Folkhögskolorna som fält i förändring (preliminär titel)
|
|
- Karolina Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inför slutseminarium Caroline Runesdotter Folkhögskolorna som fält i förändring (preliminär titel) Sammanfattning inför slutseminarium Folkhögskolorna var den första skolform i Sverige som bedrev undervisning inriktad på vuxna. Både som skolform och som enskilda skolor, har de haft en hög grad av självständighet, jämfört med det övriga skolväsendet och har hela tiden kunnat åberopa en identitet som placerar dem som något särskilt, också i förhållande till övrig utbildning för vuxna. Trots att folkhögskolorna genomgått stora förändringar och kunnat uppvisa stora skillnader sinsemellan har de varit underordnade en folkhögskoleidé. Såväl idén som sätten på vilka den omsatts i handling har visat en stor förmåga till tänjbarhet. Verksamheten har förändrats och utan att för den skull folkhögskoleidén övergetts, däremot har dess innebörd ändrats över tid. Avhandlingens syfte är att undersöka dessa förskjutningar och förvandlingar över tid, betraktade i relation till en förståelse av folkhögskolan som organisationsfält. Organisationsfält är ett begrepp som hör hemma inom nyinstitutionalism. Tidiga nyinstitutionalister som DiMaggio och Powell (1991) såg homogenisering som ett centralt utvecklingsdrag inom ett organisationsfält. Skandinaviska forskare, som utgått från nyinstitutionalismen (e.g. Czarniawska, Brunsson, Sahlin-Andersson, Sevón), har istället intresserat sig för förändringsprocesser och de ser både stabilitet och förändring, liksom växelspelet däremellan som en organisatorisk norm. Detta har gett frågan om identitet och identitetens föränderlighet en större dignitet. Med deras synsätt finns inte identiteten oberoende av handling, utan bör snarare ses som ett resultat av handling (Czarniawska och Sevón 1996:4). 1
2 När det gäller folkhögskolorna har jag strävat efter att kartlägga växlingarna mellan förändring och stabilitet, vad det är som destabiliseras i perioder av förändring och vilka uttryck det tar sig i handlingar och i utformningen av identitet. Att anlägga ett historiskt perspektiv på folkhögskolornas utveckling har varit ett sätt att närma mig den förändringsprocess, som inträtt sedan slutet av 1980-talet och början av talet, då en omfattande omstrukturering tar sin början. Avhandlingen har därför en historisk del där jag försökt följa de stora skiftena i de 140 åren av folkhögskolehistoria. Folkhögskolan som idé och skolform följs fram till nutiden och begreppet organisationsfält tjänar här rollen av att rikta blicken mot hur en kollektiv identitet inom folkhögskolorna produceras och reproduceras. Kapitlen är kronologiskt ordnade och följer en tidsaxel från förutsättningarna vid 1800-talets mitt fram till omstruktureringen och dess konsekvenser vid tiden från 1990-talet och framåt. Omstruktureringen är inte begränsad till folkhögskolorna, utan följer den omstrukturering som omfattar offentlig sektor. Däremot är uttrycken för detta och de konsekvenser de ger för verksamheterna specifika. Därför har avhandlingen en del som bygger på intervjuer av verksamma inom dagens folkhögskolor. Där jag har velat analysera och ge en bild av hur detta specifika sägs få återverkningar i folkhögskolepraktiker. I den delen av avhandlingen är kapitlen tematiskt ordnade. Det som förbinder de båda delarna i avhandlingen är institutionaliseringen och organisationsfältet och frågan om hur och med vilka drivkrafter och dynamiker olika idéer tar form, materialiseras och i vissa fall institutionaliseras. Nedan följer en kort sammanfattning av de olika kapitlen. De institutionella förutsättningarna I ett inledande avsnitt behandlas de institutionella förutsättningarna vid själva uppkomsten av folkhögskolan under 1800-talet, dess förutsättningar, konstituering och legitimering. De tre första folkhögskolorna startade med korta mellanrum under hösten De närmaste tio åren grundades ytterligare 28. För att vara en ny skolform som helt byggde på lokala krafter, är denna snabba framväxt anmärkningsvärd. I detta avsnitt behandlar jag förutsättningarna för folkhögskolornas uppkomst och hur folkhögskoleidén utformades och konstituerades i förhållande till redan existerande skolformer och i relation till den danska folkhögskolan. Vilka var aktörerna och i vilken institutionell omgivning verkade de? Och hur går det att förstå framväxten av folkhögskolor i förhållande till politisk mobilisering? 2
