Rum för att läka & leka. Sammanställning av föreläsningar, workshops, tips & intervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rum för att läka & leka. Sammanställning av föreläsningar, workshops, tips & intervjuer"

Transkript

1 Rum för att läka & leka Sammanställning av föreläsningar, workshops, tips & intervjuer

2 Rum INLEDNING / INNEHÅLL AVSÄNDARE Läka Rum för att läka & leka en temadag om att ge plats åt barn och unga i vårdens byggnader Att ha ett barnperspektiv när vi bygger och planerar vårdens miljöer där barn och unga vistas som patienter eller anhöriga, är något som de flesta av oss tycker är självklart. Men när vi närmar oss frågan om hur, i vilken omfattning och under vilka premisser vi bättre kan tillvarata barns och ungas erfarenheter och kunnande, är svaren inte längre lika självklara och entydiga. I den här diskussionen är det lätt att glömma barns och ungas egna perspektiv. Genom forskning och vetenskap har vi idag stor kunskap om barn och barns behov, dessutom har vi själva varit barn och kan minnas vår barndom. Alltså kan vi ha ett barnperspektiv. Men vi kan inte veta hur det är att vara ett barn eller en ungdom idag, i en viss situation eller med en bakgrund som vi inte känner. För att få kunskap om allt detta måste vi arbeta i dialog med barnen och ungdomarna själva. Annars är risken stor att vi utformar vårdens miljöer på ett sätt som bygger på våra föreställningar om barn och unga snarare än barns och ungas upplevelser av dessa miljöer! I ett försök att komma vidare i den här frågan bjöd Centrum för Vårdens Arkitektur tillsammans med Kultur i Väst, Göteborgs Stads Kulturförvaltning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och White in till en temadag kring ämnet, fylld med föreläsningar, workshops och diskussioner. Så morgonen den 25:e mars 2014, samlades ett 90-tal personer, mestadels planerare, arkitekter, designers men också sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och annan engagerad vårdpersonal, utanför Centralklinikens Aula på Östra Sjukhuset i Göteborg. Vad ni nu har framför er är en sammanställning av delar av det som sades och gjordes under dagen som vi dessutom har kompletterat med intervjuer, länkar och tips på litteratur inom ämnet. Vi hoppas att det både kan vara matnyttigt och intressant! Vi som har satt ihop materialet är: Henric Benesch, forskare, Centrum för Vårdens Arkitektur Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga, Kultur i Väst Helene Axberg, projektledare på Västfastigheter Lars Jonsson, arkitekturkonsulent för barn och unga, Göteborgs Stads Kulturförvaltning Eva Erwander, designer, Kontor Kontur Emilia Wärff, designer, Kontor Kontur Eva-Johanna Isestig, inredningsarkitekt och barnkulturdesigner Saga Karlsson, arkitekt, Centrum för Vårdens Arkitektur Anneli Abrahamsson, kommunikatör på Kultur i Väst, har gjort intervjuerna som ger röst åt några personer som på olika sätt har kopplingar till rum för att läka och leka, det är planerare, förvaltare, patienter och anhöriga. Foto och bilder: Kontor Kontur, Eva-Johanna Isestig, Anneli Abrahamsson, Lars Jonsson. (Fotografierna till Sammanfattning/Föreläsningar, är från föreläsningen Vad ser barnen?) Form: Kontor Kontur och Eva-Johanna Isestig & Leka

3 Rum SAMMANFATTNING Föreläsningar Läka Vad ser barnen? Linda Sternö, adjunkt Akademin Valand Film Martin Sjögren, adjunkt Akademin Valand Film Linda och Martin visar oss en rad bilder, dokumentation utifrån sitt arbete där barnen är fria att använda kameran hur de vill. Linda och Martin har utvecklat en pedagogik, som utgår från följande punkter: > Ha kameran lättillgängligt > Lämna över tolkningsföreträdet > Diskutera > Låt barnen ta bilder På det här viset får barnen träna på att vara vakna när det händer något, inte efteråt, när det redan har hänt. De får lära sig att fundera på etiska och moraliska frågor och ställningstaganden; när bör man ta en bild och när bör man avstå? De tränas i att reflektera och att tänka kritiskt. Linda och Martin har träffat några hundra förskolebarn. Det vanligaste motivet i barnens bilder är barnens egna fötter, men även andras fötter är populära. Många bilder visar vad som finns på 90 centimeters höjd. Man kan få se undersidan av ett bord eller hur det ser ut under en stol. Tittar man på bilder utifrån det barn ser mest, så ser man att det inte är särskilt estetiskt med sladdar och kontakter, tavlor som hänger högt upp på väggen, eller de fula rören som är i barns höjd inne på toaletten. Om man sedan diskuterar med barnen om deras bilder får man kanske reda på varför de tagit just den bilden; röret ser ut som ett monster! Att ta tillvara barns erfarenheter är en nyckel när man planerar rum för barn, tycker Linda och Martin. Kameran är ett bra verktyg för att börja prata med barn om deras egna upplevelser av sin närmiljö. Genom sitt arbete har de till exempel sett att förskolebarn umgås väldigt tätt och att de ser detaljer som vuxna ofta missar. Var god stör ej lek pågår! Sofia Månsson är enhetschef på lekterapin och biblioteket på Drottning Silvias barnsjukhus Lekterapin ingår i vården. Den ligger under habilitering och rehabilitering, och är en länk mellan vården och skolan. Lekterapin ser också till att barnen kan ha kontakt med sin familj och sina kompisar under sjukhusvistelsen. Lekterapin är en frizon, en vila. Det är här man hittar och hämtar kraft och energi. Det är här som barnen läker. Det finns stöd i lagen för att lekterapi ska finnas. Dels i Skollagen, men man kan även hänvisa till Hälso- och sjukvårdslagen. NOBAB:s standard är strävansmål, och innebär bland annat att: > Barnen ska få information om sjukdomen, behandlingen och vården på ett förståeligt sätt. > Medbestämmande (där ingår enkäter, både nationella men också på enheten) > Miljön. Att barn vårdas med andra barn. NOBAB, Nordisk förening för sjuka barns behov, arbetar för att sjuka och barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska få goda möjligheter & Leka

4 Rum SAMMANFATTNING Föreläsningar Läka att utvecklas på bästa sätt. Liksom andra barn och unga bör de få leka och lära, träffa familj och vänner. NOBAB:s standard för hälsa och sjukvård grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten på lekterapin kan också luta sig mot styrande dokument: > Läroplanen > FN:s konvention om barnets rättigheter > FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning > Enhetens verksamhetsplan och mål Barn finns i vården både som patienter och anhöriga. Just nu pågår ett stort arbete om barn som anhöriga. Det är Cecilia Lundberg som ansvarar för projektet där man tagit fram riktlinjer, som har en spännvidd från psykisk sjukdom till missbruk. Så fort en vuxen anhörig läggs in för vård ska man som barn få frågan; har du det bra? Riktlinjerna innebär inte någon ny lag, men de håller på att implementeras nu. Självklart är barnperspektivet och barnets egna perspektiv viktiga i den här verksamheten. De är fundamenten. När barnen kommer till sjukhuset möter de en främmande miljö, okända människor i vita rockar, med blå tossor på både huvud och fötter. Dessa människor vet saker om barnen. Där finns okända, ovana lukter och ljud. Mamma och pappa befinner sig också i en osäker situation och barnen förstår oftast inte vad som sägs. De metoder man arbetar med, finns till för att möta barnet i denna miljö, i den här ovana situationen. Barnkultur och design i vårdens miljöer Natalie Davet är barnkulturvetare och lärare på masterutbildningen Child Culture Design vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs universitet. För att nysta i begreppet barnkulturdesign har vi behövt fråga oss: VAD ÄR ETT BARN? Även om man enats om att barn är alla individer under 18 år, finns det olika sätt att se på barn och barndom, vilket beror på beror på de sociala och kulturella aspekterna som vi lägger in i begreppen. Det är stor skillnad att se barn som human beings eller som human becomings. VAD ÄR BARNKULTUR? Är det kultur för barn, kultur av barn (barns kulturer) eller kultur med barn? VAD ÄR DESIGN FÖR BARN? Vad har den för syfte? Att vara pedagogisk, förströelse eller konst? Här kan det finnas olika intentioner, som också förändras över tid, till exempel politisk teater med pedagogiska intentioner eller 80-talets teater som mest skulle roa. Det här kan översättas till design och till leksaksproduktionen. Vi uppskattar när leksaker både roar och lär, men att värdera ting eller föremål som skapats utan förklarlig nytta har vi svårare för ting som ger en förnimmelse eller väcker en tanke. För att stimulera till lek kan man använda leksignaler i rummet. Det arbetar man mycket med i utbildningen. Definitioner för leksignaler är: > Väcker nyfikenhet > Tydliga avvikelser från en norm > Oordning > Något oväntat > Annorlunda funktioner > Inslag av humor > Ting som lockar till interaktivitet På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns strategiska leksignaler. Lekskeppet, clownerna och löparbanorna in till lekterapin är några exempel på leksignaler. Men det skulle kunna finnas fler! Natalie Davet avslutar med att konstatera att man behöver ha fokus på hela individen för att skapa läkande miljöer. För en läkande miljö krävs: > Fokus på hela individen (kropp och själ) > Tydlig information till barn och vuxna > Olika typer av rum som är anpassade för patientens skiftande behov i sina skilda stadier av sjukhusvistelsen > Trygghet och möjlighet till vila (hemtrevlighet för att minska rädsla och ångest) > Inspirerande miljöer som stimulans och igångsättare för att motverka tristess/depression & Leka

5 Rum SAMMANFATTNING Föreläsningar Läka Liten blir stor om barns utveckling och behov under olika utvecklingsfaser Helena Fagerberg Moss är leg. psykolog och psykoterapeut och arbetar på barn- och ungdomsmedicin Helena Fagerberg Moss har arbetat med barn och unga i fyrtio år, alltså sedan det nuvarande barnsjukhuset i princip var alldeles nytt. Hon konstaterar att man inte har en patient, som är barn, utan att hela familjen är drabbad och behöver tänkas på när man ska forma en bra vårdmiljö. Helena Fagerberg Moss poängterar att trygga föräldrar ger trygga barn och berättar om syskonens betydelse, som ger det sjuka barnet livslust. Det nya barnsjukhuset Stefan Lundin är arkitekt på White arkitekter och doktorand vid Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus står inför en mycket omfattande ny- och ombyggnad. Behovet av moderna operationslokaler har varit en stark drivkraft för projektet. Förbättrade förutsättningar för föräldrarnas deltagande i vården har varit en annan. I sjukhusets vision anges att man vill värderas som ett av världens bästa sjukhus för barn och ungdomar. Läs mer i intervjun med Stefan Lundin. Hon konstaterar också att barn får väldigt stora öron och snappar upp saker, vilket betyder att man får vara vaksam med vad man säger och hur man säger det. Att man tänker på att det är ett barn man pratar om eller med och att de hör, kanske mer än man tror. Barn mår bra av delaktighet och av att befinna sig i en miljö som de begriper. Hon har sett teknikens utveckling och intåg i våra liv och säger att den betyder mycket och att vi med dess hjälp kan fortsätta våra relationer och hålla dem vid liv. Finns det utrymme att ge barnet lite makt? Gör det! Barnet är med om så mycket som det inte kan påverka, så låt det ske när det är möjligt. & Leka

6 Intervju Moa Nilsson 1/1 Patient Moa önskar sig en restaurang Moa Nilsson är inlagd på sjukhuset. Det har hon varit många gånger i sitt tolvåriga liv. Den här omgången kommer hon att få vara kvar i ungefär två veckor. Det viktigaste under vistelsen är att inte ha tråkigt. Vi träffar Moa i Lekterapins lokaler på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Hon sitter och ritar. Moa är en van besökare. När hon var ett år gammal fick hon diagnosen leukemi. Då fick hon ligga på sjukhuset i åtta månader för behandling med cellgifter och hon har genomgått både benmärgstransplantation och levertransplantation. Hon är den enda i Sverige som fått både benmärg och lever från samma donator, pappa Pär. Den här gången är Moa på sjukhuset eftersom det var fel på blodvägarna och en ven behövde vidgas. Nu sitter det en liten metallbit i venen och hon har två rör som tittar fram under håret i nacken. Förutom dem märker hon ingenting. Jag känner mig som en vanlig människa, säger hon. Kommer från Halmstad Moa och hennes familj bor i Halmstad och det är till Halmstad sjukhus där hon ska efter vistelsen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. I vanliga fall åker hon bara till Göteborg på kontroll varje år och det brukar hon tycka är roligt. Det viktigaste är att inte ha tråkigt. Jag tycker om att vara här i lekterapin, jag kollar på film, läser och sover. Det är det jag gör så länge jag inte tar prover. Just nu bor hon med pappa Pär på Ronald McDonalds hus precis bredvid sjukhuset. Mamma är hemma med syskonen i Halmstad och jobbar som vanligt. I går var hon här med lillebror Edvin över dagen. Det var kul. Jag har inte pyntat rummet. Det behöver inte se ut som det gör hemma. Men jag har mina kläder och mobilladdaren med mig, det är viktigt. Ser fram emot besök Hon saknar klasskamraterna och kompisarna. Hemlängtan blir som störst när hon har tråkigt. Men jag har kontakt med mina kompisar. Vi pratar i mobilen och sms:ar. De kanske kommer hit på fredag, berättar hon glatt. Om hon fick önska något på sjukhuset så är det en restaurang med god mat. Det saknar hon. Jag gillar inte sjukhusmaten, fast i dag var den ganska god.

7 Intervju Eva-Johanna Isestig 1/2 Inredningsarkitekt och barnkulturdesigner Barnets perspektiv behövs Barnperspektiv och barns perspektiv är två olika synsätt. I barnperspektivet ingår det att tänka på vad som är bäst för barnet. Det är självklart att väga in föräldrar, syskon och personal i det perspektivet. Barnets perspektiv är något annat. Eva-Johanna Isestig är expert på att tillvarata barnets perspektiv. Barnperspektiv är vuxna som tolkar barnet och det som finns runt omkring barnet. Att arbeta med barnens perspektiv handlar om att sätta sig in i barnets eller barnens upplevelse, med den stora skillnaden att man gör det tillsammans med barn och unga, man involverar barnen. Ju mer tid vi spenderar med barnen, desto närmare kan vi komma deras sätt att uppfatta och uppleva en miljö. Barn blir en naturlig del av designprocessen Eva-Johanna Isestig är inredningsarkitekt och barnkulturdesigner. Hon har utarbetat metoder för att involvera barn i sitt arbete. Det handlar alltså om olika övningar och aktiviteter som hon genomför tillsammans med barn. Hon är väldigt noga med att alltid förklara syftet med sitt arbete och varför hon intresserar sig för barnens tankar och förslag. Hon förklarar hur hon tänker gå vidare med deras engagemang och återkopplar alltid till de grupper eller individer hon möter. Det viktigaste är att ha en plan, som tas fram i samtal med beställaren. Man måste bestämma sig för varför man vill involvera barnen, hur man ska göra det och hur man ska använda sig av deras information. Ber vi om barn och ungas engagemang måste vi förvalta det på rätt sätt, så resultatet tas tillvara på och blir en del i den övriga processen. Hennes övningar utformas alltid på barn och ungas villkor. Och inte bara själv resultatet av övningen är det viktiga utan lika mycket vad som sker under genomförandet. De samtal som uppstår under tiden barnen gör övningarna är mycket viktiga, att jag eller andra vuxna deltar i dessa och antecknar är en självklarhet. Hur barn resonerar sig fram till det som skapas inom övningen, hur funderingarna går, är oftast mera viktig än själva slutresultat. Borde vara en självklarhet Att barns perspektiv allt som oftast inte finns med

8 Intervju Eva-Johanna Isestig Inredningsarkitekt och barnkulturdesigner 2/2 när man skapar miljöer för barn, tror Eva-Johanna kan bero på att det kan upplevas som svårt att ta in barns perspektiv. Man kanske tror att det dyrt och att det kommer att försena processen. Det kanske det gör i det korta loppet, men inte i ett längre perspektiv. Jag är övertygad om att det skulle innebära besparingar om man involverade barn. Dessutom tror jag det minskar risk för att man behöver bygga om eller göra förändringar efter ett tag. Jag är såklart också övertygad att man kan skapa en bättre vårdatmosfär om man utgår från patienten på riktig, dvs involverar barn och unga, men även föräldrar syskon och personal. Barn är ingen homogen grupp. Alla barn är olika, men Eva-Johanna menar att det går att dra generella slutsatser av de svar man kan få genom att involvera referensgrupper. Överlag kan man väl säga att jobbar med ett barnperspektiv får man mera generella svar, jobbar man med barnens perspektiv får man svar på mer individuell nivå. Dessa svar kompletterar varandra i en process, båda typer är lika viktiga. Anpassade övningar till olika skeden Det går att involvera barn i alla typer av skeden och projekt, helst genomgående i hela processen. Metoden ser lite olika ut beroende på om det är en förstudie, utveckling av ett koncept, del i byggprojektering eller utvärdering av en befintlig verksamhet. Eller en serie som omfattar alla skeden. Ofta i tidiga skeden fokuserar övningarna på behov, önskan och funktioner gällande hela kontexten. Senare mera detaljerat och specifika funktioner och önskemål. I stora byggprojekt går man ju oftast igenom alla skeden. Det är viktigt att övningarna är utformade utifrån vilka som ska använda miljön, hur många som är med i gruppen, hur gamla de är och vilken miljö som ska utformas. En kombo av att för vissa frågor involvera en stor massa, och för vissa mera fördjupande med fokusgrupper, brukar vara det bästa. Övningarna är alltid specialanpassade och kopplade till vad man vill uppnå. Eva-Johannas metod varierar också beroende på målgruppen. Som exempel berättar hon om Nya Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus som har en bred åldergrupp på 0-16 år, vissa delar upp till 18 år. Miljön ska vara anpassad så alla kan känna tillhörighet, därför måste även metoden och övningarna för sådana projekt anpassas så hela målgruppen kan bjudas in till engagemang och få bli lyssnad på. Att man nu ska bygga ett helt nytt barn- och ungdomssjukhus där det redan finns ett befintligt sjukhus, ser hon som ett guldläge. Det är en fantastisk möjlighet. Tänk att det finns ett referenssjukhus som man skulle kunna utvärdera, kunna gå igenom och se vad som inte fungerat, tillsammans med barn och unga och göra rätt i det nya. Det är få projekt där den möjligheten finns. Så det hoppas jag på.

9 Intervju Per Nilsson 1/1 Anhörig Nödvändigt att kunna stänga om sig Familjen Nilsson har varit med om ett trauma. Deras enäggstvillingar Moa och Julia drabbades av leukemi när de var ett år gamla. Julia fick ett återfall och gick bort när hon var 2,5 år. Nu är Pär Nilsson tillbaka på en av många sjukhusvistelser med Moa. När man tänker efter fattar man inte hur man har klarat sig. Bland de föräldrar vi har mött under åren har vissa separerat, andra har gått in i depressioner, berättar han. Pär och hans fru har varit med om mycket. Båda tvillingarna som blev så svårt sjuka. Deras första barn som också behövde sitt. Under en lång period fick de engagera hela släkten. Som förälder blir man väldigt känslig och uppmärksam på allt och man känner sig otroligt utlämnad. Vården är fantastisk, men det är ofta en lång väntan. Man får lära sig att ta en dag i taget, det blir en överlevnadsstrategi. Familjen har hela tiden bott på Ronald Mc Donalds hus. Den längsta perioden i Göteborg varade i åtta månader. Att ha haft möjlighet att bo där har betytt mycket. Det blir som hemma, fast ändå inte. Man ska laga frukost och lunch. Rutinerna håller en uppe. Vården i sig blir också nästan som att ha ett arbete. Man har tider att passa för medicinering och kontroller, man är närvarande och delaktig i vården. Ronald Mc Donalds hus har också inneburit att vi har kunnat stänga dörren om oss. Det har betytt jättemycket. Framförallt att komma ifrån vården är viktigt. Wi-fi skulle underlätta livet Liksom dottern Moa önskar han också att det skulle finnas en restaurang närmare sjukhuset. Vägen till den befintliga är för lång. Här i Göteborg är det bara barnet som får måltider, anhöriga måste fixa mat till sig själva. Det är inte alltid som man orkar laga mat. I kiosken här nere är det samma meny som för tio år sedan, det blir litet trist. Det vore väldigt bra med trådlöst nätverk, wi-fi, också. På det viset skulle man lättare kunna hålla kontakt med sin omgivning och kanske fortsätta att arbeta.

