Kommunhuset, Sessionssalen kl Per-Inge Pettersson, c, ordf Göran Lundberg, s

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1(22) Plats och tid Kommunhuset, Sessionssalen kl Beslutande Per-Inge Pettersson, c, ordf Göran Lundberg, s Sture Persson, m Eva Svedberg, s Gunilla Aronsson, c Stig Andersson, s Conny Daag, m Rosie Folkesson, s Håkan Hermansson, fp Lennart Beijer, v Monica Bergh, kd Övriga Ann-Gret Sillén, socialchef Ola Gustafsson, controller, 110 Sylve Rydén, s ej tjg ers Anna Edvardsson, sektionschef 106,107 Evert Möller, kd, ej tjg ers Pernilla Brånhammar, HVB-samordnare 107 Utses att justera Göran Lundberg Underskrifter Paragrafer Sekreterare Yvonne Knutsson Ordförande Per-Inge Pettersson Justerande Göran Lundberg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialnämnden Datum för anslags Uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats av protokollet Socialkontoret Underskrift Yvonne Knutsson

2 Sammanträdesprotokoll 2(22) Kommunstyrelsen Sn 103/2014 Dnr 2014/14 Yttrande motion angående om att ompröva kylmaten Dnr 2014/32 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta socialchef Ann-Gret Silléns yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning Fullmäktigeledamot Lennart Davidsson, KD, har lämnat in en motion om att ompröva kylmaten och utreda om maten kan tillagas lokalt i de kommunala köken. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till socialnämnden för att i samråd med kostchef Karin Anemyr lämna ett förslag till svar på motionen. Från maj 2009 är det kyld mat som levereras som matdistribution på samtliga orter i Hultsfreds kommun. I samband med att kylmaten infördes togs tillagning och leverans av varm mat till hemmaboende bort från våra lokala kök. Socialnämnden har inför arbetet med budget 2015 diskuterat frågan om matdistribution och alternativ till kyld mat. Alternativ som diskuterats är möjligheten för den enskilde att i större utsträckning erbjudas att kunna inta sin måltid i befintliga restauranger på kommunens äldreboende. Vidare har diskuterats möjligheten att hemtjänsten kan tillreda enklare måltider i hemmet som ett komplement till kylmaten vissa dagar. Den sociala samvaron och stöd vid måltiden är också ett utvecklingsområde som diskuterats. För att utveckla dessa områden som kan vara komplement till kylmaten så har kommunfullmäktige i beslut om budget 2015 förstärkt hemtjänstens budget med tkr. Motionären vill att kommunen omprövar leverans av kyld mat och utreder om maten kan tillagas lokalt i våra kommunala kök. Förvaltningschef och kostchef har inledningsvis sett över vilka konsekvenser en sådan förändring skulle innebära. Distribution av kyld mat sker idag till 110 personer, som beställer varierande antal portioner kyld mat per vecka. Konsekvenser för de personer som idag får leverans av kyld mat - Vid leverans av varm mat försvinner möjligheten att välja när på dagen kunden vill äta sin måltid. - Möjligheten att välja mellan olika maträtter kan idag inte erbjudas vid varm matleverans.

3 Sammanträdesprotokoll 3(22) - Vid varm matleverans är kunden bunden att finnas hemma alla dagar i veckan och ta emot sin matleverans. Arbetsmiljökonsekvenser för hemtjänstens personal - Då varm mat distribueras krävs en tätare bemanning av hemtjänstpersonal under en kortare tidsperiod eftersom alla äter vid samma tid och många behöver hjälp. - Distribution av varm mat innebär många i och urstigningar från bil vilket blir en påfrestning då det sker under kort tid med tidspress. Även en påfrestande i och urlastning av värmeboxar i bilarna. Miljökonsekvenser - Leverans av varm mat med distribution varje dag innebär fler körda mil. Konsekvenser för köken - I samband med beslut om att ta bort varm matdistribution från våra egna kök infördes en förändrad måltidsordning där middagsmaten nu serveras kl på våra särskilda boenden. Detta innebär antingen att en varm matdistribution måste anpassas till dessa tider och därmed kan leverans av mat ske först mellan kl Om det som tidigare ska leverera mat kl krävs tillagning i två omgångar för att säkerställa att maten inte varmhålls över tillåten tid och då krävs ytterligare personalresurser ca 2,0 tjänst. - När varm mat levererades var det problem med att leveransen av maten skedde inom tillåten tid och även problem med att hålla maten varm enligt Livsmedelslagen minst + 60º C vid leveransen. Ekonomiska konsekvenser - Upphandling av transporter, eller utkörning med egen personal alla dagar samt i vissa fall 2ggr/dag, där man kommer att bevilja varm kvällsmat. - Om egen utkörning kommer det att behövas ytterligare leasing av fordon. - Inköp av värmeboxar att förvara matportionerna i under transport - Leasing eller inköp av paketeringsutrustning. - I samband med att kyld mat infördes förändrades bemanningen i köken. Totalt rör det sig om en minskning av ca 4 tjänster och att starta upp med varm matdistribution skulle kräva ökad bemanning med ca 2,5 tjänst samt helgersättning. Förvaltningen anser att den satsning på olika utvecklingsområde som nu verkställs inför 2015 med fokus på olika alternativ/komplement till kyld mat utvärderas innan ytterligare utredning görs gällande kyld mat. En tillagning i de kommunala köken och distribution av varm mat skulle ge stora ekonomiska och arbetsmiljömässiga konsekvenser. Beredning Au 68/2014

4 Sammanträdesprotokoll 4(22) Kommunstyrelsen Sn 103/2014 Dnr 2014/32 Yttrande motion angående satsning på rehabilitering för äldre Dnr 2014/26 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltnings yttrande som sitt eget och att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Ett antal fullmäktigeledamöter från socialdemokraterna har lämnat in en motion om en satsning på rehabilitering för äldre. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till socialnämnden för yttrande. Förvaltning och nämnd har under det senaste året diskuterat och inhämtat information från verksamhetsområdet hälso-sjukvård och rehabilitering (HSR). Verksamhetschef för området har för nämnden beskrivit situationen och också framfört behov av fler tjänster både vad det gäller sjuksköterskor och arbetsterapeuter/sjukgymnaster. Det som också framkommit vid dessa tillfällen är svårigheten att rekrytera, det är hård konkurrens om den arbetskraft som finns. Detta har exempelvis inneburit att undersköterskorna har anställts inom verksamhetsområdet under sommarperioden för att avlasta sjuksköterskorna, vilket fungerat mycket bra. Förvaltningen har också diskuterat arbetssätt för att göra alla hemgångar trygga, så att den enskilde och dess anhöriga känner att det fungerar bra mellan olika professioner vid hemgång från ex sjukhus. Inför arbetet med budget 2015 så beslutade socialnämnden att lägga fram förslag om en utökning inom verksamhetsområdet HSR. I den budget som fullmäktige antog för 2015, finns 600 tkr avsatta för en ökning av personal inom verksamhetsområdet HSR. Socialnämnden äskade inför budget 2015 även 1300tkr för att kompensera den tidigare mellankommunala utjämningen i samband med skatteväxlingen av hemsjukvården. Kommunfullmäktige biföll socialnämndens äskande. Det är ett viktigt område att fortsätta diskutera både vad det gäller antal tjänster men också arbetssätt och hur de olika professionerna kan samarbeta för att uppnå bäst resultat för den enskilde. Beredning Au 69/2014

5 Sammanträdesprotokoll 5(22) Kommunstyrelsen Sn 104/2014 Dnr 2014/27 Yttrande av motion om att motverka ensamhet bland äldre Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Socialnämnden vill utöka möjligheten till social samvaro för att bättre motverka ensamhet hos äldre. Ärendebeskrivning Ett antal fullmäktigeledamöter från socialdemokraterna och vänsterpartiet har lämnat in en motion om att förebygga ensamhet hos äldre. Motionsställarna vill genom att starta en förundersökning undersöka möjligheterna att införa en utbildning för fritidsassistenter med inriktning mot äldre. Fritidsassistenterna avses utgöra ett komplement till undersköterskor eller motsvarande för att förbättra de äldres livskvalitet. En tanke med fritidsassistenter är också att skapa jobb åt arbetslösa ungdomar och motionärerna anser att det även bör undersökas om det går att söka projektmedel till detta. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till socialnämnden och Campus Hultsfred för yttrande om möjligheten att starta en förundersökning. Det är en svår fråga att avgöra om ny yrkesinriktning skulle minska ensamheten bland de äldre i kommunen. Många av de äldre som inte tar sig själva till olika mötesplatser/sociala aktiviteter har ofta behov av olika former av stöd och hjälpinsatser. Oftast är en socialaktivitet också förenat med hjälp i olika former under själva aktiviteten. Detta innebär att det skulle krävas en vård och omsorgspersonal i närheten även om det skulle vara fritidsassistenter som ansvarar för aktiviteten. Undertecknad anser att alla insatser och aktiviteter måste utgå den enskildes behov och vara begripligt och hanterbart för den enskilde. Förvaltningens fokus är att utveckla kontaktmannaskapet samt att utveckla våra verksamheter till salutogena verksamheter. Det kan då vara svårt att en yrkesgrupp som ska ansvara för det sociala innehållet medan en annan yrkesgrupp har ansvar för vård och omsorg. Förvaltningen anser att det skulle kännas mer begripligt om utgångspunkten är att vi anställer undersköterskor men att det finns möjlighet till att profilera sig med inriktning på salutogent förhållningssättet/sociala aktiviteter.

6 Sammanträdesprotokoll 6(22) Det kommer att vara ett stort behov av omvårdnadspersonal i framtiden, förvaltningen anser därför att det bör vara fokus på att motivera arbetslösa ungdomar, invandrare och arbetssökande överhuvudtaget att vilja arbeta inom vård och omsorg. I Hultsfreds kommun har vi även den stora förmånen att ha en väl utbyggd vänstjänst som både besöker den enskilde i hemmet samt ordnar aktiviteter och hjälper personer till dessa aktiviteter. Utbildningsmässigt så finns ju även barn och fritidsprogrammet på gymnasienivå, som med en särskild inriktning skulle kunna rikta sig till att även arbeta med äldre. Socialförvaltningen är tveksam till en ny utbildning men skulle vara mycket intresserade av ett pilotprojekt med fokus på att motivera arbetssökande till vård och omsorgsprogrammet. Samråd har skett angående yttrande med Pär Kågefors, Campus. Beredning Au 70/2014

7 Sammanträdesprotokoll 7(22) AB Hultsfreds Bostäder Sn 105/2014 Dnr 2014/19 Trygghetsboende Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att socialförvaltningen bemannar trygghetsboenden i kommunen utifrån de föreskrifter som finns gällande trygghetsboende. Ärendebeskrivning Trygghetsbostäder är en boendeform för den som inte längre känner sig trygg och bekväm i sin nuvarande bostad, men ännu inte har behov av särskilt boende. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemensamhetslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. AB Hultsfreds Bostäder kommer att bygga trygghetsbostäder i kommunen och vill förvissa sig om att socialförvaltningen bemannar dessa med bovärd/personal under angivna tider dagligen utifrån de föreskrifter som finns för trygghetsboenden. Beredning Au 71/2014

8 Sammanträdesprotokoll 8(22) Samordnare Sn 106/2014 Dnr 2014/37 Mottagande av ensamkommande flyktingbarn Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handlingarna. Allmän beskrivning av målgruppen Barn och unga som kommer ensamma till Sverige utgör en blandad grupp. Gemensamt är dock erfarenheter av uppbrott från invand miljö, föräldrar och socialt nätverk. Majoriteten kommer från områden med våldsamma och blodiga konflikter och många bär på erfarenheter av att vuxenvärlden svikit dem. En stor del, kanske de flesta av barnen, har i sina hemländer varit med om svåra upplevelser såsom uppskakande förluster av nära anhöriga, varierande grader av hot och våld samt avsaknad av skolgång, allt riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. För många har också själva flykten till Sverige varit lång och farlig med inslag av misshandel, fängslande och övergrepp av olika slag. Ensamkommande barn är dock inte enbart offer för krig, tortyr, människohandel och omsorgssvikt. De flesta har också resurser och egenskaper som gör att de klarar av att hantera de risker de utsatts för. (Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar en vägledning, Socialstyrelsen, 2013) Förekomsten av ensamkommande flyktingbarn är ingen ny företeelse i Sverige. De senaste 100 åren har Sverige t ex tagit emot 500 judiska barn 1938 samt finska barn under krigsåren Statistiken över ensamkommande flyktingbarn till Sverige är av varierande kvalitet, för finns ingen statistik, för är statistiken osäker och först från 1996 finns tillförlitliga siffror. Antalet asylsökande barn har på senare år varierat, 1996 kom 140 stycken och antalet steg sakta till 561 år År sökte knappt 400 stycken ensamkommande flyktingbarn asyl och därefter har antalet kraftigt ökat. Idag kommer de flesta ensamkommande barn från Syrien, Afghanistan, Somalia och Eritrea. För 2014 har siffran fått skrivas upp från de först beräknade barnen till barn. Den stora majoriteten utgörs av pojkar, endast 17 procent är flickor. Pojkarna betraktas ha större förutsättningar att klara den farliga och krävande resan till Sverige, en flicka betraktas som mer utsatt. (Som vilket barn som helst, FOU Västernorrland och Europeiska flyktingfonden, Rapport 2012:8)

9 Sammanträdesprotokoll 9(22) Lagstiftningen inom området Ett barn som kommer ensamt till Sverige behöver stöd från samhället med en gång och lagstiftaren har från år 2006 ålagt socialnämnden att ansvara för detta. Kommunen ska tillhandahålla boende och andra stödjande insatser. Enligt normaliseringsprincipen skall samma regler och sociala omvårdnadssystem, så långt det är möjligt, omfatta samtliga barn och unga som vistas i Sverige och socialtjänstlagen skall gälla. Placeringsalternativ Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett HVB (Hem för Vård och Boende) enligt 6 kap 1 SoL. Vård i familjehem är i Sverige den dominerande vårdformen för barn som inte kan bo i det egna hemmet. Detta gäller dock inte barn som kommer ensamma. För dem dominerar vård i form av placering på HVB. De två alternativen är de placeringsalternativ som idag finns. Vård i familjehem Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden (6 kap. 6 SoL) tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett ensamkommande barn kan placeras i det egna nätverket hos släktingar, utredningsförfarande skall emellertid vara detsamma och släktingarna skall godkännas som familjehem. HVB Ett HVB är ett hem inom socialtjänsten som tillhandahåller vård eller behandling i förening med ett boende ( 3 kap. 1 socialtjänstförordningen). Med vård avses omvårdnad, stöd eller fostran. Ett HVB kan också tillhandahålla behandling, det vill säga särskilda åtgärder för en eller flera hos individen upptäckta problem som faller inom socialtjänstens kunskapsområde (SOFS 2003:20). Samma bestämmelser gäller för HVB som tar emot ensamkommande barn som för andra HVB som tar emot barn och ungdomar. Socialstyrelsens tillsynsmyndighet IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, ansvarar för tillsynen av HVB. Tillsynen sker på plats i verksamheten 2 ggr per år, minst en inspektion skall vara oanmäld. Barnkonventionen skall vara vägledande i arbetet med alla barn. Konventionens artiklar 2, 3, 6 och 12 betraktas som huvudprinciper och utgångspunkten för hur konventionen skall tolkas i sin helhet. Här framgår att alla barn skall ha samma rättigheter och lika värde. Att barn har rätt att bli hörda och få sina åsikter beaktade. Konventionen gäller alla barn som befinner sig ett land som skrivit under konventionen. Barnkonventionens 3 :e artikel, portalparagrafen, slår fast att varje institution har ansvar för att i alla beslut som fattas rörande barn, ska barnets bästa beaktas. Barnkonventionen är inte lag i Sverige utan konventionens bestämmelser finns inarbetade i svenska lagar.

10 Sammanträdesprotokoll 10(22) Sammanfattningsvis är det således Socialtjänstlagen, Socialtjänstförordningen och Barnkonventionen som reglerar arbetet med de ensamkommande barnen. Vad säger forskningen om ensamkommande barns behov Det finns idag relativt få rapporter och utredningar som beskriver de ensamkommande flyktingbarnens situation, deras behov, hur boendena skall utformas och hur det sedan gått för barnen i Sverige. Det saknas fortfarande nationella riktlinjer. I takt med att antalet barn hela tiden ökar pågår emellertid en snabb kunskapsinhämtning inom området. En av de få doktorsavhandlingar som finns om ensamkommande barn är skriven av Marie Hessle och kom ut år Det är en tioårsuppföljning av ensamkommande asylsökande barn. Hon kommer i sin avhandling fram till att det gått bra för barnen och att de flesta lyckats etablera sig på ett gynnsamt sätt i det svenska samhället. Hessle ser ett samband mellan en lyckad etablering och om barnen kunnat återknyta till sina familjerelationer, vidare om "viktiga andra" omgett barnet i dess väg mot etablering, t ex bekräftande och stödjande personal vid HVB-hemmet. Rädda Barnens forskningsrapporter från 2004 och 2005 lyfter fram vikten av att barnen tas emot på ett sätt där de kan få hjälp att komma över sina traumatiska uppleveler, förluster och sorg. För att detta skall vara möjligt måste barnen ges chans till att rota sig på nytt, erbjudas en kontinuitet i omsorgen och inte utsättas för nya uppbrott och separationer. Ett stabilt och socialt sammanhang behöver skapas. Personalen måste vara medveten om de kulturella aspekternas betydelse, av vikten av att barnet har kontakt med familj. Vidare behöver de vuxna som omger barnet ha kunskap om den enorma skuld som de ensamkommande barnen innefattas utav i egenskap av att ha kvar sin familj i en situation som de själva klarat sig undan. Rädda barnen lyfter fram att gruppen ensamkommande flyktingbarn är en mycket heterogen grupp. Att varje barn måste lyssnas på och behandlas utifrån den individ som just det barnet är. Tre barriärer beskrivs; språkbarriären, kulturbarriären och barriären av traumatiska erfarenheter. Barriärerna har iakttagits som tre faser som de som arbetar med barnen går igenom. Barriärerna behöver man som personal "formulera sig kring, reflektera över och bearbeta" för att få en bättre möjlighet att förstå och arbeta med barnen. Det är en process, eller en resa, som varje personal upplever i sig själv. Rädda Barnen tog år 2010 fram ett vägledande dokument "Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn", i väntan på en statlig vägledning. I dokumentet tas 8 viktiga punkter upp, bl a "Barnets bästa i boendet". Under punkten anges att grupphem för ensamkommande flyktingbarn bland annat bör:

11 Sammanträdesprotokoll 11(22) erbjuda ett eget rum för den enskilde ha god tillgång till dator och internet för att underlätta en kontakt med barnets familj inte vara hem för både asylsökande barn och barn som fått PUT, permanent uppehållstillstånd, då de två gruppernas förutsättningar skiljer sig markant. Barn som fått PUT behöver få gå vidare med sina liv och för barn som fortfarande är asylsökande är det psykiskt påfrestande att bo med dem som redan fått PUT. Personalen skall ha kunskap om barn med olika kulturell bakgrund och om barn som har upplevt trauma. Efter uppdrag från regeringen kommer Socialstyrelsen år 2013 ut med kartläggningen Ensamkommande barns och ungas behov. I sammanfattningen står att läsa att ensamkommande barn och ungas situation kännetecknas av paradoxen att trots att barnen ofta omges av många vuxna stödpersoner så har eller tar ingen det övergripande ansvaret för barnen och deras vardagsliv, att de ensamkommande barnen förblir ensamma i Sverige. Placering i familjehem framhålls som en stabilare placeringsform och likaså placering i mindre och mer familjelika hem för vård och boende (HVB). I regel ser socialstyrelsen att det det strukturella stödet fungerar bra, det praktiska och sociala, däremot behöver det emotionella stödet i vardagen bli mycket bättre, liksom tillgängligheten till psykiatriskt stöd eller behandling för de barn som lider av psykisk ohälsa. Ungdomar som avslutar en placering i HVB måste likaså få mer stödinsatser och det högre upp i ålder. Då det idag saknas evidens om vad som är verksamt inom HVB efterfrågar socialstyrelsen en analys för att klargöra om de metoder och insatser som idag används i vården och omsorgen om de ensamkommande barnen faktiskt fungerar och har den effekten som avses. Hultsfreds utmaning - hur tar vi emot våra ensamkommande flyktingbarn på ett sätt som ligger i linje med "barnets bästa"? Avtalet med migrationsverket beslutade kommunfullmäktige i Hultsfreds kommun att teckna ett avtal med migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Hultsfred var då, tillsammans med grannkommunen Högsby, en av de sista kommunerna i landet med att få till stånd en sådan överenskommelse. För att möta utmaningen kom kommunerna överens om att tillsammans anställa en projektledare för att samordna och bygga upp ett kommunalt mottagande av barnen blir startdatum för den nya överenskommelsen. Avtalet med migrationsverket gäller 5 asylplatser för pojkar i åldern år. Sedan dess har Hultsfred emellertid hunnit få ett nytt fördelningstal på 6 pojkar. Nytt avtal är inte skrivet ännu men det är viktigt att göra före den 10 december. Om Hultsfred behåller sitt gamla tal på 5 platser och därmed

12 Sammanträdesprotokoll 12(22) lägger sig under fördelningstalet kan vi inte styra platserna, då kan migrationsverket skicka barn utöver avtal. Idag står vi också med barn som fått PUT och dessa barn bör även de ingå i avtal, det vill säga vi behöver även teckna avtal om put-platser. Barnens boende Generellt visar forskningen att HVB-vården når dåliga resultat. HVB-vården för ensamkommande ligger i botten. Boendena för ensamkommande barn är ofta stora, institutionslika och opersonliga, personalen saknar i hög utsträckning rätt utbildning och kompetens för uppdraget. Som vi läst om ovan saknas idag egentlig evidens om vad som fungerar och är verksamt inom branschen, istället tillämpas ofta ett mischmasch av olika teorier, skolor och arbetssätt. Bristen på familjehem är inte bara ett lokalt problem i Hultsfred utan även ett bekymmer på nationell nivå. I en situation där Hultsfreds kommun bestämde sig för att använda familjehem som ett första placeringsalternativ skulle det med hög sannolikhet innebära att pojken, i avvaktan på ledig plats i familjehem, ändå behövde placeras någon annanstans i realiteten på HVB. I tid kan det handla om flera månader. För pojken betyder det ytterligare separationer och uppbrott. Om HVB-vården i stor utsträckning underkänns och familjehem inte står att finna i proportion till behovet, vad återstår då att göra? Socialstyrelsen sitter på svaret. "För att kunna ge barnen och ungdomarna insatser som både ger omsorg efter individuella behov och syftar till självständiggörande, behöver socialtjänsten eftersträva placering på mindre och mer hemlika HVB-verksamheter, som främjar nära och fördjupade relationer mellan barn och personal." (Ensamkommande barns och ungas behov en kartläggning. Socialstyrelsen 2013.) Går det att bygga upp en sådan verksamhet i Hultsfred - ett mellanting mellan HVB och familjehem? Svaret är ett bestämt ja. Ett annat mottagande vore inte förenligt med "barnets bästa", inte mot den bakgrund och den forskning som vi idag har inom området. Boendet skall således vara hemlikt och ha ett litet antal platser. Personalen behöver ha ett anknytningsbaserat/relationellt arbetssätt och bygga bärande relationer till pojkarna, likaså för att kunna upprätta en kultur där man pratar mycket om att vara som en familj och om hur viktigt det är att man bryr sig om varandra.

13 Sammanträdesprotokoll 13(22) Det finns goda exempel från andra kommuner Härnösands kommun var en av de första kommunerna i Sverige som tog emot ensamkommande flyktingbarn. Detta redan Föreståndare Tomas Sundkvist, har varit med ända från början. I dagsläget har Härnösand en boendekedja om fyra enheter, tre boenden och ett mobilt team. Barnen är i åldern år, både flickor och pojkar. I rapporten "Som vilket barn som helst" 2012:8, som finansierats av Kommunförbundet i Västernorrland och Europeiska flyktingfonden, delar kommunen, boendepersonalen, föreståndaren och inte minst 216 ensamkommande barn med sig utav viktiga erfarenheter. Härnösand har flera gånger tagit emot pris för sitt framgångsrika arbete och kommunen lyfts ofta fram som ett förebild inom det kommunala mottagandet. Modellen som Härnösand använder sig utav går att likna vid en familjemodell med uppfostran och inkludering som de två stora viktiga hörnstenarna. Helhetssynen är mycket viktig och den bakomliggande teorin ligger nära systemteorin. Personalen har och tar ett övergripande helhetsansvar för barnen. Stödet till barnen är av social, pedagogisk och emotionell karaktär, vikten av det emotionella stödet lyfts särskilt fram. Arbetet skall i slutänden resultera i att barnet går från att ha kommit ensam till att bli en självständig samhällsmedlem. Var står Hultsfred idag hur långt har vi kommit? Som samordnare har jag inlett med att förkovra mig och läsa på inom området, jag har läst kunskapsunderlag, forskning, rapporter av olika slag, styrdokument och lagstiftning. Jag har varit på en heldags utbildning i Stockholm om boende och lagstiftning. Jag har varit i kontakt med kommunerna i länet för att höra hur de organiserar sitt mottagande av ensamkommande barn, och såklart kontaktat Härnösand eftersom det är Härnösand som jag ser som min och Hultsfreds förebild. Sista gången jag pratade med Thomas Sundqvist hade han för övrigt migrationsminister Erik Ullenhag på besök och han fick bara beröm för kommunens arbete. Eftersom Hultsfred varit tvungna att placera de ensamkommande barn som anvisats till kommunen i privat regi har jag också tittat på vad det skulle betyda om kommunen fortsatte att använda sig utav en eller flera privata aktörer, istället för att organisera ett mottagandet själva. Jag har försökt att göra det så objektivt som möjligt, vilket inte varit helt lätt då jag själv är en sådan förespråkare av att vi ska ta emot barnen i kommunal regi. Det var med stor lättnad och framför allt glädje som jag tog emot beskedet att kommunen slutligen bestämt sig för att bygga upp en kommunal boendekedja.

14 Sammanträdesprotokoll 14(22) I situationen som är behöver dock Hultsfred och för den delen även samverkanspartnern Högsby, börja med att göra en upphandling. Det måste gå rätt och riktigt till. Kanske är det faktiskt så att länets kommuner unisont behöver upphandla HVB för målgruppen ensamkommande. I det nya ramavtalet som gäller för länet från och med den 30 september saknas upphandlade HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Jag har tagit fram ett första förslag för kravspecifikation till ett förfrågningsunderlag för en upphandling. Malin Holgert, IFO-chef i Högsby, skall ta över i kontakten med upphandlingscentralen i Västervik eftersom hon tänker att det nog behöver göras stort. I den akuta situation som nu är har Hultsfred valt att göra en direktupphandling med det lilla nyöppnade HVB-hemmet Aspeland som ligger placerat på orten. Även Högsby är intresserad av Aspeland. Detta efter besök och samtal med föreståndare och försäkran om att Aspelands verksamhet ligger i linje med de krav som kommunerna ställer på ett gott mottagande. Slutligen har jag så tittat på lokaler för den kommunala verksamheten. Hos det kommunala bostadsbolaget har jag varit på Granitvägen och Rönnvägen. De andra hyresvärdarna i kommunen har inte haft något att erbjuda mig. Det finns potential för ett boende på Rönnvägen, Granitvägen tänker jag eventuellt skulle kunna fungera lite längre fram, i ett steg 2, i ett stödboende, men helst skulle jag vilja att ungdomarna (som de då är) flyttar till ett område som inte är så segregerat. Rönnvägen går att göra till 7 sovrum, där finns bra och stora gemensamhetsytor, lokalerna behöver dock göras mer hemlika. Jag har också tittat på hus till salu. Egentligen har jag bara hittat ett i vilket jag ser möjligheter. Storgatan 20, centralt placerat i Hultsfred. En stor villa från tjugotalet, tre plan ovan mark med källare, 350 kvadratmeter och 12 rum. Tomt med gräsmattor som inbjuder till aktivitet. Det går att få fram 9 möjliga sovrum. Miljön är hemlik från början. Viss renovering och ombyggnation krävs. ÖSK skall följa med mig och titta och göra en bedömning. Jag ser huset som ett hjärta i en framtida verksamhet, ett nav för återträffar och gemenskap. Prislappen sitter på 1.9 miljoner men huset har legat ute på marknaden i två år så priset borde vara förhandlingsbart. I ett tidsperspektiv ligger Rönnvägen närmare, men barnen kommer att fylla på i antal och Storgatan bör inte missas.

15 Sammanträdesprotokoll 15(22) Sn 107/2014 Information barn och familj Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handlingarna. Ärendebeskrivning Sektionschef Anna Edvardsson informerar om den aktuella situationen på barn- och familj samt situationen med ensamkommande barn.

16 Sammanträdesprotokoll 16(22) Kommunstyrelsen Sn 108/2014 Dnr 2014/36 Remiss av betänkandet mot Våld i nära relationer folkhälsofråga (SOU 2014:49) KSAU 184/2014 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att avstå från att lämna eget yttrande gällande remiss av betänkandet Våld i nära relationer- en folkhälsofråga Ärendebeskrivning Arbetet mot Våld i nära relationer är ett prioriterat område för regeringen. Justitiedepartementet har på uppdrag av regeringen lämnat en remiss av betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga. Kommunen har getts möjlighet till att yttra sig över betänkandet. Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett socialnämnden i uppdrag att lämna förslag till eventuellt yttrande alternativt att kommunen avstår från yttrande. Sektionschef Eivor Lind föreslår att kommunen avstår från eget yttrande, förvaltningen har möjlighet att lämna synpunkter i det yttrande som länsstyrelsen lämnar om vi så önskar.

17 Sammanträdesprotokoll 17(22) Sn 109/2014 H 2014/ Platser i särskilt boende Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handlingarna. Ärendebeskrivning Beslut om särskilt boende 18 personer har beslut om särskilt boende, enligt socialtjänstlagen som inte är verkställt. Fem beslut är äldre än tre månader Det äldsta beslutet är från

18 Sammanträdesprotokoll 18(22) Lediga platser i särskilt boende Det finns i dagsläget ingen ledig lägenhet på särskilt boende. Lediga platser i LSS boende Det finns 3 boende lediga lägenheter i gruppbostad.

19 Sammanträdesprotokoll 19(22) Platser på korttidsboendet Hjorten Det är idag 21 personer som vistas på korttidsboendet. Åtta av dessa personer väntar på särskilt boende.

20 Sammanträdesprotokoll 20(22) Sn 110/2014 Dnr 2013/10 Ekonomi Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handlingarna. Ärendebeskrivning Controller Ola Gustafsson presenterar delårsprognos för 2014.

21 Sammanträdesprotokoll 21(22) Sn 111/2014 Genomlysning av socialförvaltningen Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handlingarna. Ärendebeskrivning Arbetsutskottet har beslutat att till socialnämndens sammanträde i november bjuda in Lars Brickzén, som fått uppdragen att göra genomlysningen. Socialchef Ann-Gret Sillén ger en kortfattad information om uppdraget.

22 Sammanträdesprotokoll 22(22) Sn 112/2014 Anmälningsärenden Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen för kännedom till handingarna. Ärendebeskrivning Delegationslistor från IFO och äldreomsorgen september Domar från Förvaltningsrätten i Växjö Protokoll från Kommunernas hjälpmedelsnämnd Protokoll från KPR KSau 217/2014 utökning särskilt boende Knektagården KSau 225/2014 Gemensamt presidiemöte med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden KSau 226/2014 Presidiemöte med socialnämnden Utredning Lex Sarah