Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Examensarbete Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige En intervjustudie Författare: Charlotta Hallencreutz Cecilia Östlund Handledare: Pranee Lundberg Examinator: Clara Aarts Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VT

2 Abstract Background: Breastfeeding has many advantages, for example, immune system is strengthed. Breast milk is very nutritional and adjusted to the infants need. Despite many advantages of breast milk many women chose not to breastfeed, instead they give their child infant formula. The reason for this may vary. Aim: To examine perceptions and practices among Somali women regarding breast feeding and infant formula. Method: An explorative and descriptive study with qualitative design was used. Purposive and snowballs samplings were used and 15 Somali women participated in the semi-structured study. Data were analyzed by using content analysis. Results: Four themes with nine categories emerged from the analysis. The themes were Breastfeeding is the best but infant formula was used, Learning about breastfeeding and infant formula, The role of Health care and Different ways to feed your child. The results show that the majority of the participants breastfeed or had breastfed their children, and that they are aware of the benefits. Only a few had used infant formula. The women s knowledge mostly derived from their mothers. The majority had not had any medical contacts. Conclusion: Health personnel can sometimes experience difficulties with reaching out to immigrant women, because they possess knowledge concerning infant feeding from their home country. The women can be affected by family and religious traditions. The task of health personnel is to show the women respect and understanding, because of their proceedings in child feeding. At the same time, they must give current information concerning breast feeding and infant formula. Keywords: Perception, practice, infant formula, breastfeeding, Somali women 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Det finns många fördelar med amning, bland annat stärks barnets immunförsvar. Bröstmjölken är näringsrik och anpassad till barnets behov. Trots amningens fördelar väljer många kvinnor att inte amma och istället ge bröstmjölksersättning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. Metod: En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Målmedvetet urval samt snöbollsurval användes och 15 kvinnor deltog i de semistrukturerade intervjuerna. En innehållsanalys användes. Resultat: Fyra teman med nio kategorier framkom under analysen. Dessa teman var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll och Olika sätt att mata sitt barn. Resultatet visar att majoriteten av informanterna ammar eller har ammat sina barn och att de är medvetna om amningens fördelar. Endast ett fåtal använde bröstmjölksersättning. Kunskapen kvinnorna hade kring detta kom främst från deras egna mödrar. Majoriteten hade inte haft kontakt med sjukvård. Slutsats: Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap om barnauppfödande från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Nyckelord: Uppfattning, bruk, bröstmjölksersättning, amning, somaliska kvinnor 3

4 Innehållsförteckning Abstract...2 Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Lista över Tabeller...6 Förkortningar Introduktion Mödravård och barnavård i Sverige Amning och dess fördelar Bröstmjölksersättning När kvinnor väljer att inte amma Konsekvenser av att inte amma Problemformulering Syfte och frågeställningar Syfte Metod Design Undersökningsgrupp Datainsamling Tillvägagångssätt Förförståelse Etiska överväganden Dataanalys...13 Tabell 1: Exempel på dataanalys Resultat...14 Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk implikation Tillkännagivanden...30 Författarna till detta arbete vill tacka samtliga kvinnor som intervjuades för sitt deltagande i studien. Vi vill även tacka de lärare från SFI som hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor på skolan. Slutligen vill vi ge ett varmt tack till Nisriin, som även hon hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor, men framför allt hjälpte oss att tolka när det behövdes Referensförteckning...31 Bilaga Bilaga Bilaga

5 5

6 Lista över Tabeller Tabell 1. Exempel på dataanalys Tabell 2. Karakteristika över deltagarna Tabell 3. Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och börstmjölksersättning. Förkortningar WHO World Health Organization BVC Barnavårdscentralen MVC Mödravårdscentralen UNICEF United Nations international Children Emergency Fund 6

7 1. Introduktion Somalia är ett nordöstligt afrikanskt land med en total population på ca 8,5 miljoner människor, varav drygt 50 % är kvinnor i fertil ålder. Antalet födslar per 1000 personer är 43 och varje kvinna föder i genomsnitt 6,5 barn per livstid. Enligt WHO är sannolikheten att ett barn avlider inom fem år efter födseln 145 per 1000 (Världshälsoorganisationen, 2008; Central Intelligence Agency, 2010). Konflikterna i Somalia har lett till att landets hälso- och sjukvård har fallerat. Den sjukvård som finns är privat och således dyr varför Läkare Utan Gränser har blivit landets största offentliga vårdgivare. En stor del av landets yngsta lider av undernäring. Läkare Utan Gränser har byggt upp mödravårdsenheter och barnavårsdenheter runt om i landet (Läkare Utan Gränser, 2008) Sverige har tagit emot invandrare från Somalia sedan 1940-talet. Invandringen har varit stabil sedan dess, men på grund av inbördeskrigets början i skiftet 1980/1990-tal ökade invandringen drastiskt. Efter 2007 kom ytterligare en våg på grund av att kriget åter blossade upp. Drygt somalier bor i Sverige och 50 % av dem är kvinnor (Sida, 2010; Statistiska Centralbyrån, 2008). Dessa kvinnor är de som föder flest barn per kvinna i Sverige. De somaliska kvinnor som föder barn i Sverige skiljer sig inte märkbart från dem som föder i sitt hemland; de flesta föder vaginalt och barnen som föds är normalviktiga. Dock väljer somaliska kvinnor i större utsträckning att föda utan smärtlindring. Antalet dödfödda barn är också högre än hos svenska kvinnor, vilket kan ha flera olika orsaker, enligt artikelns författare. Somaliska kvinnor söker sjukvård i ett senare skede under graviditeten och har svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Viktiga upplysningar om barnets hälsa eller restriktioner kan således missuppfattas (Small et al., 2008). 1.1 Mödravård och barnavård i Sverige Alla gravida kvinnor i Sverige har rätt till mödrasjukvård. Kvinnan får under flera tillfällen av graviditeten träffa en barnmorska som tar olika prover för att kontrollera att mamman och barnet mår bra. Möjlighet att träffa läkare eller gå med i en föräldragrupp finns också. Kvinnan träffar oftast en barnmorska några gånger efter att barnet är fött och får även kontakt med en barnavårdscentral. Barnavårdscentralen svarar för alla kontroller och yngre barns hälsa. En läkare, barnsjuksköterska eller distriktssjuksköterska kontrollerar regelbundet hur 7

8 barnet växer och utvecklas och man kan som förälder få råd och stöd om bland annat amning och nutrition (Vårdguiden, 2010). UNICEF med stöd av WHO har initierat en aktion, en praktisk uppföljning av Barntoppmötet 1990, som kallas Baby Friendly Hospital Initiative (Amningsvänliga sjukhus). Dess övergripande syfte är att öka förekomsten av amning genom att påverka hälso- och sjukvårdens rutiner, riktlinjer och handlingssätt angående amning, speciellt den vård som rör mödrar och nyfödda barn. Ett centralt dokument i aktionen är Att skydda, stödja och främja amning. Mödra- förlossnings-, BB och barnavårdscentralens viktiga roll och har till syfte att skydda och främja amning samt att beskriva vad som ska göras för att mödrarna ska få viktig information och uppmuntran. Myndigheterna i varje land bör se till att vårdpersonalen har god utbildning om amning, att mammor får information och amning och stöd av vårdpersonalen under den tiden barnet är spädbarn, att hälso- och sjukvården har tydligt utformade rutiner som kan öka amningens spridning och längd. Vårdpersonal har en unik position att påverka och uppmuntra beslut kring amning (SOU 1993:86). 1.2 Amning och dess fördelar De flesta mödrar kan amma sina barn, men trots att både mamman och barnet gynnas av det väljer många att inte amma (Lagercrantz, Hellström-Westas & Norman, 2008). Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn eftersom den innehåller proteiner, mineraler, fett och vitaminer. Bröstmjölkens sammansättning ändras under dagens och månadens gång så att den ständigt är anpassad till barnets näringsbehov (Renfrew, Fischer & Arms, 1998). Barnet blir varmare och lugnare av amning, blodsockret stabiliseras och amningsreflexerna stimuleras. Barn som ammas får även generellt ett mer effektivt immunförsvar, eftersom bröstmjölken innehåller antikroppar (Lagercrantz et al., 2008). Undersökning visar att barnets hjärna påverkas positivt av amning. Förlossningen är ett trauma för barnet och amning kan lindra och läka chocken. När barnet suger på bröstet frisätts också olika hormoner som stimulerar barnets tillväxt och skapar lugn och tilltro. Barnet stärks också emotionellt av amning och relationen till mamman styrks (Renfrew et al., 1998). Även mamman drar nytta av att amma sitt barn. Fördelarna är till exempel att livmodern drar ihop sig snabbare, att blödningen efter förlossningen upphör fortare och att de hormonerna som utsöndras under amningen skapar en känsla av lugn (Renfrew et al., 1998). Studier har 8

9 visat att amning minskar risken för bröstcancer, cancer i livmodern och höftfrakturer (Britton, McCormick, Renfrew, Wade, & King, 2009). Det finns många åsikter rörande amning; således finns också många olika synsätt och råd kring hur man bör amma. Livsmedelsverket i Sverige har rekommenderat att mamman ska amma, om möjligt, exklusivt i sex månader och sedan i kombination med mat upp till att barnet är ett år eller äldre (Livsmedelsverket, 2010). 1.3 Bröstmjölksersättning Artificiell bröstmjölksersättning lanserades i USA i slutet av 1800-talet, vilket förde med sig att kunskaperna om amningen minskade. I början av 1900-talet introducerades nya rön om amning på de svenska sjukhusen, där allt fler kvinnor nu valde att föda barn. Dessa handlade bland annat om att reglera amningens frekvens och att rutinmässigt ge artificiella tillägg i flaska. Dessa råd gavs även i andra västerländska länder och spreds således till utvecklingsländer runt om i världen Samtidigt började kvinnor i större utsträckning yrkesarbeta och schemalagd amning blev svårare att upprätthålla vilket bidrog till att modersmjölksersättningen i större utsträckning användes. Den artificiella bröstmjölksersättningen introducerades i Sverige på 50- och 60-talen (Renfrew et al., 1998). UNICEF har framtagit 10 steg för en lyckad amning, i och med aktionen om amningsvänliga sjukhus. Steg sex lyder Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt påkallat. Artificiell mat är definierat som föda som ges istället för bröstmjölk och detta kan till exempel vara bröstmjölksersättning, vatten eller mjölk. Många faktorer påverkar beslutet att använda bröstmjölksersättning, till exempel medicinska råd, familjens åsikter, viljan att snabbt återgå till arbetet eller reklam från företag. Bröstmjölksersättning är särskilt vanligt att kvinnor använder i U-länder i Afrika eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. (Remmington & Remmington, 2009). 1.4 När kvinnor väljer att inte amma Något som kan påverka amningen negativt är om vårdpersonalen har dålig kunskap om amning och ger felaktiga råd (Lagercrantz et al, 2008). De kvinnor som har fått stöd och undervisning om amning av sjukvårdspersonal ammar i större utsträckning och längre. WHO 9

10 har utarbetat en kurs om amning, vilket i studier har visat sig vara effektiv för att utbilda professionella (Britton et al., 2009). Dock är den allra viktigaste faktorn vilket stöd kvinnan har från sina närmaste (Lagercrantz et al., 2008) och sjukvårdspersonal och lekmän kan med fördel stötta och utbilda kvinnan tillsammans (Britton et al, 2009). Stödet från sjukvårdspersonal kan ses som en faktor som spelar stor roll hos dem som ammade (Twamley, Puthussery, Harding, Baron & Macfarlane, 2010). Stöd och information som ges direkt till kvinnan, snarare än via telefon eller brev, är mer effektiv (Britton et al., 2009). Stora skillnader mellan olika kulturer kan ses angående huruvida mammorna ammar eller ej, även om de fysiologiskt skulle kunna det. Amningen har i många länder påverkats kommersiellt, varför en internationell barnmatskod framtogs I Sverige tillämpas den genom att vårdpersonal är skyldiga att ge information om amning. Modersmjölksersättningar ska endast rekommenderas om det är medicinskt nödvändigt eller om föräldrarna kräver eller önskar detta (Lagercrantz et al., 2008). När kvinnorna väljer att ge sina barn bröstmjölksersättning trots att de är medvetna om fördelarna om exklusiv amning kan det bero på flera olika saker. Kvinnan kan ha svårt att amma eller kan inte amma alls. Hon kan uppleva det genant att amma eller upplever att amningen stör henne så mycket i livet. Det kan också vara så att kvinnan blir påverkad av andra kvinnor i familjen som använt bröstmjölksersättning (Twamley et al., 2010). Anledningen till att mamman väljer att inte amma kan som nämnts ha flera olika orsaker, men enligt en studie gjord i USA (Li, Fein, Chen & Grummer-Strawn, 2008) är den vanligaste orsaken laktationsproblem eller näringsrelaterade problem. Mamman kan ha svårt att få igång mjölkproduktionen eller uppleva att barnet inte är tillfreds med endast bröstmjölk och väljer därför att påbörja alternativa matningsmetoder. Man har sett att kunskaperna hos sjukvårdspersonal många gånger inte är tillräcklig, oberoende av vilken typ av vårdenhet, och att det därför anses behövas mer utbildning i ämnet för alla yrkeskategorier och på alla nivåer inom sjukvården (Silvestre, Carlvalhaes, Venancio, Tonete & Parada, 2009). 1.5 Konsekvenser av att inte amma Forskning har visat att bröstmjölkersättning innebär en hälsorisk för barnet. Barn som inte ammas löper större risk att drabbas av olika åkommor som kräver sjukhusvård. Risken att dö 10

11 av diarré eller respiratoriska sjukdomar ökar också. (Brunken, Silva, Franca, Escuder & Venancio, 2006; Remmington et al., 2009). Barn som får bröstmjölksersättning minskar ofta i vikt och studier har visat att barn som exklusivt ammas har bättre hälsa än de barn som får bröstmjölksersättning och bröstmjölk eller bara bröstmjölkmjölksersättning (Remmington et al., 2009). Dock kan det vara så att bröstmjölk inte är tillräckligt för att ge barnet den näring han eller hon behöver efter sex månaders ålder (Brunken et al., 2006). 1.6 Problemformulering Arbetet utförs för att upptäcka mer kunskap om hur kvinnor från Somalia ser på och använder sig av bröstmjölksersättning och amning. Detta för att sedan kunna ge bättre information om ämnet till denna grupp kvinnor. Det finns en brist i sjukvårdspersonalens kunskap om hur somaliska kvinnor ser på och använder sig av bröstmjölksersättning. 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. 3. Metod 3.1 Design En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. 3.2 Undersökningsgrupp Målmedvetet urval användes i valet av deltagare bland somaliska invandrarkvinnor. Författarna vände sig i första hand till SFI (Svenska för invandrare) i Uppsala stad, liksom ett snöbollsurval, i sökandet av deltagare till undersökningen. Var i Uppsala kvinnorna bodde hade ingen relevans. Följande inklusionskriterier användes för en undersökningsgrupp bestående av 15 kvinnor. Detta ansågs vara ett rimligt antal deltagare till studien, då studiens omfattning och tidsperiod var begränsad. Kvinnorna var första generationens invandrare från Somalia, de var 18 år eller äldre, de hade ett eller flera barn som är födda 1995 eller senare och de kunde tala svenska 11

12 eller engelska, ibland till viss del med hjälp av tolk. 3.3 Datainsamling Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade, individuella intervjuer. Intervjuerna bestod av 12 frågor som varje kvinna besvarade enskilt och utan yttre påverkan. Frågorna utformades av författarna. Frågorna tog upp mödravård och barnavård, information och rådgivning angående amning och bröstmjölksersättning, bruket av amning och bröstmjölksersättning samt om det har funnits någon yttre påverkan i form av exempelvis familj och vänner. Två testintervjuer har genomförts för att se hur ett möjligt utfall på intervjun kommer att bli. Testintervjuerna gav författarna möjlighet att analyserna intervjuns utformning och frågornas lämplighet samt göra eventuella ändringar. Intervjuernas längd var mellan 10 och 15 minuter. Testintervjuerna ingår ej i resultatet. 3.4 Tillvägagångssätt Författarna kontaktade en ansvarig lärare på SFI och fick då möjlighet att besöka skolan i syfte att hitta deltagare till studien. Författarna gav även muntlig och skriftlig information till eleverna på skolan (bilaga 2). De kvinnor som efter detta var intresserade att delta i studien fick skriva på en samtyckesblankett där de godkände sitt deltagande (bilaga 3). Författarna tog även kvinnornas kontaktuppgifter för att kunna bestämma tider då de enskilda intervjuerna kunde ske. Genom SFI fick författarna kontakt med åtta kvinnor som intervjuades på enskilda platser i skolan. Tack vare dessa kvinnor fick författarna kontakt med ytterligare sju kvinnor. Detta kallas snöbollseffekt och betyder att författarna, efter tips från de kvinnor som redan intervjuats, kontaktade vänner och bekanta. Dessa kvinnor fick samma information som alla andra samt skrev på en samtyckesblankett. Intervjuerna utfördes i kvinnornas hem. Intervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter att genomföra. Medverkande i varje intervju var den deltagande kvinnan, intervjuaren, en sekreterare och vid vissa intervjuer även en tolk. Tolken var en bekant till en av författarnas familj. Språket som talades under intervjuerna var antingen svenska eller engelska beroende på vad kvinnan kände sig mest bekväm med. 12

13 Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare. Innan en intervju påbörjas fick kvinnan återigen information om studien, etiska överväganden och intervjuns genomförande (bilaga 1 och 2). Mallen för intervjuerna som genomfördes visas i bilaga 1. Den intervjuande fick dels svara på de frågor som författarna utformat, dels ge egna synpunkter. Tid för frågor gavs både före och efter intervjun. De intervjuer som gjordes på engelska översattes till svenska innan analysen påbörjades. 3.5 Förförståelse En uppfattning författarna har i förhand utifrån olika föreläsningar som givits under utbildingens gång är att många kvinnor blir påverkade av reklam från stora företag som säljer bröstmjölksersättning och får kvinnor att tro att detta är det bästa för deras barn. Författarnas antagande inför detta arbete blir således att många somaliska kvinnor använder sig av bröstmjölksersättning istället för amning (Magne Holme & Krohn Solvang, 1986). 4. Etiska överväganden Då ämnet amning och bröstmjölksersättning av vissa kvinnor kan upplevas känsligt eller stötande kommer författarna noggrant att försäkra deltagarna om att medverkan i studien är helt frivillig och att det när som helst under processen är möjligt att avbryta denna medverkan. Deltagarna kommer även att benämnas anonymt under hela processen. Alla uppgifter och information som deltagarna uppger behandlas konfidentiellt. Studien har inte för avsikt att uppge personuppgifter eller innefatta personer under 18 år, varför godkännandet av en etisk kommitté inte är nödvändig (Centrala Etikprövningsnämnden, 2003). Banden på vilka intervjuerna spelas in kommer att förstöras när studien är avslutad. En handledare från Uppsala universitet kommer att övervaka arbetets gång. 5. Dataanalys Författarna delade upp intervjuerna och transkriberade den auditiva data genom att lyssna igenom dem och föra över dem ordagrant till pappersformat. Författarna jämförde sedan transkriberingarna med varandra och läste därefter igenom texterna flera gånger, för att skapa en helhetssyn över innehållet. Sedan startade analysfasen där en innehållsanalys genomfördes 13

14 enligt Graneheim och Lundman (2004). Denna metod innebar att intervjutexterna kodas till övergripande meningsenheter som sedan kondenserades för att bevara kärnan i meningsenheterna. Koder identifierades från meningsenheterna. Med utgångspunkt i koderna kunde subkategorier urskiljas och dessa kunde sedan delas in i kategorier som gav uttryck för textens innehåll. Exempel på dataanalys återfinns i Tabell 1. Tabell 1: Exempel på dataanalys Tema Olika sätt att mata sitt barn Kategori Matningssätt Under- Amning och Matningssätt i Mammans Nöjd med Vänners kategorier bröstmjölks- Somalia matningssätt matningssätt matningssätt ersättning Koder Ammade och Kopp och Mamman Mycket nöjd. Gjorde lika. gav bröstmjölk- sked. ammade och Nöjd. Pratat med sersättning. Ej flaska. gav mjölk i Nöjd med vännerna om Bröstmjölks- kopp. hur hon amning. ersätning. Gjorde lika. matat. Vännerna Blev gravid och Jag gjorde Amning har ammade lite gav barnet som min gjort att jag längre. bröstmjölks- mamma. känner mer Gjorde olika. ersättning. Mamman kärlek. hade mycket Gjorde det mjölk i hon kunde. brösten. 6. Resultat För att göra resultatet mer levande och för att styrka trovärdigheten har författarna valt att inkludera citat från några av intervjuerna. För att inte försvåra läsarnas förståelse av citaten har författarna valt att försvenska dem, men ändå behållit så mycket som möjligt av kvinnans egna ord. Från vilken intervju varje citat kommer ifrån anges i parantes, där kvinnans ålder och antal barn uppges. Om kvinnan valt att inte tala om ålder och antal barn, har dessa citat 14

15 angivits med en siffra mellan ett och tre istället. De flesta kvinnor var mellan 30 och 40 år gamla (60 %). 6 % av kvinnorna (n=3) valde att inte lämna uppgift om sin ålder liksom antalet barn de hade. 46 % av kvinnorna (n=7) hade mellan 3 och 6 barn. Endast en kvinna hade barnbarn. De flesta av kvinnorna (60 %) har varit i Sverige i mindre än 5 år. Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Karakteristika Antal deltagare Procent Ålder Under 30 år 2 13% år 9 60% Över 40 år 1 6% Ingen uppgift om ålder 3 20% Antalt barn Färre än 3 barn 3 20% 3-6 barn 7 46% Fler än 7 barn 2 13% Har barnbarn 1 6% Ingen uppgift om antal barn 3 20% Vistelse i Sverige Kortare än 5 år 9 60% 5-10 år 3 20% Längre än 10 år 3 20% Fyra teman rörande somaliska kvinnors uppfattning och bruk angående amning och 15

16 bröstmjölksersättning utformades. Dessa var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll samt Olika sätt att mata sitt barn. Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning. Teman Kategorier Antal Antal underkategorier koder Amning är bäst men Fördel med amning 1 2 bröstmjölksersättning men det gick inte alltid. används. Faktorer som påverkar 8 11 Inlärning av amning Råd och stöd 7 6 och bröstmjölksersättning Kunskap 7 8 Information 9 10 Sjukvårdens roll Sjukvård 4 20 Olika sätt Matningssätt att mata sitt barn Amningsperiodens längd 2 6 Amning är bäst men bröstmjölksersättning används 16

17 Detta tema består av två kategorier: fördel med amning men det gick inte alltid och faktorer som påverkar. Fördel med amning men det gick inte alltid Amning uppfattades av de flesta kvinnorna som något positivt och viktigt. De hade en vilja och för avsikt att amma länge men det gick inte alltid att genomföra, till exempel på grund av att bröstmjölken sinade eller att kvinnan var tvungen att återvända till arbetet. En allmän uppfattning och kunskap var att barnet blev friskare och skulle klara sig från många sjukdomar om det ammades så länge som möjligt. En annan kvinna berättar om amningens fördelar för mamman och att hon har blivit informerad av en läkare om detta. jag kommer ihåg att min mamma sa att det är bra att amma barnen, det är bra för hjärnan, för allt, kroppen, barnen blir frisk. Och en läkare sa också detta till mig. (33- årig kvinna med ett barn). Flera av kvinnorna berättade om sin syn på bröstmjölksersättning och vilken information de fått om det. En rådande syn är att amning är det bästa för barnet, dels för att barnet blir mätt, dels för att bröstmjölken skyddar barnet från sjukdomar men även för att bandet mellan mor och barn stärks. Bröstmjölksersättning var däremot något som var mindre bra för barnen, ibland inte alls bra. Bröstmjölksersättning är inte bra. Det är dåligt. Man får inte friska barn då. Då blir barnen förkylda ibland, det är inte bra att ge dem flaskan. Det sa dem i Somalia också. (Kvinna 2). Faktorer som påverkar Några av de deltagande tog upp Koranens betydelse i valet att amma eller inte och att det som står i Koranen har påverkat dem. Flera kvinnor berättar att deras mamma eller någon sjukvårdspersonal har rått dem att amma i två år. Dessa har dock inte nämnt att det är Koranen som säger att en kvinna ska amma i två år. Det står i Koranen att man ska amma i två år. Står det i Koranen. Amma måste man, man måste amma Om du inte kan amma i två år så kan du ge bröstmjölksersättning, 17

18 annars måste du amma. (39-årig kvinna med nio barn). En annan kvinna berättar: det står också i Koranen att man ska amma två år Enligt islamska tron Men kan man inte då Jag skulle ammat ett år, två år, om det hade gått för mig. (29-årig kvinna med fem barn). Trots att den allmänna synen bland deltagarna var att amning var mer fördelaktig för barnet än att ge bröstmjölksersättning, valde ändå många av kvinnorna att ge sina barn bröstmjölksersättning, av olika anledningar. när jag födde första barnet ammade jag och gav även bröstmjölkersättning. Barnet grät mycket och jag trodde att det kanske inte räckte till med att jag ammade, så därför gav jag sedan bröstmjölksersättning. (30-årig kvinna med tre barn). Inlärning av amning och bröstmjölksersättning Detta tema gäller tre kategorier: råd och stöd, kunskap och information. Råd och stöd Kvinnorna påverkades av traditioner inom familjen och främst av sin egen mamma. Några kvinnor fick mycket hjälp och råd av sin mamma då de fick barn, andra mindes inte hur deras mamma gjorde utan fick istället hjälp och råd av andra släktingar, grannar, vänner och sjukvårdspersonal. De fick råd om vikten att amma och varför detta är så viktigt. Råden handlade mycket om att barnets hälsa förbättrades av amning samt att mamman och barnet kommer närmare varandra. jag gjorde som min mamma gjorde, jag och min mamma var grannar och när jag födde barn hjälpte hon mig hela tiden och jag gjorde som hon gjorde, hon gav mig många råd om hur jag skulle göra med barnen. (39-årig kvinna med nio barn). Kunskap 18

19 Många av kvinnorna som deltog i studien hade kunskaper om att det är mycket bra för barnets hälsa att amma, till exempel att det är bra för barnets immunförsvar och att det skyddar barnet mot en del sjukdomar. En av kvinnorna tog även upp att mamman gynnas av att amma sitt barn. Det är också bra för mamman, för om du ammar barnet i två år så blir du inte gravid. Läkarna berättade det här. (Kvinna 3). Även om många kvinnor hade kunskap om amning och amningens fördelar för både mamman och barnet framkom brister i kunskapen, både hos kvinnorna själva och hos deras vänner. Mina vänner en del av dem nuförtiden tycker inte folk om att amma sina barn Men förut var de tvungna att amma för att de inte visste att man skulle ge barnet mat då det är sex, sju eller åtta månader. (Kvinna 3). Några kvinnor hade spridit sin kunskap om amningens fördelar till andra kvinnor. En av kvinnorna hade även försökt övertala kvinnor som var emot amning att de borde amma. Hon förklarade för dem varför amning är så bra för barn. Anledningen till att dessa kvinnor inte ville amma var till exempel att de inte vill att utseendet skulle förändras. Jag sa till mina vänner att det är bättre att amma barnen än att ge dem flaskan. En del lyssnade. (Kvinna 3). Kunskaper om hygienaspekter kring att ge bröstmjölksersättning kom fram i några av intervjuerna. De visste att det är viktigt att barnen inte är smutsiga då de äter och att man måste blanda bröstmjölksersättningspulvret med rent vatten. Information Kvinnorna lyssnade även ofta till det sjukvårdspersonal informerade om då de var i kontakt med sjukvården i samband med graviditet, barnafödande och kontroller av barnen efter födseln. Läkarna sa att det är bra att amma och det är bättre att amma barnen för att det är bättre för deras hälsa.. (Kvinna 3). 19

20 De kvinnor som hade erfarenheter från både den somaliska och den svenska sjukvården berättade att sjukvårdspersonalen i Somalia hade sagt att det är bra att amma och i Sverige sa de att man bör amma barnet exklusivt i sex månader. Ja. Läkaren sa att jag skulle amma I Somalia sa även min mamma det De säger amma och det är mycket bra att amma och det är mycket viktigt för barnen att man ammar Detta sa dem även i Sverige. Men i Sverige sa dem även att barnen ska amma exklusivt i sex månader (30-årig kvinna med fyra barn). En del av kvinnorna födde sina barn i Somalia och hade endast varit i kontakt med sjukvården där, andra hade barn födda i båda länderna och hade då varit i kontakt med sjukvården i båda länderna. Det fanns även några som hade fött alla sina barn i Sverige och då endast hade haft kontakt med den svenska sjukvården. Ytterligare några hade inte haft någon kontakt med sjukvården alls. Några kvinnor som fött barn både i Somalia och Sverige berättade att de fick information om amning och bröstmjölksersättning, ibland av mamman, ibland av en sjukvårdspersonal. Den kunskapen de fick tog de med sig till Sverige och kände således att de inte behövde ta till sig informationen de fick av svensk sjukvårdspersonal. i Somalia och här. Vi vet själva. Ja, automatiskt, när vi får barn jag har sett mina släktingar, mina grannar eller familjen när de har fått barn. Att de oftast ammar. Jag har sett och kollat och gjort automatiskt som de. (39-årig kvinna med fem barn). När det gäller bröstmjölksersättning berättade en av kvinnorna om hur hennes uppfattning påverkats av reklam på radion för bröstmjölksersättning. Hon lyssnade på radion och hörde reklam för bröstmjöksersättning där budskapet var att det är något som är bra för barnet och där uppmaningen var att köpa detta. Jag lyssnade på radio och fick veta att mjölk är bra för barnen. Om man har pengar. Om man inte har pengar så kan barnen inte dricka mjölk Alltså bröstmjölksersättning. Om man har pengar, man köper till barnen om man inte har pengar vad ska man göra? (39-årig kvinna med nio barn). De kvinnor som fått information om bröstmjölksersättning påpekar att informationen kan skilja sig mellan Somalia och Sverige. 20

21 Nej. En läkare i Sverige sa att man inte ska ge bröstmjölksersättning, utan att man bara ska amma. I Somalia sa de att man kunde amma och ge mjölk. Det spelade ingen roll. Men det är mycket viktigt att amma, det sa de även i Somalia. (30-årig kvinna med fyra barn). Informationen kvinnorna fått rörande amning och bröstmjölksersättning var olika, beroende på om informationen gavs i Somalia eller i Sverige. Informationen som de fått om amning var väldigt varierande, särskilt den information som kvinnorna fick i Somalia. Många fick information om att amning är viktigt, medan andra fick information om att det inte spelade stor roll ifall de ammade eller gav bröstmjölksersättning. En del fick ingen information alls i Somalia, utan gjorde vad de kunde utifrån sin egen kunskap. Jag fick ingen information i Somalia jag har bara gjort själv i Sverige sa de att här måste du amma... Det är för barnen att amma, då blir de starkare och friskare de sa samma sak här i Sverige. (23-årig kvinna med tre barn). En av kvinnorna berättade att hon i Sverige fått information om att det är bra för barnen att amma och dricka mjölk, men om man börjar med flaska blir det sedan svårare att amma. En skillnad som togs upp var vem det var som gav informationen. I Somalia kom kunskapen och informationen om amning ofta från deras egna mödrar, släkt och vänner. Detta är en skillnad från Sverige, där det vanligtvis är en läkare som förklarar hur man ammar. I Somalia var det ingen läkare som förklarade hur man ammar, såsom det är i Sverige. Det är mamman som hjälper till först när man ska gifta sig. Mamman är den som mest hjälper till. Läkare säger ingenting (39-årig kvinna med nio barn). Sjukvårdens roll Detta tema består av en kategori: sjukvård. Hur mycket kontakt kvinnorna haft med sjukvården runt graviditeten och förlossningen skiljde sig beroende på om kvinnan fött barn i Somalia eller Sverige. För de som fött barn i Somalia berodde skillnaden på om de bodde i en by eller i en stad och om de fött sina arn i hemmet eller på sjukhus. Sjukvården i Somalia och Sverige skiljer sig mycket åt. Då frågan 21

22 om det finns motsvarande BVC och MVC i Somalia ställdes så svarade kvinnorna olika, en del berättade om hur det är likadant som i Sverige, medan många svarade att det inte finns något motsvarande MVC och BVC i Somalia. Det finns inget motsvarande mödravårdscentralen och barnavårdscentralen i mitt hemland. (32-årig kvinna med ett barn). En av kvinnorna berättade om att det inte finns barnavård och mödravård i Somalia nu när det är krig och att de bara gick till läkaren då barnen blev sjuka. En annan kvinna berättade att hon i Somalia besökte mödravården och barnavården när hon och hennes barn blev sjuka och under graviditeten besökte hon dem varje månad. I Somalia, finns det något som liknar barnavårdcentral och mödravårdcentral, det är samma. När barnen... när mamman är gravid, eller när barnen är små, går man till en doktor i Somalia. Nej, jag bodde i en liten by... inte i en stad. Nej jag kunde inte gå dit. Men när jag födde min flicka fick hon en spruta när hon var ett år. (39-årig kvinna med fem barn). En av kvinnorna tog även upp den ekonomiska aspekten och skillnaden mellan BVC och MVC i Sverige och Somalia. Hon menade att de undersökte barnet på samma sätt i Somalia som i Sverige, men att det i Somalia kostade pengar att besöka sjukvården. I Somalia tittade de på magen, de tittade på barnet I Somalia kostar det pengar men kostar det inget, ja, inte samma. (30-årig kvinna med fyra barn). Den enda kontakt som en del av kvinnorna som födde sina barn i Somalia hade haft med sjukvården i samband med graviditeten var just under själva födseln. En av kvinnorna berättade att hon födde sina barn hemma och att hon då fick hjälp av två barnmorskor, men att hon inte fick någon mer hjälp före och efter hon fått barnen. En kvinna berättade om att hon tänkte ge sitt barn bröstmjölksersättning. Hon kom sedan i kontakt med sjukvården i Sverige där personalen rådde henne att inte ge barnet bröstmjölksersättningen. 22

23 När jag kom till Sverige så tänkte jag först ge bröstmjölksersättning till mitt barn, men de sa att jag inte fick det. Så då ammade jag istället. (23-årig kvinna med tre barn). Olika sätt att mata sitt barn De två kategorier som kom fram under det här temat är matningssätt och amningsperiodens längd. Matningssätt Kvinnorna hade en genomgående positiv syn på amning. De flesta av kvinnorna ammade och de som inte gjorde det uppgav att de hade velat amma sina barn om det hade varit möjligt. Även kvinnornas egna mödrar ammade dem när dem var små, förutom något enstaka undantag då det inte gick att amma. Första gången tänkte jag att jag skulle amma. När jag ammade, kände jag barnets kärlek, då kom närheten och jag ville amma länge men tyvärr så blev det inte. Jag hade inte mycket mjölk. (36-årig kvinna med fyra barn). Kvinnorna ammade mellan fyra månader till fyra år: En del ammade exklusivt och andra både ammade och använde sig av bröstmjölksersättning ungefär lika mycket. Flera av kvinnorna hade ambitionen att amma i två år. i två år, upp till tre år, fyra ibland. Alla har jag ammat, men tre av barnen har ammat i fyra år. Bara ammat, bara bröst. (39-årig kvinna med fem barn). Ett fåtal av kvinnorna använde sig endast av bröstmjölksersättning, framför allt på grund av att de hade för lite bröstmjölk. En kvinna ammade sina barn i ett år tills hon blev gravid igen, och efter det fick de börja äta bröstmjölksersättning. En av de andra kvinnorna uppgav att hon ammade sina barn när de var små men att hon efter fyra månader även började ge dem lite mat. De fick även bröstmjölksersättning som extra tillägg. Ekonomins betydelse för om man i Somalia ger sina barn bröstmjölksersättning eller inte togs upp i en av intervjuerna. 23

24 Första barnet ammade jag bara en månad sen använde jag bröstmjölksersättning Jag hade det bra då och köpte bra mjölk och ammade också, samtidigt. Den första fick inte amma mycket, men de andra fick amma och så fick de samtidigt den där bröstmjölksersättningen. (39-årig kvinna med nio barn). Alla kvinnor som var med i undersökningen var nöjda med hur de hade matat sina barn när de var små. Att de var så nöjda med hur de gjort berodde bland annat på att de tyckte att de gjort vad de kunnat för barnen, att allt har gått bra och att barnen är friska. En del av dem tyckte även om att amma, de tyckte det var roligt. Amningsperiodens längd Kvinnorna fick frågan om de visste hur deras vänner gjort. De flesta berättade då att deras vänner ammat eller ammar sina barn. Ja, en del av mina vänner ammar mycket, en del har mycket mjölk så alla är olika. Jag känner en som ammande nästa fyra år. (skratt) Nej men de tycker att det är roligt faktiskt att amma sina barn länge. (29-årig kvinna med fem barn). En kvinna berättade att hennes vänner inte ammade så länge eftersom de var tvungna att återvända till sina arbeten. Ja det är inte så bra. De kanske ammade i sex eller sju månader, det är inte samma sak. Ibland kanske de var tvungna att jobba, eller så var det stressigt. De hann inte amma. Efter sju månader slutade de. (Kvinna 2). En annan kvinna berättade att det inte är lika i Somalia och Sverige. I Somalia har många kvinnor släktingar som hjälper till och man därför kan stanna hemma och amma barnen i ett och ett halvt år och först därefter återvända till arbetet. Hon menade att i Sverige har man inte släkt och vänner som hjälper till på samma sätt och därför är man kanske stressad när man går till jobb eller skola och hinner inte amma lika mycket som i Somalia. Hon tyckte att det var stressigt i Sverige. 7. Diskussion 24

25 Resultatet visar att amning var något de flesta av kvinnorna använt sig av och som de hade en positiv inställning till. Vart kvinnorna fått informationen om amning och bröstmjölksersättning skiljde sig mycket åt beroende på många olika faktorer såsom exempelvis i vilket land de födde sitt barn, samt om de bodde i en liten by eller i en stad. De flesta kvinnor hade fått stora delar av sin kunskap från sina mammor. Dock uppvisade ändå kvinnorna relativt lika kunskaper om amning och bröstmjölksersättning. Många av kvinnorna hade fått informationen om att bröstmjölksersättning inte är att föredra och det var inte heller många som använde sig av det. 7.1 Resultatdiskussion Faktorer som påverkar Kvinnorna i detta arbete ammade i allmänhet, även om frågan om bröstmjölksersättning kom upp. En allmän uppfattning som författarna tror finns i världen är att stora företag som producerar bröstmjölksersättning marknadsför sina produkter i länder där utbildningsnivån inte är så hög och där kunskapen om amning verkar låg. Marknadsföringen riktas då mot nyförlösta kvinnor som tros ska kunna köpa bröstmjölksersättning. Endast en kvinna i denna undersökning uppgav att hon hört reklam på radion om bröstmjölksersättning och påverkats att köpa på grund av det. Enligt Remmington & Remmington, 2009, är bröstmjölksersättning särskilt vanligt att kvinnor i U-länder i Afrika använder eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. Den generella uppfattningen om bröstmjölksersättning bland kvinnorna var att det var mindre bra och något att ta till endast om man inte kunde amma. Dessa uppfattningar bottnade i informationen om amningens fördelar och bröstmjölksersättningens nackdelar, som kom från kvinnornas mammor och ibland sjukvårdspersonal. Några av kvinnorna uppgav att de använt bröstmjölksersättning eller tänkt använda sig av det. Liksom Twamley et al. (2010) påpekar kan anledningen att använda bröstmjölksersättning bero på olika anledningar. Kvinnorna i undersökningen som tidigt introducerade bröstmjölksersättning uppgav som anledning att de var tvungna att återvända till arbetet, att de blev gravida eller de inte trodde att barnen blev mätta på endast bröstmjölk. Dock var det ingen som endast använde bröstmjölksersättning. Trots att kvinnorna har upplevt informationen från sjukvårdspersonalen som positiv är det 25

26 många som tyckte att de hade all kunskap de behövde om amning; de visste redan allt sedan tidigare och gjorde bara som de gjort innan. Detta för att deras egna mödrar och andra släktingar redan hade lärt dem om amning. Koranen påverkade också vad kvinnorna gjorde eller planerade att göra. I Koranen står det att en kvinna ska amma i två år, vilket också gjorde att flera av de intervjuade kvinnorna hade för avsikt att amma i två år om möjligt Mycket positivt framkom om informationen och vården som kvinnorna fått i Sverige. Det kom dock upp vissa negativa aspekter om svenska förhållanden som påverkar amningen. Något som påpekades var att man i Sverige inte hjälper varandra lika mycket inom familjen och bland vänner, vilket gör att kvinnor ofta inte har möjlighet att vara hemma och amma lika länge som i Somalia. Att amma sina barn blir helt enkelt stressigare i Sverige än i Somalia. Kunskap Författarna antog att flertalet av de intervjuade kvinnorna skulle använda bröstmjölksersättning snarare än att amma sina barn, men det framkom att majoriteten ammade sina barn eftersom de hade kunskapen om att amningen var mer fördelaktig för barnets hälsa än bröstmjölksersättning. Var denna kunskap kom ifrån berodde på i vilket land kvinnorna fött sina barn och om de hade haft kontakt med sjukvården eller inte. En stor del av kvinnorna hade påverkats av sin egen mammas matningssätt och lyssnat på hennes råd om amning. Även andra släktingar och vänner kunde påverka. Men gemensamt var att dessa påverkande faktorer var sammstämmiga: att amning var att föredra framför bröstmjölksersättning. Dock kunde man se luckor i deras kunskaper som skulle kunna åtgärdas med mera och bättre information (SOU 1993:86; Vårdguiden, 2010). Endast några av kvinnorna visste om att amning även är bra för mamman. Sjukvårdens roll Att vara i kontakt med sjukvården under och efter graviditeten var inte så vanligt bland dessa kvinnor. En del hade haft lite kontakt, andra ingen alls. Några hade fått information om amning från sjukvårdspersonalen under dessa få möten, andra hade bara fått hjälp under själva förlossningen. Att förlita sig på moderns eller andra släktingars traditioner och vanor rörande barnauppfödande ter sig då inte så konstigt. Kunskaperna om amning i Somalia hade ett mer traditionsbundet ursprung; det var något naturligt. Man ser och lär från andra. Något som kan ha spelat roll i kontakten med sjukvård är kriget som från och till har pågått i 26

27 Somalia. Sjukvården har mer eller mindre fallerat i landet (Läkare Utan Gränser, 2008). Även om hjälporganisationer finns etablerade i landet, är det inte säkert att de når fram till alla behövande. Några av kvinnorna i studien berättade om sin boendesituation i Somalia, att de bodde i en liten by där sjukvård inte fanns att tillgå och att de var tvungna att föda sina barn i hemmet. Det är förståeligt att dessa kvinnor inte har haft kontakt med sjukvård och således inte fått information om amning och bröstmjölksersättning, varför kunskapen om detta som sagt härrör från den egna släkten. Trots kriget finns sjukhus och läkare att tillgå, som inte tillhör hjälporganisationerna. En fråga författarna ställde var om det fanns något liknande svensk mödravård och barnavård i Somalia. Huruvida dessa skiljde sig eller liknade dem i Sverige fanns delade meningar om bland kvinnorna. Några menade att det inte fanns något liknande alls, andra att det fanns att tillgå men det var inte som i Sverige - det kostade pengar. Ytterligare andra menade att det var som i Sverige. En stor del av kvinnorna visste inte alls, eftersom de inte hade haft kontakt med sjukvården i Somalia eller alls fött sina barn i hemlandet. Författarna till arbetet menar att dessa delade meningar om mödravården och barnavården i Somalia naturligtvis beror på om kvinnan alls haft kontakt med sjukvården eller hur mycket kontakt hon haft, men också på att kvinnorna faktiskt bodde i olika delar av landet och sjukvården kan skilja sig åt mellan storstäderna och de små byarna. De kvinnor som fött sina barn i Sverige har i större utsträckning haft kontakt med sjukvårdspersonalen under graviditeten och barnens tidiga år. Genom personalen har de då fått information om amningens fördelar och varför det är att föredra före bröstmjölksersättning. I undersökningen framkom att de kvinnor som haft kontakt med och fått information via sjukvården till stor del tog till sig denna information. Detta styrker att vi inom sjukvården har stor möjlighet att påverka, och att uppmuntra till amning och kloka beslut kring amning och bröstmjölksersättning. En kvinna uppgav till och med att hon tänkt att ge bröstmjölksersättning, men att den svenska sjukvårdspersonalen hade avrått henne från att göra det. I Sverige måste personalen ge information om amning, och det är också visat att de kvinnor som fått information och råd om amning ammar i större utsträckning (Britton et al., 2009; Lagercrantz et al., 2008). 27

28 Matningssätt Alla kvinnor var nöjda med sin insats i barnauppfödning. De flesta av kvinnorna var glada över att ha ammat så mycket som de haft möjlighet till och att de gjorde det de kunde. Några kvinnor uttryckte missnöje och det handlade då om att de kände att de ammat sitt barn för kort tid och de uppgav även att de gärna hade ammat längre om det hade varit möjligt. 7.2 Metoddiskussion För att hitta alla deltagare till studien vände sig författarna till SFI, en skola där invandrare kan lära sig svenska. Författarna besökte skolan flera gånger och kom således i kontakt med många somaliska kvinnor som passade inklusionskriterierna studien hade. Dessa kvinnor fick information om studien som anges ovan och de som ville vara med intervjuades på plats, vilket var mycket smidigt både för författarna och kvinnorna. Dessa kvinnor kände i sin tur andra kvinnor i Uppsala med omnejd, som författarna kunde kontakta (snöbollseffekten) och besöka i hemmet för en intervju. Att intervjuerna genomfördes i kvinnornas hem eller i deras skola tror författarna gjorde att de kvinnor som kunde, kunde öppna sig i större utsträckning eftersom de vistades i en välkänd miljö. Att snöbollseffekten kunde användas underlättade författarnas arbete avsevärt. Två testintervjuer genomfördes, vilka inte ingick i resultatet. Dock gav dessa författarna möjlighet att eventuellt omformulera frågorna, ta bort eller lägga till frågor samt få en uppfattning om intervjuernas längd. Testintervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter. Författarna ansåg inte att någon ändring behövde göras efter att testintervjuerna genomförts. Intervjuerna med de somaliska kvinnorna varierade i längd och tog mellan ca 5 och drygt 10 minuter. Anledningen till att längden skiljde mycket var att kvinnorna hade olika god kunskap i svenska och några av kvinorna behövde använda tolk. Vissa talade mycket god svenska och kunde således utveckla sina svar vilket förstås gjorde intervjun längre. En del av kvinnorna hade svårighet att förstå och uttrycka sig på svenska vilket författarna upplevde som problematiskt eftersom intervjuerna blev stapplande och korta. Ytterligare några kvinnor behövde tolk för att kunna genomföra intervjun. När dessa intervjuer transkriberades insåg författarna att mycket tid hade lagts på när informanten och tolken pratade men inte så mycket att svara på frågorna. Naturligtvis är det svårt att anta att alla kvinnor skulle prata mycket och länge, särskilt som vissa kan ha svårt med språket. Det som underlättade var att antalet 28

29 kvinnor som valde att delta var högt, högre än det önskade och förväntade, och författarna kunde således ändå få ett omfattande material att analysera. Intervjuerna har gjorts individuellt utan yttre påverkan, även om tolk användes i några av fallen. Alla intervjuer transkriberades för sig men resultatet presenterades i en helhet efter att innehållsanalyser gjorts på samtliga intervjuer, samt att kategorier och teman formats. En lugn och trygg miljö eftersträvades av författarna eftersom kvinnorna då skulle känna sig mer avslappnade och våga öppna sig. Enligt författarna uppnåddes oftast en avslappnad situation under intervjutillfället, vilket kan ses som en styrka eftersom kvinnorna antas besvara frågorna mer sanningsenligt och omfattande. Detta stärker tillförlitligheten av undersökningen. Studien kan inte generaliseras till alla somaliska kvinnor på grund av att antalet deltagare var för litet. Ytterligare och mer omfattande forskning behövs för att nå mer tillförlitliga resultat. 8. Slutsats Somaliska kvinnor ammar sina barn i större utsträckning än ger dem bröstmjölksersättning. De är medvetna om fördelarna med amning och att bröstmjölksersättning kan ha negativa effekter. Kunskapen kommer från deras egna mödrar. Svensk sjukvårdspersonal är skyldig att informera och stötta mamman i barnauppfödandet. Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Framtida forskning behövs, dels för att kunna undersöka sjukvårdspersonals kunskap om somaliska kvinnors syn på amning och bröstmjölksersättning, dels för att underöka vilken information och vilka råd somaliska kvinnor behöver. 9. Klinisk implikation Resultatet av denna studie kan användas av hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med invandrade kvinnor för att information om amning och bröstmjölksersättning ska kunna förbättras. Personalen kan även utveckla bättre förståelse för kvinnornas handlande inom detta område. Vidare kan detta leda till att personalen bättre kan förklara varför en viss metod är att föredra. 29