SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman"

Transkript

1 SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU Sanaa Rehman

2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 2. FREDSFRÄMJANDE INSATSER: BETYDELSE OCH OMFATTNING 4 3. DEN SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSEN: OMFATTNING OCH MÅL ICKE-STATLIGA AKTÖRER FÖR FRED POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR 9 4. ORGANISATIONER SOM LEDER FREDSFRÄMJANDE INSATSER FÖRENTA NATIONERNA (FN) NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONEN (NATO) EUROPEISKA UNIONEN (EU) DET VIDGADE SÄKERHETSPERSPEKTIVET OCH BEHOVET AV NYA 12 FREDSFRÄMJANDE INSATSER 6. SVERIGE I SAMTIDA FREDSFRÄMJANDE INSATSER AFGHANISTAN/ISAF KOSOVO- KFOR-EULEX SOMALIA- EU NAVFOR OPERATION ATLANTA LITTERATUR 18 BILAGA 1. ÖVERSIKT ÖVER SVENSKT DELTAGANDE I FREDSFRÄMJANDE INSATSER 22

4 FÖRBERED DIG PÅ ETT VIKTIGT ARBETE 1. INLEDNING Sverige har en lång och traditionsrik historia av deltagande i fredsfrämjande insatser. Redan år 1948 bidrog Sverige med observatörer till FN:s observatörsgrupp United Nations Truce Supervision Organization (UNTSO) i syfte att övervaka eldupphöravtalet i Suez och att underlätta för medlingen mellan Israel och de arabiska grannländerna. Sverige har sedan dess engagerat sig i fredsfrämjande insatser i över 60 länder och omkring svenskar har tjänstgjort i dessa insatser (Försvarsmakten, 2006). Den ledande aktören i de allra flesta insatserna har varit FN, men under de senaste åren har Sverige även deltagit i fredsfrämjande insatser under ledning av andra internationella och regionala organisationer såsom Nato och EU. Denna text syftar till att på ett övergripande vis beskriva svenska fredsfrämjande insatsers omfattning, målsättning och karaktär. Följande text bör i första hand ses som utbildningsmaterial för de som kan tänka sig att genomföra utlandstjänst, men vänder sig även till dem som är intresserade av att få en övergripande beskrivning av svenska fredsfrämjande insatser, från förr och nu. 2. FREDSFRÄMJANDE INSATSER: BETYDELSE OCH OMFATTNING Begreppet fredsfrämjande insatser (Peace Support Operations) används enligt svensk terminologi och även i FN-sammanhang som ett samlingsbegrepp för olika typer av insatser som sätts in i en konfliktsituation för att bevara eller framtvinga fred samt för att förebygga konflikt (Lund, 1996). Trots att begrepp såsom fredsbyggande och fredsbevarande ofta tillämpas utan åtskillnad, skiljer sig begreppens innebörd avsevärt. De olika fredsfrämjande insatserna används i olika faser, med skilda syften och åtgärder. Begreppet fredsfrämjande insatser finns inte i FN:s stadga, utan brukar refereras till kapitel 6½ som emellertid inte existerar men som infaller mellan FN-stadgans kapitel VI som handlar om fredlig lösning av konflikter och kapitel VII som bland annat berör agerande vid hot mot freden. På talet introducerades begreppet förebyggande diplomati av FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Begreppet innefattade de åtgärder som skulle förhindra att (mellanstatliga) konflikter spred sig eftersom detta kunde leda till en nukleär konfrontation mellan supermakterna (Lund, 1996). År 1992 presenterade FN:s dåvarande generalsekreterare Boutros Boutros Ghali dokumentet An Agenda for Peace som definierade FN-insatsernas syfte och funktion i upprätthållandet av internationell fred och säkerhet (Boutros Ghali, 1992). I dokumentet utvecklade Boutros Ghali bland annat begreppet förebyggande diplomati inom ramen för preventiv diplomati: Actions to prevent disputes from arising between parties, to prevent existing disputes from escalating, and to limit the spread of the latter when they occur. (Boutros Ghali 1995:45) 4 Svenska fredsfrämjande insatser

5 Denna breda konceptualisering av preventiv diplomati fångar bland annat in det vi idag kallar för konfliktförebyggande insatser, vilka syftar till att förebygga att konflikter eskalerar till väpnade konflikter. Boutros Ghalis definition har dock kritiserats för sin bredd, då den även inkluderar situationer av redan konflikt, vilket gör gränsdragningen mellan konfliktförebyggande och fredsskapande (Peace making) otydlig. Detta har bl.a. uppmärksammats av fredsforskaren Michael Lund (1996) som anser att de konfliktförebyggande åtgärderna i form av politiskt agerande, preventiv diplomati och bistånd skall användas i skedet mellan fred och krishantering då det föreligger en risk för våldsanvändning. Vad gäller fredsbyggande insatser (Peace Building Operations) syftar dessa till att skapa förutsättningar för hållbar fred genom att bidra till förbättrade politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Till skillnad från konfliktförebyggande insatser är inte närvaron av vapenvila nödvändig för genomförandet av en fredsbyggande insats. Emellertid skall det finnas praktiska möjligheter till att kunna genomföra den fredsbyggande insatsen och det får således inte föreligga ett omedelbart hot mot insatsen (Gunner & Nordquist, 2007). De fredsbyggande insatserna utgörs av två huvudkomponenter: preventing a relapse into war och self-sustaining peace. Den första komponenten innebär att man genom att vidta vissa åtgärder arbetar för att öka den folkliga viljan att nå en fredlig lösning av konflikten. Exempel på sådana åtgärder kan vara att stärka det folkliga deltagandet, inrätta demokratiska institutioner och förebygga motsättningar som skulle kunna leda till eventuella väpnade strider. Genom att skifta krigspolitik mot fredspolitik och därmed övertyga parterna om att de tjänar mer på fred än på fortsatt strid kan man uppnå en varaktig fred (Miall, Woodhouse & Ramsbotham, 1999). Den andra komponenten innebär att man stärker politiska, rättsliga och frivillighetsbaserade institutioner och organisationer för att genom dessa stärka och utveckla en lokal demokratisk kultur och praxis vilken stödjer en fredlig utveckling (Gunner & Nordquist, 2007). Fredsbevarande insatser (Peacekeeping Operations) avser insatser som genomförs efter ett freds- eller eldupphöravtal. William J. Durch (1997) påpekar att en fredsbevarande insats vanligtvis initieras först då parter har hamnat i ett tillstånd där man av exempelvis ekonomiska anledningar inte längre vill föra krig mot varandra. Vid en sådan situation behöver parterna en tredje part som bidrar med säkerhet för att minimera risken att den andra parten inte kommer att leva upp till sina åtaganden vid freds- eller eldupphöravtalet. De traditionella fredsbevarande insatserna vilar på tre grundprinciper: parternas medgivande; opartiskhet; och begränsad våldsanvändning med undantag för självförsvar (Engdahl & Lindh, 2005). Soldater som deltar i en fredsbevarande insats har tillstånd att använda vapen för att underlätta för fredsförhandlingar eller i självförsvar, och alltså inte i ett våldsanvändande syfte. I FN-sammanhang knyts dessa principer till kapitel VI av FN-stadgan eftersom en insats av denna karaktär saknar inslag av tvångsåtgärder. Enligt FN:s säkerhetsråd äger fredsbevarande insatser i mellanstatliga konflikter endast rum då de stridande parterna har gett sitt godkännande, varefter insatsen bör ledas av en till konflikten neutral aktör. Vid inomstatliga konflikter behöver emellertid inte säkerhetsrådet ge sitt godkännande till insatsen då denna hänvisas till kapitel 6½ i FN:s säkerhetsstadga. Svenska fredsfrämjande insatser 5