10 Intervju Stefan Lundin 1/2 Arkitekt, White arkitekter Doktorand, Centrum för vårdens arkitektur Hypermodernt barnsjukhus ska byggas Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på Östra sjukhuset i Göteborg, ska bygga ett nytt sjukhus. I och med denna nya byggnad vill man stärka sin position som ett av de främsta barnsjukhusen i världen. Arkitektbyrån White har fått förtroendet att rita det. Det nya barn- och ungdomssjukhuset kommer att bli kvadratmeter stort, vara sju våningar högt och kosta omkring 1,2 miljarder kronor. Sjukhuset ska anpassas till den allra senaste, modernaste och bästa tekniken och behandlingsformerna. White är arkitektbyrån som fått förtroendet att rita sjukhuset. Byrån har stor erfarenhet av att rita just vårdmiljöer och har dessutom ritat barn- och ungdomssjukhus i både Stockholm och i Lund. Vi arkitekter vill se till helheten, som i vårt fall är en treenighet där ändamålsenlighet möter hållbarhet och skönhet, att byggnaden upplevs som vacker och positiv. Vår ambition med det nya barn- och ungdomssjukhuset är att det ska ge uttryck för professionalitet, samtidigt som det ska kännas tryggt och lekfullt, säger Stefan Lundin, arkitekt på White som arbetar med det nya sjukhuset. Stefan, som även är doktorand vid Chalmers tekniska högskola där han undersöker hur arkitekturen, alltså den fysiska miljön, bidrar till ett förbättrat vårdresultat. Han har tidigare arbetat med att till exempel rita psykiatriska kliniker. Då har han arbetat med att försöka tänka sig in i patientens situation. Det finns egentligen ingen principiell skillnad mellan att rita en psykiatrisk klinik eller ett barnsjukhus. Vår uppgift är, för det första, att försöka förstå hur patienten upplever vårdmiljön. För det andra, förstå hur personalen ser på den, för att ge verksamheten de bästa förutsättningarna. Barnperspektivet finns alltid med. I vissa skeden kan dock andra arbetsuppgifter skymma detta, till exempel när man har arbetat intensivt med att ta fram ritningar och beskrivningar. Vi har en barnkulturdesigner hos oss som är expert på de här frågorna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra vad barnperspektiv är för något. På det nya barn- och ungdomssjukhuset kommer man att vårda både riktigt små barn och ungdomar. Jag önskar att vi kan hitta miljöer för tonåringar, de har hamnat litet i skymundan. Vi

11 Intervju Stefan Lundin 2/2 Arkitekt, White arkitekter Doktorand, Centrum för vårdens arkitektur vet också att föräldrarnas upplevelser i hög grad påverkar barnens upplevelser, därför måste också föräldrarnas upplevelser uppmärksammas. Hur skojig kan miljön vara? Hur bör miljöerna se ut för att passa barn? Hur roliga ska de se ut? Hur mycket Disney ska det vara? Ska de påminna om Liseberg? Vi funderar mycket på det här. Ska barnmiljöer vara skojiga, hur mycket skoj orkar man? När blir det för mycket? Vi arkitekter är ofta återhållsamma. Istället tänker vi att inredarna, som utsmyckar lokalerna, och barnen själva kan använda utrymmet och fylla det behovet till exempel i entréhallen och i badet. Utgångspunkten i arbetet är att tänka på vad barnet behöver när det är i en vårdande miljö, som på ett sjukhus. Man tänker att föräldrarna är viktigast att ha med för att känna sig trygg. Det är viktigt att föräldrarna också har någonstans där de kan dra sig undan och få vara ifred eller kanske träffa andra föräldrar. Syskon och andra närstående är också viktiga, inte minst om man stannar länge. På det nya barnsjukhuset kommer alla rum att vara byggda för en patient. Enpatientrummen blir extra stora med plats för övernattande närstående. Enpatientrummen innebär också minskad risk för spridning av bakterier och infektioner. Nära samarbete med personalen Arkitekterna för en omfattande dialog med personalen och de som arbetar inom verksamheten. Det är en ingående och komplex dialog. Personalen för med sig barnperspektivet in i arbetet. Det kan till exempel handla om att barnet måste kunna se ut genom fönstret när det ligger i sängen, att det ska kunna ta sig till lekrummet på avdelningen, gå ut på innergården och ha tillgång till naturen. Självklart finns det utmaningar med att bygga ett barn- och ungdomssjukhus. Föräldrar ska få plats i vården samtidigt som man ska bedriva högkvalificerad vård med avancerad teknisk utrustning och man ägnar mycket tid till att förstå vad som ska till för att allting ska fungera ihop. I och med att sjukhuset är ett universitetssjukhus så ska lokalerna även fungera för forskning. Det är många aspekter som ska tillgodoses. Överordnat är att det märks att man satsar på vården. Vi arkitekter har sedan att fundera på hur och om det är möjligt, att överföra det som gör att ett barnrum upplevs som ett barns rum i ett hem, till vården. Det är många frågor att ställa och vi har inga enkla och uppenbara svar på allt. Dialogen med verksamheten fortsätter.

12 Intervju Sandra Forslund 1/1 Anhörig Har blivit van vid att leva i kappsäck Längst in på lekterapin på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns ett litet bibliotek. Två små barn leker och plockar med böcker. Deras kusin föddes 11 veckor för tidigt och ligger på kirurgavdelningen, så nu är de på sjukhuset för att sysselsätta moster Sandra Forslund. Det betyder jättemycket att kunna komma ifrån rummet och avdelningen en liten stund. Att få känslan av vardag och få vara med syskonbarnen. Det underlättar att det inte ser ut som ett sjukhus här nere, med litet roliga mattor, tycker Sandra där hon sitter på golvet i lekterapin och försöker skingra tankarna. Hennes förlossning var beräknad till 31 mars men sonen Lucas föddes redan den 14 januari, i vecka 29. Han vägde 1450 gram och var 40 centimeter lång. Nu har han hunnit fylla 35 veckor och har precis opererats. Han föddes på specialförlossningen och var ganska frisk när han föddes. Han klarade sig bra med bara litet syrgas, vi skulle ha åkt hem för ett par veckor sedan när vi fick ett bakslag och en akutsituation. Sedan fick han problem med nedre magmunnen och opererades i förrgår. Just nu ligger han på en intensivvårdsavdelning. Det är ovisst, man vet inte vad som händer. Det här med magen kom jättefort. Familjen bor i Lerum, sonen föddes på specialförlossningen i Göteborg, de förflyttades till neonatalavdelningen i Borås och var där fram till operationen i magen, då kom de tillbaka till Göteborg och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. På neonatalavdelningen var det väldigt strikt och väldigt lite folk, med tanke på att det ligger små och kanske sjuka barn på avdelningen. Där fanns bara ett litet samlingsrum, inte alls som här. Hon tycker att Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är ett fantastiskt sjukhus, även om det inte är utan vissa problem. På dagarna har hon och sambon ingenstans att ta vägen eller dra sig undan. Det utrymmet finns inte för tillfället. Det är bra med flera rum. Egentligen vill de att jag och min sambo ska sova hemma. Vi kom i lördags och det finns för få sängar, det gör att vi får flytta ut ur rummet på morgonen för då behövs rummet. Vår packning lägger vi under sonens säng, vi har vant oss vid att leva i kappsäck. Det här var ingenting vi planerade, men man anpassar sig efter läget, så är det.

13 Intervju Heléne Axberg 1/2 Projektledare på Västfastigheter Barnsjukvårdens byggnader ska täcka många behov I stort sett alla barn eller barnfamiljer kommer någon gång besöka ett barnsjukhus. Att få ta del av deras erfarenheter är ovärderligt för att bygga sjukhus som passar just barn och deras familjer. Men det är inte en helt lätt uppgift. Att lyssna på barnen är en demokratifråga. De är också medborgare, även om de inte betalar skatt. När man blir sjuk och måste vistas på sjukhus förlorar man sin trygghet. Det är jätteviktigt att man försöker skapa en trygg miljö så att barnen kan bygga upp den igen. Vi som arbetar med vårdens lokaler värnar om barnens rätt eftersom de har svårare för att kunna föra sin egen talan, säger Heléne Axberg, projektledare på Västfastigheter som bygger och förvaltar Västra Götalandsregionens fastigheter. Hon har arbetat som arkitekt i närmare fyrtio år och nästan alltid med sjukvårdsbyggnader. Inledningsvis arbetade hon som sjukhusarkitekt, men gick snart över och började arbeta som projektledande arkitekt och sedan 20 år arbetar hon som projektledare. Just nu är hon involverad i arbetet med det nya barnsjukhuset på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus samt nya kvinnokliniken där man också bygger en neonatalavdelning, båda projekten ingår i Sahlgrenska sjukhusets verksamhet på Östra sjukhuset. Det har varit ett medvetet val från min sida att arbeta med sjukvårdsbyggnader. När jag började insåg jag hur komplexa och intressanta byggnader det är att bygga. De byggs också för att kunna användas under lång tid, det är kvalitet och långsiktighet, vilket också intresserar mig. Arbetet med det nya barn- och ungdomssjukhuset påbörjades 2009/2010 med en förstudie och det förväntas stå klart 2018/2019, samtidigt som den nya kvinnokliniken med neonatalavdelning också ska vara färdig. Det nya sjukhuset ska ersätta det gamla, som sedan ska restaureras. Det nya barn- och ungdomssjukhuset ska innehålla en ny stor operationsavdelning, intensivvårdsavdelning, man kommer att bygga en rehabiliteringsbassäng och vårdavdelningar. Barnsjukhuset får en ny entré som binder ihop det nya och det gamla sjukhuset. I markplan i det nya huset kommer många publika och spännande delar att finnas, lekterapins lokaler, vinterträdgård under glas och bibliotek för att nämna några. Verksamheten på ett barn- och ungdomssjukhus spänner över ett stort fält. Här vårdas prematurbarn och röstberättigade artonåringar. Utgångspunkten i arbetet med det nya barn- och ungdomssjukhuset är familjen. Tanken är att föräldrar och syskon är viktiga för barnet när det blir sjukt.

14 Intervju Heléne Axberg 2/2 Projektledare på Västfastigheter Miljön runt det sjuka barnet ser också annorlunda ut, jämfört med en vuxen patient. Om barnet stannar på sjukhuset länge är det viktigt att det får behålla relationen med skolan och kompisarna. Det är viktigt att träna och leka, att barnet får näring på många olika sätt. När jag först började arbeta med barnsjukhus insåg jag att det innehåller alla typer av vårdformer och lite till. I mitt arbete måste man veta vad man vill, men liksom i umgänget med barn så måste man kunna improvisera. Rummen är mottagandet och vi vill komma längre med delaktigheten och arbeta för att komma närmare allmänheten och brukarna. Det finns olika brukarråd med anknytning till sjukhuset så vi har en del presentationer. Delaktigheten är svårare att få till av flera orsaker. Det är svårt att ställa frågorna. Man behöver hitta rätt i processen för att ställa rätt frågor, så att det inte bara blir allmänt tyckande. Vi vet redan att man har olika syn på vårdmiljöer, att vissa vill ha mer avskalat medan andra vill att det ska vara hemtrevligt. Vi behöver få kvalificerade synpunkter. Heléne Axberg skulle önska att det fanns en panel med referenter som man kunde stämma av med under projektets gång. Personalen är väldigt involverad i bygget, och det är jättebra, men det vore bra att nå brukarna. När det nuvarande barnsjukhuset byggdes var det en strukturalistisk framtidsdröm. Vårdmiljön var väldigt rationell och man pratade inte om läkande miljöer, det gör vi nu. Vårdmiljöer för barn ska vara inkännande för barns sätt att ta in sin miljö, de ska vara trevliga och inte skrämmande. I dag pratar vi om det kompetenta barnet, då måste vi också lyssna på barnet.

15 Workshop SUMMERING 1/4 Fototag-övning Workshopen leddes av Eva-Johanna Isestig och Saga Karlsson. Eva-Johanna är barnkulturdesigner och inredningsarkitekt som arbetar med att skapa miljöer för och tillsammans med barn och unga. Saga är arkitekt och representant från Centrum för Vårdens Arkitektur. Som inledning på övningen hölls en miniföreläsning om barns och vuxnas rumsupplevelser, om begreppen barnperspektiv / barnens perspektiv och hur de skiljer sig från varandra. Kortfattat kan sägas att barnperspektiv handlar om att hur vuxna uppfattar barnens värld, hur vi försöker förstå och kartlägga den generella aktuella kontexten för barnen. Och barnens perspektiv handlar om barnens egna individuella upplevelse av situationen och sin verklighet. Både barnperspektiv och barnens perspektiv är viktiga att arbeta med vid utformningen av barns miljöer. MEN, vill man arbeta med barnens perspektiv måste man inkludera barnen! Och för det krävs det metoder som är kopplade till projektets vanliga process och som utformas på barn och ungas villkor. Det första man definierar när metoden utformas är målet med övningarna. Varför ska vi inkludera barnen? Vilka frågor vill vi få svar på? Hur ska vi använda resultatet och administrera informationen? Hur ska materialet bli en del av det fortsatta arbetet? Övningarna måste utformas utifrån barnens förmåga och intresse att delge oss. En annan förutsättning för att nå ett bra resultat är att skapa rätt storlek på gruppen. 4-6 barn/ grupp (beroende på övning) är optimalt för att vi vuxna ska kunna fånga upp individen. Det viktigaste är att vara med och lyssna och diskutera tillsammans med barnen under övningarnas genomförande, att vi lyssnar och låter barnen få berätta om vad dom gör, vad det föreställer och betyder. Materialet (ex. foto) blir då stundens minnesmärke från övningen och kan i efterhand användas som diskussionsmaterial. Det är också bra om man är försiktig med ord som drömplats då barn kan få för stora krav på sej, det är i de flesta fall bättre att hålla övningarna nära deras egna verklighet. Man ska såklart sträva efter att barnen ska våga vara visionära inom ramarna, både i tidiga och senare skeden i projekt, men vi måste vara försiktiga att inte ge barn falska förhoppningar. Man ska i alla lägen vara tydlig om varför barnen är med i projektet och vad engagemanget kan leda till. Ett syfte med denna workshop var att deltagarna själva skulle få se och testa ett exempel på hur en övning kan genomföras med barn.«fototagövning«är en fantastisk metod för att inkludera barnen, om den genomförs rätt. Eva-Johanna använder ofta denna övning som då anpassas för det specifika projektet och den aktuella målgruppen. Målet med övningen här, var att de deltagande vuxna skulle vägledas in i en situation och ställas inför frågeställningen om hur ett barn kan uppleva en miljö.

16 Workshop 2/4 De vuxna delades in grupper. Varje grupp blev tilldelad en målgrupp med ett mer specifikt barnperspektiv så som ålder, intresse och övergripande fysisk eller psykisk förutsättning. Detta för att påminna om hur bred målgruppen kan vara, hur behoven kan vara olika och till och med vara varandras motsatser: 2 år Glad, har nyligen genomgått en axeloperation 5 år Glad, rejält brännskadade händer 8 år Nyfiken, blind 10 år Pigg, rullstolsburen 13 år Intresserad, försvagad i muskler och leder 16 år Gillar musik, kraftig huvudvärk och deprimerad Varje grupp utrustades med skyltar (tags) med beskrivande ord. Tillsammans skulle gruppen identifiera en plats eller situation utifrån hur de trodde sin tilldelade målgrupp upplevde ordet genom att fota skylt + en miljö + sej själva. Grupperna fick ca 30 minuter i sjukhusmiljön. I varje grupp utsågs en vuxen person vars uppgift var att hålla sig i bakgrunden och föra anteckningar över hur gruppen resonerade och diskuterade inför varje bild. SKRÄMMANDE KUL SPÄNNANDE Orden på skyltarna skulle illustreras med ett foto. NÅGRA EXEMPEL PÅ FOTON OCH KOMMENTARER PÅ»SPÄNNANDE«Barnet vill springa ut mot dörren, färger i dörrglas, omtänksamhet. [2 år, glad, axeloperation.] Sparkcykeln ger frihet. Perspektivet. Även spännande med konsten i det offentliga, viljan att förstå. [13 år, intresserad...] Bilden blev bara grått, för när man är depressiv är det mesta egalt. [16 år, gillar musik,... deprimerad.] 16 år, gillar musik, kraftig huvudvärk, deprimerad 13 år, intresserad år, pigg, rullstolsburen 10 år, pigg, rullstolsburen

17 Workshop 3/4 NÅGRA EXEMPEL PÅ FOTON OCH KOMMENTARER PÅ»KUL«Knappar är kul! Men tråkigt om man inte når upp. Spegel (kanske även skrämmande). [2 år, glad, axeloperation.] Springa, rörelse, balansera. [5 år, glad, rejält brännskadade händer.] Skeppet kittlar fantasin, man kan som rullstolsburen dra sig upp på den. [10 åring i rullstol. Pigg.] Kul att träffa kompisar och fika! [13 år, intresserad, försvagad i muskler och leder.] 10 år, pigg, rullstolsburen 16 år, gillar musik år, pigg, rullstolsburen 13 år, intresserad, försvagad i muskler och leder NÅGRA EXEMPEL PÅ FOTON OCH KOMMENTARER PÅ»SKRÄMMANDE«Rör i taket, men kanske lite för högt upp. [2 år, glad, axeloperation.] Korridoren är så lång och man blir rädd när man är ensam. Trappan och ett eventuellt fall skrämmer. [10 år, rullstol...] Att inte ha kontroll eller möjlighet att röra sig som man vill! [10 åring i rullstol. Pigg.] Skrämmande att inte orka gå i den långa korridoren för att möta sina kompisar. Att avvika från normen. Sjukgymnastik, smärta och annat som begränsar. Den stora ytan. Att inte hinna med. [13 år, intresserad, försvagad i muskler...] 13 år intresserad, försvagad i muskler och leder 10 år pigg, rullstolsburen 16 år gillar musik, kraftig huvudvärk och deprimerad

18 Workshop 4/4 KOMMENTARER KRING RESULTAT Resultatet blev en massa bra och viktiga tankar från oss vuxna om hur barn kan uppfatta sin miljö... Men vad betyder detta egentligen? Kan vi gissa vad barn och unga vill ha? Och, när vi gissar hur kan vi veta att vi har gissat rätt? Nedan beskrivs några exempel från övningen och hur de skulle kunna användas och bli en del av ett projekt: Ex: Kul att träffa kompisar och fika! Kan direkt översättas till ett behov, och vidare en punkt i kravspecifikationen för projektet: Det ska finnas ett café för patienter att möta sina kompisar. Vidare hur caféet ska utformas och vad som ska finnas där gör man bäst i fortsatta övningar med barn och unga. Kanske likna ett helt vanligt café på stan? Ex: Spännande med konsten, viljan att förstå. Behov: möjlighet att kunna prata om vad konsten betyder. Krav: konsten ska var utformat på barn och ungas villkor, tillsammans med barn. Alla ska känna tillhörighet med miljön. Ex: Korridoren är så lång och man blir rädd när man är ensam. Behov: få känslan av att korridoren är mera som vanliga rum. Krav: utforma korridoren som rumsliga etapper, tillsammans med barn och unga. Syftet med övningen var att visa hur svårt det är att som vuxen gissa vad barn och unga önskar och behöver. Och hur uppenbart mycket lättare det skulle ha varit om barnen hade varit med på övningen. För att veta om vi har gissat rätt måste vi samarbeta med barnen! Precis som med alla andra målgrupper måste vi ta reda på deras önskemål och behov. Om detta hade varit ett verkligt projekt så hade fortsättningen och bearbetningen av materialet först inletts med en diskusson med alla vuxna som antecknat om hur barnen resonerat, och vad det betyder. Informationen hade omvandlats till behov och punkter i en kravspecifikation, ett program. Barnens önskan och nyckelord som målgruppen har en relation till blir grunden till gestaltningen. Nästa steg kunde vara en återträff med barnen, där deras bilder blivt en utställning och där de själva i mindre grupper fick berätta om sina bilder. Tillsammans pratar vi om hur deras foton tolkats till behov och nyckelord och stämmer av med barnen för att lokalisera eventuella missuppfattningar. Utifrån detta definieras ytterligare övningar där barnen får vara med att utforma detaljerna kring sina behov, vad som ska finnas där, vad man ska kunna göra, hur det ska se ut. Vilka referenser och vilken inspiration från andra platser gillar barnen? Vilka material är sköna att ta på? Och så vidare... Illustrationen nedan visar hur vi med rätt övningar kan inkludera barn & unga, familj och personal genom hela processen för att med deras hjälp skapa bra miljöer. (Varje boll är en övning.) Som avslut menar Eva-Johanna Isestig att syftet med att inkludera barn i processen inte handlar om att ge barn makt över den direkta formgivningen. En arkitekt, designer eller projektledare har fortfarande ansvar utifrån sin profession att ta vara på barnens tankar och förvalta dessa till funktionella lösningar och en gestalting som passar alla. Definiera process Utvärdering? Behov & Idé Definiera brief Utveckla lösningar Formulera kravspec. Detaljer, material ritningar mm Implementera verksamhet Komplettera Utvärdering? FÖRSTUDIE UTVECKLING PROJEKTERING UTVÄRDERING

19 Workshop UTFORSKA 1/5 SNABBFORSKA Emilia Wärff och Eva Erwander (designers, Kontor Kontur) och Mania Teimouri (arkitekturkonsulent för barn och unga, Kultur i Väst) höll tillsammans i en workshop. De har tidigare arbetat ihop med workshops för barn och unga. Arbetet finns samlat i skriften Lekande läkande rum. Temadagens workshop innehöll två moment: Utforska genom rörelse, sinne och system. Snabbforska genom samtal Utforska genom rörelse, sinne och system I den inledande delen använde vi oss av Kontor Konturs projekt Krumbukt för att försätta kroppen och tanken i en stämning inför snabbforskningen. Vi ville använda kroppens rörelser och sinnen för att öppna upp tankar och idéer. Krumbukt är lekskulpturer för barn i vård, ett egeniniterat projekt, finansierat av Konstnärsnämnden. Lekskulpturerna är tänkta att vara både dekorativa och användbara, både för barn och vuxna. Krumbukt består av tre delar: > Trapp/ramp-modulen. Utveckla förståelse av kroppen i relation till rummet. > Tratt-modulen med sensorer som blickar runt och fångar upp intryck för några av våra sinnen. > Organ-modulen där organens komplexa system och kopplingar utgör en rumslig illustration och ett pedagogiskt stöd för att prata om sjukt och friskt. Snabbforska genom samtal I den andra delen av workshopen ville vi inspirera till samtal kring ett antal teman. Idéer och tankar fria att arbeta vidare med utifrån våra olika yrkesmässiga erfarenheter och positioner. Anteckningarna från samtalen är likt frön som kan fortsätta växa genom vidare samtal och arbete. Del två var även ett sätt för vårdpersonal, planerare och arkitekter att mötas och ta del av varandras erfarenheter. Lära av varandra. (Se anteckningar på följande sidor).

20 Workshop 2/5 SNABBFORSKA Sjukhus som kulturhus Föreställ er sjukhuset som en plats där man får möjlighet att berätta sin historia och ta del av andras. Där kultur skapas och uppmuntras och får utrymme. Vart leder det tankeexperimentet? - Man väljer inte att gå dit - Konst lugn, att vila i. Inte provocera - Sjukvårdens historia - Kanalisera kultur, känslor - Möta andra, dela sjukvårdshistorier förloras i enrumslösningar - Ta in den yttre kulturen i sjukhusmiljön - Utöka möjligheter att berätta sin historia och ta del av andras - Utöka möjligheter även om man är sängliggande: använda teknik, kultur/musik/bilder/ clowner/dans/teater - Miljön underlätta/stärka möjligheterna att berätta, stöd, material, sago/berättarstunder - Dagbok till alla! - Klotterplank - Berättandeplan min historia - Etnologi - Gästbok på vårdavdelningarna - Managementkulturen inom sjukvården leder bort från patienten. - Olika delkulturer inom sjukvården, tex onkologin har kommit längre vad gäller patientfokus än tex kirurgin. - Mötesplats Hit kan du komma även om du inte är sjuk. - Fokus på det friska - Stärker individen mina intressen, min fantasi, att göra delta, klotterplank - Ställe där du får välja konst vad vill du ha på ditt rum? Publik mötesplats: Bibliotek Utställningar Bjuda in Kulturhus: Det behövs program. Arbetsgrupp Lek/spel mekanismer triggas. Ljud, ljus Samlingssalar för att ta del av - Att det finns mötesplatser för kultur - Avskilt utrymme! i det offentliga - Rum! utrymmen - Det som gör oss friska i vardagen gör oss friska även på sjukhuset - Att behålla sin identitet (innan sjukhusvistelsen) - Jobbiga lukter rengöringsmedel. - Bra lukter (cafeet) - Moraliserande del - Kulturen, möta andra, sitta runt ett bord, belysning - Ateljé/ skapandeverkstad där man kan arbeta med olika uttrycksmedel - Galleri/visningsrum där man kan ta del av andras verk - Mötesplatser i sjukhuset - Samtalet i väntrummet berätta för varandra om sina åkommor idé från Kina! (Långt ifrån svensk sekretess). Inte vara ensam om sitt problem. Flerpatientrum? - Barnen vill ha sällskap och kika in i varandras verklighet även på sjukhus. Viktigt: Hitta platserna. Välja själv när man kan och vill delta. - Fysiskt rum med väggar kanske inte är det viktiga? Tv-spel, på egna rummet? - Aktiva rum! - Ensam i grupp trygghet (ex. läsa på café)

21 Workshop 3/5 SNABBFORSKA Design för en / Design för alla Kroppens förmåga avgörs av miljöns utformning. Samtala kring hur anpassningar kan integreras utan att anpassningen känns utpekande eller uteslutande? - Projektorer i vårdrummen, med olika teman som man kan välja bland beroende av ålder och sinnesstämning. - Tillgänglighet för alla - Ingen ommöblering - Fredade zoner skydd för integriteten - Omflyttbara inredningsdelar - Använda symboler och färgkoder - Gps/App för varje vårdenhet, hjälper till med vägangivelse för personer med synnedsättning. - Lekplats Gungor som fungerar för alla -Möbler i olika höjd och bredd. Skyltning: Hörslingor Arbeta mer integrerat - Möjlighet att ta sig fram tillsammans fast på olika sätt på gemensam plats. - Närhet höja upp för att komma nära som sängliggande etc. - Tillgänglighet utemiljö även från vårdrum - Vända sig till en specifik kan göra det mer intressant. - Barn vänder på det du gör ändå! - Anhöriga är en viktig grupp att tänka på barn vägleder sina vuxna? - Neutralt Exklusivt? - Svaga gör man hjälpmedel för. Bra för alla? - Många perspektiv. Ergonomi vårdhygien barn/vuxna - Robust teknik som man får pilla på & klättra på - Barn i hela sjukhuset! - Lättare bygga nytt - Olika höjder, tex. toalettpappershållare

22 Workshop 4/5 SNABBFORSKA Kroppslig kunskap/kroppslig okunskap Fascinationen att titta på det som är kroppsligt privat, likt i en läkarbok, är tabu i de flesta sjukhusmiljöer. Gör rädsla att kunskap och lärande går förlorad, mellan patient och vården? Vad får synas och vad får inte synas i en byggnad där sjukdom är norm? Vad händer om det som vi inte ser i vanliga fall står upphöjt och man får titta? - Hur man behandlar situationen/ verktyget/ ämnet är viktigare än vad det är man pratar om. - Var inte rädd föra att ta upp svåra ämnen, respekt och tillit är viktigast! - Arbeta med det symboliska - Insynsskydd! - Barn på lekterapins utegård kanske inte vill bli beskådade! ( MATA INTE BARNEN ) - Fokusera på det friska lika för alla. Barn ser och förstår det. - Vad står hemlik miljö för nya vårdformer som tex. hemsjukvård. Den är min! Yngre barn har nära till att knyta an till ting som de spenderar tid med. Vad kan bidra till att en vårdmiljö upplevs som min? Fundera över skala, former, färger. - Utbytbar konst eller bilder i rummen. - Färgsättningen kan vara neutral - Tolkningar, symboler är olika för alla människor - Taken är viktiga för alla åldrar! - Med enkla medel och metoder erövra rummet med vikt på att själv välja utformning. Tex. skenor, linor för uppsättning. Neutrala, varma färger. Ljusreglering. Kunna styra rumsmiljön. - Kojor. - Tydlighet - Inte för mycket information - Olika storlekar, mini, extremstort - Olika nivåer - Enkelhet - Låna sin stil, konstbank Den vuxne inte bara ett bihang Den vuxna åskådaren har en viktig roll. Genom att vara intresserad och nyfiken förmedlar man uppmärksamhet och lust till barnen. Den vuxnes reaktioner styr till viss del barnets upplevelser och intryck. (Att öppna nya världar, Riksteatern) Hur påverkar en tydlig uppdelning mellan barn och vuxna utformningen av våra vårdmiljöer? - Otryggt och främmande.

23 Workshop 5/5 SNABBFORSKA Intuitivt kulörval Ett moment under dagen var att välja kulörer för en sjukvårdsmiljö för barn i alla åldrar, som även ska tala till deras anhöriga.»tänk inte för länge, gå på intuition, låt dig översköljas«var det uppmuntrade tillvägagångssättet.

24 Rum LITTERATURTIPS LÄNKTIPS Läka Berríos-Rivera, R., Rivero-Vergne, A., & Romero, I. (2008). The pediatric cancer hospitalization experience: Reality co-constructed. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 25, Björk, M., Nordström, I. & Hallström, I. (2006). Needs of young children with cancer during their initial hospitalization: an observational study. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 23(4), Carney, T., Murphy, S., McClure, J., Bishop, E., Kerr, C., Parker, J., Wilson, L. (2011). Children s views of hospitalization: An exploratory study of data collection. Journal of Child Health Care, 7(1), Coyne, I. (2006b). Consultation with children in hospital: Children, parents and nurses perspectives. Journal of Clinical Nursing, 15, Crnkovic, M., Divcic, B., Rotim, Z., & Coric, J. (2009). Emotions and experiences of hospitalized school age patients. Acta Clinica Croatia, 48, Horstman, M., & Bradding, A. (2002). Helping children speak up in the health service. European Journal of Oncology Nursing, 6(2), Nolbris M. (2009). Att vara syskon till ett barn eller ungdom med cancersjukdom Tankar, behov, problem och stöd. Doktorsavhandling Institutionen för vårdvetenskap vid Göteborgs universitet. Pelander, T., & Leino-Kilpi, H. (2010). Children s best and worst experiences during hospitalization. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, Rapp, B (2008). Med alla sinnen. [Elektronisk resurs]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Kultur i vård och omsorg. Tillgänglig: Tematiska rum Rasmussen K. (2004). Places for children and children s places, Childhood, Vol 11(2), pp Rehnlund, C. (2009). Litet syskon. Om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning. Göteborg: Gothia förlag Eva Erwander, Mania Teimouri, Emilia Wärff, red. (2013). Lekande läkande rum En skrift om samarbete kring att forma rum för vård, lek och tillfrisknande. Monica Nordenfors (2010). Delaktighet - på barns villkor? Tina Eliasson (2010). Att bli tagen på allvar Exempel på barns och ungas inflytande. United Nations High Commissioner for Refugees (2012). Listen and learn - Participatory Assessment with Children and Adolescents. org/50f6d1259.html Regeringskansliet / Utrikesdepartementet (2006). Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter. Linda Sternö; Barnets blick: authors/author09.aspx Barn som anhöriga: Kim Rasmussen : Places for Children: Harry Shier: Vägar till delaktighet: comxa.com/docs/shier-vagar_till_delaktighet.pdf Barndialogen, ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer med utgångspunkt från FNs Barnkonvention. lj.se/index.jsf?nodeid=32318&nodetype=13 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/ Folkhalsa/BarnHalsaRatt/Arbetsmodell1/Handlingsplan-for-barnets-rattigheter-i-VGR-/ Om arkitekturpedagogik som verktyg för dialog och lärande & Leka

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Innehållsförteckning Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden Verksamhets- presentation Ängsulls Förskola För barnet i tiden 2009-2010 Välkommen till Ängsulls Förskola Ängsulls Förskola verksamhet bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), FN:s barnkonvention,

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Information till barn, ungdomar och närstående

Information till barn, ungdomar och närstående 0 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 334 Information till patient och närstående Information till barn, ungdomar och närstående Erfarenheten visar att barn och ungdomar känner mindre

Läs mer

Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning Lärandeseminarium 2 4/9 2008 Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning Liselott Höjman Högläsning; ett verktyg i vården Att höra texter väcker känslor och kan vara lugnande.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola! 2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

till drömhus Från dröm hemma hos

till drömhus Från dröm hemma hos Från dröm till drömhus När Linda och Christofer ärvde en tomt vid Tullingesjön söder om Stockholm visste de att de ville bygga sitt drömhus där. Men det var lättare sagt än gjort. Tomten låg visserligen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer