Gammalstorps kyrkogård 1. INLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gammalstorps kyrkogård 1. INLEDNING"

Transkript

1 1. INLEDNING Föreliggande rapport är en del inom ett av Länsstyrelsen i Blekinge Län påbörjat projekt med kulturhistoriska dokumentationer av kyrkogårdar och begravningsplatser. Projektet omfattar inte sådana begravningsplatser som är varaktigt övergiva och därmed klassas som fornminnen. Kyrkogårdar är ofta anläggningar med en lång historia. Genom deras framväxt och utveckling över tid utgör de värdefulla kulturmiljöer. Det är viktigt att dessa miljöer vårdas och bevaras inför framtiden på ett föredömligt sätt. För att göra detta möjligt krävs det ett samspel mellan församlingen och kulturmiljövårdens aktörer. Denna rapport ska fungera som underlag både för församlingens fortsatta skötsel av begravningsplatsen/kyrkogården och som beslutsunderlag åt länsstyrelsen när man hanterar tillståndsärenden som rör begravningsplatserna/kyrkogårdarna. Kyrkogårdar och begravningsplatser är miljöer som ständigt genomgår mer eller mindre omfattande förändringar. Det råder en problematik angående hur man ska handskas med äldre gravvårdar när gravrätten återgår till upplåtaren. Många äldre områden har förändrats under modern tid för att underlätta den praktiska skötseln. Utveckling bör ske på ett sätt som tar hänsyn till den befintliga miljön och de värden och kvaliteter den besitter. Föreliggande arbete är ett kunskapsmaterial och avsikten är att det ska kunna ligga som grund för framtida underhållsarbeten och förändringar. Dokumentationen är genomförd under novemberdecember 2001 av undertecknad i samarbete med Mia Jungskär, båda bebyggelseantikvarier vid länsstyrelsen i Blekinge. Dokumentationen omfattar en historik som tagits fram med hjälp av arkiv- och litteraturstudier. En okulär besiktning ligger till grund för beskrivningen av miljöns nutida utseende med en bedömning av kulturhistoriskt, konstnärligt och personhistoriskt värde. För att tydliggöra kyrkogårdens/begravningsplatsens karaktär har dels en inventering gjorts av de olika gravkvarteren, dels en inventering av enskilda gravvårdar. Gravvårdsinventeringen är selektiv, där unika, tidstypiska eller på annat sätt representativa vårdar valts ut bland de övriga. Det bör påpekas att även de gravvårdar som inte enskilt blivit inventerade besitter ett kulturhistoriskt värde. Gravvårdsinventeringen har genomförts utifrån en för ändamålet framtagen inventeringsblankett. Fotografering har varit en viktig del av dokumentationen. En kombination av översiktsbilder och detaljbilder har kompletterat det skriftliga materialet. Fotograferingen har utförts av författaren, samt att bildmaterial från arkiv har använts. Dokumentationen är inriktad på kyrkogården som anläggning och innehåller därför en sparsam information om kyrkan samt de övriga byggnaderna. Med utgångspunkt från det insamlade materialet har kyrkogårdens/begravningsplatsens kulturhistoriska värde tydliggjorts och råd tagits fram för den framtida skötseln. Anna-Karin Skiöld Karlskrona Länsstyrelsen Blekinge Län 1

2 2 Länsstyrelsen Blekinge Län

3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER HISTORIK En kyrkogård skiljer sig från en begravningsplats på så sätt att den ligger i direkt anslutning av en kyrkobyggnad. Många begravningsplatser ansluter endast till ett begravningskapell. Den text som nedan sammanfattar kyrkogårdarnas historia rör i stor utsträckning även begravningsplatser vad gäller gravskick och utformning. I förhistorisk tid var det vanligt med både jordbegravningar och brandgravar, men när kristendomen infördes förbjöd man brännandet av kroppar. De döda begravdes vanligen i närheten av sina gårdar innan skicket med kyrkogårdar blev utbrett. Under medeltiden hade oftast varje kyrka en egen kyrkogård, om än liten och obetydlig. Först begrov man varje byalag för sig, men det övergick till att man delade in kyrkogården för olika hemman. Kyrkogården hade vanligen en omgärdning som kunde bestå av träbalkar som täcktes av ett spåntak. Omgärdningen kallades bogårdsmur, men har på senare tid fått namnet kyrkogårdsmur. År 1764 kom ett kungligt påbud att kallmurade gråstensmurar skulle omgärda kyrkogårdarna, och i början av 1800-talet tillät man att de murades i kalkbruk om de täcktes med tegel eller skiffer. Den medeltida kyrkogården bestod troligen av gräs eller ängsmark där de besuttnas gravvårdar stod uppställda i form av sarkofager, hällar, tumbor och stenkors. Marin Luther föreslog redan på 1500-talet att man skulle flytta kyrkogårdarna utanför städerna och göra dem till rum för andakt och begrundan, men detta kom inte att förverkligas förrän på 1800-talet. Då infördes förbud mot att uppföra stadskyrkogårdar eftersom det ansågs ohygieniskt och sattes i samband med vattenföroreningar. På och 1600-talen hände det att kyrkogårdsmurar revs och området fick växa igen eller användas som betesmark. Först under 1700-talet började man att visa större intresse för kyrkogårdarna och lägga mer energi på att planlägga dessa. Innan 1800-talet var det vanligast att folk som inte var av högre stånd begrovs i anonyma allmänningar kring kyrkan, medan de rika kunde få begravas inne i kyrkan eller strax utanför. Det var också bara de rika som hade egentliga gravstenar. På allmänningarna kunde graven märkas ut genom en liten kulle, ett träkors eller inte alls. Det var vanligt att man begravde i skift. Det innebar att man lade de döda i allmänningarna bredvid varandra allt eftersom. När platsen var full kunde man återigen begrava folk där man hade börjat. Fram till slutet av talet placerade man de ben man grävde upp när man återanvände marken i benhus. Sedan kom skicket att låta benen vila i evig tid, vilket har lett till att vi idag begraver på olika djup för att ändå kunna använda marken mest effektivt. Det innebar att det inte fanns något större behov för utvidgning av kyrkogården förrän framåt 1800-talet. Då ökade också efterfrågan efter enskilda gravplatser samtidigt som befolkningsantalet steg. Under 1700-talet och framförallt 1800-talet började man uppföra mer strikta och välplanerade kyrkogårdar. Strax innanför kyrkogårdens gräns, som ofta bestod av en mur, kunde det vara tätt planterat med träd, vanligen lindar. Detta kallas trädkrans och ses som en kvarleva från talens franska trädgårdsstil. De olika gravkvarteren på större kyrkogårdar avskildes vanligtvis med häckar till lagom stora ytor. Länsstyrelsen Blekinge Län 3

4 År 1815 lagfästes en förordning med anvisningar för nya begravningsplatser. De skulle anläggas utanför städer och byar och vara uppbyggda med kvarter, symmetriska gångar och trädplanteringar. Enligt samma förordning upphörde officiellt rätten för den som ville begravas inom kyrkobyggnadens murar. Detta ledde till att fler gravvårdar restes utanför kyrkan. Det ansågs finare att begravas så nära kyrkan som möjligt, och den södra sidan var av högre status än den norra. Under den senare hälften av 1800-talet blev det allt vanligare för vanligt folk att skaffa sig en egen gravplats med gravvård. Samtidigt blev de rikas gravvårdar allt mer pompösa för att hävda sig i mängden. Från mitten av 1800-talet började man att anlägga kyrkogårdar influerade av de engelska parkerna. Man skapade miljöer som såg naturliga ut och som inte alls hade den tidigare strikta symmetrin. En bit in på 1900-talet växte intresset för naturliga begravningsplatser och skogskyrkogårdar anlades som i större utsträckning tog tillvara på befintliga växtförhållanden och topografi. I och med att man började använda maskiner anpassades kyrkogårdarna till deras mått och krav. Gräs kom allt mer att dominera nyanläggningar och många grusgravar såddes in samtidigt som staket och häckar togs bort för att underlätta skötseln. Kremering har varit vanligt i förhistorisk tid, men förbjöds i och med kristendomens införande och blev inte vanligt igen förrän en bit in på 1900-talet. Idag är antalet kremeringar i förhållande till jordbegravningar i Sverige ca 80/20. Denna siffra kan dock variera stort i landet och i mindre landsortsförsamlingar kan förhållandena vara de omvända. Bruket att begrava i minneslund blev gällande först Det har fått stor genomslagskraft under det sena 1990-talet, även om minneslunden fortfarande inte är populär på stora delar av landbygden. Det är ett billigt och praktiskt sätt att ha en vacker minnesplats där de anhöriga själva inte behöver stå för underhållet. En tanke med minneslundar är anonymiteten, att man ska känna en samhörighet i kollektivet och att de sörjande kan dela sin sorg med andra i samma belägenhet. Väljer man att begravas i en minneslund så väljer man bort att resa ett personligt monument, alla blir lika inför döden, fattig såväl som rik. Idag finns det dock ett motstånd till det helt opersonliga i ett kollektivt gravskick. På flera håll experimenterar man idag med att göra lundar där platsen för den enskildes aska märks ut med en liten plakett, även om det därtill finns en gemensam gravvård. Detta motsäger egentligen mycket av grundtanken med minneslundar. Anledningen bakom är att det har funnits önskemål från de sörjandes sida att ha en plats, en specifik punkt där de vet att den begravne ligger. VEGETATION Vegetationen som idag återfinns på våra kyrkogårdar i form av träd, häckar och buskar är, i förhållande till kyrkogårdens ofta höga ålder, väldigt ung. Fram till 1800-talet fanns det ont om planerad vegetation på begravningsplatserna. Utvecklingen som har skett under de senaste tvåhundra åren har satt sin prägel på kyrkogårdarna och gjort dem till de gröna rum som vi känner dem idag Följande faktorer som har påverkat kyrkogårdens vegetation nämns i boken Kyrkogårdens gröna kulturarv: Hälso- och hygienaspekter sundhet Park- och trädgårdsideal arkitektur Kyrkans liv och lära teologi Myndighetsförordningar funktionalitet Lokala traditioner ekonomi 4 Länsstyrelsen Blekinge Län

5 Innan den strukturerade vegetationen infördes på begravningsplatserna fanns där ofta högt och vildvuxet gräs samt betande kreatur. Under medeltiden var det inte ovanligt att kyrkogården, vid sidan om sin funktion som begravningsplats, även kunde vara en plats för kontakter t.ex. handel. Klosterväsendet under medeltiden hade stort inflytande på framväxten av våra trädgårdar och därigenom har influenserna kommit att överföras även på kyrkogårdar och begravningsplatser. När kyrkogårdarna växte i skala blev det mer eller mindre nödvändigt att införa ett gångsystem. Träd planterades till en början främst av hygieniska skäl, då man ansåg att de hade en renande inverkan. De blev sedan en del i ett, för kyrkogården, nytt formspråk. Hängande arter planterades och kom att kallas sorgträd. Efter 1850 blev det allt mer vanligt att även landsbygdskyrkogårdarna fick en mer vårdad och prydlig karaktär. GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING Traditionen att resa gravvårdar har en lång historia. Det har förekommit allt från likträn och dödsbrädor till gravkor, hällar och stenkistor. Träkors har varit vanliga under en lång period, framförallt när det gällde begravningar på allmänningarna, men någon stilutveckling är svår att följa då de sällan finns bevarade. Även järn har varit vanligt material till gravvårdar. I Sverige finns bevarade vårdar av smidesjärn från sent 1600-tal. De rätt få bevarade smideskorsen i Blekinge är enkla och försedda med stora namnplåtar av järn. Under 1800-talet kom gravvårdar av gjutjärn som en industriprodukt. Framförallt rör det sig om kors och staket, men det finns även exempel på gjutjärnshällar. Kring sekelskiftet 1900 var murgrönegravar vanliga, det är kullar försedda med murgröna som märker ut gravplatsen. Ytmaterialet på gravplatserna kan skilja sig markant åt. Idag är det vanligast med gräsbetäckta gravar när man anlägger nya gravplatser, medan grus var ett vanligt ytmaterial under det sena 1800-talet. Mönsterkrattning av gruset är en tradition som till viss mån har levt kvar till våra dagar. Valet av ytmaterial har även påverkats av lokala förhållanden och under senare tid av önskan om en mer rationell skötsel. Gravvårdarnas utseende följer ofta lokala traditioner. Innan gravkatalogernas uppkomst (se nedan) präglades gravvårdarnas utseende av vilka hantverkare som fanns i trakten, men även senare kan man se lokala särdrag. Orsaken är att många söker inspiration på kyrkogården när de ska välja gravvård. Gravstenar Kortfattat kommer här att tas upp gravstenarnas utveckling. Även om det fortfarande förekommer flera andra sorters gravvårdar, är gravstenen idag den vanligast förekommande. Fram till mitten av 1800-talet höggs gravstenarna för hand och representerade ett hantverk. I och med den ökande efterfrågan växte det under slutet av århundradet fram en stenindustri som maskinellt kunde producera ett allt större antal gravvårdar. Så småningom började man även ge ut kataloger, ur vilka man kunde välja en vård som passade och låta hugga in en personlig inskription. Dessa bestod nästan uteslutande av polerad svart granit. Praktfulla gravar kunde omgärdas av stensocklar eller järnstaket, ofta markerade de då en hel familjegrav. Gravplatsen kunde också omgärdas av låga häckar av till exempel buxbom eller liguster. Länsstyrelsen Blekinge Län 5

6 EXEMPEL PÅ GRAVVÅRDAR UNDER TALEN 6 Länsstyrelsen Blekinge Län

7 Gravstenarna har följt med de allmänna stilriktningarna i såväl formspråket som i dekoren. Man kan se inslag av jugend under det tidiga 1900-talet, som sedan övergår till klassicism och funktionalism. Efter andra världskriget kom en bestämmelse från kyrkogårdsnämnder runt om i landet att införa maxhöjd på gravstenarna. Detta resulterade i att de svällde ut på bredden istället för att markera sin status i höjden. Följaktligen blev låga, breda gravvårdar kännetecknande för perioden. Under 1960-talet blev stenarna allt mer enkla och strikta, oftast rektangulära, helt släta och med en enkel inskription. Dekor begränsas till ett kors eller kanske en list. Idag så väljer man istället friare former, många föredrar natursten. Bland granitstenar har den röda blivit allt vanligare. Det är framförallt ekonomin som styr valet av gravvård. Kvadratmeterpriset på stenen är högt, vilket i sin tur leder till att man sällan väljer riktigt stora stenar. Begravningsfirmorna har oftast ett billigt standardsortiment som masstillverkas. Det innebär att man har litet utrymme för egna förändringar. Vill man påverka själv får man räkna med att kostnaderna blir mycket högre. Dekor Det är vanligt med dekor på gravvårdar, antingen huggen eller gjuten. Även träkorsen kunde vara målade och försedda med symboler. När gravkatalogerna infördes kom en uppsjö av slingor och blomsterrankor vilka kritiserades under början av 1900-talet för att vara smaklösa och schablonartade. Förr var det vanligare med kristna symboler eller bibelcitat. Idag har sekulariseringen lett till att många väljer andra symboler som de förknippar med den avlidne, det kan vara allt från tallar, båtar och soluppgångar till nallebjörnar och hjärtan. Ofta kan de ha en grund i kristen ikonografi, men står oftare för den avlidnes personlighet. En båt kan till exempel vara tecken på den eviga resan, men samtidigt kan det stå för att den avlidne tyckte om havet. Fram till i mitten av 1900-talet var det vanligt att skriva titlar på gravvårdarna. Detta gör att de utgör en viktig källa till traktens socialhistoriska utveckling. Det har även funnits en tradition i att, inte minst på landsbygden, skriva hemort eller gårdsnamn i inskriptionerna. Detta ger gravvårdarna en lokalhistorisk förankring och ortsnamn och gårdsnamn som ofta lever via muntlig tradition blir på detta sätt dokumenterade och bevarade som historiska dokument. Kanske ligger de massproducerade gravstenarna till grund för att man istället väljer att sätta en identitet på stenen med hjälp av symboler. Länsstyrelsen Blekinge Län 7

8 LAGSTIFTNING Genom lagstiftning finns det möjlighet att styra en kyrkogårds utveckling och förändringar. Med olika lagar regleras allt från gravplatsens utformning till förfarandet av begravningsplatsens vegetation. Församlingen har ett stort ansvar för sin kyrkogård. Den kommunala byggnadsnämnden utför viss prövning och länsstyrelsen kontrollerar så att de kulturhistoriska intressena tillvaratages och gör tillståndsprövningar när det rör väsentliga förändringar. Lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) Lagen om kulturminnen m.m. benämnes även Kulturminneslagen (KML). I den står att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö och ansvaret för detta delas av alla. Alla kyrkor och kyrkogårdar byggda eller anlagda fram till 1939 och ett begränsat urval kyrkor byggda efter 1939 skyddas av KML. Enligt KML, 4 kap., skyddas de kulturhistoriska värdena i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Lagen om kulturminnen m.m. 4 kap. Kyrkliga kulturminnen Begravningsplatser 11 I vården av en begravningsplats skall dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Begravningsplatserna skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas. 12 Begravningsplatser enligt detta kapitel är sådana områden eller utrymmen som avses i 1 kap. 1 begravningslagen (1990:1144). Bestämmelserna om begravningsplatser omfattar också sådana byggnader på begravningsplatsen som inte är kyrkobyggnader samt fasta anordningar såsom murar och portaler. Lag (1990:1146). 13 I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av länsstyrelsen 1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen, 2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad eller fast anordning. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (1999:304). 14 Om riksantikvarieämbetet beslutar det, skall bestämmelserna i 13 tillämpas också i fråga om en begravningsplats som tillkommit efter utgången av år 1939, om begravningsplatsen ligger invid en kyrkobyggnad som uppförts dessförinnan eller är märklig genom sitt kulturhistoriska värde. 15 Om det på en begravningsplats eller i en byggnad på en begravningsplats som ägs och förvaltas av en borgerlig kommun finns föremål av kulturhistoriskt värde, tillämpas bestämmelserna i 6, 7, 9 och 10 också på sådana föremål. Kommunen skall därvid ansvara för förteckningen samt förvaringen och vården av föremålen. I stället för vad som sägs i 7 skall i förteckningen anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än kommunen. 8 Länsstyrelsen Blekinge Län

9 Det är länsstyrelsens uppgift att pröva ärenden om begravningsplatsen ska genomgå en väsentlig förändring. Enligt boken Kyrkogårdens gröna kulturarv kan väsentliga förändringar innebära: borttagande eller genomgripande ändring av hägnad, ändring av material eller färgsättning på anordning inom begravningsplatsen, ändring av inredning och konstnärlig utsmyckning i ceremonirum samt konstnärlig utsmyckning utomhus med undantag för sådana betydelselösa ändringar som endast avser att tillgodose vissa praktiska behov, ändring av vegetationens arkitektoniska och rumsskapande karaktär, större ändringar av gravkvarter och vägsystem inom gravplatsen, åtgärder som i sig själva inte är väsentliga men som har betydelse för anläggningens helhetsverkan om de upprepas såsom borttagande av gravramar, staket och dylikt kring gravplatser, ändrad vägbelysning, anläggande eller ändring av elektrisk belysning. Vad gäller gravvårdar och gravhällar inne i kyrkan gäller 4 kapitlet 6 som lyder: Inventarier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Begravningslagen (SFS 1990:1144) Begravningslagen innefattar bestämmelser som kan vara av stor vikt för en kyrkogårds utformning. Enligt begravningslagen (kap. 7 26) har gravrättsinnehavaren rätt att bestämma gravanordningens utseende och beskaffenhet. Detta gäller även gravplatsens utsmyckning och ordnande. Bestämmanderätten kan begränsas av upplåtaren för att uppnå en god gravkultur. Det är sedan gravrättsinnehavaren som har ansvaret för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. En gravrätt får upplåtas för år och kan sedan förlängas. I 7:e kapitlet om gravrätt står i 37:e paragrafen: Om en gravanordning har tillfallit upplåtaren och den är av kulturhistoriskt värde eller av något annat skäl bör bevaras för framtiden, skall upplåtaren om möjligt lämna kvar den på gravplatsen. Om gravanordningen ändå måste föras bort från gravplatsen, skall den åter ställas upp inom begravningsplatsen eller på någon annan lämplig och därtill avsedd plats. Detta innebär ett stort ansvar för församlingen vad gäller förfarandet av äldre gravanordningar. Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (SFS 1998:1252) Kyrkogårdens vegetation kan skyddas genom miljöbalkens 7:e kapitel som förtydligas i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ( 5 och bilaga 1). Alléer skyddas där genom biotopskyddet, och med allé menas Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd. De vanligt förekommande trädkransarna som omgärdar en kyrkogård får härigenom ett lagligt skydd. Utbyte av träd kan förekomma om alléns karaktär bevaras. I denna förordning klargörs även att det är länsstyrelsernas ansvar att se till att biotopskyddet efterlevs. Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Kyrkogårdsförvaltningen måste söka bygglov hos den kommunala byggnadsnämnden enligt Plan- och bygglagen (PBL) för de ärenden som faller utanför den statliga tillsynen genom KML. Enligt kapitel 8 i PBL krävs bygglov för att uppföra byggnader inom begravningsplatser eller göra tillbyggnader. Det krävs också bygglov för att anordna en ny begravningsplats eller i väsentlig grad ändra den befintliga. Länsstyrelsen Blekinge Län 9

10 10 Länsstyrelsen Blekinge Län

11 3. GAMMALSTORPS KYRKOGÅRD OMGIVNING Gammalstorp-Ysane pastorat ligger på Listerlandet, i västra Blekinge, och är ett av tre pastorat i Sölvesborgs kommun. De två andra pastoraten är Sölvesborg och Mjällby. Gammalstorp-Ysane pastorat är uppdelat i två församlingar. Ysane, som är den större av de två, har 1450 invånare och Gammalstorp De två församlingarnas kyrkogårdar påminner mycket om varandra. Kyrkogårdarna har följt varandra åt vad det gäller förändringar, både karaktärsmässigt och tidsmässigt. Bild 2: Karta över Blekinge med Gammalstorp utsatt. Gammalstorps kyrka och kyrkogård, som ligger efter väg nr. 522, ca. 8 km norr om Sölvesborg, har en speciell placering i landskapet. Den kulle som kyrkan är placerad på var tidigare en ö, kallad Kyrkön eller Prästholmen. Platsen har troligen ett förhistoriskt förflutet och hela ön är en potentiell fornlämning. Bild 3: Gammalstorps kyrka som ligger på den före detta kyrkön. Idag omgärdas ön av åkrar istället för av vatten. Foto taget från väst Länsstyrelsen Blekinge Län 11

12 Vesan, som sjön hette, hade två utlopp, ett i Sölvesborgsviken och ett genom Norjeån. År 1926, då Vesan till stor del var igenvuxen, dränerades det kvarvarande vattnet bort för att få till stånd en bördig åkermark. Att kyrkan tidigare varit belägen på en ö kan man urskilja än idag då den ligger på en upphöjning som omgärdas av ett slätt jordbrukslandskap. Kyrkan har fortfarande en relativt avlägsen placering från den övriga bebyggelsen i Gammalstorp, vilket gör att kyrkogården och hela området får en lugn och fridfull karaktär. Utanför den västra kyrkogårdsmuren ligger idag ett bårhus som uppfördes 1944, ett församlingshem samt en prästgård som inrymmer pastorsexpedition. Både församlingshemmet och prästgården har äldre föregångare. Bild 4: Församlingshemmet, bårhuset och prästgården, taget från sydost. Den öppna planen kring dessa byggnader är grusad och omgärdas av träd och buskar. Tidigare var planens beläggning av kullersten och en askallé löpte fram till kyrkogårdsmurens järngrindar. KYRKAN Den nuvarande kyrkan i Gammalstorp, har föregåtts av en romansk kyrka från 1100-talet med långhus, kor och absid. Den nuvarande kyrkan stod färdig Byggmästare var L. Dymling från Kristianstad. Kyrktornet uppfördes först år Delar av den äldre kyrkan ska enligt uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister möjligen ingå i den nuvarande kyrkans västra och södra mur. Kyrkobyggnaden består av ett långhus med brutet sadeltak, ett rakt avslutande kor, en i öster belägen sakristia med sadeltak samt det senare tillkomna tornet som är täckt av tjärat ekspån, lagt i mönster. Det finns äldre bevarade inventarier, bland annat en sexkantig dopfunt gjord i trä, skänkt till kyrkan Länsstyrelsen Blekinge Län

13 KYRKOGÅRDEN OCH DESS UTVECKLING Den första kyrkan på platsen har troligen byggts på 1100-talet. Länge var det bara de rika i bygden som hade råd att få en individuell gravplats, de flesta begravdes på den så kallade allmänningen. Kyrkogården har successivt utvidgats och växt fram till dagens storlek och utseende. I takt med att kyrkogården blivit för liten har ny mark tagits i anspråk och den har utvidgats främst i sydöstlig riktning. Man kan urskilja var utvidgningar skett, detta främst genom gränserna mellan olika kvarter. Mellan den ursprungliga kyrkogården och utvidgningen åt söder är det till exempel en nivåskillnad som markeras av en mur. Annars har de nya områdena fått samma stilmässiga utformning och man kan knappt urskilja dem utseendemässigt. Man har vid utvidgningarna följt en på kyrkogården rådande tradition. Kyrkogården har idag ingen akut brist på nya gravplatser. Enligt kyrkogårdsvaktmästaren ska det finnas cirka 100 lediga platser på den befintliga kyrkogården. I den sydöstra delen av kyrkogården finns dessutom ett oanvänt område, kvarter J, som skulle vara naturligt att tas i bruk om det skulle behövas i framtiden. Detta område har varit reserverat för gemensamhetsgravar vid krigssituation. Bild 5: Det oanvända kvarteret J. När den nya kyrkan anlades på 1790-talet var kyrkogården för liten för de ökade behoven och den behövde därför utvidgas. Under 1800-talet växte kyrkogården i olika etapper. Åren 1823 och 1865 utvidgades kyrkogården åt söder med ett sammanlagt 1798 kvadratmeter stort område. År 1878 föreslogs ytterligare utvidgningar som godkändes av Kungl Maj:t 26 september Det då avsöndrade området ska ha tagits av fastigheten Gammalstorp 1:3. Området utgör den östra delen av kyrkogården och benämns kvarter F. (se bilaga 1) Länsstyrelsen Blekinge Län 13

14 År 1920 var man i behov att ta ytterligare mark i anspråk för kyrkogården. Utvidgningarna skedde den här gången åt norr. Den norra kyrkogårdsmuren var då tvungen att flyttas 20 meter norrut. Tillstånd gavs eftersom den huvudsakliga delen av det berörda murpartiet var från den östliga utvidgningen 1879 och inte av samma ålder som muren i övrigt. När kyrkogården utvidgades österut samma år grävdes ett större dike öster om det nya området, för att underlätta dräneringen av hela kyrkogården. Eftersom marken är en gammal sjöbotten är den vattenrik. En fortsättning på diket upptogs norrut i samband med kyrkogårdens tillväxt i den riktningen. Utvidgningsområdet som är från 1920-talets första hälft omfattar idag kvarteren A och B. Efter 1920-talets utökningar gick det cirka 20 år tills en ny tillväxt av kyrkogården behövdes. Nu var det lägre liggande mark söder om den gamla delen som togs i anspråk. Muren som löpte utmed den gamla kyrkogårdens södra gräns togs bort till den övre markhöjden. Det tidigare nämnda diket som löper utmed kyrkogårdens östra gräns fortsatte på den östra delen av den södra gränsen. Detta dike fylldes på 1940-talet igen och hagtornshäckarna som fanns utmed diket togs bort. Nyanläggningen åt söder kom att omfatta drygt 4700 kvadratmeter. Vissa områden skulle disponeras för familjegravar medan andra avsattes för ensamgravar. Förslag fanns också för att uppföra en speciell urnlund som skulle omgärdas av barrträd och blommande prydnadsbuskar, detta kom dock inte att genomföras. Bild 6: Kyrkogårdens framväxt 14 Länsstyrelsen Blekinge Län

15 Bild 7: Kvarter G. Foto taget från norr. Bild 8: Kvarter D till vänster samt kvarter G och H till Höger. Foto taget från väst. Länsstyrelsen Blekinge Län 15

16 KYRKOGÅRDENS STRUKTUR Kyrkogården har idag en strikt karaktär. Det är ett linjärt system av gångar som med hjälp av höga tujahäckar avgränsar och indelar de olika gravplatserna från varandra. Den största delen av kyrkogården sträcker sig i sydvästlig riktning om kyrkobyggnaden. Det grundar sig i den gamla folktron om att man inte vill bli begravd norr om kyrkan. Det ansågs finast att bli begravd inne i kyrkan. Eftersom det fanns begränsade möjligheter till detta så ville man bli begravd så nära kyrkan som möjligt på den södra sidan. Efterhand som kyrkogården blivit för liten har utvidgningar skett åt syd, öst och nordöst. De åtta, idag använda, kvarteren har en enhetlig utformning. Grundformen i samtliga kvarter är rektangulär och gångsystemet mellan kvarteren består av grus. De gamla allmänningarna har på 1970-talet delats in med hjälp av tuja och på så sätt än mer kommit att likna de senare tillkomna kvarteren. Den största skillnaden är att de är gräsbelagda. För övrigt har de flesta gravplatserna grus som ytmaterial. Skötseln av Gammalstorps kyrkogård sker till stor del för hand. Eftersom grävmaskiner inte används har strukturen med häckar kunnat bevaras. Annars har det varit vanligt att maskiner och deras utrymmeskrav fått styra planeringen av begravningsplatser. Gravarna ligger i öst-västlig riktning. Huvudet placeras alltid i väst så man enligt tron ska kunna skåda Jesus uppståndelse på yttersta dagen, kommande från öster. Bortsett från de enskilda gravplatserna och minneslunden har inte Gammalstorps kyrkogård någon konstnärlig utsmyckning. Armaturen som har en enkel utformning är enhetlig över hela kyrkogården. Kvarter A och B Kvarteren ligger nordost om kyrkobyggnaden och omgärdas av mur åt väst och norr och av en hagtornshäck åt öster (se bilaga 1). Båda kvarteren tillkom i och med utvidgningen på 1920-talet. Gravplatserna har en varierande utformning. Det är i dessa kvarter som man hittar de flesta murgrönegravarna. I nordost ligger en av kyrkogårdens största gravplatser, för övrigt är det en tämligen enhetlig storlek på gravplatserna. Bild 9: Kyrkogårdens armatur. Kvarter C Idag utgör kvarter C kyrkogårdens minneslund. Lunden omgärdas av gravplatser och en tujahäck. Kvarter C, som från början var en allmänning, är gräsbelagd och har en ingång från söder. Kvarter D Kvarter D omgärdar kyrkans västliga del och sträcker sig utmed den västra kyrkogårdsmuren samt utmed stödmuren till 1940-talsutvidgningen. Den före detta allmänningen är nu 16 Länsstyrelsen Blekinge Län

17 gräsbelagd samt indelad av tujahäckar. Kvarteret innehåller dels nyare gravvårdar men även vårdar från 1800-talet. Kvarter E Kvarteret som är en av kyrkogårdens äldsta delar utgörs även det av en före detta allmänning. Det rektangulära gräsbelagda området omgärdas av gravplatser och tujahäckar. Kvarteret sträcker sig till stödmuren i söder. Det har liksom kvarter D ett, i jämförelse med övriga kvarteren, stort bestånd av höga gravvårdar. I detta kvarter finns kyrkogårdens enda gjutjärnskors, som står på sin ursprungliga plats. I östra delen finns en av kyrkogårdens äldsta gravplatser med tre vårdar, granitsockelomgärdning samt planteringar. Kvarter F Kvarter F avgränsas av stödmuren i söder och hagtornshäcken i öst och påminner mycket om kvarter D och E. Det är den senast tillkomna allmänningen, vars område togs i anspråk vid utvidgningen Även här omgärdas den gräsbelagda marken av gravplatser och tujahäckar. I den nordvästra delen av kvarteret finns en gravplats av högt kulturhistoriskt värde. Gravplatsen omgärdas av en granitsockel samt en grov järnkedja. Det är den enda av sitt slag. Det finns ett flertal gravvårdar av socialhistoriskt och personhistoriskt värde. Bland annat finns en grav som rests av anhöriga i Amerika. Vården vittnar om den omfattande emigrationen till Amerika under 1800-talet. Kvarter G och H De båda kvarteren tillkom vid kyrkogårdsutvidgningen Avgränsningen åt norr utgörs av stödmuren, den före detta kyrkogårdsmuren åt söder, och kvarteren förbinds med den övriga kyrkogården åt norr av två stentrappor. Åt väster avgränsas områdena av kyrkogårdsmuren och åt söder av oxlar. Det är ett linjärt system av gravplatser som indelas av rader av tujahäckar. Norr om den öst-västliga gången, som sträcker sig genom hela kvarteren, finns i stor utsträckning större familjegravar. Söder om gången finns ett större antal mindre gravplatser. Gravvårdarna är från 1940-talet och framåt och utgörs av låga resta stenar med en enhetlig utformning. Kvarter J Kvarter J utgörs av kyrkogårdens sydöstra gräsbelagda område. Inga gravplatser är anlagda inom området. Det har varit ett reservområde för krigssituationer. I norr avgränsas det av stödmuren, i söder av oxlar och åt öst av den omkringliggande vegetationen. I norra delen av området står ett antal äldre gravvårdar uppställda, som flyttats från sina ursprungsplatser. Ett flertal av dessa stod tidigare inom kvarter C, som nu utgörs av minneslunden. OMGÄRDNING Kyrkogården avgränsas idag av en stenmur åt väst. Muren är till största delen en fogad granitmur med kalkstensskivor som murkrön. Åt syd övergår dock den västra muren till att bli en kallmur. Redan 1665 omtalas en mur som är uppförd av gråsten och avtäckt med tegel. Huvudingången mot väst utgörs av två granitpelare och en tvådelad järngrind. Enligt Sveriges kyrkor, Blekinge fanns på 1600-talet en övertäckt port av trä. Före år 1768 skulle en port av sten ha uppförts. År 1823, samma år som kyrktornet uppförs, uppmuras fyra stenpelare till portarna. Bilder från 1930-talet visar att muren har varit vitputsad. Länsstyrelsen Blekinge Län 17

18 Bild 10: Den västra muren samt kyrkogårdens huvudentré. Gammalstorps kyrkogård saknar inhägnad åt söder. Eftersom det inte finns någon närliggande bebyggelse avgränsas kyrkogården relativt väl av naturen. Den naturliga begränsningen markeras genom landskapets ändrade karaktär och en planterad trädrad av oxel. Den äldre muren har genom utvidgningar påverkats vid olika tillfällen. Genom att mark togs i anspråk åt nordost, omkring 1920, flyttades en del av det berörda murpartiet 20 meter norrut. När ytterligare en utvidgning skedde åt söder 1940 reducerades den södra muren till höjd med markytan på den ursprungliga kyrkogården och fick istället fungera som en stödmur mellan den gamla och den nya kyrkogårdens nivåskillnad. Två stentrappor förbinder de olika kvarteren. Den sten som blev över när stora delar av den gamla sydmuren togs bort kom att användas till uppläggning av stenmur utmed västra sidan av utvidgningen. Bild 11: Till muren har även använts äldre gravstenar. 18 Länsstyrelsen Blekinge Län

19 MINNESLUND Minneslundar har funnits i Sverige sedan Sedan har det till stor del varit upp till varje enskild församling när och hur en anläggning av minneslund har skett. Minneslundar medför ett gravskick av anonym karaktär som används allt mer. Valet av detta gravskick kan också ha att göra med ekonomiska förhållanden samt åsikten om allas likhet inför döden. Även om ingen gravvård rests över den avlidne har anhöriga genom minneslunden ändå en fridfull plats att gå till och minnas den avlidne. Lunden på Gammalstorps kyrkogård är anlagd i slutet av 1980-talet. Den är belägen öster om kyrkan. Platsen är rektangulär, gräsbelagd och omgärdas av tujahäckar. På platsen fanns tidigare gravvårdar. Dessa togs bort och flyttades i samband med minneslundens anläggande. De var några av kyrkogårdens allra äldsta gravvårdar som därigenom flyttades från sin ursprungliga plats. Det mest förekommande på Gammalstorps kyrkogård är kistbegravningar, cirka 80 % begravs på detta traditionella sätt och gravarna grävs än idag för hand. Under de år som minneslunden funnits har man begravt 13 personer där. I Gammalstorp gräver man ner den lösa askan istället för att strö ut den. Bild 12: Minneslunden i kvarter C, som den ser ut idag. Gravplatserna som tidigare låg inne i område C, det område som idag utgör minneslund, var numrerade På alla utom en av dessa gravplatser hade vid minneslundens uppförande, gravsättningen ägt rum för mer än 30 år sedan. På gravplats 22 skedde gravsättning Samtliga anhöriga gav sitt godkännande till minneslunden. Bild 13: Kvarter C innan det blev minneslund. Foto: Församlingens arkiv. Länsstyrelsen Blekinge Län 19

20 Jordningsytan är cirka 70 kvadratmeter. Man räknar med en yta av 0,25 kvadratmeter per nedgrävd aska. Oavsett om man gräver ner askan på enkelt djup eller mer kommer lunden med dagens omfattning av minneslundsbegravningar att räcka för lång tid framöver. Trots det har man bestämt att gravplatserna 1-16, som omgärdar kvarter C, inte får upplåtas på nytt utan reserveras för eventuella utvidgningar av minneslunden. Det ursprungliga förslaget till lundens utformande innehöll en gång med kalkstensplattor runt området. Denna gång lades aldrig utan omgärdningen kom att bestå av de tujahäckar som finns där idag. I minneslunden står en bänk. Tanken är att man ska kunna sitta där och ha en rofylld stund. En gravvård som tidigare stod på plats F har återanvänts och fått inskriptionen Minneslund. Bild 14 och 15: Återanvänd gravvård som idag står i minneslunden. VEGETATION Gammalstorps kyrkogård utgör en grön miljö trots att markbeläggningen till största del är grus. Det är sparsamt med träd innanför kyrkogårdsgränsen. Istället har området ett stort bestånd av häckar och buskar som är karaktärsskapande för hela kyrkogården. Det som utmärker kyrkogården är de höga tujahäckar som skapar strikta indelningar mellan kvarter och gravvårdar. Häckarna är 130 cm höga och gör att man har svårt att få en överblick över det olika kvarteren när man står på kyrkogården. De är stramt och prydligt klippta. Dessa häckar som är karaktärskapande för hela kyrkogården ska ha föregåtts av ligusterhäckar i alla kvarter utom G och H. År 1958 fick kvarter D och E omgärdningar av tuja. År 1960 planterades även sådana häckar i kvarter A, B, G och H. Kvarter F fick sina tujahäckar 1967 och 1971 planterades tuja inom de före detta allmänningarna D och E. Runt gravplatserna finner man till stor del cirka 15 cm höga buxbomshäckar. Kyrkogården avgränsas i öst av hagtornshäckar, i syd av oxlar och i norr av granar. 20 Länsstyrelsen Blekinge Län

21 I gränsen mellan den äldre delen och utvidgningen från 1940-talet står tre lönnar. Dessa kan ha planterats i samband med den åt söder genomförda utvidgningen Åt söder fanns även hagtornshäckar innan utvidgningen på 1940-talet. Bild 16 och 17: Hängask i kvarter C, samt oxlarna som avgränsar kyrkogården söderut. Foton tagna från sydost och väst. I kvarter C finns idag en hängask. Hängaskar och hängbjörkar är vanliga inslag i kyrkogårdsmiljöer. Genom de hängande grenarna och det sorgsna uttrycket ska de anses passa i miljön och har fått namnet sorgeträd. Fram till för tio år sedan fanns ytterligare två hängaskar i kvarteret. Dessa togs, med länsstyrelsens tillstånd, bort Den ena var 15 meter hög och stod fem meter öster om korets östra långsida, och det andra, som var åtta meter högt, stod placerat sju meter söder om korets södra kortsida. Träden åsamkade skador på sakristian och var av den anledningen tvungna att avverkas. Bild 18: Översiktsbild över kvarter E, F, H och J, taget från kyrktornet. Foto taget från kyrktornet. Länsstyrelsen Blekinge Län 21

22 4. GRAVVÅRDAR GRAVVÅRDAR Eftersom de flesta gravrätter så småningom övergår till kyrkans ägo uppstår frågor om vad som ska göras med den gamla gravvården. För drygt 10 år sedan när Gammalstorps minneslund anlades togs några av kyrkogårdens äldsta gravvårdar bort, från sina ursprungliga platser, men har bevarats och står idag på kyrkogårdens oanvända område i sydöst. Det är gamla gravstenar men även tämligen välbevarade gjutjärnskors. Bild 19: De flyttade gravvårdarna som idag står i kvarter J. Foto taget från sydväst På Gammalstorps kyrkogård finns olika gravvårdar. Det klart dominerande är stående gravstenar, men det förekommer också liggande sådana. Endast ett bevarat gjutjärnskors finns kvar som står på sin ursprungliga plats. Tidigare var det vanligt med murgrönekullar. Det är gravkullar täckta med murgröna som märker ut gravplatsen. På foton i Antikvariskt topografiska Arkivet i Stockholm ser man att kvarter D, den före detta allmänningen, till största delen bestod av murgrönegravar på talet. Samtliga av dessa är idag försvunna. Bild 20: Den gamla allmänningen med dess murgrönegravar, taget Foto: ATA. 22 Länsstyrelsen Blekinge Län

23 På hela kyrkogården finns idag bara ett fåtal kvar, koncentrerade till kvarter A och B, samt kvarter G och H med en vardera. Bild 21: Gravkarta med dagens murgrönekullar markerade. Förr var det vanligt att man angav den avlidnes titel på gravstenen. Det förekommer även idag, om än inte i samma omfattning. De två vanligaste titlarna på Gammalstorps kyrkogård är lantbrukare och hemmansägare. Titlarna vittnar om bygdens karaktär och traditioner. Andra förekommande titlar på kyrkogården är: förrådsarbetare, järnvägsarbetare, hushållerska, köpman, laxhandlare, snickare, glasblåsare, religionssociolog, slaktare, vagnmakare, grundläggare, stenarbetare, grindvakterska, skräddaremästare, smedmästare, kapten, schaktmästare, rörläggare, byggnadssnickare, sjökapten, missionär och kyrkoherde. Länsstyrelsen Blekinge Län 23

24 På gravarna kan man ofta se var den avlidne har varit bosatt. Till Gammalstorps församling hör ett antal byar som finns representerade genom inskriptioner på gravstenar. Den äldsta bevarade gravstenen finns bevarad inne i kyrkan. Stenen hittades vid en reparation av den gamla kyrkan 1621, och var redan då bruten mitt itu. Stenen är ett minne av Peder Povelson, en av de äldsta nu kända prästerna. Efter att den nya kyrkan hade byggts genomfördes en omläggning av golvet Gravstenen lades då som en del av golvet i norra sidogången under predikstolen. På 1940-talet, då det skedde en restaurering av kyrkans interiör, gavs tillåtelse att flytta stenen eftersom den inte låg på sin ursprungliga plats. Den fick då sin nuvarande placering i kyrkans kor, där den inte skulle komma att utsättas för samma slitage. Bild 22: Gravhäll i kyrkan. Gravvårdar som är äldre än 150 år är tämligen ovanliga. Det sattes oftast upp enkla träkors med inskription om den avlidne. Dessa kors har i få fall bevarats för någon längre tid. I tornet på Gammalstorps kyrka har man hittat några träkors som är relativt välbevarade. De har ett högt kulturhistoriskt värde då de vittnar om äldre tiders gravvårdstraditioner. Ett kors är från 1863 och restes över ett barn som dog efter levnad av 8 år, 2 månader och 12 dagar. På ett annat står det född 30 juli 1855, död den 14 februari 1865 efter levnad af 9 år, 6 månader och 14 dagar. Det tredje korset restes över ett syskonpar, Ida och John födda och döda samma dag 10 dec På det fjärde av de bevarade träkorsen står följande Hvilar stoftet af förra Bonde hustrun Bertha Jönsdotter från Agerum. Bild 23: Träkors från 1800-talet, bevarade i kyrktornet. 24 Länsstyrelsen Blekinge Län

25 Dagens utformning av gravvårdar skiljer sig markant från hur de såg ut för hundra år sedan. Den tidigare hantverksskickligheten har ersatts av massproduktion av maskinellt framställda och standardiserade stenar, där vårdarna ofta får en homogen utformning, både vad gäller storlek och stil. På Gammalstorps kyrkogård är detta tydligast i kvarteren G och H, där samtliga stenar är från efterkrigstiden. Bild 24: Gravkarta med gravvårdar daterade innan 1900 eller som har högt kulturhistoriskt värde markerade Länsstyrelsen Blekinge Län 25

26 GRAVVÅRDSINVENTERING Ett selektivt urval av enskilda gravvårdar har gjorts för inventeringen. De vårdar som lyfts fram har bedömts varit tidstypiska, unika eller kulturhistoriskt intressanta. Som tidigare påpekats saknar inte de vårdar som utelämnats i gravvårdsinventeringen kulturhistoriskt värde. Gravplatsnumren som finns på inventeringsblanketterna återfinns på gravkartan, bilaga 1. Nedan följer en skiss över några förekommande vårdar inom Gammalstorps kyrkogård. Skiss 1 är ett exempel på de tidigare vanligt förekommande gjutjärnskorsen. Nummer 2 är en från sekelskiftet 1900 vanligt förekommande gravsten på Gammalstorps kyrkogård. Skiss 3 och 4 är vanliga stenar från efterkrigstiden. En sten som det bara finns ett fåtal av på kyrkogården är skiss 5. Det verkar dock vara en i kommunen vanligt förekommande sten som fått stort genomslag på Mjällby kyrkogård. Bild 25: Skiss över gravvårdstyper på Gammalstorps kyrkogård. 26 Länsstyrelsen Blekinge Län

27 Gravvård Gammalstorp Läge Söder om kyrkan, gamla allmänningen Gravvårdens typ gjutjärnskors Gravplatsnummer E.64 Gravvårdens höjd 115 cm Årtal 1860 Gravvårdens material gjutjärn Plantering/växtmaterial oplanterad rabatt Inskription Nils Kronberg, född ¾ 1818 död 5/ p Omgärdning Tuja bakom, samt markerar platsens storlek Ytmaterial gräs Inskriptionstyp gjuten Titel Skador/åtgärder Relativt gott skick Början till rostangrepp, bör underhållas Beskrivning Ett enkelt gjutjärnskors med sparsam utsmyckning i form av en stjärna samt ett växtornament Kulturhistoriskt värde Gravvården besitter ett högt kulturhistoriskt värde, då det är det enda bevarade gjutjärnkorset som står på sin ursprungliga plats. Korset bör bevaras i sitt sammanhang. Foto Taget från öst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 27

28 Gravvård Gammalstorp Läge Alldeles söder om kyrkan Gravvårdens typ Stående gravsten Plantering/växtmaterial Nedklippt plantering Gravplatsnummer E.58 Gravvårdens höjd 190 cm Omgärdning buxbom Årtal 1853 Gravvårdens material grå granit Ytmaterial grus Inskription Minne af för. Åbon Per Thomasson Baksidan: Minne av P. Thomassons aflidne barnn Sven D 27/ D 7/ Thomas 18/ / Sv. Ps. 491 Skador/åtgärder Lava, vittringar Inskriptionen har blivit otydlig med åren. Inskriptionstyp försänkt Titel åbo Beskrivning Hög kolonnliknande gravsten. Inskription finns både på fram och baksidan Kulturhistoriskt värde Vården har ett högt kulturhistoriskt värde på grund av sin höga ålder och unika utformnning. Foto Gravstenen. Tagen från norr. Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 28 Länsstyrelsen Blekinge Län

29 Gravvård Gammalstorp Läge Östra delen av kyrkogården Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial saknas Gravplatsnummer F.52 Gravvårdens höjd 95 cm Omgärdning buxbom Årtal 1941 Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Grindvakterskan Sofia Nilsson Sandbäck 22/ / Skador/åtgärder Lavar, bör rengöras Inskriptionstyp planhuggen Titel grindvakterska Beskrivning En enkel rektangulär gravsten på sockel. Sparsam dekor i form av planhugget kors. Kulturhistoriskt värde Gravstenen har personhistoriskt och lokalhistoriskt värde på grund av den sällan förekommande titeln. Foto Taget från öst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 29

30 Gravvård Gammalstorp Läge Sydost om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Gravplatsnummer E.44 Gravvårdens höjd Ca. 230 cm Årtal Troligen 1912 Gravvårdens material Grå granit Plantering/växtmaterial Buxbom, hög cypress, idegran Planterad rabatt Omgärdning Granitsockel Inskription Nils Jönsson , Hanna Jönsson , Alfred , Ragnar , Emma , Alma , Albert , Ida , Jenny , Anna , Gurli FAMILJEVÅRD Ytmaterial Grus Inskriptionstyp Försänkt och planhuggen Titel Skador/åtgärder Den lilla gravvården över Alfred är väldigt mossangripen och bör rengöras. Beskrivning Familjegrav som genom sin storlek och utformning skulle visa familjens status. Den stora gravvården är fyrkantig kolonn med korintiskt kapitäl. Mindre gravvårdar är resta över Alfred och Albert som dog innan föräldrarna. Kulturhistoriskt värde Gravplatsen är unik. Den lilla gravvården som rests över Alfred vittnar om gamla tiders hantverksskicklighet vid gravstenstillverkning. Hela gravplatsen med vårdar bör bevaras intakt. Foto Taget från norr Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 30 Länsstyrelsen Blekinge Län

31 Gravvård Gammalstorp Läge Öster om kyrkan Gravvårdens typ En stående och en liggande sten Gravplatsnummer F.24 Gravvårdens höjd 60 cm (den stående) Årtal 1892 och 1901 Gravvårdens material granit Plantering/växtmaterial Idegran, cypress Omgärdning Granitsockel, granitpelare med grov järnkätting samt järngrind Inskription Stående sten: Carl Frick , Caroline Frick , Petter Holmberg , Adéle Holmberg Liggande sten: Henning Holmberg 18 22/ /1 92 Ytmaterial grus Inskriptionstyp Stående sten: planhuggen Liggande sten: försänkt Titel Skador/åtgärder. Beskrivning Stor familjegrav med unik utformning av hela gravplatsen. Det är den enda gravplats på kyrkogården som har en hög omgärdning av detta slag. Kulturhistoriskt värde Gravplatsens utformning har ett högt kulturhistoriskt värde. Gravvårdarna kan bytas ut vid nytt upplåtande av gravrätten men helhetens utformning bör bevaras. Foto Taget från syd Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 31

32 Gravvård Gammalstorp Läge Nordost om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial rosenbuskar Gravplatsnummer A.19 Gravvårdens höjd 135 cm Omgärdning buxbom Årtal Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Lantbrukaren Sven Mattsons No. 6 Agerum Familjegrav, Sv. Ps. 491 Skador/åtgärder lavar Inskriptionstyp försänkt Titel lantbrukare Beskrivning Grovhuggen rektangulär sten som står på sockel. Rikt dekorerad med växtornament i form av rosor. Kulturhistoriskt värde Stilistiskt, konstnärligt värde Unik utformning Foto Taget från väst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 32 Länsstyrelsen Blekinge Län

33 Gravvård Gammalstorp Läge Sydost om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial En formklippt idegran på var sida om vården. Inskription Samuel Lindholm H.H Julie Wollin Sven Jönsson H.H Alice Lindholm Skador/åtgärder lavar Gravplatsnummer E.45 Gravvårdens höjd 120 cm Omgärdning buxbom Årtal 1885 Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskriptionstyp planhuggen Titel Beskrivning Grovhugget stenkors på stenfundament. En liten vård på var sida om den stora gravvården; Ester , Allan Kulturhistoriskt värde Kulturhistoriskt värdefull på grund av sitt unika utseende och höga ålder. Foto Taget från norr Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 33

34 Gravvård Gammalstorp Läge Öster om sakristian Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial buxbom Gravplatsnummer C.11 Gravvårdens höjd 145 cm Omgärdning granitsockel Årtal Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Olof Nilsson Gamla Ryedal Familjegrav Inskriptionstyp försänkt Titel Skador/åtgärder lavar Beskrivning Stor familjegrav med enkel stående sten. Sparsam utformad gravplats. Kulturhistoriskt värde En av de få kvarvarande gravplatserna med granitsockel som omgärdning Foto Taget från öst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 34 Länsstyrelsen Blekinge Län

35 Gravvård Gammalstorp Läge Norr om sakristian Gravvårdens typ Stående sten + murgrönekullar Plantering/växtmaterial murgröna Gravplatsnummer A.4 Gravvårdens höjd Omgärdning buxbom Årtal Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Lantbrukaren Mattis Persson Bjäraryd 9/ /7 1930, hustrun Elsa Persson 5/ /8 1942, Hilda 14/ /4 1879, Gerda 11/ / Inskriptionstyp planhuggen Titel lantbrukare Skador/åtgärder lavar Beskrivning Stående sten mot den västra kyrkogårdsmuren. Tre stycken murgrönekullar framför gravvården. Buxbom avgränsar stenen från framförvarande yta. Kulturhistoriskt värde En av få bevarade murgrönegravar. Dessa var vanligt förekommande under tidigt 1900-tal. Foto Taget från öst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 35

36 Gravvård Gammalstorp Läge Nordost om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial Gravplatsnummer B.19 Gravvårdens höjd 110 cm Omgärdning granitsockel Årtal 1927 Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription J.A. Bengtsson Hustru Elna Bengtsson Ps. 444 Inskriptionstyp planhuggen Titel Skador/åtgärder Väldigt angripen av mossa och lavar. Bör rengöras. Beskrivning Särpräglat utseende av vård och en enkel utformning av gravplats. En av de äldsta inom kvarteret. Kulturhistoriskt värde En av få gravplatser som har en bevarad granitsockel som omgärdning. Foto Taget från väst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 36 Länsstyrelsen Blekinge Län

37 Gravvård Gammalstorp Läge Öster om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial Gravplatsnummer F.56 Gravvårdens höjd 158 cm Omgärdning buxbom Årtal 1918 Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Vår moder Elsa Lindgren , vår broder John Alfred Lindgren Denna sten restes av barnen samt syskon i Amerika. Inskriptionstyp försänkt Titel Skador/åtgärder Mycket lavar, främst på vårdens baksida. Bör rengöras med vatten. Beskrivning Hög stående sten på sockel. Uthugget palmblad + ett kors Ett av flera exempel på hur gravstenarna ofta såg ut på Gammalstorps kyrkogård runt sekelskiftet. Kulturhistoriskt värde Gravvården har ett socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde då den vittnar om traktens utvandringsperiod till Amerika. Foto Taget från norr Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 37

38 Gravvård Gammalstorp Läge Nordost om kyrkan Gravvårdens typ Stående sten Plantering/växtmaterial Rododendron, murgröna Gravplatsnummer A.28 Gravvårdens höjd 100 Omgärdning buxbom Årtal 1930 Gravvårdens material granit Ytmaterial grus Inskription Här vilar Henrik Lindstén och hans hustru Helga Inskriptionstyp planhuggen Titel Skador/åtgärder Mycket lava längst ner på gravstenen Beskrivning Ett gott exempel på få av de kvarvarande murgrönegravarna på kyrkogården Kulturhistoriskt värde En av få bevarade murgrönegravar. Dessa var vanligt förekommande under tidigt 1900-tal. Foto Taget från öst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld 38 Länsstyrelsen Blekinge Län

39 Gravvård Gammalstorp Läge Söder om kyrkan, på den gamla allmänningen Gravvårdens typ Stående sten Gravplatsnummer E.75 Gravvårdens höjd 170 cm Årtal 1895 Gravvårdens material Grå granit Plantering/växtmaterial Oplanterad rabatt Omgärdning Tuja bakom, annan omgärdning saknas Inskription Hemmansägaren Sven Håkansson, Bjäraryd 30/ /3 1940, Ingrid Håkansson född Månsson 29/ /2 1895, Johanna Håkansson född Jönsson 28/ / , Rudolv 1/ / Jordens oro viker för den frid som varar graven allt förliker, himlen allt förklarar. Sionstoner nr. 369 Skador/åtgärder lutar Ytmaterial gräs Inskriptionstyp Försänkt Titel hemmansägare Beskrivning Hög och smal gravsten som är representativ för vårdar under sent 1800-tal. Dekor i form av ekblad och kors. Kulturhistoriskt värde En av få av sitt slag inom kyrkogården. Har en psalmtext som inskription. Detta är ett fenomen som håller på att försvinna. Foto Taget från väst Datum Fotograf Anna-Karin Skiöld Länsstyrelsen Blekinge Län 39

Nättraby kyrkogård 1. INLEDNING

Nättraby kyrkogård 1. INLEDNING 1. INLEDNING Föreliggande rapport är en del inom ett av Länsstyrelsen i Blekinge Län påbörjat projekt med kulturhistoriska dokumentationer av kyrkogårdar och begravningsplatser. Projektet omfattar inte

Läs mer

2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 3. YSANE KYRKOGÅRD...13 4. GRAVVÅRDAR...28

2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 3. YSANE KYRKOGÅRD...13 4. GRAVVÅRDAR...28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 HISTORIK... 5 VEGETATION... 6 GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING... 7 Gravstenar... 8 Dekor... 8 LAGSTIFTNING...

Läs mer

Kyrkogårdar i Asarum

Kyrkogårdar i Asarum Kyrkogårdar i Asarum Kyrkan 1799 är årtalet, som står överst över kyrkans västra ingång. Många kanske tror att Asarums kyrka kom till detta år. Men 1799 fick kyrkan sin slutgiltiga form. Den kyrka som

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

Lösens kyrkogård 1. INLEDNING

Lösens kyrkogård 1. INLEDNING 1. INLEDNING Föreliggande rapport är en del inom ett av Länsstyrelsen i Blekinge Län påbörjat projekt med kulturhistoriska dokumentationer av kyrkogårdar och begravningsplatser. Projektet omfattar inte

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling Riksantikvarieämbetets allmänna råd till 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) samt förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (KMF) KRFS 2005:2 Utkom från

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

6. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 61

6. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 61 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 HISTORIK... 5 VEGETATION... 6 GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING... 7 Gravstenar... 7 Dekor... 9 LAGSTIFTNING...

Läs mer

1. INLEDNING ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5

1. INLEDNING ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 HISTORIK... 5 VEGETATION... 6 GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING... 7 Gravstenar... 7 Dekor... 9 LAGSTIFTNING... 10 Lagen om kulturminnen

Läs mer

Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar

Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar Vi vårdar Kungsbacka och Hanhals kyrkogårdar När vi mister en anhörig eller nära vän ställs vi inför både sorg och en rad praktiska problem. Begravning och gravsättning

Läs mer

Kyrkogårdens begravningsplatser

Kyrkogårdens begravningsplatser Kyrkogårdens begravningsplatser En kyrkogård är inte bara till för de döda utan också för de levande. Vår ambition är att församlingens begravningsplatser ska ge en känsla av stillhet, tröst och hopp och

Läs mer

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till?

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till? Bevara, använda och utveckla begravningsplatser, eller Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till? Hässleholm den 20 april 2017 Länsstyrelsen Skåne Vård- och underhållsplaner Bilder med exempel Tillståndsprövning

Läs mer

1. INLEDNING ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5

1. INLEDNING ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER... 5 HISTORIK... 5 VEGETATION... 6 GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING... 7 Gravstenar... 7 Dekor... 9 LAGSTIFTNING... 10 Lagen om kulturminnen

Läs mer

Ordlista - Begravningsverksamheten

Ordlista - Begravningsverksamheten Ordlista - Begravningsverksamheten Allmängravar, linjegravar Gravsättning i löpande följd, ingen gravrätt finns på gravplatsen. Gravsättning i allmängravar och linjegravar upphörde att gälla 1964. Askgravlund

Läs mer

Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund

Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo

Läs mer

byggnadsvård Kjula kyrkogård Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011

byggnadsvård Kjula kyrkogård Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011 byggnadsvård Kjula kyrkogård Kjula kyrka 2:1, Kjula sn, Eskilstuna kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Tillbyggnad av förrådsbyggnad 2011 Dag Forssblad Kjula kyrkogård Kjula

Läs mer

Gravskick. På våra kyrkogårdar i Västra Tunhem, Gärdhem, Väne Åsaka, Vänersnäs, och Norra Björke har vi tillgång till fyra gravskick:

Gravskick. På våra kyrkogårdar i Västra Tunhem, Gärdhem, Väne Åsaka, Vänersnäs, och Norra Björke har vi tillgång till fyra gravskick: Gravskick Gravskick På våra kyrkogårdar i Västra Tunhem, Gärdhem, Väne Åsaka, Vänersnäs, och Norra Björke har vi tillgång till fyra gravskick: Kistgrav, urngrav, minneslund, askgravplats Det är viktigt

Läs mer

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u

tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u tre andliga rum i ytterstaden ytterstadsprojektet en kulturhistorisk inventering 1 6 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Till vänster: Markuskyrkan i Björkhagen. Foto: Mauro Rongione, SSM. Stockholms

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

Till dig som är gravrättsinnehavare i Katrineholmsbygdens församling

Till dig som är gravrättsinnehavare i Katrineholmsbygdens församling Till dig som är gravrättsinnehavare i Katrineholmsbygdens församling Att vara gravrättsinnehavare innebär Att ha en grav att gå till, en egen plats där man kan minnas, pynta med blommor och på olika sätt

Läs mer

MALEXANDERS KYRKOGÅRD

MALEXANDERS KYRKOGÅRD 2015:205 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALEXANDERS KYRKOGÅRD ÖVERBYGGNAD TILL GRAVSTENAR MALEXANDERS KYRKOGÅRD MALEXANDERS SOCKEN BOXHOLMS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK ) 2 Bakgrund Basfakta om objektet

Läs mer

Minneslund vid Himmeta kyrka

Minneslund vid Himmeta kyrka Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...

Läs mer

Södra Hestra kyrkogård

Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Södra Hestra socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:8 Anders Franzén

Läs mer

Föreskrifter reglemente för begravningsverksamheten 1 I Överkalix församling

Föreskrifter reglemente för begravningsverksamheten 1 I Överkalix församling Föreskrifter reglemente för begravningsverksamheten 1 I Överkalix församling Allmänt Utöver vad som föreskrivs i begravningslagen, SFS 1990:1144, och begravningsförordningen, SFS 1990:1147, gäller föreskrifterna

Läs mer

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda

Läs mer

Olika slags gravplatser på våra kyrkogårdar

Olika slags gravplatser på våra kyrkogårdar Olika slags gravplatser på våra kyrkogårdar TILLHANDAHÅLLES UTAN KOSTNAD FÖR DÖDSBOET: gravplats på allmän begravningsplats under en tid av 25 år gravsättning, se nedan transporter från det kyrkan övertagit

Läs mer

ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD

ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD 2016:202 ANTIKVARISK MEDVERKAN ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD REPARATION AV BOGÅRDSMUREN ÖSTRA HARGS KYRKOGÅRD ÖSTRA HARGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet

Läs mer

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats

byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård

Läs mer

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar

Läs mer

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 Görvälns griftegård Antikvarisk medverkan vid iordningsställande av gravkvarter nr 12, Görvälns griftegård i Jakobsberg, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 2 Görvälns

Läs mer

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA GRAVVÅRDAR BOMHUS KYRKOGÅRD BILAGA 1 Samtliga gravvårdar som finns upptagna i följande lista ska bevaras helt intakta. Vid eventuell förändring eller återgång till äldre utseende

Läs mer

Edebo kyrka, vattenavledning

Edebo kyrka, vattenavledning ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL Edebo kyrka, vattenavledning Edebo kyrka, Edebo socken, Norrtälje kommun, Uppland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Tysslinge kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013. Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Tysslinge kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013. Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Tysslinge kyrkogård Tysslinge socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2013 Anneli Borg Charlott Torgén Rapport 2013:18 Engelbrektsgatan 3 702

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

Under golvet i Värö kyrka

Under golvet i Värö kyrka UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet

Läs mer

S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:213 ANTIKVARISK MEDVERKAN S:T ANNA KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR S:T ANNA KYRKOGÅRD S:T ANNA SOCKEN SÖDERKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

Inventering kulturgravar

Inventering kulturgravar Inventering kulturgravar Bjärke församling har låtit genomföra en kulturhistorisk karakterisering och värdering av alla kyrkogårdar i församlingen. Inventeringen genomfördes av Ateljé Arkitekten i Väst

Läs mer

Kyrkogårdar & begravningsplatser

Kyrkogårdar & begravningsplatser Kyrkogårdar & begravningsplatser i Huddinge Kyrkogårdar begravningsplatser i Huddinge I den här broschyren presenteras Huddinges kyrkogårdar och begravningsplatser: Huddinge och Tomtberga kyrkogårdar,

Läs mer

Gryteryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Gryteryds kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift Gryteryds kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med ny askgravlund Gryteryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:7 Anders Franzén

Läs mer

Säby kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats. Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Säby kyrkogård. Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats. Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Säby kyrkogård Antikvarisk medverkan i samband med anläggande av askgravplats Säby socken i Tranås kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:24 Anders Franzén

Läs mer

Äldsta delen (kvarter A-F)

Äldsta delen (kvarter A-F) BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Äldsta delen (kvarter A-F) Den äldsta delen av kyrkogården ligger söder om kyrkan. Området avgränsas i norr och öster av grusgångar, i söder av en häck och i väster av diverse

Läs mer

Lagskydd och regelverk för kultur- och naturmiljö Kulturmiljölagen (1988:950) Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap (11-14 ) såsom kyrkligt kulturminne. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser

Läs mer

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen

Läs mer

Återanvändning av gravvårdar Manual

Återanvändning av gravvårdar Manual DATUM DNR 12-06-27 Återanvändning av gravvårdar Manual Kulturminneslagens 4:e kapitel 11 : I vården av en begravningsplats skall dess betydelse som en del av vår kulturmiljö beaktas. Begravningsplatserna

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Efter kremationen. Efter kremationen

Efter kremationen. Efter kremationen Efter kremationen Efter kremationen Gravsättning efter kremationen Efter en kremation kan man välja att gravsättas i en urngrav, familjegrav avsedd för kistor, askgravplats, askgravlund eller minneslund.

Läs mer

Pastoratets begravningsväsende förvaltas av kyrkorådet och leds enligt gällande författningar och detta reglemente.

Pastoratets begravningsväsende förvaltas av kyrkorådet och leds enligt gällande författningar och detta reglemente. Allmänna bestämmelser Pastoratets begravningsväsende förvaltas av kyrkorådet och leds enligt gällande författningar och detta reglemente. Kyrkorådet har att utfärda föreskrifter för begravningsplatsernas

Läs mer

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet

Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Vad gäller? Information om begravningsverksamheten i Linköpings kyrkliga samfällighet Inledning De styrdokument som utgör underlag för denna information är i begravningslagen, SFS 1990:1144 och begravningsförordningen,

Läs mer

En grav är en minnesplats för de efterlevande, därför är det bra att diskutera med sina närstående om val av gravplats.

En grav är en minnesplats för de efterlevande, därför är det bra att diskutera med sina närstående om val av gravplats. Efter kremationen Gravsättning efter kremationen Efter en kremation kan gravsättning ske i en urngrav, familjegrav avsedd för kistor, askgravplats, askgravlund eller minneslund. Askan får gravsättas på

Läs mer

ANTENS KYRKOGÅRD KYRKOGÅRDEN IDAG

ANTENS KYRKOGÅRD KYRKOGÅRDEN IDAG SOCKNEN - EN BAKGRUND Antens kyrka ligger i Långareds socken, drygt en mil nordväst om Alingsås. Socknen omger sjön Anten på dess östra och västra sidor. I öster är odlingsbygder, medan västra delen utgörs

Läs mer

Mörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan

Mörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen

Läs mer

SVANSKOGS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Svanskogs socken. Gravskick och antal begravningar

SVANSKOGS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Svanskogs socken. Gravskick och antal begravningar SVANSKOGS KYRKOGÅRD Fastighetsbeteckning: Svanskog Ed 1:17 ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK Svanskog socken ligger väster om Säffle, på gränsen mot Dalsland. Socknen är mycket kuperad med sjöar och tjärnar

Läs mer

Våra kyrkogårdar vid havet

Våra kyrkogårdar vid havet Våra kyrkogårdar vid havet Vi vårdar kyrkogårdarna i Lysekil Kyrkogården är en plats för både personliga minnen och ett gemensamt kulturarv. Det är också en stillsam plats för eftertanke. Inom Lysekils

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med

Läs mer

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad

Läs mer

1. INLEDNING...3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER...5

1. INLEDNING...3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER...5 1. INLEDNING...3 2. ALLMÄNT OM KYRKOGÅRDAR OCH BEGRAVNINGSPLATSER...5 HISTORIK... 5 VEGETATION... 6 GRAVVÅRDAR- EN ÖVERSIKTLIG UTVECKLING... 7 Gravstenar...7 Dekor...9 LAGSTIFTNING... 9 Lagen om kulturminnen

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Trädmiljöer Många kyrkogårdar och parker är en viktig miljö för hotade och sällsynta växt- och djurarter. Grova, gamla och ihåliga träd har en mycket stor betydelse för

Läs mer

Utredning angående Strandkyrkogården

Utredning angående Strandkyrkogården Kyrkogårdsförvaltningen Förvaltningsledningen Tjänsteutlåtande Dnr 4.1.2-1726-2016 Sida 1 (5) 2017-01-13 Handläggare Mats Larsson Telefon: 508 301 01 Till Kyrkogårdsnämnden 2017-02-01 Utredning angående

Läs mer

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län

Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Döderhults nya kyrkogård Döderhults församling, Växjö stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2007 Liselotte Jumme, Magdalena Jonsson Kyrkoantikvariska

Läs mer

SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och

Läs mer

NÅGRA GRAVSKICK I NORRKÖPINGS PASTORAT. Askgravplats Askgravlund Minneslund

NÅGRA GRAVSKICK I NORRKÖPINGS PASTORAT. Askgravplats Askgravlund Minneslund NÅGRA GRAVSKICK I NORRKÖPINGS PASTORAT Askgravplats Askgravlund Minneslund Om våra gravskick: askgravplats, askgravlund och minneslund Här informerar Norrköpings pastorat om de nya gravskicken askgravplats

Läs mer

LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43

Läs mer

Vård- och underhållsplaner. Hässleholm, 20 april 2017 Eva Grönwall Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Vård- och underhållsplaner. Hässleholm, 20 april 2017 Eva Grönwall Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Vård- och underhållsplaner Hässleholm, 20 april 2017 Eva Grönwall Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation 1 Kulturmiljöförvaltning Utveckla Inventera Förmedla till allmänheten Värdera och prioritera Vårda,

Läs mer

Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.

Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från

Läs mer

Oxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling

Oxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box

Läs mer

Om begravning och gravsättning i Umeå

Om begravning och gravsättning i Umeå Om begravning och gravsättning i Umeå Begravning och gravsättning i Umeå Allmänt Det är Svenska kyrkan i Umeå som sköter begravningsverksamheten i Umeå på uppdrag av staten. Det gäller invånare i Umeå

Läs mer

HUGGENÄS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Huggenäs socken. Gravskick och antal begravningar

HUGGENÄS KYRKOGÅRD ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK. Befolkningsutveckling i Huggenäs socken. Gravskick och antal begravningar HUGGENÄS KYRKOGÅRD Fastighetsbeteckning: Kyrketorp 1:8, 1:9 ALLMÄN BESKRIVNING OCH HISTORIK Huggenäs socken ligger öster om Säffle. Huggenäs bildar tillsammans med Södra Ny den minsta församlingen i Säffle

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Lagskydd och regelverk för kultur- och naturmiljö Kulturmiljölagen (1988:950) Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap (11-14 ) såsom kyrkligt kulturminne. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser

Läs mer

VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp III, 2014-15 Antikvarisk rapport T.v.: Södra delen av den nord-sydliga stenmur, som omgärdar den äldre delen

Läs mer

Våra gravar LILLA EDET

Våra gravar LILLA EDET Våra gravar LILLA EDET På graven kan blommor växa Våra kyrkogårdar är som vackra trädgårdar där våra kära vilar. Stilla oaser mitt i samhällets brus som hjälper oss att stanna till och släppa fram både

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss.

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss. Stockholms kyrkogårdsförvaltning staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-11 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-02-03 Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket

Läs mer

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar Stillhetens rum en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar När sorgen drabbar Vi som arbetar i Svenska kyrkan i Kvistofta församling vill finnas som ett stöd och som en hjälp då människor drabbas

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Handläggare Datum Sidnummer. Diarienummer KNs sammanträde Ärendenummer

Handläggare Datum Sidnummer. Diarienummer KNs sammanträde Ärendenummer KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Sidnummer Roland Palm Tfn: 08-508 30108 2007-10-02 1 (5) Diarienummer KNs sammanträde Ärendenummer 30-1191/07, 22-1188/07 31-1189707, 31-1190/07 2007-10-30 9 SVAR

Läs mer

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Bo kyrkogård. Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012. Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Bo kyrkogård Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift Inventering av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar 2011-2012 Anneli Borg Örjan Hedhman Rapport 2012:05 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

Västerhaninge kyrkas bogårdsmur

Västerhaninge kyrkas bogårdsmur ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:59 ARKEOLOGISK SCHAKTÖVERVAKNING Omläggning av Västerhaninge kyrkas bogårdsmur Västerhaninge kyrka, Åby 1:51, Västerhaninge socken, Haninge, Södermanland Karin Sundberg

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från kyrkogårdsnämnden i Malmö DÅ MAN MISTER EN ANHÖRIG eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Kyrkoruiner i pastoratet

Kyrkoruiner i pastoratet Kyrkoruiner i pastoratet SÖDRA VINGS PASTORAT Södra Vings pastorat omfattar Södra Vings församling, med Södra Vings, Härna, Fänneslunda-Grovare och Varnums kyrkor samt Trogareds Kapell, och Hällstads

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004

Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 Blackstad kyrkogård Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Linköpings stift 2004 (KI Blackstad 105) Blackstad församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund

Läs mer

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift

Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Södra kyrkogården Antikvarisk medverkan vid avverkning av träd Södra kyrkogården, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland Kalmar pastorat, Växjö stift Magdalena Jonsson Kalmar läns museum Kyrkoantikvarisk rapport

Läs mer

Beskrivning biotopskyddade objekt

Beskrivning biotopskyddade objekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke,

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Då man mister en anhörig eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Arby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum

Arby kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel. Kalmar läns museum Arby kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av spån på Arby kyrka och klockstapel Arby kyrka, Arby socken, Kalmar kommun, Kalmar län, Småland, Södermöre pastorat, Växjö stift Ellen Olsson Kalmar läns museum

Läs mer

Ytterenhörna kyrka. Arkeologisk schaktkontroll. Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland.

Ytterenhörna kyrka. Arkeologisk schaktkontroll. Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:80 Ytterenhörna kyrka Arkeologisk schaktkontroll Ytterenhörna kyrka Enhörna socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Kristina Jonsson Ytterenhörna kyrka

Läs mer

Astern och Blåklinten Lidköping

Astern och Blåklinten Lidköping Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren

Läs mer

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.

Läs mer