6 Fredsframtvingande insatser (Peace Enforcement Operations) innebär att man i en konfliktsituation tvingar parterna till förhandling för att därigenom upprätthålla fred. De fredsframtvingande insatserna brukar hänvisas till kapitel VII i FN stadgan där det står följande: Inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar. (FN-stadgan kapitel VII) I en fredsframtvingande insats finns möjligheten att tillgripa militära medel för att uppnå detta syfte, hålla isär de stridande parterna, samt skydda civilbefolkningen. Till skillnad från fredsbevarande insatser kan denna typ av insats genomföras utan ett medgivande från de stridande parterna (Jeong, 2005). Sammanfattningsvis har ovanstående text identifierat fyra typer av insatser som alla faller inom ramen för det vi kallar för fredsfrämjande insatser. I huvudsak skiljer sig dessa åt i termer av tidsperspektiv och användandet av våld. De preventiva åtgärderna, som vi även kallar konfliktförebyggande insatser, äger rum innan det att en konflikt ägt rum och där det krävs medel som förhindrar att konflikten bryter ut. De medel som används i de konfliktförebyggande insatserna är i huvudsak politiskt agerande, preventiv diplomati och bistånd. Fredsbyggande insatser å andra sidan förutsätter inte att det råder fred vid tiden för att insatsen äger rum. Istället skapas förutsättningar för hållbar fred genom att exempelvis stärka social, politisk och ekonomisk struktur. En fredsbevarande insats äger rum efter ett vapenstillestånd. Det som kännetecknar den fredsbevarande insatsen är att parterna har gett sitt medgivande till insatsen; att insatsen förs av en till konflikten opartisk aktör; och att våldsanvändningen är begränsad till självförsvar. De fredsframtvingande insatserna sätts in när en väpnad konflikt utbrutit, men först när de metoder som lyfts fram i kapitel VI av FN-stadgan inte lyckats återupprätta internationell fred och säkerhet. FN:s säkerhetsråd kan då auktorisera en extern aktör att tillgripa militära medel för att söka stävja den väpnade konflikten. Syftet med insatsen är att tvinga parterna till vapenvila och förhandling, således behöver insatsen inte föregås av ett medgivande från de stridande parterna. Efter denna korta redogörelse för hur fredsfrämjande insatser kan definieras och tolkas, följer här ett stycke som beskriver den svenska fredsfrämjande insatsens karaktär, dess omfattning och målsättning. 3. DEN SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSEN: OMFATTNING OCH MÅL År 1948 inleddes FN:s första fredsfrämjande insats med observatörsgruppen United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO). Insatsen hade som syfte att övervaka eldupphöravtalet i Suez och att underlätta för medlingen mellan Israel och de närliggande arabländerna. I ett tidigt skede av insatsen bidrog Sverige med obeväpnade observatörer vars uppdrag var att bevaka avtalet genom att rapportera om utvecklingen i området. År 1956 skickade Sverige sin första väpnade trupp, den s.k. Suezbataljonen, till insatsområdet. Detta var första gången som Sverige bidrog med beväpnade trupper till en fredsfrämjande insats och startskottet för det som skulle komma att bli den svenska utlandsstyrkan. Sedan dess har Sverige deltagit i en mängd FN-ledda insatser bl.a. i Kashmir, Grekland, 6 Svenska fredsfrämjande insatser

7 Svenska fredsfrämjande insatser 7

8 Libanon, Nya Guinea, Jemen, Iran, Irak, Afghanistan, Centralamerika, Kuwait, Angola, El Salvador, Georgien, Moçambique, f.d. Jugoslavien och Guatemala. Idag (2011) finns den svenska utlandsstyrkan bl.a. placerad i Kosovo (KFOR), utanför Somalias kust (EU- Navfor), samt i Afghanistan (ISAF). Vidare finns även militära observatörer stationerade i ett flertal länder såsom Indien, Pakistan och Kina (Försvarsmakten, 2006). En överblick över svenska fredsfrämjande insatser visar samtidigt att det svenska engagemanget i FNinsatser stadigt har minskat, och istället har man i allt ökad grad bidragit till insatser som leds av Nato och EU (Pettersson, 2009). Sedan 1996 års försvarsbeslut har Sveriges engagemang i fredsfrämjande insatser varit en av Försvarsmaktens huvuduppgifter. Insatserna berör dock ofta flera departement, varav fyra departement är direkt berörda vid en förfrågan om svenska insatser till internationella fredsfrämjande insatser: Justitiedepartementet: är ansvarigt för polis- och rättsväsendet vars verkställande organ är Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Domstolsväsendet. Utrikesdepartementet: har det övergripande ansvaret för Sveriges utrikesrelationer och departementets anslag på statsbudgeten finansierar en stor del av de fredsfrämjande insatserna och internationella utvecklingssamarbeten (exempelvis SIDA). Försvarsdepartementet: sorterar bl.a. Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Finansdepartementet: deltar i alla beslut som generar kostnader i statsbudgeten. Den svenska utlandsstyrkan verkar utanför Sveriges gränser och är en del av den svenska försvarsmakten. Utlandsstyrkans primära uppgifter är att avvärja risk för väpnad konflikt, stävja väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd och skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med väpnad konflikt (Regeringens proposition 2008/09:140). 3.1 ICKE-STATLIGA AKTÖRER FÖR FRED Icke-statliga organisationer, såsom folkrörelser, intresseföreningar, kyrkor och privata forskningsinstitut spelar en betydelsefull roll i fredsfrämjande insatser. Icke-statliga organisationer skiljer sig åt i fråga om storlek, omfattning och karaktär. Det som vanligtvis utmärker en icke-statlig organisation från en statlig är att de bygger på frivilliga initiativ och inte är vinstdrivande. Exempel på internationella icke-statliga organisationer är Amnesty International och Human Rights Watch, vilka båda är partipolitiskt obundna människorättsorganisationer som engagerar sig i fredsfrämjande insatser och verkar för mänskliga rättigheter. Röda korset finns i 185 länder världen över varav Svenska Röda Korset utgör en av de äldsta organisationerna inom rörelsen. Organisationens syfte är att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse för vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan alla folk ( 8 Svenska fredsfrämjande insatser

9 3.2 POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR Den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet togs fram år Strategin redogör för en övergripande väg ledning för svenskt agerande i internationella insatser och beskriver även Sveriges målsättning vid deltagandet i fredsfrämjande insatser: I grunden ligger försvar av ett antal universella normer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Därtill bidrar vårt deltagande i insatser till att värna och främja övergripande intressen såsom världsordning, med sin grund i folkrätten, för att uppnå fred, frihet och försoning. (Regeringens skrivelse 2007/08:51) Sverige skall enligt ovanstående citat ta ett större ansvar under mer samordnade former i internationella insatser. Ambitionen är att man genom att bidra till internationella insatser bidrar både till den internationella säkerheten och utvecklingen och även Sveriges nationella säkerhet och utveckling. De internationella insatserna ger svenska myndigheter och organisationer erfarenheter som bidrar till utvecklandet av vår egen nationella krishanteringsförmåga (Regeringens skrivelse 2007/08:51). Sverige skall ha både civila och militära förmågor som ska bidra till såväl kortsiktiga som långsikta insatser av olika karaktärer. De fredsfrämjande insatser som Sverige bidrar till ska ske inom ramen för FN, Nato, EU och OSSE. Ambitionen är att det svenska inflytandet ska i öka i dessa organisationer, detsamma gäller även insynen i organisationernas verksamhet. Vad gäller FN är regeringens målsättning att värna om FN-stadgan samt att upprätthålla FN:s primära ansvar för fred och säkerhet. Vad gäller samarbetet med Nato anser regeringen att detta ska fördjupas ytterligare, särskilt genom att Sverige aktivt skall bidra till Natoledda insatser. I strategin står följande om Partnerskapssamarbetet (PfP) och Sveriges engagemang i Natoledda insatser: Partnerskapssamarbetet, inklusive deltagandet i Nato-ledda insatser, utgör också ett centralt instrument för utvecklandet och stärkandet av Försvarsmaktens interoperabilitet och förmåga till deltagande i internationella krishanteringsinsatser generellt Sverige behöver samarbetet med Nato för att kunna möta de behov vi har av att utveckla förmågor för deltagande i internationell fredsfrämjande verksamhet, oavsett om det sker under Natos, FN:s eller EU:s ledning. (Regeringens skrivelse 2007/08:51) Sverige har som ambition att spela en viktig roll i det europeiska samarbetet genom att bidra till utvecklingen av unionen som en växande utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Sveriges målsättning är att bidra aktivt till utvecklingen av EU:s förmåga att genom föra insatser till stöd för internationell fred och säkerhet inom ramen för ESFP. Ett uttryck för detta är det faktum att Sverige deltagit i alla civila och militära insatser inom ESFP. Sverige kommer fortsättningsvis aktivt att bidra till den konceptuella utvecklingen av EU:s konflikthanteringsförmåga, både på den militära och den civila sidan. (Regeringens skrivelse 2007/08:51). Svenska fredsfrämjande insatser 9

10 10 Svenska fredsfrämjande insatser

11 4. ORGANISATIONER SOM LEDER FREDSFRÄMJANDE INSATSER 4.1. FÖRENTA NATIONERNA (FN) FN är den organisation som traditionellt sätt organiserat och lett fredsfrämjande insatser i världen. FN grundades efter andra världskriget år 1945 i syfte att upprätthålla fred och säkerhet i världen. Tre år efter sin tillkomst, år 1948, ägde FN:s första fredsfrämjande insats rum. Sedan dess har sammanlagt 68 fredsfrämjande insatser ägt rum med FN:s godkännande och under organisationens styrning. Detta gör FN till den organisation som organiserat flest antal fredsfrämjande insatser i modern tid, även om trenden den senaste tiden tyder på att andra organisationer såsom EU och Nato tagit en allt större roll vad gäller fredsfrämjande arbete. Formellt brukar insatsstyrkan få sitt mandat av FN:s säkerhetsråd, som sedan i sin resolution etablerar den fredsfrämjande insatsen. Mandatet vad gäller organisering, finansiering, och utförandet av insatserna skiljer sig givetvis åt vid respektive insats. Emellertid finns det några drag i den formella processen som majoriteten av FN-insatserna har gemensamt. Efter att insatsen fått sitt mandat av FN:s säkerhetsråd är det FN:s generalsekreterare som är ansvarig för utförandet av insatserna. Generalsekreteraren stöds i sin tur av tre avdelningar inom FN-sekretariatet: Department of Peacekeeping Operations (DPKO) har uppgiften att dagligen utföra ledningen av insatsernas planering, förberedelser och underhållsstöd. Den andra avdelningen består av Department of Political Affairs (DPA), vars uppgift är att bevaka konflikter, ge stöd i politiska frågor och arbeta med konfliktförebyggande, fredsbyggande och fredsskapande frågor. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) är den tredje avdelningen och koordinerar de humanitära insatserna. Förutom dessa avdelningar finns även en representant med ett huvudsakligt syfte att se till att civila och militära aktörer samarbetar inom en insats. Denna roll har den s.k. Special Representative of the Secretary General (SRSG) (Asplund, Beausang, Hartoft & Wahlberg, 2003). FN har inga egna militära förmågor utan är beroende av medlemsländernas nationella bidrag. Detta innebär således att FN endast kan auktorisera en insats, medan medlemsländerna genom sina bidrag utför insatsen NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONEN (NATO) Nato bildades år 1949 genom undertecknandet av den s.k. Atlantpakten (North Atlantic Treaty), och består idag av 26 allierade stater. Efter kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning förändrades Natos roll på den internationella arenan: från att ha varit en organisation med syfte att avvärja hot från Sovjetunionen till att vara en dominerande bidragsgivare till det fredsfrämjande arbetet i världen (Sundström, Rosén & Hall, 2004). Eftersom Nato i huvudsak är en militärorganisation utan civila förmågor kan man endast bidra med militära styrkor i en fredsfrämjande insats. De militära förbanden tränas tillsammans inför fredsfrämjande insatser och leds i huvudsak av en multinationell ledning där medlemsländerna finns representerade. De insatser som Nato utför består till stor del av fredsframtvingande insatser, det vill säga att man genom militära medel tvingar parter till förhandling. Svenska fredsfrämjande insatser 11

12 De militära styrkorna utgörs av medlemsländernas militära bidrag och i vissa fall även bidrag från icke-medlemmar. Ett exempel på ett sådant bidrag är den svenska ISAF-insatsen i Afghanistan. Sverige är inte Nato-medlem men ingår i den Nato-ledda insatsen (Nato 2001). Som medlem i Natos samarbetsprogram Partnerskap för fred (PfP), kan Sverige och andra medlemmar själva bestämma över vilka Nato-ledda insatser de vill delta i och på vilket sätt de vill delta i insatsen EUROPEISKA UNIONEN (EU) Kölndeklarationen som signerades år 1999 fastslog att EU skulle stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) genom att utforma en gemensam europeisk säker hets- och försvarspolitik (ESFP). ESFP utgör sedan dess bildande en integrerad del av GUSP och består av tre komponenter varav två första komponenterna utgörs av civil och militär kris hantering. Den militära kris hanterings komponenten utgörs av en snabbinsatsstyrka, och den civila kris hanterings komponenten består av ett polisiärt och rättsligt samarbete. Den tredje komponenten i ESFP är den kon flikt förebyggande komponenten, som genom en gemensam och integrerad strategi ska uppnå stabilitet på lång sikt och även skapa förutsättningar för ett gynnsamt politiskt klimat (Lindell, 2006). Inte heller EU har någon egen armé, utan dess militära resurser bygger på bidrag från medlemsländerna. Varje medlemsland anmäler vilka militära resurser som de kan ställa till EU:s förfogande vid en eventuell insats. Anmälan är inte bindande, och beslutet att bidra med militär personal och materiel till en insats fattar medlemslandet självt från fall till fall. EU-länderna har tillsammans gjort åtaganden på över man, cirka 100 stridsflygplan och 400 fartyg (Bono, 2004). Med hjälp av medlemsländernas bidrag har EU slutfört åtta operationer och idag har EU tio operationer med olika förmågor, bland vilka Sverige bidrar med både militära och civila resurser. Bland annat bidrar Sverige med personal som tjänstgör som internationella officerare i EU:s militära stab EMUS och man har tidigare även bidragit till militära insatser i bland annat Operation Concordia i Makedonien och Operation Artemis i Demokratiska Republiken Kongo (Försvarsmakten, 2006). 5. DET VIDGADE SÄKERHETSPERSPEKTIVET OCH BEHOVET AV NYA FREDS FRÄMJANDE INSATSER Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats radikalt sedan Kalla krigets slut. Idag är antalet inomstatliga konflikter betydligt fler än de mellanstatliga konflikterna (Heldt & Wallensteen, 2006) och den senaste tiden har även antalet inbegripa aktörer ökat avsevärt. Anledningen till detta är att den fredsfrämjande insatsens karaktär har förändrats till mer komplexa och multifunktionella insatser där man arbetar med långtgående politiska mål såsom demokratisering, ekonomisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter (Nilsson, Hull, Derblom & Egnell, 2009). Sedan Kalla krigets slut har även gränsen mellan civila och militära kriser blivit alltmer otydlig vilket har gett upphov till en ny och bredare hotbild som i sin tur kräver nya 12 Svenska fredsfrämjande insatser

13 lösningar och en ökad flexibilitet. Begreppet fredsfrämjande insatser bygger idag i större utsträckning på en utökad civil-militär samverkan vilket innebär att civila och militära aktörer tillsammans arbetar för säkerhet, fred och utveckling i det område där insatsen ifråga äger rum. Mot bakgrund av detta har multinationella organisationer såsom FN och EU i större utsträckning börjat utveckla strategier för det civil-militära samarbetet i fredsfrämjande insatser, något som visat sig vara ett problematiskt samarbete. Eftersom man tidigare inte insett behovet av en förbättrad koordinering och samordning mellan militären och de civila aktörerna har följden av detta inneburit ett försämrat resultat av insatserna (de Coning, 2008). Skillnaderna mellan organisationskultur och tidsperspektiv vad gäller de civila och militära aktörerna försvårar möjligheterna till att samarbeta. Civila organisationer tenderar att vara mindre hierarkiska, de har yngre chefer samt kortare beslutsväg än de militära insatserna. Även vad gäller arbetssätt skiljer de civila och militära insatserna åt genom att civila organisationer i större utsträckning börjar sitt arbete på lokal nivå genom olika projekt, medan de militära aktörerna utgår från ett avtal med den centrala makten. Vad gäller tidsperspektivet är de civila insatserna oftast på plats innan militären kommer, och de har ofta inte heller en tidsbegränsad plan över hur länge de skall stanna. Ovannämnda exempel är endast några få av de hinder som de civil-militära insatserna kan stå inför. Dessa kan leda till misstro och skepsis och i slutändan även leda till att civila aktörer inte gärna samarbetar med militära aktörer inom ett insatsområde, eller vice versa (Rehman, 2010). 6. SVERIGE I SAMTIDA FREDSFRÄMJANDE INSATSER 6.1 AFGHANISTAN/ISAF USA inledde kriget mot Afghanistan den 7 oktober år 2001 med det uttalade målet att tillfångata Usama bin Laden och tillintetgöra al Qaida, som man höll ansvariga för attackerna mot USA den 11:e september samma år. Målet var även att störta den sittande afghanska regimen (Maloney, 2006). På mindre än tre månader störtade man regimen i Afghanistan genom det man kallade för Operation Enduring Freedom (OEF) och tillsatte en övergångsregering med den av USA handplockade Hamid Karzai som president. Att tillfångata bin Laden visade sig dock vara svårt, och än svårare var det att utrota al Qaida. Chefen för Natostyrkorna, general Stanley McChrystal, uttryckte i en rapport som följande: Vi måste vara medvetna om att vårt sätt att agera skapar fler talibaner. Konventionellt sett skulle det återstå åtta talibaner om vi skjuter två av tio. Men de två döda har många släktingar som vill hämnas. Så matematiken här i Afghanistan innebär att tio minus två blir tjugo. Vi får tio nya fiender istället för två färre. (Washington Post, ) FN:s säkerhetsråd auktoriserade i slutet av år 2001 bildandet av en internationell säkerhetsstyrka som skulle hjälpa den nytillsatta afghanska regeringen med upprätta säkerheten i den afghanska huvudstaden Kabul. Den internationella säkerhetsstyrkan som auktoriserades genom säkerhetsrådets resolution 1386 går under namnet International Svenska fredsfrämjande insatser 13

14 Security Assistance Force (ISAF), där även Sverige deltar, och som sedan 2003 leds av Nato (Säkerhetsrådets resolution 1386). År 2004 utvidgades det tidigare FN-mandatet till att gälla i hela Afghanistan (Säkerhetsrådets resolution 1510). ISAF ökade sin geografiska expansion gradvis och med denna utveckling ändrade insatsen karaktär. Till en början hade insatsen haft en fredsbevarande karaktär, men insatsens operationer blev alltmer offensiva i takt med att säkerhetssituationen förändrades (Conetta, 2002). Idag utgörs ISAF av en styrka på cirka 60,000 soldater som representerar 42 länder, bland dessa bidrar även icke Nato-medlemmar med soldater till ISAF styrkan. Det största bidraget till ISAF kommer från USA (cirka 30,000 soldater), därefter Storbritannien (cirka 8,500 soldater) ( Sverige bidrar med cirka 500 soldater. Det svenska bidraget till ISAF utgjordes till en början av en underrättelseenhet, därefter bidrog man fram till år 2004 med en enhet för civilmilitär samverkan (Civil Military Cooperation, CIMIC). Sedan mars 2006 leder Sverige ett PRT i Mazar-e-Sharif (PRT- MeS), en stad belägen i de norra delarna av Afghanistan. Provincial Reconstruction Teams (PRT) utgör de regionala enheter för säkerhet och återuppbyggnad som ISAF främst arbetar genom. Dessa enheter inkluderar civil och politisk kompetens, militär, polis och hjälporganisationer. De anställda i PRT-MeS utgörs i huvudsak av personal från Sverige och Finland KOSOVO- KFOR-EULEX Fram till talet utgjordes Kosovo av en självstyrande provins i den dåvarande jugoslaviska delstaten Serbien. Majoriteten av Kosovos invånare var albaner, och efter det att självstyret upphävdes av president Milosevic i början av 1990-talet, följde en period av förtryck riktad mot den albanska befolkningen i Kosovo. Som ett svar på förtrycket mot albaner, bildades en gerillarörelse vid namn Ushtria Çlirimtare e Kosovës (Kosovos befrielsearmé, UCK) som började angripa de serbiska säkerhetsstyrkorna. Under våren år 1998 kontrollerade UCK cirka 30 % av provinsens territorium samtidigt som ett fullskaligt krig bröt mellan UCK och serbiska styrkor som orsakade ett stort antal civila dödsoffer och en massflykt av människor undan striderna (Malcolm, 2002). Som ett resultat av detta inledde Nato, utan FN:s godkännande, en flygoffensiv mot Serbien, varefter de serbiska trupperna blev tvungna att dra sig tillbaka från Kosovo. År 1999 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1244 genom vilken en internationell styrka för Kosovo (KFOR) upprättades (Säkerhetsrådets resolution 1244). År 2008 förklarade Kosovo sig som självständig stat, vilket erkändes av ett 50-tal länder, däribland Sverige. De länder som vägrat att godta Kosovos självständighet är bl.a. Serbien, Ryssland och Bosnien- Hercegovina (Sperling & Webber 2009). Sedan år 1999 ingår Sverige i den Nato-ledda styrkan Kosovo Force (KFOR). Denna styrka har ett fredsbyggande syfte såtillvida att man har som uppgift att upprätthålla fred och säkerhet i Kosovo, samt att stödja den regering som tillsats av FN (Natos role in Kosovo, 2010). I KFOR ingår cirka personer, varav den svenska insatsen utgörs av cirka 250 man, en styrka som byts ut var sjätte månad. Den svenska styrkan utgörs i huvudsak av ett skyttekompani, underrättelseenheter och stabsofficerare och ingår i förbandet Multinational Task Force Centre (MNTF C) tillsammans med Irland, Tjeckien, Slovakien, 14 Svenska fredsfrämjande insatser

15 Svenska fredsfrämjande insatser 15

16 16 Svenska fredsfrämjande insatser

17 Lettland och Finland (Försvarsmakten, I takt med att landet blir stabilare minskar den svenska styrkan i Kosovo, i likhet med de övriga bidragande länderna (Regeringens proposition 2009/10:37). I Kosovo finns även sedan år 2008 en civil insats som har till syfte att bistå uppbyggnaden av landet. Den civila insatsen går under namnet EULEX och ingår i EU:s civila insatser. Uppgiften är bl.a. att se till att etablera en fungerande rättstat där polis, domstolar och kriminalvård spelar en viktig roll SOMALIA- EU NAVFOR OPERATION ATLANTA År 1991 störtades den somaliske diktatorn Siad Barre varefter det uppstod ett långvarigt maktvakuum i landet. Detta maktvakuum har resulterat i ett flertal inomstatliga konflikter mellan milisgrupper och regeringsstyrkor som krävt tusentals civila dödsoffer (Wheeler, 2002). Förutom de rådande konflikterna har även den humanitära situationen förvärrats på grund av svår torka och kraftigt ökade livsmedelspriser. Nästan hälften av den somaliska befolkningen står inför akuta behov av nödhjälp. Sedan diktatorn Barre störtades har även antalet piratattacker ökat kraftigt i och med att landet har haft en i det närmaste obefintlig kustbevakning. Piraterna utgjordes till en början av lokala fiskare som ställde sig emot det olagliga fiske som bedrevs av internationella fartyg på somaliskt vatten. Till sitt försvar beväpnade de lokala fiskarna sig och utförde attacker mot de internationella fartygen (Mansbach, 2000). Piraterna har haft ett relativt stort stöd bland den somaliska befolkningen eftersom det inte längre går att livnära sig på det lokala fisket, vilket är en direkt konsekvens av det numera utfiskade vattnet. Piraterna har främst attackerat de handelsfartyg som passerat Adenviken, och däribland FN:s mattransporter som sedan länge använt viken för att transportera mat mellan Europa och Asien. Som ett resultat av det maktvakuum som funnits i landet, har piraterna kunnat utföra sina attacker tämligen ostört (Regeringen, 2009). FN:s säkerhetsråd beslutade genom resolution 1816 att man i syfte att skydda transporter med förnödenheter från piratattacker skulle placera militära styrkor i Adenviken (Säkerhetsrådets resolution 1816). Med stöd av resolution 1816 och den somaliska övergångsregeringen inledde EU år 2008 Operation Atlanta. Under år 2009 bidrog Sverige med förbandet ME01 bestående av korvetterna Stockholm och Malmö och stödfartyget Trossö. Under år 2010 är den svenska styrkan ME02 under sex månader på plats utanför Somalias kust med fartyget HMS Carlskrona (M04). Den svenska styrkans huvudsakliga ansvar är att eskortera FN:s livsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar till Somalia, från Djibouti till staden Bosaso i norra Somalia (HKV skrivelse 01630:52 800). Svenska fredsfrämjande insatser 17

18 7. LITTERATUR Asplund, M., Beausang, P., Hartoft, P., & Wahlberg, M. (2003). Civil-militär samverkan vid internationella insatser: från koncept till praktiskt genomförande. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bono, G. (2004). The EU s Military Doctrine: an Assessment, International Peace keeping, vol. 11(3), Boutros-Boutros, G. (1995). An Agenda for Peace Preventive Diplomacy, Peacemaking and Peace-keeping. FN-dokument (A/47/277-S/24111) < agpeace.html> Conetta, C. (2002). Strange Victory: A Critical appraisal of Operation Enduring Freedom and the Afghanistan War < de Coning, Cedric. (2008). The United Nations and the Comprehensive Approach. Köpenhamn: Danish Institute for International Studies (DIIS). Doyle, M.W. War Making and Peace Making- the United Nations Post- Cold War Record i Crocker, A., Hampson F. A., & Aall P. (red). Turbulent Peace The Challenges of Managing International Conflict. Washington DC: United States Institute of Peace. Dursch, W. J., (1997). UN Peacekeeping, American Politics, and the Uncivil Wars of the 1990: s. New York: Macmillan. Engdahl, O., & Lindh, G. (2005). Regeringens befogenheter att sända väpnad styrka till andra länder. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. Förenta Nationernas stadga och stadga för den internationella domstolen < FN:s säkerhetsråd Resolution < 1816% pdf> FN:s säkerhetsråd Resolution < N01/708/55/PDF/N pdf?OpenElemet> FN:s säkerhetsråd Resolution < FN:s säkerhetsråd Resolution < Friis, K. (2008). Comprehensive Approach: Challenges and Opportunities in Complex Crisis Management. Oslo: Norwegian Institute of International Affairs (NUPI). 18 Svenska fredsfrämjande insatser

19 Försvarsmakten. Om insatsen i Kosovo. < Internationella-insatser/Kosovo--KFOR/Om-insatsen> Försvarsmakten. (2006). Swedish International Forces in the Service of Peace: International Missions undertaken by the Swedish Armed Forces. Malmö: Bokförlaget Arena. Försvarsmakten. (2009). Fastställande av målsättning för svenskt styrkebidrag för insats i EU Navfor Atlanta (ME01), HKV skrivelse 01630:52 800, Gunner, G., & Nordquist, K-Å. (2007). Mänskliga rättigheter och fredsbyggande- skilda agendor men samma mål? Stockholm: Teologiska Högskolan. Heldt, B., & Wallensteen, P. (2006). Peacekeeping operations: Global patterns of Intervention and success Stockholm: Folke Bernadotteakademin. Jeong, H-W (2005). Peacebuilding in Postconflict Societies: Strategies & Process. London: Lyenne Rienner Publishers. Lindell, M. (2006). Krishanteringsinsatser inom ramen för ESFP- en analys av de utvecklade Petersbergsuppgifterna. Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Lund, M. (1996). Preventing Violent Conflicts: a Strategy for Preventive Diplomacy. Washington D.C.: United States Institute of Peace Press. Malcolm, N. (2002). Kosovo- a Short History. Oxford: Pan Books. Maloney, S-M. (2006). Enduring the Freedom: A Rogue Historian in Afghanistan. Virginia: Potomac Books. Mansbach, R-W. (2000). The global puzzle: issues and actors in world politics. Boston: Houghton Mifflin. Miall, H., Woodhouse, T., & Ramsbotham, O. (1999). Contemporary Conflict Resolution. Cambridge: Polity Press. Nato. (2010). International Security Assistance Force and Afghan National Army strength and Laydown < NATO Handbook < > Nato s role in Kosovo < Nilsson, C., Hull, C., Derblom, M., & Egnell, R. (2009). Comprehensive Approach i freds främjande insatser- den allomfattande insatsens beståndsdelar. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. Svenska fredsfrämjande insatser 19

20 Olsson, S. (2009). Kampen om hearts and minds i Afghanistan. Stockholm: Total försvarets forskningsinstitut (FOI). Pettersson, J. (2009). Försvarsmaktens internationella insatser: en rapport om en ännu inte genomförd ambitionssökning. Stockholm: FN-förbundet UNA. Regeringen, Fredsfrämjande insatser < Regeringen, Bara frihandel kan stoppa piratterrorn < sb/d/11388/a/126925> Regeringen (2007). Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell fredsoch säkerhetsfrämjande verksamhet skrivelse. Skrivelse 2007/08:5. Regeringen (2009). Fortsatt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (KFOR). Proposition 2009/10:37. Regeringen (2009). Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Proposition 2009/ Regeringen (2009). Ett användbart försvar. Proposition 2008/09:140. Rehman, S. (2010). Comprehensive Approach- det pragmatiska förhållningssättet till samarbete och koordinering vid internationella insatser i komplexa konflikter, i E. Göransson., S. Rehman., A. Alvinius., B. Tomtlund., I. Robertson., F. Kernic., & G. Larsson. (2010). Comprehensive Approach litteraturgenomgångar av begreppet och dess relation till ledarskap samt en empirisk intervjustudie. Stockholm: Försvarshögskolan. Sperling, J., & Webber, M. (2009). NATO: From Kosovo to Kabul, International Affairs 85(3), Sundström, M., Rosén, M., & Hall, M. (2004). En guide till mellanstatliga organisationer. Lund: Studentlitteratur. Svenska Afghanistankommittén, SAK, < United Nations List of Operations, < Washington Post. ( ). Commander s Initial Assessment < washingtonpost.com/wp-srv/politics/documents/assessment_redacted_ pdf> Wheeler, N-J. (2002). Saving Strangers: Humanitarian intervention in international society. Oxford: Oxford University Press. 20 Svenska fredsfrämjande insatser

21 Svenska fredsfrämjande insatser 21

22 BILAGA 1 2 ÖVERSIKT ÖVER SVENSKT DELTAGANDE I FREDSFRÄMJANDE INSATSER Mellanöstern ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN 1948 United Nations Truce Supervision Organization (UNTSO)/Israel FN 1, United Nations Emergency Force (UNEF)/Suezkanalen-Gaza FN 12, United Nations Observation Group in Lebanon (UNOGIL)/Libanon FN 83 militärpersonal United Nations Yemen Observation Mission (UNYOM)/Yemen FN 8 observatörer United Nations Emergency Force II (UNEF II)/Egypten FN 7,642 militärpersonal United Nations Interim Force in Lebanon (UNIFIL)/Libanon FN 8,012 mlitärpersonal United Nations Disengagement Observer Force (UNDOF)/Syrien FN United Nations Iran-Iraq Observer (UNIIMOG)/Irak och Iran FN 38 observatörer 1991 Kuwaitkriget/Kuwait FN All data är inhämtad från Försvarsmakten ( om inte annat anges. 3 UNEF-Suez och Gaza 22 Svenska fredsfrämjande insatser

23 Mellanöstern, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Kuwait Observer Mission (UNIKOM)/Irak och Kuweir FN 75 militärobservatörer United Nations Special Commission (UNSCOM), United Nations Monitoring Verification and Inspection Commission (UNMOVIC)/Irak FN 3 vapeninspektörer Europa ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN UN peace-supervising commission in Greece/Grekland FN 3 militärobservatörer United Nations Peace-keeping Force in Cyprus (UNFICYP) FN 25,589 militärpersonal, 2,365 poliser European Community Monitoring Mission (ECMM), European Union Monitoring Mission (EUMM)/F.d. Jugoslavien, Albanien, Ungern och Bulgarien EU International Conference on Former Yugoslavia Border Mission (ICFY)/F.d. Jugoslavien FN United Nations Protection Force (UNPROFOR)/F.d. Jugoslavien, Makedonien FN 98 militärobservatörer, 161 poliser 4 UNFICYP-Cypern Svenska fredsfrämjande insatser 23

24 Europa, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Peace Force (UNPF)/F.d. Jugoslavien, Makedonien FN 32 militärobservatörer, 30 poliser United Nations Protection Force Bosnia(UNPROFOR)/Bosnien & Herzegovina FN 7, United Nations Preventive Deployment Force Macedonia (UNPREDEP)/Makedonien FN United Nations Confidence Restoration Operation in Croatia (UNCRO)/Kroatien FN Inga uppgifter United Nations Mission of Observers in Pravlaca (UNMOP)/Kroatien FN 8 militärobservatörer United Nations Transitional Administration for Eastern Slovenia (UNTAES)/Kroatien FN 28 militärobservatörer, 21 poliser United Nations Police Support Group (UNPSG) FN 19 poliser OSCE Police Monitoring Group/Kroatien OSCE 17 poliser Western European Union Police Contingent in Mostar/Bosnien EU & WEU 19 poliser Western European Union Demining Assistance Mission (WEUDAM)/Kroatien EU Implementation Force (IFOR), Stabilisation Force (SFOR)/Bosnien Nato IFOR/SFOR-Bosnien 24 Svenska fredsfrämjande insatser

25 Europa, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Missions in Bosnia and Herzegovina(UNMIBH)/Bosnien Herzegovina FN European Union Force in Bosnia- Operation Althea (EUFOR)/Bosinen Herzegovina EU European Union Force in Macedonia-Operation Concordia/Makedonien EU 20 militärpersonal Multinational Advisory Police Element (MAPE)/Albanien WEU Kosovo Force (KFOR)/Kosovo Nato 10, United Nations Mission in Kosovo (UNMIK)/Kosovo FN OSCE Mission in Kosovo/Kosovo OSCE Missions in Georgie/Georgien FN 1 militärrådgivare United Nations Observer Mission in Georgia (UNOMIG)/Georgien FN 69 militärobservatörer OSCE Border Monitoring Operation in Georgia/Georgien OSCE 8 observatörer OSCE Assistance Group to Chechnya/Tjetjenien OSCE 3 militärrådgivare Svenska fredsfrämjande insatser 25

26 Afrika ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Opération des Nations Unies au Congo (ONUC)/Kongo FN 5, Mission de l Organisation des Nations Unies en République démocratique du Congo (MONUC)/Kongo European Union Interim Emergency Multinational Force (northeast Congo) Operation Artemis/Kongo-Uganda FN 25 militärobservatörer FN International Observer Team in Nigeria Biafra (IOT)/Nigeria Enligt önskemål av Nigerias regering 11 observatörer United Nations Transition Assistance Group (UNTAG)/Namibia-Angola FN 79 poliser United Nations Angolan Vertification Mission II (UNAVEM II)/Angola FN 65 militärobservatörer United Nations Angolan Vertification Mission III (UNAVEM III)/Angola FN 91 militärobservatörer och 61 poliser United Nations Observer Mission in Angola (MONUA)/Angola FN 6 militärobservatörer och 48 poliser United Task Force (UNITAF)/Somalia USA 300 sjukvårdare United Nations Operation in Somalia II (UNOSOM II)/Somalia FN 2 poliser, sjukvårdare 6 ONUC-Kongo 26 Svenska fredsfrämjande insatser

27 Afrika, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Mission in Mozambique (UNOMOZ)/Mozambique FN 29 militärobservatörer United Nations Observer Mission in Liberia (UNOMIL)/Liberia FN 1 militärobservatör United Nations Mission in Liberia (UNMIL)/Liberia FN European Union Mission in Liberia (EU MIL)/Liberia EU 1 militärrådgivare United Nations Observer Mission in Sierra Leone (UNOMSIL)/Sierra Leone FN 19 militärobservatörer United Nations Assistance Mission to Sierra Leone (UNAMSIL)/Sierra Leone FN 20 militärobservatörer United Nations Integrated Office for Sierra Leone (UNISIL)/Sierra Leone FN 1 förbindelseofficer Mission des Nations Unies pour l organisation d un referendum au Sahara Occidental (MINURSO)/Västsahara FN 85 United Nations Mission in Eritrea and Ethiopia (UNMEE)/Eritrea-Etiopien FN 13 militärobservatörer Joint Military Commission/Joint Monitoring Mission (JMC/JMM)/Sudan JMC 3 observatörer United Nations Advance Mission in Sudan (UNAMIS)/Sudan FN 1 militärpersonal Svenska fredsfrämjande insatser 27

28 Afrika, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Mission in Sudan (UNMIS)/Sudan FN 6 militärer African Union Mission in Sudan (AMIS)/Darfur Afrikanska Unionen 4 militärobservatörer United Nations Office for West Africa (UNOWA)/Västafrika och Kamerun FN 1 militärrådgivare Sydamerika ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Grupo de Observadores de las Naciones Unidas de Centroamérica (ONUCA)/Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, El Salvador FN 31 militärobservatörer Organisation de Naciones Unidas en El Salvador (ONUSAL)/El Salvador FN 19 militärobservatörer, 11 poliser Misión de Vertificatión de las Naciones Unidas en Guatemala (MINUGUA)/Guatemala FN 14 militärpersonal, 12 poliser Misión de Vertificatión de las Naciones Unidas en Guatemala (MINUGUA)/Guatemala FN 2 militärobservatörer 28 Svenska fredsfrämjande insatser

29 Asien ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Military Observer Group in India and Pakistan (UNMOGIP)/Kashmir FN United Nations India-Pakistan Observation Mission (UNIPOM)/Gränsen mellan Indien och Pakistan (NNSC) (NNRC) Neutral Nations Supervisory Commision (NNSC) & Neutral Nations Repatriation Commission (NNRC)/Syd-och Nordkorea FN 3 militärobservatörer NNC The United Nations Good Officers Mission in Afghanistan and Pakistan (UNGOMAP)/AfghanistanPakistan FN 9 militärobservatörer Office of Secretary-General in Afghanistan (OSGAP)/Afghanistan FN 3 militärpersonal United Nations Special Mission to Afghanistan (UNSMA)/Afghanistan FN 3 militärrådgivare United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA)/Afghanisan FN 3 militärobservatörer International Security Assistance Force (ISAF)/Afghanistan Nato United Nations Transition Assistance in Cambodia (UNTAC)/Kambodja FN 88 poliser Svenska fredsfrämjande insatser 29

30 Asien, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Cambodia Mine Action Centre/Mine Detecting Dog Programme (CMAC)/Kambodja FN United Nations Assistance Mission in East Timor (UNAMET)/Östtimor FN 20 poliser United Nations Transitional Administration in East Timor (UNTAET)/Östtimor FN 2 militärobservatörer United Nations Mission of Support in East Timor (UNMiSET)/Östtimor FN 5 militärobservatörer United Nations Temporary Executive Authority (UNTEA) 7 militärobservatörer Författarna och Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management Foto: Jonas Svensson / Försvarets Bildbyrå (framsida), Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 2), Serg Johan Lundahl / Combat Camera (sid 7), Lt Marcus Olsson / Combat Camera (sid 10), Tobias Larsson / Försvarets Bildbyrå (sid 15), Sgt Mattias Hultin / Combat Camera (sid 16), Jonas Svensson / Försvarets Bildbyrå (sid 21), Sgt Johan Lundahl / Combat Camera (sid 31) Svenska fredsfrämjande insatser 30

31

32 KONTAKTA OSS Sociologi vid Institutionen för ledarskap och management Franz Kernic Professor i sociologi franz.kernic@fhs.se Karin Skelton Projektledare karin.skelton@fhs.se Box / Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37 Tel / Fax Våxnäsgatan 10 / Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen Tel / Fax

SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman

SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU Sanaa Rehman INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 2. FREDSFRÄMJANDE INSATSER: BETYDELSE OCH OMFATTNING 4 3. DEN SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSEN: OMFATTNING OCH MÅL 6 3.1

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125 Kommittédirektiv Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser Dir. 2010:125 Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 2010 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Utrikesdepartementet Protokoll I:13 vid regeringssammanträde 2006-06-29 UD2006/30189/PLAN (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Riksdagen

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter

Läs mer

Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina Utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU23 Fortsatt svenskt bidrag till den EU-ledda militära krishanteringsinsatsen Althea i Bosnien och Hercegovina Sammanfattning Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Kommittémotion V008 Motion till riksdagen 2017/18:3930 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Foto: UN Photo/ Eskinder Debebe SÄKERHETSRÅDETS MEDLEMMAR Fem av medlemmarna sitter permanent i säkerhetsrådet och har dessutom vetorätt. Dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Om

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA OCH TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA OCH TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL AVDELNING RÄTTSAVDELNINGEN FÖRESKRIFT ANVISNING NR 106 MÅLGRUPP DATUM 04.08.2005 GILTIGHETSTID tills vidare BEFOGENHET Statsrådets beslut om allmänna riktlinjer för export och transitering av försvarsmateriel

Läs mer

Säkerheten och biståndet

Säkerheten och biståndet Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE INSATSER ÖKA EFFEKTIVITETEN I BISTÅNDET SÄKERHE TEN OCH BISTÅNDE T 1 Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:60

Regeringens proposition 2001/02:60 Regeringens proposition 2001/02:60 Svenskt deltagande i en multinationell säkerhetsstyrka i Afghanistan Prop. 2001/02:60 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 december

Läs mer

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?

Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser

Läs mer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:51

Regeringens skrivelse 2007/08:51 Regeringens skrivelse 2007/08:51 Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Skr. 2007/08:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Utrikespolitiska institutet (UI )

Utrikespolitiska institutet (UI ) Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i

Läs mer

Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland

Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland 10-04-15 1 Tom Asplund Ca 11 år inom krishantering 5 missioner med militär anknytning NATO SFOR, ISAF FN UNTSO,

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:179

Regeringens proposition 2001/02:179 Regeringens proposition 2001/02:179 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell styrka i Afghanistan Prop. 2001/02:179 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 maj 2002

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:21

Regeringens proposition 2002/03:21 Regeringens proposition 2002/03:21 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan Prop. 2002/03:21 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir.

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir. Kommittédirektiv Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i Dir. 2016:42 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Svenska bidrag till internationella insatser

Svenska bidrag till internationella insatser Svenska bidrag till internationella insatser RiR 2011:14 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende

Läs mer

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som verkar för stabil fred mellan grupper och länder

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som verkar för stabil fred mellan grupper och länder Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation som verkar för stabil fred mellan grupper och länder i världen. Svenska Freds ser som sin uppgift att utveckla

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Internationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning

Internationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning Internationell våldsanvändning Internationell våldsanvändning Den 11 september förklarar sig USA utsatt för ett terrorangrepp SäkR antar två resolutioner som ger visst stöd för att angreppet ska ses som

Läs mer

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA 2.1.2. OCH 2.1.3. TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA 2.1.2. OCH 2.1.3. TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL AVDELNING RÄTTSAVDELNINGEN FÖRESKRIFT ANVISNING NR 116 MÅLGRUPP DATUM 12.07.2007 GILTIGHETSTID tills vidare BEFOGENHET Statsrådets beslut om allmänna riktlinjer för export och transitering av försvarsmateriel

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret

Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se

EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:43

Regeringens proposition 2002/03:43 Regeringens proposition 2002/03:43 Svenskt deltagande i en EU-ledd styrka i Makedonien Prop. 2002/03:43 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 februari 2003 Göran Persson

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Utrikesdepartementet Protokoll I:2 vid regeringssammanträde 2018-06-28 UD2018/10480/IU (delvis) UD2018/10774/KH Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Läs mer

Utlandstraktamenten för 2016

Utlandstraktamenten för 2016 På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Utlandstraktamenten

Läs mer

Praktikperiodens längd och omfång: 29 September 2008 12 mars 2009. Heltid.

Praktikperiodens längd och omfång: 29 September 2008 12 mars 2009. Heltid. Stockholms universitet Masterprogrammet i statsvetenskap IR-inriktning Yrkesförberedande praktik HT 2008 Praktikrapport UN HQ 1) Allmänna data om praktiken Praktikplats: United Nations Headquarters, New

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert! Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking LIMITED. Gemensamt förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 26.10.2018 JOIN(2018) 22 final/2 2018/0300 (NLE) This document replaces JOIN(2018) 22 final of 25.7.2018.

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:208

Regeringens proposition 2005/06:208 Regeringens proposition 2005/06:208 Svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon Prop. 2005/06:208 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 september 2006 Göran

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor)

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor) Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2011/12:UFöU3 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor) Sammanfattning Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Försvarsministerns dagordningspunkter Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 26 maj

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:13

Regeringens proposition 2014/15:13 Regeringens proposition 2014/15:13 Svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan Prop. 2014/15:13 Regeringen överlämnar denna proposition till

Läs mer

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114 Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)

Läs mer

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2014 för anslaget.

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2014 för anslaget. Regeringsbeslut II:11 2014-12-18 UF2014/80415/UD/SP Utrikesdepartementet Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet, ap.12 Internationell

Läs mer

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

12759/18 mm/ub 1 RELEX.1.B

12759/18 mm/ub 1 RELEX.1.B Europeiska unionens råd Luxemburg den 15 oktober 2018 (OR. fr) 12759/18 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Centralafrikanska republiken Rådets slutsatser (den 15

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet 1 Foredrag i Oslo Militære Samfund mandag 30. november 2009 Ved Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet Foto: Stig Morten Karlsen, OMS Militära interventioner och framgång i inbördeskrig Ärade

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:112

Regeringens proposition 1998/99:112 Regeringens proposition 1998/99:112 Svenskt deltagande i fredsstyrka i Kosovo Prop. 1998/99:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 maj 1999 Göran Persson Anna Lindh

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället Ds 2018:13

Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället Ds 2018:13 Stockholm, den 27 augusti 2018 Ku2018/01074/D Till: Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Långsiktigt stöd till det civila samhället

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

Israel - Palestina Konflikten

Israel - Palestina Konflikten NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken L 70/22 Europeiska unionens officiella tidning 11.3.2014 BESLUT RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken

Läs mer

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i

Läs mer

Kommittédirektiv. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Dir. 2007:83

Kommittédirektiv. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Dir. 2007:83 Kommittédirektiv Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser Dir. 2007:83 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall

Läs mer

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 december 2003 (5.12) (OR. en) 15634/03 COHOM 47 PESC 762 CIVCOM 201 COSDP 731 NOT från: till: Ärende: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s

Läs mer

Svenskt deltagande i EU:s marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta)

Svenskt deltagande i EU:s marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta) Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2009/10:UFöU3 Svenskt deltagande i EU:s marina insats utanför Somalias kust (Operation Atalanta) Sammanfattning Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013

SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013 SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2013 Sverige har en lång historia och erfarenhet av humanitärt bistånd både vad gäller policy och finansiering. Det humanitära biståndet skiljer sig från utvecklingssamarbetet

Läs mer

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats i Centralafrikanska republiken

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats i Centralafrikanska republiken Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats i Centralafrikanska republiken 2 Statsrådet lämnar en redogörelse till riksdagen i enlighet med 3 1 mom. i lagen om militär

Läs mer

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter. Stockholm, 22 november Ju 2017/07518/L5

Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter. Stockholm, 22 november Ju 2017/07518/L5 Stockholm, 22 november 2017 Ju 2017/07518/L5 Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju.L5@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över slutbetänkande av utredning om genomförande av vissa

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utrikesfrågor 2015/2275(INI) 25.1.2016 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om fredsfrämjande insatser EU:s samverkan med FN och Afrikanska unionen (2015/2275(INI)) Utskottet

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer