MAT I VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAT I VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N"

Transkript

1 MAT I VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N

2 Inledning Den typiskt västerbottniska maten vilken är den? Är den kött-, ost-, bröd-, svampeller bärbaserad? Är den en kombination av allt som nämnts ovan? Hur är i så fall den kombinationen konstruerad? Var, när, hur och av vem skedde sådd, skörd, fiske, jakt, slakt, konservering och förvaring? Mellan Västerbottens fjäll och kust har det skapats och ryms en rik matkultur, som i många sammanhang, även i övriga landet, ses som exklusiv. Som ett exempel kan nämnas de årligen återkommande Granddagarna, där Västerbotten visar upp sig på Grand Hotel i Stockholm, bl a genom en dignande Västerbottensbuffé. Runt om i länet finns en mängd olika redskap och byggnader som användes vid t ex odling, skörd, konservering och förvaring. En del redskap och byggnader är lika över länet, en del är unika för sin länsdel; utvecklade av de förutsättningar som fanns på platsen. Vilka finns kvar i er bygd? Syftet med studieplanen är att lära känna den matkulturhistoria som länet har; hur den vuxit fram och under generationer skapats, och som nu finns att locka både invånare och besökare. Deltagarnas egna kunskaper och erfarenheter är centrala. Bilagan består av innehållet till Västerbottensbuffén som dukas upp under Granddagarna i Stockholm. Den kan t ex användas i diskussionen kring hur den västerbottniska maten utvecklats och idag representerar länet. Dokumentera gärna det som diskuteras tänk på att det som anses som självklart idag inte kommer att vara det för nästa generation! Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation. Mycket nöje på er resa genom det kulinariska Västerbotten! Västerbottens läns hembygdsförbund Maria Paulsson 1

3 Spannmål, potatis och andra grödor Klimatet och jordmånen i vårt län har gjort att boskapsskötsel dominerat i jordbruket. Tidig nattfrost i augusti har t ex hotat spannmålsodlingen. Ett missväxtår var förödande. Odlingsmark lades oftast intill kusten, älvdalarna och sjöstränderna. Åkerjordarna där är stenfria och näringsrikare än moränjordar, som ofta är steniga och näringsfattiga. Brödet har haft en särskilt viktig plats som uttrycket gudslånet visar. Förrådsbak genomfördes höst och vår och var omgärdat av olika förberedelser och föreställningar. Det var ett arbete präglat av samarbete, och de olika momenten krävde olika grad av erfarenhet. Beroende på om brödet var avsett till vardag eller högtid användes olika typer av mjöl. ATT DISKUTERA Var kan de första odlingarna i er bygd uppstått? Varför just där? Vad har odlats i er bygd? Var hade byn sina kvarnar? Vem skötte dem? Hur såg arbetsåret ut gällande arbetet med odlingar och dess resultat; när gjordes vad och av vem? Fanns det särskilda kvinnliga, manliga och barnsysslor? Hade vissa grödor någon plats i folkmedicinen? Fanns det något skrock förknippat med jordförberedelser, sådd, skörd, tröskning, malning, bakning etc? Vilken mat odlad minns ni tydligast från er barn- och ungdom? Varför? Hur använder vi spannmål, potatis och rotfrukter idag? Vad har förändrats under de senaste åren? Vad räknades som vardagsmat respektive högtidsmat? Hur är det idag? Vad anser ni vara en typiskt västerbottnisk gröda? Motivera! Jämför med vad som serveras vid Granddagarna (se bilaga). LITTERATURFÖRSLAG Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Mat i Västerbotten, s Västerbotten 1971:4, Mjöl och bröd, s Västerbotten 1981:2, Potatis. Västerbotten 1997:1, Odlingslandskapet, s Västerbotten 1998:4, God jul (främst delar om julmat). Västerbotten genom tiderna, Jordbruket, s Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, s

4 Kött och mejeri Boskapsskötsel dominerade tidigt i jordbruket. Mjölk kunde förvandlas till förrådsvara som tätmjölk (som användes till att göra bl a fil), smör, ost och mesost. Fram till 1860-talet tillverkades all ost i hemmen. I slutet av 1800-talet etablerades många mejerier i länet. Robertsfors bruk var först med ett eget mejeri Första bymejeriet startade 1867 i Hössjö, Umeå kommun. Slakt gav kött, där man använde det mesta av djuren: inälvor hackades till pölsa och syltor, blod blandades i blodbröd, blodpalt och pannkaka. Idag äter vi inte lika ekonomiskt av djuren och vissa av de delar som togs tillvara förr är otänkbara för de flesta att äta idag. Rätter med renkött tycks dominera när det gäller de kötträtter, som representerar länet under t ex Granddagarna (se bilaga). ATT DISKUTERA Vilka typer av boskap har funnits i er bygd? Varför just dessa raser? Hur såg arbetsåret ut gällande arbetet med boskap; när gjordes vad och av vem? Fanns det särskilda kvinnliga, manliga och barnsysslor? Vem slaktade i er bygd? Var skedde slakten? Hade bygden något mejeri? Vem arbetade där? Hade boskapen någon plats i folkmedicinen? Fanns det något skrock förknippat med avel, kalvning, mjölkning, smörkärning, ystning, slakt, matlagning/konservering etc? Vilken mat kött, fågel, ägg, ost, smör m.m. minns ni tydligast från er barn- och ungdom? Varför? Hur använder vi kött, fågel, ägg, ost, smör m.m. idag? Vad har förändrats under de senaste åren? Vad räknades som vardagsmat respektive högtidsmat? Hur är det idag? Vad anser ni vara en typisk västerbottnisk kött- eller mejeriprodukt? Motivera! Jämför med vad som serveras vid Granddagarna (se bilaga). LITTERATURFÖRSLAG Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Mat i Västerbotten, s Västerbotten 1971:4, Mjölk, fil och blanna, s , Västerbotten 1994:3, Om ost och ystning. Västerbotten 1998:4, God jul (främst delar om julmat). Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, s

5 Jakt och fiske Jakt och fiske har alltid varit en central del i människans livsvillkor. Från att ha varit totalt livsnödvändigt har det i vår tid även fått prägel av viltvård och rekreation. Älgen tycks tidigt ha haft en särpräglad status som jaktbyte, eftersom man inte bara fick kött utan även horn, hud och senor till redskap, kläder och rep. I mitten av 1800-talet var älgen i princip utrotad, men återhämtade sig under följande årtionden. Vad som har varit ekonomiskt viktigt att jaga har skiftat genom tiderna. Vissa villebråd skulle man kanske avstå att äta idag, som t ex ekorre. Från Risträsk, Vilhelmina, berättar en uppteckning om den variation av viltkött som åts, där bl a järv, lo och trana nämns. Geografin spelade också roll för vad som jagades. Vid kusten har t ex säljakten haft stor betydelse. ATT DISKUTERA Vad har jagats och fiskats i er bygd? Varför just dessa villebråd? Var hade byn sina jaktmarker och fiskeplatser? Hur såg arbetsåret ut gällande arbetet med jakt och fiske; när gjordes vad och av vem? Fanns det särskilda kvinnliga, manliga och barnsysslor? Hade bytena någon plats i folkmedicinen? Fanns det något skrock förknippat med jakt, fiske, slakt och styckning, rensning, matlagning/konservering etc? Vilken mat vilt, fisk, fågel minns ni tydligast från er barn- och ungdom? Varför? Hur använder vi vilt och fisk idag? Vad har förändrats under de senaste åren? Vad räknades som vardagsmat respektive högtidsmat? Hur är det idag? Vad anser ni vara typiskt västerbottniskt beträffande vilt och fisk? Motivera! Jämför med vad som serveras vid Granddagarna (se bilaga). LITTERATURFÖRSLAG Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, s Mat i Västerbotten, s Västerbotten 1971:2, Säljakt, s Västerbotten 1971:4, Fisk, s Västerbotten 1972:4, Fisket, s Västerbotten 1981:1, Jakt och jägare. Västerbotten 1998:4, God jul (främst delar om julmat). Västerbotten 1999:2, Älgar, jakt och jägare. Västerbotten 2000:1, Fiske. Västerbotten genom tiderna: Jakt och fångst samt Fiske och fiskebebyggelse, s

6 Skog och mark I boken Mat i Västerbotten nämns att varken bär eller svamp har använts i så stor utsträckning, trots tillgången. Undantaget är lingon som man lagt ner tid på att plocka. Vissa andra bär plockades för sylt och försäljning, men troligtvis ansågs bär vara nödföda. Först under 1900-talet spreds bruket att äta svamp på landsbygden. Tidigare hade svamp betraktats som farlig för magen, herrskapsmat eller något som korna åt. Första världskriget skapade stor matbrist ute i Europa. Flera bärtorkerier fanns vid denna period i länet, startade på Svenska Medicinalväxtföreningens uppdrag. De torkade bären exporterades ut i Europa. Idag är de flesta torkerierna försvunna, men det finns bl a blåbärstorkerier att se i Klutmark, Skellefteå kommun, och i Björksele, Lycksele kommun. ATT DISKUTERA Vilka örter, bär, frukt och svamp har odlats/plockats i er bygd? Varför dessa sorter? Hur såg arbetsåret ut gällande arbetet med örter, bär, frukt och svamp; när gjordes vad och av vem? Fanns det särskilda kvinnliga, manliga och barnsysslor? Användes vissa sorter inom folkmedicinen? Till vad? Fanns det något skrock förknippat med plockning, rensning, matlagning, konservering etc? Vilken mat med örter, bär, frukt, svamp minns ni tydligast från er barn- och ungdom? Varför? När började frukt och bär odlas mer allmänt i de västerbottniska trädgårdarna? Hur använder vi örter, bär, frukt, svamp idag? Vad har förändrats under de senaste åren? Vad räknades som vardagsmat respektive högtidsmat? Hur är det idag? Vad anser ni vara typiskt västerbottniskt beträffande örter, bär, frukt och svamp? Motivera! Jämför med vad som serveras vid Granddagarna (se bilaga). LITTERATURFÖRSLAG Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Löfmark, Lilian, Jag fattar inte att de inte plockar svamp om svamptraditioner i Lappmarken. Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, s Mat i Västerbotten, s Västerbotten 1976:3, Skrivet och berättat om vilda växters användning, s Västerbotten 1998:4, God jul (främst delar om julmat). WEBBPLATSER (om bär) 5

7 Nödföda Barkbrödet är den klassiska nödfödan, som väl de flesta hört talats om. Att svamp och bär också räknats som nödföda är kanske mer förvånande, särskilt i våra dagar, när höstens bär- och svamputflykter är viktiga inslag för många människor. Flera år av missväxt kunde följa på varandra. Över hela landet blev åren särskilt svåra nödår, med tragiska följder. Utöver detta fanns en stor andel fattiga som led nöd även i goda tider. Desperationen var stor och man försökte överleva på vad än man kunde. ATT DISKUTERA Skrönor och fakta kring nödföda: vad har ni hört berättats om svåra tider från er bygd? Skulle ett nödår kunna bli aktuellt i våra dagar? I vilken utsträckning i så fall; skulle det kunna få lika stora konsekvenser som på 1800-talet? Diskutera uppgifterna att bär och svamp mest setts som nödföda. När började bär och svamp tas till vara mer allmänt? Varför? Vilka sorter? Barkbrödet som typisk nödföda: vad är sanning, vad är myt? LITTERATURFÖRSLAG Eidlitz Kerstin, Föda och nödföda. Hur människan använde vildmarkens tillgångar. Eidlitz Kuoljok Kerstin, Bark och ripa: mat i norr på naturahushållningens tid. Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, s Mat i Västerbotten, s 147, Västerbotten 1976: Om nödföda, s

8 Byggnader och redskap för tillredning, förvaring och konservering En gårds byggnadsbestånd bestod förr av bl a ängslador, kvarnar, torkbastur, mjölk- och jordkällare, bodar, bagarstugor och rökhus. Dessa är allt mer sällsynta i landskapet, men ofta bevarade hos länets hembygdsgårdar. Här finns även ett rikt kulturarv i form av redskap som hör till en svunnen tid, före såmaskinens, kylskåpets och matberedarens intåg. En utrotningshotad byggnadstyp är t ex de små nättingrökerier som finns kvar i Klabböle, Umeå kommun. Allt gjordes för hand och tog sin tid. Arbetsåret var uppdelat i olika moment så att man kunde klara överlevnaden för både djur och människor året runt. Alla hjälpte till och hade sina speciella sysslor. Det krävdes bra tillrednings- och förvaringsmöjligheter, både gällande konserveringsmetoder som utrymmen. Saltning, torkning och rökning är exempel på konserveringsmetoder som användes på kött och fisk. ATT DISKUTERA Vilka redskap användes vid olika typer av tillredning, konservering och förvaring? Var det vissa redskap som användes och/eller vissa moment som genomfördes uteslutande av män, kvinnor respektive barn? Varför? Vilka redskap automatiserades först? Varför? Vilka nya redskap ersattes de gamla redskapen med? Vilka byggnader/platser för tillredning, konservering och/eller förvaring användes? Vilka byggnader förknippade med tillredning, konservering och förvaring försvann först? Varför? Vad ersatte dem? Var vissa byggnader för tillredning, konservering och förvaring förknippade med skrock? Vilken typ? Hur konserverades olika sorters matprodukter? Hur fungerade konserveringen? Vilken var bästa respektive sämsta metoden? Vad anser ni vara typiskt västerbottniskt beträffande redskap och byggnader för tillredning, konservering och förvaring? Motivera! LITTERATURFÖRSLAG Berg, Gösta, Den svenska tröskvagnen. Västerbotten 1931, s Jirlow, Ragnar, Plog, årder och rist i Västerbottens län. Västerbotten 1950/51, s Karlsson Anders, Vårt odlade landskap, s 28 31, 34, 46, 54. Laid, Eerik, Storhässjan bygges och nyttjas. Västerbotten 1950/51, s Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Möllman Palmgren, Holger, Grynstampen. Ett västerbottniskt hushållningsredskap med uråldriga anor. Västerbotten 1927, s Sevärt i Västerbottens län: Torvsjö kvarnar. 7

9 Västerbotten 1971:4, Kött, Om renslakt samt Fisk, s bokens illustrationer. Västerbotten 1972:3, Laggning samt Svepteknik, s Västerbotten 2000:1, Fiske. Västerbotten genom tiderna: Jakt och fångst, Fiske och fiskebebyggelse samt Landsbygdens byggnader, s

10 Sista träffen Överallt i länet finns människor, platser och företeelser som kan berätta något om den västerbottniska matkulturen. Denna sista träff föreslås bli en föreläsningskväll, filmkväll och/eller utflykt med matanknytning. Inspireras gärna av förslagen nedan. 1. Besök den lokala hembygdsföreningen eller hembygdsföreningen i grannkommunen och bli guidad bland äldre redskap, byggnader och/eller baka bröd i bagarstuga; t ex baka hos hembygdsföreningen i Sorsele och gör samtidigt ett besök till benstampen i närheten. 2. Matlagning och/eller bakning + dokumentera recepten. Använd er gärna av äldre recept, t ex föräldrars eller mor- och/eller farföräldrars. 3. Besök på någon av länets intressanta matplatser: restauranger, värdshus, gårdsbutiker, ekologiska odlare/uppfödare, Bondens egen marknad etc. Sök fler besöksmål på t ex 4. Boka föreläsare från hembygdsföreningen, museet, Hushållningssällskapet eller universitetet (kontakta t ex gastronomiutbildningen eller matetnologin). 5. Gör en örtvandring. 6. Besök DAUM och läs eller lyssna på uppgifter som är förknippade med västerbottnisk matkultur. 7. Hyr en film från Västerbottens museum. visar vilka filmer som finns med anknytning till matkulturen. 9

11 BILAGA Avskrift av buffémenyn för Västerbotten på Grands Veranda 2008, Grand Hotel, Stockholm. Kalla rätter Rensteksrulad i tunnbröd (messmör) Grov renleverkorv Rensalami Peppargravad älgfilé m hyvlad västerbotten A la dåb på rentunga Fjällripsmousse på cognacsplommon Klargravad siklöja m pepparrot Ansjovisströmming Västerbottenostgravad strömming Rulad på gravad sik och rödingmousse Citrongravad sik Lingongravad strömming Tunnbrödsstrut fylld med svamp och västerbottenost Timbal på västerbottenost med laxrom Renmousse m sikromsgräddfil på sked Kall renkalvsadel Rökt renfiol på ställ Fylld renbringa (rentunga, geleas) Rökt björnstek med tranbärsgelé Kall inkokt fjällröding Tartar på röding (dill, senap, pepparrot) Löjrom med mandelpotatisblinis Terrin på rökt mandelpotatis, röding och messmör m löjrom Renlantpaté (torkade nypon) Carpaccio på souvas med rökt renhjärta och hjortronchutney Kallrökt regnbågslax Varmrökt sik Varmrökt odlad röding Enbärsgravad regnbågslax Souvaslax i tunna skivor Ostar Västerbottenost (lagrad extra lagrad) Ostar från Jettes gårdsmejeri i Dorotea Pressad ko-ost Getost i olja, Lapplands blå Småvarmt Halstrad rödingfilé med ekskivling och messmörsås Rotgrönsaksgratäng Renskav Stekt abborrfilé på bädd av potatis och lök Stekt siklöja fylld med dill och citronsmör Potatispalt Älgfärsbiffar m lökstekta kantareller Mandelpotatissoppa med rotgrönsaker och fläsk Mandelpotatis Tillbehör Sävargårdssmör Tunnbröd Renchips Syltade rönnbär Rårörda lingon Delikatessgurka syltlök Syltad svamp Blandad svamp Svart vinbärssås Senapssås Örtgräddfil citron lime Fruktfat Dessert Varma hjortron m västerbottenostglass Skogshallonmousse Åkerbärstartelette Blåbärskompott m havresmulor och vanilj Havtornsbrûlé Lingon och mandelkaka m lättvispad grädde 10

12 Litteratur Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum. Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriften Västerbotten. Berg, Gösta, Den svenska tröskvagnen. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Eidlitz Kerstin, Föda och nödföda. Hur människan använde vildmarkens tillgångar. LT. Stockholm Eidlitz Kuoljok Kerstin, Bark och ripa: mat i norr på naturahushållningens tid. Småskrifter från Ájtte. Ájtte. Jokkmokk Jirlow, Ragnar, Plog, årder och rist i Västerbottens län. Västerbotten 1950/51. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Karlsson Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå Laid, Eerik, Storhässjan bygges och nyttjas. Västerbotten 1950/51. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Lindgren, Torgny, Nilsson, Ella, Maten. Hunger och törst i Västerbotten. Nordsteds Förlag. Stockholm Löfmark, Lilian, Jag fattar inte att de inte plockar svamp om svamptraditioner i Lappmarken. Projektarbete, Svampkunskap II. Institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, Umeå universitet. Umeå Mat i Västerbotten. Västerbottens museum och Två Förläggare Bokförlag. Umeå Mannberg-Zackari, Carin, Från barkbröd till gastronomisk förnyelse. STFs årsbok 2001, Västerbotten. DB Grafiska AB. Örebro Möllman Palmgren, Holger, Grynstampen. Ett västerbottniskt hushållningsredskap med uråldriga anor. Västerbotten Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Västerbotten 1971 nr 2, Säljakt. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå

13 Västerbotten 1971 nr 4, Mat och måltid. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Västerbotten 1972 nr 3, Tre träslöjder. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå Västerbotten 1972 nr 4, Västerbottnisk kust. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Västerbotten 1976 nr 3, Västerbottnisk örtabok. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå ** Västerbotten 1981 nr 1, Jakt och jägare. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Västerbotten 1981 nr 2, Potatis. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Västerbotten 1994 nr 3, Om ost och ystning. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1997 nr 1, Odlingslandskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1998 nr 4, God jul. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1999 nr 2, Älgar, jakt och jägare. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 2000 nr 1, Fiske. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå WEBBPLATSER BILAGA Avskrift av Västerbotten på Grands Veranda Meny gällande 22 jan 10 feb 2008, Grand Hotel, Stockholm (Peter Frohm ). 12

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Miljövänliga menyer på Vann

Miljövänliga menyer på Vann Miljövänliga menyer på Vann Vann Spa Hotell och Konferens ligger i ett naturvårdsområde som är kulturmärkt. Inget av naturen får förstöras, därför är anläggningen byggd runt en stor bergsknalle. Byggnadens

Läs mer

Inledning OM DEN HÄR BOKEN

Inledning OM DEN HÄR BOKEN Inledning OM DEN HÄR BOKEN Det finns en hel del likheter mellan att knåda en deg och att blanda till ett bra murbruk. Konsistensen måste vara den rätta. Inte för tunn, men inte heller för stabbig. Man

Läs mer

Kärranäs FESTMENY HÖST/VINTER 2015

Kärranäs FESTMENY HÖST/VINTER 2015 FESTMENY HÖST/VINTER 2015 FÖRDRINKSTILLTUGG Gravad lax med gurka, dill och senapkräm Sikrom med crème fraiche, dill och rödlök på kex Kallrökt lax med färskost serveras i frasig strut Friterad ansjovis

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Meny GÄSTGIVAREGÅRDEN

Meny GÄSTGIVAREGÅRDEN Meny GÄSTGIVAREGÅRDEN Mat, Dryck & Logi sen mer än 300 år Ö s t g ö t s k a m a t t r a d i t i o n e r Spöttsoppa: Det vill säga Körsbärssoppa som man kokade på lite syrliga bär med kärnor i. Kärnorna

Läs mer

FEST & BUFFÉ MENYER SOLNADALS VÄRDSHUS 2013

FEST & BUFFÉ MENYER SOLNADALS VÄRDSHUS 2013 FEST & BUFFÉ MENYER SOLNADALS VÄRDSHUS 2013 Här nedan kan du komponera ihop din egen 2 - eller 3 rätters meny. Observera att det måste vara samma meny till samtliga gäster. Laktos, gluten och allergialternativ

Läs mer

CATERING. För alla tillfällen och på vårt vis. FÄLTÖVERSTEN

CATERING. För alla tillfällen och på vårt vis. FÄLTÖVERSTEN CATERING För alla tillfällen och på vårt vis. FÄLTÖVERSTEN VÄLKOMMEN TILL SVERIGES MEST PRISBELÖNTA MATBUTIK! Vår butik har belönats med bl a Arlas Guldko för Bästa Matglädjebutik och med utmärkelsen Årets

Läs mer

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MENYFÖRSLAG 2015 i ÇàxÜ Év{ à w z äüü För beställning och frågor, kontakta John, Johan eller Anders: info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MINGELMENY 1 Tartar av renfilé och souvas Creme av Västerbottenost

Läs mer

Julgrötsbuff. Lilla Julbordet. Jultallrik med småvarmt. Småvarmt. Tomten från Lasses Matstuga dukar upp:

Julgrötsbuff. Lilla Julbordet. Jultallrik med småvarmt. Småvarmt. Tomten från Lasses Matstuga dukar upp: 1 Julgrötsbuff Tomten från Lasses Matstuga dukar upp: Hemlagad Risgrynsgröt Mjölk Kanel o socker Vörtbröd (2 skivor per person) Smör Julskinka ( 2 skivor per person) Senap Pepparkakor Pris: 110:-/p 89:-exkl

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Veckans meny vår sommar /Vecka 2

Veckans meny vår sommar /Vecka 2 (V 23/24) Veckans meny vår sommar /Vecka 2 Stekt fläsk med löksås,, rårivna Fruktkräm med gräddmjölk Blomkålssoppa, bröd, smör och pålägg Stekt strömming, mos, rårivna Persikor med gräddklick Fläskpannkaka,

Läs mer

CATERING. För alla tillfällen och på vårt vis.

CATERING. För alla tillfällen och på vårt vis. CATERING För alla tillfällen och på vårt vis. VÄLKOMMEN TILL SVERIGES MEST PRISBELÖNTA MATBUTIK! Vår butik har belönats med bl a Arlas Guldko för Bästa Matglädjebutik och med utmärkelsen Årets butik på

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

en berättelse om en guldskatt 10 kr

en berättelse om en guldskatt 10 kr en berättelse om en guldskatt 10 kr Bild framsidan. På bilden färgrika kultursorter av spannmål funna vid Kaupungs i Ardre under uppförökning av Gutekorn ekonomisk förening. Från vänster höstsådda spannmål,

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MENYFÖRSLAG Bonniers Konsthall iüü ECDG För beställning och frågor, kontakta John, Johan eller Anders: info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MINGELMENY 1 Pata Negra Grand Reserva lagrad 48 månader

Läs mer

ROSENLUNDS RESTAURANG

ROSENLUNDS RESTAURANG ! ROSENLUNDS RESTAURANG Måndag: 24/2 Stekt fläsk med löksås, lingon Stekt Blodkorv Äpple/päronsoppa, skorpa Tisdag:25/2 Medelhavsfisk på hokifilé, ärter och potatismos Krögarbiff med jägersås Chokladpudding,

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

MENY ÄLDRE RULLANDE VÅREN 2012 Till måltiderna serveras sallad, hårt bröd, bordsmargarin och måltidsdryck.

MENY ÄLDRE RULLANDE VÅREN 2012 Till måltiderna serveras sallad, hårt bröd, bordsmargarin och måltidsdryck. MENY ÄLDRE RULLANDE VÅREN 2012 Till måltiderna serveras sallad, hårt bröd, bordsmargarin och måltidsdryck. Med reservation för förändringar V. 1 LUNCH V. 1 MIDDAG Må Köttfärssås med makaroner Må Köttkorv

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Julmord Årets roligaste julfest

Julmord Årets roligaste julfest Här har vi samlat våra samarbetspartners i Stockholm. STOCKHOLM Scandic Sjöfartshotellet Detta centrala Stockholmshotell vid Slussen har ett härligt läge intill vattnet, nära Gamla Stan, Stockholms slott

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Meny SVERIGE RUNT CATERING. Tel: 08-28 10 05 Fax: 08-556 491 10 e-mail: srcatering@telia.com www.sverigeruntcatering.se

Meny SVERIGE RUNT CATERING. Tel: 08-28 10 05 Fax: 08-556 491 10 e-mail: srcatering@telia.com www.sverigeruntcatering.se Meny SVERIGE RUNT CATERING Tel: 08-28 10 05 Fax: 08-556 491 10 e-mail: srcatering@telia.com www.sverigeruntcatering.se Sverige Runt Catering har sitt huvudkontor och utgångspunkt i södra Stockholm, och

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Catering. Vi älskar mat! Från råvara till dukat bord Luta dig tillbaka och låt oss sköta delarna för att du skall kunna bjuda på en lyckad helhet

Catering. Vi älskar mat! Från råvara till dukat bord Luta dig tillbaka och låt oss sköta delarna för att du skall kunna bjuda på en lyckad helhet Din önskan är vår lag!. Vi dukar, serverar, städar och transporterar Catering Vi älskar mat! Från råvara till dukat bord Luta dig tillbaka och låt oss sköta delarna för att du skall kunna bjuda på en lyckad

Läs mer

Julbord och jultallrik 2011

Julbord och jultallrik 2011 Julbord och jultallrik 2011 Innehåll Mats välmatade julsmörgås på vörtbröd... 2 Jultallrik... 3 Lilla Klassiska Julbordet... 3 Mellanstora klassiska julbordet... 4 Stora klassiska julbordet... 4 Lilla

Läs mer

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93

info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MENYFÖRSLAG Bonniers Konsthall [ áà ECDF För beställning och frågor, kontakta John, Johan eller Anders: info@lanthandelnscatering.se 08-446 75 93 MINGELMENY 1 Pata Negra Grand Reserva lagrad 48 månader

Läs mer

CATERINGMENY FISK & SKALDJURSDELIKATESSER

CATERINGMENY FISK & SKALDJURSDELIKATESSER CATERINGMENY Vår passion är mat. Vi vill förenkla och förgylla tillvaron för er med omsorgsfullt tilllagad mat från havets djupa skafferi. Välkommen in till oss vi gör livet gott, vardag som helgdag. FISK

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Catering. Beställningar För att beställa ring: 0380-375078 Eller faxa på tel: 0380-375057 Eller e-mail: info@sandsjo.se. Smaklig måltid!

Catering. Beställningar För att beställa ring: 0380-375078 Eller faxa på tel: 0380-375057 Eller e-mail: info@sandsjo.se. Smaklig måltid! Catering Vi erbjuder er allt från kaffe och kaka till hela festmenyer Antingen hämtar ni hos oss eller så levererar vi det till er. Priser gäller from 1/3 2015. Beställningar För att beställa ring: 0380-375078

Läs mer

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port Med hjort på menyn Hjortfärsbiffar 4 port 600g hjortfärs 100g smör 2 msk matolja 1 msk dijonsenap 2 äggulor 3 kokta potatisar utan skal 1 gul lök 1 dl grädde 2 cl cognac Skala och finhacka löken. Fräs

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara

MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara MATSEDEL V.48 Måndag Husman 1 Pasta Carabonara Husman 2 Fiskpanetter m. remouladsås & kokt Potatis Vegetarisk Broccoligratäng serveras med kokt Potatis Soppa Spenatsoppa m. Ägghalva Tisdag Husman 1 Ugnsbakad

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat, dryck & kreativitet i fokus KONFERENSMENY 2015

Mat, dryck & kreativitet i fokus KONFERENSMENY 2015 Mat, dryck & kreativitet i fokus KONFERENSMENY 2015 1 Välkommen till ett Svanenmärkt restaurangföretag: VÅRT FOKUS PÅ EKOLOGISK VÄLLAGAD MAT ÄR RIKT- LINJE I ALL VÅR MATLAGNING På Mässrestauranger är vi

Läs mer

Äldreomsorgen v 28-35 2015 Vecka 28

Äldreomsorgen v 28-35 2015 Vecka 28 Vecka 28 Måndag 6 jul Tisdag 7 jul Onsdag 8 jul Torsdag 9 jul Fredag 10 jul Lördag 11 jul Söndag 12 jul Färsbiff med gräddsås Isterband med dillstuvad potatis Fiskbullar i hummersås Stekt fläsk med löksås

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

MATBITEN. Nyheter och kampanjer från Säljpartner Häll & Co nr. 4, 2012. Nyheter!

MATBITEN. Nyheter och kampanjer från Säljpartner Häll & Co nr. 4, 2012. Nyheter! MATBITEN Nyheter och kampanjer från Säljpartner Häll & Co nr. 4, 2012 Nyheter! 2012 år 5 Polarbröd - Polarklämma lax, Vetevikare ost och skinka, Mörkt Kuvertbröd (KRAV), Ljust Kuvertbröd (KRAV), Vörttunnbröd

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Vecka 42-49, 2014 Information Höstmatsedel för veckorna 42-49, 2014, för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i matsedeln

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

HT 2013. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin

HT 2013. Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin HT 2013 Föräldrar är välkomna till vår matsal att äta lunch med sitt barn en gång per termin Till varje måltid serveras ekologisk mjölk och kylt vatten, knäckebröd och salladsbuffe där ekologiskt odlade

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Här hittar du närproducerade produkter i Söderhamns kommun

Här hittar du närproducerade produkter i Söderhamns kommun Här hittar du närproducerade produkter i Söderhamns kommun Söderhamn 1 Välkommen till Söderhamn Söderhamn är en kustkommun i Hälsingland. Här bor mer än 25.000 människor i staden, skärgården och på landsbygden.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar!

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Om oss Vi är tre tjejer som går tredje året på Handels- och administrationsprogrammet på Kungsängsgymnasiet här i Sala. Det här är vårt projektarbete. Vi har valt

Läs mer

Mat, dryck & kreativitet i fokus

Mat, dryck & kreativitet i fokus Mat, dryck & kreativitet i fokus KONFERENSMENY 2015 1 Välkommen till ett medvetet restaurangföretag: VÅRT FOKUS PÅ EKOLOGISK VÄLLAGAD MAT ÄR RIKTLINJE I ALL VÅR MATLAGNING Vi på Mässrestauranger vill servera

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Matsedel för Hofors/Torsåkers äldreomsorg sommaren 2015

Matsedel för Hofors/Torsåkers äldreomsorg sommaren 2015 Vecka 23 LUNCH KVÄLLSMAT 1/6 Köttfärslåda á la Lindström, sås, pot. gröns. Kalvsylta,, rödbetor, 2/6 Köttgryta med rotsaker, Spenatsoppa, ägghalva, 3/6 Kokt falukorv, pepparrotssås,, Skepparströmming,

Läs mer

Matsedel äldreomsorgen vecka 17-25

Matsedel äldreomsorgen vecka 17-25 Vecka 17 Måndag 26/4 Tisdag 27/4 Onsdag 28/4 Torsdag 29/4 Fredag 30/4 Lördag 1/5 Söndag 2/5 Paltbröd med sås och fläsk Husets pytt Lax med sås och kokt potatis Tisdagssoppa Köttfärssås och makaroner Blodpudding

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

KOSTENHETEN KANTINMAT Vecka 30 Dag Dagens rätt Dagens alternativ

KOSTENHETEN KANTINMAT Vecka 30 Dag Dagens rätt Dagens alternativ Vecka 30 20/7 Chilifisk med krämigt täcke potatismos bönor Stekt falukorv stuvade grönsaker potatis 21/7 22/7 23/7 24/7 25/7 26/7 Kycklinglårfile potatis gräddsås bukettgrönsaker Banan Köttfärslimpa sås

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

ROSENLUNDS RESTAURANG

ROSENLUNDS RESTAURANG Missa inte vår varierade och goda salladsbuffé! Måndag:29/9 Tisdag:30/9 Onsdag: 01/10 Stekt fläsk med löksås potatis lingonsylt Köttgryta med ris Blåbärssoppa med skorpor Laxlåda med rödlökssmör ärtor

Läs mer

MENYER. Tel 08 650 42 40. Mejl info@fiestacatering.se

MENYER. Tel 08 650 42 40. Mejl info@fiestacatering.se MENYER BUFFÉER En buffé passar vid alla tillfällen! Konferenslunchen, femtioårsfesten eller till kundeventet. Alltid mättande, generöst, vällagat och inspirerat av säsongens råvaror. Bufféerna levereras

Läs mer

Veckomeny för restaurang Misteln

Veckomeny för restaurang Misteln 27 oktober 2 november 2014, vecka 44 Apelsinkyckling, ( potatis, grönsaker) Lunchalternativ: Frikadeller i dillsås (potatis, grönsaker) Broccoligratäng med ostsås, (potatis) Bratwurst med stuvade färska

Läs mer

Matsedel Särskilt Boende

Matsedel Särskilt Boende Vecka 46, 2015 9 november 10 november Mårtensafton 11 november 12 november 13 november 14 november 15 november Korvstroganoff med ris eller kokt Mårtenslunch (kalkonbröst, potatis och sås, brysselkål,

Läs mer

Matsedel för äldreomsorg Åmåls Kommun

Matsedel för äldreomsorg Åmåls Kommun Vecka 15 Korv Stroganoff, potatis, ärter, majs & paprika Fruktsoppa Köttbullar, sås, potatis, kokta Pannbiff, potatismos, Stekt falukorv, potatismos Morotskaka Kassler med potatisgratäng, Konserverad frukt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Julbord 2014. Allt för festen

Julbord 2014. Allt för festen Julbord 2014 Allt för festen CATERING Vällagad julcatering till alla tillfällen! Vi har levererat catering sedan 1991, missa inte våra populära köttbullar och vår berömda Janssons Frestelse. BISTRO Vårt

Läs mer

Kostenheten lunch o kväll v 42 2015 DAG DAGENS RÄTT DAGENS ALTERNATIV KVÄLLSMAT

Kostenheten lunch o kväll v 42 2015 DAG DAGENS RÄTT DAGENS ALTERNATIV KVÄLLSMAT Kostenheten lunch o kväll v 42 2015 12/10 Biff Lindström sås potatis Apelsinkräm Korv Stroganoff potatis / ris Apelsinkräm Ädelostsoppa med bacon 13/10 Skånsk köttgryta potatis Grönsaks o potatisgratäng

Läs mer

Välkommen till. Josefinas. Julbord. på Kungliga Djurgården KUNGLIGA DJURGÅRDEN

Välkommen till. Josefinas. Julbord. på Kungliga Djurgården KUNGLIGA DJURGÅRDEN Josefinas Välkommen till Julbord på Kungliga Djurgården KUNGLIGA DJURGÅRDEN Varmt välkommen Julen är speciell för oss på Josefina. Det är en tid då vi vill värna om en av de allra finaste traditionerna

Läs mer

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Matsedel 2015-10-26 tom 2016-01-10. Kostenheten. Matsedel Omsorgen 2015 V.44-01

Matsedel 2015-10-26 tom 2016-01-10. Kostenheten. Matsedel Omsorgen 2015 V.44-01 Kostenheten Matsedel Omsorgen 2015 V.44-01 1 Särskilt boende Vidala, Borghaga, Vimarhaga och Kvillgården: Till middag på vardagar serveras mineralvatten/lättöl/ måltidsdryck/ mjölk som dryck och knäckebröd.

Läs mer

Matsedel Särskilt Boende

Matsedel Särskilt Boende Vecka 38, 2015 14 september 15 september 16 september 17 september 18 september 19 september 20 september Korvstroganoff med ris eller kokt Laxpudding med kokt Biff à la Lindström, sås, och Kött- och grönsakssoppa

Läs mer

FISK- & DELIKATESSAVDELNINGEN EXOTISK BRICKA KALLA FISKFAT SMÖRGÅSTÅRTA LANDGÅNGAR SALLADER SMÖRGÅSAR SMARRIGA FÖRRÄTTER PANNFÄRDIG FISK

FISK- & DELIKATESSAVDELNINGEN EXOTISK BRICKA KALLA FISKFAT SMÖRGÅSTÅRTA LANDGÅNGAR SALLADER SMÖRGÅSAR SMARRIGA FÖRRÄTTER PANNFÄRDIG FISK FISK- & DELIKATESSAVDELNINGEN EXOTISK BRICKA KALLA FISKFAT SMÖRGÅSTÅRTA LANDGÅNGAR SALLADER SMÖRGÅSAR SMARRIGA FÖRRÄTTER PANNFÄRDIG FISK FÖR BESTÄLLNING Tfn: 08-564 895 30/72 VÄLKOMMEN! Med reservation

Läs mer

MÅNDAGEN DEN 28/4 MIDDAG:

MÅNDAGEN DEN 28/4 MIDDAG: Maj 2014 Väsbyhemmet MÅNDAGEN DEN 28/4 MIDDAG: Alt 1 Lunchkorv serverat med stuvade grönsaker potatis Alt 2 Pyttipanna med stekt ägg och rödbetor Aprikossoppa med skorpa KVÄLLSMAT: Skinkfrestelse TISDAGEN

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Matsedel för Hofors/Torsåkers äldreomsorg hösten 2014. Pannbiff, stekt lök, sås, potatis, grönsaker Janssons frestelse, ägghalva

Matsedel för Hofors/Torsåkers äldreomsorg hösten 2014. Pannbiff, stekt lök, sås, potatis, grönsaker Janssons frestelse, ägghalva Matsedel för Hofors/Torsåkers äldreomsorg hösten 04 Vecka 5 Alt LUNCH KVÄLLSMAT 5/ 6/ 7/ 8/ 9/ 0/ Stekt falukorv, palsternacksstuvning m persilja, potatis Pannbiff, stekt lök, sås, potatis, Pepparrotskött,

Läs mer