Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Examensarbete Amning och bröstmjölksersättning: Uppfattning och bruk bland somaliska invandrare i Sverige En intervjustudie Författare: Charlotta Hallencreutz Cecilia Östlund Handledare: Pranee Lundberg Examinator: Clara Aarts Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp VT

2 Abstract Background: Breastfeeding has many advantages, for example, immune system is strengthed. Breast milk is very nutritional and adjusted to the infants need. Despite many advantages of breast milk many women chose not to breastfeed, instead they give their child infant formula. The reason for this may vary. Aim: To examine perceptions and practices among Somali women regarding breast feeding and infant formula. Method: An explorative and descriptive study with qualitative design was used. Purposive and snowballs samplings were used and 15 Somali women participated in the semi-structured study. Data were analyzed by using content analysis. Results: Four themes with nine categories emerged from the analysis. The themes were Breastfeeding is the best but infant formula was used, Learning about breastfeeding and infant formula, The role of Health care and Different ways to feed your child. The results show that the majority of the participants breastfeed or had breastfed their children, and that they are aware of the benefits. Only a few had used infant formula. The women s knowledge mostly derived from their mothers. The majority had not had any medical contacts. Conclusion: Health personnel can sometimes experience difficulties with reaching out to immigrant women, because they possess knowledge concerning infant feeding from their home country. The women can be affected by family and religious traditions. The task of health personnel is to show the women respect and understanding, because of their proceedings in child feeding. At the same time, they must give current information concerning breast feeding and infant formula. Keywords: Perception, practice, infant formula, breastfeeding, Somali women 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Det finns många fördelar med amning, bland annat stärks barnets immunförsvar. Bröstmjölken är näringsrik och anpassad till barnets behov. Trots amningens fördelar väljer många kvinnor att inte amma och istället ge bröstmjölksersättning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. Metod: En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Målmedvetet urval samt snöbollsurval användes och 15 kvinnor deltog i de semistrukturerade intervjuerna. En innehållsanalys användes. Resultat: Fyra teman med nio kategorier framkom under analysen. Dessa teman var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll och Olika sätt att mata sitt barn. Resultatet visar att majoriteten av informanterna ammar eller har ammat sina barn och att de är medvetna om amningens fördelar. Endast ett fåtal använde bröstmjölksersättning. Kunskapen kvinnorna hade kring detta kom främst från deras egna mödrar. Majoriteten hade inte haft kontakt med sjukvård. Slutsats: Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap om barnauppfödande från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Nyckelord: Uppfattning, bruk, bröstmjölksersättning, amning, somaliska kvinnor 3

4 Innehållsförteckning Abstract...2 Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Lista över Tabeller...6 Förkortningar Introduktion Mödravård och barnavård i Sverige Amning och dess fördelar Bröstmjölksersättning När kvinnor väljer att inte amma Konsekvenser av att inte amma Problemformulering Syfte och frågeställningar Syfte Metod Design Undersökningsgrupp Datainsamling Tillvägagångssätt Förförståelse Etiska överväganden Dataanalys...13 Tabell 1: Exempel på dataanalys Resultat...14 Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Klinisk implikation Tillkännagivanden...30 Författarna till detta arbete vill tacka samtliga kvinnor som intervjuades för sitt deltagande i studien. Vi vill även tacka de lärare från SFI som hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor på skolan. Slutligen vill vi ge ett varmt tack till Nisriin, som även hon hjälpte oss att komma i kontakt med somaliska kvinnor, men framför allt hjälpte oss att tolka när det behövdes Referensförteckning...31 Bilaga Bilaga Bilaga

5 5

6 Lista över Tabeller Tabell 1. Exempel på dataanalys Tabell 2. Karakteristika över deltagarna Tabell 3. Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och börstmjölksersättning. Förkortningar WHO World Health Organization BVC Barnavårdscentralen MVC Mödravårdscentralen UNICEF United Nations international Children Emergency Fund 6

7 1. Introduktion Somalia är ett nordöstligt afrikanskt land med en total population på ca 8,5 miljoner människor, varav drygt 50 % är kvinnor i fertil ålder. Antalet födslar per 1000 personer är 43 och varje kvinna föder i genomsnitt 6,5 barn per livstid. Enligt WHO är sannolikheten att ett barn avlider inom fem år efter födseln 145 per 1000 (Världshälsoorganisationen, 2008; Central Intelligence Agency, 2010). Konflikterna i Somalia har lett till att landets hälso- och sjukvård har fallerat. Den sjukvård som finns är privat och således dyr varför Läkare Utan Gränser har blivit landets största offentliga vårdgivare. En stor del av landets yngsta lider av undernäring. Läkare Utan Gränser har byggt upp mödravårdsenheter och barnavårsdenheter runt om i landet (Läkare Utan Gränser, 2008) Sverige har tagit emot invandrare från Somalia sedan 1940-talet. Invandringen har varit stabil sedan dess, men på grund av inbördeskrigets början i skiftet 1980/1990-tal ökade invandringen drastiskt. Efter 2007 kom ytterligare en våg på grund av att kriget åter blossade upp. Drygt somalier bor i Sverige och 50 % av dem är kvinnor (Sida, 2010; Statistiska Centralbyrån, 2008). Dessa kvinnor är de som föder flest barn per kvinna i Sverige. De somaliska kvinnor som föder barn i Sverige skiljer sig inte märkbart från dem som föder i sitt hemland; de flesta föder vaginalt och barnen som föds är normalviktiga. Dock väljer somaliska kvinnor i större utsträckning att föda utan smärtlindring. Antalet dödfödda barn är också högre än hos svenska kvinnor, vilket kan ha flera olika orsaker, enligt artikelns författare. Somaliska kvinnor söker sjukvård i ett senare skede under graviditeten och har svårt att kommunicera med sjukvårdspersonalen. Viktiga upplysningar om barnets hälsa eller restriktioner kan således missuppfattas (Small et al., 2008). 1.1 Mödravård och barnavård i Sverige Alla gravida kvinnor i Sverige har rätt till mödrasjukvård. Kvinnan får under flera tillfällen av graviditeten träffa en barnmorska som tar olika prover för att kontrollera att mamman och barnet mår bra. Möjlighet att träffa läkare eller gå med i en föräldragrupp finns också. Kvinnan träffar oftast en barnmorska några gånger efter att barnet är fött och får även kontakt med en barnavårdscentral. Barnavårdscentralen svarar för alla kontroller och yngre barns hälsa. En läkare, barnsjuksköterska eller distriktssjuksköterska kontrollerar regelbundet hur 7

8 barnet växer och utvecklas och man kan som förälder få råd och stöd om bland annat amning och nutrition (Vårdguiden, 2010). UNICEF med stöd av WHO har initierat en aktion, en praktisk uppföljning av Barntoppmötet 1990, som kallas Baby Friendly Hospital Initiative (Amningsvänliga sjukhus). Dess övergripande syfte är att öka förekomsten av amning genom att påverka hälso- och sjukvårdens rutiner, riktlinjer och handlingssätt angående amning, speciellt den vård som rör mödrar och nyfödda barn. Ett centralt dokument i aktionen är Att skydda, stödja och främja amning. Mödra- förlossnings-, BB och barnavårdscentralens viktiga roll och har till syfte att skydda och främja amning samt att beskriva vad som ska göras för att mödrarna ska få viktig information och uppmuntran. Myndigheterna i varje land bör se till att vårdpersonalen har god utbildning om amning, att mammor får information och amning och stöd av vårdpersonalen under den tiden barnet är spädbarn, att hälso- och sjukvården har tydligt utformade rutiner som kan öka amningens spridning och längd. Vårdpersonal har en unik position att påverka och uppmuntra beslut kring amning (SOU 1993:86). 1.2 Amning och dess fördelar De flesta mödrar kan amma sina barn, men trots att både mamman och barnet gynnas av det väljer många att inte amma (Lagercrantz, Hellström-Westas & Norman, 2008). Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn eftersom den innehåller proteiner, mineraler, fett och vitaminer. Bröstmjölkens sammansättning ändras under dagens och månadens gång så att den ständigt är anpassad till barnets näringsbehov (Renfrew, Fischer & Arms, 1998). Barnet blir varmare och lugnare av amning, blodsockret stabiliseras och amningsreflexerna stimuleras. Barn som ammas får även generellt ett mer effektivt immunförsvar, eftersom bröstmjölken innehåller antikroppar (Lagercrantz et al., 2008). Undersökning visar att barnets hjärna påverkas positivt av amning. Förlossningen är ett trauma för barnet och amning kan lindra och läka chocken. När barnet suger på bröstet frisätts också olika hormoner som stimulerar barnets tillväxt och skapar lugn och tilltro. Barnet stärks också emotionellt av amning och relationen till mamman styrks (Renfrew et al., 1998). Även mamman drar nytta av att amma sitt barn. Fördelarna är till exempel att livmodern drar ihop sig snabbare, att blödningen efter förlossningen upphör fortare och att de hormonerna som utsöndras under amningen skapar en känsla av lugn (Renfrew et al., 1998). Studier har 8

9 visat att amning minskar risken för bröstcancer, cancer i livmodern och höftfrakturer (Britton, McCormick, Renfrew, Wade, & King, 2009). Det finns många åsikter rörande amning; således finns också många olika synsätt och råd kring hur man bör amma. Livsmedelsverket i Sverige har rekommenderat att mamman ska amma, om möjligt, exklusivt i sex månader och sedan i kombination med mat upp till att barnet är ett år eller äldre (Livsmedelsverket, 2010). 1.3 Bröstmjölksersättning Artificiell bröstmjölksersättning lanserades i USA i slutet av 1800-talet, vilket förde med sig att kunskaperna om amningen minskade. I början av 1900-talet introducerades nya rön om amning på de svenska sjukhusen, där allt fler kvinnor nu valde att föda barn. Dessa handlade bland annat om att reglera amningens frekvens och att rutinmässigt ge artificiella tillägg i flaska. Dessa råd gavs även i andra västerländska länder och spreds således till utvecklingsländer runt om i världen Samtidigt började kvinnor i större utsträckning yrkesarbeta och schemalagd amning blev svårare att upprätthålla vilket bidrog till att modersmjölksersättningen i större utsträckning användes. Den artificiella bröstmjölksersättningen introducerades i Sverige på 50- och 60-talen (Renfrew et al., 1998). UNICEF har framtagit 10 steg för en lyckad amning, i och med aktionen om amningsvänliga sjukhus. Steg sex lyder Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt påkallat. Artificiell mat är definierat som föda som ges istället för bröstmjölk och detta kan till exempel vara bröstmjölksersättning, vatten eller mjölk. Många faktorer påverkar beslutet att använda bröstmjölksersättning, till exempel medicinska råd, familjens åsikter, viljan att snabbt återgå till arbetet eller reklam från företag. Bröstmjölksersättning är särskilt vanligt att kvinnor använder i U-länder i Afrika eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. (Remmington & Remmington, 2009). 1.4 När kvinnor väljer att inte amma Något som kan påverka amningen negativt är om vårdpersonalen har dålig kunskap om amning och ger felaktiga råd (Lagercrantz et al, 2008). De kvinnor som har fått stöd och undervisning om amning av sjukvårdspersonal ammar i större utsträckning och längre. WHO 9

10 har utarbetat en kurs om amning, vilket i studier har visat sig vara effektiv för att utbilda professionella (Britton et al., 2009). Dock är den allra viktigaste faktorn vilket stöd kvinnan har från sina närmaste (Lagercrantz et al., 2008) och sjukvårdspersonal och lekmän kan med fördel stötta och utbilda kvinnan tillsammans (Britton et al, 2009). Stödet från sjukvårdspersonal kan ses som en faktor som spelar stor roll hos dem som ammade (Twamley, Puthussery, Harding, Baron & Macfarlane, 2010). Stöd och information som ges direkt till kvinnan, snarare än via telefon eller brev, är mer effektiv (Britton et al., 2009). Stora skillnader mellan olika kulturer kan ses angående huruvida mammorna ammar eller ej, även om de fysiologiskt skulle kunna det. Amningen har i många länder påverkats kommersiellt, varför en internationell barnmatskod framtogs I Sverige tillämpas den genom att vårdpersonal är skyldiga att ge information om amning. Modersmjölksersättningar ska endast rekommenderas om det är medicinskt nödvändigt eller om föräldrarna kräver eller önskar detta (Lagercrantz et al., 2008). När kvinnorna väljer att ge sina barn bröstmjölksersättning trots att de är medvetna om fördelarna om exklusiv amning kan det bero på flera olika saker. Kvinnan kan ha svårt att amma eller kan inte amma alls. Hon kan uppleva det genant att amma eller upplever att amningen stör henne så mycket i livet. Det kan också vara så att kvinnan blir påverkad av andra kvinnor i familjen som använt bröstmjölksersättning (Twamley et al., 2010). Anledningen till att mamman väljer att inte amma kan som nämnts ha flera olika orsaker, men enligt en studie gjord i USA (Li, Fein, Chen & Grummer-Strawn, 2008) är den vanligaste orsaken laktationsproblem eller näringsrelaterade problem. Mamman kan ha svårt att få igång mjölkproduktionen eller uppleva att barnet inte är tillfreds med endast bröstmjölk och väljer därför att påbörja alternativa matningsmetoder. Man har sett att kunskaperna hos sjukvårdspersonal många gånger inte är tillräcklig, oberoende av vilken typ av vårdenhet, och att det därför anses behövas mer utbildning i ämnet för alla yrkeskategorier och på alla nivåer inom sjukvården (Silvestre, Carlvalhaes, Venancio, Tonete & Parada, 2009). 1.5 Konsekvenser av att inte amma Forskning har visat att bröstmjölkersättning innebär en hälsorisk för barnet. Barn som inte ammas löper större risk att drabbas av olika åkommor som kräver sjukhusvård. Risken att dö 10

11 av diarré eller respiratoriska sjukdomar ökar också. (Brunken, Silva, Franca, Escuder & Venancio, 2006; Remmington et al., 2009). Barn som får bröstmjölksersättning minskar ofta i vikt och studier har visat att barn som exklusivt ammas har bättre hälsa än de barn som får bröstmjölksersättning och bröstmjölk eller bara bröstmjölkmjölksersättning (Remmington et al., 2009). Dock kan det vara så att bröstmjölk inte är tillräckligt för att ge barnet den näring han eller hon behöver efter sex månaders ålder (Brunken et al., 2006). 1.6 Problemformulering Arbetet utförs för att upptäcka mer kunskap om hur kvinnor från Somalia ser på och använder sig av bröstmjölksersättning och amning. Detta för att sedan kunna ge bättre information om ämnet till denna grupp kvinnor. Det finns en brist i sjukvårdspersonalens kunskap om hur somaliska kvinnor ser på och använder sig av bröstmjölksersättning. 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar och bruk bland somaliska invandrarkvinnor i Sverige rörande amning och bröstmjölksersättning. 3. Metod 3.1 Design En explorativ och deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. 3.2 Undersökningsgrupp Målmedvetet urval användes i valet av deltagare bland somaliska invandrarkvinnor. Författarna vände sig i första hand till SFI (Svenska för invandrare) i Uppsala stad, liksom ett snöbollsurval, i sökandet av deltagare till undersökningen. Var i Uppsala kvinnorna bodde hade ingen relevans. Följande inklusionskriterier användes för en undersökningsgrupp bestående av 15 kvinnor. Detta ansågs vara ett rimligt antal deltagare till studien, då studiens omfattning och tidsperiod var begränsad. Kvinnorna var första generationens invandrare från Somalia, de var 18 år eller äldre, de hade ett eller flera barn som är födda 1995 eller senare och de kunde tala svenska 11

12 eller engelska, ibland till viss del med hjälp av tolk. 3.3 Datainsamling Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade, individuella intervjuer. Intervjuerna bestod av 12 frågor som varje kvinna besvarade enskilt och utan yttre påverkan. Frågorna utformades av författarna. Frågorna tog upp mödravård och barnavård, information och rådgivning angående amning och bröstmjölksersättning, bruket av amning och bröstmjölksersättning samt om det har funnits någon yttre påverkan i form av exempelvis familj och vänner. Två testintervjuer har genomförts för att se hur ett möjligt utfall på intervjun kommer att bli. Testintervjuerna gav författarna möjlighet att analyserna intervjuns utformning och frågornas lämplighet samt göra eventuella ändringar. Intervjuernas längd var mellan 10 och 15 minuter. Testintervjuerna ingår ej i resultatet. 3.4 Tillvägagångssätt Författarna kontaktade en ansvarig lärare på SFI och fick då möjlighet att besöka skolan i syfte att hitta deltagare till studien. Författarna gav även muntlig och skriftlig information till eleverna på skolan (bilaga 2). De kvinnor som efter detta var intresserade att delta i studien fick skriva på en samtyckesblankett där de godkände sitt deltagande (bilaga 3). Författarna tog även kvinnornas kontaktuppgifter för att kunna bestämma tider då de enskilda intervjuerna kunde ske. Genom SFI fick författarna kontakt med åtta kvinnor som intervjuades på enskilda platser i skolan. Tack vare dessa kvinnor fick författarna kontakt med ytterligare sju kvinnor. Detta kallas snöbollseffekt och betyder att författarna, efter tips från de kvinnor som redan intervjuats, kontaktade vänner och bekanta. Dessa kvinnor fick samma information som alla andra samt skrev på en samtyckesblankett. Intervjuerna utfördes i kvinnornas hem. Intervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter att genomföra. Medverkande i varje intervju var den deltagande kvinnan, intervjuaren, en sekreterare och vid vissa intervjuer även en tolk. Tolken var en bekant till en av författarnas familj. Språket som talades under intervjuerna var antingen svenska eller engelska beroende på vad kvinnan kände sig mest bekväm med. 12

13 Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare. Innan en intervju påbörjas fick kvinnan återigen information om studien, etiska överväganden och intervjuns genomförande (bilaga 1 och 2). Mallen för intervjuerna som genomfördes visas i bilaga 1. Den intervjuande fick dels svara på de frågor som författarna utformat, dels ge egna synpunkter. Tid för frågor gavs både före och efter intervjun. De intervjuer som gjordes på engelska översattes till svenska innan analysen påbörjades. 3.5 Förförståelse En uppfattning författarna har i förhand utifrån olika föreläsningar som givits under utbildingens gång är att många kvinnor blir påverkade av reklam från stora företag som säljer bröstmjölksersättning och får kvinnor att tro att detta är det bästa för deras barn. Författarnas antagande inför detta arbete blir således att många somaliska kvinnor använder sig av bröstmjölksersättning istället för amning (Magne Holme & Krohn Solvang, 1986). 4. Etiska överväganden Då ämnet amning och bröstmjölksersättning av vissa kvinnor kan upplevas känsligt eller stötande kommer författarna noggrant att försäkra deltagarna om att medverkan i studien är helt frivillig och att det när som helst under processen är möjligt att avbryta denna medverkan. Deltagarna kommer även att benämnas anonymt under hela processen. Alla uppgifter och information som deltagarna uppger behandlas konfidentiellt. Studien har inte för avsikt att uppge personuppgifter eller innefatta personer under 18 år, varför godkännandet av en etisk kommitté inte är nödvändig (Centrala Etikprövningsnämnden, 2003). Banden på vilka intervjuerna spelas in kommer att förstöras när studien är avslutad. En handledare från Uppsala universitet kommer att övervaka arbetets gång. 5. Dataanalys Författarna delade upp intervjuerna och transkriberade den auditiva data genom att lyssna igenom dem och föra över dem ordagrant till pappersformat. Författarna jämförde sedan transkriberingarna med varandra och läste därefter igenom texterna flera gånger, för att skapa en helhetssyn över innehållet. Sedan startade analysfasen där en innehållsanalys genomfördes 13

14 enligt Graneheim och Lundman (2004). Denna metod innebar att intervjutexterna kodas till övergripande meningsenheter som sedan kondenserades för att bevara kärnan i meningsenheterna. Koder identifierades från meningsenheterna. Med utgångspunkt i koderna kunde subkategorier urskiljas och dessa kunde sedan delas in i kategorier som gav uttryck för textens innehåll. Exempel på dataanalys återfinns i Tabell 1. Tabell 1: Exempel på dataanalys Tema Olika sätt att mata sitt barn Kategori Matningssätt Under- Amning och Matningssätt i Mammans Nöjd med Vänners kategorier bröstmjölks- Somalia matningssätt matningssätt matningssätt ersättning Koder Ammade och Kopp och Mamman Mycket nöjd. Gjorde lika. gav bröstmjölk- sked. ammade och Nöjd. Pratat med sersättning. Ej flaska. gav mjölk i Nöjd med vännerna om Bröstmjölks- kopp. hur hon amning. ersätning. Gjorde lika. matat. Vännerna Blev gravid och Jag gjorde Amning har ammade lite gav barnet som min gjort att jag längre. bröstmjölks- mamma. känner mer Gjorde olika. ersättning. Mamman kärlek. hade mycket Gjorde det mjölk i hon kunde. brösten. 6. Resultat För att göra resultatet mer levande och för att styrka trovärdigheten har författarna valt att inkludera citat från några av intervjuerna. För att inte försvåra läsarnas förståelse av citaten har författarna valt att försvenska dem, men ändå behållit så mycket som möjligt av kvinnans egna ord. Från vilken intervju varje citat kommer ifrån anges i parantes, där kvinnans ålder och antal barn uppges. Om kvinnan valt att inte tala om ålder och antal barn, har dessa citat 14

15 angivits med en siffra mellan ett och tre istället. De flesta kvinnor var mellan 30 och 40 år gamla (60 %). 6 % av kvinnorna (n=3) valde att inte lämna uppgift om sin ålder liksom antalet barn de hade. 46 % av kvinnorna (n=7) hade mellan 3 och 6 barn. Endast en kvinna hade barnbarn. De flesta av kvinnorna (60 %) har varit i Sverige i mindre än 5 år. Tabell 2: Karakteristika över deltagarna Karakteristika Antal deltagare Procent Ålder Under 30 år 2 13% år 9 60% Över 40 år 1 6% Ingen uppgift om ålder 3 20% Antalt barn Färre än 3 barn 3 20% 3-6 barn 7 46% Fler än 7 barn 2 13% Har barnbarn 1 6% Ingen uppgift om antal barn 3 20% Vistelse i Sverige Kortare än 5 år 9 60% 5-10 år 3 20% Längre än 10 år 3 20% Fyra teman rörande somaliska kvinnors uppfattning och bruk angående amning och 15

16 bröstmjölksersättning utformades. Dessa var Amning är bäst men bröstmjölksersättning används, Inlärning av amning och bröstmjölksersättning, Sjukvårdens roll samt Olika sätt att mata sitt barn. Tabell 3: Deltagarnas uppfattning och bruk om amning och bröstmjölksersättning. Teman Kategorier Antal Antal underkategorier koder Amning är bäst men Fördel med amning 1 2 bröstmjölksersättning men det gick inte alltid. används. Faktorer som påverkar 8 11 Inlärning av amning Råd och stöd 7 6 och bröstmjölksersättning Kunskap 7 8 Information 9 10 Sjukvårdens roll Sjukvård 4 20 Olika sätt Matningssätt att mata sitt barn Amningsperiodens längd 2 6 Amning är bäst men bröstmjölksersättning används 16

17 Detta tema består av två kategorier: fördel med amning men det gick inte alltid och faktorer som påverkar. Fördel med amning men det gick inte alltid Amning uppfattades av de flesta kvinnorna som något positivt och viktigt. De hade en vilja och för avsikt att amma länge men det gick inte alltid att genomföra, till exempel på grund av att bröstmjölken sinade eller att kvinnan var tvungen att återvända till arbetet. En allmän uppfattning och kunskap var att barnet blev friskare och skulle klara sig från många sjukdomar om det ammades så länge som möjligt. En annan kvinna berättar om amningens fördelar för mamman och att hon har blivit informerad av en läkare om detta. jag kommer ihåg att min mamma sa att det är bra att amma barnen, det är bra för hjärnan, för allt, kroppen, barnen blir frisk. Och en läkare sa också detta till mig. (33- årig kvinna med ett barn). Flera av kvinnorna berättade om sin syn på bröstmjölksersättning och vilken information de fått om det. En rådande syn är att amning är det bästa för barnet, dels för att barnet blir mätt, dels för att bröstmjölken skyddar barnet från sjukdomar men även för att bandet mellan mor och barn stärks. Bröstmjölksersättning var däremot något som var mindre bra för barnen, ibland inte alls bra. Bröstmjölksersättning är inte bra. Det är dåligt. Man får inte friska barn då. Då blir barnen förkylda ibland, det är inte bra att ge dem flaskan. Det sa dem i Somalia också. (Kvinna 2). Faktorer som påverkar Några av de deltagande tog upp Koranens betydelse i valet att amma eller inte och att det som står i Koranen har påverkat dem. Flera kvinnor berättar att deras mamma eller någon sjukvårdspersonal har rått dem att amma i två år. Dessa har dock inte nämnt att det är Koranen som säger att en kvinna ska amma i två år. Det står i Koranen att man ska amma i två år. Står det i Koranen. Amma måste man, man måste amma Om du inte kan amma i två år så kan du ge bröstmjölksersättning, 17

18 annars måste du amma. (39-årig kvinna med nio barn). En annan kvinna berättar: det står också i Koranen att man ska amma två år Enligt islamska tron Men kan man inte då Jag skulle ammat ett år, två år, om det hade gått för mig. (29-årig kvinna med fem barn). Trots att den allmänna synen bland deltagarna var att amning var mer fördelaktig för barnet än att ge bröstmjölksersättning, valde ändå många av kvinnorna att ge sina barn bröstmjölksersättning, av olika anledningar. när jag födde första barnet ammade jag och gav även bröstmjölkersättning. Barnet grät mycket och jag trodde att det kanske inte räckte till med att jag ammade, så därför gav jag sedan bröstmjölksersättning. (30-årig kvinna med tre barn). Inlärning av amning och bröstmjölksersättning Detta tema gäller tre kategorier: råd och stöd, kunskap och information. Råd och stöd Kvinnorna påverkades av traditioner inom familjen och främst av sin egen mamma. Några kvinnor fick mycket hjälp och råd av sin mamma då de fick barn, andra mindes inte hur deras mamma gjorde utan fick istället hjälp och råd av andra släktingar, grannar, vänner och sjukvårdspersonal. De fick råd om vikten att amma och varför detta är så viktigt. Råden handlade mycket om att barnets hälsa förbättrades av amning samt att mamman och barnet kommer närmare varandra. jag gjorde som min mamma gjorde, jag och min mamma var grannar och när jag födde barn hjälpte hon mig hela tiden och jag gjorde som hon gjorde, hon gav mig många råd om hur jag skulle göra med barnen. (39-årig kvinna med nio barn). Kunskap 18

19 Många av kvinnorna som deltog i studien hade kunskaper om att det är mycket bra för barnets hälsa att amma, till exempel att det är bra för barnets immunförsvar och att det skyddar barnet mot en del sjukdomar. En av kvinnorna tog även upp att mamman gynnas av att amma sitt barn. Det är också bra för mamman, för om du ammar barnet i två år så blir du inte gravid. Läkarna berättade det här. (Kvinna 3). Även om många kvinnor hade kunskap om amning och amningens fördelar för både mamman och barnet framkom brister i kunskapen, både hos kvinnorna själva och hos deras vänner. Mina vänner en del av dem nuförtiden tycker inte folk om att amma sina barn Men förut var de tvungna att amma för att de inte visste att man skulle ge barnet mat då det är sex, sju eller åtta månader. (Kvinna 3). Några kvinnor hade spridit sin kunskap om amningens fördelar till andra kvinnor. En av kvinnorna hade även försökt övertala kvinnor som var emot amning att de borde amma. Hon förklarade för dem varför amning är så bra för barn. Anledningen till att dessa kvinnor inte ville amma var till exempel att de inte vill att utseendet skulle förändras. Jag sa till mina vänner att det är bättre att amma barnen än att ge dem flaskan. En del lyssnade. (Kvinna 3). Kunskaper om hygienaspekter kring att ge bröstmjölksersättning kom fram i några av intervjuerna. De visste att det är viktigt att barnen inte är smutsiga då de äter och att man måste blanda bröstmjölksersättningspulvret med rent vatten. Information Kvinnorna lyssnade även ofta till det sjukvårdspersonal informerade om då de var i kontakt med sjukvården i samband med graviditet, barnafödande och kontroller av barnen efter födseln. Läkarna sa att det är bra att amma och det är bättre att amma barnen för att det är bättre för deras hälsa.. (Kvinna 3). 19

20 De kvinnor som hade erfarenheter från både den somaliska och den svenska sjukvården berättade att sjukvårdspersonalen i Somalia hade sagt att det är bra att amma och i Sverige sa de att man bör amma barnet exklusivt i sex månader. Ja. Läkaren sa att jag skulle amma I Somalia sa även min mamma det De säger amma och det är mycket bra att amma och det är mycket viktigt för barnen att man ammar Detta sa dem även i Sverige. Men i Sverige sa dem även att barnen ska amma exklusivt i sex månader (30-årig kvinna med fyra barn). En del av kvinnorna födde sina barn i Somalia och hade endast varit i kontakt med sjukvården där, andra hade barn födda i båda länderna och hade då varit i kontakt med sjukvården i båda länderna. Det fanns även några som hade fött alla sina barn i Sverige och då endast hade haft kontakt med den svenska sjukvården. Ytterligare några hade inte haft någon kontakt med sjukvården alls. Några kvinnor som fött barn både i Somalia och Sverige berättade att de fick information om amning och bröstmjölksersättning, ibland av mamman, ibland av en sjukvårdspersonal. Den kunskapen de fick tog de med sig till Sverige och kände således att de inte behövde ta till sig informationen de fick av svensk sjukvårdspersonal. i Somalia och här. Vi vet själva. Ja, automatiskt, när vi får barn jag har sett mina släktingar, mina grannar eller familjen när de har fått barn. Att de oftast ammar. Jag har sett och kollat och gjort automatiskt som de. (39-årig kvinna med fem barn). När det gäller bröstmjölksersättning berättade en av kvinnorna om hur hennes uppfattning påverkats av reklam på radion för bröstmjölksersättning. Hon lyssnade på radion och hörde reklam för bröstmjöksersättning där budskapet var att det är något som är bra för barnet och där uppmaningen var att köpa detta. Jag lyssnade på radio och fick veta att mjölk är bra för barnen. Om man har pengar. Om man inte har pengar så kan barnen inte dricka mjölk Alltså bröstmjölksersättning. Om man har pengar, man köper till barnen om man inte har pengar vad ska man göra? (39-årig kvinna med nio barn). De kvinnor som fått information om bröstmjölksersättning påpekar att informationen kan skilja sig mellan Somalia och Sverige. 20

21 Nej. En läkare i Sverige sa att man inte ska ge bröstmjölksersättning, utan att man bara ska amma. I Somalia sa de att man kunde amma och ge mjölk. Det spelade ingen roll. Men det är mycket viktigt att amma, det sa de även i Somalia. (30-årig kvinna med fyra barn). Informationen kvinnorna fått rörande amning och bröstmjölksersättning var olika, beroende på om informationen gavs i Somalia eller i Sverige. Informationen som de fått om amning var väldigt varierande, särskilt den information som kvinnorna fick i Somalia. Många fick information om att amning är viktigt, medan andra fick information om att det inte spelade stor roll ifall de ammade eller gav bröstmjölksersättning. En del fick ingen information alls i Somalia, utan gjorde vad de kunde utifrån sin egen kunskap. Jag fick ingen information i Somalia jag har bara gjort själv i Sverige sa de att här måste du amma... Det är för barnen att amma, då blir de starkare och friskare de sa samma sak här i Sverige. (23-årig kvinna med tre barn). En av kvinnorna berättade att hon i Sverige fått information om att det är bra för barnen att amma och dricka mjölk, men om man börjar med flaska blir det sedan svårare att amma. En skillnad som togs upp var vem det var som gav informationen. I Somalia kom kunskapen och informationen om amning ofta från deras egna mödrar, släkt och vänner. Detta är en skillnad från Sverige, där det vanligtvis är en läkare som förklarar hur man ammar. I Somalia var det ingen läkare som förklarade hur man ammar, såsom det är i Sverige. Det är mamman som hjälper till först när man ska gifta sig. Mamman är den som mest hjälper till. Läkare säger ingenting (39-årig kvinna med nio barn). Sjukvårdens roll Detta tema består av en kategori: sjukvård. Hur mycket kontakt kvinnorna haft med sjukvården runt graviditeten och förlossningen skiljde sig beroende på om kvinnan fött barn i Somalia eller Sverige. För de som fött barn i Somalia berodde skillnaden på om de bodde i en by eller i en stad och om de fött sina arn i hemmet eller på sjukhus. Sjukvården i Somalia och Sverige skiljer sig mycket åt. Då frågan 21

22 om det finns motsvarande BVC och MVC i Somalia ställdes så svarade kvinnorna olika, en del berättade om hur det är likadant som i Sverige, medan många svarade att det inte finns något motsvarande MVC och BVC i Somalia. Det finns inget motsvarande mödravårdscentralen och barnavårdscentralen i mitt hemland. (32-årig kvinna med ett barn). En av kvinnorna berättade om att det inte finns barnavård och mödravård i Somalia nu när det är krig och att de bara gick till läkaren då barnen blev sjuka. En annan kvinna berättade att hon i Somalia besökte mödravården och barnavården när hon och hennes barn blev sjuka och under graviditeten besökte hon dem varje månad. I Somalia, finns det något som liknar barnavårdcentral och mödravårdcentral, det är samma. När barnen... när mamman är gravid, eller när barnen är små, går man till en doktor i Somalia. Nej, jag bodde i en liten by... inte i en stad. Nej jag kunde inte gå dit. Men när jag födde min flicka fick hon en spruta när hon var ett år. (39-årig kvinna med fem barn). En av kvinnorna tog även upp den ekonomiska aspekten och skillnaden mellan BVC och MVC i Sverige och Somalia. Hon menade att de undersökte barnet på samma sätt i Somalia som i Sverige, men att det i Somalia kostade pengar att besöka sjukvården. I Somalia tittade de på magen, de tittade på barnet I Somalia kostar det pengar men kostar det inget, ja, inte samma. (30-årig kvinna med fyra barn). Den enda kontakt som en del av kvinnorna som födde sina barn i Somalia hade haft med sjukvården i samband med graviditeten var just under själva födseln. En av kvinnorna berättade att hon födde sina barn hemma och att hon då fick hjälp av två barnmorskor, men att hon inte fick någon mer hjälp före och efter hon fått barnen. En kvinna berättade om att hon tänkte ge sitt barn bröstmjölksersättning. Hon kom sedan i kontakt med sjukvården i Sverige där personalen rådde henne att inte ge barnet bröstmjölksersättningen. 22

23 När jag kom till Sverige så tänkte jag först ge bröstmjölksersättning till mitt barn, men de sa att jag inte fick det. Så då ammade jag istället. (23-årig kvinna med tre barn). Olika sätt att mata sitt barn De två kategorier som kom fram under det här temat är matningssätt och amningsperiodens längd. Matningssätt Kvinnorna hade en genomgående positiv syn på amning. De flesta av kvinnorna ammade och de som inte gjorde det uppgav att de hade velat amma sina barn om det hade varit möjligt. Även kvinnornas egna mödrar ammade dem när dem var små, förutom något enstaka undantag då det inte gick att amma. Första gången tänkte jag att jag skulle amma. När jag ammade, kände jag barnets kärlek, då kom närheten och jag ville amma länge men tyvärr så blev det inte. Jag hade inte mycket mjölk. (36-årig kvinna med fyra barn). Kvinnorna ammade mellan fyra månader till fyra år: En del ammade exklusivt och andra både ammade och använde sig av bröstmjölksersättning ungefär lika mycket. Flera av kvinnorna hade ambitionen att amma i två år. i två år, upp till tre år, fyra ibland. Alla har jag ammat, men tre av barnen har ammat i fyra år. Bara ammat, bara bröst. (39-årig kvinna med fem barn). Ett fåtal av kvinnorna använde sig endast av bröstmjölksersättning, framför allt på grund av att de hade för lite bröstmjölk. En kvinna ammade sina barn i ett år tills hon blev gravid igen, och efter det fick de börja äta bröstmjölksersättning. En av de andra kvinnorna uppgav att hon ammade sina barn när de var små men att hon efter fyra månader även började ge dem lite mat. De fick även bröstmjölksersättning som extra tillägg. Ekonomins betydelse för om man i Somalia ger sina barn bröstmjölksersättning eller inte togs upp i en av intervjuerna. 23

24 Första barnet ammade jag bara en månad sen använde jag bröstmjölksersättning Jag hade det bra då och köpte bra mjölk och ammade också, samtidigt. Den första fick inte amma mycket, men de andra fick amma och så fick de samtidigt den där bröstmjölksersättningen. (39-årig kvinna med nio barn). Alla kvinnor som var med i undersökningen var nöjda med hur de hade matat sina barn när de var små. Att de var så nöjda med hur de gjort berodde bland annat på att de tyckte att de gjort vad de kunnat för barnen, att allt har gått bra och att barnen är friska. En del av dem tyckte även om att amma, de tyckte det var roligt. Amningsperiodens längd Kvinnorna fick frågan om de visste hur deras vänner gjort. De flesta berättade då att deras vänner ammat eller ammar sina barn. Ja, en del av mina vänner ammar mycket, en del har mycket mjölk så alla är olika. Jag känner en som ammande nästa fyra år. (skratt) Nej men de tycker att det är roligt faktiskt att amma sina barn länge. (29-årig kvinna med fem barn). En kvinna berättade att hennes vänner inte ammade så länge eftersom de var tvungna att återvända till sina arbeten. Ja det är inte så bra. De kanske ammade i sex eller sju månader, det är inte samma sak. Ibland kanske de var tvungna att jobba, eller så var det stressigt. De hann inte amma. Efter sju månader slutade de. (Kvinna 2). En annan kvinna berättade att det inte är lika i Somalia och Sverige. I Somalia har många kvinnor släktingar som hjälper till och man därför kan stanna hemma och amma barnen i ett och ett halvt år och först därefter återvända till arbetet. Hon menade att i Sverige har man inte släkt och vänner som hjälper till på samma sätt och därför är man kanske stressad när man går till jobb eller skola och hinner inte amma lika mycket som i Somalia. Hon tyckte att det var stressigt i Sverige. 7. Diskussion 24

25 Resultatet visar att amning var något de flesta av kvinnorna använt sig av och som de hade en positiv inställning till. Vart kvinnorna fått informationen om amning och bröstmjölksersättning skiljde sig mycket åt beroende på många olika faktorer såsom exempelvis i vilket land de födde sitt barn, samt om de bodde i en liten by eller i en stad. De flesta kvinnor hade fått stora delar av sin kunskap från sina mammor. Dock uppvisade ändå kvinnorna relativt lika kunskaper om amning och bröstmjölksersättning. Många av kvinnorna hade fått informationen om att bröstmjölksersättning inte är att föredra och det var inte heller många som använde sig av det. 7.1 Resultatdiskussion Faktorer som påverkar Kvinnorna i detta arbete ammade i allmänhet, även om frågan om bröstmjölksersättning kom upp. En allmän uppfattning som författarna tror finns i världen är att stora företag som producerar bröstmjölksersättning marknadsför sina produkter i länder där utbildningsnivån inte är så hög och där kunskapen om amning verkar låg. Marknadsföringen riktas då mot nyförlösta kvinnor som tros ska kunna köpa bröstmjölksersättning. Endast en kvinna i denna undersökning uppgav att hon hört reklam på radion om bröstmjölksersättning och påverkats att köpa på grund av det. Enligt Remmington & Remmington, 2009, är bröstmjölksersättning särskilt vanligt att kvinnor i U-länder i Afrika använder eftersom pressen och påtrycket att använda detta från olika företag är stort. Den generella uppfattningen om bröstmjölksersättning bland kvinnorna var att det var mindre bra och något att ta till endast om man inte kunde amma. Dessa uppfattningar bottnade i informationen om amningens fördelar och bröstmjölksersättningens nackdelar, som kom från kvinnornas mammor och ibland sjukvårdspersonal. Några av kvinnorna uppgav att de använt bröstmjölksersättning eller tänkt använda sig av det. Liksom Twamley et al. (2010) påpekar kan anledningen att använda bröstmjölksersättning bero på olika anledningar. Kvinnorna i undersökningen som tidigt introducerade bröstmjölksersättning uppgav som anledning att de var tvungna att återvända till arbetet, att de blev gravida eller de inte trodde att barnen blev mätta på endast bröstmjölk. Dock var det ingen som endast använde bröstmjölksersättning. Trots att kvinnorna har upplevt informationen från sjukvårdspersonalen som positiv är det 25

26 många som tyckte att de hade all kunskap de behövde om amning; de visste redan allt sedan tidigare och gjorde bara som de gjort innan. Detta för att deras egna mödrar och andra släktingar redan hade lärt dem om amning. Koranen påverkade också vad kvinnorna gjorde eller planerade att göra. I Koranen står det att en kvinna ska amma i två år, vilket också gjorde att flera av de intervjuade kvinnorna hade för avsikt att amma i två år om möjligt Mycket positivt framkom om informationen och vården som kvinnorna fått i Sverige. Det kom dock upp vissa negativa aspekter om svenska förhållanden som påverkar amningen. Något som påpekades var att man i Sverige inte hjälper varandra lika mycket inom familjen och bland vänner, vilket gör att kvinnor ofta inte har möjlighet att vara hemma och amma lika länge som i Somalia. Att amma sina barn blir helt enkelt stressigare i Sverige än i Somalia. Kunskap Författarna antog att flertalet av de intervjuade kvinnorna skulle använda bröstmjölksersättning snarare än att amma sina barn, men det framkom att majoriteten ammade sina barn eftersom de hade kunskapen om att amningen var mer fördelaktig för barnets hälsa än bröstmjölksersättning. Var denna kunskap kom ifrån berodde på i vilket land kvinnorna fött sina barn och om de hade haft kontakt med sjukvården eller inte. En stor del av kvinnorna hade påverkats av sin egen mammas matningssätt och lyssnat på hennes råd om amning. Även andra släktingar och vänner kunde påverka. Men gemensamt var att dessa påverkande faktorer var sammstämmiga: att amning var att föredra framför bröstmjölksersättning. Dock kunde man se luckor i deras kunskaper som skulle kunna åtgärdas med mera och bättre information (SOU 1993:86; Vårdguiden, 2010). Endast några av kvinnorna visste om att amning även är bra för mamman. Sjukvårdens roll Att vara i kontakt med sjukvården under och efter graviditeten var inte så vanligt bland dessa kvinnor. En del hade haft lite kontakt, andra ingen alls. Några hade fått information om amning från sjukvårdspersonalen under dessa få möten, andra hade bara fått hjälp under själva förlossningen. Att förlita sig på moderns eller andra släktingars traditioner och vanor rörande barnauppfödande ter sig då inte så konstigt. Kunskaperna om amning i Somalia hade ett mer traditionsbundet ursprung; det var något naturligt. Man ser och lär från andra. Något som kan ha spelat roll i kontakten med sjukvård är kriget som från och till har pågått i 26

27 Somalia. Sjukvården har mer eller mindre fallerat i landet (Läkare Utan Gränser, 2008). Även om hjälporganisationer finns etablerade i landet, är det inte säkert att de når fram till alla behövande. Några av kvinnorna i studien berättade om sin boendesituation i Somalia, att de bodde i en liten by där sjukvård inte fanns att tillgå och att de var tvungna att föda sina barn i hemmet. Det är förståeligt att dessa kvinnor inte har haft kontakt med sjukvård och således inte fått information om amning och bröstmjölksersättning, varför kunskapen om detta som sagt härrör från den egna släkten. Trots kriget finns sjukhus och läkare att tillgå, som inte tillhör hjälporganisationerna. En fråga författarna ställde var om det fanns något liknande svensk mödravård och barnavård i Somalia. Huruvida dessa skiljde sig eller liknade dem i Sverige fanns delade meningar om bland kvinnorna. Några menade att det inte fanns något liknande alls, andra att det fanns att tillgå men det var inte som i Sverige - det kostade pengar. Ytterligare andra menade att det var som i Sverige. En stor del av kvinnorna visste inte alls, eftersom de inte hade haft kontakt med sjukvården i Somalia eller alls fött sina barn i hemlandet. Författarna till arbetet menar att dessa delade meningar om mödravården och barnavården i Somalia naturligtvis beror på om kvinnan alls haft kontakt med sjukvården eller hur mycket kontakt hon haft, men också på att kvinnorna faktiskt bodde i olika delar av landet och sjukvården kan skilja sig åt mellan storstäderna och de små byarna. De kvinnor som fött sina barn i Sverige har i större utsträckning haft kontakt med sjukvårdspersonalen under graviditeten och barnens tidiga år. Genom personalen har de då fått information om amningens fördelar och varför det är att föredra före bröstmjölksersättning. I undersökningen framkom att de kvinnor som haft kontakt med och fått information via sjukvården till stor del tog till sig denna information. Detta styrker att vi inom sjukvården har stor möjlighet att påverka, och att uppmuntra till amning och kloka beslut kring amning och bröstmjölksersättning. En kvinna uppgav till och med att hon tänkt att ge bröstmjölksersättning, men att den svenska sjukvårdspersonalen hade avrått henne från att göra det. I Sverige måste personalen ge information om amning, och det är också visat att de kvinnor som fått information och råd om amning ammar i större utsträckning (Britton et al., 2009; Lagercrantz et al., 2008). 27

28 Matningssätt Alla kvinnor var nöjda med sin insats i barnauppfödning. De flesta av kvinnorna var glada över att ha ammat så mycket som de haft möjlighet till och att de gjorde det de kunde. Några kvinnor uttryckte missnöje och det handlade då om att de kände att de ammat sitt barn för kort tid och de uppgav även att de gärna hade ammat längre om det hade varit möjligt. 7.2 Metoddiskussion För att hitta alla deltagare till studien vände sig författarna till SFI, en skola där invandrare kan lära sig svenska. Författarna besökte skolan flera gånger och kom således i kontakt med många somaliska kvinnor som passade inklusionskriterierna studien hade. Dessa kvinnor fick information om studien som anges ovan och de som ville vara med intervjuades på plats, vilket var mycket smidigt både för författarna och kvinnorna. Dessa kvinnor kände i sin tur andra kvinnor i Uppsala med omnejd, som författarna kunde kontakta (snöbollseffekten) och besöka i hemmet för en intervju. Att intervjuerna genomfördes i kvinnornas hem eller i deras skola tror författarna gjorde att de kvinnor som kunde, kunde öppna sig i större utsträckning eftersom de vistades i en välkänd miljö. Att snöbollseffekten kunde användas underlättade författarnas arbete avsevärt. Två testintervjuer genomfördes, vilka inte ingick i resultatet. Dock gav dessa författarna möjlighet att eventuellt omformulera frågorna, ta bort eller lägga till frågor samt få en uppfattning om intervjuernas längd. Testintervjuerna tog mellan 10 och 15 minuter. Författarna ansåg inte att någon ändring behövde göras efter att testintervjuerna genomförts. Intervjuerna med de somaliska kvinnorna varierade i längd och tog mellan ca 5 och drygt 10 minuter. Anledningen till att längden skiljde mycket var att kvinnorna hade olika god kunskap i svenska och några av kvinorna behövde använda tolk. Vissa talade mycket god svenska och kunde således utveckla sina svar vilket förstås gjorde intervjun längre. En del av kvinnorna hade svårighet att förstå och uttrycka sig på svenska vilket författarna upplevde som problematiskt eftersom intervjuerna blev stapplande och korta. Ytterligare några kvinnor behövde tolk för att kunna genomföra intervjun. När dessa intervjuer transkriberades insåg författarna att mycket tid hade lagts på när informanten och tolken pratade men inte så mycket att svara på frågorna. Naturligtvis är det svårt att anta att alla kvinnor skulle prata mycket och länge, särskilt som vissa kan ha svårt med språket. Det som underlättade var att antalet 28

29 kvinnor som valde att delta var högt, högre än det önskade och förväntade, och författarna kunde således ändå få ett omfattande material att analysera. Intervjuerna har gjorts individuellt utan yttre påverkan, även om tolk användes i några av fallen. Alla intervjuer transkriberades för sig men resultatet presenterades i en helhet efter att innehållsanalyser gjorts på samtliga intervjuer, samt att kategorier och teman formats. En lugn och trygg miljö eftersträvades av författarna eftersom kvinnorna då skulle känna sig mer avslappnade och våga öppna sig. Enligt författarna uppnåddes oftast en avslappnad situation under intervjutillfället, vilket kan ses som en styrka eftersom kvinnorna antas besvara frågorna mer sanningsenligt och omfattande. Detta stärker tillförlitligheten av undersökningen. Studien kan inte generaliseras till alla somaliska kvinnor på grund av att antalet deltagare var för litet. Ytterligare och mer omfattande forskning behövs för att nå mer tillförlitliga resultat. 8. Slutsats Somaliska kvinnor ammar sina barn i större utsträckning än ger dem bröstmjölksersättning. De är medvetna om fördelarna med amning och att bröstmjölksersättning kan ha negativa effekter. Kunskapen kommer från deras egna mödrar. Svensk sjukvårdspersonal är skyldig att informera och stötta mamman i barnauppfödandet. Det kan ibland vara problematiskt att nå invandrade kvinnor eftersom de har kunskap från hemlandet och denna kunskap är starkt förankrad; kvinnan kan påverkas av familjära och religiösa traditioner. Sjukvårdspersonalens uppgift är att visa respekt och förståelse för kvinnans tidigare kunskap och hennes tillvägagångssätt, men samtidigt ge information om aktuella rön angående amning och bröstmjölksersättning. Framtida forskning behövs, dels för att kunna undersöka sjukvårdspersonals kunskap om somaliska kvinnors syn på amning och bröstmjölksersättning, dels för att underöka vilken information och vilka råd somaliska kvinnor behöver. 9. Klinisk implikation Resultatet av denna studie kan användas av hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med invandrade kvinnor för att information om amning och bröstmjölksersättning ska kunna förbättras. Personalen kan även utveckla bättre förståelse för kvinnornas handlande inom detta område. Vidare kan detta leda till att personalen bättre kan förklara varför en viss metod är att föredra. 29

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak. r ATT BÖRJA MED PREGESTIMIL Eftersom proteinet i Pregestimil är höggradigt hydrolyserat så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak. ATT BÖRJA MED NUTRAMIGEN AA Eftersom Nutramigen AA inte är baserad på mjölkprotein så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja ditt

Läs mer

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten En kvalitativ studie Författare: Alexandra De Silva Handledare: Eva-Kristina Persson Kandidatuppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Doulan fick mig att våga föda igen

Doulan fick mig att våga föda igen Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift

Läs mer

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012 Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur

Läs mer

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation - Rökares upplevelser Länk till uppsats D-uppsats, Vårdvetenskap Eva Åkesson Bakgrund Tobak ur ett globalt perspektiv Tobaksanvändande i Sverige

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker: Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever Utfört av auxilium, Graz maj 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. Publikationen återspeglar endast

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrastöd i Angered en översikt Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter

Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:66 Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter Sara Jarneving Mille Persson Uppsatsens titel:

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Frågor & svar om Operation Smile Sverige

Frågor & svar om Operation Smile Sverige Frågor & svar om Operation Smile Sverige Vad är Operation Smile? Insamlingsstiftelsen Operation Smile Sverige grundades 2010 och är en politiskt och religiöst obunden hjälporganisation. Operation Smile

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Att amma är mitt val En intervjustudie

Att amma är mitt val En intervjustudie EXAMENSARBETE-MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:63 Att amma är mitt val En intervjustudie Raquel Vásquez Aguilar Att amma är en rättighet, inte en skyldighet. (Blázquez,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår

Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår En intervjustudie

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation

Läs mer

Nyblivna mammors uppfattning om amningsinformation och stöd på BB-avdelning

Nyblivna mammors uppfattning om amningsinformation och stöd på BB-avdelning Nyblivna mammors uppfattning om amningsinformation och stöd på BB-avdelning en enkätstudie FÖRFATTARE Sevinç Bayar Camilla Larsson PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Barnmorskeprogrammet/ Examensarbete

Läs mer

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat 2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk

Läs mer

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Kurs: Barnmorskeledd graviditets-, förlossnings- och eftervård 7,5 hp 1 Mål Se kursplan Innehåll

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Allmänhetens kunskap om kosttillskott

Allmänhetens kunskap om kosttillskott Allmänhetens kunskap om kosttillskott Preliminär rapport Synovate 008 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört en undersökning bland allmänheten om deras kunskap om kosttillskott.

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

- Intervjuundersökning till de 359 deltagare som avslutat projekt K2 under perioden oktober 2012 till februari 2014.

- Intervjuundersökning till de 359 deltagare som avslutat projekt K2 under perioden oktober 2012 till februari 2014. Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 1 Deltagarundersökning: - Intervjuundersökning till de 359 deltagare som avslutat projekt K2 under perioden oktober 2012 till februari 2014.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I 1. 2. Manus: Det första bildspelet i serien på fyra handlar om kroppen, hur den växer och vad kroppen och hjärnan behöver för att du ska må bra. Manus:

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer