SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU. Sanaa Rehman"

Transkript

1 SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSER: FÖRR OCH NU Sanaa Rehman

2

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 2. FREDSFRÄMJANDE INSATSER: BETYDELSE OCH OMFATTNING 4 3. DEN SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSEN: OMFATTNING OCH MÅL ICKE-STATLIGA AKTÖRER FÖR FRED POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR 9 4. ORGANISATIONER SOM LEDER FREDSFRÄMJANDE INSATSER FÖRENTA NATIONERNA (FN) NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONEN (NATO) EUROPEISKA UNIONEN (EU) DET VIDGADE SÄKERHETSPERSPEKTIVET OCH BEHOVET AV NYA 12 FREDSFRÄMJANDE INSATSER 6. SVERIGE I SAMTIDA FREDSFRÄMJANDE INSATSER AFGHANISTAN/ISAF KOSOVO- KFOR-EULEX SOMALIA- EU NAVFOR OPERATION ATLANTA LITTERATUR 18 BILAGA 1. ÖVERSIKT ÖVER SVENSKT DELTAGANDE I FREDSFRÄMJANDE INSATSER 22

4 FÖRBERED DIG PÅ ETT VIKTIGT ARBETE 1. INLEDNING Sverige har en lång och traditionsrik historia av deltagande i fredsfrämjande insatser. Redan år 1948 bidrog Sverige med observatörer till FN:s observatörsgrupp United Nations Truce Supervision Organization (UNTSO) i syfte att övervaka eldupphöravtalet i Suez och att underlätta för medlingen mellan Israel och de arabiska grannländerna. Sverige har sedan dess engagerat sig i fredsfrämjande insatser i över 60 länder och omkring svenskar har tjänstgjort i dessa insatser (Försvarsmakten, 2006). Den ledande aktören i de allra flesta insatserna har varit FN, men under de senaste åren har Sverige även deltagit i fredsfrämjande insatser under ledning av andra internationella och regionala organisationer såsom Nato och EU. Denna text syftar till att på ett övergripande vis beskriva svenska fredsfrämjande insatsers omfattning, målsättning och karaktär. Följande text bör i första hand ses som utbildningsmaterial för de som kan tänka sig att genomföra utlandstjänst, men vänder sig även till dem som är intresserade av att få en övergripande beskrivning av svenska fredsfrämjande insatser, från förr och nu. 2. FREDSFRÄMJANDE INSATSER: BETYDELSE OCH OMFATTNING Begreppet fredsfrämjande insatser (Peace Support Operations) används enligt svensk terminologi och även i FN-sammanhang som ett samlingsbegrepp för olika typer av insatser som sätts in i en konfliktsituation för att bevara eller framtvinga fred samt för att förebygga konflikt (Lund, 1996). Trots att begrepp såsom fredsbyggande och fredsbevarande ofta tillämpas utan åtskillnad, skiljer sig begreppens innebörd avsevärt. De olika fredsfrämjande insatserna används i olika faser, med skilda syften och åtgärder. Begreppet fredsfrämjande insatser finns inte i FN:s stadga, utan brukar refereras till kapitel 6½ som emellertid inte existerar men som infaller mellan FN-stadgans kapitel VI som handlar om fredlig lösning av konflikter och kapitel VII som bland annat berör agerande vid hot mot freden. På talet introducerades begreppet förebyggande diplomati av FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Begreppet innefattade de åtgärder som skulle förhindra att (mellanstatliga) konflikter spred sig eftersom detta kunde leda till en nukleär konfrontation mellan supermakterna (Lund, 1996). År 1992 presenterade FN:s dåvarande generalsekreterare Boutros Boutros Ghali dokumentet An Agenda for Peace som definierade FN-insatsernas syfte och funktion i upprätthållandet av internationell fred och säkerhet (Boutros Ghali, 1992). I dokumentet utvecklade Boutros Ghali bland annat begreppet förebyggande diplomati inom ramen för preventiv diplomati: Actions to prevent disputes from arising between parties, to prevent existing disputes from escalating, and to limit the spread of the latter when they occur. (Boutros Ghali 1995:45) 4 Svenska fredsfrämjande insatser

5 Denna breda konceptualisering av preventiv diplomati fångar bland annat in det vi idag kallar för konfliktförebyggande insatser, vilka syftar till att förebygga att konflikter eskalerar till väpnade konflikter. Boutros Ghalis definition har dock kritiserats för sin bredd, då den även inkluderar situationer av redan konflikt, vilket gör gränsdragningen mellan konfliktförebyggande och fredsskapande (Peace making) otydlig. Detta har bl.a. uppmärksammats av fredsforskaren Michael Lund (1996) som anser att de konfliktförebyggande åtgärderna i form av politiskt agerande, preventiv diplomati och bistånd skall användas i skedet mellan fred och krishantering då det föreligger en risk för våldsanvändning. Vad gäller fredsbyggande insatser (Peace Building Operations) syftar dessa till att skapa förutsättningar för hållbar fred genom att bidra till förbättrade politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Till skillnad från konfliktförebyggande insatser är inte närvaron av vapenvila nödvändig för genomförandet av en fredsbyggande insats. Emellertid skall det finnas praktiska möjligheter till att kunna genomföra den fredsbyggande insatsen och det får således inte föreligga ett omedelbart hot mot insatsen (Gunner & Nordquist, 2007). De fredsbyggande insatserna utgörs av två huvudkomponenter: preventing a relapse into war och self-sustaining peace. Den första komponenten innebär att man genom att vidta vissa åtgärder arbetar för att öka den folkliga viljan att nå en fredlig lösning av konflikten. Exempel på sådana åtgärder kan vara att stärka det folkliga deltagandet, inrätta demokratiska institutioner och förebygga motsättningar som skulle kunna leda till eventuella väpnade strider. Genom att skifta krigspolitik mot fredspolitik och därmed övertyga parterna om att de tjänar mer på fred än på fortsatt strid kan man uppnå en varaktig fred (Miall, Woodhouse & Ramsbotham, 1999). Den andra komponenten innebär att man stärker politiska, rättsliga och frivillighetsbaserade institutioner och organisationer för att genom dessa stärka och utveckla en lokal demokratisk kultur och praxis vilken stödjer en fredlig utveckling (Gunner & Nordquist, 2007). Fredsbevarande insatser (Peacekeeping Operations) avser insatser som genomförs efter ett freds- eller eldupphöravtal. William J. Durch (1997) påpekar att en fredsbevarande insats vanligtvis initieras först då parter har hamnat i ett tillstånd där man av exempelvis ekonomiska anledningar inte längre vill föra krig mot varandra. Vid en sådan situation behöver parterna en tredje part som bidrar med säkerhet för att minimera risken att den andra parten inte kommer att leva upp till sina åtaganden vid freds- eller eldupphöravtalet. De traditionella fredsbevarande insatserna vilar på tre grundprinciper: parternas medgivande; opartiskhet; och begränsad våldsanvändning med undantag för självförsvar (Engdahl & Lindh, 2005). Soldater som deltar i en fredsbevarande insats har tillstånd att använda vapen för att underlätta för fredsförhandlingar eller i självförsvar, och alltså inte i ett våldsanvändande syfte. I FN-sammanhang knyts dessa principer till kapitel VI av FN-stadgan eftersom en insats av denna karaktär saknar inslag av tvångsåtgärder. Enligt FN:s säkerhetsråd äger fredsbevarande insatser i mellanstatliga konflikter endast rum då de stridande parterna har gett sitt godkännande, varefter insatsen bör ledas av en till konflikten neutral aktör. Vid inomstatliga konflikter behöver emellertid inte säkerhetsrådet ge sitt godkännande till insatsen då denna hänvisas till kapitel 6½ i FN:s säkerhetsstadga. Svenska fredsfrämjande insatser 5

6 Fredsframtvingande insatser (Peace Enforcement Operations) innebär att man i en konfliktsituation tvingar parterna till förhandling för att därigenom upprätthålla fred. De fredsframtvingande insatserna brukar hänvisas till kapitel VII i FN stadgan där det står följande: Inskridande i händelse av hot mot freden, fredsbrott och angreppshandlingar. (FN-stadgan kapitel VII) I en fredsframtvingande insats finns möjligheten att tillgripa militära medel för att uppnå detta syfte, hålla isär de stridande parterna, samt skydda civilbefolkningen. Till skillnad från fredsbevarande insatser kan denna typ av insats genomföras utan ett medgivande från de stridande parterna (Jeong, 2005). Sammanfattningsvis har ovanstående text identifierat fyra typer av insatser som alla faller inom ramen för det vi kallar för fredsfrämjande insatser. I huvudsak skiljer sig dessa åt i termer av tidsperspektiv och användandet av våld. De preventiva åtgärderna, som vi även kallar konfliktförebyggande insatser, äger rum innan det att en konflikt ägt rum och där det krävs medel som förhindrar att konflikten bryter ut. De medel som används i de konfliktförebyggande insatserna är i huvudsak politiskt agerande, preventiv diplomati och bistånd. Fredsbyggande insatser å andra sidan förutsätter inte att det råder fred vid tiden för att insatsen äger rum. Istället skapas förutsättningar för hållbar fred genom att exempelvis stärka social, politisk och ekonomisk struktur. En fredsbevarande insats äger rum efter ett vapenstillestånd. Det som kännetecknar den fredsbevarande insatsen är att parterna har gett sitt medgivande till insatsen; att insatsen förs av en till konflikten opartisk aktör; och att våldsanvändningen är begränsad till självförsvar. De fredsframtvingande insatserna sätts in när en väpnad konflikt utbrutit, men först när de metoder som lyfts fram i kapitel VI av FN-stadgan inte lyckats återupprätta internationell fred och säkerhet. FN:s säkerhetsråd kan då auktorisera en extern aktör att tillgripa militära medel för att söka stävja den väpnade konflikten. Syftet med insatsen är att tvinga parterna till vapenvila och förhandling, således behöver insatsen inte föregås av ett medgivande från de stridande parterna. Efter denna korta redogörelse för hur fredsfrämjande insatser kan definieras och tolkas, följer här ett stycke som beskriver den svenska fredsfrämjande insatsens karaktär, dess omfattning och målsättning. 3. DEN SVENSKA FREDSFRÄMJANDE INSATSEN: OMFATTNING OCH MÅL År 1948 inleddes FN:s första fredsfrämjande insats med observatörsgruppen United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO). Insatsen hade som syfte att övervaka eldupphöravtalet i Suez och att underlätta för medlingen mellan Israel och de närliggande arabländerna. I ett tidigt skede av insatsen bidrog Sverige med obeväpnade observatörer vars uppdrag var att bevaka avtalet genom att rapportera om utvecklingen i området. År 1956 skickade Sverige sin första väpnade trupp, den s.k. Suezbataljonen, till insatsområdet. Detta var första gången som Sverige bidrog med beväpnade trupper till en fredsfrämjande insats och startskottet för det som skulle komma att bli den svenska utlandsstyrkan. Sedan dess har Sverige deltagit i en mängd FN-ledda insatser bl.a. i Kashmir, Grekland, 6 Svenska fredsfrämjande insatser

7 Svenska fredsfrämjande insatser 7

8 Libanon, Nya Guinea, Jemen, Iran, Irak, Afghanistan, Centralamerika, Kuwait, Angola, El Salvador, Georgien, Moçambique, f.d. Jugoslavien och Guatemala. Idag (2011) finns den svenska utlandsstyrkan bl.a. placerad i Kosovo (KFOR), utanför Somalias kust (EU- Navfor), samt i Afghanistan (ISAF). Vidare finns även militära observatörer stationerade i ett flertal länder såsom Indien, Pakistan och Kina (Försvarsmakten, 2006). En överblick över svenska fredsfrämjande insatser visar samtidigt att det svenska engagemanget i FNinsatser stadigt har minskat, och istället har man i allt ökad grad bidragit till insatser som leds av Nato och EU (Pettersson, 2009). Sedan 1996 års försvarsbeslut har Sveriges engagemang i fredsfrämjande insatser varit en av Försvarsmaktens huvuduppgifter. Insatserna berör dock ofta flera departement, varav fyra departement är direkt berörda vid en förfrågan om svenska insatser till internationella fredsfrämjande insatser: Justitiedepartementet: är ansvarigt för polis- och rättsväsendet vars verkställande organ är Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Domstolsväsendet. Utrikesdepartementet: har det övergripande ansvaret för Sveriges utrikesrelationer och departementets anslag på statsbudgeten finansierar en stor del av de fredsfrämjande insatserna och internationella utvecklingssamarbeten (exempelvis SIDA). Försvarsdepartementet: sorterar bl.a. Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Finansdepartementet: deltar i alla beslut som generar kostnader i statsbudgeten. Den svenska utlandsstyrkan verkar utanför Sveriges gränser och är en del av den svenska försvarsmakten. Utlandsstyrkans primära uppgifter är att avvärja risk för väpnad konflikt, stävja väpnad konflikt, övervaka överenskommelser om fred och vapenstillestånd och skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet genom humanitärt arbete i samband med väpnad konflikt (Regeringens proposition 2008/09:140). 3.1 ICKE-STATLIGA AKTÖRER FÖR FRED Icke-statliga organisationer, såsom folkrörelser, intresseföreningar, kyrkor och privata forskningsinstitut spelar en betydelsefull roll i fredsfrämjande insatser. Icke-statliga organisationer skiljer sig åt i fråga om storlek, omfattning och karaktär. Det som vanligtvis utmärker en icke-statlig organisation från en statlig är att de bygger på frivilliga initiativ och inte är vinstdrivande. Exempel på internationella icke-statliga organisationer är Amnesty International och Human Rights Watch, vilka båda är partipolitiskt obundna människorättsorganisationer som engagerar sig i fredsfrämjande insatser och verkar för mänskliga rättigheter. Röda korset finns i 185 länder världen över varav Svenska Röda Korset utgör en av de äldsta organisationerna inom rörelsen. Organisationens syfte är att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse för vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan alla folk (www.icrc.com). 8 Svenska fredsfrämjande insatser

9 3.2 POLITISKA MÅLSÄTTNINGAR Den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet togs fram år Strategin redogör för en övergripande väg ledning för svenskt agerande i internationella insatser och beskriver även Sveriges målsättning vid deltagandet i fredsfrämjande insatser: I grunden ligger försvar av ett antal universella normer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Därtill bidrar vårt deltagande i insatser till att värna och främja övergripande intressen såsom världsordning, med sin grund i folkrätten, för att uppnå fred, frihet och försoning. (Regeringens skrivelse 2007/08:51) Sverige skall enligt ovanstående citat ta ett större ansvar under mer samordnade former i internationella insatser. Ambitionen är att man genom att bidra till internationella insatser bidrar både till den internationella säkerheten och utvecklingen och även Sveriges nationella säkerhet och utveckling. De internationella insatserna ger svenska myndigheter och organisationer erfarenheter som bidrar till utvecklandet av vår egen nationella krishanteringsförmåga (Regeringens skrivelse 2007/08:51). Sverige skall ha både civila och militära förmågor som ska bidra till såväl kortsiktiga som långsikta insatser av olika karaktärer. De fredsfrämjande insatser som Sverige bidrar till ska ske inom ramen för FN, Nato, EU och OSSE. Ambitionen är att det svenska inflytandet ska i öka i dessa organisationer, detsamma gäller även insynen i organisationernas verksamhet. Vad gäller FN är regeringens målsättning att värna om FN-stadgan samt att upprätthålla FN:s primära ansvar för fred och säkerhet. Vad gäller samarbetet med Nato anser regeringen att detta ska fördjupas ytterligare, särskilt genom att Sverige aktivt skall bidra till Natoledda insatser. I strategin står följande om Partnerskapssamarbetet (PfP) och Sveriges engagemang i Natoledda insatser: Partnerskapssamarbetet, inklusive deltagandet i Nato-ledda insatser, utgör också ett centralt instrument för utvecklandet och stärkandet av Försvarsmaktens interoperabilitet och förmåga till deltagande i internationella krishanteringsinsatser generellt Sverige behöver samarbetet med Nato för att kunna möta de behov vi har av att utveckla förmågor för deltagande i internationell fredsfrämjande verksamhet, oavsett om det sker under Natos, FN:s eller EU:s ledning. (Regeringens skrivelse 2007/08:51) Sverige har som ambition att spela en viktig roll i det europeiska samarbetet genom att bidra till utvecklingen av unionen som en växande utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Sveriges målsättning är att bidra aktivt till utvecklingen av EU:s förmåga att genom föra insatser till stöd för internationell fred och säkerhet inom ramen för ESFP. Ett uttryck för detta är det faktum att Sverige deltagit i alla civila och militära insatser inom ESFP. Sverige kommer fortsättningsvis aktivt att bidra till den konceptuella utvecklingen av EU:s konflikthanteringsförmåga, både på den militära och den civila sidan. (Regeringens skrivelse 2007/08:51). Svenska fredsfrämjande insatser 9

10 10 Svenska fredsfrämjande insatser

11 4. ORGANISATIONER SOM LEDER FREDSFRÄMJANDE INSATSER 4.1. FÖRENTA NATIONERNA (FN) FN är den organisation som traditionellt sätt organiserat och lett fredsfrämjande insatser i världen. FN grundades efter andra världskriget år 1945 i syfte att upprätthålla fred och säkerhet i världen. Tre år efter sin tillkomst, år 1948, ägde FN:s första fredsfrämjande insats rum. Sedan dess har sammanlagt 68 fredsfrämjande insatser ägt rum med FN:s godkännande och under organisationens styrning. Detta gör FN till den organisation som organiserat flest antal fredsfrämjande insatser i modern tid, även om trenden den senaste tiden tyder på att andra organisationer såsom EU och Nato tagit en allt större roll vad gäller fredsfrämjande arbete. Formellt brukar insatsstyrkan få sitt mandat av FN:s säkerhetsråd, som sedan i sin resolution etablerar den fredsfrämjande insatsen. Mandatet vad gäller organisering, finansiering, och utförandet av insatserna skiljer sig givetvis åt vid respektive insats. Emellertid finns det några drag i den formella processen som majoriteten av FN-insatserna har gemensamt. Efter att insatsen fått sitt mandat av FN:s säkerhetsråd är det FN:s generalsekreterare som är ansvarig för utförandet av insatserna. Generalsekreteraren stöds i sin tur av tre avdelningar inom FN-sekretariatet: Department of Peacekeeping Operations (DPKO) har uppgiften att dagligen utföra ledningen av insatsernas planering, förberedelser och underhållsstöd. Den andra avdelningen består av Department of Political Affairs (DPA), vars uppgift är att bevaka konflikter, ge stöd i politiska frågor och arbeta med konfliktförebyggande, fredsbyggande och fredsskapande frågor. Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) är den tredje avdelningen och koordinerar de humanitära insatserna. Förutom dessa avdelningar finns även en representant med ett huvudsakligt syfte att se till att civila och militära aktörer samarbetar inom en insats. Denna roll har den s.k. Special Representative of the Secretary General (SRSG) (Asplund, Beausang, Hartoft & Wahlberg, 2003). FN har inga egna militära förmågor utan är beroende av medlemsländernas nationella bidrag. Detta innebär således att FN endast kan auktorisera en insats, medan medlemsländerna genom sina bidrag utför insatsen NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONEN (NATO) Nato bildades år 1949 genom undertecknandet av den s.k. Atlantpakten (North Atlantic Treaty), och består idag av 26 allierade stater. Efter kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning förändrades Natos roll på den internationella arenan: från att ha varit en organisation med syfte att avvärja hot från Sovjetunionen till att vara en dominerande bidragsgivare till det fredsfrämjande arbetet i världen (Sundström, Rosén & Hall, 2004). Eftersom Nato i huvudsak är en militärorganisation utan civila förmågor kan man endast bidra med militära styrkor i en fredsfrämjande insats. De militära förbanden tränas tillsammans inför fredsfrämjande insatser och leds i huvudsak av en multinationell ledning där medlemsländerna finns representerade. De insatser som Nato utför består till stor del av fredsframtvingande insatser, det vill säga att man genom militära medel tvingar parter till förhandling. Svenska fredsfrämjande insatser 11

12 De militära styrkorna utgörs av medlemsländernas militära bidrag och i vissa fall även bidrag från icke-medlemmar. Ett exempel på ett sådant bidrag är den svenska ISAF-insatsen i Afghanistan. Sverige är inte Nato-medlem men ingår i den Nato-ledda insatsen (Nato 2001). Som medlem i Natos samarbetsprogram Partnerskap för fred (PfP), kan Sverige och andra medlemmar själva bestämma över vilka Nato-ledda insatser de vill delta i och på vilket sätt de vill delta i insatsen EUROPEISKA UNIONEN (EU) Kölndeklarationen som signerades år 1999 fastslog att EU skulle stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) genom att utforma en gemensam europeisk säker hets- och försvarspolitik (ESFP). ESFP utgör sedan dess bildande en integrerad del av GUSP och består av tre komponenter varav två första komponenterna utgörs av civil och militär kris hantering. Den militära kris hanterings komponenten utgörs av en snabbinsatsstyrka, och den civila kris hanterings komponenten består av ett polisiärt och rättsligt samarbete. Den tredje komponenten i ESFP är den kon flikt förebyggande komponenten, som genom en gemensam och integrerad strategi ska uppnå stabilitet på lång sikt och även skapa förutsättningar för ett gynnsamt politiskt klimat (Lindell, 2006). Inte heller EU har någon egen armé, utan dess militära resurser bygger på bidrag från medlemsländerna. Varje medlemsland anmäler vilka militära resurser som de kan ställa till EU:s förfogande vid en eventuell insats. Anmälan är inte bindande, och beslutet att bidra med militär personal och materiel till en insats fattar medlemslandet självt från fall till fall. EU-länderna har tillsammans gjort åtaganden på över man, cirka 100 stridsflygplan och 400 fartyg (Bono, 2004). Med hjälp av medlemsländernas bidrag har EU slutfört åtta operationer och idag har EU tio operationer med olika förmågor, bland vilka Sverige bidrar med både militära och civila resurser. Bland annat bidrar Sverige med personal som tjänstgör som internationella officerare i EU:s militära stab EMUS och man har tidigare även bidragit till militära insatser i bland annat Operation Concordia i Makedonien och Operation Artemis i Demokratiska Republiken Kongo (Försvarsmakten, 2006). 5. DET VIDGADE SÄKERHETSPERSPEKTIVET OCH BEHOVET AV NYA FREDS FRÄMJANDE INSATSER Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats radikalt sedan Kalla krigets slut. Idag är antalet inomstatliga konflikter betydligt fler än de mellanstatliga konflikterna (Heldt & Wallensteen, 2006) och den senaste tiden har även antalet inbegripa aktörer ökat avsevärt. Anledningen till detta är att den fredsfrämjande insatsens karaktär har förändrats till mer komplexa och multifunktionella insatser där man arbetar med långtgående politiska mål såsom demokratisering, ekonomisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter (Nilsson, Hull, Derblom & Egnell, 2009). Sedan Kalla krigets slut har även gränsen mellan civila och militära kriser blivit alltmer otydlig vilket har gett upphov till en ny och bredare hotbild som i sin tur kräver nya 12 Svenska fredsfrämjande insatser

13 lösningar och en ökad flexibilitet. Begreppet fredsfrämjande insatser bygger idag i större utsträckning på en utökad civil-militär samverkan vilket innebär att civila och militära aktörer tillsammans arbetar för säkerhet, fred och utveckling i det område där insatsen ifråga äger rum. Mot bakgrund av detta har multinationella organisationer såsom FN och EU i större utsträckning börjat utveckla strategier för det civil-militära samarbetet i fredsfrämjande insatser, något som visat sig vara ett problematiskt samarbete. Eftersom man tidigare inte insett behovet av en förbättrad koordinering och samordning mellan militären och de civila aktörerna har följden av detta inneburit ett försämrat resultat av insatserna (de Coning, 2008). Skillnaderna mellan organisationskultur och tidsperspektiv vad gäller de civila och militära aktörerna försvårar möjligheterna till att samarbeta. Civila organisationer tenderar att vara mindre hierarkiska, de har yngre chefer samt kortare beslutsväg än de militära insatserna. Även vad gäller arbetssätt skiljer de civila och militära insatserna åt genom att civila organisationer i större utsträckning börjar sitt arbete på lokal nivå genom olika projekt, medan de militära aktörerna utgår från ett avtal med den centrala makten. Vad gäller tidsperspektivet är de civila insatserna oftast på plats innan militären kommer, och de har ofta inte heller en tidsbegränsad plan över hur länge de skall stanna. Ovannämnda exempel är endast några få av de hinder som de civil-militära insatserna kan stå inför. Dessa kan leda till misstro och skepsis och i slutändan även leda till att civila aktörer inte gärna samarbetar med militära aktörer inom ett insatsområde, eller vice versa (Rehman, 2010). 6. SVERIGE I SAMTIDA FREDSFRÄMJANDE INSATSER 6.1 AFGHANISTAN/ISAF USA inledde kriget mot Afghanistan den 7 oktober år 2001 med det uttalade målet att tillfångata Usama bin Laden och tillintetgöra al Qaida, som man höll ansvariga för attackerna mot USA den 11:e september samma år. Målet var även att störta den sittande afghanska regimen (Maloney, 2006). På mindre än tre månader störtade man regimen i Afghanistan genom det man kallade för Operation Enduring Freedom (OEF) och tillsatte en övergångsregering med den av USA handplockade Hamid Karzai som president. Att tillfångata bin Laden visade sig dock vara svårt, och än svårare var det att utrota al Qaida. Chefen för Natostyrkorna, general Stanley McChrystal, uttryckte i en rapport som följande: Vi måste vara medvetna om att vårt sätt att agera skapar fler talibaner. Konventionellt sett skulle det återstå åtta talibaner om vi skjuter två av tio. Men de två döda har många släktingar som vill hämnas. Så matematiken här i Afghanistan innebär att tio minus två blir tjugo. Vi får tio nya fiender istället för två färre. (Washington Post, ) FN:s säkerhetsråd auktoriserade i slutet av år 2001 bildandet av en internationell säkerhetsstyrka som skulle hjälpa den nytillsatta afghanska regeringen med upprätta säkerheten i den afghanska huvudstaden Kabul. Den internationella säkerhetsstyrkan som auktoriserades genom säkerhetsrådets resolution 1386 går under namnet International Svenska fredsfrämjande insatser 13

14 Security Assistance Force (ISAF), där även Sverige deltar, och som sedan 2003 leds av Nato (Säkerhetsrådets resolution 1386). År 2004 utvidgades det tidigare FN-mandatet till att gälla i hela Afghanistan (Säkerhetsrådets resolution 1510). ISAF ökade sin geografiska expansion gradvis och med denna utveckling ändrade insatsen karaktär. Till en början hade insatsen haft en fredsbevarande karaktär, men insatsens operationer blev alltmer offensiva i takt med att säkerhetssituationen förändrades (Conetta, 2002). Idag utgörs ISAF av en styrka på cirka 60,000 soldater som representerar 42 länder, bland dessa bidrar även icke Nato-medlemmar med soldater till ISAF styrkan. Det största bidraget till ISAF kommer från USA (cirka 30,000 soldater), därefter Storbritannien (cirka 8,500 soldater) (http://www.nato.int/isaf/docu/epub/pdf/placemat.pdf). Sverige bidrar med cirka 500 soldater. Det svenska bidraget till ISAF utgjordes till en början av en underrättelseenhet, därefter bidrog man fram till år 2004 med en enhet för civilmilitär samverkan (Civil Military Cooperation, CIMIC). Sedan mars 2006 leder Sverige ett PRT i Mazar-e-Sharif (PRT- MeS), en stad belägen i de norra delarna av Afghanistan. Provincial Reconstruction Teams (PRT) utgör de regionala enheter för säkerhet och återuppbyggnad som ISAF främst arbetar genom. Dessa enheter inkluderar civil och politisk kompetens, militär, polis och hjälporganisationer. De anställda i PRT-MeS utgörs i huvudsak av personal från Sverige och Finland KOSOVO- KFOR-EULEX Fram till talet utgjordes Kosovo av en självstyrande provins i den dåvarande jugoslaviska delstaten Serbien. Majoriteten av Kosovos invånare var albaner, och efter det att självstyret upphävdes av president Milosevic i början av 1990-talet, följde en period av förtryck riktad mot den albanska befolkningen i Kosovo. Som ett svar på förtrycket mot albaner, bildades en gerillarörelse vid namn Ushtria Çlirimtare e Kosovës (Kosovos befrielsearmé, UCK) som började angripa de serbiska säkerhetsstyrkorna. Under våren år 1998 kontrollerade UCK cirka 30 % av provinsens territorium samtidigt som ett fullskaligt krig bröt mellan UCK och serbiska styrkor som orsakade ett stort antal civila dödsoffer och en massflykt av människor undan striderna (Malcolm, 2002). Som ett resultat av detta inledde Nato, utan FN:s godkännande, en flygoffensiv mot Serbien, varefter de serbiska trupperna blev tvungna att dra sig tillbaka från Kosovo. År 1999 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1244 genom vilken en internationell styrka för Kosovo (KFOR) upprättades (Säkerhetsrådets resolution 1244). År 2008 förklarade Kosovo sig som självständig stat, vilket erkändes av ett 50-tal länder, däribland Sverige. De länder som vägrat att godta Kosovos självständighet är bl.a. Serbien, Ryssland och Bosnien- Hercegovina (Sperling & Webber 2009). Sedan år 1999 ingår Sverige i den Nato-ledda styrkan Kosovo Force (KFOR). Denna styrka har ett fredsbyggande syfte såtillvida att man har som uppgift att upprätthålla fred och säkerhet i Kosovo, samt att stödja den regering som tillsats av FN (Natos role in Kosovo, 2010). I KFOR ingår cirka personer, varav den svenska insatsen utgörs av cirka 250 man, en styrka som byts ut var sjätte månad. Den svenska styrkan utgörs i huvudsak av ett skyttekompani, underrättelseenheter och stabsofficerare och ingår i förbandet Multinational Task Force Centre (MNTF C) tillsammans med Irland, Tjeckien, Slovakien, 14 Svenska fredsfrämjande insatser

15 Svenska fredsfrämjande insatser 15

16 16 Svenska fredsfrämjande insatser

17 Lettland och Finland (Försvarsmakten, I takt med att landet blir stabilare minskar den svenska styrkan i Kosovo, i likhet med de övriga bidragande länderna (Regeringens proposition 2009/10:37). I Kosovo finns även sedan år 2008 en civil insats som har till syfte att bistå uppbyggnaden av landet. Den civila insatsen går under namnet EULEX och ingår i EU:s civila insatser. Uppgiften är bl.a. att se till att etablera en fungerande rättstat där polis, domstolar och kriminalvård spelar en viktig roll SOMALIA- EU NAVFOR OPERATION ATLANTA År 1991 störtades den somaliske diktatorn Siad Barre varefter det uppstod ett långvarigt maktvakuum i landet. Detta maktvakuum har resulterat i ett flertal inomstatliga konflikter mellan milisgrupper och regeringsstyrkor som krävt tusentals civila dödsoffer (Wheeler, 2002). Förutom de rådande konflikterna har även den humanitära situationen förvärrats på grund av svår torka och kraftigt ökade livsmedelspriser. Nästan hälften av den somaliska befolkningen står inför akuta behov av nödhjälp. Sedan diktatorn Barre störtades har även antalet piratattacker ökat kraftigt i och med att landet har haft en i det närmaste obefintlig kustbevakning. Piraterna utgjordes till en början av lokala fiskare som ställde sig emot det olagliga fiske som bedrevs av internationella fartyg på somaliskt vatten. Till sitt försvar beväpnade de lokala fiskarna sig och utförde attacker mot de internationella fartygen (Mansbach, 2000). Piraterna har haft ett relativt stort stöd bland den somaliska befolkningen eftersom det inte längre går att livnära sig på det lokala fisket, vilket är en direkt konsekvens av det numera utfiskade vattnet. Piraterna har främst attackerat de handelsfartyg som passerat Adenviken, och däribland FN:s mattransporter som sedan länge använt viken för att transportera mat mellan Europa och Asien. Som ett resultat av det maktvakuum som funnits i landet, har piraterna kunnat utföra sina attacker tämligen ostört (Regeringen, 2009). FN:s säkerhetsråd beslutade genom resolution 1816 att man i syfte att skydda transporter med förnödenheter från piratattacker skulle placera militära styrkor i Adenviken (Säkerhetsrådets resolution 1816). Med stöd av resolution 1816 och den somaliska övergångsregeringen inledde EU år 2008 Operation Atlanta. Under år 2009 bidrog Sverige med förbandet ME01 bestående av korvetterna Stockholm och Malmö och stödfartyget Trossö. Under år 2010 är den svenska styrkan ME02 under sex månader på plats utanför Somalias kust med fartyget HMS Carlskrona (M04). Den svenska styrkans huvudsakliga ansvar är att eskortera FN:s livsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar till Somalia, från Djibouti till staden Bosaso i norra Somalia (HKV skrivelse 01630:52 800). Svenska fredsfrämjande insatser 17

18 7. LITTERATUR Asplund, M., Beausang, P., Hartoft, P., & Wahlberg, M. (2003). Civil-militär samverkan vid internationella insatser: från koncept till praktiskt genomförande. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bono, G. (2004). The EU s Military Doctrine: an Assessment, International Peace keeping, vol. 11(3), Boutros-Boutros, G. (1995). An Agenda for Peace Preventive Diplomacy, Peacemaking and Peace-keeping. FN-dokument (A/47/277-S/24111) <http://www.un.org/docs/sg/ agpeace.html> Conetta, C. (2002). Strange Victory: A Critical appraisal of Operation Enduring Freedom and the Afghanistan War <http://www.comw.org/pda/0201strangevic.html> de Coning, Cedric. (2008). The United Nations and the Comprehensive Approach. Köpenhamn: Danish Institute for International Studies (DIIS). Doyle, M.W. War Making and Peace Making- the United Nations Post- Cold War Record i Crocker, A., Hampson F. A., & Aall P. (red). Turbulent Peace The Challenges of Managing International Conflict. Washington DC: United States Institute of Peace. Dursch, W. J., (1997). UN Peacekeeping, American Politics, and the Uncivil Wars of the 1990: s. New York: Macmillan. Engdahl, O., & Lindh, G. (2005). Regeringens befogenheter att sända väpnad styrka till andra länder. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. Förenta Nationernas stadga och stadga för den internationella domstolen <http:// FN:s säkerhetsråd Resolution <http://www.un-somalia.org/docs/resolution% % pdf> FN:s säkerhetsråd Resolution <http://daccessddsny.un.org/doc/undoc/gen/ N01/708/55/PDF/N pdf?OpenElemet> FN:s säkerhetsråd Resolution <http://daccess-ods.un.org/tmp/ html> FN:s säkerhetsråd Resolution <http://daccess-ods.un.org/tmp/ html> Friis, K. (2008). Comprehensive Approach: Challenges and Opportunities in Complex Crisis Management. Oslo: Norwegian Institute of International Affairs (NUPI). 18 Svenska fredsfrämjande insatser

19 Försvarsmakten. Om insatsen i Kosovo. <http://www.forsvarsmakten.se/sv/ Internationella-insatser/Kosovo--KFOR/Om-insatsen> Försvarsmakten. (2006). Swedish International Forces in the Service of Peace: International Missions undertaken by the Swedish Armed Forces. Malmö: Bokförlaget Arena. Försvarsmakten. (2009). Fastställande av målsättning för svenskt styrkebidrag för insats i EU Navfor Atlanta (ME01), HKV skrivelse 01630:52 800, Gunner, G., & Nordquist, K-Å. (2007). Mänskliga rättigheter och fredsbyggande- skilda agendor men samma mål? Stockholm: Teologiska Högskolan. Heldt, B., & Wallensteen, P. (2006). Peacekeeping operations: Global patterns of Intervention and success Stockholm: Folke Bernadotteakademin. Jeong, H-W (2005). Peacebuilding in Postconflict Societies: Strategies & Process. London: Lyenne Rienner Publishers. Lindell, M. (2006). Krishanteringsinsatser inom ramen för ESFP- en analys av de utvecklade Petersbergsuppgifterna. Stockholm: Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Lund, M. (1996). Preventing Violent Conflicts: a Strategy for Preventive Diplomacy. Washington D.C.: United States Institute of Peace Press. Malcolm, N. (2002). Kosovo- a Short History. Oxford: Pan Books. Maloney, S-M. (2006). Enduring the Freedom: A Rogue Historian in Afghanistan. Virginia: Potomac Books. Mansbach, R-W. (2000). The global puzzle: issues and actors in world politics. Boston: Houghton Mifflin. Miall, H., Woodhouse, T., & Ramsbotham, O. (1999). Contemporary Conflict Resolution. Cambridge: Polity Press. Nato. (2010). International Security Assistance Force and Afghan National Army strength and Laydown <http://www.nato.int/isaf/docu/epub/pdf/placemat.pdf> NATO Handbook <http://www.nato.int/docu/handbook/2001/pdf/handbook.pdf > Nato s role in Kosovo < Nilsson, C., Hull, C., Derblom, M., & Egnell, R. (2009). Comprehensive Approach i freds främjande insatser- den allomfattande insatsens beståndsdelar. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut. Svenska fredsfrämjande insatser 19

20 Olsson, S. (2009). Kampen om hearts and minds i Afghanistan. Stockholm: Total försvarets forskningsinstitut (FOI). Pettersson, J. (2009). Försvarsmaktens internationella insatser: en rapport om en ännu inte genomförd ambitionssökning. Stockholm: FN-förbundet UNA. Regeringen, Fredsfrämjande insatser <http://www.regeringen.se/sb/d/11072> Regeringen, Bara frihandel kan stoppa piratterrorn <http://www.regeringen.se/ sb/d/11388/a/126925> Regeringen (2007). Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell fredsoch säkerhetsfrämjande verksamhet skrivelse. Skrivelse 2007/08:5. Regeringen (2009). Fortsatt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (KFOR). Proposition 2009/10:37. Regeringen (2009). Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Proposition 2009/ Regeringen (2009). Ett användbart försvar. Proposition 2008/09:140. Rehman, S. (2010). Comprehensive Approach- det pragmatiska förhållningssättet till samarbete och koordinering vid internationella insatser i komplexa konflikter, i E. Göransson., S. Rehman., A. Alvinius., B. Tomtlund., I. Robertson., F. Kernic., & G. Larsson. (2010). Comprehensive Approach litteraturgenomgångar av begreppet och dess relation till ledarskap samt en empirisk intervjustudie. Stockholm: Försvarshögskolan. Sperling, J., & Webber, M. (2009). NATO: From Kosovo to Kabul, International Affairs 85(3), Sundström, M., Rosén, M., & Hall, M. (2004). En guide till mellanstatliga organisationer. Lund: Studentlitteratur. Svenska Afghanistankommittén, SAK, <http://www.sak.se/sak/index.html> United Nations List of Operations, <http://www.un.org/depts/dpko/list/list.pdf> Washington Post. ( ). Commander s Initial Assessment <http://media. washingtonpost.com/wp-srv/politics/documents/assessment_redacted_ pdf> Wheeler, N-J. (2002). Saving Strangers: Humanitarian intervention in international society. Oxford: Oxford University Press. 20 Svenska fredsfrämjande insatser

21 Svenska fredsfrämjande insatser 21

22 BILAGA 1 2 ÖVERSIKT ÖVER SVENSKT DELTAGANDE I FREDSFRÄMJANDE INSATSER Mellanöstern ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN 1948 United Nations Truce Supervision Organization (UNTSO)/Israel FN 1, United Nations Emergency Force (UNEF)/Suezkanalen-Gaza FN 12, United Nations Observation Group in Lebanon (UNOGIL)/Libanon FN 83 militärpersonal United Nations Yemen Observation Mission (UNYOM)/Yemen FN 8 observatörer United Nations Emergency Force II (UNEF II)/Egypten FN 7,642 militärpersonal United Nations Interim Force in Lebanon (UNIFIL)/Libanon FN 8,012 mlitärpersonal United Nations Disengagement Observer Force (UNDOF)/Syrien FN United Nations Iran-Iraq Observer (UNIIMOG)/Irak och Iran FN 38 observatörer 1991 Kuwaitkriget/Kuwait FN All data är inhämtad från Försvarsmakten (www.mil.se) om inte annat anges. 3 UNEF-Suez och Gaza 22 Svenska fredsfrämjande insatser

23 Mellanöstern, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Kuwait Observer Mission (UNIKOM)/Irak och Kuweir FN 75 militärobservatörer United Nations Special Commission (UNSCOM), United Nations Monitoring Verification and Inspection Commission (UNMOVIC)/Irak FN 3 vapeninspektörer Europa ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN UN peace-supervising commission in Greece/Grekland FN 3 militärobservatörer United Nations Peace-keeping Force in Cyprus (UNFICYP) FN 25,589 militärpersonal, 2,365 poliser European Community Monitoring Mission (ECMM), European Union Monitoring Mission (EUMM)/F.d. Jugoslavien, Albanien, Ungern och Bulgarien EU International Conference on Former Yugoslavia Border Mission (ICFY)/F.d. Jugoslavien FN United Nations Protection Force (UNPROFOR)/F.d. Jugoslavien, Makedonien FN 98 militärobservatörer, 161 poliser 4 UNFICYP-Cypern Svenska fredsfrämjande insatser 23

24 Europa, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Peace Force (UNPF)/F.d. Jugoslavien, Makedonien FN 32 militärobservatörer, 30 poliser United Nations Protection Force Bosnia(UNPROFOR)/Bosnien & Herzegovina FN 7, United Nations Preventive Deployment Force Macedonia (UNPREDEP)/Makedonien FN United Nations Confidence Restoration Operation in Croatia (UNCRO)/Kroatien FN Inga uppgifter United Nations Mission of Observers in Pravlaca (UNMOP)/Kroatien FN 8 militärobservatörer United Nations Transitional Administration for Eastern Slovenia (UNTAES)/Kroatien FN 28 militärobservatörer, 21 poliser United Nations Police Support Group (UNPSG) FN 19 poliser OSCE Police Monitoring Group/Kroatien OSCE 17 poliser Western European Union Police Contingent in Mostar/Bosnien EU & WEU 19 poliser Western European Union Demining Assistance Mission (WEUDAM)/Kroatien EU Implementation Force (IFOR), Stabilisation Force (SFOR)/Bosnien Nato IFOR/SFOR-Bosnien 24 Svenska fredsfrämjande insatser

25 Europa, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Missions in Bosnia and Herzegovina(UNMIBH)/Bosnien Herzegovina FN European Union Force in Bosnia- Operation Althea (EUFOR)/Bosinen Herzegovina EU European Union Force in Macedonia-Operation Concordia/Makedonien EU 20 militärpersonal Multinational Advisory Police Element (MAPE)/Albanien WEU Kosovo Force (KFOR)/Kosovo Nato 10, United Nations Mission in Kosovo (UNMIK)/Kosovo FN OSCE Mission in Kosovo/Kosovo OSCE Missions in Georgie/Georgien FN 1 militärrådgivare United Nations Observer Mission in Georgia (UNOMIG)/Georgien FN 69 militärobservatörer OSCE Border Monitoring Operation in Georgia/Georgien OSCE 8 observatörer OSCE Assistance Group to Chechnya/Tjetjenien OSCE 3 militärrådgivare Svenska fredsfrämjande insatser 25

26 Afrika ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Opération des Nations Unies au Congo (ONUC)/Kongo FN 5, Mission de l Organisation des Nations Unies en République démocratique du Congo (MONUC)/Kongo European Union Interim Emergency Multinational Force (northeast Congo) Operation Artemis/Kongo-Uganda FN 25 militärobservatörer FN International Observer Team in Nigeria Biafra (IOT)/Nigeria Enligt önskemål av Nigerias regering 11 observatörer United Nations Transition Assistance Group (UNTAG)/Namibia-Angola FN 79 poliser United Nations Angolan Vertification Mission II (UNAVEM II)/Angola FN 65 militärobservatörer United Nations Angolan Vertification Mission III (UNAVEM III)/Angola FN 91 militärobservatörer och 61 poliser United Nations Observer Mission in Angola (MONUA)/Angola FN 6 militärobservatörer och 48 poliser United Task Force (UNITAF)/Somalia USA 300 sjukvårdare United Nations Operation in Somalia II (UNOSOM II)/Somalia FN 2 poliser, sjukvårdare 6 ONUC-Kongo 26 Svenska fredsfrämjande insatser

27 Afrika, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Mission in Mozambique (UNOMOZ)/Mozambique FN 29 militärobservatörer United Nations Observer Mission in Liberia (UNOMIL)/Liberia FN 1 militärobservatör United Nations Mission in Liberia (UNMIL)/Liberia FN European Union Mission in Liberia (EU MIL)/Liberia EU 1 militärrådgivare United Nations Observer Mission in Sierra Leone (UNOMSIL)/Sierra Leone FN 19 militärobservatörer United Nations Assistance Mission to Sierra Leone (UNAMSIL)/Sierra Leone FN 20 militärobservatörer United Nations Integrated Office for Sierra Leone (UNISIL)/Sierra Leone FN 1 förbindelseofficer Mission des Nations Unies pour l organisation d un referendum au Sahara Occidental (MINURSO)/Västsahara FN 85 United Nations Mission in Eritrea and Ethiopia (UNMEE)/Eritrea-Etiopien FN 13 militärobservatörer Joint Military Commission/Joint Monitoring Mission (JMC/JMM)/Sudan JMC 3 observatörer United Nations Advance Mission in Sudan (UNAMIS)/Sudan FN 1 militärpersonal Svenska fredsfrämjande insatser 27

28 Afrika, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Mission in Sudan (UNMIS)/Sudan FN 6 militärer African Union Mission in Sudan (AMIS)/Darfur Afrikanska Unionen 4 militärobservatörer United Nations Office for West Africa (UNOWA)/Västafrika och Kamerun FN 1 militärrådgivare Sydamerika ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Grupo de Observadores de las Naciones Unidas de Centroamérica (ONUCA)/Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, El Salvador FN 31 militärobservatörer Organisation de Naciones Unidas en El Salvador (ONUSAL)/El Salvador FN 19 militärobservatörer, 11 poliser Misión de Vertificatión de las Naciones Unidas en Guatemala (MINUGUA)/Guatemala FN 14 militärpersonal, 12 poliser Misión de Vertificatión de las Naciones Unidas en Guatemala (MINUGUA)/Guatemala FN 2 militärobservatörer 28 Svenska fredsfrämjande insatser

29 Asien ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN United Nations Military Observer Group in India and Pakistan (UNMOGIP)/Kashmir FN United Nations India-Pakistan Observation Mission (UNIPOM)/Gränsen mellan Indien och Pakistan (NNSC) (NNRC) Neutral Nations Supervisory Commision (NNSC) & Neutral Nations Repatriation Commission (NNRC)/Syd-och Nordkorea FN 3 militärobservatörer NNC The United Nations Good Officers Mission in Afghanistan and Pakistan (UNGOMAP)/AfghanistanPakistan FN 9 militärobservatörer Office of Secretary-General in Afghanistan (OSGAP)/Afghanistan FN 3 militärpersonal United Nations Special Mission to Afghanistan (UNSMA)/Afghanistan FN 3 militärrådgivare United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA)/Afghanisan FN 3 militärobservatörer International Security Assistance Force (ISAF)/Afghanistan Nato United Nations Transition Assistance in Cambodia (UNTAC)/Kambodja FN 88 poliser Svenska fredsfrämjande insatser 29

30 Asien, forts. ÅR INSATS/OMRÅDE LEDNING UTLANDSSTYRKAN Cambodia Mine Action Centre/Mine Detecting Dog Programme (CMAC)/Kambodja FN United Nations Assistance Mission in East Timor (UNAMET)/Östtimor FN 20 poliser United Nations Transitional Administration in East Timor (UNTAET)/Östtimor FN 2 militärobservatörer United Nations Mission of Support in East Timor (UNMiSET)/Östtimor FN 5 militärobservatörer United Nations Temporary Executive Authority (UNTEA) 7 militärobservatörer Författarna och Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management Foto: Jonas Svensson / Försvarets Bildbyrå (framsida), Combat Camera / Försvarets Bildbyrå (sid 2), Serg Johan Lundahl / Combat Camera (sid 7), Lt Marcus Olsson / Combat Camera (sid 10), Tobias Larsson / Försvarets Bildbyrå (sid 15), Sgt Mattias Hultin / Combat Camera (sid 16), Jonas Svensson / Försvarets Bildbyrå (sid 21), Sgt Johan Lundahl / Combat Camera (sid 31) Svenska fredsfrämjande insatser 30

31

32 KONTAKTA OSS Sociologi vid Institutionen för ledarskap och management Franz Kernic Professor i sociologi Karin Skelton Projektledare Box / Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37 Tel / Fax Våxnäsgatan 10 / Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen Tel / Fax

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Säkerheten och biståndet

Säkerheten och biståndet Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE INSATSER ÖKA EFFEKTIVITETEN I BISTÅNDET SÄKERHE TEN OCH BISTÅNDE T 1 Säkerheten och biståndet SÅ KAN SVENSKA BIDRAG TILL FN:S FREDSFRÄMJANDE

Läs mer

Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland

Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland Human Resources för Sekonderade Civila Krishanteringsexperter Tom Asplund För CMC Finland 10-04-15 1 Tom Asplund Ca 11 år inom krishantering 5 missioner med militär anknytning NATO SFOR, ISAF FN UNTSO,

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:51

Regeringens skrivelse 2007/08:51 Regeringens skrivelse 2007/08:51 Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Skr. 2007/08:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Svenska bidrag till internationella insatser

Svenska bidrag till internationella insatser Svenska bidrag till internationella insatser RiR 2011:14 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende

Läs mer

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet 1 Foredrag i Oslo Militære Samfund mandag 30. november 2009 Ved Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet Foto: Stig Morten Karlsen, OMS Militära interventioner och framgång i inbördeskrig Ärade

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt

NOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 december 2003 (5.12) (OR. en) 15634/03 COHOM 47 PESC 762 CIVCOM 201 COSDP 731 NOT från: till: Ärende: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik Coreper/rådet EU:s

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

STATSRÅDETS REDOGÖRELSE

STATSRÅDETS REDOGÖRELSE UTRIKESUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i den militära krishanteringsoperationen (ISAF, International Security Assistance Force) i Afghanistan INLEDNING Remiss

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR TILL VÅRT FÖRSVAR TILL VÅRT FÖRSVAR DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng,

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

UPPDRAG: FRED! Han blev Årets FN-vän 2013. FN:s fredsbevarande styrkor. Avgörande roll för FN i Liberia SIDAN 16 SIDAN 8 EN BÄTTRE VÄRLD

UPPDRAG: FRED! Han blev Årets FN-vän 2013. FN:s fredsbevarande styrkor. Avgörande roll för FN i Liberia SIDAN 16 SIDAN 8 EN BÄTTRE VÄRLD EN BÄTTRE VÄRLD SVENSKA FN-FÖRBUNDET EN BÄTTRE VÄRLD NUMMER 4 2013 Han blev Årets FN-vän 2013 SIDAN 16 UPPDRAG: FRED! FN:s fredsbevarande styrkor Avgörande roll för FN i Liberia SIDAN 8 Tyfonen Haiyan

Läs mer

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.

A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet. Sammanfattning Skyldigheten att skydda Huvudprinciper 1. Grundförutsättningar A. I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att det först och främst åligger staten själv att skydda

Läs mer

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb ROTARY och FN av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb FN:s tillkomst Upphovet till FN var en fredskonferens som brittiska rotarianer anordnade i London 1942, dvs under det andra världskriget.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (12) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 53 FPI och SR 52 Prognos i BU 07 och prognosdatum

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT

Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT Uppdatering av EU:S RIKTLINJER OM BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT I. BARN OCH VÄPNAD KONFLIKT 1. Enbart under det senaste decenniet uppskattar man att väpnade konflikter har krävt mer än två miljoner barns liv

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia Förordning 147/2003, Somalia [10281] Somalia Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

UTLANDSSTYRKAN. Specialistläkare inom områdena kirurgi, anestesi eller allmänmedicin sökes till internationella fredsuppdrag FÖRSVARSMEDICINCENTRUM

UTLANDSSTYRKAN. Specialistläkare inom områdena kirurgi, anestesi eller allmänmedicin sökes till internationella fredsuppdrag FÖRSVARSMEDICINCENTRUM UTLANDSSTYRKAN SÖKER läkare Specialistläkare inom områdena kirurgi, anestesi eller allmänmedicin sökes till internationella fredsuppdrag HMS Malmö med skeppsbåten bredvid är på väg ut från Djibouti hamn.

Läs mer

En hjälpande eller stjälpande hand?

En hjälpande eller stjälpande hand? MALMÖ HÖGSKOLA FKV 61-90 Författare: Elenore Andersson Kandidatuppsats Handledare: Tommie Sjöberg Säte: Globala Politiska Studier, Freds- och Konfliktvetenskap Höstterminen 2010 En hjälpande eller stjälpande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Protokoll från samrådsmötet den 6 september 2008

Protokoll från samrådsmötet den 6 september 2008 Protokoll från samrådsmötet den 6 september 2008 1. Ordförande Ansa Eneroth hälsade alla välkomna Hon riktade särskild uppmärksamhet mot att deltagare från den nybildade Latinamerikagruppen samlats under

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan

Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan Innehållsförteckning 1 Strategi för Sveriges stöd till det internationella engagemanget i Afghanistan... 2 1.1 Sammanfattning...

Läs mer

Framtida nordisk förbundsstat

Framtida nordisk förbundsstat 266 Centerpartiets partistämma 2011 i Åre Nr: :1 Framtida nordisk förbundsstat Centerpartiet är förespråkare för ett starkt nordiskt samarbete. Centerpartiet har också grannpartier i flera nordiska länder.

Läs mer

Informationshantering i FM. Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept

Informationshantering i FM. Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept Informationshantering i FM samt Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept Christer Lind-Val C UtvS/MSK Ledsyst Enköping Christer.lind-val@mil.se Informationshantering i FM Vår verksamhetsidé:

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Reflektioner kring civil-militär samverkan i Afghanistan

Reflektioner kring civil-militär samverkan i Afghanistan Projekt/Project Ledning i multifunktionella insatser Uppdragsnummer/Project no Kund/Customer nnnono E11109 Försvarsmakten Handläggare/Our reference Datum/Date Helené Lackenbauer 2011-12-19 FOI Memo 3793

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Protokoll AU Justerat 2009-06-26. Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl 10.30 13.00

Protokoll AU Justerat 2009-06-26. Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl 10.30 13.00 Protokoll AU Justerat 2009-06-26 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Protokoll, IKFF: s AU den 26 juni 2009 kl 10.30 13.00 Närvarande:

Läs mer

KRIG DRABBAR ALLA FRED MÅSTE BYGGAS GEMENSAMT

KRIG DRABBAR ALLA FRED MÅSTE BYGGAS GEMENSAMT KRIG DRABBAR ALLA FRED MÅSTE BYGGAS GEMENSAMT VAD ÄR EN RESOLUTION? En resolution (lat. resolu tio, upplösning, av lat. reso lvo, åter lösa upp, åter lossa) är en motion som antas av medlemmarna i en organisation

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

NATO-toppmötet i Chicago 2012:

NATO-toppmötet i Chicago 2012: NO 12 15 maj 2012 Publicerad av Utrikespolitiska institutet www.ui.se NATO-toppmötet i Chicago 2012: Implikationer för Sverige Jan Joel Andersson Utrikespolitiska institutet (UI) Erik Brattberg Utrikespolitiska

Läs mer

Afghanistan lärdomar och påverkan på nationell militär utveckling

Afghanistan lärdomar och påverkan på nationell militär utveckling I denna rapport undersöks vilka lärdomar Norge, Danmark och Nederländerna har dragit under insatserna i Afghanistan. Vidare studeras hur lärdomarna har påverkat synen på framtida insatser och dessa staters

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss

Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Strategisk utblick 2013 Magdalena Tham Lindell, Jerker Hellström, Lena Molin och Åke Wiss Maj 2013 FOI-R--3675--SE ISSN 1650-1942 Tryckt i Stockholm 2013 av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI FOI-R--3675--SE

Läs mer

Europeisk säkerhetspolitik

Europeisk säkerhetspolitik Europeisk säkerhetspolitik Fred, säkerhet och samarbete INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET Utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet www.ikff.se Författare: Lisa

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand

Erasmus Mundus LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand LP-/MFS-seminarium, Sida 5-6 oktober 2010 Anders Ahlstrand EU-finansierat program Programmet inrättades 2004 Europeiska kommissionen sköter genom sin utförarorganisation, EACEA (Executive Agency) urval,

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Det är dags att fatta beslut

Det är dags att fatta beslut Det är dags att fatta beslut 89 FINLANDS ALTERNATIV I AFGHANISTAN 2012 2015 Charly Salonius-Pasternak FIIA BRIEFING PAPER 89 Oktober 2011 ULKOPOLIITTINEN INSTITUUTTI UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET THE FINNISH

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

En rättvis värld är möjlig

En rättvis värld är möjlig Stockholm 2014-02-19 Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2014 En rättvis värld är möjlig 2 (11) Sverige är ett bra land med frihet, demokrati och säkerhet. 2014 markerar flera viktiga årsdagar av händelser

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Annex I Activity Details KA107 2015

Annex I Activity Details KA107 2015 Annex I Activity Details KA107 2015 ENI South 509 258 Studenter ut Studenter in STA STT Bachelor Master PhD Bachelor Master PhD STA ut STA in STT ut STT in Lunds universitet, Egypten 22 105 0 2 1 2 0 0

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

Somalia. Piraternas paradis

Somalia. Piraternas paradis Somalia Piraternas paradis Lärarhandledning Ursprungligt sammanställt av: Viktor, Markus, Jesper, Emanuel och Jens Lindström Denna lärarhandledning innehåller förutom förslag på när materialet kan användas

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge.

2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Utrikesdeklarationen 2009 Herr/Fru talman 2009 kommer att bli ett år av betydande politiska och ekonomiska utmaningar större och mer omfattande än på mycket länge. Det internationella samarbetet kommer

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

John Rawls och Kosovokonflikten. John Rawls and the Kosovo conflict

John Rawls och Kosovokonflikten. John Rawls and the Kosovo conflict John Rawls och Kosovokonflikten John Rawls and the Kosovo conflict En studie i om Johan Rawls teori, folkens rätts, är förenlighet med NATO: s intervention i Kosovo 1999 A study in if John Rawls Theory,

Läs mer

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman

Utskott: UNSC Land: Colombia Delegater: Emelie Lannebro Bergman Utskott: UNSC Land: Azerbajdzjan Delegater: Lovisa Feikes de Groot Republiken Azerbajdzjan är djupt oroade över det upptrappade våldet och den försämrade humanitära och sociala situationen i Syrien. Under

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer