projektet. Allt gott so gjorts i skolorna lyfts fra. Mikaela Wiik, sakkunnig fysisk aktivitet och hälsa, skriver o vikten av avslappning och återhätning i vardagen. I de sista nyhetsbreven presenterades även Folkhälsans otionspyraid, sat våra karaktärer Soffi Ligglund, Hurtta Bullströ och Laila Lago. Med de ville vi belysa olika änniskotyper och deras sätt att svänga sin personliga otionspyraid, sat ves stil Folkhälsan rekoenderar att vi skall eftersträva. Eleverna fick vara aktiva geno att sända in egna otionspyraider och presentera hur deras vardag ser ut. 23