Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4

Transkript

1 Aktuellt om smittskydd x 6 Kungsbacka 4/3 - Varberg 5/3 - Falkenberg 6/3 - Halmstad 28/3 - Laholm 1/4 - Hylte 9/4 Mats Erntell, smittskyddsläkare Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska Publicerad

2 Vilken yrkeskategori tillhör du? A.Läkare B.Sjuksköterska C.Annan kategori Läkare Sjuksköterska Annan kategori

3 Smittor - gränslösa tillstånd Smitta abstrakt och osynlig Många olika kompetenser och myndigheter involveras och behöver samverka Generella system och försiktighetsåtgärder centrala Vi är ofta ett steg efter Dramatik Panik Flykt Risk att söka syndabockar utstötning Tillgänglig och korrekt information!

4 Smittskyddslagen Befolkningsperspektivet! Skyldigheter/rättigheter, tvångsåtgärder, smittspårning, anmälan, kostnadsfrihet, råd och förhållningsregler Drygt 2300 hallänningar anmäldes enligt SmL Av dessa kom 700 från vårdcentraler Under 2013 anmäldes 244 paragrafärenden

5 63 sjukdomar enligt SmL 2004:168 Samhällsfarliga: Smittkoppor, SARS Allmänfarliga Smittspårningspliktiga Anmälningspliktiga Alla smittsamma

6 Allmänfarliga sjukdomar - alltid förhållningsregler och smittspårningspliktiga - kolera - tyfoid - paratyfoid - salmonella - shigella - campylobacter - EHEC - giardia - hepatit A-E - tuberkulos - PRP - MRSA - syfilis - gonorré - klamydia - hiv - difteri - fågelinfluensa - pest - polio - mjältbrand - rabies - SARS - smittkoppor - VHF - HTLV I/II

7 Övriga anmälningspliktiga sjukdomar *smittspårningspliktiga - mässling* - påssjuka* - röda hund* - kikhosta* - invasiv HI - stelkramp - brucellos* - cryptosporidium* - dengue - echinokock* - entamöba histolytica* - gula febern - malaria - trikinos* - Q-feber* - pandemisk influensa H1N1 - invasiv meningokock - invasiv GAS - invasiv pneumokock - atypiska mykobakterier - botulism* - ESBL, ESBL CARBA * - harpest (tularemi) - legionella* - leptospira - listeria* - sorkfeber (NE) - papegojsjuka* - VRE* - vibrio exkl. kolera* - viral meningoencefalit - yersinia*

8 Vilken var den vanligast anmälda diagnosen från vårdcentralerna i Halland 2013? A.Klamydia B.Salmonella C.MRSA D.Campylobacter A. B. C. D

9 Anmälningar enligt SmL från vårdcentralerna

10 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1 Johan, 53 år, är en tidigare frisk kock som arbetar på en restaurang i stan. Han söker akut för feber och frekventa diarréer, som sedan igår också varit blodiga. Han berättar att en kompis insjuknat med liknande symtom dagen före och är inlagd på Varbergs sjukhus. Johans tillstånd kräver inte inläggning. Vad gör Du? Vad är dina skyldigheter enligt smittskyddslagen?

11 Vem ska utreda? Du som behandlande läkare har det primära utredningsansvaret Informera om misstanke Provta Ge råd och förhållningsregler Smittspåra Anmäla enligt smittskyddslagen Ansvaret för utredningen av en anhopning av smittsam sjukdom vilar på smittskyddsläkaren

12 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1 (forts.) Vid fördjupad anamnes framkommer att Johan och kompisen åt på restaurang A i stan två dagar tidigare. Även Johans hustru hade varit med. Du ordinerar faecesprov på Johan Du informerar MHK/smittskyddsläkaren om ditt fall och misstanke på restaurang A som gemensam smittkälla Johan är sjukskriven i väntan på provsvar Du ger hygienråd, lämnar smittskyddsbladet hygienråd vid tarmsmitta

13 Smittskyddsbladen - för läkare och patient Amöba Campylobacter Cryptosporidium Difteri EHEC ESBL, ESBLcarba Giardia Gonorré Hemorragiska febrar Hepatit A E HTLV I/II Kikhosta Klamydia Legionella Listeria Meningokocker MRSA Pneumokocker med nedsatt känslighet Psittacos (papegojsjuka) Rabies Salmonella Shigella Sorkfeber Syfilis Tuberkulos Tularemi (harpest) Tyfoid- och paratyfoidfeber VRE Yersinia

14 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1 (Johan 53, kock forts.) Provet visar växt av salmonella Du ger råd och förhållningsregler enligt smittskyddblad för Salmonella Uppföljning med nya faecesprover planeras. Tills vidare är Johan avstängd från livsmedelshantering

15 Hur många negativa prover krävs för smittfriförklaring av salmonella vid riskyrke? A. Ett B. Två C. Tre Ett Två Tre

16 Rätt svar: Ett prov

17 Faecesdiagnostik bakterier och parasiter Sedan november 2012 använder lab. PCR-teknik istället för odling - spårar smittämnes arvsmassa (DNA/RNA) och en stor mängd kopior skapas. Känslig metod. Små mängder smittämne behövs. Snabbare svar. Hälsokontroll: 1. Campylobacter 2. Salmonella 3. Shigella / EIEC (enteroinvasiv E.coli) 4. Yersinia 5. EHEC Inhemsk smitta: 6. Giardia intestinalis 7. Cryptosporidium parvum/hominis 8. Dientamöba fragilis Utlandssmitta: 9. EAEC (Enteroaggregativ E.coli) 10.ETEC (Enterotoxigen E.coli (ETEC) 11.Entamoeba histolytica (Amöba)

18 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1 (forts.) Johan har berättat att även hans hustru var med på restaurang A, men hon mår helt bra. De åt delvis samma mat från en gemensam buffé. Smittspårningsansvar Vem ska provtas? Vem betalar?

19 Kostnadsfrihet för patienten Socialstyrelsen Kostnadsfrihet för patienten vid undersökning, vård och behandling av allmänfarlig sjukdom Läkemedel som har förskrivits av läkare mot en allmänfarlig sjukdom och som läkaren bedömer minska risken för smittspridning är kostnadsfria för patienten Undersökning, vård och behandling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning är kostnadsfri för patienten om det är frågan om en allmänfarlig sjukdom. Även återbesök som är motiverade av smittskyddsskäl

20 Debitering av smittskyddsprover Sedan 2013 ersätts vårdvalsenheterna via ett centralt smittskyddsanslag för provtagning som avser: Smittspårning av kontakter kring patient, t.ex. provtagning i familj där en person har salmonella Uppföljningsprover för att följa smittbärarskap, t.ex. patient med MRSA som kontrollodlas enligt Vårdhygiens riktlinjer Utbrottsutredning där många provtas, t.ex. på förskola, äldreboende

21 Du gör en smittskyddsanmälan i SmiNet. Hur fort måste en anmälan skrivas? A. Omedelbart B. Inom ett dygn C. Inom en vecka D. Inom två veckor A. B. C. D

22 Rätt svar Inom ett dygn Undantag för de sexuellt överförbara infektionerna klamydia, gonorré, hiv och syfils anmäls inom en vecka

23 För att veta vad som är onormalt måste man veta vad som är normalt

24 Anmälan enl SmL 1. Namn och personnummer eller reservnummer (för klamydia, gonorré, hiv och syfilis gäller rikskod = födelseår + 4 sista siffrorna) 2. Sannolik smittkälla 3. Sannolik smittväg 4. Åtgärder som vidtagits för att hindra smittspridning 5. Vilka förhållningsregler som givits! 6. Andra uppgifter av betydelse för smittskyddet inkl. smittspårning

25 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1(Johan 53, kock forts) Miljö- och hälsoskyddskontoret informeras, besöker restaurangen, finner bristande hygienska förhållanden och restaurangen stängs omgående. Smittskyddsläkaren i Halland får ytterligare 5 anmälningar om inhemska salmonellafall från andra vårdenheter och kliniker. Varje anmälan blir en viktig epidemiologisk pusselbit! Smittskyddet tar över den övergripande utredningen och samordning med andra myndigheter På nationell nivå rapporteras fall från flera län

26 Smittskyddslagen juridik och praktik Fall 1(forts) Ett utbrott verifieras Epidemiologisk utredning i samarbete med sjukvård, laboratorier, myndigheter och patienter Smittkällan spåras och identifieras. Den aktuella produkten dras tillbaka. Alla utbrott börjar med ETT fall. Din anmälan blev startskottet, som bidrog till att många människor slapp bli sjuka. Befolkningsperspektivet!

27 Fall - Klamydia Lina, 22, har fått ett brev från en ungdomsmottagning i Göteborg. Hon uppmanas att undersöka sig för Klamydia då hon blivit uppgiven som kontakt till indexpatient med Klamydia. Hon söker på din vårdcentral och vill så snabbt som möjligt ha provet taget. Brevet har hon med sig. Hon är helt besvärsfri

28 Vad gör du? A. Ger henne en akut-tid på VC B. Hänvisar henne till Ungdomsmottagningen C. Hänvisar henne att beställa klamydiatest via nätet på mina vårdkontakter D. Ber henne återkomma om hon får besvär A. B. C. D

29 Provet visar sig vara negativt för Klamydia, men positivt för Gonorré

30 Vad gör du? A. Behandlar direkt med antibiotika B. Behandlar direkt och ger även partnerbehandling C. Kompletterar med en odling och behandlar utifrån resistensmönstret. D. Remitterar patienten till STDspecialist för behandling, uppföljning och smittspårning A. B. C. D

31 Några smittskyddshändelser Ökning av invasiva streptokocker köttätande bakterier Mässling/röda hund kräver fortsatt ökad vaksamhet även på hemmaplan! Sexuellt överförda sjukdomar Klamydia minskar (?) Gonorré ökar Hiv sen diagnos ett problem

32 Internationella hot 1. Nytt coronavirus från Mellanöstern: Middle East respiratory syndrome (MERS CoV) 2. Fågelinfluensa A (H7N9), (Kina) Båda ger svår sjukdom. Hög dödlighet Kan få spridningspotential, person person smitta Ökad vaksamhet och beredskap (WHO, ECDC) Rekommendationer för handläggning (SoS)

33 Vad är det som går? Samarbete med 1177 Regelbunden uppdatering på vår hemsida

34 Hälsoundersökningar av asylsökande m.fl. Kompletterande vaccinationer

35 Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Två syften 1. Upptäcka om personen är i behov av vård (individinriktat) 2. Uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder (samhällsinriktat) Olika delar Individuellt hälsosamtal bakgrund, hälsotillstånd, vaccinationshistorik Provtagning av smittskyddsskäl Övrig provtagning individualiseras vid symtom eller speciella frågeställningar (t.ex. blodstatus, blodsocker, urin, PKU, leverprov) Kroppsundersökning v.b

36 Hälsoundersökning - provtagning av smittskyddsskäl Smittämne/sjukdom Målgrupp (ålder) Undersökning Hepatit B Alla Hepatit B (HBsAg) Hiv Alla Hiv serologi (combotest) Tuberkulos Alla Anamnes och hälsodeklaration Om exponerad eller från land med hög incidens: PPD eller IGRA-test. Syfilis > 12 år Syfilis serologi Tarminfektion Barn under 6 år. För övriga endast vid diarré Faecesdiagnostik, utlandssmitta Hudinfektion Endast vid sår Sårodling (frågeställning MRSA) Bärarskap av MRB (multiresistenta bakterier) Endast vid inläggning eller omfattande polikliniska besök och operation Enligt vårdhygiens PM för screening av patienter (MRSA, vid inläggning även VRE och ESBL)

37 Fallbeskrivning Asylsökande 24-årig man från Syrien. Flytt via Jordanien där han bott tre månader på flyktingförläggning under svåra förhållanden. Kommer till din vårdenhet för hälsoundersökning. I hälsodeklarationen framkommer inga riskfaktorer för tbc.

38 Bör han provtas för tuberkulos? A.Ja B.Nej 0 0 Ja Nej

39 Länder med hög risk för tuberkulos Socialstyrelsen: Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, Riskområden = länder med en tuberkulos incidens på 100 fall per invånare/år Afrika, söder om Sahara F.d. Sovjetunionen Afghanistan Södra och sydöstra Asien, utom Kina Bolivia och Peru Rumänien Generös tolkning för personer som vistats i riskutsatta miljöer, t.ex. fängelse eller flyktingläger.

40 (fliken tuberkulos)

41 Tuberkulos Hälsokontroll asylsökande/migranter - personer över 18 år - från länder med hög tuberkulosförekomst (= mer än 100 fall/ inv) Hälsodeklaration IGRA eller PPD IGRA negativt eller PPD <10 mm IGRA positivt eller PPD >10 mm Information - ingen ytterligare åtgärd Lungröntgen + Remiss till Infektionskliniken Ur Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos,

42 Två screeningtester båda mäter immunreaktion mot tuberkulosantigen (förutsätter att personen har ett fungerande immunförsvar) Tuberkulintest (PPD) Mäter immunsvar för alla mykobakterier inkl. M.tuberculosis. Kan vara positivt efter BCG vaccination. Ospecifikt. Risk för falskt positiva svar. Intracutan teknik - kräver vana Kräver återbesök efter 3 dygn för avläsning Risk för felavläsning, olika tolkningar IGRA (Interferon gamma release assay) Mäter immunsvar mer specifikt för M.tuberculosis, Reagerar inte på tidigare BCG vaccin och flertalet andra mykobakterier. Blodprov (Specialrör - tre stycken rör. Analys på Klin.mikrobiol.lab, Halmstad) Rekommenderas inte på barn under 5 år eller om BCG vaccination planeras Falskt pos 4-60 dagar efter PPD satts Ur Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos,

43 Fallbeskrivning Snart 1½ årig pojke från Vietnam som nyligen kommit till Sverige. Enligt modern fått vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet i hemlandet. Handskriven dokumentation finns med.

44 Utgångsläge Alla barn bör ha skydd mot Difteri, tetanus, pertussis (DTP) Polio Mässling, påssjuka, röda hund (MPR) Barn under 6 år Hib och Pneumokocker Riskgruppsbarn Tuberkulos Hepatit B

45 Vad har barnet fått hittills? Nästan alla länder utanför Norden: Ger Polio + DTP x 3 med 1-2 mån mellanrum före sex månaders ålder - grundvaccination Ger booster DTP och Polio vid 1-5 års ålder Använder Oralt poliovaccin, OPV, istället för IPV Ger BCG i tidig ålder Ger mässlingsvaccin tidigt, ofta vid ca 9 mån ålder Ger Hepatit B, vanligen 3 doser

46 Bra frågor att ställa Skriftlig dokumentation från hemlandet? Vaccinationsstick? Droppar? BCG-ärr? Tidigare levnadsförhållanden? Född på sjukhus? Landets vaccinationsschema? Vaccinationstäckning? (fliken vaccinationer)

47 Världens länder -vaccinationsschema

48 EU länder vaccinationsschema Ex. Spanien

49 Pojke, 1½ år från Vietnam DTP mån Polio mån Hib mån Pneumokocker 0 dos M 9+18 mån P 0 dos R 0 dos Hep B mån BCG födseln

50 Komplettering A. Infanrix-Hexa x 1 (DTP, polio, Hib, hep B) B. MPR + Synflorix (Pneumokocker) C. En kombination av A+B D. Inget, han fortsätter enligt programmet A. B. C. D

51 Förslag (OBS! läkarordination) 1.Infanrix Hexa x 1 (DTP-polio-HiB-HepB) 2. Synflorix x 2 (PCV10) 3.Priorix x 1 (MPR) Därefter följa ordinarie schema

52 Vacciner och komponenter Infanrix-Hexa* Infanrix-polio-Hib*, Pentavac Infanrix-polio*, Tetravac Boostrix-polio Boostrix, Triaxis ditebooster Difterivaccin SSI Tetanusvaccin SSI Imovax-polio*, VeroPol ActHib Priorix*, M-M-RVAXPRO BCG vaccine SSI Engerix-B, HBVAXPRO* Synflorix*, Prevenar13 DTP-IPV-Hib-HepB (6-valent) DTP-IPV-HiB (5-valent) DTP-IPV (4-valent) dtp-ipv booster dtp booster dt booster D T IPV Hib MPR TBC Hepatit B Pneumokock, konjugerat * Upphandlade vacciner i Region Halland 2014

53 Exempel på arbetsblad för ordination av kompletterande vaccinationer (mall från VC Torup)

54 Fallbeskrivning 7-årig pojke från Syrien (född 2007). Vuxit upp under bra förhållanden med god tillgång till sjukvård. Kom nyligen till Sverige med sin mamma som anknytningsfall. Pappan har varit i Sverige sedan ett år tillbaka och har uppehållstillstånd. Pojken nu inskriven på skola. Kommer till vårdcentralen för hälsoundersökning. Pigg och frisk. Vaccinerad enligt program i Syrien. Vaccinationskort finns med

55 Pojke, född 2007 Syrien DTP: Polio: MPR: HepB: BCG: mån+6 år mån mån mån födseln

56 Vilka kompletteringar föreslår du? A. Ingen komplettering B. Kompletterar med en dos Imovax-Polio (Polio) C. Kompletterar med en dos Infanrix-Polio (DTP Polio) A. B. C

57 Förslag (OBS! läkarordination) Kompletterar med en dos Imovax-Polio (Polio)

58 Fallbeskrivning Flicka 10 år, född 2004, från Somalia. Kommer med sin mamma till Sverige som asylsökande. Dokumentation om vaccinationer saknas. Mamman tror hon fick någon spruta som liten, men är osäker. Droppar i munnen har hon nog fått vid något tillfälle. Född i hemmet, primitiv landsbygdsmiljö. Inget BCG ärr syns. Verkar pigg och frisk i övrigt.

59 Hälsoundersökning provtagning av smittskyddsskäl Blodprov för hepatit B och hiv Tuberkulos hälsodeklaration: Somalia = mer än 100 fall/ inv PPD eller IGRA/Quantiferon Ta ställning till kompletterande vaccinationer

60 Tuberkulos Hälsokontroll asylsökande/migranter - personer 18 år eller yngre - från länder med hög tuberkulosförekomst (= mer än 100 fall/ inv) Hälsodeklaration BCG vaccinerad Ej BCG vaccinerad PPD på barn under 5 år IGRA eller PPD på barn 5 år eller äldre PPD PPD <6 mm PPD >6 mm PPD <10 mm PPD >10 mm IGRA negativt alt. PPD <10 mm IGRA positivt alt. PPD >10 mm Ingen ytterligare åtgärd Lungröntgen + Remiss till Infektionskliniken Ingen ytterligare åtgärd Lungröntgen + Remiss till Infektionskliniken Erbjud BCGvaccination Lungröntgen + Remiss till Infektionskliniken Ur Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos,

61 Världens länder - Vaccinationsschema

62 Flicka Somalia, f 2004, 10 år DTP: v Polio: v Mässling: 9 mån Påssjuka: 0 Röda hund: 0 BCG: vid födseln Hepatit B: 0

63 WHO: Täckningsgrad

64 Hur resonera? A. Tar först serologi(er) och få ett underlag för bedömning skydd B. Betrakta som ovaccinerad och börja om C. Räkna in spädbarnsårets doser och gör ett mellanalternativ A. B. C

65 Hur resonera? Kanske mest praktiskt och klokt att börja om tänkbart schema som kräver läkarordination: Infanrix Polio + Hep B x 3 (= 6 stick ) DTP polio HepB alt: Infanrix Hexa x 3 off-label (= 3 stick ) DTP-polio-HiB-HepB MPR x 2 ( = 2 stick ) BCG x 1 ( om PPD < 6 mm)

66 Övrigt - vaccinationer

67 Tidigarelagd MPR Familj med 10 månaders flicka ska åka till Turkiet. Två veckors charterresa. Bor på hotell med god standard - all-inclusive. Rekommenderar du att de bör tidigarelägga MPR (mässling, påssjuka, röda hund) inför denna resa?

68 Vad är din rekommendation? A. Ja B. Nej 0 0 A. B

69 Tidigarelagd MPR? Vår rekommendation: NEJ Om att tidigarelägga MPR OK om barnet är >12 mån Från 9 månader om ökad risk Vid mycket hög exponeringsrisk kan ges från 6 mån Om MPR före 1 års ålder ge MPR enligt schema vid 18 mån Maternella antikroppar överförs via placenta. Kan kvarstå upp till ett år

70 Stelkramp i samband med sårskada? 11-årig pojke, född 2003, söker på din vårdcentral efter att ha blivit hundbiten. Han är vaccinerad enligt svenskt vaccinationsprogram, senast vid 5 års ålder. Bör man ge honom en påfyllnad avseende stelkramp?

71 Stelkrampsspruta? A.Ja B.Nej 0 0 Ja Nej

72 Svar: Nej. Han har fått fyra doser senaste dos för drygt 5 år sedan OM man behöver ge x-tra stelkrampsskydd ge i kombination med difteri (gärna också kikhosta) dt = DiTeBoooster dtp = Boostrix, Triaxis Tidigare antal doser Tid sedan senaste tetanusvaccin Åtgärd 4 eller fler > 20 år Ge dite-booster (dt)* 0,5 ml < 20 år Ingen åtgärd 3 doser > 10 år Ge dite-booster (dt)* 0,5 ml < 10 år Ingen åtgärd 2 doser > 6 mån Ge Tetanusvaccin (T)** 1 ml + info om uppföljningsdoser enligt ordinarie schema < 6 mån Avvakta normalt intervall (6-12 mån) till dos 3 1 dos > 1 mån Ge Tetanusvaccin (T) ** 1 ml + info om uppföljningsdoser enligt ordinarie schema. Ge humant immunglobulin mot stelkramp om det gått > 1 dygn sedan skadan, skadan är mycket förorenad, eller om det inte går att excidera misstänkta föroreningar dos Påbörja grundvaccination med Tetanusvaccin (T) ** 1 ml Ge humant immunglobulin mot stelkramp.

73 Pneumokockvaccination 29-årig kvinna som splenectomerades efter trauma i nio-årsåldern. Postoperativt blev hon vaccinerad mot pneumokocker med en dos Pneumovax (PPV23), men har sedan aldrig fått någon påfyllnadsdos. Hon ringer för att fråga vad som rekommenderas i hennes fall

74 Pneumokockvaccineras? A. Nej, hon behöver inget mer B. Ja, rekommenderar en påfyllnad Pneumovax C. Ja, rekommenderar kombination av Prevenar13 och Pneumovax A. B. C

75 Pneumokockvaccination av äldre och riskgrupper - för skydd mot invasiv sjukdom PPV23 till de flesta personer över 65 år och övriga som är immunkompetenta. En påfyllnadsdos efter 5-10 år Kombination PCV13 + PPV23 rekommenderas till särskilda riskgrupper t.ex splenectomerade och vid grav immunosuppresion. PCV13 ges först. Efter cirka 2 månader ges PPV23. PNEUMOVAX polysackaridvaccin (PPV23) Innehåller 23 serotyper. Godkänd för barn från två år och äldre Ej immunogent för barn under 2 år Ger ingen T-cellsmedierad immunitet - inget immunologiskt minne PREVENAR 13 konjugatvaccin (PCV13) Innehåller 13 serotyper Godkänd för barn från 6 veckor - 17 år samt vuxna18 år och äldre Immunogent för barn under 2 år Stimulerar T-celler och inducerar immunologiskt minne

76 Vaccin mot bältros Vaccinet Zostavax registrerat i Sverige sen 2011, men först nu tillgängligt. Ges som singeldos - oklart hur länge vaccineffekten kvarstår? Behövs boosterdos(er). Subcutan injektion i deltoideus. Indikation: Förebygga bältros och bältros-associerad smärta hos personer 50 år eller äldre. Innehåller varicella zoster virus - samma stam som används i varicellavaccin för barn men dosen är mer än 10 gånger högre. Levande vaccin. Ske ej ges till personer med immunbrist (pga. behandling eller sjukdom) eller gravida. Säkerhetsprofil: Utvärdering på mer än vuxna. Vanligast är lokala reaktioner på injektionsstället och huvudvärk. Allvarliga biverkningar mycket ovanliga.

77 Vaccin mot bältros - skyddseffekt Minskar risken för utveckling av bältros USA: personer > 60 år. Hälften Zostavax, hälften placebo. Uppföljning efter 3 år. En 50 % reduktion av bältros i vaccingruppen. Skyddet avtog med stigande ålder (64 % för år, 18 % för >80 år. USA: personer år. Hälften Zostavax, hälften placebo. Minskad risk för utveckling av bältros i vaccingruppen med 70%. Minskad frekvens (67 %) av postherpetisk neuralgi (PHN)

78 Vaccin mot bältros - rekommendationer Ingår - f.n. - i läkemedelsförmånen för personer från 50 år enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV). Kostnad ca 1300 kr. TLV omprövar nu förmånsbeslutet eftersom långtidsskyddet övervärderats. Besked från TLV under april Slutsats: Nationella riktlinjer saknas. Läkemedelskommittén i Halland: Med hänsyn till kostnad och osäkerhet rekommenderar vi i nuläget inte Zostavax

79 hemsida: e-post: Tfn: Följ Smittskydd Halland på Facebook

80 Hur betygsätter du dagen? 1. Dåligt 2. Mindre bra 3. Godkänd 4. Väl godkänd 5. Mycket väl godkänd

81