3 Från bondehögskola till folkhögskola I följande avsnitt behandlas utvecklingen de första femtio åren. Det är en period som kännetecknas av omfattande industrialisering, urbanisering, folkrörelsemobilisering och representationsreformer. Samhällsförändringarna påverkade utformningen av folkhögskolorna. Den ursprungliga inriktningen på de självägande böndernas söner ändrades när även döttrarna bereddes plats på särskilda sommarkurser eller kvinnofolkhögskolor och minskad elevtillströmning kompenserades med statliga stipendier som möjliggjorde för lantbrukets fattigare skikt att gå på folkhögskola. Med rörelsefolkhögskolorna på 1900-talet ändrades elevsammansättningen ytterligare och det går att tala om en utskiftning av en kategori mot en annan när jordbrukararistokratin i allt högre grad skickade sina söner till kommunala mellanskolor och realskolor medan arbetarungdom i ökad utsträckning sökte sig till folkhögskolor. Folkhögskolan som komplement behandlar tiden från 1920-talet fram till Utbyggnaden av skolsystemet motsvarade inte utbildningsbehoven och det gav folkhögskolan en viktig roll som komplement. Det fick till följd att de gradvis inordnades och anpassades till utbildningssystemet genom att erbjuda utbildning som kvalificerade för fortsatta studier. På 1920-talet sjönk antalet studerande vid folkhögskolorna flera år i rad. Folkhögskolan tillgodosåg inte längre den besuttna bondebefolkningens behov, utan det var i ökande grad landsbygdens lägre klasser som sökte sig dit. Inom lärarföreningen diskuterades behovet av kursändring såväl vad gällde inriktningen på jordbrukarungdom som examensfria studier. Tillströmningen av studerande ökade först i slutet av 1920-talet när arbetslösa och kvinnor sökte sig dit. De folkhögskolor som grundades i fortsättningen var till övervägande del rörelsefolkhögskolor, men fortfarande huvudsakligen förlagda till landsbygden. De hade huvudmän som tillhörde frikyrkliga samfund, arbetarrörelse och nykterhetsrörelse, gymnastik- och ridfrämjandet. Folkhögskolorna söker nya uppgifter Utbyggnaden av skolsystemet och framförallt inrättandet av Komvux innebar att en stor del av folkhögskolans tidigare rekryteringsbas försvann. Det fanns en oro för framtiden och diskussioner fördes om vad folkhögskolorna skulle ägna sig åt tillsattes en folkhögskoleutredning med uppdrag att se över framtida uppgifter. 3
4 Trots osäkerheten levde folkhögskolorna vidare. När antalet studerande på allmän linje, den traditionella vinterkursen, sjönk utvecklades istället kortkurser och specialkurser och flera av folkhögskolefilialerna etablerades som självständiga folkhögskolor. I folkhögskoleleden fanns en vital elevorganisation, en huvudmannaorganisation för rörelsefolkhögskolor och inom SFHL fick arbetsgruppen för Progressiv Folkhögskola stort inflytande. På 1980-talet minskade bidragen till folkhögskolorna och möjligheter öppnades för uppdragsutbildning utöver den statligt finansierade verksamheten. Det var ett led i en ny syn på hur offentligt finansierad verksamhet ska styras och en ny statlig utredning tillsattes för att se över framtida styrning av folkhögskolan. Den modell som så småningom genomfördes innebar fortsatta men minskade bidrag och samtidigt med Skolöverstyrelsens nedläggning fördes folkhögskola och studieförbund över till Folkbildningsrådet som nu skulle företräda folkbildningens intressens och fördela bidrag. Förändringars avtryck på enskilda folkhögskolor Folkhögskolorna har alltid värnat sin autonomi både som skolform och som enskilda skolor. Även bland folkhögskolorna sinsemellan var man noga med att upprätthålla sin autonomi och därför har det alltid funnits stora skillnader mellan de olika skolorna. Men trots skillnaderna har det också funnits det gemensamma som man slagit vakt om inom fältet. Förordningen reglerade skolans interna organisering, bidragssystemet verksamhetens omfattning och karaktär. Med den övergång till målstyrning som genomfördes 1991 togs bestämmelser om hur skolan skulle styras internt bort, liksom bestämmelser om rektors undervisningsplikt och behörighet. Möjlighet att bedriva uppdragsutbildning hade folkhögskolorna fått redan Med sänkta och ändrade statliga bidrag ställdes många skolor inför valet att öka andra intäkter eller minska verksamheten. I detta kapitel går jag igenom hur förändringarna beskrivits på de åtta skolorna i mitt urval. Det bygger huvudsakligen på det som framkom i intervjuerna med rektorer, men har i vissa fall kompletterats med inslag från andra intervjuer på respektive skola. Den problematik jag vill belysa gäller hur de enskilda folkhögskolorna påverkats av de ändrade villkoren och hur de anpassat och förändrat verksamheten. Men idéerna för hur verksamheten ska utvecklas och hur organisering på skolan ska utformas varierar. Medan några skolor välkomnat förändringarna som möjligheter har andra motvilligt anammat dem eller i vissa fall bjudit motstånd. Hur går det att förstå dessa skillnader och i vilken mån går de att relatera till andra idéer som cirkulerar i samhället? 4
5 Rektorer i ny roll Rektorerna har haft en central roll för utvecklingen och utformningen av folkhögskolorna. Det var under lång tid folkhögskolerektorer, som dominerade och ledde arbetet inom Lärarföreningen SFHL och det var genom SFHL:s verksamhet som konstitueringen och institutionaliseringen av folkhögskolorna som organisationsfält blev möjligt. Fortfarande har rektorerna en viktig roll, men förändrad. De har fått andra arbetsuppgifter och ökade befogenheter gentemot lärare och verksamhet, men också ökat ansvar för hela verksamheten. Rektorsfunktionen är ett av de viktigaste inslagen i de enskilda skolornas organisation, men när det regelverk som tidigare gällt avvecklades överläts ansvaret till enskilda skolor huvudmän, styrelser, rektorer att utforma hur verksamheten skulle styras och hur relationerna till personalen skulle hanteras. Det innebar avsteg från organisationsmodeller som varit rådande inom folkhögskolorna och förgivettagna förhållningssätt var inte längre självklara. Rektorernas befogenheter och uppgifter är inne i en process av omdefinition och omsättningen av rektorer visar att den är problematisk. Rektorerna på skolorna i mitt urval ställer jag i relation till andra undersökningar om folkhögskolans rektorer. Deras upplevelser av sin roll som rektorer och hur de utvecklar, förändrar och förvaltar folkhögskolorna de satts att leda sätts i relation till vad det innebär för organisationsfältet såväl vad gäller meningsskapandet, organisationsmodeller som systemet av relationer inom fältet. Vad har detta för betydelse för folkhögskoleidén och folkhögskolans identitet och materialisering av idéer? Vad betyder det att organisationsmodellen förändras? Hur går det att förstå de motstridiga krav folkhögskolerektorerna ställs inför och vad har det för betydelse för utvecklingen av idéerna om folkhögskolorna och dess materialisering? Vilken folkhögskola? - Svårigheten att utgöra ett alternativ I detta kapitel tar jag ett steg närmare själva folkhögskoleidén och verksamheten genom de olika föreställningar som finns bland dem som arbetar på folkhögskolan, om de uppdrag och uppgifter de har att förhålla sig till. Organisationsfält är i ständig förändring och när organisationer i ett fält ändrar identitet kan de också ändra uppfattning om vem eller vad de vill imitera. Jag har tidigare tagit upp hur det sker en ömsesidig växelverkan mellan idéer och dess materialisering. Kan folkhögskolornas uppdrag och folkbildningens kännetecken om fri och frivillighet stå i konflikt med varandra när de studerande på olika sätt är villkorade, eller kommer som resultat av negativa val? Vilken problematik finns det 5
6 i att studerande går på folkhögskola under vitt skilda villkor eller att lärare får ta ansvar för att de som antas till en utbildning inte ger extra kostnader för olika problematiker? Här kommer jag in på frågan om vilka förändringar de verksamma inom folkhögskolorna möter och hur de försöker hantera dem. Hur utmanas uppfattningarna om särart och identitet och hur omsätts dessa i handling? Var finns sprickorna? Var finns motsättningarna? I en avslutande diskussion återkommer jag till frågan om idéerna om folkhögskola och dess olika materialiseringar. I ett organisationsfält växlar perioderna av stabilitet med perioder av förändring och destabilisering. Folkhögskolorna är nu inne i en period när deras verksamhet inte har en självklar plats och ingen självskriven finansiering. Vilka folkhögskoleidéer och vilka folkhögskolor går det att urskilja bland dagens folkhögskolor. 6
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET
ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET Antalet anmälningar till Skolinspektionen ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merWigforssakademin. idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk
Wigforssakademin idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk 2 WIGFORSSAKADEMIN Wigforssakademin idépolitisk fördjupning och reformistiskt hantverk Wigforssakademin vänder sig till fackligt aktiva,
Läs merFOLKBILDNING 1997/98:115
FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse
Läs merFolkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-02-21 17-1839/13 Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. Betänkande av Folkbildningsutredningen SOU 2012:72 Ungdomsstyrelsens
Läs merEN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev. Kommer att nå målen i alla ämnen. Trivs och mår bra
2016-2021 Antagen 2014. Reviderad 2016. EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev Trivs och mår bra Kommer att nå målen i alla ämnen Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Har huvudrollen
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Läs merRIO-folkhögskolornas ekonomiska situationkärnverksamheten
RIO-folkhögskolornas ekonomiska situationkärnverksamheten går back Folkhögskolornas kärnverksamhet är att bedriva utbildning i form av allmänna och särskilda kurser samt kortkurser. Det är en samhällsviktig
Läs merDet pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande
Läs merHur skapar vi framgångsrika skolor?
Hur skapar vi framgångsrika skolor? Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Utbildningspolitisk hearing, Nacka 27 april, 2018 Fyra punkter 1. Vilka frågor ville
Läs merRegistrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås
Dnr 118, 2011, 07 2011-05-30 Registrator Dnr: YH 2011/498 Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 721 05 Västerås Remissyttrande Förslag till en modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Vision... 1 3. Verksamhetens art... 1 3. Verksamhetsmål... 2 4. Skolans särart och målgrupp... 2 5. Huvudman... 2 6. Riktlinjer och värdegrund.... 2 6.1 Människosyn...
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merFortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merÖvergripande samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Richard Widén 2016-11-30 Dnr: RS 2016-843 Regionstyrelsen Övergripande samarbetsavtal mellan Region Östergötland och Linköpings universitet Bakgrund Region Östergötland
Läs merTänk om allt var svart
Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT
Läs merResumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET
Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under
Läs merInterkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,
Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget
Läs merAtt leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Läs merOrganisering. Aida Alvinius.
Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization
Läs merKommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Läs merKulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
Läs merAtt organisera för skolframgång
Att organisera för skolframgång Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Plug In GR 28 februari 2018 Fyra punkter 1. Vilka frågor ville vi får svar på? 2. Hur
Läs merNågra av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:
2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den
Läs merSamverkan och samverkansprojekt
Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det
Läs merFolkhögskolans pedagogiska personal
Folkhögskolans pedagogiska personal 2009 Fram till 1994 ingick folkhögskolans pedagogiska personal i Skolverkets Lärarregister och insamlingen gjordes av SCB på uppdrag av Skolöverstyrelsen. Därefter har
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merTvå decenniers perspektiv på förändring och utveckling
Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merHögalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet
1 2 Projektnamn: Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Vi ville lyfta fram inspirationen och kreativiteten. Dels för deras egen skull, dels för att kunna fungera som ledare inom RUM
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLedning och styrning
Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt
Läs merGranskning av stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem
Rapportsammandrag Stadsrevisionen 12 september 2017 Granskning av stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem Bakgrund Enligt skollagen har alla elever rätt till en skolmiljö som präglas
Läs merPlan för pedagogisk omsorg 2014 2018
Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt
Läs merYttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27
Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merTill det första folkhögskolemötet 1877, i Jönköping, kom 25 lärare, 1 lärarinna och 3 övriga intresserade.
Folkhögskolan SKÖN KONST OCH PRAKTISK NYTTA SIDA VID SIDA har karakteriserat folkhögskolan sedan den startade i Sverige på 1870-talet, som en reaktion på den kunskapssyn och pedagogik som präglade latinskolor
Läs merMED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?
MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET? Use the force! The dark side of samverkan Vad menar vi om egentligen? Kunskapstriangeln Samhällspåverkan SAMPRODUKTION Genomslag Orden och deras innebörd påverkar vår
Läs merRegelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet
Regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Individuella gymnasiet Dnr 43-2009:675 Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ekerö kommun
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merFORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI
FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas
Läs merKursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad
Läs merKommittédirektiv. Utredning om införandet av en yrkeshögskola. Dir. 2007:50. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007
Kommittédirektiv Utredning om införandet av en yrkeshögskola Dir. 2007:50 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av och lämna
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merKommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008
Kommittédirektiv Utbildning för imamer Dir. 2008:66 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för
Läs mer13 Folkhögskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Folkhögskolan 13 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken...176 13.1 i folkhögskole hösten 1999 2006. Fördelade efter kurstyp... 179 13.2 i folkhögskole hösten 1999
Läs merNATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merInträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan
Läs merArbetsplatsträffar. en väg till inflytande
Arbetsplatsträffar en väg till inflytande ST, 2004. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, december 2013. Upplaga: 2 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org.
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merMusikindustrin. Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015
Musikindustrin Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015 De creddiga stämplar De creddiga stämplar. Det behöver jag inte göra. Jag har jobb resten av året oavsett hur det går här. (Charlotte
Läs merDet kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016
Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016 Det kulturella systemet Politiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merOrganisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merIJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på
folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merChecklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.
Läs merFolkhögskollärarprogrammet
1(7) Folkhögskollärarprogrammet 60 hp Folk High School Teacher Programme L1FH1 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) Inledning
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merRIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA
2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att
Läs merLägesrapport fristående skolor 2015. Bilagor Lägesrapport fristående grundskolor
Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord.karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-08-13 Dnr: 2015/1908-GSN-641 Kopia till Lägesrapport fristående skolor 2015 Ärendebeskrivning Grundskolenämnden ges
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merGymnasieelever vid folkhögskola
Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan
Läs merBarns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem, skola. Göteborg januari Helena Ackesjö Docent, Fil Dr i pedagogik, Linnéuniversitetet
Barns övergångar Förskola, förskoleklass, fritidshem, skola Göteborg januari 2019 Helena Ackesjö Docent, Fil Dr i pedagogik, Linnéuniversitetet Förskola Årskurs 1 Förskoleklass Fritidshem Lärares identitetskonstruktioner
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merEtisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning
Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst
Läs merBeslut för gymnasieskola
Emmaboda kommun kommunen@emmaboda.se Rektorerna vid Vilhelm Mobergsgymnasiet bo.oscarsson@emmaboda.se thomas.claesson@emmaboda.se för gymnasieskola efter tillsyn i Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda Skolinspektionen,
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 2012 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merSamverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Läs merKommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras
Umeå universitet Vår huvudtanke är att rektors ledarskap i skolan är centralt för att forma skolans struktur och kultur på ett sätt som stöder skolans måluppfyllelse av både kunskapsmål och sociala mål.
Läs merFolkhögskoleplan 2014-2016
Folkhögskoleplan 2014-2016 Tjänsteställe, handläggare 2014-01-21 1(8) Distribution Folkhögskoleplan 2014-2016 Folkhögskolors uppdrag Landstinget Västernorrlands folkhögskolor ska genom sina kurser, utbildningar
Läs merSamverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merVAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN?
VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN? Vesna Jovic, VD Sveriges kommuner och Landsting, SKL Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Vad är TILLIT? Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merVad tycker Studieförbundet Vuxenskolan? Vilken är vår bästa idé?
Vad tycker Studieförbundet Vuxenskolan? Vilken är vår bästa idé? Idéprogram, Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) finns i hela Sverige. År 2017 firar vi 50 år. Då har SV och de
Läs merMomsersä ttning och momskompensätion
Momsersä ttning och momskompensätion Definitioner Momsersättning avser här kommunernas ersättning för ingående moms i egen verksamhet som inte är momspliktig. Momskompensation avser nedan kommuners kompensation
Läs merVerksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019
Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete
Läs merBeslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.
FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 9 1999 Tid Plats Närvarande ledamöter Adjungerade ledamöter Sekreterare Kanslichef Övriga 27 oktober Stockholm Bo Toresson, ordförande Karin Perers, vice ordförande
Läs mer156 folkhögskolor över hela landet
En annan chans till fullföljda studier och jobb! 156 folkhögskolor över hela landet Varje folkhögskola är en fri och självständig skola 113 skolor drivs av folkrörelser och organisationer 43 drivs av landsting
Läs merRemissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-06-16 Diarienr 101, 2016, 07 1 (7) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Folkbildningsrådet redovisar här synpunkter
Läs mer