Vi arbetar med INTEGRATION

Transkript

1 Vi arbetar med INTEGRATION En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

2

3 Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av de lokala utvecklingsgruppernas viktiga insats. Vi vill sprida goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! Innehåll Förord 4 Brännberg före sin tid 5 Venjan en mångkulturell mötesplats 6 Projekt kom halvvägs i Sibbhult 7 Slöjden förenar i Ersboda 8 Positivt mångfaldsarbete i Stockholm 9 Fler exempel 10 Kontakter 11 Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Brännberg Västerbottens Museum Ersboda Bispgården Venjan NBV Dalarna Riddarhyttan Stockholm Skribent: Anki Enevoldsen Form: Ingse & Co AB, Reybekiel Form AB Redaktör: Annika Persson-Braun Omslagsfotograf: Peter Svensson Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, Stockholm Tel: , Fax: Hemsida: E-post: info@bygde.net Sibbhult Leader+-projektet

4 Förord Samtidigt som utrikes födda svenskar har svårt att få jobb och bostad i större städer, brottas många i landsbygds- och glesbygdskommuner med tomma hus och brist på arbetskraft inom vissa yrken. Men det finns projekt och utbildningsverksamhet som visar att glest befolkade orter och tätbefolkade förorter med många olika etniciteter har mycket att ta och ge varandra. Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att andelen sysselsatta personer med utländsk bakgrund ligger på 59 procent, medan motsvarande andel för dem med svensk bakgrund är uppe i nästan 79 procent. Här finns en stor och outnyttjad resurs. Allt fler har insett vikten av att jobba för ökad mångfald. Det är inte längre en fråga som bara engagerar Integrationsverket. Glesbygdsverket är starkt involverat i arbetet med att tydliggöra invandrargruppers betydelse för den ekonomiska utvecklingen i gles- och landsbygdsregioner. Arbete pågår inom många kommuner, bland annat i Ragunda, Bräcke, Älmhult och på Gotland. Även LRF och Jordbruksverket arbetar för att locka människor med utomnordisk bakgrund till arbete i lantbruket. Många föreningar anslutna till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva är engagerade i mångfaldsarbetet. Men de kan också vittna om hur arbetet försvåras av dålig samordning mellan olika offentliga instanser. Lokalt gäller det att skapa en bred samverkan mellan föreningar, företag och offentliga aktörer. Och då måste alla dra åt samma håll. Viljan och kraften finns! Åtta av tio svenskar uppger nämligen att de kan tänka sig att göra en insats för att hjälpa människor med utomnordisk bakgrund att etablera sig i det svenska samhället. Genom att ta till vara människors olika kulturer och skiftande kunskaper kan alla få ett rikare liv, och landsbygden utvecklas till en mångkulturell mötesplats. Ibland går det lättare och ibland stöter man på patrull. Förhoppningen är att vi med den här skriften ska kunna bidra med kunskap och inspiration till alla som vill jobba för ökad mångfald. Runt om i landet, på landsbygd och i tätort, arbetar människor på olika sätt för ökad mångfald. Foto: Petra Strömbäck 4

5 Brännberg Enradig före rubrik sin tid Ju starkare passion, desto bättre går det. Det måste alltid finnas ideellt arbete, god relation idéerna till den runt offentliga ett projekt sektorn som skulle locka människor Redan år 2001 spirade med invandrarbakgrund att flytta till den norrländska byn Brännberg. Kanske var byautvecklingsgruppen för tidigt ute, för projektet fick avbrytas. Men byborna vill gå vidare, och hoppas då kunna genomföra projektet fullt ut. Både bybor och företagare stöttar Advantage Brännberg, eftersom de tycker det är spännande och berikande för den lokala byagemenskapen när byborna har olika ursprung. Foto: Christer Johansson, JOB Få arbetstillfällen, ensidigt näringsliv, krympande befolkning och avflyttning var negativa faktorer som fick byborna i Brännberg att agera. En drivkraft var också insikten om den utvecklingspotential som finns bland landets utomnordiskt födda medborgare samt personer med funktionshinder. Inspiration till hur projektet skulle utformas fick byborna från Svenskt Näringslivs projekt Advantage Sweden samt från vd:n för Silentium Contact i Boden AB. Advantage Brännberg En aktiv idéutvecklingsprocess tog vid när Skogslandet AB kontaktades. Företaget ägs av ett trepartnerskap som består av mer än 20 delägare i näringsliv, kommuner och ideell sektor i Norrbotten. Med hjälp av ett lokalt projektstöd kom en förstudie i gång i januari år Tanken var att det skulle bli ett nydanande modellbygge med kompetensutveckling i flera steg, berättar Kristina Öhman som är ordförande i byaföreningen Bärkraft i Brännberg. Redan innan själva genomförandet av projektet kommit igång lyckades projektledaren rekrytera sju nya invånare till Brännberg, som har drygt 180 invånare och ligger cirka 3 mil från Boden. De nya byborna kände sig trevligt bemötta och tyckte att de lärde sig bättre svenska i bymiljön, och i byns friskola fick barnen snabbt kamrater. Stupade på utbildningen Förutsättningen för att familjerna skulle kunna stanna var att de fick den utbildning som skulle leda till arbete. Men utbildningsanordnaren begärde att vi skulle namnge alla deltagarna innan det kunde fattas beslut om någon kurs. Därför kom vi inte vidare med genomförandedelen. Den ena familjen såg sig tvungen att flytta tillbaka till Luleå. En lärdom av detta är att när rekryteringen av inflyttare drar i gång så måste det vara ställt utom alla tvivel att kurserna startar så snart det finns minst 12 deltagare. Genomförandet Advantage Brännberg fas II, alltså genomförandet av projektet, hade föreningen tidigare försökt finansiera via Växtkraftprogrammet i Mål 1 Norra Norrland. Nu hoppas de kunna genomföra projektet på annat sätt. Det bygger på ett nära samarbete mellan bland annat arbetsförmedlingen, utbildningssamordnaren, Luleå Tekniska Universitet, Bodens kommun, Företagarna, KOMVUX, lokala företag, byaföreningen Bärkraft, Skogslandet och Migrationsverket. I åtta väl beskrivna utbildningsmoduler ska de som deltar bygga upp sina kunskaper om arbete och entreprenörskap. De som inte blir entreprenörer har goda förutsättningar att få arbete hos de lokala företagen, som ser många fördelar med deltagarnas annorlunda kompetens och utländska affärskontakter. Efter ett nytt avtal mellan integrationsverket och Bodens kommun, kommer det från och med hösten 2006 nya invånare till kommunen. Vi kommer att försöka styra barnfamiljer till oss. Det skulle betyda mycket; det är berikande med flera kulturer. Och så kommer vi att kunna driva byskolan som just nu har för få barn, säger Kristina Öhman. 5 Byaföreningen Bärkraft KONTAKTPERSON: Kristina Öhman ADRESS: Brännberg 416, Boden

6 Venjan en mångkulturell mötesplats I den lilla skogsbygdsbyn Venjan har man skapat en mångkulturell mötesplats via folkbildning i folkhögskoleform. Utbildningen ger okonstlade gränsöverskridanden och skapar möten på ett naturligt sätt på lika villkor säger Kenneth Eriksson i byns intresseförening. Venjan som ligger i norra Dalarna har 55 kilometer till centralorten Mora. Byn, med 460 invånare, har det mesta i serviceväg. Men den miljöcertifierade skolan behöver fler elever och byn fler barnfamiljer. Med stöd från Integrationsverket, EU:s sociala fond, CSN, Mora Folkhögskola, Länsstyrelsen, Stockholms Folkhögskola och Länsarbetsnämnden drog intresseföreningen i gång projektet Mötesplats Venjan år Under två år bedrevs utbildning för människor med olika etnicitet, för totalt nästan kronor. Kortkurser Under projekttiden anordnades 22 olika kortkurser för barn, ungdomar och vuxna från invandrartäta bostadsområden i bland annat Stockholm. Samtidigt fick sju arbetslösa venjansbor utbilda sig till kursvärdar. Genom att deras utbildning pågick parallellt med kortkurserna så kunde allas kunskaper, kreativitet och kompetens tas tillvara. Det glest befolkade Venjan och de tätbefolkade och invandrarrika stockholmsförorterna har mycket att ge varandra, konstaterar Kenneth Eriksson. samhällsutveckling och arbetsmarknad samtidigt som de stärkte sitt svenska språk. De har känt sig väl mottagna och respekterade som människor. Särskilt har de rosat bybornas vänlighet och positiva nyfikenhet. Om möjlighet funnits hade ett antal elever tveklöst flyttat till Venjan, säger Kenneth Eriksson. Men man har från byns sida upplevt att statliga förordningar och regler har varit ett hinder för människor med invandrarbakgrund att flytta till byn. Barn från en stockholmsförort fi ck för första gången möjlighet att komma ut på landet. Foto: Norra Venjans Intresseförening Skogsutfl ykt med fyrhjuling och korvgrillning var uppskattade inslag i kortkurserna som arrangerades för barn och vuxna i invandrartäta bostadsområden. Respektfullt möte Genom studiebesök och föreningarnas fritidsaktiviteter fick de invandrade eleverna lära känna den svenska landsbygdens kultur, historia, Gränsöverskridanden Trots det har kunskapsutbytet i samarbete med Stockholms folkhögskolas nätbaserade utbildningar fortsatt. På turismkursen som startade under år 2005 kommer eleverna från hela landet, och fyra av dem har annan etnicitet. Det är riktigt roligt, för de har kontakt med människor i andra länder. Då kan vi locka hit dem, säger Kenneth Eriksson. Målet nu är en egen nätbaserad folkhögskola i byn med start år : Norra Venjans Intresseförening KONTAKTPERSON: Kenneth Eriksson ADRESS: Skärgårdsvägen 4, Venjan 6

7 Projekt kom halvvägs i Sibbhult Barnens skog, temaresor och öppen förskola lockade familjer från Malmös invandrartäta stadsdelar till Sibbhult med invånare. Men projektet fi ck avblåsas efter bara ett år. Sibbhult i Östra Göinge kommun i nordöstra Skåne har förlorat många invånare och en del av sin service. Däremot finns det arbetstillfällen inom både vård och omsorg samt metall- och stenindustrin. Därför bestämde sig ortens scoutkår, ryttarsällskap och idrottsförening under år 2000 för att försöka profilera och utveckla bygden. I samverkan med Länsarbetsnämnden, Region Skåne och Malmö stad startades år 2003 ett integrationsprojekt med medel från Växtkraft Mål 3, Integration och mångfald. Budgeten det första året var kronor. Stort intresse Marknadsföringskampanjen och en utställning, med stöd av Växtkraft Mål 3, insatsområde 4, väckte stort intresse bland boende i Rosengård, berättar Gunvald Karlsson som är en av de drivande. I det relationsskapande paketet ingick bland annat föreningsaktiva kontaktfamiljer i Sibbhult och tematiska resor i informationssyfte. Trögt system Flera familjer var beredda att flytta de 12 milen från Malmö, bland annat för att barnen skulle få en bättre uppväxtmiljö och lära sig bättre svenska. Det förutsätter att det finns arbetstillfällen, modersmålsundervisning och bostäder. Därför fick projektledaren snabbt i gång ett lokalt partnerskap med näringsliv, fackliga organisationer, arbetsförmedling, bostadsföretag, föreningar och kommunen. Men på grund av tröghet i kontakterna mellan olika myndigheter nådde projektet inte önskat resultat. Fel utbildning De som ville flytta till Sibbhult hade inte rätt utbildning och fick heller inte hjälp med utbildningen. Så tyvärr fick vi avbryta projektet i förtid. Vi hade gärna fortsatt eftersom vi tyckte att det fanns skäl till det. Gunvald Karlsson konstaterar att alla måste dra åt samma håll, även olika myndigheter. Kooperativet Byutveckling i Sibbhult har trots detta haft en positiv inverkan på utvecklingen. De har arbetat vidare med Barnens skog, en kommunal fritidsgård, motion på recept och olika vaktmästaruppgifter åt enskilda, företag och föreningar i bygden. En målsättning är att det ska utvecklas till ett socialt arbetskooperativ där enskilda personer kan vara delägare. : Byutveckling i Sibbhult KONTAKTPERSON: Gunvald Karlsson ADRESS: Jörgen Persson, Möllegatan Sibbhult Barnens skog i Sibbhult ger möjlighet till fritid i omväxlande skogsmiljö tillgänglig för alla, även barn med funktionshinder. Bersån, Vita berget, Indianlägret, Snåriga skogen och Älgfortet är några spännande platser i skogen. Foto: Thomas Gummesson 7

8 Slöjden förenar i Ersboda Ersboda Slöjdförening är navet för samverkan mellan människor med olika etnicitet i stadsdelen Ersboda i Umeå och byarna runt omkring. Här är det slöjd och hantverk som förenar. I Umeå kommuns nystartade byaråd Kontaktnätet är Ersboda Slöjdförening en självklar aktör. Föreningen ingår i ett Stad och Land-projekt där hantverk står i fokus. Slöjd och hantverk är nämligen en bra inkörsport när människor med olika bakgrund ska lära känna varandra. Arbetet ger bra gemenskap mellan stadsdelen och byarna runt omkring, säger Johnhild Johansson som är ordförande i Ersboda Slöjdförening och även projektledare för kontaktnätets hantverksprojekt. Helgkurser På byarnas hemsidor annonseras om olika kurser i Ersboda, bland annat i vävtekniken taquéte som har sitt ursprung i Persien. Somaliska kvinnor har också lärt ut en gammal vävteknik. Till den används ett speciellt hö som finns i hela Sverige, men få vet att det också kan användas till vackra vävar. En mötesplats Av Ersbodas cirka invånare har uppåt personer utländsk bakgrund. I slöjdföreningens lokal möts alla kategorier av människor. De arbetar med trä-, textil- och läderslöjd, vävning, möbelrenovering, olika målningstekniker, keramik med mera. Umeå kommun ställer upp med lokal och hyra medan föreningen äger alla maskiner. Medlemmarna får vara här gratis, men materialet får de stå för själva. I samband med slöjdföreningens workshop-helger visas verk från olika delar av världen. Här är det Ghana Union som hant- står för slöjden. Foto: Johnhild Johansson Workshops Workshop-helgerna, med en mångfald av aktiviteter, är mycket populära. Då engageras föreläsare, musiker och hantverkare från olika länder. Vi vill gärna visa udda och gamla hantverk som håller på att försvinna. Det kan handla om knyppling och korgslöjd, men också om odling av blommor och örter. År 2004 engagerade vi en kvinna från Brasilien som kokade godis efter egna recept från sitt hemland och som också gjorde egna smycken. Då var det många ungdomar som kom och ville göra egna smycken och smaka godis. Stort engagemang Slöjdföreningen har genom åren också deltagit i andra projekt, till exempel med att ta fram Ersboda Kokbok med mat från tolv olika länder. Föreningens lokaler och maskiner används också i projektet Mötesplatsen som drivs av Studieförbundet Bilda. Via praktiskt slöjdarbete får äldre människor med utomnordiskt ursprung lära sig att tala och förstå vardagssvenska. Vi började genom att gå via olika etniska föreningar och bjuda in till en träff. Sedan har vi blivit fler och fler, konstaterar Johnhild Johansson. Ersboda Slöjdförening KONTAKTPERSON: Johnhild Johansson ADRESS: Ystarvägen 9, Umeå sök på Ersboda. 8

9 Positivt mångfaldsarbete Mångfaldsarbetet går som en röd tråd genom verksamheten i Rådet för lokal utveckling i Stockholms län. Storstad och landsbygd, spridda etniciteter, olika kulturer, vitt skilda föreningar och alla åldrar omfattas av arbetet. Modevisning av afrikanska kläder, karaoke, basket, chilensk och afrikansk mat, ponnyridning, underhållning med dragspelsmusik och afrikanska rytmer var något av det som erbjöds under Fagersjödagen. Foto: Petra Strömbäck Bland rådets 50 aktiva medlemmar finns utbildningsorganisationer, hyresgästföreningar, lokala kooperativa utvecklingscentra, alternativa banker, etniska föreningar, samhällsföreningar, byalag, hembygdsförbund, bygdegårdsrörelsen, föreningsråd och stadsdelsråd. Allt handlar om samarbete och utbyte, då blir det mindre av vi och dom, säger rådets ordförande Jan Runfors. Brett arbete Rådets engagemang är brett och ett av de projekt som rådet har engagerat sig i är Stockholms läns utvecklingspartnerskap för social ekonomi, Slup. Ett av resultaten av det arbetet är en utbildning för invandrarföreningar i att starta och driva entreprenörskap inom vård och omsorg. I Värmdö har rådet hjälpt till att starta ett föreningsråd vars arbete bidragit till att kommunen tagit fram ett program för lokal utveckling och bestämt sig för att ta ett större ansvar för att integrera flyktingar. Stort intresse Unelma Krakau som är med i rådet, berättar att intresset för att delta i samhällsfrågor är stort bland många etniska grupper. Det ser hon till exempel i sitt arbete med stadsdelsförnyelse i Fagersjö. Fagersjö ingår i Farsta som är en av Stockholms 18 stadsdelar och ligger i ett naturskönt område vid sjön Magelungen. Av Fagersjös invånare är 665 barn och ungdomar och många har utländsk bakgrund. Men de senaste åren har Fagersjö centrum drabbats av en dramatisk nedskärning av lokal service. I samband med ett stadsdelsförnyelsemöte på Fagersjöskolan i december 2004 bildades arbetsgruppen Integration och Kultur. För kronor i projektpengar från Stadsdelsförnyelsen har de bland annat anställt en projektledare i fem månader. Levande Fagersjö Från första stund kände vi ett brinnande engagemang. Vi vill få med den stora grupp boende som aldrig deltar i föreningslivets öppna möten eller evenemang, berättar Unelma Krakau. I augusti 2005 drog arbetsgruppen igång projektet Ett levande Fagersjö som ska pröva olika evenemang och aktiviteter utifrån vad de som bor och arbetar i Fagersjö efterfrågar. Idéerna måste komma underifrån, säger hon. För att lyfta fram alla idéer och erfarenheter och skapa gemensamma aktiviteter startades tidningen Fagersjöbladet som delas ut i varje hushåll i området. Det första numret som kom ut i samband med Fagersjödagen i september 2005, fick stort gensvar. Rådet för lokal utveckling i Stockholms län KONTAKTPERSON: Unelma Krakau ADRESS: Box 9037, Hägersten 9

10 Fler exempel Vikingatiden lever i Riddarhyttan Tuhundra Naempdinne är en förening som levandegör vikingatiden genom ett eget hantverkshus, en vikingatida marknadsplats och uppdrag att genomföra bland annat företagsträffar och personalfester med tidsenlig klädsel, utrustning och lekar. En fördel då besökarna kommer från en rad olika länder är att medlemmarna kan både engelska, franska, tyska, ryska, spanska, danska, finska, kroatiska och tjeckiska. Tuhundra Naempdinne KONTAKTPERSON: Kjell Erik Eliasson ADRESS: Centralvägen Riddarhyttan Hembygdsrörelsen som inkörsport Hembygdsföreningen är en bra inkörsport till det svenska samhället. Sveriges Hembygdsförbund satsar på Mångkulturåret 2006, och ett antal hembygdsföreningar och museer påbörjade arbetet redan under hösten Västerbottens museum startade med föreläsningsserien Det mångkulturella Västerbotten genom tiderna. Andra inslag är temat Möte med världen i museets öppna barnverksamhet. Västerbottens museum KONTAKTPERSON: Ola Kellgren ADRESS: Västerbottens museum, Gammlia Box 3183, Umeå Folkbildning bra plattform för förståelse För att få svenskar och människor från andra kulturer att bättre förstå varandra är studiecirklar och kultur en bra plattform. NBV Dalarna har goda erfarenheter av studiecirklar och teaterverksamhet. I Borlänge har svenskar och somalier tillsammans deltagit i studiecirkeln Byta ord. Genom att byta ord med varandra blir det naturligt att prata om olikheter och likheter i de olika länderna och kulturerna. NBV Dalarna KONTAKTPERSON: Ganime Stålenhag ADRESS: Box 1190, Falun Goda exempel på landsbygden i Blekinge Leader+ Blekinge har flera goda exempel på integration och delaktighet. Exempel på projekt där människor med utländsk härkomst har deltagit är Blekinges Start-Checkar. Dessa stödjer entreprenörer som vill starta eget, att komma över hinder. I startcheckarna ingår bland annat pengar upp till kronor och ett mentorsstöd. Detta har resulterat i verksamheter som exempelvis design av skräddarsydda kök från Polen och import av livsmedel från Litauen. Leader+ Blekinge KONTAKTPERSON: Gunilla Strömgren ADRESS: Thornska Villan Bräkne-Hoby Lockande aktiviteter i Bispgården Under en längre tid har Fors Intresseförening arbetat för att få fler att flytta till Bispgården i jämtländska Ragunda kommun. Kommunen driver nu ett omfattande projekt Arbetskraftsförsörjning & Integration, där Fors Intresseförening deltar. Informationsträffar, fester och träffar där man pratar jakt, fiske och kultur är en del av aktiviteterna som lockat människor med olika ursprungsländer till Bispgården. Fors Intresseförening KONTAKTPERSON: Siv Berg ADRESS: Böle 130, Bispgården Ragunda kommun KONTAKTPERSON: Anna-Märta Johansson ADRESS: Box 150, Hammarstrand 10

11 Kontakter och annonser Integrationsverket ADRESS: Box 633, Norrköping TFN: Sveriges Kommuner och Landsting ADRESS: Stockholm TFN: Glesbygdsverket ADRESS: Samuel Permans gata Östersund KONTAKTPERSON INTEGRATIONSPROJEKT: Anna-Karin-Johansson TFN: Har du tänkt på att presenterar aktuell kunskap om integrationsfrågor? SFI, Svenska för invandrare ADRESS: Lärarhögskolan i Stockholm Nationellt centrum Box 34103, Stockholm TFN: IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige ADRESS: Kungsholms hamnplan Stockholm TFN: RIFFI, Riksförbundet Internationella Föreningen för Invandrarkvinnor ADRESS: Norrtullsgatan Stockholm TFN:

12 Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi behöver samlingslokalerna, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi samverkar i kommunbygderåd, 2006 Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner, 2006 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget STOCKHOLM Tel Fax info@bygde.net