Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Examensarbete Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige En intervjustudie Författare: Charlotta Hallencreutz Cecilia Östlund Handledare: Pranee Lundberg Examinator: Clara Aarts Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VT

2 Abstract Background: Breastfeeding has many advantages, for example, immune system is strengthed. Breast milk is very nutritional and adjusted to the infants need. Despite many advantages of breast milk many women chose not to breastfeed, instead they give their child infant formula. The reason for this may vary. Aim: To examine perceptions and practices among Somali women regarding breast feeding and infant formula. Method: An explorative and descriptive study with qualitative design was used. Purposive and snowballs samplings were used and 15 Somali women participated in the semi-structured study. Data were analyzed by using content analysis. Results: Four themes with nine categories emerged from the analysis. The themes were Breastfeeding is the best but infant formula was used, Learning about breastfeeding and infant formula, The role of Health care and Different ways to feed your child. The results show that the majority of the participants breastfeed or had breastfed their children, and that they are aware of the benefits. Only a few had used infant formula. The women s knowledge mostly derived from their mothers. The majority had not had any medical contacts. Conclusion: Health personnel can sometimes experience difficulties with reaching out to immigrant women, because they possess knowledge concerning infant feeding from their home country. The women can be affected by family and religious traditions. The task of health personnel is to show the women respect and understanding, because of their proceedings in child feeding. At the same time, they must give current information concerning breast feeding and infant formula. Keywords: Perception, practice, infant formula, breastfeeding, Somali women 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Det finns många fördelar med amning, bland annat stärks barnets immunförsvar. Bröstmjölken är näringsrik och anpassad till barnets behov. Trots amningens fördelar väljer många kvinnor att inte amma och istället ge bröstmjölksersättning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. Metod: En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Målmedvetet urval samt snöbollsurval användes och 15 kvinnor deltog i de semistrukturerade intervjuerna. En innehållsanalys användes. Resultat: Fyra teman med nio kategorier framkom under analysen. Dessa teman var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll och Olika sätt att mata sitt barn. Resultatet visar att majoriteten av informanterna ammar eller har ammat sina barn och att de är medvetna om amningens fördelar. Endast ett fåtal använde bröstmjölksersättning. Kunskapen kvinnorna hade kring detta kom främst från deras egna mödrar. Majoriteten hade inte haft kontakt med sjukvård. Slutsats: Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap om barnauppfödande från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Nyckelord: Uppfattning, bruk, bröstmjölksersättning, amning, somaliska kvinnor 3

4 Innehållsförteckning Abstract...2 Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Lista över Tabeller...6 Förkortningar Introduktion Mödravård och barnavård i Sverige Amning och dess fördelar Bröstmjölksersättning När kvinnor väljer att inte amma Konsekvenser av att inte amma Problemformulering Syfte och frågeställningar Syfte Metod Design Undersökningsgrupp Datainsamling Tillvägagångssätt Förförståelse Etiska överväganden Dataanalys...13 Tabell 1: Exempel på dataanalys Resultat...14 Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk implikation Tillkännagivanden...30 Författarna till detta arbete vill tacka samtliga kvinnor som intervjuades för sitt deltagande i studien. Vi vill även tacka de lärare från SFI som hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor på skolan. Slutligen vill vi ge ett varmt tack till Nisriin, som även hon hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor, men framför allt hjälpte oss att tolka när det behövdes Referensförteckning...31 Bilaga Bilaga Bilaga

5 5

6 Lista över Tabeller Tabell 1. Exempel på dataanalys Tabell 2. Karakteristika över deltagarna Tabell 3. Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och börstmjölksersättning. Förkortningar WHO World Health Organization BVC Barnavårdscentralen MVC Mödravårdscentralen UNICEF United Nations international Children Emergency Fund 6

7 1. Introduktion Somalia är ett nordöstligt afrikanskt land med en total population på ca 8,5 miljoner människor, varav drygt 50 % är kvinnor i fertil ålder. Antalet födslar per 1000 personer är 43 och varje kvinna föder i genomsnitt 6,5 barn per livstid. Enligt WHO är sannolikheten att ett barn avlider inom fem år efter födseln 145 per 1000 (Världshälsoorganisationen, 2008; Central Intelligence Agency, 2010). Konflikterna i Somalia har lett till att landets hälso- och sjukvård har fallerat. Den sjukvård som finns är privat och således dyr varför Läkare Utan Gränser har blivit landets största offentliga vårdgivare. En stor del av landets yngsta lider av undernäring. Läkare Utan Gränser har byggt upp mödravårdsenheter och barnavårsdenheter runt om i landet (Läkare Utan Gränser, 2008) Sverige har tagit emot invandrare från Somalia sedan 1940-talet. Invandringen har varit stabil sedan dess, men på grund av inbördeskrigets början i skiftet 1980/1990-tal ökade invandringen drastiskt. Efter 2007 kom ytterligare en våg på grund av att kriget åter blossade upp. Drygt somalier bor i Sverige och 50 % av dem är kvinnor (Sida, 2010; Statistiska Centralbyrån, 2008). Dessa kvinnor är de som föder flest barn per kvinna i Sverige. De somaliska kvinnor som föder barn i Sverige skiljer sig inte märkbart från dem som föder i sitt hemland; de flesta föder vaginalt och barnen som föds är normalviktiga. Dock väljer somaliska kvinnor i större utsträckning att föda utan smärtlindring. Antalet dödfödda barn är också högre än hos svenska kvinnor, vilket kan ha flera olika orsaker, enligt artikelns författare. Somaliska kvinnor söker sjukvård i ett senare skede under graviditeten och har svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Viktiga upplysningar om barnets hälsa eller restriktioner kan således missuppfattas (Small et al., 2008). 1.1 Mödravård och barnavård i Sverige Alla gravida kvinnor i Sverige har rätt till mödrasjukvård. Kvinnan får under flera tillfällen av graviditeten träffa en barnmorska som tar olika prover för att kontrollera att mamman och barnet mår bra. Möjlighet att träffa läkare eller gå med i en föräldragrupp finns också. Kvinnan träffar oftast en barnmorska några gånger efter att barnet är fött och får även kontakt med en barnavårdscentral. Barnavårdscentralen svarar för alla kontroller och yngre barns hälsa. En läkare, barnsjuksköterska eller distriktssjuksköterska kontrollerar regelbundet hur 7

8 barnet växer och utvecklas och man kan som förälder få råd och stöd om bland annat amning och nutrition (Vårdguiden, 2010). UNICEF med stöd av WHO har initierat en aktion, en praktisk uppföljning av Barntoppmötet 1990, som kallas Baby Friendly Hospital Initiative (Amningsvänliga sjukhus). Dess övergripande syfte är att öka förekomsten av amning genom att påverka hälso- och sjukvårdens rutiner, riktlinjer och handlingssätt angående amning, speciellt den vård som rör mödrar och nyfödda barn. Ett centralt dokument i aktionen är Att skydda, stödja och främja amning. Mödra- förlossnings-, BB och barnavårdscentralens viktiga roll och har till syfte att skydda och främja amning samt att beskriva vad som ska göras för att mödrarna ska få viktig information och uppmuntran. Myndigheterna i varje land bör se till att vårdpersonalen har god utbildning om amning, att mammor får information och amning och stöd av vårdpersonalen under den tiden barnet är spädbarn, att hälso- och sjukvården har tydligt utformade rutiner som kan öka amningens spridning och längd. Vårdpersonal har en unik position att påverka och uppmuntra beslut kring amning (SOU 1993:86). 1.2 Amning och dess fördelar De flesta mödrar kan amma sina barn, men trots att både mamman och barnet gynnas av det väljer många att inte amma (Lagercrantz, Hellström-Westas & Norman, 2008). Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn eftersom den innehåller proteiner, mineraler, fett och vitaminer. Bröstmjölkens sammansättning ändras under dagens och månadens gång så att den ständigt är anpassad till barnets näringsbehov (Renfrew, Fischer & Arms, 1998). Barnet blir varmare och lugnare av amning, blodsockret stabiliseras och amningsreflexerna stimuleras. Barn som ammas får även generellt ett mer effektivt immunförsvar, eftersom bröstmjölken innehåller antikroppar (Lagercrantz et al., 2008). Undersökning visar att barnets hjärna påverkas positivt av amning. Förlossningen är ett trauma för barnet och amning kan lindra och läka chocken. När barnet suger på bröstet frisätts också olika hormoner som stimulerar barnets tillväxt och skapar lugn och tilltro. Barnet stärks också emotionellt av amning och relationen till mamman styrks (Renfrew et al., 1998). Även mamman drar nytta av att amma sitt barn. Fördelarna är till exempel att livmodern drar ihop sig snabbare, att blödningen efter förlossningen upphör fortare och att de hormonerna som utsöndras under amningen skapar en känsla av lugn (Renfrew et al., 1998). Studier har 8

9 visat att amning minskar risken för bröstcancer, cancer i livmodern och höftfrakturer (Britton, McCormick, Renfrew, Wade, & King, 2009). Det finns många åsikter rörande amning; således finns också många olika synsätt och råd kring hur man bör amma. Livsmedelsverket i Sverige har rekommenderat att mamman ska amma, om möjligt, exklusivt i sex månader och sedan i kombination med mat upp till att barnet är ett år eller äldre (Livsmedelsverket, 2010). 1.3 Bröstmjölksersättning Artificiell bröstmjölksersättning lanserades i USA i slutet av 1800-talet, vilket förde med sig att kunskaperna om amningen minskade. I början av 1900-talet introducerades nya rön om amning på de svenska sjukhusen, där allt fler kvinnor nu valde att föda barn. Dessa handlade bland annat om att reglera amningens frekvens och att rutinmässigt ge artificiella tillägg i flaska. Dessa råd gavs även i andra västerländska länder och spreds således till utvecklingsländer runt om i världen Samtidigt började kvinnor i större utsträckning yrkesarbeta och schemalagd amning blev svårare att upprätthålla vilket bidrog till att modersmjölksersättningen i större utsträckning användes. Den artificiella bröstmjölksersättningen introducerades i Sverige på 50- och 60-talen (Renfrew et al., 1998). UNICEF har framtagit 10 steg för en lyckad amning, i och med aktionen om amningsvänliga sjukhus. Steg sex lyder Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt påkallat. Artificiell mat är definierat som föda som ges istället för bröstmjölk och detta kan till exempel vara bröstmjölksersättning, vatten eller mjölk. Många faktorer påverkar beslutet att använda bröstmjölksersättning, till exempel medicinska råd, familjens åsikter, viljan att snabbt återgå till arbetet eller reklam från företag. Bröstmjölksersättning är särskilt vanligt att kvinnor använder i U-länder i Afrika eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. (Remmington & Remmington, 2009). 1.4 När kvinnor väljer att inte amma Något som kan påverka amningen negativt är om vårdpersonalen har dålig kunskap om amning och ger felaktiga råd (Lagercrantz et al, 2008). De kvinnor som har fått stöd och undervisning om amning av sjukvårdspersonal ammar i större utsträckning och längre. WHO 9

10 har utarbetat en kurs om amning, vilket i studier har visat sig vara effektiv för att utbilda professionella (Britton et al., 2009). Dock är den allra viktigaste faktorn vilket stöd kvinnan har från sina närmaste (Lagercrantz et al., 2008) och sjukvårdspersonal och lekmän kan med fördel stötta och utbilda kvinnan tillsammans (Britton et al, 2009). Stödet från sjukvårdspersonal kan ses som en faktor som spelar stor roll hos dem som ammade (Twamley, Puthussery, Harding, Baron & Macfarlane, 2010). Stöd och information som ges direkt till kvinnan, snarare än via telefon eller brev, är mer effektiv (Britton et al., 2009). Stora skillnader mellan olika kulturer kan ses angående huruvida mammorna ammar eller ej, även om de fysiologiskt skulle kunna det. Amningen har i många länder påverkats kommersiellt, varför en internationell barnmatskod framtogs I Sverige tillämpas den genom att vårdpersonal är skyldiga att ge information om amning. Modersmjölksersättningar ska endast rekommenderas om det är medicinskt nödvändigt eller om föräldrarna kräver eller önskar detta (Lagercrantz et al., 2008). När kvinnorna väljer att ge sina barn bröstmjölksersättning trots att de är medvetna om fördelarna om exklusiv amning kan det bero på flera olika saker. Kvinnan kan ha svårt att amma eller kan inte amma alls. Hon kan uppleva det genant att amma eller upplever att amningen stör henne så mycket i livet. Det kan också vara så att kvinnan blir påverkad av andra kvinnor i familjen som använt bröstmjölksersättning (Twamley et al., 2010). Anledningen till att mamman väljer att inte amma kan som nämnts ha flera olika orsaker, men enligt en studie gjord i USA (Li, Fein, Chen & Grummer-Strawn, 2008) är den vanligaste orsaken laktationsproblem eller näringsrelaterade problem. Mamman kan ha svårt att få igång mjölkproduktionen eller uppleva att barnet inte är tillfreds med endast bröstmjölk och väljer därför att påbörja alternativa matningsmetoder. Man har sett att kunskaperna hos sjukvårdspersonal många gånger inte är tillräcklig, oberoende av vilken typ av vårdenhet, och att det därför anses behövas mer utbildning i ämnet för alla yrkeskategorier och på alla nivåer inom sjukvården (Silvestre, Carlvalhaes, Venancio, Tonete & Parada, 2009). 1.5 Konsekvenser av att inte amma Forskning har visat att bröstmjölkersättning innebär en hälsorisk för barnet. Barn som inte ammas löper större risk att drabbas av olika åkommor som kräver sjukhusvård. Risken att dö 10

11 av diarré eller respiratoriska sjukdomar ökar också. (Brunken, Silva, Franca, Escuder & Venancio, 2006; Remmington et al., 2009). Barn som får bröstmjölksersättning minskar ofta i vikt och studier har visat att barn som exklusivt ammas har bättre hälsa än de barn som får bröstmjölksersättning och bröstmjölk eller bara bröstmjölkmjölksersättning (Remmington et al., 2009). Dock kan det vara så att bröstmjölk inte är tillräckligt för att ge barnet den näring han eller hon behöver efter sex månaders ålder (Brunken et al., 2006). 1.6 Problemformulering Arbetet utförs för att upptäcka mer kunskap om hur kvinnor från Somalia ser på och använder sig av bröstmjölksersättning och amning. Detta för att sedan kunna ge bättre information om ämnet till denna grupp kvinnor. Det finns en brist i sjukvårdspersonalens kunskap om hur somaliska kvinnor ser på och använder sig av bröstmjölksersättning. 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. 3. Metod 3.1 Design En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. 3.2 Undersökningsgrupp Målmedvetet urval användes i valet av deltagare bland somaliska invandrarkvinnor. Författarna vände sig i första hand till SFI (Svenska för invandrare) i Uppsala stad, liksom ett snöbollsurval, i sökandet av deltagare till undersökningen. Var i Uppsala kvinnorna bodde hade ingen relevans. Följande inklusionskriterier användes för en undersökningsgrupp bestående av 15 kvinnor. Detta ansågs vara ett rimligt antal deltagare till studien, då studiens omfattning och tidsperiod var begränsad. Kvinnorna var första generationens invandrare från Somalia, de var 18 år eller äldre, de hade ett eller flera barn som är födda 1995 eller senare och de kunde tala svenska 11

12 eller engelska, ibland till viss del med hjälp av tolk. 3.3 Datainsamling Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade, individuella intervjuer. Intervjuerna bestod av 12 frågor som varje kvinna besvarade enskilt och utan yttre påverkan. Frågorna utformades av författarna. Frågorna tog upp mödravård och barnavård, information och rådgivning angående amning och bröstmjölksersättning, bruket av amning och bröstmjölksersättning samt om det har funnits någon yttre påverkan i form av exempelvis familj och vänner. Två testintervjuer har genomförts för att se hur ett möjligt utfall på intervjun kommer att bli. Testintervjuerna gav författarna möjlighet att analyserna intervjuns utformning och frågornas lämplighet samt göra eventuella ändringar. Intervjuernas längd var mellan 10 och 15 minuter. Testintervjuerna ingår ej i resultatet. 3.4 Tillvägagångssätt Författarna kontaktade en ansvarig lärare på SFI och fick då möjlighet att besöka skolan i syfte att hitta deltagare till studien. Författarna gav även muntlig och skriftlig information till eleverna på skolan (bilaga 2). De kvinnor som efter detta var intresserade att delta i studien fick skriva på en samtyckesblankett där de godkände sitt deltagande (bilaga 3). Författarna tog även kvinnornas kontaktuppgifter för att kunna bestämma tider då de enskilda intervjuerna kunde ske. Genom SFI fick författarna kontakt med åtta kvinnor som intervjuades på enskilda platser i skolan. Tack vare dessa kvinnor fick författarna kontakt med ytterligare sju kvinnor. Detta kallas snöbollseffekt och betyder att författarna, efter tips från de kvinnor som redan intervjuats, kontaktade vänner och bekanta. Dessa kvinnor fick samma information som alla andra samt skrev på en samtyckesblankett. Intervjuerna utfördes i kvinnornas hem. Intervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter att genomföra. Medverkande i varje intervju var den deltagande kvinnan, intervjuaren, en sekreterare och vid vissa intervjuer även en tolk. Tolken var en bekant till en av författarnas familj. Språket som talades under intervjuerna var antingen svenska eller engelska beroende på vad kvinnan kände sig mest bekväm med. 12

13 Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare. Innan en intervju påbörjas fick kvinnan återigen information om studien, etiska överväganden och intervjuns genomförande (bilaga 1 och 2). Mallen för intervjuerna som genomfördes visas i bilaga 1. Den intervjuande fick dels svara på de frågor som författarna utformat, dels ge egna synpunkter. Tid för frågor gavs både före och efter intervjun. De intervjuer som gjordes på engelska översattes till svenska innan analysen påbörjades. 3.5 Förförståelse En uppfattning författarna har i förhand utifrån olika föreläsningar som givits under utbildingens gång är att många kvinnor blir påverkade av reklam från stora företag som säljer bröstmjölksersättning och får kvinnor att tro att detta är det bästa för deras barn. Författarnas antagande inför detta arbete blir således att många somaliska kvinnor använder sig av bröstmjölksersättning istället för amning (Magne Holme & Krohn Solvang, 1986). 4. Etiska överväganden Då ämnet amning och bröstmjölksersättning av vissa kvinnor kan upplevas känsligt eller stötande kommer författarna noggrant att försäkra deltagarna om att medverkan i studien är helt frivillig och att det när som helst under processen är möjligt att avbryta denna medverkan. Deltagarna kommer även att benämnas anonymt under hela processen. Alla uppgifter och information som deltagarna uppger behandlas konfidentiellt. Studien har inte för avsikt att uppge personuppgifter eller innefatta personer under 18 år, varför godkännandet av en etisk kommitté inte är nödvändig (Centrala Etikprövningsnämnden, 2003). Banden på vilka intervjuerna spelas in kommer att förstöras när studien är avslutad. En handledare från Uppsala universitet kommer att övervaka arbetets gång. 5. Dataanalys Författarna delade upp intervjuerna och transkriberade den auditiva data genom att lyssna igenom dem och föra över dem ordagrant till pappersformat. Författarna jämförde sedan transkriberingarna med varandra och läste därefter igenom texterna flera gånger, för att skapa en helhetssyn över innehållet. Sedan startade analysfasen där en innehållsanalys genomfördes 13

14 enligt Graneheim och Lundman (2004). Denna metod innebar att intervjutexterna kodas till övergripande meningsenheter som sedan kondenserades för att bevara kärnan i meningsenheterna. Koder identifierades från meningsenheterna. Med utgångspunkt i koderna kunde subkategorier urskiljas och dessa kunde sedan delas in i kategorier som gav uttryck för textens innehåll. Exempel på dataanalys återfinns i Tabell 1. Tabell 1: Exempel på dataanalys Tema Olika sätt att mata sitt barn Kategori Matningssätt Under- Amning och Matningssätt i Mammans Nöjd med Vänners kategorier bröstmjölks- Somalia matningssätt matningssätt matningssätt ersättning Koder Ammade och Kopp och Mamman Mycket nöjd. Gjorde lika. gav bröstmjölk- sked. ammade och Nöjd. Pratat med sersättning. Ej flaska. gav mjölk i Nöjd med vännerna om Bröstmjölks- kopp. hur hon amning. ersätning. Gjorde lika. matat. Vännerna Blev gravid och Jag gjorde Amning har ammade lite gav barnet som min gjort att jag längre. bröstmjölks- mamma. känner mer Gjorde olika. ersättning. Mamman kärlek. hade mycket Gjorde det mjölk i hon kunde. brösten. 6. Resultat För att göra resultatet mer levande och för att styrka trovärdigheten har författarna valt att inkludera citat från några av intervjuerna. För att inte försvåra läsarnas förståelse av citaten har författarna valt att försvenska dem, men ändå behållit så mycket som möjligt av kvinnans egna ord. Från vilken intervju varje citat kommer ifrån anges i parantes, där kvinnans ålder och antal barn uppges. Om kvinnan valt att inte tala om ålder och antal barn, har dessa citat 14

15 angivits med en siffra mellan ett och tre istället. De flesta kvinnor var mellan 30 och 40 år gamla (60 %). 6 % av kvinnorna (n=3) valde att inte lämna uppgift om sin ålder liksom antalet barn de hade. 46 % av kvinnorna (n=7) hade mellan 3 och 6 barn. Endast en kvinna hade barnbarn. De flesta av kvinnorna (60 %) har varit i Sverige i mindre än 5 år. Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Karakteristika Antal deltagare Procent Ålder Under 30 år 2 13% år 9 60% Över 40 år 1 6% Ingen uppgift om ålder 3 20% Antalt barn Färre än 3 barn 3 20% 3-6 barn 7 46% Fler än 7 barn 2 13% Har barnbarn 1 6% Ingen uppgift om antal barn 3 20% Vistelse i Sverige Kortare än 5 år 9 60% 5-10 år 3 20% Längre än 10 år 3 20% Fyra teman rörande somaliska kvinnors uppfattning och bruk angående amning och 15

16 bröstmjölksersättning utformades. Dessa var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll samt Olika sätt att mata sitt barn. Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning. Teman Kategorier Antal Antal underkategorier koder Amning är bäst men Fördel med amning 1 2 bröstmjölksersättning men det gick inte alltid. används. Faktorer som påverkar 8 11 Inlärning av amning Råd och stöd 7 6 och bröstmjölksersättning Kunskap 7 8 Information 9 10 Sjukvårdens roll Sjukvård 4 20 Olika sätt Matningssätt att mata sitt barn Amningsperiodens längd 2 6 Amning är bäst men bröstmjölksersättning används 16

17 Detta tema består av två kategorier: fördel med amning men det gick inte alltid och faktorer som påverkar. Fördel med amning men det gick inte alltid Amning uppfattades av de flesta kvinnorna som något positivt och viktigt. De hade en vilja och för avsikt att amma länge men det gick inte alltid att genomföra, till exempel på grund av att bröstmjölken sinade eller att kvinnan var tvungen att återvända till arbetet. En allmän uppfattning och kunskap var att barnet blev friskare och skulle klara sig från många sjukdomar om det ammades så länge som möjligt. En annan kvinna berättar om amningens fördelar för mamman och att hon har blivit informerad av en läkare om detta. jag kommer ihåg att min mamma sa att det är bra att amma barnen, det är bra för hjärnan, för allt, kroppen, barnen blir frisk. Och en läkare sa också detta till mig. (33- årig kvinna med ett barn). Flera av kvinnorna berättade om sin syn på bröstmjölksersättning och vilken information de fått om det. En rådande syn är att amning är det bästa för barnet, dels för att barnet blir mätt, dels för att bröstmjölken skyddar barnet från sjukdomar men även för att bandet mellan mor och barn stärks. Bröstmjölksersättning var däremot något som var mindre bra för barnen, ibland inte alls bra. Bröstmjölksersättning är inte bra. Det är dåligt. Man får inte friska barn då. Då blir barnen förkylda ibland, det är inte bra att ge dem flaskan. Det sa dem i Somalia också. (Kvinna 2). Faktorer som påverkar Några av de deltagande tog upp Koranens betydelse i valet att amma eller inte och att det som står i Koranen har påverkat dem. Flera kvinnor berättar att deras mamma eller någon sjukvårdspersonal har rått dem att amma i två år. Dessa har dock inte nämnt att det är Koranen som säger att en kvinna ska amma i två år. Det står i Koranen att man ska amma i två år. Står det i Koranen. Amma måste man, man måste amma Om du inte kan amma i två år så kan du ge bröstmjölksersättning, 17

18 annars måste du amma. (39-årig kvinna med nio barn). En annan kvinna berättar: det står också i Koranen att man ska amma två år Enligt islamska tron Men kan man inte då Jag skulle ammat ett år, två år, om det hade gått för mig. (29-årig kvinna med fem barn). Trots att den allmänna synen bland deltagarna var att amning var mer fördelaktig för barnet än att ge bröstmjölksersättning, valde ändå många av kvinnorna att ge sina barn bröstmjölksersättning, av olika anledningar. när jag födde första barnet ammade jag och gav även bröstmjölkersättning. Barnet grät mycket och jag trodde att det kanske inte räckte till med att jag ammade, så därför gav jag sedan bröstmjölksersättning. (30-årig kvinna med tre barn). Inlärning av amning och bröstmjölksersättning Detta tema gäller tre kategorier: råd och stöd, kunskap och information. Råd och stöd Kvinnorna påverkades av traditioner inom familjen och främst av sin egen mamma. Några kvinnor fick mycket hjälp och råd av sin mamma då de fick barn, andra mindes inte hur deras mamma gjorde utan fick istället hjälp och råd av andra släktingar, grannar, vänner och sjukvårdspersonal. De fick råd om vikten att amma och varför detta är så viktigt. Råden handlade mycket om att barnets hälsa förbättrades av amning samt att mamman och barnet kommer närmare varandra. jag gjorde som min mamma gjorde, jag och min mamma var grannar och när jag födde barn hjälpte hon mig hela tiden och jag gjorde som hon gjorde, hon gav mig många råd om hur jag skulle göra med barnen. (39-årig kvinna med nio barn). Kunskap 18

19 Många av kvinnorna som deltog i studien hade kunskaper om att det är mycket bra för barnets hälsa att amma, till exempel att det är bra för barnets immunförsvar och att det skyddar barnet mot en del sjukdomar. En av kvinnorna tog även upp att mamman gynnas av att amma sitt barn. Det är också bra för mamman, för om du ammar barnet i två år så blir du inte gravid. Läkarna berättade det här. (Kvinna 3). Även om många kvinnor hade kunskap om amning och amningens fördelar för både mamman och barnet framkom brister i kunskapen, både hos kvinnorna själva och hos deras vänner. Mina vänner en del av dem nuförtiden tycker inte folk om att amma sina barn Men förut var de tvungna att amma för att de inte visste att man skulle ge barnet mat då det är sex, sju eller åtta månader. (Kvinna 3). Några kvinnor hade spridit sin kunskap om amningens fördelar till andra kvinnor. En av kvinnorna hade även försökt övertala kvinnor som var emot amning att de borde amma. Hon förklarade för dem varför amning är så bra för barn. Anledningen till att dessa kvinnor inte ville amma var till exempel att de inte vill att utseendet skulle förändras. Jag sa till mina vänner att det är bättre att amma barnen än att ge dem flaskan. En del lyssnade. (Kvinna 3). Kunskaper om hygienaspekter kring att ge bröstmjölksersättning kom fram i några av intervjuerna. De visste att det är viktigt att barnen inte är smutsiga då de äter och att man måste blanda bröstmjölksersättningspulvret med rent vatten. Information Kvinnorna lyssnade även ofta till det sjukvårdspersonal informerade om då de var i kontakt med sjukvården i samband med graviditet, barnafödande och kontroller av barnen efter födseln. Läkarna sa att det är bra att amma och det är bättre att amma barnen för att det är bättre för deras hälsa.. (Kvinna 3). 19

20 De kvinnor som hade erfarenheter från både den somaliska och den svenska sjukvården berättade att sjukvårdspersonalen i Somalia hade sagt att det är bra att amma och i Sverige sa de att man bör amma barnet exklusivt i sex månader. Ja. Läkaren sa att jag skulle amma I Somalia sa även min mamma det De säger amma och det är mycket bra att amma och det är mycket viktigt för barnen att man ammar Detta sa dem även i Sverige. Men i Sverige sa dem även att barnen ska amma exklusivt i sex månader (30-årig kvinna med fyra barn). En del av kvinnorna födde sina barn i Somalia och hade endast varit i kontakt med sjukvården där, andra hade barn födda i båda länderna och hade då varit i kontakt med sjukvården i båda länderna. Det fanns även några som hade fött alla sina barn i Sverige och då endast hade haft kontakt med den svenska sjukvården. Ytterligare några hade inte haft någon kontakt med sjukvården alls. Några kvinnor som fött barn både i Somalia och Sverige berättade att de fick information om amning och bröstmjölksersättning, ibland av mamman, ibland av en sjukvårdspersonal. Den kunskapen de fick tog de med sig till Sverige och kände således att de inte behövde ta till sig informationen de fick av svensk sjukvårdspersonal. i Somalia och här. Vi vet själva. Ja, automatiskt, när vi får barn jag har sett mina släktingar, mina grannar eller familjen när de har fått barn. Att de oftast ammar. Jag har sett och kollat och gjort automatiskt som de. (39-årig kvinna med fem barn). När det gäller bröstmjölksersättning berättade en av kvinnorna om hur hennes uppfattning påverkats av reklam på radion för bröstmjölksersättning. Hon lyssnade på radion och hörde reklam för bröstmjöksersättning där budskapet var att det är något som är bra för barnet och där uppmaningen var att köpa detta. Jag lyssnade på radio och fick veta att mjölk är bra för barnen. Om man har pengar. Om man inte har pengar så kan barnen inte dricka mjölk Alltså bröstmjölksersättning. Om man har pengar, man köper till barnen om man inte har pengar vad ska man göra? (39-årig kvinna med nio barn). De kvinnor som fått information om bröstmjölksersättning påpekar att informationen kan skilja sig mellan Somalia och Sverige. 20

21 Nej. En läkare i Sverige sa att man inte ska ge bröstmjölksersättning, utan att man bara ska amma. I Somalia sa de att man kunde amma och ge mjölk. Det spelade ingen roll. Men det är mycket viktigt att amma, det sa de även i Somalia. (30-årig kvinna med fyra barn). Informationen kvinnorna fått rörande amning och bröstmjölksersättning var olika, beroende på om informationen gavs i Somalia eller i Sverige. Informationen som de fått om amning var väldigt varierande, särskilt den information som kvinnorna fick i Somalia. Många fick information om att amning är viktigt, medan andra fick information om att det inte spelade stor roll ifall de ammade eller gav bröstmjölksersättning. En del fick ingen information alls i Somalia, utan gjorde vad de kunde utifrån sin egen kunskap. Jag fick ingen information i Somalia jag har bara gjort själv i Sverige sa de att här måste du amma... Det är för barnen att amma, då blir de starkare och friskare de sa samma sak här i Sverige. (23-årig kvinna med tre barn). En av kvinnorna berättade att hon i Sverige fått information om att det är bra för barnen att amma och dricka mjölk, men om man börjar med flaska blir det sedan svårare att amma. En skillnad som togs upp var vem det var som gav informationen. I Somalia kom kunskapen och informationen om amning ofta från deras egna mödrar, släkt och vänner. Detta är en skillnad från Sverige, där det vanligtvis är en läkare som förklarar hur man ammar. I Somalia var det ingen läkare som förklarade hur man ammar, såsom det är i Sverige. Det är mamman som hjälper till först när man ska gifta sig. Mamman är den som mest hjälper till. Läkare säger ingenting (39-årig kvinna med nio barn). Sjukvårdens roll Detta tema består av en kategori: sjukvård. Hur mycket kontakt kvinnorna haft med sjukvården runt graviditeten och förlossningen skiljde sig beroende på om kvinnan fött barn i Somalia eller Sverige. För de som fött barn i Somalia berodde skillnaden på om de bodde i en by eller i en stad och om de fött sina arn i hemmet eller på sjukhus. Sjukvården i Somalia och Sverige skiljer sig mycket åt. Då frågan 21

22 om det finns motsvarande BVC och MVC i Somalia ställdes så svarade kvinnorna olika, en del berättade om hur det är likadant som i Sverige, medan många svarade att det inte finns något motsvarande MVC och BVC i Somalia. Det finns inget motsvarande mödravårdscentralen och barnavårdscentralen i mitt hemland. (32-årig kvinna med ett barn). En av kvinnorna berättade om att det inte finns barnavård och mödravård i Somalia nu när det är krig och att de bara gick till läkaren då barnen blev sjuka. En annan kvinna berättade att hon i Somalia besökte mödravården och barnavården när hon och hennes barn blev sjuka och under graviditeten besökte hon dem varje månad. I Somalia, finns det något som liknar barnavårdcentral och mödravårdcentral, det är samma. När barnen... när mamman är gravid, eller när barnen är små, går man till en doktor i Somalia. Nej, jag bodde i en liten by... inte i en stad. Nej jag kunde inte gå dit. Men när jag födde min flicka fick hon en spruta när hon var ett år. (39-årig kvinna med fem barn). En av kvinnorna tog även upp den ekonomiska aspekten och skillnaden mellan BVC och MVC i Sverige och Somalia. Hon menade att de undersökte barnet på samma sätt i Somalia som i Sverige, men att det i Somalia kostade pengar att besöka sjukvården. I Somalia tittade de på magen, de tittade på barnet I Somalia kostar det pengar men kostar det inget, ja, inte samma. (30-årig kvinna med fyra barn). Den enda kontakt som en del av kvinnorna som födde sina barn i Somalia hade haft med sjukvården i samband med graviditeten var just under själva födseln. En av kvinnorna berättade att hon födde sina barn hemma och att hon då fick hjälp av två barnmorskor, men att hon inte fick någon mer hjälp före och efter hon fått barnen. En kvinna berättade om att hon tänkte ge sitt barn bröstmjölksersättning. Hon kom sedan i kontakt med sjukvården i Sverige där personalen rådde henne att inte ge barnet bröstmjölksersättningen. 22

23 När jag kom till Sverige så tänkte jag först ge bröstmjölksersättning till mitt barn, men de sa att jag inte fick det. Så då ammade jag istället. (23-årig kvinna med tre barn). Olika sätt att mata sitt barn De två kategorier som kom fram under det här temat är matningssätt och amningsperiodens längd. Matningssätt Kvinnorna hade en genomgående positiv syn på amning. De flesta av kvinnorna ammade och de som inte gjorde det uppgav att de hade velat amma sina barn om det hade varit möjligt. Även kvinnornas egna mödrar ammade dem när dem var små, förutom något enstaka undantag då det inte gick att amma. Första gången tänkte jag att jag skulle amma. När jag ammade, kände jag barnets kärlek, då kom närheten och jag ville amma länge men tyvärr så blev det inte. Jag hade inte mycket mjölk. (36-årig kvinna med fyra barn). Kvinnorna ammade mellan fyra månader till fyra år: En del ammade exklusivt och andra både ammade och använde sig av bröstmjölksersättning ungefär lika mycket. Flera av kvinnorna hade ambitionen att amma i två år. i två år, upp till tre år, fyra ibland. Alla har jag ammat, men tre av barnen har ammat i fyra år. Bara ammat, bara bröst. (39-årig kvinna med fem barn). Ett fåtal av kvinnorna använde sig endast av bröstmjölksersättning, framför allt på grund av att de hade för lite bröstmjölk. En kvinna ammade sina barn i ett år tills hon blev gravid igen, och efter det fick de börja äta bröstmjölksersättning. En av de andra kvinnorna uppgav att hon ammade sina barn när de var små men att hon efter fyra månader även började ge dem lite mat. De fick även bröstmjölksersättning som extra tillägg. Ekonomins betydelse för om man i Somalia ger sina barn bröstmjölksersättning eller inte togs upp i en av intervjuerna. 23

24 Första barnet ammade jag bara en månad sen använde jag bröstmjölksersättning Jag hade det bra då och köpte bra mjölk och ammade också, samtidigt. Den första fick inte amma mycket, men de andra fick amma och så fick de samtidigt den där bröstmjölksersättningen. (39-årig kvinna med nio barn). Alla kvinnor som var med i undersökningen var nöjda med hur de hade matat sina barn när de var små. Att de var så nöjda med hur de gjort berodde bland annat på att de tyckte att de gjort vad de kunnat för barnen, att allt har gått bra och att barnen är friska. En del av dem tyckte även om att amma, de tyckte det var roligt. Amningsperiodens längd Kvinnorna fick frågan om de visste hur deras vänner gjort. De flesta berättade då att deras vänner ammat eller ammar sina barn. Ja, en del av mina vänner ammar mycket, en del har mycket mjölk så alla är olika. Jag känner en som ammande nästa fyra år. (skratt) Nej men de tycker att det är roligt faktiskt att amma sina barn länge. (29-årig kvinna med fem barn). En kvinna berättade att hennes vänner inte ammade så länge eftersom de var tvungna att återvända till sina arbeten. Ja det är inte så bra. De kanske ammade i sex eller sju månader, det är inte samma sak. Ibland kanske de var tvungna att jobba, eller så var det stressigt. De hann inte amma. Efter sju månader slutade de. (Kvinna 2). En annan kvinna berättade att det inte är lika i Somalia och Sverige. I Somalia har många kvinnor släktingar som hjälper till och man därför kan stanna hemma och amma barnen i ett och ett halvt år och först därefter återvända till arbetet. Hon menade att i Sverige har man inte släkt och vänner som hjälper till på samma sätt och därför är man kanske stressad när man går till jobb eller skola och hinner inte amma lika mycket som i Somalia. Hon tyckte att det var stressigt i Sverige. 7. Diskussion 24

25 Resultatet visar att amning var något de flesta av kvinnorna använt sig av och som de hade en positiv inställning till. Vart kvinnorna fått informationen om amning och bröstmjölksersättning skiljde sig mycket åt beroende på många olika faktorer såsom exempelvis i vilket land de födde sitt barn, samt om de bodde i en liten by eller i en stad. De flesta kvinnor hade fått stora delar av sin kunskap från sina mammor. Dock uppvisade ändå kvinnorna relativt lika kunskaper om amning och bröstmjölksersättning. Många av kvinnorna hade fått informationen om att bröstmjölksersättning inte är att föredra och det var inte heller många som använde sig av det. 7.1 Resultatdiskussion Faktorer som påverkar Kvinnorna i detta arbete ammade i allmänhet, även om frågan om bröstmjölksersättning kom upp. En allmän uppfattning som författarna tror finns i världen är att stora företag som producerar bröstmjölksersättning marknadsför sina produkter i länder där utbildningsnivån inte är så hög och där kunskapen om amning verkar låg. Marknadsföringen riktas då mot nyförlösta kvinnor som tros ska kunna köpa bröstmjölksersättning. Endast en kvinna i denna undersökning uppgav att hon hört reklam på radion om bröstmjölksersättning och påverkats att köpa på grund av det. Enligt Remmington & Remmington, 2009, är bröstmjölksersättning särskilt vanligt att kvinnor i U-länder i Afrika använder eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. Den generella uppfattningen om bröstmjölksersättning bland kvinnorna var att det var mindre bra och något att ta till endast om man inte kunde amma. Dessa uppfattningar bottnade i informationen om amningens fördelar och bröstmjölksersättningens nackdelar, som kom från kvinnornas mammor och ibland sjukvårdspersonal. Några av kvinnorna uppgav att de använt bröstmjölksersättning eller tänkt använda sig av det. Liksom Twamley et al. (2010) påpekar kan anledningen att använda bröstmjölksersättning bero på olika anledningar. Kvinnorna i undersökningen som tidigt introducerade bröstmjölksersättning uppgav som anledning att de var tvungna att återvända till arbetet, att de blev gravida eller de inte trodde att barnen blev mätta på endast bröstmjölk. Dock var det ingen som endast använde bröstmjölksersättning. Trots att kvinnorna har upplevt informationen från sjukvårdspersonalen som positiv är det 25

26 många som tyckte att de hade all kunskap de behövde om amning; de visste redan allt sedan tidigare och gjorde bara som de gjort innan. Detta för att deras egna mödrar och andra släktingar redan hade lärt dem om amning. Koranen påverkade också vad kvinnorna gjorde eller planerade att göra. I Koranen står det att en kvinna ska amma i två år, vilket också gjorde att flera av de intervjuade kvinnorna hade för avsikt att amma i två år om möjligt Mycket positivt framkom om informationen och vården som kvinnorna fått i Sverige. Det kom dock upp vissa negativa aspekter om svenska förhållanden som påverkar amningen. Något som påpekades var att man i Sverige inte hjälper varandra lika mycket inom familjen och bland vänner, vilket gör att kvinnor ofta inte har möjlighet att vara hemma och amma lika länge som i Somalia. Att amma sina barn blir helt enkelt stressigare i Sverige än i Somalia. Kunskap Författarna antog att flertalet av de intervjuade kvinnorna skulle använda bröstmjölksersättning snarare än att amma sina barn, men det framkom att majoriteten ammade sina barn eftersom de hade kunskapen om att amningen var mer fördelaktig för barnets hälsa än bröstmjölksersättning. Var denna kunskap kom ifrån berodde på i vilket land kvinnorna fött sina barn och om de hade haft kontakt med sjukvården eller inte. En stor del av kvinnorna hade påverkats av sin egen mammas matningssätt och lyssnat på hennes råd om amning. Även andra släktingar och vänner kunde påverka. Men gemensamt var att dessa påverkande faktorer var sammstämmiga: att amning var att föredra framför bröstmjölksersättning. Dock kunde man se luckor i deras kunskaper som skulle kunna åtgärdas med mera och bättre information (SOU 1993:86; Vårdguiden, 2010). Endast några av kvinnorna visste om att amning även är bra för mamman. Sjukvårdens roll Att vara i kontakt med sjukvården under och efter graviditeten var inte så vanligt bland dessa kvinnor. En del hade haft lite kontakt, andra ingen alls. Några hade fått information om amning från sjukvårdspersonalen under dessa få möten, andra hade bara fått hjälp under själva förlossningen. Att förlita sig på moderns eller andra släktingars traditioner och vanor rörande barnauppfödande ter sig då inte så konstigt. Kunskaperna om amning i Somalia hade ett mer traditionsbundet ursprung; det var något naturligt. Man ser och lär från andra. Något som kan ha spelat roll i kontakten med sjukvård är kriget som från och till har pågått i 26

27 Somalia. Sjukvården har mer eller mindre fallerat i landet (Läkare Utan Gränser, 2008). Även om hjälporganisationer finns etablerade i landet, är det inte säkert att de når fram till alla behövande. Några av kvinnorna i studien berättade om sin boendesituation i Somalia, att de bodde i en liten by där sjukvård inte fanns att tillgå och att de var tvungna att föda sina barn i hemmet. Det är förståeligt att dessa kvinnor inte har haft kontakt med sjukvård och således inte fått information om amning och bröstmjölksersättning, varför kunskapen om detta som sagt härrör från den egna släkten. Trots kriget finns sjukhus och läkare att tillgå, som inte tillhör hjälporganisationerna. En fråga författarna ställde var om det fanns något liknande svensk mödravård och barnavård i Somalia. Huruvida dessa skiljde sig eller liknade dem i Sverige fanns delade meningar om bland kvinnorna. Några menade att det inte fanns något liknande alls, andra att det fanns att tillgå men det var inte som i Sverige - det kostade pengar. Ytterligare andra menade att det var som i Sverige. En stor del av kvinnorna visste inte alls, eftersom de inte hade haft kontakt med sjukvården i Somalia eller alls fött sina barn i hemlandet. Författarna till arbetet menar att dessa delade meningar om mödravården och barnavården i Somalia naturligtvis beror på om kvinnan alls haft kontakt med sjukvården eller hur mycket kontakt hon haft, men också på att kvinnorna faktiskt bodde i olika delar av landet och sjukvården kan skilja sig åt mellan storstäderna och de små byarna. De kvinnor som fött sina barn i Sverige har i större utsträckning haft kontakt med sjukvårdspersonalen under graviditeten och barnens tidiga år. Genom personalen har de då fått information om amningens fördelar och varför det är att föredra före bröstmjölksersättning. I undersökningen framkom att de kvinnor som haft kontakt med och fått information via sjukvården till stor del tog till sig denna information. Detta styrker att vi inom sjukvården har stor möjlighet att påverka, och att uppmuntra till amning och kloka beslut kring amning och bröstmjölksersättning. En kvinna uppgav till och med att hon tänkt att ge bröstmjölksersättning, men att den svenska sjukvårdspersonalen hade avrått henne från att göra det. I Sverige måste personalen ge information om amning, och det är också visat att de kvinnor som fått information och råd om amning ammar i större utsträckning (Britton et al., 2009; Lagercrantz et al., 2008). 27

28 Matningssätt Alla kvinnor var nöjda med sin insats i barnauppfödning. De flesta av kvinnorna var glada över att ha ammat så mycket som de haft möjlighet till och att de gjorde det de kunde. Några kvinnor uttryckte missnöje och det handlade då om att de kände att de ammat sitt barn för kort tid och de uppgav även att de gärna hade ammat längre om det hade varit möjligt. 7.2 Metoddiskussion För att hitta alla deltagare till studien vände sig författarna till SFI, en skola där invandrare kan lära sig svenska. Författarna besökte skolan flera gånger och kom således i kontakt med många somaliska kvinnor som passade inklusionskriterierna studien hade. Dessa kvinnor fick information om studien som anges ovan och de som ville vara med intervjuades på plats, vilket var mycket smidigt både för författarna och kvinnorna. Dessa kvinnor kände i sin tur andra kvinnor i Uppsala med omnejd, som författarna kunde kontakta (snöbollseffekten) och besöka i hemmet för en intervju. Att intervjuerna genomfördes i kvinnornas hem eller i deras skola tror författarna gjorde att de kvinnor som kunde, kunde öppna sig i större utsträckning eftersom de vistades i en välkänd miljö. Att snöbollseffekten kunde användas underlättade författarnas arbete avsevärt. Två testintervjuer genomfördes, vilka inte ingick i resultatet. Dock gav dessa författarna möjlighet att eventuellt omformulera frågorna, ta bort eller lägga till frågor samt få en uppfattning om intervjuernas längd. Testintervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter. Författarna ansåg inte att någon ändring behövde göras efter att testintervjuerna genomförts. Intervjuerna med de somaliska kvinnorna varierade i längd och tog mellan ca 5 och drygt 10 minuter. Anledningen till att längden skiljde mycket var att kvinnorna hade olika god kunskap i svenska och några av kvinorna behövde använda tolk. Vissa talade mycket god svenska och kunde således utveckla sina svar vilket förstås gjorde intervjun längre. En del av kvinnorna hade svårighet att förstå och uttrycka sig på svenska vilket författarna upplevde som problematiskt eftersom intervjuerna blev stapplande och korta. Ytterligare några kvinnor behövde tolk för att kunna genomföra intervjun. När dessa intervjuer transkriberades insåg författarna att mycket tid hade lagts på när informanten och tolken pratade men inte så mycket att svara på frågorna. Naturligtvis är det svårt att anta att alla kvinnor skulle prata mycket och länge, särskilt som vissa kan ha svårt med språket. Det som underlättade var att antalet 28

29 kvinnor som valde att delta var högt, högre än det önskade och förväntade, och författarna kunde således ändå få ett omfattande material att analysera. Intervjuerna har gjorts individuellt utan yttre påverkan, även om tolk användes i några av fallen. Alla intervjuer transkriberades för sig men resultatet presenterades i en helhet efter att innehållsanalyser gjorts på samtliga intervjuer, samt att kategorier och teman formats. En lugn och trygg miljö eftersträvades av författarna eftersom kvinnorna då skulle känna sig mer avslappnade och våga öppna sig. Enligt författarna uppnåddes oftast en avslappnad situation under intervjutillfället, vilket kan ses som en styrka eftersom kvinnorna antas besvara frågorna mer sanningsenligt och omfattande. Detta stärker tillförlitligheten av undersökningen. Studien kan inte generaliseras till alla somaliska kvinnor på grund av att antalet deltagare var för litet. Ytterligare och mer omfattande forskning behövs för att nå mer tillförlitliga resultat. 8. Slutsats Somaliska kvinnor ammar sina barn i större utsträckning än ger dem bröstmjölksersättning. De är medvetna om fördelarna med amning och att bröstmjölksersättning kan ha negativa effekter. Kunskapen kommer från deras egna mödrar. Svensk sjukvårdspersonal är skyldig att informera och stötta mamman i barnauppfödandet. Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Framtida forskning behövs, dels för att kunna undersöka sjukvårdspersonals kunskap om somaliska kvinnors syn på amning och bröstmjölksersättning, dels för att underöka vilken information och vilka råd somaliska kvinnor behöver. 9. Klinisk implikation Resultatet av denna studie kan användas av hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med invandrade kvinnor för att information om amning och bröstmjölksersättning ska kunna förbättras. Personalen kan även utveckla bättre förståelse för kvinnornas handlande inom detta område. Vidare kan detta leda till att personalen bättre kan förklara varför en viss metod är att föredra. 29

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Allmänhetens kunskap om kosttillskott

Allmänhetens kunskap om kosttillskott Allmänhetens kunskap om kosttillskott Preliminär rapport Synovate 008 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört en undersökning bland allmänheten om deras kunskap om kosttillskott.

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter

Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:66 Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter Sara Jarneving Mille Persson Uppsatsens titel:

Läs mer

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat 2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT?

VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT? NESTLÉ-bojkotten BAKGRUND Nestlé-bojkotten startade redan 1977 i USA. Bojkotten grundade sig på Nestlés oetiska marknadsföring av bröstmjölksersättningar, framförallt i tredje världen. Sverige anslöt sig

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2013 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera)

IF XT002_ (RELATIONSHIP TO THE DECEASED) = 7. Annan släkting (specificera) Share w2 Exit Questionnaire version 2.7 2006-09-29 XT001_ INTRODUCTION TO EXIT INTERVIEW [Namn på den avlidne] medverkade i SHARE-projektet innan [han/hon] gick bort. [Hans/Hennes] bidrag var mycket värdefullt.

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa och sjukdomar har under de senaste åren uppmärksammats

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I 1. 2. Manus: Det första bildspelet i serien på fyra handlar om kroppen, hur den växer och vad kroppen och hjärnan behöver för att du ska må bra. Manus:

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning

Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:12 Kvinnors upplevelse av att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE. MIN20130213PSE09 TILL DIG SOM TILLANVÄNDER DIG SOM MINI-PE, DET ÖSTROGENFRIA ANVÄNDER MINI-PE. P-PILLRET.. PATIENTINFORMATION 91493_Mini-Pe_patientinformation.indd 1 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer