en tidning från diakonia nummer En skör tråd av hopp Utbildning i Somalia ger framtidstro

Transkript

1 en tidning från diakonia nummer Dela med En skör tråd av hopp Utbildning i Somalia ger framtidstro

2 Att utbilda kvinnor är det bästa sättet att förändra en taxichaufför i göteborg. Jag sitter i baksätet, förbereder mig inför ett möte, jag vill egentligen inte prata, behöver koncentrera mig. Men mannen är envis, han undrar var jag kommer ifrån, vad jag sysslar med. Bistånd och utvecklingsfrågor. Då har du varit i Afrika, utbrister han. Många gånger, svarar jag, jag bodde i Kongo i sex år. Har du varit i Somalia? Samtalet fortsätter där i taxin, snävar in när jag nämner staden jag besökt Garowe. Mannen håller på att köra av vägen. Det visar sig att det är hans hemstad, han är uppvuxen i Garowe, flyttade till Sverige som sjuåring. Igenkänning. Just den här sommaren hade han varit tillbaka för första gången för att hälsa på sina släktingar. Han undrar vilket hotell jag bodde på, jag berättar att organisationen jag arbetar för har funnits länge i regionen, i mer än tjugo år, att jag sov i ett gästhus. Vad heter den? Organisationen? Diakonia. Nytt stort leende. Det visar sig att mannens mamma och pappa under besöket i Somalia sagt till honom: Vet du om att det finns en svensk biståndsorganisation som jobbar här och som gör ett jätteviktigt jobb. Mannen hade gått till Diakonias kontor i Garowe, och fördjupat sig i vårt arbete. Det är fantastiskt, att ni har gjort allt det här i min region, att det har blivit så bra, utbrister han. Hela vårt samhälle har i princip byggts upp av Diakonia. det är ett arbete som började för över tjugo år sedan när en svensk, före detta missionär för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, drog igång organiseringen av kvinnor, hjälpte dem att bygga bakugnar, så att de kunde baka bröd, få en liten inkomst och ett mått av självständighet. Efter det har vi vuxit, långsamt och långsiktigt, blivit större, byggt upp ett förtroende i regionen vilket gjort att vi kunnat arbeta på. I dag har vi utbildat medlemmarna i den lokala regeringen, vi har utbildat imamer om mänskliga rättigheter och inte minst kvinnors rättigheter det är smått unikt att få göra detta i ett så mansdominerat samhälle som Somalia. Det är ett arbete som ligger i tiden. Enligt Världsbankens senaste rapport är utbildning och organisering av kvinnor det effektivaste sättet att åstadkomma förändring på. Vi visste det då för tjugo år sedan och vi vet det i dag. Men viktigast av allt för att vi ska kunna uträtta det arbete vi gör i dag i Puntland, i norra Somalia, är förtroendet som taxichauffören i Göteborg vittnar om. Han trycker min hand med sina båda när jag stiger ur taxin, tackar mig och vägrar låta mig betala för resan trots att jag insisterar. Det räcker med att jag arbetar för den organisation som gjort skillnad i hans hemland, det är betalning nog. Innehåll Diakonia i Somalia... 3 Xiomara Velázquez har ordet... 9 Nyheter, notiser och insamling Information och nyheter från Redaktör Viktoria Myrén Projektledare Rebecka Björndahl Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Box , Bromma Gåvoplusgiro (OCR) Telefon Telefax E-post diakonia@diakonia.se Webbplats diakonia.se Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala samarbetsorganisationer arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Edita Västra Aros, på miljövänligt papper Layout Blue media Dela med utkommer under 2012 med fyra nummer och distribueras till Diakonias understödjare. ISSN: första sidan Ayan Muhwadin Mustafa, 18, är en av de unga flickor som får lära sig sy på Kaloo Women Center i Garowe. Hit är alla är välkomna, om de först lära sig läsa och skriva hos Kaloo. Läskunnighet och färdigheter i sömnad ger möjlighet för flickorna att försörja sig själva senare i livet. Foto Lars Rindeskog nummer Diakonias givarservice bo forsberg, generalsekreterare Till Diakonias givarservice kan du ringa om du har frågor kring gåvor, autogiro, adressändringar m.m. Hit kan du också ringa in din minnes- och hyllningsgåva. Telefonen är bemannad vardagar kl (Dag före helgdag kl 8 12.) Du kan också skicka in din minnes- eller högtidssgåva på diakonia.se eller genom att e-posta till gavor@diakonia.se. 2 Dela med

3 Långsiktigt stöd mildrade katastrofen Habibo Husein Hilowle flydde tillsammans med döttrarna och barnbarnet, tvåårige Muhammed. De vuxna sönerna är kvar därhemma, eftersom de klarar sig bättre, säger hon. Torka, svält och tjugo års inbördes strider, men också ett land med potential och framtidshopp. Somalia av idag är ett splittrat land. I de södra delarna är läget fortsatt akut. Men de norra delarna fungerar relativt väl. Mycket tack vare biståndsorganisationernas långsiktiga arbete. Text: Annika Ahlefelt Foto: Lars Rindeskog Dela med 3

4 Internflyktingarna i Puntland får själva bygga sina skjul, för att få skydd undan regn och blåst. Det finns tolv sådana här läger kring huvudstaden Garowe. Sammanlagt fyra miljoner av So malias befolkning beräknas ha flytt den södra delen av landet och områdena kring huvudstaden Mogadishu, där den islamistiska al Shababgerillan ännu står stark. Tjugo års väpnad kamp, stigande livsmedels- och bränslepriser, och en långvarig torka har bäddat för katastrofen. Priset på det inhemska sädesslaget durra, eller sorghum, har på ett år ökat med över 230 procent, majsen har på många håll blivit dubbelt så dyr. Men i de norra delarna av landet, i de mer eller mindre självstyrande delstaterna Somaliland och Puntland, ser tillvaron annorlunda ut. Här råder relativ fred och befolkningen hungrar inte, även om man bitvis är mycket fattig och naturen lika motsträvig som på andra håll i landet. Skillnaden är att i norra Somalia har lokalregeringarna i många år arbetat i nära samarbete med både lokala och internationella hjälporganisationer för att utveckla samhället och göra det mer motståndskraftigt mot tillfällig torka och matbrist. När torkan kom fanns hjälp på plats. Det svaga regeringssystemet i södra delen av Somalia bidrog till svälten, när hjälporganisationer inte släpptes in, sammanfattar Diakonias programchef i Somalia, Stephen Ndichu. Istället fick människor fly i hundratusental. Sammanlagt har hälften av Somalias befolkning nu flytt de oroliga södra områdena. Många valde att gå norrut, till Puntland eller Somaliland, trots att vägen för de flesta är mycket längre än den över gränsen till grannlandet Kenya. På grund av ökade stridigheter i syd, och regn, har flyktingströmmarna nu sinat, men alla de som tog sig hit bor nu i minst tolv olika läger, som grupperats kring brunnar och vattenhål i den lilla vindpinade staden Garowe, huvudstad i Puntland. Sammanlagt hade vi nästan flyktingar som kom hit under sommarmånaderna, berättar Abdulahim Hiro, vars kontor ligger mitt emot Diakonias område i Garowe. det statliga flyktingorganet och Diakonia har ett tätt samarbete. Att Diakonia stöder samhällsuppbyggnad på detta sätt är ovanligt, men har bedömts som nödvändigt eftersom det tidigare inte har funnits fungerande samhällsinstitutioner i Puntland. Och det är denna mångåriga och gradvisa uppbyggnad av både statsapparaten och civilsamhället som betalar sig när krisen kommer eftersom samhället blir mindre sårbart för tillfälliga torkperioder eller förödande regn. En bättre utbildad befolkning kan lättare byta 4 Dela med

5 Diakonia I Puntland Totalt 4664 unga mellan 16 och 24 år (varav 46 procent kvinnor) har genomgått yrkesutbildning som genomförts av Diakonias lokala samarbetsorganisationer. I genomsnitt 60 procent av dessa elever har antingen fått en anställning eller är självförsörjande i egen verksamhet. Genom det läsprogram som Diakonias samarbetsorganisationer genomför, har totalt ungdomar och vuxna, varav 64 procent kvinnor, fått lära sig att läsa och skriva. Programmet innehåller även utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, fredsbyggande och miljömedvetenhet. Tack vare, bland andra, Diakonias påverkansarbete har Puntlands regering ökat sina utgifter för utbildning från 1,3 procent 2008/2009 till 1,7 procent 2009/2010. Riggalägret utanför Garowe är det enda som kan erbjuda färskvatten i kran. Det är ständigt samling vid pumpen. jobb om ett försvinner, en mer medveten hemmaodlare kan byta grödor och om mannen förlorar jobbet kanske kvinnan kan bidra till familjens försörjning. fokus i utvecklingsarbetet ligger på utbildning, särskilt av flickor och kvinnor, då skolgången i Somalia är inte den bästa. Det finns ingen skolplikt och om flickorna ska få gå i skolan beror mest på om de kan avvaras hemma och inte bor för långt bort. Nivån på undervisningen i skolorna är oftast inte så hög och bristen på lärare stor, särskilt i högstadieskolorna. De lärare som finns är dessutom ofta outbildade, eller dåligt utbildade med omoderna pedagogiska metoder. Men i Scottprogrammet får både blivande, och aktiva lärare chans till vidareutbildning. Scott står för Strengthening Capacity Of Teacher Training, en utbildning som i allmänhet erbjuds på kvällstid, efter ordinarie arbetsdag. För de lärare som bor på landsbygden finns undervisning på loven, med möjlighet att bo på internat. Det tog ett tag innan vi hade övertygat skolmyndigheterna att de kvinnliga lärarna skulle vara skyddade här, och därför kunde få komma, förklarar rektorn för Garowe Teachers Education College, GTEC, det lärarseminarium där vidareutbildningen genomförs. Att kvinnliga lärare utbildas anses vara särskilt viktigt eftersom de ska fungera som förebilder för att locka fler flickor till skolan. Utbildningen är öppen för alla lärare, och blivande lärare, i Puntland. Den genomförs under sammanlagt 18 månader, fördelade på tre år. Liknande utbildningar finns också i staden Busasso, i Somaliland, Mogadishu och Det svaga regeringssystemet i södra delen av Somalia bidrog till svälten, när hjälporganisationer inte släpptes in. Stephen Ndichu, Dela med 5

6 Ayub Abdullahi Roobie och Anab Shejk Aber med barnen Maned, Halimo och Ikran, flydde undan torkan och al Shababgerillan i centrala Somalia till det relativa lugnet i Puntland 6 Dela med

7 Fatima Mohad ibrahim är en av de få flickor som pluggar Business Administration på Puntland University. Utbildning i Somalia Enligt UNICEF:s siffror från 2007 går 40 procent av lågstadiebarnen i Puntland i skolan. Motsvarande siffra för centrala södra Somalia är bara 22 procent. Den stora skillnaden beror bland annat på lokalregeringens och biståndsorganisationernas gemensamma arbete i norr. I de södra delarna försvåras också skolgången av den pågående konflikten. De skolor som fungerar i områden som styrs av rebeller har ibland begränsad undervisning. Exempelvis var samhällskunskap, geografi och historia förbjudna ämnen i vissa områden i november På lärarseminariet GTEC utbildas både nya elever och de som redan är yrkesverksamma får vidareutbildning. Bland annat erbjuds självstudier i datakunskap. I förgrunden: Marian Omar Hassan. även i en del andra områden i Somalia. Det handlar om en metodologi som har barnet i centrum, vilket bidrar till en bättre inlärningsprocess, förklarar rektorn. Ännu består mycket av inlärningen i Somalia av gammaldags katederundervisning Hussein Abdullahi Aden är en av de lärare som tagit chansen till vidareutbildning inom Scottprogrammet. Tillsammans med sina kollegor går han programmet på kvällstid. Liksom de övriga är han mycket entusiastisk och tycker att han har fått en helt annan syn på undervisning och lärt sig nya metoder att använda som lärare. Det gäller också rent materiellt eftersom Diakonia bidrar med resurser av olika slag. Lärarvägledning, tabeller, väggkartor, laboratorieutrustning för naturkunskap och liknande, berättar Diakonias landansvariga, Saida Hersi Egal. Hon berättar att Scottprogrammet också arbetar med att få in frågor om gender, miljö, hiv/aids, hälsa och näringslära, barns rättigheter och mänskliga rättigheter i undervisningen. Liksom sport och lek. att diakonia finns på många olika håll i Garowe syns inte på ytan. Liksom andra biståndsorganisationer i Somalia arbetar man uteslutande genom lokala organisationer. Anledningarna är flera. Dels är det lättare för människor i regionen att acceptera och ta till sig hjälp från sina landsmän, dels utbildas samarbetsorganisationerna i olika teman. Och diversifiering är nödvändig. För här finns ingen jordbruksmark att tala om. Landskapet är allt för torrt. Somalia är också i grunden ett boskapsskötande nomadsamhälle, som mest odlat till husbehov. Men när tiderna blir svåra gäller det att ha flera ben att stå på. Det stora inflödet av fattiga och outbildade flyktingar gör utbildningen desto viktigare. Att flyktingar och lokalbefolkning lever sida vid sida bidrar också till inte gra tionen. Här har vi inte märkt av några särskilda spänningar i samhället, försäkrar Abdulahim Hiro. Kanske beror det på att många av oss vet hur det känns. De flesta av oss, 80 procent av alla som bor i Garowe faktiskt, är flyktingar som kom hit efter striderna Flyktingarna då blev ett lyft för det samhälle som så länge hade varit en utflyttningsbygd. Förhoppningen är att det ska gå på samma sätt nu eftersom Puntland behöver folk. Om de bara kan försörja sig. På Kaalo Women Center får kvinnorna lära sig just det. Här erbjuds flickor med små resurser yrkesutbildning i främst sömnad, och Dela med 7

8 kurser i läsförståelse, barnavård, amning och näringslära. centret drivs av kaalo, en somalisk hjälporganisation, med stöd från bland annat Diakonia och EU. Syftet med undervisningen är att flickorna ska få ett sätt att försörja sig på, så att de sedan själva kan tillverka sina produkter för att sälja, säger Hawa Yasin Tama, ansvarig för yrkesundervisningen, som funnits sedan Men ingen flicka får börja yrkesutbildningen innan hon först har genomgått läsundervisningen. Den som redan anser sig kunna läsa och skriva kan istället avlägga ett prov. Att flickorna alls hittar hit beror på vår radioannonsering, berättar Saida Hersi Egal. Ett smart sätt att nå ut till familjer som varken har tidning, dator och i många fall varken kan läsa eller skriva. Att det är gratis lockar förstås många och i princip är alla välkomna. Numera finns också en pojkklass, eftersom man fick så många förfrågningar från pojkar, som tyckte att det var orättvist att inte de också fick komma. De prydliga skoluniformerna i glada färger står i stark kontrast till de slitna klassrummen och gränderna utanför där sanden virvlar i luften och hemmålade skyltar på trekvart för tankarna till en vilda västernstad på 1800-talet. De oasfalterade gatorna och de låga husen gör att staden ser mindre ut än den egentligen är. I Garowe bor idag människor, internflyktingarna oräknade. Och i de trånga och livliga marknadsgränderna är kommersen livlig. Här har sykollektivet Himla ett eget skjul med två symaskiner som går non-stop, medan otåliga kunder provar sjalar och nyper i halvfärdiga klänningar. Hamdi Ali Yusuf, som är kollektivets kassör, avslöjar belåtet att det går bra och att kollektivet faktiskt tjänat 1500 dollar, ungefär svenska kronor, under de senaste sex månaderna. Visserligen ska förtjänsten delas av alla de 25 medlemmarna och en hel del har återinvesterats, men i alla fall. Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta att utvidga verksamheten ännu mer, säger hon. Alla kvinnorna är tidigare Kaalomedlemmar som bildat egen förening och väver, färgar och syr tyger och kläder. Ett av syftena med utbildningen var att vi skulle gå vidare såhär, förklarar föreningens ordförande, Habiba Abdirahman Aden, och berättar att kollektivet funnits i åtta månader, och numera är helt självgående. Vi har delat upp oss i olika grupper. Några gör batik, en del syr, andra ägnar sig åt marknadsföring, berättar hon. Nu måste vi bevisa att det här fungerar. Hjälp och fakta På grund av den svåra situationen i Puntland beslöt Diakonia sommaren 2011, att vid sidan av de långsiktiga projekten, inleda ett direkt humanitärt hjälparbete. En miljon kronor till flyktinghjälp kom från Radiohjälpen, 3,7 miljoner från egna insamlingar. Och hjälpen behövs. Tillgången till mat har varit dålig i Puntland under perioden oktober till december. FN-organet OCHA bedömde att området befann sig i akut kris, eller hungersnöd. Situationen väntades bli något bättre under perioden januari till mars Totalt hjälper Diakonia 7200 gamla och nya internflyktingar i Puntland och Galmudug-regionerna. Hjälpen förmedlas genom samarbetsorganisationer. Men behoven är stora och resurserna begränsade. Diakonias samarbetsorganisationer arbetar därför hårt med att hitta fler organisationer som kan hjälpa till. Säkerheten är också ett problem i de sydligaste delarna av Puntland och Galmudug, men hittills har hjälpen från privata aktörer nått fram. Faduma Yusuf Moussa och Katra Faysal Saladh får hjälp med sömnaden på Kaalocentret. 8 Dela med

9 VAD BETYDER DIAKONIA FÖR DIG? Fattigdomen bär en kvinnas ansikte, säger Xiomara Velásquez. Hon är ordförande i EROC som stöds av Diakonias samarbetsorganisationer. EROC arbetar bland annat med påverkansarbete för politisk transparens, för att minska korruptionen och med att uppmuntra folk att delta i kommunernas planering och utveckling. Lokala myndigheter och organisationer från civila samhället ingår i EROC. Xiomara Velázquez Redan som tonåring valdes hon till ordförande för bostadsområdets utvecklings kommitté. I dag arbetar Xiomara som ideell ordförande för EROC, en sam ordnings instans för lokal utveckling och demokrati i Honduras. Det som driver Xiomara är solidariteten med fattiga och viljan att bidra till en bättre värld och en bättre framtid för sin son. Men också hennes tro. har ordet! Berätta kort om dig själv. Jag är fyrtio år och bor med min man och sjuårige son i Lempira. Jag arbetar som sjuksköterska och är engagerad i EROC på fritiden. Jag kommer från en ganska fattig familj, men jag har alltid arbetat ideellt, bland annat med organisering av ungdomar tillsammans med jesuitprästerna i kyrkan. Hur ser ditt engagemang ut? Efter universitetet kom jag i kontakt med en kvinnoorganisation. På dagarna arbetade jag som sjuksköterska och började organisera de kvinnliga patienterna. Jag samlade dem i grupper och vi pratade om våra rättigheter, vikten av att organisera sig och att utan engagemang blir det ingen utveckling. En dag kallade borgmästaren in mig och sade att jag uppviglade kvinnorna till att göra revolution. Efter det blev jag inbjuden att delta i kommunens utvecklingsråd, som representant för kvinnorna. Kan kvinnor organisera sig? Det är mycket svårare för kvinnor att engagera sig; om de ska delta i ett möte måste de stiga upp klockan två på morgonen för att hinna lämna färdiglagad frukost, lunch och middag till familjen. Ibland måste de gå till fots långa sträckor. Det är fantasiskt att lyssna på kvinnorna när de fattar mikrofonen och berättar om sina erfarenheter fast de inte har någon skolutbildning. Våldet mot kvinnor är som på stenåldern, det handlar inte bara om fysiskt våld, utan om rätten att delta och fatta beslut. Kvinnorna behöver utbildningar som är anpassade till deras verklighet och möjligheter. Fattigdomen bär en kvinnas ansikte. Hur ser kvinnornas situation ut? Efter statskuppen var det tydligt hur illa kvinnorna behandlades. Rädslan var mycket stor, liksom bristen på information, ingen visste vad som skulle hända därnäst, om det skulle gå att få tag i mat. En känsla av total utsatthet. I dag finns utsattheten kvar men rädslan har minskat. Det finns en vetskap om att det går att kämpa emot och att det går att göra något. Om du hade makten, vad skulle du bestämma då? Makten i sig är ingen garanti för förändring, det handlar om att använda makten på ett bra sätt. Det första jag skulle göra är att se till att makten utgår från befolkningen. Det går inte att utvecklas om makten koncentreras. Jag skulle verka för att skapa ett rättvist skattesystem och en hög kvalitet av den offentliga servicen. Fler kvinnor måste inkluderas. De har mycket att bidra med utifrån sina erfarenheter. Text: Annika Andersson Dela med 9

10 Samla in pengar till Diakonia vid majbrasan Vid årets valborgsmässofirande har din församling möjlighet att göra en bössinsamling till förmån för Diakonia. Valborgskampanjen handlar om Diakonias eldsjälar runtom i världen. I kampanjmaterialet berättar vi om Nzigire Mwa Shekeza som är en av alla de människor som brinner för att göra världen mer rättvis. Hon arbetar för vår kongolesiska samarbetsorganisation AFEM och producerar radioprogram om kvinnors rättigheter. Jag tänker ägna resten av mitt liv, ja till och med offra det om det krävs, åt att kämpa mot våldtäkter, säger hon. Mer information och material skickas ut till församlingarna i mars. Du kan också hålla ladda ner material på www. diakonia.se/valborg eller kontakta Rebecka Björndahl, insamlingsansvarig på Diakonia. Kontakta: rebecka.bjorndahl@diakonia.se Nzigire Mwa Shekeza i Kongo. Med Rio +20 i sikte Helt krasst kan man summera klimatförhandlingarna under COP 17 i Durban så här: Mötet räddade klimatregimen men lyckades inte ta de steg som krävs för att undvika en global klimatkatastrof. Med de låga ambitionerna från Durban kommer vi inte att klara att hålla temperaturökningen under de två grader som är nödvändiga för att undvika en katastrof. Så nu är det dags att blicka framåt och börja fylla avtalet från Durban med högre ambitioner. Det är en enorm orättvisa att fattiga människor fortsätter att drabbas hårdast av klimatförändringarna. Mycket mer måste göras för att en global omställning ska ske och för att fattiga människor ska få chans att anpassa sig till klimateffekterna. Dessutom vet vi att ju längre vi väntar, ju dyrare blir det. Diakonia fortsätter därför att driva klimatfrågorna både i Sverige och internationellt, och ett steg i det arbetet var konferensen om klimaträttvisa som hölls i Stockholm i mars, tillsammans med Sveriges Kristna Råd, Kristna Fredrörelsen, Svenska Kyrkan, Svenska Kyrkans Unga, Katolsk Forum, Bilda och Sensus. Syftet med konferensen och arbetet under 2012 är att ge inspiration och konkreta verktyg för människor i Sverige att ställa om här hemma och agera för klimaträttvisa globalt. Nästa stora internationella hållpunkt för klimatfrågor blir FN-konferensen om hållbar utveckling som hålls i Rio i juni, den så kallade Rio På Diakonias webbplats finns mer information om klimatarbetet och hur man kan engagera sig i omställning och klimaträttvisa. Ankin Ljungman Foto: joakim roos/moment agency Tänkvärd poesi för Afrikas horn En snöblaskig torsdag i januari anordnade Diakonias aktivistgrupp i Stockholm en insamlingskonsert för Afrikas horn. Planeringen hade pågått länge och det var en smånervös grupp som fixade i ordning lokalen inför kvällen hur skulle det gå? Tänk om det inte kommer någon! Men oron visade sig vara helt obefogad. Ett hundratal personer dök upp och njöt av fin musik, tänkvärd poesi och gott fika. När alla pengarna från inträde, fika och lotteri räknades ihop på kvällen hade de lyckats få in hela kr! Pengarna kommer gå till Diakonias långsiktiga arbete på Afrikas horn för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi känner oss jättenöjda och stolta, säger Diakoniaaktivisten Suzanne Kabwe. Det här visar att människor tillsammans verkligen kan göra skillnad! Diakoniaaktivisten Ingrid Nilsson läste sina egna dikter om tro och rättvisa. A Treehouse Wait var ett av fyra band som spelade under kvällen Diakoniaaktivisterna vet hur man samlar in pengar. De tog 30 kr för en kaffe och 30 kr för muffins/macka men 80 kr för båda. Smart! Sugen på något nytt i höst? Då ska du gå Exchange, en ny internationell folkhögskolekurs på Lidingö folkhögskola. Kursen fokuserar på hållbar utveckling, rättvisa och tro som möter tro och innehåller fem månaders fältstudier utomlands. Kursen görs i samarbete med Diakonia och equmenia. Läs mer på 10 Dela med

11 Insamlat under milj Diakonia visar framfötterna Sedan 2010 stödjer PostkodLotteriet Diakonias verksamhet. Det handlar om 15 miljoner kronor som bland annat går till ett jämställdhetsprojekt i Guatemala, samt till insatser i Kongo och Bangladesh. PostkodLotteriets chef för välgörenhetsavdelningen, Stina Götbrink, säger att Diakonia är en viktig medaktör. Varför stödjer ni Diakonias arbete? Två skäl. Det ena är att Diakonia konkret verkar på marken för att bekämpa fattigdom och förbättra utsatta människors levnadsvillkor. Det andra är att man bedriver påverkansarbete på hemmaplan och engagerar sig i en viktig debatt som inte alltid står högst upp på nyhetsagendan. Här tycker jag att Diakonia har visat framfötterna. Vad hoppas ni att samarbetet leder till på sikt? PostkodLotteriet har en solid vision: vi vill kunna göra världen lite bättre för människor, djur och miljö. Vi har valt att göra detta via ideella organisationer. Vi är duktiga på att driva lotteri och Diakonia är väldigt duktiga på att göra världen bättre. I år har ni gått in med drygt tio miljoner i Leva lika-projektet, pengar som går till både Diakonia och Kooperation utan gränser. Vad hoppas ni att projektet ger för resultat? Det är ett projekt som dels ska stärka kvinnors ekonomiska situation, dels göra dem medvetna om sina rättigheter. Att stärka kvinnor fyller en nyckelfunktion för att bekämpa fattigdomen. Och det är viktigt att göra övriga delar av befolkningen medveten om vilken roll flickor och kvinnor kan spela i samhällsutvecklingen. Mål ,2 milj Församlingsgåvor FöRändringsfaddrar 9,2 milj Privatpersoner 5,8 milj Avdragsrätt för gåvor ULF FRÖDIN Minnes- och högtidsgåvor 1,2 milj testamenten 0,8 milj Från och med den 1 januari 2012 kan du som givare dra av ditt bidrag till vissa ideella organisationer från skatten. Diakonia undersöker just nu möjligheten att bli godkänd som gåvomottagare. Vi återkommer till er givare med information längre fram i vår när vi vet mer. Läs mer: 1,5 milj Fondsparande 2,1 milj Företag och föreningar 1,2 milj ÖVRIGT 0,1 milj Dela med 11

12 Eldsjälen Donna Alicia och hennes medsystrar i organisationen för hembiträdenas rättigheter i Bolivia har lyckats höja lönen för tusentals kvinnor genom att utmana det gamla systemet. Foto: Rikard Khilström Bli fadder till donna alicia Vi är helt beroende av människor som du. Människor som inte har möjlighet att släppa allt de har för händerna och bege sig till en oroshärd någonstans i världen, men som vägrar acceptera att världen ser ut som den gör. Som Förändringsfadder ger du varje månad en gåva via autogiro, inte bara till en människa utan till alla de eldsjälar som behöver dig i de länder där vi arbetar. Tillsammans kan vi förändra världen. Gå in på diakonia.se eller ring och bli Förändringsfadder redan idag.