ALLT FLER PIRATATTACKER:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLT FLER PIRATATTACKER:"

Transkript

1 1 nr 2011 årgång 104 ALLT FLER PIRATATTACKER: SKYDDET AV HANDELSSJÖFARTEN MÅSTE BLI BÄTTRE LEDARE SKA SJÖFOLK ALDRIG FÅ TILLGÅNG TILL HÄLSOSAM ARBETSTID? NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 1

2 LEDARE. SKA SJÖFOLK ALDRIG FÅ TILLGÅNG TILL HÄLSOSAM ARBETSTID? I den förra ledaren började jag med att tre år går fort, detta är så sant så. Vi avslutade förhandlingarna med redarna redan i början av december, allt i samförstånd med vår kartellpartner Sjöbefälsförbundet. En del medlemmar har hört av sig till mig och kommenterat avtalet. De flesta har varit positiva till att vi kunnat skriva ett avtal tidigt och på så vis fått lugn och ro under en längre period. Detta eftersom det är turbulent kring svensk sjöfart och framtiden är allt annat än säker. Givetvis finns det de som även är missnöjda och önskar sig mer utdelning i form av högre procentpåslag på lönen. Av erfarenhet vet jag att detta alltid är något som kommer oss som förhandlar till del. Även för föregående tre års lönerevisioner fick vi en del kritik, eftersom någon enstaka medlem tyckte att lönepåslaget var allt för dåligt. Och då blev ändå vårt löneavtal ett av de bästa på hela den svenska arbetsmarknaden! I jämförelse med våra nordiska grannar så var detta avtal också exklusivt då det innehöll en mycket bra löneutveckling för alla yrkeskategorier som vi då skrev avtal för. Vi inom kartellen som arbetar med förhandlingsfrågor och även har en del insyn internationellt vad gäller löner och avtal, är tillfreds med avtalet och ser att vi nu kan få arbetsro så att vårt fokus i allt större utsträckning handlar om att arbetstillfällen skapas och vidmakthålls för svenskt sjöfolk och då i synnerhet våra medlemmar. Vi har ett nära samarbete med våra fackliga kollegor i Norden. Detta samarbete har jag tidigare beskrivit och det fortgår och utvecklas till det bättre. Att kunna idka samarbete inom den nordiska federationen innebär att vi kan vara behjälpliga då nya avtal skall förhandlas fram, när svenskt tonnage med besättning flaggas ut till något av de olika register som i dag finns i flera av våra nordiska grannländer. Arbetet kring dessa frågor är högaktuellt och vi lägger en hel del arbete och tid på detta, allt för att avtalen skall bli så bra som möjligt så att de som arbetar på denna typ av tonnage, även fortsättningsvis kan vara bosatta och leva i Sverige på någorlunda villkor och slippa smyga in och ut i landet som någon typ av skattesmitare. Förhandlingar vad gäller allmänna villkor och löner är inte slut för vår del. Jag beskrev i föregående ledare att förhandlingar i skärgårdstrafiken har varit högst aktuella under föregående tre år. Vi är således i full gång med att försöka Jörgen Lorén, ordförande SFBF. få till ett avtal med Almega, som är vår motpart, då vi försöker förnya avtalet för våra medlemmar i skärgårdstrafiken. Att få till stånd ett dylikt, innebär att förhandlingsdelegationen måste värdera alla de parametrar som föreslås och diskuteras. I slutändan när man givit och tagit så skall beslut tas om accept eller om avtalsförslaget skall förkastas. I skrivande stund är inte avtalet klart och vi är inte överens med arbetsgivarparten, varför förhandlingarna lär fortgå. På den svenska arbetsmarknaden fortsätter diskussionerna kring arbetstiden och förutsättningarna för arbetstagare som tjänstgör i skift och har nattarbete. Vårdförbundet är ett fackförbund som diskuterar förutsättningarna kring hälsosammare arbetstider. Man talar om att vården är en speciell verksamhet och därom råder inga tvivel. Forskare i stressmedicin har uppskattat att 30 till 32 timmars arbetsvecka är rimligt för rent nattarbete, eller för dem som skiftar mellan dag och nattpass. Över 32 timmar per vecka i arbetstid anses vara farligt för hälsan. Veckoarbetstiden i dag inom sjukvården för dem som både arbetar dagpass samt nattpass i ett roterande schema, är enligt den information jag har fått mig till del, 38 timmar och 2 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

3 INNEHÅLL. 15 minuter. Detta inkluderar dessutom kompensation för arbete som utförs på lätthelgdagar. Att vara ombordanställd är också i allra högsta grad en speciell verksamhet. Vår arbetsplats bullrar och rör sig oavbrutet, vinterstormar, gång i is, manövrar till och från kaj m m. Störmomenten kan bli många och den goda sömnen på frivakten infinner sig sällan. Efter en arbetsvecka på mellan åttio och nittio arbetstimmar och med störd sömn är det inte konstigt att trötthet infinner sig hos oss ombordanställda. Men då vår arbetstid diskuteras i nationella som internationella forum så återkommer man ofta till att vi arbetar för lite och är lediga för mycket. Detta har jag också skrivit om tidigare och lär göra det igen, då arbetstid tyvärr också är en del i debatten om arbetstillfällen. Ombordanställda i svenska rederier försöker följa regelverk vad gäller arbetstid, men tyvärr är vi väl medvetna från fackligt håll att så inte är fallet överallt. Med hot om att arbetstillfället går till någon annan så är det lätt för arbetstagaren från tredje världen att acceptera sämre förhållanden och godta ett överuttag av arbetstid för att få lov att behålla sitt arbete eller att få tillgång till en arbetsplats som kanske innan innehades av en sjöman från ett europeiskt land. Utifrån ovanstående lär sjöfolk runt om i världen aldrig få tillgång till arbetstid som anses hälsosam, utan snarare tvärtom. Det lär bli värre i jakten på kapade kostnader där ökad arbetstid uppenbart är något som är acceptabelt bland flera flaggstater, kända som okända. Fair Wind Ordförande Jörgen Lorén sid 4-7 SKYDDET MOT HANDELSSJÖFARTEN MÅSTE BLI BÄTTRE Efter att ha skyddat World Food Programs hjälpsändningar mot pirater, är nu örlogsfartyget HMS Carlskrona åter i Sverige. En av dem som deltagit i Operation Atlanta är Carin Starmark, som tjänstgjorde som stridsledningsofficer och vaktchef. OMSLAGSBILD: FOTO: MARIA QVARZELL sid VAPEN ELLER EJ OMBORD? Frågan om beväpning ombord på handelsfartyg diskuteras nu alltmer. I Sverige och Norge avvisar sjöfacken tanken på vapen ombord. Søfartens Ledare i Danmark ställer sig inte helt avvisande till vapen. Det danska rederiet Mærsk Line söker nu som första rederi i världen efter en anti-piratchef. sid CHRISTER LINDVALLS ÅRSKRÖNIKA dessutom: Nytt försäkringspaket för SFBFs medlemmar på utlandsflaggade fartyg sid 11, Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 12-13, Stena Bulk beväpnar fartyg sid 18, Sjösjuka Sjömän sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , bost , mobil , e-post: Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, Stockholm, tel , fax Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: SJÖPAKETET - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel , ankie Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 3

4 SJÖSÄKERHET. -SKYDDET AV HANDELSSJÖFARTEN MÅSTE BLI BÄTTRE Efter att ha skyddat World Food Programs hjälpsändningar mot pirater, är nu örlogsfartyget HMS Carlskrona åter i Sverige. En av dem som deltagit i Operation Atlanta är Carin Starmark, som tjänstgjorde som stridsledningsofficer och vaktchef. -Skyddet har inte varit hundraprocentigt. Men vi har ändå lyckats med att se till så att FN:s hjälpsändningar kommit fram. I Adenviken har åtta till tio örlogsfartyg befunnit sig, berättar Carin Starmark. Kapten Carin Starmark 36 år, har precis kommit hem från den 30 till 40 gradiga värmen i Somalia till den svenska vinterkylan. I huset i Östra Ryd utanför Norrköping, där Carin bor tillsammans med sin sambo Per Thornell, är det nu snöskottning som gäller, i stället för att leda arbetet på HMS Carlskrona. Carin Starmark berättar att hon tillhör tredje sjöstridsflottiljen som är stationerad i Karlskrona, dit hon vanligtvis brukar veckopendla. Det här var hennes första utlandsuppdrag. - De internationella insatserna är en del av vår yrkesbana. Det här var ett bra tillfälle för mig att komma iväg. HMS Carlskrona är också ett bra fartyg som har varit i de här miljöerna tidigare. Och det finns gott om utrymme att röra sig på. Som EU:s ordförandeland fick Sverige under de första fyra månaderna leda hela den internationella marina styrkan EU Naval Force Somalia. Den 13 mars 2010 kastade HMS Carlskrona loss från Sverige för den nio månader långa turen. Under de första månaderna bestod besättningen av 150 personer, varav personer ur den internationella styrkan hämtades upp vid Medelhavet. - Vi hade även en helikopter ombord. Det var väldigt speciellt eftersom det är en helt annan sak att landa på ett gungande fartyg än på land, menar Carin Starmark. Den konkreta huvuduppgiften var att skydda FNs hjälpsändningar till Somalia, i ett av världens mest piratrika vatten. Trafiken med mat och förnödenheter gick mellan de båda städerna Mombasa i Kenya och Mogadishu i Somalia. Under perioden genomförde HMS Carlskrona ett 13-tal eskorter med totalt ton mat. Man gav också skydd åt den övriga handelstrafiken, - Adenviken tillhör en av de mest trafikerade delarna på jorden, säger Carin Starmark. Det är väldigt mycket civil sjöfart som går just där. Under de fyra månaderna Sverige hade ledarskapet för den EU-gemensamma styrkan, innan det gick över till Frankrike, tjänstgjorde Carin som stridsledningsofficer. - Jag ledde allt arbete på stridsledningscentralen. Efter övertagandet jobbade jag som vaktchef som ansvarar för allt, som brygga, stridsledningscentral, maskinavdelning och sjukvård. De sista månaderna var de 120 personer ombord, varav endast 20 var kvinnor. - Det var lite ensamt på min nivå, vi var bara fem kvinnliga officerare, berättar Carin Starmark. Men vi har kommit långt när det gäller en bra arbetsmiljö. När man jobbar tillsammans på en sådan liten yta måste det fungera. De konflikter som uppstår, tar man tag i direkt, annars sprider de sig. De tre vaktlagen jobbade i fyratimmarspass under ett rullande schema. Under fjorton dagar till tre veckor var man ute till sjöss. Däremellan gick man in till Djibouti, Mombasa eller Dares Salaam, för att bunkra mat och olja. 4 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

5 Under nio månader skyddade HMS Carlskrona FN:s matsändningar till Somalia. -Skyddet av vår handelssjöfart måste bli mycket bättre, menar Carin Starmark. FOTO: MARIA QVARZELL Efter att ha tjänstgjort som stridsledningsofficer och vaktchef är Carin Starmark hemma igen. FOTO: MARIA QVARZELL Piratattackerna fortsätter Adenviken och även i Indiska Oceanen. FOTO: MARIA QVARZELL > NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 5

6 SJÖSÄKERHET. Bara under det sista året, har fartygen varit utsatta för kända attacker. FOTO: MARIA QVARZELL > -Vi tog inte några pirater under den här tiden och var heller aldrig med om någon incident vid mattransporterna. Men vi såg eldstrider i Mogadishu, berättar Carin Starmark. Örlogsfartygen följer aldrig lastfartygen ända in i hamn, eftersom det är alldeles för farligt. - Vi lämnar dem två distansminuter från hamnen i Mogadishu. Därefter får den afrikanska unionens styrkor ta över och eskortera. Men det var en incident med ett spanskt örlogsfartyg som vid tillfället eskorterade ett tomt lastfartyg. -Piraterna angrep dem en natt. De kom i ett kapat lastfartyg. Men i det här fallet lyckades besättningen avvärja kapningsförsöket. Men det kan vara svårt att veta hur man ska agera, menar Carin Starmark. - Vi kan inte skjuta hur som helst, eftersom vi aldrig vet om det finns gisslan ombord. Det största problemet är just kapningar inom den civila sjöfarten. Piraterna som är försedda med handeldvapen går med sina båtar upp vid sidan av fartygen. Man häktar sedan på stegar och tar sig ombord. Det har hänt att folk ur besättningen dödats. Men oftast tas både den och fartyget som gisslan, ett drama som kan pågå i flera månader i väntan på att rederierna ska betala lösensumma. Bara under det sista året, har fartygen varit utsatta för kända attacker, varav ett 15-tal större fartyg har blivit kapade. Piraterna består av allt från gamla milismän från inbördeskriget, till unga pojkar som inte har någon försörjning. - Piraterna kapar inte bara handelsfartyg utan också större fiskebåtar, berättar Carin Starmark. Cirka 470 personer av den civila besättningen sitter i dag som gisslan hos kaparna. Vissa fartyg har legat kapade i över ett år. Carin har aldrig varit rädd någon gång under sin tid i Somalia. - Men jag har blivit berörd. Bland annat när jag sett de kapade fartygen som ligger på camps som kontrolleras av piraterna. Det är ett hundratal camps, från norra Somalia och sedan längs hela östkusten. Vi kan tyvärr inte gå in och frita besättningen. Men de sitter där och ser oss när vi passerar förbi. Det är tufft att veta det, samtidigt som man inte kan göra något. Den gisslantagna besättningen blir också väldigt illa behandlad av kaparna, berättar Carin. Starmark. - Och ju sämre förhandlingarna går med rederierna, desto sämre blir besättningen behandlad. Det är allt från misshandel till skenavrättningar. Jag har också hört att de tvingats vara ute i solen flera dagar i sträck. De flesta kapade fartygen är Pannamaregistrerade. Stora fartyg, som containerfartyg löper inte lika stor risk att bli kapade, eftersom de kan hålla en högre fart genom Adenviken. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

7 Men kapningarna pågår inte bara där. De sträcker sig också ut i Indiska Oceanen. - Det är så gigantiska avstånd. Adenviken är som halva Östersjön och sedan har vi halva Indiska oceanen. Det kräver oerhörda resurser att ha full kontroll på det området. För att försvåra för kaparna har rederierna utarbetat konceptet med safety room. Något som kommit det senaste halvåret, berättar Carin Starmark. - Kommer piraterna beger sig hela besättningen ner och låser in sig i ett safety room. Där har de förnödenheter och kommunikationsutrustning så att de kan tillkalla hjälp. - Kaparna har väldigt kort tid på sig innan förstärkning kommer, samtidigt som de oftast inte själva har någon kunskap att köra fartygen. I området pågår också en stor flyktingtrafik, där flyktingar från Somalia försöker ta sig över havet till Yemen. Där de inte är välkomna. - Vid två tillfällen träffade vi på flyktingar som korsade havet på väg till Yemen. Det var män, kvinnor och barn i små överbelastade båtar. Det enda vi kunde hjälpa till med var att ge dem vatten, bränsle och mat. Carin berättar att hon kände en enorm maktlöshet. - Det var absolut svårast, att det fanns så lite vi kunde göra för att hjälpa dem. EU måste förstärka samarbetet med Yemen. För Carin personligen har hela resan varit väldigt givande. - Vi har det väldigt bra i Sverige. De problem vi har här är ingenting jämfört med hur befolkningen har det där. Det är mycket sjukdomar och svält. Många människor lever i extrem fattigdom. Piratattackerna tror hon inte upphör förrän landet i grunden har stabiliseras. -Vill västvärlden ha olja, gas och andra importvaror måste skyddet av vår handelssjöfart bli bättre. Även rederierna måste sätta in åtgärder. Som det ser ut i dag, är det inte tillräckligt. Om det för Sveriges del blir några nya insatser i Somalia, är ännu inte klart. Carin kan tänka sig att kan åka igen, men inte under så lång tid. - Nio månader är en alldeles för lång tid. Visserligen är vardagslivet ombord är en väldigt enkel värld. Du får din mat serverad och vet vad du ska ha på dig. Men saknaden efter vänner och anhöriga blir för stor. Marita Andersson inbjudan till en utbildningsdag handledarträff - avseende fartygsförlagd utbildning Är du involverad i fartygsförlagd utbildning för blivande sjökaptener och sjöingenjörer? Välkommen till en utbildningsdag på Sjöfartshögskolan i Kalmar den 14 april. Dagen kommer att innehålla såväl teoretiska moment som erfarenhetsutbyte. Program för dagen finns på vår hemsida, Anmäl dig redan nu! Skicka namn, personnummer, mobilnummer och befattning till Mikael Andersson, e-post: Anmäl dig senast 6 april. NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 7

8 SFBF. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel REKORDSNABB AVTALSUPPGÖRELSE Sjöbefälskartellen har träffat avtalsuppgörelse med Sjöfartens Arbetsgivareförbund De båda befälsorganisationernas respektive styrelse, som tillsammans utgör Sjöbefälskartellens gemensamma förhandlingsdelegation, har godkänt avtalsuppgörelsen för åren 2011 och Innevarande avtalsperiod löper ut den 31 januari Den avtalsperioden gav ett synnerligen gott utfall för befälskåren, varierande mellan procent beroende bl. a. på typ av sjöfart. Den övriga arbetsmarknaden fick som ett genomsnitt ett utfall om ca 11 procent. För sista avtalsåret var utfallet på sjöarbetsmarknaden för befäl 4 procent och för övriga grupper ca 3,5 procent. På den övriga arbetsmarknaden har för avtalsperioden ingåtts avtal för över en miljon arbetstagare på en nivå som ger ett utfall om c:a 3,5 procent. Årets avtalsrörelse, som var mycket kort, präglades i allt väsentligt av de svårigheter som f. n. gäller för svensk sjöfart bl. a. genom bristande betalningsförmåga och därmed omfattande utflaggningar. SARFs utgångsbud i förhandlingarna var 0 procent och ett i övrigt oförändrat avtal. UPPGÖRELSEN Avtalsperiod: 1 februari januari Lönerevisioner: 1,7 procent den 1 april 2011 och 2,0 procent den 1 februari Bibehållna sjuklöneförmåner under hela avtalsperioden. En partsgemensam arbetsgrupp för utredande av framtida sjuklöneförmåner ska tillsättas. I övrigt gäller avtalen utan ändringar. Uppgörelsen är historisk på så sätt att den är den första på sjösidan som ingåtts innan det löpande avtalet gått ut. TRAKTAMENTS- OCH KOSTERSÄTTNING 2011 SFBF, SBF, SEKO-sjöfolk och SARF har kommit överens om värdet av traktaments- och kostersättning för Kostersättning 127 kronor Resa hel dag 891 kronor Resa logi 436 kronor Resa kost 458 kronor Kost resa under 8 tim 127 kronor Förändringarna i traktaments- och kostersättningar beräknas årligen med kostnadsutvecklingen enligt KPI-statistik från SCB. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från föreningens kansli tel NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

9 CHRISTER BERGQUIST I början av december förra året nåddes jag av ett mycket dystert och oväntat telefonsamtal, vår gode vän, kollega och en verklig hängiven stöttepelare för föreningens arbete i sjösäkerhetsfrågor, hade hastigt avlidit under ett besök i Köpenhamn. Detta var en stor förlust inte bara för Christers familj utan för stora delar av den internationella shippingvärlden då han drivit och deltagit i ett stort antal seminarier, konferenser och forskningsprojekt. Trots att Christer gick i pension hösten 2008 var han fortfarande aktiv tillsammans med undertecknad i forskningsprojekt. Christer hade precis fyllt 67 år i oktober och såg fram emot en Mexikoresa under julhelgen tillsammans med hustrun Rose-Marie. Christer tog sjökaptenexamen i Härnösand 1968 och tjänstgjorde sedan som styrman och befälhavare i både svenska och utländska rederier i sammanlagt ca 20 år, däribland Rederi AB Svea där våra vägar för första gången korsades. Christer hade därför praktisk erfarenhet från de flesta typer av fartyg alltifrån ULCC till passagerar- och kryssningfartyg, vilket naturligtvis skapade en bra grund för hans framtida karriär iland såsom Nautical & Safety Manager, Fleet Manager, nautisk expert åt sjöförsäkringsbolag samt internationella sjörättsbyråer. I samband med hans arbete i Argonaut började han engagera sig mer och mer i ISM-koden och då möttes vi återigen i en samsyn på sjösäkerhetsarbetet som jag satt mycket stort värde på genom åren. Inte minst ledde detta till att IFSMA kom att delta i ett stort antal projekt genom Christer, likväl som att Christer deltog med presentationer på IFSMAs möten. Christer anställdes sedermera som universitetslektor på Sjöfartshögskolan i Kalmar med ansvar för FoU, internationella kontakter samt som koordinator för internationella kontakter där bl a Baltic Master och EUprojektet Securitas Mare kan nämnas. Christer var också invald som suppleant i SFBFs kongress. Vid nomineringen framförde han följande, vilket jag tycker speglar Christers intresse och vurm för föreningen, kollegor och en säker sjöfart: Föreningen skall motivera ungdomar som studerar vid sjöfartshögskolorna och yngre befäl att söka medlemskap i föreningen och förklara varför de skall vara medlemmar. Att dessutom aktivera de nya medlemmarna att delta aktivt i det fackliga arbetet på alla nivåer. Föreningen skall på ett aktivt sätt påverka den internationella utvecklingen för att stärka fartygsbefälens ställning i olika sammanhang genom aktivt deltagande i IMO:s olika organ, IFSMA samt inom ramen för ILO. Föreningen skall särskilt arbeta för bättre sociala förhållanden i fartygen, möjlighet till landvistelser, bättre möjligheter till externa kontakter och kanske framförallt till förbättrade arbetsvillkor vad gäller arbetstider. Vi, vänner och kollegor saknar dig och kommer att sakna dig. Våra tankar går naturligtvis också till din familj Rose-Marie och barn och barnbarn som du talade så mycket om och ville komma närmare. Tack för mycket god vakt Christer Lindvall NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 9

10 IN MEMORY OF GREG OCA Captain Gregorio Greg Oca, Chairman of AMOSUP, the Associated Marine Officers and Seamen s Union of the Philippines, died on the 21 November 2010, aged 83. Captain Oca founded the Associated Marine Officers Union almost exactly half a century ago and merged it with the Associated Seamen s Union of the Philippines in 1972 to create AMOSUP, now the country s largest seafarers union. He ensured that the ITF and AMOSUP worked closely together on every area of concern for seafarers from training to maritime law to piracy. His work was recognized within the ITF and beyond. In June this year, the President of the Philippines awarded him the Order of Lakandula with the Rank of Bayani, while he also received the Papal Award Pro Ecclesia et Pontifice. ITF General Secretary David Cockroft said: Greg was a tireless leader of AMOSUP and a lot of what that union has built and achieved can be laid at his door. I had the pleasure of knowing and working with him for nearly three decades and can unhesitatingly say that he was a warm and vibrant personality as well as a great campaigner and leader. He will be hugely missed by all of us. He continued: Seafarer training, health and welfare were particularly close to his heart and if there is some comfort in this sad loss it s that the work that he did in those areas including the building of hospitals and training academies will live on and serve as a monument to his career. ITF Maritime Coordinator Steve Cotton added: Greg believed in and fostered much of the best of what he, his union and the ITF stand for. He was a true believer in social dialogue, a champion of what can be achieved through international collective bargaining and a powerful supporter of social progress. SSOA (SFBF) has also had a very close relationship with Greg Oca since our TAP agreement was signed and I will remember him as a valuable colleague and a very close friend to me and my family as well as to SSOA, Captain Christer Lindvall, former Managing Director of SSOA, says. Philippine Department of Labor and Employment Secretary Rosalinda Dimapilis-Baldoz, commented: I am deeply saddened by the passing of Kap Oca whose leadership in the maritime industry was highly recognized in the international maritime community. He was a seafarer first before he became a maritime trade union leader, and this earned him the genuine respect and recognition not only of his peers and colleagues in the Philippines, but also by leaders of international maritime organisations. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

11 SFBF. NYTT FÖRSÄKRINGSPAKET FÖR SFBFs MEDLEMMAR PÅ UTLANDSFLAGGADE FARTYG Försäkringsbolaget Euro Accident har tillsammans med Söderberg & Partners, SFBFs samarbetspartner i bland annat pensionsfrågor, specialdesignat ett försäkringspaket till SFBFs medlemmar på utlandsflaggade fartyg. Paketet ska så mycket som möjligt motsvara det förmånspaket som sjömannen med svensk anställning och kollektivavtal har. Kraven för att ansöka om försäkring är att sjöbefälet är medlem i Sveriges Fartygsbefälsförening och är nordisk medborgare. Försäkringen omfattar: n Livförsäkring 6 basbelopp ( kronor) n Olycksförsäkring 20 basbelopp ( kronor) n Sjukvårdsförsäkring n Specialistvård inom 7 dagar n Operation/åtgärd inom 14 dagar n Sjukvårdsrådgivning dygnet runt n Vård i Sverige, självrisk 500 kronor n Sjukförsäkring Försäkringen ersätter den försäkrde med 80 procent av anmäld lön vid sjukdom längre tid än 3 månader. Det finns inga krav på att den försäkrade ska vara inskriven i Försäkringskassan eller bosatt i Sverige. Euro Accident ersätter från första kronan och upp till anmäld lön. Ersättningen är maximerad till 80 procent av kronor. Utfallande ersättning är skattefri. Premien sätts utifrån den försäkrades ålder och lönenivå. För mer information och tecknande av försäkring kontakta Söderberg & Partners: Johan Svärd, tel , Jon Liljestrand, , Jenica Rhodes, , De medlemmar som vill prata helhet och pension ska vända sig till Christer Carlsson, Euro Accident Euro Accident är ett privatägt svenskt försäkringsföretag inom området personriskförsäkringar som erbjuder gruppfäörsäkringar, privatvårdsförsäkringar och rehabiliteringsförsäkringar, sjukförsäkringar samt skräddarsydda försäkringslösningar för idrottare och artister. Euro Accident representerar Generali Group på den svenska marknaden. Företagets premievolym uppgår till dryga 350MSEK och koncernen sysselsätter 85 personer. Söderberg & Partners Söderberg & Partners är Sveriges ledande obundna rådgivare och förmedlare av försäkringar och finansiella produkter. Söderberg & Partners har tillgång till Nordens störst fristående analysavdelning som dagligen följer försäkringsbolagen, bankerna, fondbolagen och investmentbankerna ur ett produktperspektiv. Utöver förmedling av försäkringar och finansiella produkter erbuder företaget kvalificerad rådgivning inom risk management och försäkringsskydd för näringsliv och organisationer, samt kapitalförvaltning åt företag, organisationer och privatpersoner. Våra kunder representerar en bredd av storlekar och branscher, från egenföretagare till internationella storföretag. Företaget hanterar försäkringar för över kunder med över 80 miljarder i underliggande förvaltat pensionskapital. Förvaltat kapital uppgår för närvarande till ca 44 miljarder kronor. Som medlem i SFBF har du kostnadsfri tillgång till Söderberg&Partners pensionsrådgivning när det gäller ITP-sjö och annat pensionsparande samt rådgivning i finansiella frågor. NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 11

12 Sjöfartsavdelningen informerar 1/2011 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga jobbar på golvet. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon eller e-post Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): - - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida Asbest i packningar Ombord på ett flertal fartyg som byggts i Turkiet för holländska beställare har man upptäckt asbest i packningar. Problemet har även uppmärksammats på fartyg som reparerats utomlands. Vid ett varvsbesök i Holland med ett holländsk-flaggat fartyg påträffades packningar som man misstänkte innehålla asbest. Arbetet ombord stoppades av det holländska arbetarfacket och efter det att prover tagits av ett företag specialiserade på asbest bekräftades det att nästan samtliga rörsystem innehöll packningar med asbest. Asbest är mineralfibrer som är så små och tunna att de tränger in i kroppen. Damm med fibrer kommer in i lungorna och kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar. Vid utredningen som utfördes senare har det framkommit att packningar som innehåller asbest fortfarande används ibland annat Turkiet, Kina, Indien och Vietnam. Det är inte tillåtet, med ett fåtal undantag, att använda packningar som innehåller asbest i rörinstallationer på fartyg byggda efter den 1 juli PSCC43/ Lotslejdare i dåligt skick Det har både internationellt och nationellt uppmärksammats att det i vissa fall förekommer att lotslejdare ombord är i dåligt skick. Utöver de exempel som ges nedan är det inte ovanligt att lejdare till livbåtar och flottar brister vid det ryck som kan uppstå då man hänger ut dem. Fall 1 Efter avgång skulle en lots debarkera via en lotslejdare som hade levererats till fartyget 30 månader tidigare och verkade vara i god kondition. När lotsen kommit ner ett par steg på lejdaren brast tågen på höger sida och ögonblicket efter på den vänstra sidan. Lotsen föll ner i vattnet och lätt intrasslad i lotslejdaren gled han längst fartygssidan. Fartyget gjorde vid olyckstillfället cirka 5 knop. Lyckligtvis hann befälhavaren stoppa huvudmaskinen i tid och lotsen kunde kort därefter, relativt oskadad, räddas av lotsbåten. Vid utredningen om olyckan visade det sig att lotslejdaren, som var SOLAS-godkänd, var tillverkad av sisal, som är 10 % svagare än manila, och dessutom angripen av mikroorganismer. Tågvirket var även kraftigt skavt vid lejdarstegen på bägge sidorna. Dragprov som utfördes visade att detta gick av vid 160 kg istället för det normala kg. MARS Fall 2 Vid debarkering upptäckte båtmännen ombord på lotsbåten att ena sidan av lotslejdaren var så skadad att det endast återstod några få fibrer som höll ihop den. Då den ena båtmannen tog tag i lejdaren så gick ena sidans tågvirke av. Därefter varskodde han lotsen om lejdarens skick. Besättningen som stod vid lotslejdaren hade inte uppmärksammat att lotslejdaren var dålig utan hävdade att båtmannen haft sönder den. En faktor till att lejdaren var i så pass dåligt skick kan ha 12 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

13 varit att de ofta ligger ute på däck och blir täckta av is på vinterhalvåret. När sedan lejdaren skall användas så knackar besättningen bort isen varvid fibrerna bryts av och hållbarheten på lotslejdaren försämras betydligt. SFu dnr Svår personskada vid förtöjning Under förtöjningsarbete skadades en besättningsmedlem så svårt i en vinsch att ena benet var tvunget att amputeras. Vinscharna ombord på fartyget användes enligt uppgift endast till att ta hem slacket på trossarna varefter dessa gjordes fast på pollare ombord. Förtöjningsarrangemanget var sådant att trossen bildade en farlig vinkel mellan vinschen och pollaren med en brytrulle i centrum. Besättningsmedlemmen stod mellan vinsch och reling mitt i denna vinkel. Han drog i manöverhandtaget på vinschen för att ta hem trossen. Plötsligt knakade det till och brytrullen lossnade från sin infästning. Trossen frigjordes och slog undan benen på besättningsmedlemmen som reflexmässigt höll kvar i manöverhandtaget. Han drog då in sig själv i vinschen där han fastnade. Skadorna ledde till att det ena benet senare fick amputeras. Transportstyrelsen vill uppmärksamma riskerna med förtöjningsarbete. Besättningen som utför arbetet bör vara väl medveten om riskerna och arbeta efter fastställda dokumenterade rutiner. Den utrustning som används bör också hålla för de krafter som kan uppstå. Att måla varningslinjer runt och på vinscharna kan i vissa fall ha en säkerhetshöjande effekt eller att välja trossar som är mindre benägna att snärta ifall de går av. Oerfarna besättningsmedlemmar som deltar i förtöjningsarbetet bör hållas under uppsikt av mer erfarna. Understanding mooring incidents, UK P & I Club LP News januari 2009); SFu dnr Livflottar i is och snö Man kan konstatera att tillsynen brister ibland då det gäller att hålla flottar och annan livräddningsutrustning fria från snö och is och att det förekommer att flottar och annan livräddningsutrustning funktionen riskerar att bli nedsatt. Det är oerhört viktigt att man ombord i alla fartyg noggrant genomför de kontroller som ska göras, och när det behövs ökar tillsynen över utrustning som kan vara särskilt utsatt. SFu Safety Alert (Se bilder nedan) Tillsynen brister när det gäller att hålla flottar och annan livbåtsutrustning fria från snö och is. NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 13

14 SJÖSÄKERHET. VAPEN ELLER EJ OMBORD? Mærsk anställer anti-piratchef Frågan om beväpning ombord på handelsfartyg diskuteras nu alltmer. I Sverige och Norge avvisar sjöfacken tanken på vapen ombord. Søfartens Ledare i Danmark ställer sig inte helt avvisande till vapen. Det danska rederiet Mærsk Line söker nu som första rederi i världen efter en anti-piratchef. Piratattackerna mot handelsfartyg i internationell trafik ökar i omfång. För att motverka försök till kapning gör många rederier fartygen säkrare genom alarm, taggtråd, vattenkanoner och annat. På vissa fartyg finns det nu också beväpnade säkerhetsvakter ombord. Skydd mot pirateri är något som i dag ingår som en del av rederiernas säkerhetsarbete. Maersk Line har nu tagit steget fullt ut och utformat en tjänst som Anti-Piracy Manager. Denne får det överordnade ansvaret för anti-piratinsatsen ombord på rederiets 545 containerfartyg. Rederiet väntar också att anti-piratchefen lägger fram förslag till förbättringar på området. Utanför rederiet ska den nye medarbetaren samarbeta internationellt med insatser mot pirateri, koordinera antipiratsamarbetet med myndigheter, medier, organisationer m. fl. Anti-piratchefen ska sitta centralt på rederiets huvudkontor i Köpenhamn och ingå i Maersk Lines Centre Operation & Deployment Team. Samma dag som tjänsten som anti-piratchef utannonserades, kapades ett danskt fartyg söder om Oman av somaliska pirater. Fartyget Leopard drivs av det danska rederiet Shipcraft. Rederiet har specialiserat sig på transport av vapen och farligt gods. Enligt uppgift var det vapenlast ombord på det kapade fartyget. Den här gången har piraterna använt sig av en ny metod. När piraterna kom ombord tog de med sig hela besättningen på sex personer till sitt eget fartyg. Besättningen betår av två danskar, varav den ene är befälhavaren, samt fyra filippinska sjömän. Piraterna har nu fört besättningen till Somalia. Normalt tar piraterna det kapade fartyget in till kusten, därför att de kan få mer pengar om de både har last och besättning, säger Hans Tino Hansen, som är direktör i säkerhetsfirman Risk Intelligence. Detta är en helt ny situation och därför är det mycket svårt att säga vad som kommer att ske. Hans Tino Hansen tror dock inte att den nya metoden sätter besättningens liv i större fara: Det handlar om affärer för piraterna, att få pengar från rederiet. Därför gäller det för dem att behandla sjöfolket på ett rimligt sätt. Det kan ta lång tid innan besättningen släpps fri; i genomsnitt håller piraterna gisslan fängslad i 150 dagar. Förhandlingarna mellan pirater och rederi handlar om bud och motbud och sköts ofta av en internationell konsultbyrå. På sistone har lösensumman stigit kraftigt och ligger i dag vanligen på fyra miljoner dollar, men det händer också att slutsumman klättrar upp mot tio miljoner dollar. Leopard är utrustat med skyddsrum som manskapet kan söka skydd i. Där var också uppsatt taggtråd och stålplattor, som kan skydda dörrar och fönster. Fartyget hade också beväpnade vakter ombord, men dessa hade just satts av i hamnstaden Salalah i Oman. Leopard hade ju lämnat det område där somaliska sjörövare vanligtvis opererar. Men piraterna har under senare tid utvidgat sitt operationsområde. När befälhavaren tryckte på alarmknappen ombord på Leopard, satte ett krigsfartyg omedelbart kurs mot det kapade fartyget. Men krigsfartyget hann inte undsätta Leopard innan piraterna slog till. Ordföranden i Søfartens Ledare, Jens Naldal, hoppas att kapningen av Leopard och den ökande aktiviteten i Indiska Oceanen nu skapar bättre förutsättning för en dialog om pirateri med danska redare: Det går inte längre att bara vänta på att det kommer mer skydd. Tiden är nu inne för att det ska utbetalas risktillägg för seglats i hela Indiska Oceanen. Pengar gör oss inte mer säkra, men är däremot ett uttryck för situationens allvar. Jens Naldal kräver också att redarna börjar tänka i bättre skydd av det enstaka fartyget. Personligen är jag inte anhängare av beväpnade professionella vakter ombord. Argumentet har varit risken för att detta leder till ökat våld. Men detta har ju piraterna redan skapat. Nästan alla angrepp sker nu under kraftig beskjutning från piraternas sida. - Vi kräver trygghet och vill inte vara sitting ducks, som 14 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

15 bara väntar på att piraterna angriper oss. Det passiva försvaret ger oss inte ökad trygghet, menar Jens Naldal. Det norska rederiet Stolt Nielen har nu börjat använda sig av beväpnade vakter när deras fartyg går i piratfarvatten. Rederiet hyr vakterna av Yemens sjöförsvar, när det inte är konvojer eller patrullbåtar i området. Stolt Nielsen har tolv fartyg som varje månad går genom riskfyllda farvatten utanför Afrikas östkust. De beväpnade vakterna kostar rederiet en miljon dollar i månaden. Frågan om beväpnade vakter är ett känsligt ämne i Norge och hittills är de få redare som vill bekräfta att de har vapen ombord på sina fartyg. Men nu säger både Johns Fredriksens Frontline och Fred Olsen båda norska rederier - att de överväger att skaffa sig väpnat skydd. Norsk Sjøoffisersforbund säger i ett uttalande tillsammans med Det norske maskinistforbund och Norsk Sjømannsforbund nej till beväpnade vakter ombord på fartygen. I stället kräver organisationerna ökad militär närvaro i piratfyllda farvatten. Och innan det är säkert at segla utanför Somalias kust, menar facken att fartygen bör segla runt Afrika. Även Sveriges Fartygsbefälsförening (SFBF) avvisar tanken på att ha beväpnade vakter ombord på fartygen. Det gör även den internationella befälhavareorganisationen, IFSMA. Deras argument mot vapen är risken för upptrappning av våldet. Det är utbildade militärer som ska stå för eventuell vapenanvändning, inte säkerhetsfirmor, säger Christer Lindvall som är president i IFSMA och senior adviser i internationella frågor i SFBF. Om militär ska blandas in, så ska besättningen föras i land och militären ensam föra fartygen genom de riskfyllda farvattnen. Vi vill inte att sjöfolket ska vara ombord när det finns vapen på fartygen. Då finns det stor risk för att sjöfolket kan komma till skada. IMO har varit en bra stöttepelare för oss i piratfrågor. Nästa år kommer IMO att ha kampen mot pirateri som ett tema i sin verksamhet. Vi vill nu att frågan om pirateri förs högst upp i FN, till säkerhetsrådet. Jag tycker att sjöfolket i dag behandlas som andra klassens arbetstagare. Arbetstiderna har blivit längre och otryggheten i arbetet har ökat på ett drastiskt sätt genom risken för överfall. Det är hög tid att samhället griper in och gör något effektivt åt dessa problem, menar Christer Lindvall. Danmarks Rederiforening inkallar nu toppen av den internationella rederibranschen i International Chamber of Shipping, ICS, till ett extra möte i Köpenhamn om pirateri. Syftet är att lägga press på FN:s internationella maritima organisation, IMO, så att sjöröveri kommer högre upp på den internationella dagordningen. I dag hålls ca 30 fartyg och nästan 800 sjöfolk som gisslan av somaliska sjörövare. Enligt den London-baserade tankesmedjan Chatham House har det sedan 2006 varit ca piratangrepp som har lett till döden för 54 människor. Hela 95 procent av angreppen sker av somaliska pirater. Rapporten från tankesmedjan säger också att sjöröveriet årligen kostar den globala ekonomin mellan 7 och 12 miljarder dollar. I fjol var det världen över 445 piratangrepp, varav 189 skedde utanför Somalias kust. De krigsfartyg som patrullerar där beräknas ha avvärjt tre, fyra gånger så många angrepp, som piraterna klarat att genomföra. CHRISTER KÄLLSTRÖM NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 15

16 CHRISTER LINDVALLS Årskrönika 2010 Christer Lindvall avgick med pension som vd i SFBF den första september förra året. Han fortsätter att arbeta för föreningen som senior adviser med inriktning på internationella frågor och sjösäkerhetsarbete. Lite då och då kommer han att ta upp frågor i NT under vinjetten Christers Krönika. Vi inleder med Christer Lindvalls betraktelser över sjöfartsåret Year of the Seafarer FNs internationella sjöfartsorganisation IMO proklamerade redan hösten 2009 att 2010 skulle vara sjömännens år. Avsikten var att såväl sjöfartsnäringen som politiker och allmänhet skulle förstå och visa uppskattning för det arbete sjömännen utför till förmån för internationell handel, kommunikation, världsekonomi och välstånd. Detta var målsättningen nu med facit i hand vad hände? IMO införde Go to Sea-kampanjen 2008 med många vackra ord om att ombordförhållandena måste förbättras, rekryteringen ökas och kompetensen bibehållas. Dessa ord delades av EU med flera. Många vackra ord sades redan då men vad är det sjömännen möter i det verkliga livet? Det enda vi kan påminna oss som andas något positivt var ytterligare bara värmande ord bara läpparnas bekännelse i samband med Världsjöfartens Dag bl a i Sverige och i London. Vid STCW diplomatkonferens i Manila anordnade IFSMA ett forum där representanter för sjöfartsnäringen inklusive aktivt sjöfolk och kadetter inbjöds för att uttrycka sitt stöd för sjöfolket, vilket de också gjorde där! (Se resolution som antogs, på vår hemsida!!!) IMOs Diplomatkonferens beslutade också om ett förslag om att den 25 juni varje år skulle vara Sjömännens Dag, vilket sedermera beslutats av IMO Council. Enligt min uppfattning kan vi se tillbaka på ett av de värsta åren för sjöfolk, och speciellt då för europeiskt sjöfolk i konkurrensens tecken. Någon som helst gehör ifrån myndigheter eller politiker till fromma för sjöfolk har vi inte sett, snarare tvärtom. Vad möter då sjömannen? Kriminalisering En alltmer ökande kriminalisering av sjömännen, där rena misstag eller försumlighet kan leda till långa fängelsestraff och personliga skadestånd. I många fall får de sitta arresterade eller bli kvarhållna i främmande länder i åratal. Det har blivit en hårdare attityd från de nationella domstolarna efter påtryckningar från den allmänna opinionen. IMO har tillsammans med många internationella sjöfartsorganisationer uppmärksammat detta och antagit ett antal resolutioner: A.930 (22) Guidelines on provision of financial security in case of abandonment of seafarers. Adopted on 29 November 2001 A.931 (22) Guidelines on shipowners responsibilities in respect of contractual claims for personal Injury to or death of seafarers. Adopted on 29 November 2001 A.987 (24) Guidelines on fair treatment of seafarers in the event of a maritime accident. LEG.3 (91) Adoption of guidelines on fair treatment of seafarers in the event of a maritime 27/04/2006 accident. För att dessa skall få verkan måste de implementeras i den nationella lagstiftningen för att ha någon påverkan på de fristående domstolarna, vilket praktiskt taget inte görs idag, så sjöfolket är helt utelämnat till nationella påtryckningar. Pirateri Piratverksamheten ökar mer och mer även om nu massmedia tappat intresset, inte bara utanför Somalias kust utan också i andra delar av världen. Under 2010 inträffade 219 incidenter i Somalia och i Adenviken sjömän av olika nationaliteter har tagits som gisslan, varav 13 skadades och 8 dödades, 49 fartyg kapades medan 16 fartyg lyckades undkomma. Vid årsskiftet 2010/2011 kvarhölls 28 fartyg och 638 sjömän sitter som gisslan enligt IMBs (International Maritime Bureau) årsrapport. Jämför detta och insatserna för de 38 gruvarbetare som satt instängda i Chile. 16 NAUTISK TIDSKRIFT 1/11

17 Statsmakterna försöker att stoppa själva verksamheten till sjöss, däremot görs inget för alla de sjömän som sitter som gisslan iland. Man till och med landsätter tillfångatagna pirater för att man är rädd för att de skall få uppehållstillstånd efter avslutat fängelsestraff. Sjömännen är enbart föremål för förhandlingar mellan redare/försäkringsbolag och företrädare för piraterna. Hur skulle statsmakterna reagera om det var andra än sjömän som kvarhölls på detta vis? Vilotider I samband med revisionen av STCWkonventionens Code A debatterades även Fitness for duty för vaktgående sjömän. Idag stipulerar den 70 timmar vilotid per vecka och därmed 98 timmars arbetstid, medan den kommande ILO konventionen, liksom EUs direktiv innebär 77 timmars vilotid och 91 timmars arbetstid. I ILOs och EUs regelverk finns också ett alternativ som baserar sig på 72 timmars arbetstid. De flesta länder har dock fört in alternativet om vilotid i sin nationella lagstiftning, vilket medför arbetstider på 91 timmar per vecka. I debatten vid minskningen från 98 timmars arbete till 91 timmar var många EU länder emot en sådan sänkning och stred hårt för att kunna bibehålla en flexibilitet för att sjöfarten skulle försäkras om en kontinuerlig drift. Man förde därför in en ny undantagsparagraf: Viloperioden får delas upp i högst tre perioder varav en period om minst 6 timmar och de övriga om minst en timme. Tiden mellan två viloperioder får inte överstiga 14 timmar. Undantag får inte heller göras under mer än två 24-timmars perioder under en 7-dagars period. Man utökade också kretsen av vaktgående personal till att omfatta även andra sjömän med uppgifter som rör fartygets säkerhet, förhindrande av förorening eller sjöfartsskyddet. För dessa kan man alltså ej teckna avtal om andra viloperioder än den nya lagen kommer att medge. Detta innebär naturligtvis ett problem för den vaktfrie befälhavaren som vi anser skall kunna vara den extra resursen och förstärkningen ombord när han/hon ser det påkallat. Vi har förståelse för att redarna driver på dessa enormt långa arbetsdagar med upp till 14 timmar och 91 respektive 98 timmars arbetsvecka, men var finns myndigheter och politiker som låter en grupp i samhället arbeta på dessa villkor. I våra fartyg har vi korta avlösningssystem men många sjömän står ombord i upp till 10 månader. Hur kan de acceptera detta när man är fullt medveten om de problem och de skadeverkningar som trötthet orsakar. De hjälper inte att bara kasta folk i fängelse, man måste också radikalt ta tag i frågan. Vart tog ILOs och EUs regelverk med 72 timmars arbetstid vägen och vilka andra kategorier har dessa arbetsförhållanden? 77 timmars vila per vecka skulle vara ett absolut minimum och inte innebära ett stipulerande av 91 timmars arbetstid som man menar skall vara flexibelt och fastställandet av säkerhetsbemanningarna skall utgå från. Jag vill tillägga och framföra ett varmt tack till den svenska IMO-delegationen för deras stöd för våra tankegångar. Bemanning En ny bemanningsresolution har utarbetats, som skall ersätta den tidigare Principles of Safe Manning Res A 890. Meningen var att från början få en striktare tillämpning av föreskrifterna. Målet var att man skulle försäkra sig om att fartygen var tillräckligt och effektivt bemannade, säkert för besättning och framförande av fartyget. Man förde även in nedanstående paragraf: Administrations should consider the circumstances very carefully before allowing a safe manning document to contain provisions for less than three qualified deck officers, while taking into account all the principles for establishing safe manning. Förra året ändrade man plötsligt åsikt bland medlemstaterna. I stället för att man skulle tillämpa regelverket strikt började man glida till lösligare skrivningar i SOLAS-konventionen och att fastställande av bemanningarna inte skall tas i enlighet (in accordance with) med resolutionen utan lösligare; ta resolutionen i beaktande (take into account). Det innebär att vi är tillbaka till tidigare bestämmelser som ingen brydde sig om, trots att alla känner till och har uttalat att trötthet (fatigue), vilotider och bemanning hör intimt samman. Livbåtskrokar Som de flesta känner till inträffar det årligen ett stort antal olyckor vid livbåtsövningar orsakade av dåliga eller felaktiga livbåtskrokar, där ett stort antal sjömän förolyckas eller skadas. Denna fråga har debatterats inom ramen för IMO under många år. Vid ett möte under hösten lade man fram ett förslag till halvmesyr som medlemsländerna inklusive EU med ett fåtal undantag ville anta. De internationella organisationerna representerande både redare och sjöfolk protesterade våldsamt och efter en lång debatt beslöts att frågan skulle behandlas vidare. Jag trodde aldrig att vi skulle kunna hamna i en sådan situation vilket vi gjorde där hela sjöfartsnäringen skulle kunna bli överkörd av administrationerna när vi försvarade sjömännens liv och hälsa. Det var en stor besvikelse och ett häftigt uppvaknande. SVERIGE I Sverige hastade det nu att föra in försämrade bestämmelser på flera områden innan den nya Sjöarbetskonventionen (MLC 2006) träder i kraft, förhoppningsvis nästa år. Det gäller bland annat definitionen av sjömän, förändrade sjuklönebestämmelser i närfart m m. I och med att sjömansbegreppet försvinner enligt konventionen skall väl även landarbetstider tillämpas för sjöfolket i inrikessjöfarten. Utredningar i Sverige Ett antal utredningar har under 2010 beslutats, överlämnats och är ute på remiss. Detta efter påtryckningar om att något måste göras, då regeringen > NAUTISK TIDSKRIFT 1/11 17

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 1/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 1/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 1/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg - inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss Andrea Ahlberg Vad är International Labour Organization (ILO)? FN:s fackförbund för sysselsättningsfrågor. Bildades 1919 i efterdyningarna till första världskriget.

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Ledarna/Sjöbefälsföreningen för maskinbefäl anställda i rederier anslutna till Sjöfartens Arbetsgivareförbund.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 1 Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet 2 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Arbetsmiljön till sjöss Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige

Läs mer

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 43/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som 1 (6) Utfärdad: 26.6.2014 Träder i kraft: 1.8.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 15 3 mom. och 18 1 mom. Genomförd EU-lagstiftning:

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila

Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila 1 (9) Datum 2014-03-03 Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila Bakgrund För cirka sex år sedan beslutade det internationella sjöfartsorganet International Maritime Organization (IMO)

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

TryggaPersonalen. en helhetslösning för personalen

TryggaPersonalen. en helhetslösning för personalen TryggaPersonalen en helhetslösning för personalen Förköpsinformation Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen och information som du har rätt att få enligt lag. Fullständiga villkor hittar

Läs mer

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen U 37/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till rådets direktiv (arbetstidsdirektivet för inlandssjöfarten) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Vi handlar för din framtid.

Vi handlar för din framtid. företagsplan Vi handlar för din framtid. Tjänstepensionsplanen som gör morgondagen tryggare Som företagare ska du givetvis ha minst samma trygghet som du skulle haft som anställd. Detsamma gäller dina

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 SAMMANSTÄLLNING 2003-06-18 HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 1985-2000 Sammanställning av till Sjöfartsinspektionen inrapporterade händelser under tidsperioden 1

Läs mer

Vår referens: 2014/BK/263 2014-04-23 Er referens: FI Dnr 13-6297

Vår referens: 2014/BK/263 2014-04-23 Er referens: FI Dnr 13-6297 YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/263 2014-04-23 Er referens: FI Dnr 13-6297 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Förslag till föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg 1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets

Läs mer

Från stuprör till hängrännor ny rollfördelning för statliga aktörer inom transportsektorn

Från stuprör till hängrännor ny rollfördelning för statliga aktörer inom transportsektorn Sjöfartsavdelningen Utredningsenheten Jörgen Zachau 2011-10-21 1 Från stuprör till hängrännor ny rollfördelning för statliga aktörer inom transportsektorn TRAFIKVERKET Trafikslagsövergripande Utvärdera

Läs mer

Promemoria. Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg

Promemoria. Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg Promemoria Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Författningsförslag... 4 2.1 Förordning om ändring i fartygssäkerhetsförordningen

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

The Independent Fact Group

The Independent Fact Group The Independent Fact Group Box 5145, S-102 43 STOCKHOLM, SWEDEN Tel: +46 8 661 4280 e-mail: factgroup@hotmail.com Stockholm den 16 juli 1999 Sjöfartsinspektionen Att: Sjöfartsdirektören 60178 NORRKÖPING

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Världssjöfartens Dag 2011 IMO-talet Christer Lindvall, IFSMA och SFBF

Världssjöfartens Dag 2011 IMO-talet Christer Lindvall, IFSMA och SFBF Världssjöfartens Dag 2011 IMO-talet Christer Lindvall, IFSMA och SFBF IFSMA är en icke-politisk organisation för befälhavare och deras organisationer. IFSMA har permanenta platser som NGO inom IMO och

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Löneväxling till förmån för förstärkt tjänstepension. Landstinget Halland

Löneväxling till förmån för förstärkt tjänstepension. Landstinget Halland Löneväxling till förmån för förstärkt tjänstepension INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 FÖRSÄKRINGSADMINISTRATÖR... 2 PERSONKRETS/AVTALSOMRÅDE... 2 LÖNENIVÅER... 3 PENSIONSGRUNDANDE LÖN... 3

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Arbetslivskonto 2010-2013

Arbetslivskonto 2010-2013 Arbetslivskonto 2010-2013 Fastigo och SKTF, Unionen, AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sv. Arkitekter) samt Ledarna

Läs mer

Ufs. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN

Ufs. Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN Ufs Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket, Norrköping Notices to Mariners, SWEDEN Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik Wiberg Redaktion Prenumerationsärenden Sjöfartsverket Sjöfartsverket

Läs mer

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Många medlemmar inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast

Läs mer

Stockholm 1999-06-21. Pressmeddelande. Trygg-Hansa Sak säljs till Codan. Överenskommelsen innebär i korthet:

Stockholm 1999-06-21. Pressmeddelande. Trygg-Hansa Sak säljs till Codan. Överenskommelsen innebär i korthet: Stockholm 1999-06-21 Pressmeddelande Trygg-Hansa Sak säljs till Codan SEB expanderar kraftigt i Danmark SEB har idag undertecknat en överenskommelse med danska Codan, och dess moderbolag brittiska Royal

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING OCH FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på löne- och arbetsvillkoren

Läs mer

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag 1 (6) Föreskriftsenheten Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Kristina Nilsson, 011-19 14 71 2003-10-20 N2003/6613/IR Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att göra

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Fartygspersonalens specialbehörigheter

Fartygspersonalens specialbehörigheter 1 (6) Utfärdad: 26.2.2013 Träder i kraft: 1.3.2013 Giltighetstid: tills vidare Anvisningen bygger på följande lagstiftning: Lag om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009), Statsrådets

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER

SKEPPSMÄKLARNYTT MOMSKURSEN ÄR FULLSTÄNDIGT FULLBOKAD! REKORDMÅNGA SKREV ICS-EXAMEN VÄRLDEN ÖVER Nr 7-8 2012 2012-08-31 SKEPPSMÄKLARNYTT Momskursen är fullständigt fullbokad! Rekordmånga skrev ICS-examen världen över Sjöfartspub och Maritim Mötesplats i Almedalen Inbjudan till work shop: Svensk sjöfart

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

MEDLEMSFÖRSÄKRING. Försäkringar för kropp och själ RÄTT FÖRSÄKRING FÖR MEDLEMMAR I SVENSKA NAPRAPATFÖRBUNDET

MEDLEMSFÖRSÄKRING. Försäkringar för kropp och själ RÄTT FÖRSÄKRING FÖR MEDLEMMAR I SVENSKA NAPRAPATFÖRBUNDET MEDLEMSFÖRSÄKRING RÄTT FÖRSÄKRING FÖR MEDLEMMAR I SVENSKA NAPRAPATFÖRBUNDET Försäkringar för kropp och själ Trygghet är att veta att du inte står ensam om något skulle hända, vare sig det gäller jobbet

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster 1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 5 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster Ärendebeskrivning

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring THE PORT OF SCANDINAVIA LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG 2015-07-01 57 42 N 11 56 E INNEHÅLL INLEDNING...3 1. ALLMÄNT...3 2. LNG-BUNKERDRIFTFÖRESKRIFTER...4 2.1 Allmänt...4

Läs mer

Fartygspersonalens specialbehörigheter

Fartygspersonalens specialbehörigheter 1 (6) Utfärdad: 26.2.2013 Träder i kraft: 1.3.2013 Rättsgrund: Lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009) Giltighetstid: tills vidare Ändringsuppgifter: Ändrat 14.8.2013 Fartygspersonalens specialbehörigheter

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer idag situationer där arbetstagare och elever utsätts för våld eller hot om våld. Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

ELEKTRONISK RAPPORTERING TILL SJÖFARTSVERKET AV FARTYGSANLÖP, FARLIGT GODS, FARTYGSGENERERAT AVFALL, FARLEDSDEKLARATIONER OCH LOTSBESTÄLLNINGAR

ELEKTRONISK RAPPORTERING TILL SJÖFARTSVERKET AV FARTYGSANLÖP, FARLIGT GODS, FARTYGSGENERERAT AVFALL, FARLEDSDEKLARATIONER OCH LOTSBESTÄLLNINGAR ELEKTRONISK RAPPORTERING TILL SJÖFARTSVERKET AV FARTYGSANLÖP, FARLIGT GODS, FARTYGSGENERERAT AVFALL, FARLEDSDEKLARATIONER OCH LOTSBESTÄLLNINGAR Uppdaterad den 14 juni 2007 2005-01-01 Inledning Mot bakgrund

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer