Protokoll. Utbildningsnämnden. Nr 10. Tid: Onsdag , kl. 18:00 21:00. Plats: Skogshem och Wijk konferens. Ledamöter

Transkript

1 Protokoll Utbildningsnämnden Nr 10 Tid: Onsdag , kl. 18:00 21:00 Plats: Skogshem och Wijk konferens Ledamöter Torsten Engevik (FP) Lars Björndahl (M) Niclas Carlsson (M) Christer Mohlin (C), Birgitta Sköld (LP) Jan-Olof Gurinder (S) Patrik Sandström (MP) Thomasine von Essen (KD) ordförande vice ordförande Tjänstgörande ersättare: Karin Carleborg (M) Caroline Sandblom (C), 101 Närvarande ersättare: Caroline Sandblom (C), Lena Grafström (LP) Erik Wallin (MP) Thor-Björn Schiller (KD) Hanna Åkermark (M) Övriga närvarande: Per-Åke Henriksson Lotta Lundstedt Kerstin Spindler Maria Elmér Linnea Olsson Utbildningschef Ekonomichef Administrativ chef Chef kvalitet, utveckling och forskning Verksamhetsuppföljare kostverksamhet, 101 Sinikka Suutari Upphandlare, 101 Tommy Sandebring Avgående gymnasiechef, Maria Wersäll Gymnasiechef, Eva-Lotta Arenander Richard Crole-Rees Rektor vuxenutbildningen, Sekreterare

2 Beredning: Utbildningsnämndens presidium har sammanträtt den 1 december 2014 för att förbereda dagens sammanträde. Närvarande ledamöter var Lars Björndahl och Christer Mohlin. Paragrafer med asterisk (*) markerar ärenden med närvarorätt för personalföreträdare i utbildningsnämnden. Justering: Birgitta Sköld utses att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. Justering: Vid protokollet: Torsten Engevik Richard Crole-Rees Birgitta Sköld Att tillkännagivande om justeringen av detta protokoll har anslagits på stadens anslagstavla den 2015, intygar: Utdrag från detta protokoll har expedierats den 2015, intygar: 2

3 Ärenden 101 Information om ny kostupphandling (UN/2014:237) Sammanfattning av ärendet Sinikka Suutari, upphandlare, och Linnea Olsson, verksamhetsuppföljare kostverksamhet, informerade om arbetet med ny kostentreprenadupphandling under Beslut Utbildningsnämndens nya ordförande 2015 får i uppdrag att bjuda in en representant för varje parti i utbildningsnämnden, till att bilda en arbetsgrupp för fortsatt dialog om kostentreprenadupphandlingen. Yrkanden och beslutsgång Ordföranden (FP) yrkade att utbildningsnämndens nya ordförande 2015 ges uppdraget att bjuda in en representant för varje parti i utbildningsnämnden, till att bilda en arbetsgrupp för fortsatt dialog om kostentreprenadupphandlingen. Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag. Särskilda yttranden Caroline Sandblom (C) lämnade ett särskilt yttrande, bilaga 1. Niclas Carlsson (M), Torsten Engevik (FP), Birgitta Sköld (LP) och Thomasine von Essen (KD) lämnade ett gemensamt särskilt yttrande, bilaga 2. Patrik Sandström (MP) lämnade ett särskilt yttrande, bilaga 3. Jan-Olof Gurinder (S): Jag instämmer i särskilt yttrande från Patrik Sandström (MP). Handlingar Sammanfattning av kostupphandlingen Riktlinjer för nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) (UN/2014:230) Sammanfattning av ärendet Det finns sedan gymnasiereformen 2011 två typer av idrottsgymnasier i Sverige, riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). RIG är nationella. NIU är regionala/lokala. Lidingö stad har hittills utnyttjat möjligheten att teckna särskilda samverkansavtal angående NIU med kommuner utanför vårt eget 3

4 samverkansområde. Dessa avtal för med sig principiella tveksamheter samt betydande kostnader för kommunen. Behandling av ärendet Information lämnades om ärendet. Synpunkter från berörda idrottsföreningar på Lidingö kommer att inhämtas innan beslut fattas i ärendet. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Redovisning av kostnader för Lidingö stad för pågående NIU-utbildningar utanför Stockholms läns samverkansområde. Bilaga Upphandling av vuxenutbildning (UN/2014:234) Sammanfattning av ärendet Nuvarande avtal med fristående anordnare av vuxenutbildning löper ut i juni För att fortsatt kunna erbjuda valfrihet inom ett stort antal ämnen och kurser görs en ny upphandling gemensamt med fem andra kommuner i Stockholms län. Ekerö kommun samordnar upphandlingen. Avtalstiden är två och ett halvt år med möjlighet till förlängning i upp till ett och ett halvt år. Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förfrågningsunderlaget för upphandlingen av gymnasial vuxenutbildning. 2. Utbildningschefen får uppdrag att underteckna fullmakt för Ekerö kommun att genomföra upphandlingen. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Yrkanden och beslutsgång Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Förfrågningsunderlag, Ekerö kommun. Fullmakt, Ekerö kommun. 4

5 104 Kvalitet, utveckling och forskning (UN/2014:1) Maria Elmér, chef kvalitet, utveckling och forskning, informerade om: Påkallad tillsyn av Prästkragens förskola. Förändringar i LJUS-samarbetet. Svar på frågor från Caroline Sandblom (C). 105 Tillfällig utökning av barnantalet vid förskolan Blåkulla (UN/2014:174) Sammanfattning av ärendet Blåkulla föräldrakooperativ har godkännande och rätt till bidrag att driva en fristående förskola för 24 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan söker dispens för ett 25:e barn under perioden Beslut Föräldrakooperativet Blåkulla beviljas dispens för ett 25:e barn på förskolan under perioden Följande villkor gäller: 1. Det 25:e barnet är fött Om något av de barn som idag är inskrivna på Blåkulla föräldrakooperativ väljer att säga upp sin placering med sista närvarodag under perioden eller om barnet väljer att inte börja medger inte dispensen att platsen får ersättas med andra barn, så att barngruppen totalt uppgår till 25 barn. Platsen får ersättas så att barngruppen totalt uppgår till 24 barn. Yrkanden och beslutsgång Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse,

6 106 Riktlinjer för arbetet med FN:s barnkonvention (UN/2014:241) Sammanfattning av ärendet FN:s barnkonvention antogs 1989 och har ratificerats av svenska staten. Ett arbete pågår nationellt med att omsätta konventionen i praktisk handling i stat, kommun och landsting. Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till riktlinjer för hur barnperspektivet på ett systematiskt sätt ska kunna ingå i utbildningsnämndens och förvaltningens arbete. Beslut 1. Utbildningsnämnden antar riktlinjer för arbetet med FN:s barnkonvention. 2. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras vid samtliga beslutsärenden som påverkar barn och unga. 3. Utvärderingen av arbetet ska årligen redovisas till kommunfullmäktige, till exempel i utbildningsnämndens verksamhetsberättelse. Yrkanden och beslutsgång Patrik Sandström (MP) yrkade bifall till föreliggande förslag med tillägg av en beslutspunkt 3 med följande lydelse: 3. Utvärderingen av arbetet ska årligen redovisas till kommunfullmäktige. Lars Björndahl (M) yrkade bifall till Patrik Sandströms förslag med följande tillägg till punkt 3: 3. Utvärderingen av arbetet ska årligen redovisas till kommunfullmäktige, till exempel i utbildningsnämndens verksamhetsberättelse. Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag med Patrik Sandströms och Lars Björndahls tilläggsyrkanden. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Ekonomisk månadsrapport (UN/2014:67) Sammanfattning av ärendet Utbildningsförvaltningen har upprättat månadsrapport för oktober Enligt redovisningen i ekonomisystemet uppvisar utbildningsnämnden ett underskott på 18,7 mnkr för perioden januari-oktober Med hänsyn tagen till att utfallet för 6

7 pengfinansierad verksamhet har varit högre än budgeterat blir det justerade resultatet för perioden januari-oktober 2014 att utbildningsnämnden uppvisar ett underskott på 9,1 mnkr. Det prognostiserade resultatet för helåret är att utbildningsnämnden kommer att generera ett underskott på 13,0 mnkr. Beslut Utbildningsnämnden godkänner månadsrapporten för oktober 2014 enligt tjänsteskrivelse med bilaga, , och överlämnar den till kommunstyrelsen. Yrkanden och beslutsgång Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag. Särskilda yttranden Jan-Olof Gurinder (S) lämnade ett särskilt yttrande, bilaga 4. Christer Mohlin (C) lämnade ett särskilt yttrande, bilaga 5. Patrik Sandström (MP) lämnade ett särskilt yttrande, bilaga 6. Niclas Carlsson (M), Torsten Engevik (FP), Birgitta Sköld (LP) och Thomasine von Essen (KD) lämnade ett gemensamt särskilt yttrande, bilaga 7. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilaga, Slutattestanter 2015 (UN/2014:240) Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden utser årligen slutattestanter för de ekonomiska transaktionerna inom utbildningsförvaltningens verksamhet. Syftet med attestreglerna är att säkerställa att de ekonomiska transaktioner som bokförs är korrekta och att beslut är fattade av behörig person. Beslut Utbildningsnämnden fastställer slutattestanter för år Yrkanden och beslutsgång Efter att överläggningen förklarats avslutad fann ordföranden (FP) att nämnden bifallit föreliggande förslag. Handlingar Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse,

8 109 Utbildningschefen informerar (UN/2014:2) Utbildningschef Per-Åke Henriksson informerade om: Stadsdirektörens redovisning av uppdrag med anledning av prognostiserade underskott i utbildningsnämnden och stöd- och omsorgsnämnden. Försenade hälsokontroller på Källängens skola. Omorganisation av enheten stöd och hälsa inom utbildningsförvaltningen. 110 Delegationsärenden (UN/2014:3) Delegationsbeslut redovisades. Handlingar Lista över delegationsbeslut december 2014, Meddelanden (UN/2014:4) Meddelanden till utbildningsnämnden redovisades. Handlingar Lista över meddelanden december 2014, Övriga frågor (UN/2014:5) Frågor från Caroline Sandblom (C) om tillsyn av fristående verksamhet och svarsfrekvens på brukarundersökningen. Frågorna besvarades under 104. Tidigare ställd fråga från Caroline Sandblom (C) om utveckling av rörligt stöd besvarades under 107. Handlingar Frågor från Caroline Sandblom (C), Sammanfattning av rörligt stöd och placeringar ,

9 Protokollsbilaga 1 Utbildningsnämnden Särskilt Yttrande (ersättare) 101 Information om ny kostupphandling (UN/2014:237) Centerpartiet önskar att de specifika mål och krav som återfinns i vårt tidigare förslag till måltidspolicy för staden tas med redan vid kostupphandlingen under 2015 (bilaga). Vi vill särskilt prioritera: 50% ekologiska och kravcertifierade råvaror Matens ska vara fri från onödiga tillsatser Maten ska vara ursprungs- och näringsdeklarerad så långt möjligt Maten ska baseras på hälsosamma fetter och undvika transfetter För animaliska produkter skall produktionsmetoden vara förenlig med svensk djurskyddslagstiftning Antalet varutransporter till enheterna ska samordnas och minimeras. Krav på typ av transportfordon ställs i upphandling i samverkan med berörda förvaltningar Genmodifierade grödor ska undvikas så långt det är möjligt Etiskt märkta produkter ska väljas i så stor utsträckning som möjligt Rödlistade eller utrotningshotade arter ska inte förekomma Centerpartiet föreslår att upphandlingen ställer krav på att en utbildad kock ansvarar för tillagning och kvalitet vid varje kök. Centerpartiet föreslår att UN utformar en egen måltidspolicy som är detaljerad och anpassad för barn och ungdomar. Centerpartiet Lidingö Caroline Sandblom (ersättaryttrande) 9

10 Bilaga Centerpartiets förslag till Lidingö stads måltidspolicy från juni 2014 *Understrukna avsnitt indikerar tillägg till majoritetens version till ny måltidspolicy. 1. Inledning och omfattning Lidingö stads måltidspolicy är styrande för kvalitetssäkring av måltidsarbetet i den dagliga verksamheten och involverar stadens samtliga förvaltningar. Måltidspolicyn gäller stadens alla verksamheter som tillagar och serverar måltider. 2. Mål för Lidingö stads måltidsverksamhet Stadens måltidsverksamhet ska främja god hälsa, kreativ matlagning samt hållbar utveckling. Staden ska erbjuda hög kvalitet i måltiderna och i måltidsmiljön. Måltiden är dagens höjdpunkt och ska vara stimulerande för kropp och själ. Helst ska den överträffa förväntningarna hos den som sätter sig till bords. Måltiden skall vara god, näringsriktig, trivsam, integrerad och säker. Minst 50% av råvarorna skall vara ekologiskt framtagna och kravcertifierade. Målsättning att varje upphandling ökar andelen för att till år 2026 nå 100%. Maten ska ses i ett hållbart helhetsperspektiv och genom medvetna val av livsmedel skall miljön belastas så lite som möjligt. Transporter till och från köken skall samordnas och källsortering skall tillämpas. Kommunen skall verka för upphandlingsmodeller som öppnar för olika typer av aktörer att lämna anbud. 3. Allmänt om måltidsverksamheten Måltidsverksamheten ska drivas i enlighet med gällande lagstiftning, myndigheters föreskrifter och rekommendationer samt stadens styrdokument. Måltidsverksamheten skall ha en så liten miljöpåverkan som möjligt. En god relation till mat, goda matvanor hos barn och elever ska grundläggas parallellt med kunskaper och färdigheter för hälsa och välbefinnande. För de äldre är det viktigt att tillgodose energi- och näringsbehov eftersom åldrandet gör att sjukdom och undernäring ökar. 10

11 4. Hållbara måltider Måltiderna ska vara varierande, välsmakande och till största delen nylagade från grunden. De ska följa de svenska näringsrekommendationerna (SNR) och anpassas efter målgruppens behov av näring och energi. Måltiderna ska tillvarata sensoriska kvalitetsvärden och anpassas efter individuella behov utifrån medicinska, etiska och religiösa skäl. - En måltid ska vara baserad på miljömärkta och säsongsanpassade råvaror, balanserad efter rekommenderade mängder protein, fett och kolhydrater. - Matens ska vara fri från onödiga tillsatser. - Maten ska vara ursprungs- och näringsdeklarerad så långt möjligt. - Maten ska baseras på hälsosamma fetter och undvika transfetter. - För animaliska produkter skall produktionsmetoden vara förenlig med svensk djurskyddslagstiftning. - Antalet varutransporter till enheterna ska samordnas och minimeras. Krav på typ av transportfordon ställs i upphandling i samverkan med berörda förvaltningar. - Genmodifierade grödor ska undvikas så långt det är möjligt. - Etiskt märkta produkter ska väljas i så stor utsträckning som möjligt. - Rödlistade eller utrotningshotade arter ska inte förekomma. - Mängden matsvinn ska minimeras. Statistik ska föras av verksamheten och sammanställas av staden. Aktiviteter för att minska matsvinn inom varje enhet ska uppmuntras och stöttas. - Allt avfall ska källsorteras. Komposterbart material hämtas av staden för att användas vid Käppalaverket. Allt material tas om hand inom staden. 5. Kvalitet och delaktighet - Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd. Verksamheterna ska sträva efter att uppmuntra personalen att delta i måltiderna tillsammans med barn, elever och äldre. - Verksamheterna inom förskola och skola ska i så stor utsträckning som det är möjligt, använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Målet är att öka barnens förståelse för vilken mat som serveras, var den kommer ifrån och hur den tillagas. 11

12 - Barn och elever ska kunna vara med och baka bröd, förbereda måltiderna eller hjälpa till i disken. Detta kan tillexempel ske genom kökspraktik och pedagogisk matlagning ute på avdelningarna. Gällande regler måste följas. - Barn, elever och äldre ska så långt möjligt få servera sig maten själva. 6. Måltidsmiljön Måltidsmiljön ska vara lugn och trivsam. Matgästen ska uppleva god service och positivt bemötande samt ges möjlighet till social gemenskap och livskvalitet. 7. Krav på personalen All personal som tillagar och serverar måltider ska ha adekvat utbildning och kompetens samt erbjudas kontinuerlig fortbildning. Personalen ska ha servicekänsla, vara lyhörd för matgästens önskemål och arbeta för trivsamma måltider. 8. Ansvar för måltidsverksamheten Ansvaret för stadens måltidsverksamhet är fördelat mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder enligt följande: Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande uppföljningsansvar för måltidsverksamheten och ansvarar för att förslag till revidering av måltidspolicyn bereds till fullmäktige under varje mandatperiod. Övriga nämnders ansvar Varje nämnd som berörs av måltidspolicyn ansvarar inom sitt ansvarsområde för att: Policyn efterlevs och att det vid behov finns riktlinjer för hur måltidsverksamheten ska bedrivas i enlighet med denna policy. Kvalitetsuppföljning av måltidsverksamheten sker kontinuerligt. Ansvarsfördelning och kompetens finns för att hantera måltidsverksamheten. 12

13 Protokollsbilaga 2 Särskilt yttrande utbildningsnämndens ärende 101 Information om ny kostupphandling (UN/2014:237) Stadens måltidspolicy ska vara övergripande och skriven så att den kan leva i flera år. Det är i nämndernas upphandling alla detaljer, procenttal, synpunkter på antal kök, transporter, certifieringar mm skall komma fram. För att komma ifrån den slagordspolitik som förekommit i kommunfullmäktige när måltidspolicyn debatterats och för att bryta ned kostupphandlingen i praktisk handling för skolungdomarnas bästa föreslog nämndens majoritet under sammanträdet den 10:e december ett annorlunda grepp så att nämnden ska kunna diskutera upphandlingen på ett konstruktivt sätt. Nämnden biföll förslaget som innebär att den person som väljs till UN:s ordförande 15:e december i kommunfullmäktige ska kalla till sig en person från varje parti i den utbildningsnämnd som valts för 2015 för att snabbt diskutera hur politiken ska delta i upphandlingen. Under januari finns upphandlingsavdelningen med i arbetet inför ett tänkt beslut under februarisammanträdet. Samtidigt finns en utvärdering av den nuvarande upphandlingen samt ett antal parallella insatser för att få fram synpunkter på den kommande upphandlingen. 13

14 Protokollsbilaga Särskilt yttrande och ersättaryttrande Nämnden beslutade om att ordföranden skulle ta kontakt med företrädare för varje parti inför kostupphandlingarna. Vi förutsätter att varje parti kommer att få lika möjligheter till insyn i processen och att ett beslut om underlag tas i nämnden innan ett upphandlingsförfarande påbörjas. I övrigt vill vi hänvisa till vårt förslag till måltidspolicy i kommunstyrelsen som en utgångspunkt. 123 Måltidspolicy för Lidingö stad (KS/2012:164) Patrik Sandström (MP) yrkar att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till stadsledningskontoret för att omarbeta förslaget med tydliga målsättningar för hållbarhet: 1. SMART-modellen ska användas för god, näringsriktig och klimatsmart mat. SMART står för större andel vegetabilier, mindre tomma kalorier, andelen ekologiskt ökas, rätt kött och rätt grönsaker, transportsnålt. 2. All mat bör vara fri från genmanipulerade organismer (GMO). 3. Senast år 2026 ska all mat i kommunala serveringar vara helt ekologisk. 4. Maten ska tillagas i mindre enheter. 5. Andelen mat som går till spillo som svinn ska minimeras. Patrik Sandström (MP) Erik Wallin (MP) 14

15 Protokollsbilaga 4 UN Särskilt yttrande till 107 Ekonomisk månadsrapport De ekonomiska månadsrapporterna har under året blivit överskådligare. De avslutande avsnitten om osäkerheter i prognoserna samt vilka åtgärder som planeras/vidtas har dock varit bristfälliga. Samma punkter har funnits med under hela året utan att klarlägganden gjorts av hur osäkerheten har kunnat minskas eller vilka konkreta åtgärder som vidtagits för att uppnå balans i budget, vilka konsekvenserna blivit, vilka direktiv som gått ut till verksamheterna mm. Förvaltningen har uppgivit att först långt in på året har underlag förelegat som gett en klar bild av det ekonomiska läget samt underlag för säkrare prognoser för hela året. Månadsrapporterna har präglats av att prognoserna för hela året blivit allt sämre. Beskedet vid sammanträdet var att underskottet sannolikt skulle bli sämre än prognos i rapport för oktober. Från s sida pekade vi tidigt under året på att allt talade för att budgeten för 2014 var underfinansierad, att RUFar skulle tömmas och att verksamheterna skulle drabbas av icke rimliga konsekvenser. Vi efterlyste konkreta förslag från majoriteten bl a visavi KS. Först under hösten konstaterade majoriteten att det nog fanns problem och att verksamheter inte skulle klara budgeten. Då hade viktiga delar i stadens budgetberedning för 2015 redan genomförts. Vid sammanträdet presenterades prognos för verksamhet i egen regi (pengfinansierad) och anslagsfinansierad med neg resultat för hela 2014 på minst 15mkr. Befintliga RUFar kommer för förskola, grundskola och gymnasium att tas i anspråk i bokslut och flera verksamheter kommer därmed att gå in i 2015 med neg RUFar. Dessa underskott ska återhämtas. Förvaltningen bedömer att det i en del fall kommer att vara genonfört först till Från s sida konstaterar vi att de besparingar som skisserats för att åstadkomma balans i verksamheternas budgetar under innevarande år inte har genomförts. Återrapporteringen av hur arbetet genomförts och vilka svårigheterna varit har varit bristfällig, konsekvensanalys har saknats och möjligheten till en prioriteringsdiskussion i UN har inte funnits. I månadsrapporterna har angivits att om ekonomin ej bedöms vara i balans ska verksamhetsansvariga presentera åtgärder för att så ska bli fallet. Därvid ska konsekvenser av åtgärderna presenteras. Detta är två självklara principer i ekonomisk styrning. Kraven på den ekonomiska månadsrapportreringen ökar med det budgetmässiga läge verksamheterna kommer att befinna sig i under Dessa krav återfinns också i Stadsdirektörens tjänsteskrivelse till KS i frågan om budget i balans. UN måste ha möjlighet att förstå den konkreta innebörden av verksamheternas budget, vilka osäkerhetsmoment som kan identifieras beträffande utvecklingen av utfall (t ex nya löneavtal, personalomsättning med löneglidning, effekter av privata verksamheter, ökat behov av stöd till barn/elever med särskilda behov), konsekvenser för verksamheterna, behovet av att göra nya prioriteringar samt hur uppsatta mål för återhämtning av underskott kommer att kunna realiseras. UtbCh bör vid första sammanträdet 2015 presentera en ny uppläggning av den rent ekonomiska rapporteringen i månadsrapporterna, en modell för identifiering av osäkerhetsfaktorer och hur osäkerheten successivt kan elimineras, åtgärdslista för besparingar i olika verksamheter med kontinuerlig uppföljning samt fortlöpande konsekvensanalys, principer för att på koncernivå 15

16 uppfylla balanskrav samt slutligen underlag för nya ställningstaganden av UN om och när så bedöms nödvändigt. Följande punkter bör särskilt uppmärksammas Förteckning av osäkerhetsfaktorer med kvantifiering av ekonomiska effekter samt åtgärder för att successivt minska osäkerheten Vid årets början ska för enskilda verksamheter redovisas budget för balans (inkl återföring av neg RUF), tydlig redovisning av bedömda neg avvikelser på helårsbasis (balanskrav bedöms ej kunna uppnås) med skäl för bedömningen samt konkreta åtgärdsplaner Konsekvensanalys av de åtgärder som planeras vidtagna vad gäller den pedagogiska verksamheten, för barns och elevers välbefinnande (särskilda insatser, mat, sjukvård mm), personal (personalomsättning, löner, arbetstider, arbetsvillkor, kompetensutveckling mm). Socialdemokraterna i Lidingö Jan Olof Gurinder 16

17 Protokollsbilaga 5 Utbildningsnämnden Särskilt Yttrande 107 Ekonomisk månadsrapport (UN/2014:67) På sammanträdet redovisades att det prognosticerade resultatet för helåret 2014 avseende verksamhet i egen regi, inklusive anslagsfinansierad verksamhet, nu indikerar ett negativt resultat för helåret 2014 på mellan mkr. Centerpartiet noterar att flera kommunala verksamheter och enheter kommer att gå in i ett nytt räkenskapsår med en kostnadsmassa som inte täcks av intäkterna. Samtidigt får flera verksamheter med sig en negativ belastning från resultatutjämningsfonden vilken senare skall återföras. UF skriver mycket klokt i sina månadsrapporter att: Om ekonomin inte prognostiseras vara i balans ska verksamhetsansvariga presentera åtgärder för att ekonomin ska kunna vara i balans. Även konsekvenser kopplade till åtgärderna ska presenteras. För att vi politiker löpande skall kunna följa budget, kostnader, avvikelser och dess konsekvenser under kommande år föreslår därför Centerpartiet följande kompletterande riktlinjer för rapporteringen till UN: Att negativa avvikelser för enskilda enheters budget för 2015 redovisas tydligt och utan allmänna balansposter. Särskilt viktigt inför verksamhetsårets inledning. Att även tydliga åtgärder redovisas då negativa avvikelser existerar och då inte ytterligare medel kan tillföras för att uppnå en budget i balans. Att ovanstående åtgärders konsekvenser för verksamhet, barn, elever och personal löpande analyseras noga och redovisas tydligt. Centerpartiet Lidingö Christer Mohlin Caroline Sandblom (ersättaryttrande) 17

18 Protokollsbilaga Särskilt yttrande De konsekvensanalyser som rektorer och förvaltning gör av konsekvenserna för de besparingskrav som skolan står inför 2015 och 2016 ska redovisas till nämnden. Det gäller såväl kort- som långsiktiga. Patrik Sandström (MP) 18

19 Protokollsbilaga 7 Särskilt yttrande utbildningsnämndens ärende 107 Ekonomisk månadsrapport (UN/2014:67) Under pågående sammanträde den 10:e december presenterade utbildningsförvaltningen en ny prognos för det ekonomiska utfallet för 2014, siffror som överraskande företrädarna för Moderaterna, Lidingöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Den nya prognosen pekar på ett negativt resultat på mellan miljoner kronor. Vi ser allvarligt på det uppkomna ekonomiska läget. Underskottet är oroande och skärper vår beslutsamhet att komma till rätta med ekonomin och organisationen. Vi har sedan en tid tillbaka noterat att de pengfinansierade skolorna har problem med att få ekonomin i balans. Denna underskottsproblematik bör adresseras utifrån flera utgångspunkter för att få bukt med problem med såväl ekonomi som organisation. Vi strävar efter att Lidingö ska ha Sveriges bästa och mest attraktiva skolor och förskolor. För att säkra kvaliteten och de goda resultaten på Lidingös skolor och förskolor har vi föreslagit ett antal åtgärder: 1. I budgeten för 2015 tillförs utbildningsförvaltningen höjningar av pengbeloppen med 3.9 procent för grundskolan, F-9, med tre procent för förskolorna och enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län inom den gemensamma gymnasieregionen med 2.5 procent för gymnasieskolan. Redan i maj, i samband med att budgetdirektiven för 2015 presenterades, föreslog vi att skolpengen dels skulle höjas med högre belopp än aviserat, dels att höjning skulle inträda tidigare än vanligt, närmare bestämt den 1 januari 2015 istället för som brukligt 1 juli. Det sistnämnda innebär att cirka 16 miljoner kronor ytterligare tillförs i ökade resurser. 2. För gymnasieskolan sker en uppräkning av pengen utifrån KSL:s förslag. I den nyss antagna budgeten för Lidingö stad avser vi att utreda om den gemensamma gymnasiepengen är rätt dimensionerad för en bra gymnasieskola på Lidingö. I sammanhanget skall nämnas att närmare 50 procent av gymnasieungdomarna inom den gemensamma gymnasieregionen har en gymnasiepeng som antingen över- eller understiger den av KSL officiellt fastslagna gemensamma gymnasiepengen. 19

20 3. I nämndens handlingar till sammanträdet framgår att kommunstyrelsen givit stadsdirektören i uppdrag att presentera åtgärder för att komma till rätta med underskotten i de kommunala skolorna. Vi kommer att noga att följa hur dessa åtgärder fortskrider och om de får nödvändig effekt. I detta uppdrag ligger även förslag på att utbildningschefen månatligen ska rapportera till nämnden vilken effekt åtgärderna får. 4. För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har majoriteten bestämt att en ny hyresmodell ska arbetas fram, där en inventering av stadens lokalinnehav också ska genomföras. Denna inventering kompletterar utbildningsförvaltningens aktiva lokalplanering. Stadens lokalkostnader ska ligga i nivå med likvärdiga lokaler på marknaden. Behovet av en transparent och förutsägbar hyresmodell med möjlighet att påverka lokalkostnaderna skulle bättre tillgodose de behov som verksamheterna efterfrågar. 5. I stadens budget presenteras åtgärder inom ramen för konsult- och servicekontoret som innebär att staden ska se över den fördelningsmodell som används för att fördela kostnaderna för gemensam service inom exempelvis IT och telefoni. Den nya modellen ska skapa bättre transparens och förutsägbarhet, vilket ska leda till att bland annat utbildningsförvaltningen får en bättre kontroll på kostnader och tydligare ser hur nyttjandet av servicetjänster påverkar de egna kostnaderna. 6. Riksdagen håller för närvarande på att besluta om statsbudgeten för I voteringen om den rödgröna minoritetsregeringens förslag om ramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken förlorade regeringen; i stället vann Alliansregeringens förslag. Exakt vad detta innebär i form av nya satsningar på utbildningsområdet är i dagsläget ännu oklart. Tillkommande resursförstärkningar från statsmakten ligger dock utanför utbildningsnämnden budget och skulle därmed bli ett positivt tillskott för nämnden. 20