Andel kollektivtrafik-, gångoch cykelinvesteringar i regional infrastrukturplan

Transkript

1 1 Dataförsörjning av trafikindikatorerna Andel kollektivtrafik-, gångoch cykelinvesteringar i regional infrastrukturplan Andel nyinvesteringar i järnväg, kollektivtrafik på väg, gång- samt cykelinfrastruktur i länet inom de nationella planerna Karin Nielsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län december 2004

2 2 Motivering för indikatorerna Infrastruktur har lång livslängd, år, och är därmed starkt styrande för den kommande transportutvecklingen. Ju mer kapaciteten i vägsystemet byggs ut desto mer ökar vägtrafiken. Detta är väl belagt av empiriska studier. Några exempel på studier: I USA har forskare beräknat att en utbyggnad av de nationella motorvägarnas kapacitet med tio procent leder till att trafiken ökar med sju procent (New Scientist, 16 januari 1999). Konsultföretaget Transek har beräknat att en utbyggnad av vägnätet i Stockholm med tio procent skulle öka trafiken med 2,6 procent (Infrastructure-induced mobility. Round Table 105. European Conference of Ministers of Transport (ECMT). Paris, 1998). En engelsk parlamentarisk utredning, The Standing Advisory Committé on Trunk Road Assessment (SACTRA 1994), studerade forskningsresultat från hela världen och konstaterade att fenomenet infrastrukturalstrad trafik var väl belagt. Även EUs transportministrar har bekräftat fenomenet infrastrukturalstrad trafik (Infrastructure-induced mobility. Round Table 105. European Conference of Ministers of Transport (ECMT). Paris, 1998). Särskilt tydlig är den infrastrukturalstrande effekten i större städer, där trängsel och långa restider avhåller många från att ta den egna bilen. Den lediga kapacitet som skapas i vägnätet när en ny sträcka öppnas fylls snart av nytillkommande bilister. Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) har till exempel konstaterat att det är omöjligt att bygga bort all trängsel i Stockholm genom att bygga nya vägar (Storstaden och dess transporter. Strategisk analys. Underlagsrapport till SAMPLAN. SIKA, 1999). Även på regional nivå är sambandet mellan ökad vägkapacitet och mer trafik uppenbart. En viktig orsak är att vi som resenärer mäter avstånd i tid, inte i kilometer. Den tid människor i regel använder för resande per dygn är ungefär konstant, cirka minuter. Med snabbare infrastruktur kan vi istället resa längre sträckor och företag, handel och service kan välja att lokalisera sig längre bort med ökade transporter som följd. Ökad trafiksäkerhet anges ofta som ett skäl för kapacitetsutbyggnad av vägsystemet. Såväl beprövad erfarenhet som forskning visar att förbättrad trafikövervakning, så att gällande trafikregler följs, ger både större och snabbare minskningar av antalet dödade och skadade i trafiken. Detta kostar långt mindre än byggande av motorvägar och andra stora vägbreddningar. Mittseparering av vägar med vajerräcken (2+1-vägar) ger samma trafiksäkerhetseffekt som motorvägar men är cirka 20 gånger billigare att bygga (Föredragning av Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö för riksdagens trafikutskott ). Miljömål och infrastrukturinvesteringar För att nå framför allt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö, men även andra miljömål, krävs att andelen väg- och flygtransporter minskar till förmån för järnvägs- och sjötransporter. Personresandet med bil behöver minska till förmån för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik (GC). På grund av den infrastrukturalstrande effekten i vägsystemet är det inte möjligt att få till stånd någon avgörande ökning av andelen kollektivtrafik, GC-trafik eller gods på järnväg eller med båt så

3 3 länge merparten av nyinvesteringar i infrastruktur läggs på kapacitetsutbyggnad för privatbils- och lastbilstrafik. Dessutom krävs andra styrmedel såsom fysisk planering för bättre tillgänglighet, ekonomiska styrmedel (exempelvis framkomlighetsavgifter i större städer och kilometerskatt för tung vägtrafik) och restriktioner för biltrafik och parkering i tätort. För att miljökvalitetsmålen ska kunna ska nås måste, som en av flera åtgärder, nyinvesteringar i infrastruktur fördelas så att merparten läggs på järnvägs- och sjöfartsinfrastruktur, investeringar i övrig kollektivtrafik samt gång- och cykelinvesteringar. Infrastrukturplanering Planeringsprocessen för infrastruktur består av två faser: den långsiktiga strategiska planeringen och den kortsiktiga verksamhetsplaneringen. Syftet med den långsiktiga planeringen är att visa hur de transportpolitiska målen kan nås på lång sikt. Ekonomiska ramar och övergripande riktlinjer för statliga investeringar i väg- och järnvägsinfrastruktur sätts av regering och riksdag genom beslut om en infrastrukturproposition. Regeringen ger sedan Vägverket, Banverket respektive länsstyrelser/regioner i uppdrag att upprätta långsiktiga planer för investeringar i transportinfrastruktur; nationell väghållningsplan, nationell banhållningsplan länsplaner för regional infrastruktur. Fyra länsstyrelser, inklusive länsstyrelsen i Västra Götalands län, har överlämnat arbetet med att göra regionala infrastrukturplaner till kommunala samverkansorgan (så kallade regioner eller regionala självstyrelseorgan). De remissbehandlade planerna redovisas till regeringen som sedan beslutar om de slutliga ekonomiska ramarna. Den kortsiktiga verksamhetsplaneringen av infrastrukturinvesteringar sker utifrån det årliga ekonomiska utrymme som varje år beslutas av riksdagen. Förutsättningen för att de långsiktiga investeringsplanerna ska kunna genomföras är att de medel som riksdagen beslutar om stämmer överens med planeringsramarna för den långsiktiga planeringen. De långsiktiga regionala och nationella planerna ska förnyas vart fjärde år, om inte regeringen meddelar något annat. Praxis har varit att planerna reviderats en gång per mandatperiod. Direktiv för planerna Enligt regeringens planeringsdirektiv skall de investeringar som föreslås både i regionala och nationella investeringsplaner motiveras i form av: en samhällsekonomisk nettonuvärdeskvot (resultatet av en samhällsekonomisk kalkyl) (planeringsdirektivet s 7) angivande av vilka effekter åtgärderna har på de transportpolitiska målen (planeringsdirektivet s 7) angivande av vilka effekter åtgärderna har på miljökvalitetsmålen (planeringsdirektivet s 7)

4 4 Åtgärderna i länsplanen bör också, analyseras enligt den så kallade fyrstegsmodellen (Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Vägverket Publikation 2002:72) (planeringsdirektivet s 7) I samband med planeringsarbetet skall en samlad bedömning av planernas miljöpåverkan göras enligt EUs direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan) (planeringsdirektivet s 6) En analys med syfte att integrera jämställdhet och barnens situation i trafiken bör göras inför planeringsarbetet (planeringsdirektivet s 6) Källa: Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen mm. Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR. De transportpolitiska målen Den 2 juni 1998 beslutade riksdagen att det övergripande transportpolitiska målet ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Riksdagen beslutade samtidigt om fem transportpolitiska delmål. År 2001 antog riksdagen ytterligare ett delmål; ett jämställt transportsystem. De transportpolitiska delmålen är: ett tillgängligt transportsystem en hög transportkvalitet en säker trafik en god miljö en positiv regional utveckling ett jämställt transportsystem Kollektivtrafikinvesteringar behöver göras både på nationell och regional, såväl inom vägsystemet (i form av kollektivtrafikstråk, hållplatser, terminaler med mera) som inom järnvägssystemet (i form av utökad spårkapacitet för pendlingstrafik, hållplatser, terminaler med mera). Gång- och cykelinvesteringar behöver göras både på de kommunala gatorna och vägarna i tätorterna och på det statliga vägnätet inom städerna och på landsbygden. Kollektivtrafik- samt gång- och cykelinvesteringar kan göras både på nationell nivå, inom den nationella väghållningsplanen, och på regional nivå, inom länsplanerna för regional infrastruktur. I länsplanerna ingår även bidrag till investeringsåtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator, vilket kan rymma såväl kollektivtrafik- som gång- och cykelinvesteringar. Fördelning i innevarande planer I december 2001 beslutade riksdagen om propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (Regeringens proposition 2001/02:20). I

5 5 denna fördelades sammanlagt 364 miljarder kronor till investeringar i samt drift och underhåll av nationella och regionala järnvägar och vägar. Enligt propositionen ska planeringsperioden omfatta åren Den 17 februari presenterade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet De gröna en överenskommelse om en ambitionsökning med 9,3 miljarder för väg- och järnvägsinvesteringarna under planperioden (Regeringskansliet pressmeddelande 17 februari 2004). Sammanlagt fördelas alltså 373,3 miljarder kronor under den aktuella planperioden. Fördelningen framgår av tabell 1. Åtgärd Investeringar i stomjärnvägar (inklusive miljöåtgärder samt 4,5 miljarder kronor för investeringar i rullande materiel för regional kollektivtrafik) Investeringar i stamvägnätet (inklusive trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder för förbättrad miljö) Belopp (mnkr) 107,7 42,1 Länsplaner för regional transportinfrastruktur 28,5 Drift och underhåll av statliga järnvägar 38 Drift och underhåll av statliga vägar 87 Tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion av vägar 17 Banverkets sektorsuppgifter 2 Vägverkets sektorsuppgifter 6 Kapitalkostnader för lånefinansierade 45 infrastrukturinvesteringar Summa 373,3 Tabell 1. Fördelning av statliga medel till investeringar, drift och underhåll i järnvägar och vägar Källor: Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, Regeringens proposition 2001/02:20 samt Regeringskansliet pressmeddelande 17 februari 2004 samt Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen mm. Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR. Kommunala och andra infrastrukturinvesteringar Kommunerna har ansvar för väghållningen (det vill säga drift, underhåll och investeringar) av kommunala gator och vägar. Här kan ingå både investeringar i infrastruktur för gång- och cykeltrafik samt lokal kollektivtrafik.

6 6 Det förekommer även att kommuner använder skattemedel till att delfinansiera investeringar i det statliga vägnätet och järnvägsnätet. Förutom statliga och kommunala investeringar görs även privata investeringar i enskilda vägar och privatägda järnvägsspår. Investeringar i sjöfarts- och flyginfrastruktur görs av Sjöfartsverket respektive Luftfartsverket samt privata, kommunala och militära hamnar och flygplatser. Vägnätet och bannätet Det statliga vägnätet indelat efter vägkategori Riksvägar inklusive europavägar är vägar med vägnummer 4-99 Länsvägar som är länsöverskridande har unika vägnummer och länsvägar inom länen har nummer 500 och uppåt inom respektive län Det statliga vägnätet indelat efter strategisk betydelse Det nationella stamvägnätet har utpekats av riksdagen som det vägnät som har strategisk betydelse för landets fortsatta välfärdsutveckling. Detta vägnät omfattar samtliga europavägar och några riksvägar. Regionala vägar ingår i det vägnät som Vägverket anser ha strategisk betydelse för utvecklingen i respektive region. Lokala vägar är de vägar som varken tillhör det nationella stamvägnätet eller det regionala. Det svenska vägnätet omfattar totalt drygt km allmänna vägar. Härtill finns det km enskilda vägar med statsbidrag samt ett omfattande nät av enskilda vägar utan statsbidrag. Huvuddelen av trafikarbetet utförs på det statliga vägnätet. Staten ansvarar för det allmänna vägnätet på landsbygden och för de övergripande trafiklederna i tätorterna. Kommunerna har ansvar för den lokala väghållningen i tätorterna. Det statliga järnvägsnätet I samband med beslutet om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (Regeringens proposition 2001/02:20) avskaffades indelningen av det statliga järnvägsnätet i stomjärnvägar och länsjärnvägar. Alla statliga järnvägar kallas nu stomjärnvägar. Anledningarna var bland andra att indelningen inte längre behövdes för att definiera trafikeringsrätten till banorna eftersom trafikhuvudmännen fått trafikeringsrätt även på stomjärnvägarna i länen samt att järnvägen i högre grad än väginfrastrukturen är ett sammanhängande system (prop 2001/02:20 s 131). Det svenska järnvägsnätet omfattar cirka spårkilometer, varav drygt 80 procent tillhör statens spåranläggningar. Källa: Transporter och kommunikationer. SIKA:s årsbok Statens Institut för Kommunikationsanalys.

7 7 Data till trafikindikatorn Andel nyinvesteringar i kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan (procent) Vilka investeringar ska den regionala infrastrukturplanen innehålla enligt regeringens direktiv? Regeringen ger direktiv för de långsiktiga investeringsplanerna. Planeringsramen för länsplanerna ska enligt regeringens planeringsdirektiv (Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen mm. Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR) omfatta: investeringar i statliga vägar som inte är stamvägar, inklusive transportinformatik, trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägar som inte är stamvägar, åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm, vilket innefattar följande områden: för kollektivtrafik på väg: - byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och liknande, - byggande av väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov, för flyg och sjöfart: - byggande av kommunala flygplatser och kajanläggningar, - vissa investeringar i fartyg, för bidrag till kommuner: - vissa fysiska åtgärder och transportinformatikåtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator. Utöver ovanstående användningsområden är det också möjligt för länen att använda sin planeringsram för att prioritera åtgärder på stomjärnvägsnätet och stamvägnätet liksom att prioritera åtgärder för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion (planeringsdirektivet, s 12). Transportslagsfördelning Regeringens planeringsdirektiv innebär ingen styrning av hur stor andel av investeringarna i den regionala planen som skall användas för rena väginvesteringar respektive kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar. Inom bidraget till fysiska åtgärder och transportinformatikåtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator ryms exempelvis gång- och cykelinvesteringar (GC). GC-investeringar kan också göras på det regionala vägnätet. Direktivet ger också utrymme för att använda pengarna till att investera i det nationella järnvägsnätet. Det är svårt att sätta en generell målsättning i form av en procentsats för investeringsfördelningen mellan transportslag i de regionala planerna. Intressant kan dock vara att studera fördelningen mellan väg- och järnvägsinvesteringar i de nationella planerna under den aktuella planeringsperioden. I dessa fördelas 42,1 miljarder kronor till nyinvesteringar i stamvägnätet och 107,7 miljarder kronor till

8 8 nyinvesteringar i stomjärnvägsnätet under tolvårsperioden ( ). Detta innebär att 28 procent av nyinvesteringarna i nationell transportinfrastruktur går till väg och 72 procent till järnväg (Kommande infrastrukturinvesteringar i Västra Götaland presenteras. Pressmeddelande från regeringskansliet 17 februari 2004). Om man vill jämföra med andra länsplaner finns dessa samlade på Vägverkets hemsida (under aspx). Vägverket håller också på med en sammanställning där man ska kunna jämföra de olika posterna mellan länen. Håkan Persson, Vägverkets huvudkontor håller i sammanställningen. Sammanställningen kommer att läggas ut på Vägverkets hemsida. Intressant läsning är också Per Kågessons granskning av gång- och cykelinvesteringar i de långsiktiga planerna (Gång- och cykelvägsinvesteringar i Förslag till nationell plan för vägtransportsystemet samt förslag till länstransportplaner, Per Kågesson, Nature Associates Slutlig version). Rapporten innehåller en analys av hur de slutliga förslagen till nationell vägtransportplan och regionala länstransportplaner i Götaland och Svealand behandlar cyklisternas och gångtrafikanternas behov av investeringar. Flertalet länsplaner saknar liksom den nationella planen närmare information om hur GC-frågorna ska hanteras. Detta är sannolikt en följd av att åtgärder inte behöver redovisas om de var för sig kostar mindre än 10 miljoner kronor. Frånvaron av tydlig redovisning kan också sammanhänga med att gång- och cykeltrafikanterna inte företräds av resursstarka lobbyister och att ingen tidigare granskat hur länen och regionerna hanterar GC-frågorna, skriver Kågesson. Det finns emellertid län och regioner som tydligt redovisar omfattningen av och inriktningen hos sina GC-investeringar. Dit hör Stockholms län, Uppsala län, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland och Dalarna. Några av dem har också en mycket hög ambitionsnivå. Det gäller främst Gotland och Halland. Bland förslagen som Kågesson lägger finns att regeringen inför nästa planeringsomgång bör ge tydliga anvisningar om hur satsningar på GCåtgärder ska redovisas i förslagen till transportplaner. Regeringen bör också, enligt Kågesson, uppdra åt länsstyrelserna att i samråd med berörda kommuner och intresseorganisationer utarbeta regionala cykelplaner. Inventeringarna bör ta sikte på barns behov av säkra cykelvägar till skolor och fritidslokaler samt behovet av bilfria cykelvägar för arbetspendling (inklusive cykelleder mellan tätorter på upp till 10 km från varandra) och utflykter till tätortsnära badplatser, friluftsområden med mera. I län med goda förutsättningar bör behovet av bilfria cykelleder för rekreation och turism redovisas. Enligt propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (2001/02:20) bör ett etappmål vara att cykeltrafikens andel av antalet resor ökar (s 27). För att bryta den negativa trenden för cyklingens andel av trafiken (GC-trafiken har legat på i stort sett samma nivå under 20 år medan biltrafiken ökat med cirka 50 procent) måste rimligen åtgärder för ökad

9 9 gång- och cykeltrafik få en större andel av investeringsmedlen än vad som motsvarar deras nuvarande andel av vägtrafikarbetet, menar Kågesson. Det innebär minst 4-5 procent av de statliga investeringsmedlen under åren Det motsvarar 3,4-4,1 miljarder kronor. Med hänsyn till var behoven finns bör merparten av investeringarna rimligen ske inom ramen för de regionala planerna. Kågesson drar slutsatsen att det innebär att 8-10 procent av de regionala ramarna bör tas i anspråk för GC-investeringar. Hur stor andel av den regionala planen går till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik? Regional infrastrukturplan för Västra Götaland , Västra Götalandsregionen, beslutad av regionfullmäktige 25 maj 2004 har använts som underlag för beräkningen av indikatorvärdet. Rapporten finns på aspx. Regeringen fastställde den ekonomiska ramen för planen i februari 2004 och Västra Götalandsregionen fastställde själv planen i maj Den totala fördelningen inom den regionala investeringsplanen för Västra Götalands län framgår av tabell 2. Fördelning av medel i Regional infrastrukturplan för Västra Götaland Åtgärd belopp (mnkr) Väginvesteringar 3308 ( s 15 Regional infrastrukturplan) Riktade trafiksäkerhetsåtgärder 263 ( s 18 Regional infrastrukturplan) Bidrag till kollektivtrafikanläggningar 310 ( s 19 Regional infrastrukturplan) Bidrag till kommuner för åtgärder 199 Avseende trafiksäkerhet och miljö på kommunala vägar och gator ( s 22 Regional infrastrukturplan) Övriga åtgärder 42 ( s 23 Regional infrastrukturplan) Total ram Tabell 2. Total fördelning av medel inom Regional infrastrukturplan för Västra Götaland , beslutad av regionfullmäktige maj Det så kallade Trollhättepaketet beslutades av regeringen i början av november 2004 på grund av hot om neddragningar vid Saabfabriken i

10 10 Trollhättan (Regeringskansliet, pressmeddelande ). Väginvesteringarna i Trollhättepaketet ligger i den nationella planen och påverkar därmed inte den regionala infrastrukturplanen. Metod Vid beräkning av indikatorvärdet räknades följande som kollektivtrafik: buss spårvägstrafik kollektivtrafik med tåg färjetrafik Persontrafik med flyg ingår normalt i begreppet kollektivtrafik. Vid beräkning av indikatorvärdet har dock inte flyginvesteringar räknats med. Anledningen är att flyget inte kan räknas till de hållbara transportslagen på grund av dess höga energiförbrukning och utsläpp per personkilometer (högst av alla trafikslag). I beräkningen av andelen kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar i den regionala planen har jag räknat med hela posten Bidrag till kollektivtrafikanläggningar. Vidare har jag läst igenom planen och pratat med handläggare på Västra Götalandsregionen för att identifiera eventuella kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar som finns under andra investeringsposter. Resultatet blev följande: Inom Väginvesteringar Inom posten för föreslagna väginvesteringar återfinns närmare 50 km gångoch cykelväg för 100 miljoner kronor (Regional infrastrukturplan s 13). Inom Riktade trafiksäkerhetsåtgärder På sidan 13 i den regionala infrastrukturplanen anges att riktade satsningar för gång- och cykeltrafik sker inom trafiksäkerhetspotten med 130 miljoner kronor. Enligt den regionala infrastrukturplanen (s 18) avser riktade trafiksäkerhetsåtgärder insatser på det statliga vägnätet såsom åtgärder i korsningar, insatser för oskyddade trafikanter till exempel gång- och cykelvägar samt åtgärder på vägens sidoområden. Byggande av 2+1-väg i befintlig sträckning med mittavskiljare ingår i åtgärdsgruppen väginvesteringar. Vägledande vid fördelningen ska i första hand vara: barns situation i trafiken övriga oskyddade trafikanter inkl gående och cyklister åtgärder på det högtrafikerade regionala vägnätet (regional infrastrukturplan s 18) Målsättningen är att ungefär hälften av potten ska riktas till åtgärder som leder till förbättrad trafiksäkerhet för barn, särskilt utmed skolvägar, samt oskyddade trafikanter inklusive gång- och cykelvägar. Åtgärderna bör bidra till att öka andelen säker gång- och cykeltrafik (regional infrastrukturplan s 18).

11 11 Inom Bidrag till kollektivtrafikanläggningar Här går hela postens summa på 310 miljoner kronor till investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar i väg eller sjötrafik. I den så kallade smärrepotten (avser bidrag till kollektivtrafikobjekt med en investeringskostnad mindre än 5 mkr) ingår dessutom bidrag till cykel- och pendelparkeringar (regional infrastrukturplan s 20). Under de första tre åren ska minst 440 platser för parkering av cykel byggas i anslutning till kollektivtrafikanläggningar (regional infrastrukturplan s 13). I planen anges: Medlen ska användas till byggande av terminaler, hållplatser, information vid terminaler och i fordon allt för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft samt öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Det handlar också om att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken såsom byggande av cykel- och pendelparkeringar. För att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet byggs bussgator och kollektivtrafikstråk. Att bygga särskilda kollektivtrafikstråk kostar i vissa fall avsevärda belopp och kan vara svårt att hantera inom ramen för den regionala infrastrukturplanen (regional infrastrukturplan s 19) 1. Sammanlagt går cirka 75 procent av bidragen till kollektivtrafik till åtgärder som innebär förbättringar för funktionshindrades tillgänglighet (regional infrastrukturplan s 27). Det är Västtrafik, ofta i samråd med kommunen, som söker statsbidraget. Därefter godkänner Vägverket, eller beroende av åtgärdens art, Sjöfartsverket, objektets omfattning och principutformning. Objekt större än 5 mkr måste aktualiseras hos aktuellt trafikverk och hos Västra Götalandsregionen i god tid innan den regionala planen revideras eller upprättas. Objekt mindre än 5 mkr som kan ingå i den sk smärrepotten måste aktualiseras hos Vägverket eller Sjöfartsverket i god tid innan investeringen är tänkt att genomföras (regional infrastrukturplan s 21). Inom Bidrag till kommuner för åtgärder avseende trafiksäkerhet och miljö Planen innehåller ingen uppgift som specificerar hur stor del av posten som ska läggas på kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Med hjälp av Ingrid Winblad, handläggare på Kommunikationsenheten, Västra Götalandsregionen, gjordes ett antagande om att cirka 75 procent av posten, det vill säga cirka 125 miljoner kronor, kommer att användas till investeringar i kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik (Ingrid Winblad handläggare på Kommunikationsenheten, Västra Götalandsregionen, muntligen ). Observera att detta är just ett antagande och den 1 Anmärkning: Regeringens planeringsdirektiv (Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR) innebär ingen styrning av hur stora andelar av den regionala planen som ska användas till rena väginvesteringar respektive kollektivtrafikinvesteringar eller GC-investeringar. Det är fullt möjligt att lägga in investeringar i kollektivtrafikstråk i den regionala planen, till exempel under Väginvesteringar. Det man får göra då är att prioritera ner andra investeringar, till exempel kapacitetsutbyggnader för privatbilstrafiken. Planeringsdirektivet lämnar också utrymme för länen/regionerna att använda sin planeringsram för investeringar i såväl stomjärnvägsnätet som stamvägnätet.

12 12 verkliga summan som investeras under de tolv åren kan komma att avvika från denna eftersom fördelningen är beroende av de ansökningar som kommer in. Eftersom Bidraget till kommuner för trafiksäkerhet och miljö är en relativt liten summa kommer denna avvikelse inte leda till några stora förändringar av den totala procentandelen investeringar som går till kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Avvikelsen slår troligen på någon procent. Bidraget ska stimulera kommuner att genomföra investeringar för ökad trafiksäkerhet samt för miljöåtgärder på och i anslutning till kommunala gator och vägar. Det handlar om planskilda korsningar, gång- och cykelvägar, anslutningsvägar till hållplatser och insatser för att separera oskyddade trafikanter från övrig trafik, transportinformatik mm. Åtgärderna ska främst komma oskyddade trafikanter till godo. Miljöåtgärderna handlar om insatser som förbättrar miljön i och kring det kommunala väg- och gatunätet såsom bullerdämpande åtgärder, upprustning av vägmiljöer, skydd av vattentäkter, åtgärder för att underlätta uppfyllande av miljökvalitetsnormer för utomhusluft och satsningar på transportinformatik (regional infrastrukturplan s 22). Vägledande vid fördelning av bidrag ska i första hand vara: barns situation i trafiken övriga oskyddade trafikanter inkl gång- och cykelvägar buller Kommun eller bolag/stiftelse/liknande som har kommuns fullmakt, söker statsbidraget hos Vägverket i god tid året innan åtgärden planeras bli genomförd. Utförligare anvisningar finns i Handbok för statsbidrag, Vägverkets publikation 2004:4 (regional infrastrukturplan s 22). Övriga åtgärder I posten Övriga åtgärder har Västra Götalandsregionen lagt in en smärrepott för hållplatser på statlig väg som disponeras av Vägverket för att bygga/åtgärda hållplatser på det regionala vägnätet på 11 miljoner kronor (regional infrastrukturplan s 23).

13 13 Andel nyinvesteringar i kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i den regionala infrastrukturplanen Åtgärd belopp andel av total ram (mnkr) (procent) GC-investeringar inom 100 2,4 posten Väginvesteringar (s 13 Regional infrastrukturplan) GC-satsning inom posten 130 3,2 Riktade trafiksäkerhetsåtgärder (s 13 Regional infrastrukturplan) Bidrag till kollektivtrafik ,5 anläggningar (s 19 Regional infrastrukturplan) Kollektivtrafik och GC-åtgärder 125 3,0 inom Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö (antagande om att 75 procent av investeringarna kommer att användas till kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar) Kollektivtrafikinvesteringar 11 0,3 inom Övriga åtgärder (s 23 Regional infrastrukturplan) Total andel kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar ,4 Tabell 3. Andel nyinvesteringar i kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan för Västra Götaland, beslutad av regionfullmäktige maj Den totala ramen för den regionala infrastrukturplanen är miljoner kronor. Siffrorna har avrundats till en decimals noggrannhet. Källorna är angivna i tabellen.

14 14 16% 2% 3% 1% Väginvesteringar* Riktade trafiksäkerhetsåtgärder* Bidrag kommuner trafiksäkerhet miljö* Övrigt* Kollektivtrafik, gång, cykel* 78% Figur 1. Fördelning av nyinvesteringar i kollektivtrafik, gång och cykel respektive övriga investeringar i Regional infrastrukturplan för Västra Götaland , beslutad av regionfullmäktige maj * Summan för Kollektivtrafik, gång och cykelpost består av Bidrag till kollektivtrafikanläggningar 310 miljoner kronor samt 100 miljoner kronor gång- och cykelinvesteringar ur posten Väginvesteringar, 130 miljoner kronor GC-satsning ur Riktade trafiksäkerhetsåtgärder, 125 miljoner kronor ur Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö samt 11 miljoner kronor kollektivtrafikinvesteringar ur Övriga åtgärder. De nämnda kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringarna har alltså dragits från respektive post och slagits ihop till Kollektivtrafik, gång, cykel i denna beräkning. Indikatorvärde Andel nyinvesteringar i kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i regional infrastrukturplan (procent) Summan av kollektivtrafik- och GC-investeringar inom de olika posterna i den regionala infrastrukturplanen för Västra Götaland blir enligt ovanstående beräkningar och antaganden 676 miljoner kronor. Detta utgör 16,4 procent av den totala ramen för den regionala infrastrukturplanen. Uppdatering av indikatorvärdet Det kan vara lämpligt att kontrollera om indikatorvärdet behöver uppdateras efter revideringen av de regionala planerna som ska göras vart fjärde år (enligt Förordning 1997:263 om länsplan för regional infrastruktur). Viktigt att observera är att plan är just en plan. Det inte säkert att det verkliga utfallet av fördelningen blir som i planen. Riksdagen beslutar varje

15 år om hur medlen ska fördelas till infrastrukturinvesteringar under politisk debatt och i konkurrens med andra utgiftsområden. En mera ambitiös uppdatering av indikatorvärdet är att kontrollera den verkliga fördelningen av medel som sker utifrån riksdagens beslut om budgetpropositionen varje år. 15

16 16 Dataförsörjning av trafikindikatorn Andel nyinvesteringar i järnväg, kollektivtrafik på väg, gång- samt cykelinfrastruktur i länet inom de nationella planerna (procent) I de nationella planerna sker investeringar i kollektivtrafik, investeringar för godstransporter på järnväg och i viss mån investeringar för gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafikinvesteringarna i de nationella planerna sker framför allt i järnväg men det är inget som hindrar att Vägverket planerar investeringar i till exempel kollektivtrafikstråk och hållplatser på det nationella vägnätet. Andelen av de nationella planerna som går till dessa ändamål kan användas som en indikator för uppföljning av trafikrelaterade miljömål. Nedan följer ett försök att beräkna indikatorn för Västra Götalands län för innevarande planeringsperiod Vilka investeringar ska de nationella infrastrukturplanerna innehålla enligt regeringens direktiv? Nationell banhållningsplan Den nationella banhållningsplanen ska, enligt regeringens direktiv (Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen mm. Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR), omfatta följande ändamål: investeringar i stomjärnvägar, inklusive investeringar i transportinformatik, drift, underhåll och reinvesteringar i stomjärnvägar, åtgärder för förbättrad miljö längs stomjärnvägar, sektorsuppgifter, åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm, vilket innefattar följande områden: - byggande av spåranläggningar för regional kollektiv persontrafik, - byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och andra liknande anläggningar för järnvägstrafik, - investeringar i rullande materiel för regional kollektiv persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg. Nationell väghållningsplan Den nationella väghållningsplanen ska, enligt regeringens direktiv (Uppdrag att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen mm. Regeringsbeslut Näringsdepartementet. N2001/11612/IR (delvis) N2002/2930/IR), omfatta följande ändamål: Investeringar i stamvägnätet, inklusive investeringar i transportinformatik, trafiksäkerhetsåtgärder i stamvägnätet,

17 17 åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion på hela det statliga vägnätet, drift och underhåll av hela det statliga vägnätet, åtgärder för förbättrad miljö längs befintliga statliga vägar, sektorsuppgifter. Nationell väghållningsplan Den 19 februari 2004 fastställde regeringen med ett antal kompletteringar och ändringar Vägverkets förslag Den goda resan som nationell väghållningsplan för åren Av denna utgörs 42,1 miljarder kronor av Investeringar i det nationella stamvägnätet. Delen av denna post som går till nyinvesteringar i väg i Västra Götalands län har räknats fram ur bilagan Investeringar i det nationella stamvägnätet (Den goda resan. Nationell plan för vägtransportsystemet Vägverket Publikation 2004:93). De vägobjekt i Västra Götalands län som ingår i den nationella väghållningsplanen framgår av tabell 4. Objekt kostnad (mnkr) E6 Väginformatik (bilagan s 82) 60 E6 Torp-Håby MF (bilagan s 82) 1440 E6 trafikplats Torp-Kurvöredsleden (bilagan s 82) 70 E6 Rabbalshede-Tanumshede MF (bilagan s 82) 715 E6 Tanumshede-Vik MF (bilagan s 82) 1070 E6 Vik-Värmlandsbro MF (bilagan s 82) 785 E6 Värmlandsbro-Hogdal MF (bilagan s 82) 600 E6 Inlandsg-Vindragareg MF (bilagan s 82) 325 E6 Vindragare- V Ringömotet (bilagan s 82) 225 E20 Partillemotet (bilagan s 86) 25 E20 Tollered-Alingsås MF (bilagan s 86) 215 E20 Genom Alingsås MF (bilagan s 86) 510 E20 Lundsbrunn-Holmestad MF (bilagan s 86) 305 Rv 40 Slambymotet (bilagan s 90) 50 Rv 40 Brämhult-Rångdala MF (bilagan s 90) 665 Rv 40 Rångedala-Hester MF (bilagan s 90) 885 Rv 45 Falutorget i Göteborg (bilagan s 91) 115 Rv 45 Angeredsbron-Älvängen MF (bilagan s 91) 2350 Rv 45 Båberg-Väne-Ryr MF (bilagan s 91) 300 Summa Tabell 4. Nyinvesteringar i väg i Västra Götalands län. Källa: Den goda resan. Nationell plan för vägtransportsystemet Vägverket Publikation 2004:93, bilagan Investeringar i det nationella stamvägnätet. MF = mötesfri väg.

18 18 Trollhättepaketet Efter att den nationella väghållningsplanen fastställdes har regeringen fattat beslut om det så kallade Trollhättepaketet vilket innebär ytterligare medel för nyinvesteringar i väg i Västra Götalands län (Regeringskansliet pressmeddelande ). Genom omprioriteringar från övriga landet tillförs 1965 mnkr för byggande av fyra körfält på riksväg 45 Älvängen-Trollhättan (Satsningar för fordonsindustrin i Västra Götalandsregionen. Regeringskansliet, Näringsdepartementet. Artikelnummer N4046, samt Annica Påhlstorp, handläggare Vägverket Region Väst muntligen 26 november 2004). Kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar i Västra Götaland i nationell väghållningsplan Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet (Vägverket publikation 2004:93, sidan 68) kommer Vägverket att investera cirka en miljard kronor under planperioden i åtgärder för gång- och cykeltrafik i anslutning till stamvägnätet. Enligt Annica Påhlstorp, handläggare på Vägverket Region Väst (personligt meddelande ) går cirka 20 procent av den nationella ramen för investeringar till Västra Götalands län varför man kan räkna med att cirka 20 procent av GC-investeringarna också kommer att gå till Västra Götaland. Det innebär att cirka 200 miljoner kronor kommer att investeras i GC-åtgärder i Västra Götalands län enligt planen. Av den nationella väghållningsplanens post Anpassning av hållplatser till funktionshindrades behov, åtgärder för att underlätta bostadsbyggande i Stockholm, digital infrastruktur mm på 0,8 miljarder kronor kommer cirka 0,2 miljarder kronor att gå till anpassning av hållplatser till funktionshindrades behov (Annica Påhlstorp, handläggare på Vägverket Region Väst, muntligen ). 25 procent av dessa 0,2 miljarder kan antas gå till Västra Götalands län (Annica Påhlstorp, handläggare på Vägverket Region Väst, muntligen ). Det innebär alltså att cirka 50 miljoner kronor kommer att användas till anpassning av kollektivtrafik för funktionshindrade. Detta räknas som en investering i kollektivtrafik vid beräkning av indikatorn. Av summan på 30,6 miljarder kronor för de objektlagda åtgärderna vad gäller investeringar i det nationella stamvägnätet (Nationell plan för vägtransportsystemet , Vägverket publikation 2004:93, sidan 5) kan en del tänkas komma att användas till smärre kollektivtrafikåtgärder i hållplatser etc. Denna summa antas dock vara så liten att den är försumbar (antagandet gjordes mot bakgrund av personlig kommunikation med Annica Påhlstorp, handläggare på Vägverket Region Väst, Det finns även en post i den nationella banhållningsplanen som heter Miljöåtgärder. Här ingår bulleråtgärder, viltpassager, åtgärder för att skydda vattentäkter etc, och inte några kollektivtrafik-, gång- eller cykelinvesteringar. Kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar ingår inte heller i posten Sektorsåtgärder.

19 19 Sammanlagt beräknas alltså enligt ovanstående cirka 250 miljoner kronor av den nationella väghållningsplanen gå till investeringar i kollektivtrafikgång- och cykeltrafik i Västra Götalands län. Hur mycket av de nationella väginvesteringarna går till Västra Götalands län? Den sammanlagda summan för nyinvesteringar i väg inom nationell plan samt Trollhättepaketet blir miljoner kronor = miljoner kronor. Enligt ovanstående antaganden och beräkningar kommer cirka 250 miljoner kronor av dessa att gå till kollektivtrafik-, gång- och cykelinvesteringar. Nationell banhållningsplan Den 19 februari 2004 fastställde regeringen Framtidsplan för järnvägen Av denna utgörs 107,7 miljarder av nyinvesteringar i stomjärnvägar. Delen av denna post som utgörs av investeringar i järnväg i Västra Götalands län är 11,2 miljarder kronor enligt muntlig uppgift från Azar Zojaji, verksamhetsplanerare på Banverket Region Väst (Azar Zojaji, muntligen ). Förutom Banverkets egna investeringar ingår statsbidrag för byggande av spåranläggningar och stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och andra liknande inom regionala kollektivtrafikanläggningar. I summan ingår inte miljöåtgärder längs stomjärnvägar (exempelvis åtgärder för att minska buller och vibrationer och skydda vattentäkter, (Azar Zojaji, verksamhetsplanerare på Banverket Region Väst, muntligen ). Till detta kommer en post för statsbidrag till regionala spårfordon varav 811 miljoner kronor går till Västtrafik i Västra Götalands län (Framtidsplan för järnvägen. Del 2. Infrastrukturinvesteringar per stråk Diarienummer: GD /SA20 Banverket). Sammanlagt går alltså = miljoner kronor av den nationella banhållningsplanen till investeringar i järnväg, kollektivtrafikanläggningar och spårfordon i Västra Götalands län. Trollhättepaketet Efter att den nationella banhållningsplanen fastställdes har regeringen fattat beslut om det så kallade Trollhättepaketet (Regeringskansliet pressmeddelande ). Trollhättepaketet innebär dock ingen förändring av den totala summan som investeras i Västra Götalands län, endast tidigareläggningar av objekt (Satsningar för fordonsindustrin i Västra Götalandsregionen. Regeringskansliet, Näringsdepartementet. Artikelnummer N4046, samt Azar Zojaji, verksamhetsplanerare på Banverket Region Väst, muntligen ).

20 20 Indikatorvärde Andel nyinvesteringar i järnväg, kollektivtrafik på väg, gång- samt cykelinfrastruktur inom de nationella planerna i länet (procent) Av ovanstående uppgifter och beräkningar framgår att: miljoner kronor av den nationella väghållningsplanen går till nyinvesteringar i väg i Västra Götalands län, varav cirka 250 miljoner kronor beräknas gå till kollektivttrafik-, gång- och cykelinvesteringar miljoner kronor av den nationella banhållningsplanen går till nyinvesteringar i järnväg, kollektivtrafikanläggningar och spårfordon i Västra Götalands län Sammanlagt går alltså, enligt dessa uppgifter och beräkningar, miljoner kronor av de nationella planerna till nyinvesteringar i Västra Götalands län. Av dessa utgörs = miljoner kronor, det vill säga 49,7 procent, av investeringar i järnväg, gång, cykel samt kollektivtrafik på väg. Uppdatering av indikatorvärdet Viktigt att observera är att plan är just en plan. Det inte säkert att det verkliga utfallet av fördelningen blir som i planen. Riksdagen beslutar varje år om hur medlen ska fördelas till infrastrukturinvesteringar under politisk debatt och i konkurrens med andra utgiftsområden. En mera ambitiös uppdatering av indikatorvärdet är att kontrollera den verkliga fördelningen av medel som sker utifrån riksdagens beslut om budgetpropositionen varje år.

21 21