Home information. Förebyggande och uppsökande psykiatriskt arbete. Tel:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Home information. Förebyggande och uppsökande psykiatriskt arbete. Tel:687 69 31 687 69 47"

Transkript

1 Home information Förebyggande och uppsökande psykiatriskt arbete Helena Persson Ulla Vilja Prim Tel: Amina Ali Yusuf Agneta Hellne

2 Home information Förebyggande och uppsökande psykiatriskt arbete Sammanfattning Vi är fyra personer med olika professioner och uppdrag som genom samverkan har påbörjat ett förebyggande och uppsökande psykiatriskt arbete genom att skapa plats för dialog hemma hos somaliska kvinnor i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista. Vi har träffat kvinnor vid varje home information för att samtala kring temat psykisk ohälsa. Vårt huvudsakliga mål med träffarna är att fånga upp personer som är i riskzonen för att utveckla allvarlig psykisk sjukdom och att skapa större tillit till vården. Vi har svårigheter med att få en fungerande behandlingsallians både med patienter och anhöriga ur den somaliska gruppen. Vi tror att det framförallt beror på ömsesidiga fördomar och förutfattade meningar. Metoden home information bygger på att ta till vara de somaliska kvinnornas gängse sätt att sprida information sinsemellan dvs genom den muntliga traditionen. Teamets medlemmar Amina Ali Yusuf, somalisk läkare inom det Somaliska Hälsoteamet på Noaks ark, har ett väl upparbetat kontaktnät med somaliska kvinnor genom sitt arbete med HIV/AIDS-frågor. Många kvinnor ringer dagligen till Amina för att få rådgivning och för att få veta vart de skall vända sig för att komma till rätt vårdinstans. Helena Persson kurator och enhetschef på Spånga psykoverksamhet. Ulla Vilja Prim skötare Spånga psykosverksamheten, Agneta Hellne, Intresseföreningen för schizofreni och andra psykossjukdomar, Centrala Stockholm(IFS/CS) och Handikapprådet i Rinkeby-Kista bildar tillsammans med Amina projektgruppen. Bakgrund I samband med ett projektarbete inom Ytterstadssatsningen i Rinkeby, knöts kontakt mellan Somaliska Hälsoteamet (SHT) och Spånga Psykosverksamhet. Vi inbjöds till en informationskväll för somalier i Tensta Träff och ämnet för kvällen var psykisk ohälsa. Mötet var lyckat och det visade sig finnas ett stort behov av mer information. Inför mötet hade SHT tryckt upp en broschyr på somaliska om psykiska sjukdomar och den blev mycket efterfrågad. Tidigare under året hade landstingets sjukvårdsberedning arrangerat möten för somaliskor för att bl.a. informera om vaccinationer. Det är mycket svårt att nå ut med information på traditionellt sätt, vilket blev uppenbart vid dessa möten. Efter mötet i Tensta beslutade vi oss för att planera för fler informationskvällar. När mottagningen fick en förfrågan angående PIF (Psykiatri i förändring), såg vi en möjlighet att 2

3 inom ramen för mottagningens verksamhet avsätta tid för utvecklingsarbete genom att söka nya vägar för att nå ut med information. Hela projektet bygger på Aminas medverkan. Utan hennes förtroende i den somaliska gruppen, utan hennes stora erfarenhet och kunskap, hade detta arbete inte kunnat genomföras. Det är särskilt värdefullt att Amina har dubbel kulturkompetens, vilket vi ofta saknar i vårdsammanhang. Områdesbeskrivning Spånga psykosverksamhets upptagningsområde består av stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, totalt innevånare över 18 år. Andelen innevånare under 18 är bland de högsta i Stockholm. Upptagningsområdet karaktäriseras av stor socioekonomisk belastning, en mångkulturell befolkning samt en hög andel asylsökande och gömda flyktingar. Området tog under 2006 emot flest kommunplacerade flyktingar i Stor-Stockholm. Förekomsten av psykoser är bland den högsta i Stockholm och de personer som blir aktuella inom psykiatrin har ofta PTSD (post traumatiskt stress syndrom) som tilläggsdiagnos. Forskning (källa; Epidemiologiska enheten, Christina Dalman) visar att migration innebär en ökad risk för utvecklande av psykos. Incidensen, antalet nyinsjuknade, i schizofreni i Stockholms läns landsting (SLL) är enligt siffror från 2004, 25 personer per inv. I invandrartäta områden inom SLL är det 60 per , dvs sex gånger normal incidensen som uppskattas till per i internationella studier. Man har även sett att det finns högre risk för insjuknande för invandrare från utvecklingsländer jämfört med invandrare från mera industrialiserade länder. 3

4 Mörk hudfärg medför också en ökad risk och för dessa båda kategorier gäller också att risken för insjuknande ökar ytterligare för andra generationen. Här har faktorer som diskriminering och brister i integrationsprocessen betydelse. Dessa alarmerande data ställer krav på verksamheten och vår förmåga att möta det nuvarande och framtida vårdbehovet. Det handlar om att göra vården tillgänglig, inte bara tidsmässigt och rumsligt, utan även att skapa tillit och förtroende som gör det möjligt för den sjuke att söka vård när han eller hon behöver den. Problembeskrivning Vår erfarenhet är att vi generellt har svårt att skapa tillit och allians med patienter med somaliskt ursprung och deras anhöriga. Det finns en misstänksamhet mot vården och myndigheter i stort i den somaliska gruppen. Det finns också en inställning bland vårdpersonal att somalier är svåra att förstå sig på. Förutfattade meningar på båda sidor står i vägen för en god kontakt. Många somalier som vi mött utrycker att de inte blivit tagna på allvar när de väl sökt vård. Detta gör att man efterfrågar, vård särskilt för psykiska åkommor, alldeles för sent i sjukdomsförloppet. Vi var, tidigt i förändringsarbetet, på det klara med att traditionellt utformad information inte når ut. Vi har identifierade bland annat följande orsaker till detta. - låg utbildningsnivå, många analfabeter - kulturella skillnader i synen på psykisk sjukdom/ohälsa. - misstro mot vården och myndigheter i stort - fragmentering i vårdorganisationen försvårar tillgängligheten - förutfattade meningar och fördomar bland såväl somalier som vårdpersonal Syfte och mål Vårt övergripande mål är att göra den psykiatriska vården mer tillgänglig för den somaliska gruppen. Genom information och dialog hoppas vi minska rädsla och misstänksamhet och öka tilliten och därmed benägenheten att söka vård när behov uppstår. Mätbart mål och mått Det har inte varit lätt att hitta mål som mäter de attitydförändringar som vi hoppas uppnå. Vi enades om målet minst fem hänvisningar/länkningar till någon vårdinstans i tid. I tid kan innebära att söka för t ex en krisreaktion innan besvären utvecklats till en djup depression. Vi har även räknat antalet telefonsamtal per vecka, dvs personer som kontaktar Amina i frågor som rör psykisk ohälsa. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av resultatet, men efter första informationstillfället fick vi åtta samtal, vilket är det högsta antalet under mätperioden. Kanske kan det tyda på ett uppdämt behov. Det finns också en ökning i samtal vecka Vi vet att det var flera bröllop i Rinkeby under den perioden. Kanske hände det något som föranledde dessa samtal, då bröllop kan väcka starka känslor av svartsjuka och sorg. Skilsmässor är vanliga och många kvinnor blir övergivna för en ny fru. 4

5 Samtal till Somaliska Hälsoteamet Antal samtal v.38 v.40 v.42 v.44 v.46 v.48 v.50 v.52 v.2 v.4 v.6 v.8 v.10 v.12 Vecka Homeinformation var det v.37,43,4,10 Idéer till förändring Idén att använda home information som modell för informationsspridning i den somaliska gruppen kom från Amina och de erfarenheter hon har från information i HIV/AIDS frågor. Detta sätt att sprida information är anpassat till de sociala konventioner som gäller bland dessa kvinnor. Det innebär även att vi tar hjälp av den muntliga traditionen/berättandet, där vi hoppas att det vi förmedlar i en grupp sprids till många fler individer än dem vi träffar. Praktiskt går det till så att vi träffas på fredagskvällar som vanligtvis är vikta för bröllop, begravningar eller sammankomster anordnade av Amina kring ex sex/samlevnad/hiv/aidsfrågor. Amina samlar en grupp kvinnor i en av deltagarnas hem. Värdinnan står för mat och dryck och får en ersättning för detta och för att hon upplåter sitt hem personer brukar delta vid varje sammankomst. Amina inleder med att introducera temat för kvällen. Vi presenterar oss, både yrkesmässigt och personligt. Kvinnorna ställer sedan frågor vilket leder till en dialog och diskussion. Vi bidrar med olika aspekter utifrån våra olika roller, både utifrån vård perspektiv och utifrån anhörigperspektiv. Vi erbjuder även möjlighet att samtala med någon av oss i ett angränsande rum om man vill tala ostört. De somaliska kvinnornas frågor är allmängiltiga. Man undrar om ärftlighet, prognos och symtom samt bemötande av psykiskt sjuka anhöriga. En kvinna sa; Vi har märkt att om man mår dåligt och åker in till S:t Görans sjukhus, så får man en spruta där och så blir man galen. Denna beskrivning gav oss anledning att samtala om vad som kan vara tecken på psykossjukdom och vad som kan vara biverkningar av neuroleptikabehandling. En annan kvinna beskrev följande; Hennes dotter hade drabbats av epilepsi. Hon blev tvungen att pröva många mediciner innan läkaren hittade en som passade. Kvinnan gick även till imamen för att få behandling. Han rekommenderade att hon skulle utföra vissa ritualer, men också sluta med den pågående medicineringen. 5

6 Kvinnan blev mycket osäker på hur hon skulle göra. Hon valde slutligen efter att ha pratat med Amina att genomföra de ritualer som imamen rekommenderade, men behålla medicinen. Med resultatet att dottern nu mår bra. Denna historia är ett bra exempel på hur en kompromiss mellan den traditionella behandlingen och den västerländska leder till ett positivt resultat för den enskilde. Det är viktigt att vi som behandlingspersonal efterfrågar hur personen själv tror att hans / hennes besvär kan botas och är öppna för en kompromiss. Vi vet ju att placeboeffekten är betydande i all behandling. Ytterligare en kvinna kommenterade; Det finns två sorters sjukdom. En som man får av kriget och då hjälper den medicin och behandling som ni har, och så finns det en som beror på en djin (ond ande). Då hjälper bara imamen och koranläsning. Denna kommentar kom efter information om olika sjukdomar, reaktiv psykos som går över, och schizofreni som är en långvarig, oftast kronisk sjukdom. Det är viktigt att notera att det inte är sakinnehållet som avviker från information riktad till befolkningen i övrigt, utan formen. Dessa kvinnor lever ett mycket kringskuret liv och träffar sällan eller aldrig svenskar annat än som myndighetspersoner. Den sociala samvaron mellan kvinnorna, men också med oss, är en förutsättning för att en förtroendefull dialog ska kunna utvecklas. I våra samtal har vi märkt att utöver information om psykisk ohälsa också finns ett stort behov av vägledning till rätt vårdintstans/myndighet. 6

7 Vad har vi uppnått hittills? Vi har genomfört fyra home information. I anslutning till dessa i några fall hänvisat/länkat kvinnor till de psykosociala teamen samt till specialistpsykiatrin. En kvinna ville berätta sin historia enskilt. Hon hade för 6 mån sedan blivit övergiven av sin man och lämnad med åtta barn utan att kunna ett ord svenska. Han hade tagit deras mödosamt hopsparade pengar (sparade från socialbidraget!!!) och rest till Somalia för att köpa ett hus. Där hade han sedan bestämt sig för att gifta om sig och hade nu inte för avsikt att återvända till Sverige. Denna kvinna uppvisade alla tecken på en allvarlig depression såsom kraftlöshet, bristande aptit, sömstörningar och hopplöshetskänslor. Vi lyckades länkade henne till ett psyksocialt team efter många telefonsamtal och möte med personalen i teamet. Vi blev varse hur vårdapparaten sätter käppar i hjulet för personer som är i behov av vård, men inte efterfrågar den på gängse svenskt sätt. Till exempel ville man på vårdcentralen ta blodprover, vilket kvinnan ifrågasatte eftersom att ta någons blod är detsamma som att ta någons kraft. Hon som redan kände sig så kraftlös, varför skulle hon då utsätta sig för detta? En ung kvinna i 20-årsåldern, vi kan kalla henne Fatuma, kunde vi inte undvika att lägga märke till. Förutom till hudfärgen tedde hon sig som en svensk tonåring med sina perfekta moderiktiga kläder och sitt behov av uppmärksamhet. Men hennes problem skulle visa sig vara allvarliga. Hon hade de senaste åren utvecklat ett tablett- och haschmissbruk och umgicks nu oftast med andra missbrukare. Fatuma kom till Sverige när hon var fyra år med sin familj. De kommunplacerades i en liten ort i södra Sverige, där hon sedan växte upp med huvudsakligen svenska vänner. När mamman hastigt dog för några år sedan beslutade pappan att han ville bo nära sina landsmän och flyttade till Stockholm med familjen. Nu började Fatumas problem. Hon blev inte accepterad av somalierna som tyckte att hon var som en svensk. Fatuma blev alltmer ensam. Hennes pappa att hon skulle bete som en anständig somalisk kvinna. Han skämdes för hur hon klädde sig och uppträdde. Fatuma protesterade och sökte sig till personer som missbrukade och började själv testa droger. När vi träffar Fatuma är det uppenbart att hon slits mellan sina olika identiteter och omgivningens krav. Vår uppgift blir att motivera henne att söka behandling både för sitt missbruk och för den oro och nedstämdhet hon uttrycker. Vid en home information som hölls i Tensta moské var en läkare vid en vårdcentral inbjuden, eftersom det vid tidigare träffar framkommit kritik både avseende behandling och bemötande vid vårdcentralen från kvinnornas sida. En kvinna berättade att hon hade blivit avhyst med polis när hon vägrat lämna vårdcentralen då hon inte accepterat att gå därifrån förrän hon fått hjälp. En annan kvinna sa att en anhörig till henne blivit ordinerad Alvedon och vila för den hosta och feber som hon sökte för och som senare visade sig vara TBC. Ytterligare en kvinna berättade mycket upprörd följande; Min son behandlades med antibiotika för öroninfektioner tolv gånger under ett år. Jag ville få en remiss till en specialist, men den skrevs först efter flera månader. Sedan kom den bort, så vi blev aldrig kallade till operation. Jag lyckades samla in pengar med hjälp av min familj och få operationen utförd i Tyskland. Nu mår min son bra och det är jag glad för men vårdcentralen behandlade oss illa. 7

8 En annan kvinna beskrev vad som hänt henne; Min dotter klagade över smärtor i ena benet. Läkaren på vårdcentralen sa att det skulle gå över, att det bara var växtvärk. Jag kände mig ändå orolig eftersom min dotter inte brukar gnälla i onödan. Men läkaren sa; Jag är läkare. Du ska lita på mig och min bedömning och då gjorde jag ju det. Men det blev bara värre, så till slut sökte vi på Astrid Lindgens sjukhus. Det var en allvarlig medfödd höftskada som de måste operera akut. Jag tyckte inte att vårdcentralen lyssnade på mig. Omkring 25 kvinnor deltog i sammankomsten och även om den läkare som var inbjuden inte kände till de enskilda fallen var det ändå viktigt för kvinnorna att få ge utryck för sitt missnöje och sin oro i en för dem trygg miljö. Amina fick också efteråt synpunkter på mötet. Kvinnorna hade känt sig väl bemötta och uppskattade att läkaren hade lyssnat och behandlat dem med respekt. Vi har generellt fått ett mycket positivt gensvar från de kvinnor vi träffat direkt i samband med varje home information, men också via telefon i efterhand till Amina. Hon har blivit kontaktad både från andra delar av Stockholm och från övriga landet, där kvinnor efterfrågat att få delta i en home information om psykisk ohälsa. Detta är ett bevis på att man kan sätta tilltro till den muntliga traditionen. Eller för att citera Amina skvaller går fortare än . Amina har märkt stor skillnad. Nu börjar kvinnorna tala med varandra om psykisk ohälsa, något som hittills varit tabu. Några kvinnor har också utryckt att vårt initiativ var så bra att de var beredda att samla in pengar för att arvodera oss. Detta för att vi skulle kunna informera andra myndigheter om hur man bör gå till väga när man ska sprida information i den somaliska gruppen. Deras initivativ säger mycket om hur lite förtroende man hyser till samhällsorganisationen. Ska få något utfört får man ta saken i egna händer. Kvinnorna har sagt om oss i teamet; De är inte som svenskar. De lyssnar, visar respekt, äter med oss och de sitter t o m på golvet. 8

9 Hur går vi vidare? Det är vår förhoppning att vi ska kunna bygga vidare på idén med home information och utöka med träffar för män. Behov finns även att bjuda in socialtjänstens familjeenhet, då många familjer är i behov av stöd och avlastning, men avstår från att söka hjälp av rädsla för att barnen ska omhändertas. En kvinna kom till Sverige som asylsökande från Somalia. Hon hade med sig sju barn som hon vid ankomsten uppgav var hennes egna, men de var barn till en släkting. Kvinnan och barnen fick permanent uppehållstillstånd och kommunplacerades. Sedan började problemen. Barnen blev bråkiga i skolan och lyssnade inte på kvinnan som ju inte var deras mamma. Problemen förvärrades och skolan gjorde en anmälan till socialtjänsten. Under tiden hade kvinnan gift sig med en somalisk man och väntade nu sitt första egna barn. Hon vågade inte gå till mödravårdscentralen av rädsla för att de skulle upptäcka att hon inte fött barn tidigare och därför anmäla detta till migrationsverket. Hon befarade att detta skulle leda till att både hon och barnen utvisades. Samtidigt brottades hon med rädslan att socialtjänsten skulle omhänderta inte bara de barn hon hade tagit med sig till Sverige, utan också det barn hon snart skulle föda. Exemplet illustrerar väl hur okunskap och rädsla leder till allvarliga problem och onödig oro för den enskilde och svårigheter för socialtjänsten, i detta fall, att förstå situationen och bistå med insatser. Reflektion Vad har vi dragit för lärdomar och hur har projektarbetet påverkat oss? Man kan säga att vi blivit medvetna om vilka hinder som vårdorganisationen skapar. Ett av dessa hinder är fragmentering vilket ofta leder ofta till att behövd vård inte efterfrågas och inte heller blir utförd. Som individ måste man ha god kännedom om vårdapparaten, behärska språket och de sociala koderna så att man kan anpassa sitt beteende till det förväntade. Att utrycka förtvivlan på ett osvenskt sätt är opassande, och möts inte sällan med avståndstagande. Vi har också fått erfara hur man inom kvinnogruppen tar ett stort ansvar för personer som av någon anledning har svårt att klara sig själva. Man för deras talan, hjälper till praktiskt och delar på ansvar och kostnader. Om vi som vårdpersonal enbart fokuserar på patienten och avstår från att involvera hans/hennes nätverk, går vi miste om denna resurs och behandlingen riskerar att misslyckas. I arbetet har Agnetas erfarenhet som mamma till en son med schizofreni varit mycket värdefull. Det är angeläget att få tala om med en person som man kan identifiera sig med och som har liknande erfarenhet. Efter att ha pratat med en svensk mamma, kan det kanske vara lättare att också våga göra det inom den egna gruppen. Kvinnorna som vi träffat har ofta utryckt sin uppskattning för det arbete vi gör. På vilket sätt har det då varit positivt? Kvinnorna återkommer ofta till uttrycken visa respekt och sitta på golvet och äta tillsammans. Vad betyder då en konkret handling som att äta tillsammans och varför är det så centralt? Att dela samma mat kan i överförd mening vara detsamma som att 9

10 dela med sig av sig själv, vara på samma nivå, jämlik. I den somaliska traditionen är också gästfriheten djupt grundlagd och ett med identiteten att vara somalier. Ordet so mal (somalier) betyder i översättning gå och mjölka åt honom dvs se till att din gäst blir väl omhändertagen. Det är viktigt att man som gäst väntar på mjölken dvs det krävs tid tålamod och intresse från båda håll om man ska kunna mötas. Amina har givit oss svenskar i projektgruppen nycklar till de somaliska kvinnorna. Hon har visat oss hur viktiga dessa förtroendeskapande handlingar är speciellt inledningsvis i kontakten. Detta är en förutsättning för att vi senare ska kunna skapa en dialog kring svåra och känsliga frågor som psykisk ohälsa. 10

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri Till dig som behandlas med Waran Innehåll Några inledande ord... 3 Är du anhörig?... 3 Varför behöver jag Waran?... 4 Hur länge behöver jag ta Waran?... 4 Hur ofta och när

Läs mer

Jämlik vård en självklarhet för alla?

Jämlik vård en självklarhet för alla? Jämlik vård en självklarhet för alla? Lars-Olof Larsson Diskrimineringsseminarium 13 maj 2011 Hälso- och sjukvård i Sverige Vi och dom oss alla Jämlik vård baserad på Individens Behov och Resurser Jämlik

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Patientnämnden Franuiäs, ingång 43 Torsdagen den 10 februari 201 1

Patientnämnden Franuiäs, ingång 43 Torsdagen den 10 februari 201 1 ~YWSING~ ANl.AND Birgitta Björk PROTOKOLL 1 t o m sid 6 Organ Plats Tidpunkt Patientnämnden Franuiäs, ingång 43 Torsdagen den 10 februari 201 1 Ledamöter Ersättare Görel Nilsson (S) ersättare för Dan Karlsson

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer