PATIENTERS UPPLEVEL- SER AV PERIOPERATIV OMVÅRDNAD
|
|
- Ann-Marie Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle PATIENTERS UPPLEVEL- SER AV PERIOPERATIV OMVÅRDNAD MED INRIKTNING MOT PERIOPERATIV DIA- LOGMODELL ANETTE HELLICHIUS CARINA JACOBSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Distans HT Malmö Maj 2008
2 PATIENTERS UPPLEVEL- SER AV PERIOPERATIV OMVÅRDNAD MED INRIKTNING MOT PERIOPERATIV DIALOGMODELL EN LITTERATURSTUDIE ANETTE HELLICHIUS CARINA JACOBSSON Hellichius A & Jacobsson C. Patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Perioperativ omvårdnad är de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi- och operationssjuksköterska under de pre-, intra- och postoperativa faserna i samband med en patients operation. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot perioperativ dialogmodell. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju steg och metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig på tio vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orlandos omvårdnadsteori använts. Resultatet visade att när den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt perioperativ dialogmodell upplevde patienterna bland annat att sjuksköterskan hade tid för dem, operationen var något de skulle genomföra tillsammans och sjuksköterskan upplevdes se patienten som en resurs. Vidare framkom i resultatet att hälsa i perioperativ omvårdnad innebar en gemenskap i en sammanhängande helhet genom dialog. Nyckelord: Delaktighet, dialog, information, omvårdnad, Orlando, perioperativ dialogmodell, sammanhängande helhet, upplevelser. 2
3 PATIENTS` EXPERIENCE OF PERIOPERATIVE NURSING AIMING THE PERIOPERATIVE DIALOGUEMODEL A LITERATURE STUDY ANETTE HELLICHIUS CARINA JACOBSSON Hellichius, A & Jacobsson, C. Patients experience of perioperative nursing. A literature study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Perioperative nursing is the nursing acts and nursing activities which are made by an anaesthetic- and operation nurse during the pre-, intra- and post operative phases in connection with a patient s operation. The purpose with the study was to show the patients experiences of perioperative nursing aiming the perioperative dialoguemodel. The research process was inspired by Goodman s seven steps and the method used was a literature study which was based on ten scientific articles. As a theoretical setting Orlando s nursing theory has been used. The result showed that when the perioperative nursing was organized as a perioperative dialoguemodel the patients experienced that among others the nurse had ample time for them that the operation was something which they would undertake together and the nurse viewed the patient as a resource. The result also indicated that health in the perioperative dialogue meant a community in a continuous whole true dialogue. Keywords: Participation, dialogue, information, nursing, Orlando, perioperative dialoguemodel, continuous whole, experience. 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Perioperativ omvårdnad 7 Perioperativ dialogmodell 7 Figur 1. Den perioperativa dialogen och dess placering i vårdprocessen 8 Preoperativ dialog 8 Intraoperativ dialog 8 Postoperativ dialog 9 Forskning om perioperativ omvårdnad 9 Teoretisk referensram- Ida Jean Orlandos omvårdnadsteori 10 SYFTE 11 METOD 11 Steg 1 - Specificera forskningsproblemet 11 Steg 2 - Specificera inkluderings och exkluderings kriterier som gäller för studier 11 Steg 3 - Formulera en plan för litteratursökning 11 Identifiera vilka resurser som är disponibla 12 Identifiera de källor som anses relevanta 12 Grunddragen i sökningen fastställs och forskningsproblemet begränsas 12 Utveckla en sökväg för varje söksystem 12 Steg 4 - Litteratursökningen genomföres och inkluderade studier samlas in 12 Tabell 1. Resultat databassökning 13 Kvalitetsbedömning 13 Tabell 2. Kvalitetsbedömning av kvalitativa studier 13 Bearbetning och analys 14 Försök att formulera slutsatser på grundval av kvalitén på resultatet 14 RESULTAT 14 Patienters upplevelser av att få tid 14 Patienters upplevelser av att få information och känna sig delaktig 15 Patienters upplevelser av att få förtroende och känna trygghet 15 Patienters upplevelser av att känna gemenskap och förtrolighet 16 Patienters upplevelser av att reflektera över vad som hänt 16 Patienters upplevelser av att uppleva hälsa 17 Sammanfattning 17 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Litteratursökning 18 Analys och kvalitetsgranskning 19 Resultatdiskussion 19 Resultatet relaterat till den perioperativa dialogen 20 Resultatet relaterat till Orlandos omvårdnadsteori 22 SLUTORD 23 4
5 Förslag till framtida forskning 23 REFERENSER 24 BILAGOR 27 Bilaga 1: Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod 28 Bilaga 2: Protokoll För kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod 30 Bilaga 3: Matris över inkluderade artiklar 32 5
6 INLEDNING Till en operationsavdelning kommer patienter som ska genomgå en undersökning eller en kirurgisk åtgärd. Rollen som patient kan vara ny och upplevas främmande. Patienten kan ha tankar och funderingar om livet och om vad som ska hända under och efter operationen (1,2). I samband med en operation befinner sig individen i en mycket utsatt situation. Detta kan väcka minnen av tidigare obehagliga upplevelser. Som patient behöver man en trygg gemenskap att vara i och en plats att orientera sig i. För patienten kan den perioperativa omvårdandnaden och ett perioperativt samtal ge den dimension till den kirurgiska operationen som gör att patienten känner sig hel på ett oavbrutet sätt. En sövd patient är inte medveten om den omvårdnad som ges utan måste i denna situation ha förtroende och lita på att sjuksköterskan bevakar patientens kropp på det sätt som patienten önskar (3). I Sverige är traditionen vanligtvis den att patienten, anestesisjuksköterskan eller operationssjuksköterskan möts enbart på operationsavdelningen och sällan före eller efter patientens operation. Den korta tiden på operationsavdelningen kan göra informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan begränsad. Endast en kort tid avsätts för att en gemenskap mellan patienten och sjuksköterskan ska få växa fram (4). Dagens perioperativa vård är till stor del styrd av ideologier som bygger på ekonomi, massproduktion och löpandebandprincipen. Teknisk kompetens värderas fortfarande högre än vårdande kompetens i en perioperativ praxis. Perioperativa patientbesök ses på de flesta sjukhus som en resursfråga, något som hamnar långt ner i prioriteringsordningen och därmed något som man inte har intresse av att satsa på (a a). Då författarna till denna litteraturstudie läste en artikel (5), skriven av en patient, kändes mycket av dagens moderna operationssjukvård igen. Artikelförfattaren ansåg att vårdare inom dagens operationssjukvård saknar kunskap om patientens perspektiv på sin operation och att man som patient upplevde sig vara ett anonymt objekt utan egna tankar och erfarenheter. Dessa åsikter väckte författarnas intresse till att undersöka patienters upplevelse av perioperativ omvårdnad. Författarna vill i denna litteraturstudie belysa vuxna patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot perioperativ dialogmodell. Förhoppningsvis resulterar detta i ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor som möter patienter perioperativt. Sjuksköterskor med olika specialistkompetenser arbetar på en operationsavdelning och författarna har valt att inte skilja på anestesisjuksköterskor och operationssjuksköterskor i litteraturstudien. Författarna kommer i texten att benämna anestesisjuksköterskor och operationssjuksköterskor som enbart sjuksköterskor. BAKGRUND Olika lagar och styrande dokument reglerar sjuksköterskans åligganden. De övergripande målen i hälso och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1982:763 anger bland annat att vården ska vara av god kvalité, behov av trygghet tillgodoses, lättillgänglighet, samt att visa respekt för patientens självbestämmande och integritet (6). 6
7 Kompetensbeskrivningen för den legitimerade sjuksköterskan tydliggör sjuksköterskans profession och yrkesutövning, vilket därmed ska bidra till att ge patienten en god och säker vård. Sjuksköterskans samtliga kompetensområden ska genomsyras av en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Arbetet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utföras i enlighet med gällande författningar (lagar, förordningar, föreskrifter) och riktlinjer (7). Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag (8). Ett evidensbaserat arbetssätt kan ses som ett hjälpmedel för att sjukvårdspersonalen ska kunna bedriva professionell perioperativ vård (9). Genom att arbeta evidensbaserat, har vårdpersonalen ett vetenskapligtförhållningssätt och de åtgärder och insatser som vidtas vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom ökade kunskaper inom vården kan bättre beslutsunderlag fattas (10). Viktiga områden för sjuksköterskan är att identifiera patientens behov, utvärdera att patienten förstått den information som givits, samt att tillvarata de erfarenheter och kunskap som patienten har (7). Sjuksköterskan på operationsavdelningen ska identifiera patientens totala omvårdnadsbehov. Förbereda patienten för operation, vård och behandling, samt att vårda, observera och bedöma patientens behov under anestesi och operation. Vidare ansvarar sjuksköterskan för att patientens integritet respekteras, att smärtupplevelser, rädsla och otrygghet reduceras, samt för att utvärdera utförda omvårdnadsåtgärder (11). Perioperativ omvårdnad Perioperativ vård definieras som de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi eller operationssjuksköterska under de pre -, intra och postoperativa faserna i samband med en patients operation. Peri hänvisar till tiden och vårdaktiviteterna närmast runt omkring patientens operation (12). Den första beskrivningen av den perioperativa omvårdnadsprocessen med pre -, intra - och postoperativ del presenterades 1985 i USA i en artikel i AORN (13) och modellen har därefter utvecklats vidare i Sverige som den perioperativa dialogmodellen beskriven av von Post (12). Perioperativ dialogmodell Dialog kommer från grekiskan och betyder genom samtal (14). Ett perioperativt samtal ska vara ett vårdande samtal där patienten och sjuksköterskan möts genom en dialog. I dialogen respekterar man varandras olika ståndpunkter och sätt att uttrycka sig. I relationen visar sjuksköterskan och patienten varandra öppenhet och mänsklig förståelse så att ömsesidigt informationsutbyte kan ske. De perioperativa samtalen är en inbjudan och en möjlighet till fortsatt dialog när sjuksköterskan och patienten lämnat varandra (15). Den perioperativa dialogen framstår som en modell för att strukturera informationsflödet så att sjuksköterskan ska kunna ge patienten sakkunnig och omsorgsfull information, samt hur vården i samband med operationen kan utformas i samråd med patienten (1). Idén med modellen är att skapa ett gott flöde och att vara i en sammanhängande informationshelhet, för patienter och sjuksköterskor (16). I den perioperativa dialogen har sjuksköterskan 7
8 perioperativa samtal vid tre tillfällen med patienten, före, under och efter operationen. Avsikten är att genom samtal med patienten skapa kontinuitet i vården och göra sjuksköterskan till någon patient har etablerat kontakt med och kan identifiera (12). På detta sätt kan sjuksköterskan få kunskap om patientens specifika önskemål och därmed förhindra att hans/hennes värdighet kränks (a a). Vårdavdelning Vårdavdelning Preop. period Traditionell Anestesi-/Operation omvårdnad Operation Postop. period Vid den intraoperativa dialogen tar samma sjuksköterska emot patient och förbereder inför operation I preoperativ dialog möter sjuksköterskan patienten på vårdavdelningen Då patienten återhämtat sig, sker avslutande postoperativ dialog på lämplig plats. Figur 1. Den perioperativa dialogen och dess placering i vårdprocessen (17, s 43). Modifierat av författarna. Preoperativ dialog I den preoperativa dialogen möter patienten sjuksköterskan redan före operationen. De träffas innan patienten får lägga sig på operationsbordet. I lugn och ro ges patienten möjlighet att berätta om sig själv, sina tankar och utrymme ges till att ställa frågor. Sjuksköterskan lyssnar, besvarar patientens frågor och ställer egna frågor. Målet är att ett förtroende mellan patienten och sjuksköterskan kan skapas. Under samtalet sker datainsamling, analys och planering av den intraoperativa vården tillsammans med patienten. Sjuksköterskan kan få kännedom om små detaljer om patienten och patienten ges möjlighet att lära känna den sjuksköterska som skall vara med under operationen. Patienten och sjuksköterskan kan tillsammans göra upp en omvårdnadsplan som så långt det är möjligt kommer att tillgodoses under operationen (12,18). Intraoperativ dialog Den intraoperativa dialogen börjar när sjuksköterskan tar emot patienten på operationsavdelningen. Det påbörjade samtalet kan fortsätta när de träffas igen. Förutsättningar finns för att en förtroendefull och vänskaplig situation kan skapas genom att patienten möts av ett känt ansikte (12). Sjuksköterskan kan utgå från omvårdnadsplanen, tillgodose patientens behov och även se till att patienten har förstått överenskommelsen de har gjort dagen före. Om patienten och sjuksköterskan är överens om omvårdnadsplanen behöver endast sjuksköterskan förklara vad hon gör och varför hon gör det (18). Den intraoperativa dialogen kan vara fylld av tillit och ansvar. Sjuksköterskan och patienten kan uttrycka att de har förtroende för varandra och att de hör ihop. Det känns bra att inte vara främlingar för varandra i detta varande nu (1, s 17 ). Dialogen kan fortsätta i ett jag känner igen dig och du känner igen mig förhållande (1). Ibland behövs inga ord, alla förbe- 8
9 redelser är gjorda eftersom sjuksköterskan och patienten vet hur patienten vill ha det (12). Postoperativ dialog I den postoperativa dialogen besöker sjuksköterskan vid lämpligt tillfälle sin patient efter operationen. Patienten får möjlighet att berätta för sjuksköterskan hur det var på operation, hur han/hon mår efteråt och tillfälle att ställa frågor. Tillsammans utvärderar de tiden på operationsavdelningen, det de planerade i den preoperativa dialogen. Den perioperativa dialogmodell ger utrymme för en värdig avslutning av den perioperativa vårdprocessen (12,18). När sjuksköterskan tar sig tid och besöker patienten i en postoperativ dialog kan patienterna känna sig betydelsefulla (4). Forskning om perioperativ omvårdnad Forskning inom perioperativ vård har oftast fokuserat på den vård som ges och det som händer patienten antingen i den pre-, intra eller postoperativa fasen. De olika faserna har studerats oberoende av varandra. Inom vård i den preoperativa fasen är forskningen oftast inriktad på hur patienten ges information och undervisning inför sin operation och om patientens upplevelse av oro och stress (4). Hos välinformerade patienter har operativa åtgärder bättre resultat än hos dåligt informerade patienter (17). Leinonen m fl påvisade i sin reviewstudie att mer forskning som involverar patienten behövs (19). I denna studie gjordes en analys av 97 forskningsrapporter för att mäta kvalitén på perioperativ omvårdnad ur patienternas perspektiv. Det framkom att patienter som skall opereras ofta upplever rädsla inför det okända, bristande kontroll över sin livssituation, samt oro och stress relaterad till kirurgin och anestesin (a a). Även smärta och postoperativa komplikationer var något som patienterna oroade sig för (a a). Studien visade vidare att perioperativ omvårdnad genom undervisning och information given av sjuksköterskor ledde till att patienterna upplevde att känslan av kontroll och kunskap ökade, deras rädsla minskade och det postoperativa välbefinnandet ökade (a a). Tillräcklig information har i många studier poängterats vara av stor betydelse för patienternas upplevelser av trygghet och hopp. Information ger en upplevelse av kunskap, kontroll och bearbetning av situationen hos patienten (17,19,20). På operationsavdelningen är informationen viktig för att skapa känslan hos patienten att vara i trygga händer (20). Patienterna upplevde personalen på operationsavdelningen som kunnig och kompetent när de gav information, vilket bidrog till att skapa trygghet och tillit (20). Zetterlund påtalar vikten av att det inför en preoperativt dialog är viktigt att patienten och sjuksköterskan är förberedda på att samtalet ska äga rum, att det sker med respekt i bemötandet och att tiden är lämpligt vald (17). Samtalet kan därmed förmedla styrka inför det som patienten känner svårt och oro inför (a a). Informationsbehovet är stor även postoperativt och enligt Blystad m fl var patienterna inte förberedda på de kroppsliga reaktioner och komplikationer som kan uppstå postoperativt och detta var något de önskat mer information om redan preoperativt (20). 9
10 Teoretisk referensram - Ida Jean Orlandos omvårdnadsteori Ida Orlando utvecklade på 50- och 60-talet, omvårdnadsteori på induktiv väg utifrån empiriska studier av praktisk omvårdnad. Orlandos omvårdnadsteori är en interaktionsteori där begreppen perception, tanke, känsla och handling utgör grunden i sjuksköterskans medvetna handlande. Teorin syftar till att hjälpa sjuksköterskan att förstå vad som sker, hur det sker och på vilket sätt det hjälper patienten. Fokus läggs på vad som sker i relationen mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur väl omvårdnadshandlingen svarar upp mot patientens behov (21,22). Sjuksköterskan bör utveckla en dynamisk relation till patienten och hjälpa denne att förstå och uttrycka sina behov. För att kunna fatta beslut om vilken omvårdnad patienten behöver krävs ett reflektivt förhållningssätt, där vårdaren utgår från de frågeställningar som Orlando lyfter fram och som sjuksköterskan bör ställa sig inför varje praktisk omvårdnadssituation med patienten. I denna process är patienten en aktiv deltagare (21,22). Orlandos teori innebär en förskjutning av omvårdnadens fokus från den medicinska diagnosen och dess åtföljande automatiska handlingar som beslutas utan samråd med patienten, till att fokusera på patientens omedelbara upplevelser av sin situation och nyttan av sjuksköterskans handlingar (21). Vad ser jag? Vad tänker jag? Vad känner jag? Hur handlar jag? Genom att svara på dessa frågor, kan sjuksköterskan klargöra det centrala i omvårdnadsbehovet och också den handling som svarar mot detta. Patientens upplevelser blir fokus för sjuksköterskans omvårdnad (21,22). Orlandos omvårdnadsteori kräver uppmärksamhet och skicklighet i att föra en dialog med patienten för att bedöma vilka insatser som behövs i en specifik situation. Dialogen ger sjuksköterskan möjlighet att förvissa sig om huruvida hon är på rätt väg eller ej. Vidare är det nödvändigt att sjuksköterskan tillsammans med patienten utvärderar sina omvårdnadshandlingar för att försäkra sig om att patientens behov har blivit tillgodosedda, men också för att förhindra att inadekvata omvårdnadsaktiviteter upprepas (a a). Orlando betonar starkt det unika hos varje enskild individ och framhåller att människan befinner sig i kontinuerlig utveckling och växt. Som patient är människan aktiv och medansvarig och sjuksköterskans främsta uppgift är att försäkra sig om att hon förstår patientens situation korrekt. Gemensamt kommer de fram till åtgärder som tillgodoser patientens behov. Eftersom alla patienter är unika måste sjuksköterskans handlingar anpassas efter den enskilde patientens omedelbara behov (21). Enligt Orlando består omvårdnadsfunktionen i att utforska och tillgodose patientens omedelbara hjälpbehov. Patientens omedelbara hjälpbehov bör inte förväxlas med de grundläggande mänskliga behoven. De grundläggande behoven är gemensamma för alla människor, men hjälpbehoven är högst individuella och varierande. Orlandos behovsbegrepp är knutet till den specifika hjälp individen behöver i den konkreta situationen (a a). Orlandos omvårdnadsteori passar väl ihop med den hermeneutiska tolkningsmetoden, som handlar om att reflektera över helhet och delar och göra tolkningar för att försöka förstå vad patienten uttrycker (21,22). 10
11 SYFTE Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot perioperativ dialogmodell. Definitioner: Perioperativ omvårdnad (se s 7) Perioperativ dialogmodell (se s 7) METOD I en litteraturstudie är undersökningsfältet tidigare dokumenterad kunskap, där frågorna ställs till litteraturen i stället för till personer (23). En systematisk litteraturöversikt kartlägger kunskapsläget inom ett visst fält. Den ger kunskap som kan påverka det praktiska vårdarbetet på olika sätt och kan dessutom visa vilka outforskade områden som finns (24). Det innebär alltså att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom ett valt ämne eller problemområde. En systematisk litteraturstudie syftar till att åstadkomma en syntes av data från tidigare genomförda empiriska studier och bör fokusera på aktuell forskning inom det valda problemområdet och syfta till att finna beslutsunderlag för klinisk verksamhet (23). Goodman beskriver sju steg för att systematiskt hitta och granska vetenskaplig litteratur. Fyra av dessa sju steg följes nedan i en översättning av Willman m fl (10) och de tre sista stegen är en modifiering av författarna till litteraturstudien. Steg 1 Specificera forskningsproblem Att genomgå en operation medför stora påfrestningar för individen och som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stödja dessa patienter. Kunskap om hur patienten upplever den perioperativa omvårdnaden kan möjligen bidra till att patientens omvårdnadsbehov bättre tillgodoses. Författarna önskar i första hand finna artiklar som belyser patienternas upplevelser av perioperativ omvårdnad, då syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad. Steg 2 Specificera inkluderings och exkluderings kriterier som gäller för studier De artiklar som författarna ansåg motsvara studiens syfte var framförallt kvalitativa artiklar, även några kvantitativa artiklar, samt litteratursammanställningar som beskrev patienternas upplevelser. Enligt Willman m fl, syftar kvalitativa forskningsmetoder inom omvårdnadsforskningen till att beskriva, förklara, samt fördjupa förståelsen kring individers upplevelser (10). Målet för forskarna var att med kvalitativa metoder hitta mönster och kännetecken (a a). Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga och publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Studier publicerade på talet och framåt inkluderades för att sammanställningen skulle spegla aktuell forskning inom området. Exklusionskriterier var artiklar som beskrev den perioperativa vården utifrån sjuksköterskans perspektiv och artiklar som handlade om barn. 11
12 Steg 3 Formulera en plan för litteratursökning Här görs en systematisk ansats för att hitta publicerad information som ska ingå i litteraturstudien (23). Goodman beskriver att grunden för litteratursökningsplanen ska följa fyra steg (10). Identifiera vilka resurser som är disponibla Artiklarna söktes via databaserna PubMed, CINAHL, SweMed och Cochrane. Artiklarna skulle vara tillängliga via databaserna och skrivna på ett språk som författarna behärskar det vill säga, engelska eller svenska. Två veckor, vecka 6-7, avsattes till sökning av vetenskapliga artiklar, samt bakgrundslitteratur. Identifiera de källor som anses relevanta PubMed är den största databasen i den primära databasen Medline, vilken innehåller referenser inom områden som bl.a. medicin och omvårdnad. Databasen CI- NAHL innehåller studier från alla engelspråkiga omvårdnadstidsskrifter som godkänts för indexering av organisationen bakom databasen (23). Artiklar har även sökts på Cochrane och SweMed. Material har också erhållits från FoU rapporter och avhandlingar. Grunddragen i sökningen fastställs och forskningsproblemet begränsas Författarna har använt två arbetsmetoder i informationssökningen, Systematisk och osystematisk. Arbetsmetoderna är kompletterande metoder för att användas parallellt. Systematisk informationssökning hjälper till att skapa struktur och hantera den mängd av olika slags information och informationskällor som finns tillgängliga. Den systematiska metoden är ett måste för att den egentliga informationssökningen ska fungera och för att kunna bibehålla det kritiska arbetssätt som behövs för att genomföra ett litteratururval som motsvarar informationsbehovet. Enligt Goodman m fl innehåller en optimal litteratursökning hög sensivitet och hög specificitet, vilket innebär att man får med alla relevanta sökord och undviker icke önskade sökord (10). Författarna startade sökprocessen med sökordet perioperative. Processen kompletterades sedan med tillägget dialogue. Även de svenska sökorden perioperativ och dialog kombinerades med varandra. Den booleska sökoperatorn AND användes (10,23). För att få en överblick av den perioperativa dialogen började litteratursökningen osystematisk Den osystematiska informationssökningen ska komplettera den systematiska delen med inspiration och idéer (24). Utveckla en sökväg för varje söksystem Ett antal MeSH-termer togs fram med hjälp av Karolinska Institutets sökverktyg (25). Att utgå från MeSH-termer, databaser, samt begränsningsverktyg som finns i databaserna underlättade sökningen och gjorde det möjligt att få ett överskådligt antal artiklar som uppnådde inklusionskriterierna, samt hade ett vetenskapligt värde. Steg 4 Litteratursökningen genomfördes och inkluderade studier samlades in Författarna gjorde databassökningarna gemensamt. Vid den första bearbetningen lästes artiklarnas abstrakt av författarna oberoende av varandra, för att skapa en bild av innehållet, samt om artikeln motsvarade syftet med litteraturstudien. Abstract granskades i 59 studier. Därefter gjorde författarna en gemensam sammanställning för att avgöra om studierna motsvarade litteraturstudiens syfte. De studier som motsvarade syftet lästes i sin helhet och kvalitetgranskades därefter enligt 12
13 Willman m fl protokoll (se Bilaga 1, 2). Författarna valde därefter ut tio artiklar motsvarande litteraturstudiens syfte, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. I tabell 1 nedan redovisas använda databaser, sökord, sökresultat och ett sökschema över hur artiklar valdes ut. Databassökningen skedde den 8/2 och 10/ Tabell 1. Resultat databassökning Databas Sökord Antal träffar CINAHL Perioperative AND dialogue PubMed Perioperative AND dialogue SweMed Perioperativ och Manuell sökning, s.k. kedjesökning Granskade abstract Kvalitets granskade Perioperative Perioperative Perioperativ dialog Summa Använda artiklar Kvalitetsbedömning Värdering har gjorts för att avgöra om de granskade artiklarna var trovärdiga och/eller hade signifikanta resultat. De artiklar som valts att ingå i litteraturstudien granskades enligt Willman m fl protokoll för kvalitetsbedömning. Granskningen av en artikel styrks då två oberoende granskare sammanför sina bedömningar (23). Willman m fl presenterar exempel på förutbestämda kriterier för vetenskaplig kvalitet för kvalitativa studier och kvantitativa studier (10). Författarna värderade och kvalitetsbedömde var för sig artiklarna enligt modifierat granskningsprotokoll (a a). Kriterierna har modifierats av författarna och gradskala utformats. I= hög kvalitet, II= medel kvalitet, III=låg kvalitet. Tabell 2. Kvalitetsbedömning av kvalitativa studier, modifierad av författarna (13, s 97). Hög kvalitet I Medel kvalitet Låg kvalitet III II Klart beskriven kontext. Oklart beskriven kontext. Väldefinierad fråge- Vagt definierad frågeställning. ställning Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Dokumenterad metodisk medvetenhet. Systematisk och stringent i dataredovisningen. Tolkningarnas förankring i data påvisad. Diskussion om tolkningar, trovärdighet och tillförlighet. Kontextualisering av resultat i tidigare forskning. Implikationer för relevant praktik välartikulerad. 13 Otydligt beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Dåligt dokumenterad metodisk medvetenhet. Osystematisk och mindrestringent i dataredovisningen. Otydlig förankring av tolkningarna i data. Kontextualisering av resultat i tidigare forskning saknas eller är outvecklad. Implikationer för relevant praktik saknas eller är otydliga.
14 Bearbetning och analys Polit m fl, föreslår att kvalitativa resultat redovisas i teman eller kategorier. Denna analysmetod har använts i föreliggande litteraturstudie (26). Analysarbetet kan beskrivas som en rörelse från helhet till delar till en ny helhet. Helheten av de valda artiklarna och delarna uppstår när artiklarnas resultat sönderdelas med avsikt att finna bärande aspekter av betydelse för syftet (24). Artiklar som används i litteraturstudien presenteras i en artikelmatris (se Bilaga 3). Artikelmatrisen redovisar titel, författare, år, land, antal referenser, syfte, metod, population, bortfall, resultat, kvalitetsgrad (I-III), samt användbarhet till studien (låg, medel, hög). Resultatet i denna litteraturstudie baserades på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Försök att formulera slutsatser på grundval av kvalitén på resultatet Sista steget i Goodmans modell är att formulera slutsatser. Med anledning av att den begränsade tidsram och med få artiklar som grund anser sig författarna inte ha möjlighet att lägga fram tillräcklig evidens för patienternas upplevelser av perioperativ omvårdnad och kan därmed inte dra några slutsatser utifrån resultatet. RESULTAT Resultatet presenteras i sex olika grupperingar av patientupplevelser utifrån litteraturstudiens syfte att belysa vuxna patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot perioperativ dialog. I texten markeras med kursiv stil de mest återkommande patientupplevelserna av den perioperativa omvårdnaden. För att göra texten mer överskådlig har de mest framträdande patientupplevelserna lyfts fram och presenterats som underrubriker. För att få helhet i utsagorna förekommer de olika patientupplevelserna under flera rubriker. I texten till resultatet kommer sjuksköterskan att benämnas hon eller henne, oavsett kön. Citat som presenteras från de olika studierna är fritt översatta av litteraturstudiens författare. Patienters upplevelser av att få tid När den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt modellen för perioperativ dialog upplevde patienterna att sjuksköterskan hade tid för dem och att hon visade detta genom att besöka dem för samtal före operationen, vara med under hela operationen och återvända till dem för samtal efter operationen (28). Det var viktigt att någon avsatte tid för patienten, vilket sjuksköterskan gjorde genom sina besök hos patienten på avdelningen (a a). Möjligheten att få samtala om sin situation, om sin sjukdom och dess behandling med någon som tog sig tid hade stor betydelse för patientens känsla av delaktighet. Samtalet medförde ett utbyte av kunskap mellan patienten och sjuksköterskan (29) och gav tillfälle för ömsesidig information (30,31,32). Sjuksköterskans samtal lättade patienternas oro inför vad som skulle hända (33) och patienterna upplevde att sjuksköterskans lugna attityd smittade av sig under samtalet (28). Patienterna uttryckte det som välbefinnande och att de kom till ro genom att få tala med sjuksköterskan. Välbefinnandet som samtalen skapade hos patienten upplevdes ha en gynnsam inverkan och fick dem att tro på att operationen skulle gå bra (a a). Det kändes bra när sjuksköterskan från operationsavdelningen kom och 14
15 berättade vad som skulle hända. Hon lyssnade på min historia och vi talade om framtiden (34,s 249). Patienters upplevelser av att få information och känna delaktighet Patienterna upplevde ett behov av att erhålla tillräckligt med information (30,31,32). Flera av studierna betonar patienternas informationsbehov som stort och att detta blev tillgodosett då de flesta tillfrågade patienterna ansåg sig nöjda med den information som givets (30,32,35). I två av de ingående studierna (31,36) ansåg dock patienterna informationen som otillräcklig eller oklar. Det som patienterna önskade mest information om var operationen, anestesin (32), samt eventuella komplikationer som kunde uppstå (31). Den medicinska informationen som gavs hjälpte patienten att förstå vårdprocessen och att känna delaktighet i den. Viktigt för känslan av delaktighet var också att patienten förstod termerna och innehållet i språket som talades. Patienterna ville gärna känna att de hade kontroll (29). Genom samtalen upplevde patienterna att sjuksköterskan brydde sig om dem (a a). Patienten upplevde sjuksköterskans intresse för dem och att de var i centrum vilket gjorde att de kände sig delaktiga. Patienterna blev överraskade av att sjuksköterskan såg dem som en resurs och att hon ansåg att de kunde bidra med värdefull kunskap (28). Delaktighet upplevdes också av patienterna när de fick bekräftelse på att den kunskap de gav kom till användning (29), vilket ledde till att de kände sig värdefulla och unika då de involverades och räknades som en resurs (28). Att personalen visar att de bryr sig och att de ger mig möjligheten att ha synpunkter ökar min möjlighet till delaktighet (29,s.33). Patienters upplevelser av att få förtroende och känna trygghet Genom att lära känna sjuksköterskan upplevde patienterna att de kunde lita på henne (28). Patienterna upplevde att operationen var något de och sjuksköterskan skulle genomföra tillsammans. En gemenskap etablerades och ett förtroende skapades när sjuksköterskan berättade för patienten i det preoperativa samtalet att hon skulle ansvara och ta hand om patienten under hela operationen (a a). Detta medförde att patienterna kände sig trygga att lämna över ansvaret för sitt liv i sjuksköterskans händer (33). Att uppleva trygghet genom att känna igen personalen gynnade samarbetet och patientens känsla att känna delaktighet. Med få personer kring en patient var möjlighet större för en djupare vårdrelation med öppenhet för samtal och beredskap för eventuella konflikter (29). Kompetent och kunnig personal som kontinuerligt informerade om vad som skulle hända, samt sjuksköterskans närhet och omvårdnad bidrog till att patienterna kände sig trygga (32,35). Det känns bra att låta någon annan ta ansvaret när man känner sig trygg (33,s 911). Löftet var viktigt i patienternas upplevelse av den perioperativa omvårdnaden. Löftets innebörd kunde vara att sjuksköterskan inte övergav dem, var någon som tog patienterna på allvar och fungerade som patienternas guide genom hela operationen. När patienterna accepterat sjuksköterskans löfte kände de sig tillräckligt trygga att acceptera hennes öppenhjärtighet när hon visade sin vilja att vara med dem under operationen (33). Patienten upplever sig betydelsefull och som en person, inte som ett objekt (34). Hon fick mig att känna mig så trygg. Detta måste gå bra ( 33,s 911). 15
16 Patienters upplevelser av att känna gemenskap och förtrolighet Den intraoperativa dialogen börjar i operationssalen när patienten och sjuksköterskan möttes igen (34). Sjuksköterskan var ett känt ansikte, eftersom patienten i det preoperativa samtalet redan lärt sig känna igen det ansikte som ska bära och bevaka patientens integritet under operationen (31). Genom det kända ansiktet upplevde patienterna en känsla av säkerhet och att de kunde lita på att sjuksköterskan fanns vid deras sida (28). Sjuksköterskan upplevdes som en familjär person och mötet karaktäriseras av gemenskap och förtrolighet. Sjuksköterskans ansikte ger uttryck för att här är jag, som jag lovade (31). Kontinuiteten i att se samma ansikte gjorde att patienterna känner sig sedda och blev mer avslappnade (28). Jag kände igen hennes ögon och röst. Jag upplevde att vi hörde ihop Det fanns något speciellt mellan oss och jag kände mig betydelsefull. Jag frågade vad dom gjorde och hon förklarade allting (34,s 249). Genom sitt lugna vänliga sätt och generösa attityd skapade sjuksköterskan en hälsosam atmosfär där patienterna kände att de kunde slappna av och få ro. Sjuksköterskan känner patienten och alla förberedelser är klara eftersom hon vet patientens behov (35). Sjuksköterskans händer upplevdes förmedla en känsla av säkerhet när hon gjorde det bekvämt för patienten på operationsbordet. Detta gav patienterna förtroende att våga lita på att sjuksköterskan skulle skydda och upprätthålla deras liv (a a). Hon lyssnade och förstod hur orolig jag var för narkosen. Hon var omsorgsfull. Det kändes tryggt att lämna över min kropp i hennes händer (34,s.249). Generellt upplevde patienterna operationsavdelningen som lugn och avslappnad (36). Personalen i operationssalen upplevdes som kompetent, lyhörd, att de tog sig tid att svara på frågor och att de informerade om olika åtgärder (35,36). Patienterna upplevde att personalen alltid fanns till hands, att de hade god tid för dem, att de arbetade för deras bästa, samt att de fick patienterna att känna att de var i säkra händer (30). Patienterna ansåg att de blev behandlade med respekt och som unika individer med en egen åsikt (2,35). Patienterna var eniga om att deras önskan alltid bemöttes på ett positivt sätt (30). Även i kritiska situationer upplevde patienterna att personalen behöll sitt lugn (31). Upplevelsen att personalen hade humor lättade upp stundens allvar och fick patienterna att tillfälligt tänka på annat (30,36). Patienterna uppskattade en glad personal (35). Hela atmosfären bland personalen på operationsavdelningen upplevdes som positiv av patienterna (a a). Patienters upplevelser av att få reflektera över vad som hänt I den postoperativa dialogen när sjuksköterskan besökte patienterna efter operationen för samtal upplevde patienterna att de talade om deras upplevelser av vistelsen på operationsavdelningen (34). I samtalet med sjuksköterskan konfirmerades de perioperativa upplevelserna, vilket hjälpte patienten att lita på att operationen gått bra. Sjuksköterskan skapade en känsla av välbefinnande och hopp hos patienten genom att förklara vad som hade hänt (28). Patienterna uttryckte det som att sjuksköterskan lyste upp deras tillvaro när hon kom till vårdavdelningen för det postoperativa samtalet, de hävdade att samtalet hade en positiv inverkan på deras återhämtning (a a). Jag tyckte att det var fantastiskt att hon kom och pratade med mig efter 16
17 operationen och förklarade saker. Det skapade en känsla av kontinuitet (g33,s 912). Den perioperativa vårdprocessen kan härmed avslutas på ett värdigt sätt (28). Patienters upplevelser av hälsa Den perioperativa omvårdnaden främjar hälsa genom kontinuitet i vårdandet. I en sammanhängande helhet blir ansvaret synligt (28). Hälsa för patienten främjas när sjuksköterskan tar dem med och de känner ett välbefinnande genom att sjuksköterskan ger dem tid. Hälsa är att bli erbjuden tid med sjuksköterskan där kontinuitet och sammanhang skapas (a a). Sammanfattning Sammanfattande visar resultatet att perioperativ omvårdnad skapar kontinuitet i vårdandet. Kontinuiteten bildar en sammanhängande helhet som visar sig när sjuksköterskan skapar en vårdande relation med patienten. Patienterna blir stärkta av att sjuksköterskan går tillsammans med dem och de blir delaktiga när sjuksköterskan arbetar för att skapa en vårdande relation. När sjuksköterskan tar patienten med i det som händer omkring operationen, blir situationen mer förståelig, hanterbar och meningsfull för patienten (28,34). I den perioperativa omvårdnaden upplevde patienterna att de var i centrum för sjuksköterskans uppmärksamhet, att hon var mer än intresserad och att hon inte bortsåg från någonting. Patienterna ansåg att detta vara ett uttryck för att sjuksköterskan brydde sig om dem som unika människor (28). Den perioperativa omvårdnaden ger patienten och sjuksköterskan en möjlighet att bli närvarande för varandra och vara i en gemenskap i en sammanhängande helhet i en rörelse mot hälsa, som karakteriseras av förändring och ett ömsesidigt bejakande av varandra där var och en bidrar med sig själva (37). DISKUSSION Diskussionen innefattar metod- och resultatdiskussion, samt slutord och förslag till framtida forskning. Metoddiskussionen innehåller litteratursökning, analys och kvalitetsgranskning. Författarna diskuterar de valda artiklarnas resultat i resultatdiskussionen, vilket sedan anknyts till den perioperativa dialogen och Orlandos omvårdnadsteori. Metoddiskussion Författarna valde att göra en litteraturstudie med inspiration från Goodmans princip, då denna metod riktar sig till hälso- och sjukvården (10). Författarna till denna litteraturstudie anser att evidensbaserad vård och Goodmans modell (a a) har många likheter, genom att båda handlar om en systematisk process, att tolka, värdera, summera, dra slutsatser för att skapa evidens. Både evidensbaserad vård och Goodmans modell (a a) har varit en inspirationskälla inspirationskälla i vår strävan i denna litteraturstudie till att systematiskt söka och sammanställa forskningsresultaten. Evidensbaserad vård har används genom försök till kritiskt tänkande och professionell förförståelse till perioperativ 17
18 vård. Genom att använda Goodmans modell har ett försök gjorts till att systematiskt finna och granska vetenskaplig litteratur. Författarnas ambition var att kvalitetsgraden i litteraturstudien på så vis kan ses som rimlig. Litteratursökning Författarnas ambition var att närma sig och få en uppfattning av patienternas upplevelser av den perioperativa omvårdnaden med så öppen sökstrategi så möjligt och ville inte stänga ute sökområden genom på förhand ha bestämda och låsta ämnen. På grund av att författarna ganska omgående i arbetets början hade en viss idé och intresse om att fördjupa sig i den perioperativa dialogen blev sökområdet smalt. Redan under projektplanens arbete gjordes en pilotundersökning, för att undersöka hur mycket litteratur det fanns om ämnet. Valet av perioperativ omvårdnad i syftesbeskrivningen begränsade urvalet artiklar och fler infallsvinklar hade möjligen kunnat erhållas om problemformuleringen varit perioperativ vård. Även antalet sökord och sökkombinationer kunde kanske ha utökats. Då författarna ändå genom sökorden perioperative and dialogue uppnådde datamättnad, det vill säga tio vetenskapliga artiklar, stod dessa kvar. Inklusionskriterium var från början artiklar publicerade på 2000-talet, men då detta gav begränsat antal användbara artiklar ändrades inklusionskriterium till att gälla artiklar publicerade även på talet. Att artiklar söktes tio år tillbaka i tiden kan upplevas som gammalt material, när det gäller klinisk forskning, då forskning kan sägas vara färskvara (23), men eftersom syftet var att belysa patienters upplevelser ansåg författarna inte att tio år var av stor betydelse för litteraturstudiens resultat. Exklusionskriterier var artiklar som beskrev den perioperativa vården utifrån sjuksköterskans perspektiv. I en del av artiklarna i resultatet har även sjuksköterskans perspektiv varit en frågeställning. Författarna har valt att inte redovisa detta i resultatet, utan diskuterar sjuksköterskans perspektiv i diskussionen och framtida forskning, för att få en uppfattning av blandade upplevelser i samband med den perioperativa dialogen. Fem artiklar (29,30,31,32,36) erhölls genom manuell sökning, det vill säga via granskning av referenslistor, så kallad kedjesökning (23). Dessa artiklar återfanns inte i författarnas databassökning. Möjligen fanns de under andra sökord, vilket författarna inte vet om det hade hittats om fler sökord använts. Manuell sökning kan ske på olika sätt. När man finner en intressant artikel som rör problemområdet bör det första steget vara att studera referenslistan. Där finner man andra artiklar som berör ämnet. Ett alternativt sätt att söka information är att läsa innehållsförteckningen i någon vetenskaplig tidskrift som publicerar vetenskapliga artiklar inom det valda ämnesområdet (a a). Via sökmotorn PubMed fann författarna merparten av de artiklar som ingår i granskningen och resultatet. Möjligen hade en bredare sökning via andra icke vårdrelaterade databaser givit fler perspektiv på samtalets betydelse i en utsatt situation. Vid sökning av artiklar återkom samma författare i åtskilliga artiklar. Detta kan möjligen ha påverkat resultatet i denna litteraturstudie negativ, då de olika studierna kanske inte är helt oberoende av varandra. 18
19 Analys och kvalitetsgranskning Litteraturen som granskats har belystes ur ett övervägande kvalitativt perspektiv, eftersom det var patienternas upplevelser som skulle studeras. Inom kvalitativ forskning används beskrivande data för att tolka och åskådliggöra vad patienterna upplever (23). Artiklarna som valdes var övervägande kvalitativa (28,29,32,33,34, 35,37), vilket med fördel berikat materialet i litteraturstudien, genom att lyfta fram de unika patientupplevelserna. Tre artiklar hade kvantitativ ansats (30,31,36), baserade på en stor population och tillförde litteraturstudien ytterligare patientupplevelser som till exempel belysandet av informationsbehovet och behovet av att få vara delaktig. Artiklarna till litteraturstudien baseras på studier från Sverige och Finland. Detta kan ses som en svaghet eftersom studier från flera länder kanske hade ökat trovärdigheten och visat ett bredare resultat. Det kan också ses som en styrka att fyra artiklar var från Finland (30,31,32,36) och sex artiklar var från Sverige (28,29,33,34,35,37), då det härmed går att få en inblick i hur den perioperativa omvårdnaden upplevs av patienter i några av de nordiska länderna. Begränsningar i författarnas språkkunskaper kan ha påverkat resultatet då merparten av artiklarna som använts till studien är publicerade på engelska. Eftersom det engelska språket är mer nyanserat och mångordigt när det gäller att beskriva upplevelser kan det vara svårt att finna den korrekta översättningen till det svenska språket. Risk finns därmed att all text inte blivit korrekt översatt. Genom en förförståelse kan sjuksköterskan sätta sig in i patienternas upplevelser. Förförståelsen kan också göra att sjuksköterskan får ett väldigt smalt och begränsat synsätt. Författarnas mångåriga erfarenheter av arbete med patienter på operationsavdelning kan ha bidragit till en förförståelse, som kan ha påverkat tolkningen av artiklarnas resultat. Författarna har bedömt samtliga använda artiklar i litteraturstudiens resultat enligt mallar. Alla artiklar har kvalitetsgradering grad 1 eller 2 och har dessutom hög eller medel överensstämmelse med frågeställningen. För att öka trovärdigheten i denna litteraturstudie har endast artiklar med hög eller medelhögkvalitet ingått. I litteraturstudien ingår fem artiklar med hög kvalitet och fem artiklar av medel kvalitet. Möjligen kan författarna ha gått miste om värdefullt material på grund av att endast artiklar med hög kvalitet eller medelhögkvalitet ingått i litteraturstudien. Författarnas begränsade erfarenhet av att kritiskt granska vetenskapliga artiklar efter bedömningsmallar kan ha gjort kvalitetsbedömningen till viss del ofullständig. Författarna har enskilt och tillsammans granskat, analyserat och diskuterat artiklarna, vilket författarna anser leder till en ökad objektiv bedömning och ett sätt att söka samma fenomen, men ur olika synvinklar. Detta kan ses som ett försök till triangulering, vilket i sin tur ökar trovärdigheten i denna litteraturstudie. Trovärdigheten har också stärkts i denna litteraturstudie genom att författarna enskilt har utfört granskning, analys, samt kvalitetsbedömt artiklarna. Gemensamt har författarna genom konsensus skapat ett underlag för resultatet. Detta har därefter flera gånger återkopplats till ursprungsmaterialets text för att kontrollera att innebörden inte ändrats och att materialet fortfarande svarade mot syftet. Resultatdiskussion Flera av artiklarna till resultatet visar att den perioperativa omvårdnaden med in- 19
20 riktning mot perioperativ dialogen skapar kontinuitet för patienten, att det är sjuksköterskan som utgör kontinuiteten och detta leder till att vården kan utvecklas till en sammanhängande helhet för patienten som en del i omvårdnaden (28,29,33,34). Att få tillräcklig information upplevdes ha stor betydelse för patienterna (30,34,36). Tidigare forskning stöder detta och Zetterlund menar att hos välinformerade patienter har operativa åtgärder bättre resultat (17). Leinonen m fl framhåller i sin studie att perioperativ omvårdnad genom information given av sjuksköterskor får patienterna att uppleva känslan av kontroll, minskad rädsla och ett ökat postoperativt välbefinnande (19). Ett perioperativt arbetssättet ger utrymme och förutsättningar för att patienten ska kunna få tillräckligt med information, vilket också visat sig i flera av de granskade artiklarna till resultatet (30,32,35). Författarna till litteraturstudien anser att fördelen med muntlig information är att den gör det möjligt för patienten att ställa direkta frågor om något upplevs som oklart och sjuksköterskan kan förvissa sig om att patienten verkligen förstått. Leinonen m fl lyfter fram hur viktigt det är att sjuksköterskan kontinuerligt förvissar sig om att patienten förstått den information hon givet (31). I några av studierna önskade patienterna mer information (31,36) framförallt då det gällde komplikationer (31), vilka kanske inte alltid kan förutses och därmed informeras om. Resultatet relaterat till den perioperativa dialogen Rudolfsson m fl anser att den perioperativa dialogen är ett sätt att mildra patientens lidande och bevara deras värdighet i den perioperativa vårdsituationen (28,34). Genomgående i det perioperativa vårdandet upplevde patienten att sjuksköterskan hade tid för dem, att hon tog sig tid för samtal och brydde sig om dem (28). Samtalen lättade patientens oro och gjorde patienten lugn och trygg (28,33). Patienterna upplevde sig genom detta delaktiga och att de var en resurs, vilket medförde känslan att vara en värdefull och en unik person (28). Tiden omkring en operation är mycket koncentrerad och som patienten är man här väldigt sårbar (3). De preoperativa samtalen kan ses som en möjlighet att skapa ett förtroende mellan patienten och sjuksköterskan. Att få förtroende var viktigt för att patienten skulle kunna vara sig själv och våga visa sina känslor (34). Att lära känna sjuksköterskan som skulle vara med under operationen gav patienterna känslan att operationen var något de skulle genomföra tillsammans och fick patienterna att känna gemenskap (28). Lindvall m fl anser att de perioperativa samtalen är en inbjudan och en möjlighet till fortsatt dialog när sjuksköterskan och patienten lämnat varandra. De menar att samtalet kan ses som att sjuksköterskan bjuder in patienten till att själv påverka vårdandet genom att de för patienten presenterar vilka möjligheter och val som finns, men att de även uppmuntrar patienten till att berätta om sina egna önskemål (15). Zetterlund framhåller i sin studie att det preoperativa samtalet kan förmedla styrka inför det som patienten upplever svårt (17). Författarna till denna litteraturstudie anser att samtalet ger sjuksköterskan möjlighet att visa patienten respekt. Genom att lyssna på patienten och ta till sig det patienten säger kan sjuksköterskan visa att hon bryr sig om det patienten säger. För sjuksköterskan utgör det preoperativa samtalet en möjlighet att få kunskap direkt från patienten, kunskap om de små detaljerna som gör att anestesin och operationen kan planeras utifrån patientens eventuella önskemål (31). Enligt litteraturstudiensförfattare kan detta ses som att patienten får en säkrare vård eftersom 20
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merSahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)
Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merUtformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOP Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merA1F, Avancerad nivå, har kurs/er på
Medicinska fakulteten OPSR14, Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård V, 7,5 högskolepoäng Perioperative Room Nursing V, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merUmeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)
Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merJournal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merANSR14, Omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II, 7,5 högskolepoäng Anesthesia Care Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten ANSR14, Omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II, 7,5 högskolepoäng Anesthesia Care Nursing II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merHumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till
HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till Diplomerad Samtalscoach Diplomerad Organisationskonsult Rev mars 2019 HumaNovas Etiska kod HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merKommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.
Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merStudiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merVASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits
Medicinska fakulteten VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merSjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H
Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merHumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till
HumaNovas Etiska kod för elever under utbildning till Diplomerad Samtalsterapeut Rev mars 2019 HumaNovas Etiska kod HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet
Läs merEvidensbaserad informationssökning
Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merOmvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15
Läs merFörskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och
Läs merAtt skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merSpecialistutbildning för sjuksköterskor
Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM3860 Perioperativ omvårdnad inom operationssjukvård, 18 högskolepoäng Nursing during Operating Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs merUTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen
UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Läs merKursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merKOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD
Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD FRÅN GRUNDKURS TILL FÖRDJUPNINGSKURS II 00-05-15 reviderat 07-11-19 Arbetsgrupp Lena
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merBedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad
Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merBEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI
Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård
1 (5) Grundutbildningsnämnden (GUN) Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå VASHB Programbeskrivning Utbildningen
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs mer