Optimismen inför framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optimismen inför framtiden"

Transkript

1 Optimismen inför framtiden Per Wester, professor i medicin Jag har ett roligt budskap att förmedla till er, Optimismen inför framtiden, och det ska bli ett nöje. Jag är strokeläkare och även forskare här i Umeå. I Sverige har vi en otroligt bra strokesjukvård den är i världsklass, skulle jag vilja hävda. Men ändå, vad är det som inte kan bli bättre? Det finns en stor utvecklingspotential. Ett antal hörnstenar som flera tidigare har varit inne på ligger till grund för att vi har så bra strokesjukvård. Den första stenen är Socialstyrelsen som utformar nationella strokeriktlinjer, bl.a. för att man ska få precis samma strokesjukvård från Kiruna till Ystad, att man garanteras en typ av miniminivå i landet. Det här är unikt för Sverige. Grundsten nummer två är att vi har uppföljning genom ett kvalitetsregister, Riks-Stroke, som Birgitta Stegmayr var inne på. Det är också unikt för Sverige. Det gör att varje sjukhus kan veta hur det ligger till: Vad gör vi bra, vad kan vi göra bättre? Den tredje grundstenen för god svensk strokesjukvård är stroke-enheterna, är som till stor del är en svensk vårdform. Om vi var helt först eller inte kan diskuteras, men det här har utvecklats väldigt mycket i Sverige och då speciellt i Umeå. Den sista grundstenen, som är mycket viktig, är aktiva patientföreningar, bl.a. STRO- KE-Riksförbundet, NHR och Afasiförbundet. Många åtgärder för att förbättra prognosen Det sker en spontan förbättring vid stroke. Efter insjuknandet är de första dygnen kritiska och vissa patienter kan vi inte rädda, utan de avlider till följd av en stor hjärnskada. I senare skeden blir patienterna i regel bättre, och beroende på om det gäller en stor, en måttlig eller en mild stroke sker förbättringen olika snabbt. Den största förbättringen i de vardagliga funktionerna ser man oftast under den första månaden, lite mindre fram till 3 6 månader och senare upp till 12 månader sker ytterligare en viss spontan förbättring. Man skulle kunna fundera på om det är tillräckligt. Hjärnan läker sig 46

2 själv och när tillståndet stabiliserats, då har hjärnan gjort sitt. Men vi tycker inte alls att det här är tillräckligt. Det finns en massa att göra för att ytterligare förbättra hjärnans läkning efter en stroke. Jag ska inte gå igenom allt som inger optimism när det gäller strokesjukvården idag, men göra några nerslag. Jag ska nämna något om stroke-enheterna, om att minska hjärnskadans utbredning under akutskedet, om att förbättra hjärnskadans återhämtning och sedan väldigt kort berätta om hur man kan undvika att drabbas igen. Stroke-enheter en effektiv vårdform Stroke-enheterna, som är ett svenskt koncept, har införlivats i sjukvården. Vi vet att de räddar liv och långsiktigt sparar de också pengar. Det finns vissa kostnader när man bygger upp dem, men det är ändå en mycket kostnadseffektiv vårdform som ökar strokepatienternas chans att bli funktionellt oberoende och att återvända till eget boende. Det gäller oberoende av ålder, kön och till stor del hurpass svårt man är skadad från början. Framöver behöver man utveckla de här stroke-enheterna och det är saker på gång. På gång är t.ex. att undersöka och åtgärda ett antal saker mer intensivt. Blodtrycket, syrgasmättnaden, kroppstemperaturen, blodsockret och hjärtrytmen kan fluktuera under akutfasen och därmed förvärra hjärnskadan. Om man hittar störningar på de punkterna och kan korrigera dem under de första dygnen är sannolikt mycket vunnet. Något oerhört viktigt är att patienten inte får bli sängliggande, som väldigt lätt händer när man ska mäta flera saker samtidigt. Det är nödvändigt att patienterna omedelbart mobiliseras, aktiveras och funktionsbedöms så att man kommer igång med tidig rehabilitering. Mer intensiv övervakning samtidigt som man behåller grunderna i stroke-enhetsvården är ett framtidskoncept. Amfetamin och CI-terapi På gång när det gäller reparation och hjärnskadeläkning är t.ex. CI-terapi (Constraint-induced movement therapy), som jag misstänker att många har hört talas om. Det är en typ av behandling som sätts in i ett lite senare skede efter en stroke. Den innebär i princip att man bakbinder den friska armen eller 47

3 handen så att den drabbade får träna intensivt med den arm eller hand som är svag. Man gör det i en vecka, kanske upp till två. I forskningsstudier undersöks när man ska sätta in CI-terapin, för vilka patienter det fungerar allra bäst och om det också kan fungera för bensvaghet. Samma princip kan också gälla för dem med afasi, dvs. talsvårigheter, efter en stroke. Här pågår forskning med intensiv språkträning och en del har körts igång också i klinisk praxis, men man måste utvärdera det på ett riktigt bra sätt innan man vet precis hur man ska göra, vilka patienter det fungerar på och på vilket sätt. Ett annat forskningsfält är om man kan förbättra återhämtningen genom att förstärka effekten av sjukgymnastisk träning. En typ av substans som kan användas för detta är amfetamin. Det kan låta konstigt att man ska behandlas med amfetamin efter stroke, men principen är att man med hjälp av amfetaminet väcker upp och triggar hjärnan till att kunna tränas lite mer. Begränsning av hjärnskadan När det gäller hjärnskadans utbredning i akutskedet har det hänt mycket den allra senaste tiden. Trots mycket forskning har vi tidigare stått oss slätt vid behandling av själva hjärnskadan. Men här händer det en rad saker nu, och för en strokeläkare är det mycket stimulerande. Vi delar ju in stroke i proppar och blödningar i hjärnan, och det mesta av kunskapen har vi om blodpropparna. Mycket av samma principer gäller dock för blödningarna under akutskedet. Hjärnan är ett organ med väldigt hög ämnesomsättning. Där finns inga energireserver som i t.ex. levern eller i musklerna. Sådana organ kan klara en viss syrebrist, men hjärnan måste hela tiden ha socker och syre. Upp till en femtedel av det blod som hjärtat pumpar måste till hjärnan för att den ska kunna fungera. Hjärnans blodkärlssystem består av två artärer fram och två bak, se Figur 1. Vid en propp som kan bildas i hjärtat, från halskärlen eller på plats i hjärnan täpps flödet i ett av hjärnans blodkärl och då drabbas ett område i hjärnvävnaden, se Figur 2. Skadeområdet kan delas upp i ett ischemiskt kärnområde ( ischemi betyder vävnadsdöd pga. syrebrist), som är svårt att göra så mycket åt om man inte kommer in väldigt tidigt, och ett kringliggande, räddningsbart område som vi brukar kalla den ischemiska penumbran. 48

4 Figur 1. Här syns de fyra artärer, två på halsen och två inne i halskotpelaren, som försörjer hjärnan med blod. De fyra kärlen är som synes parallellkopplade i en blodkärlsring, som kallas circulus Willisii. Figur 2. En blodpropp, i det här fallet inne i hjärnan, som ger upphov till en infarkt och därmed en stroke. 49

5 Figur 3. Om tiden får gå utan behandling vid en stroke breder sig den ischemiska kärnan ut sig tills den nått gränserna för det från början räddningsbara området, penumbran. Vid stroke gäller det därför ingenting annat än omedelbar ambulanstransport till akutmottagningen. Med tiden sker en förskjutning mellan kärnområdet och penumbran, se Figur 3. Kärnområdet är ganska litet precis i början när en propp har fastnat, men allt eftersom tiden går växer det medan penumbran minskar i motsvarande grad om man inte gör rätt sak i rätt tid. Beroende på hur pass stört blodflödet till den drabbade regionen är, har man olika lång tid på sig. Det kan vara fråga om timmar innan det uppstår en permanent skada. Också ett halvlågt flöde som tillåts fortsätta kan ge en fullständig hjärnskada. Om blodflödet släpps på igen, och på en del andra sätt, kan hjärnvävnaden räddas. Time is brain, brukar man säga. En hotande stroke är ett urakut tillstånd som kan jämföras med hjärtinfarkt. När man drabbas ska man inte vänta. Det här är otroligt viktigt. Grundregeln är att kalla på hjälp via SOS Alarmering och få snabb transport till sjukhus med ambulans. Det motiveras av en rad olika skäl. Det finns också tillstånd som inte är stroke men som ofta är förvillande lika. Det kan vara krampanfall, hjärnblödning efter slag mot huvudet, svåra infektioner, lågt eller högt blodsocker eller en störd saltbalans i kroppen. Alla de här tillstånden kan simulera en stroke, men alla är också oerhört viktiga att åtgärda snarast. 50

6 Ingen anledning att dröja För vård på stroke-enhet är det inte fråga om sekunder eller minuter, men man ska komma dit snarast för att få övervakning av de komplikationer som kan åtgärdas under akutskedet. Det finns ingen anledning att dröja. Vi undersökte för några år sedan hur det är med tidsaspekten: Studien Sök i tid, som vi gjorde på ett antal sjukhus av varierande storlek från Piteå i norr och till Eksjö i söder. Vi kartlade hur lång tid det tar för en patient med stroke eller TIA att komma till sjukhuset (TIA, transitorisk ischemisk attack, är en blodpropp i hjärnan som oftast försvinner inom en halvtimme och inte lämnar några kvarvarande symptom). Figur 4 visar att för patienter med en blodpropp, en hjärninfarkt, har hälften av patienterna med en propp kommit in efter drygt fem timmar. De som hade övergående propp kom av någon anledning lite tidigare, efter fyra timmar, och de med en hjärnblödning kom allra snabbast till sjukhuset. Bland dem som hade en hotande hjärninfarkt var det knappt 30 procent som kom inom två timmar. Att den tidsgränsen är viktig beror på en möjlig trombolysbehandling, som jag återkommer till. Knappt 50 procent kom med en hotande blodpropp till akutmottagningen inom fem timmar. Den totala tidsfördröjningen för patienter med blodpropp är ett medianvärde på 5,1 timmar. Fördröjningen från det att symtomen visade sig fram till att pa- Figur 4. Det är viktigt att inte dröja med att söka vård när symptomen på en stroke visar sig. Bilden visar hur snabbt några olika typer av patienter kommit till sjukhus för behandling. 51

7 tienten kallade på någon hjälp över huvud taget var 3,2 av dessa 5,1 timmar. Det behövde inte vara att ringa till sjukhuset eller att beställa en ambulans, det kunde vara att kontakta en granne eller någon annan. Patientens egen fördröjning till en första kontakt var alltså den största, som omfattade två tredjedelar av den totala tidsfördröjningen för att komma till sjukhus. Den här undersökningen gjordes i ett läge där vi inte hade den akutbehandling mot stroke som vi numera har. Flera tidsfördröjande faktorer Vi hittade ett antal tidsfördröjande faktorer som skulle kunna förbättras, bl.a. att folk inte kände igen sina symtom, att de inte direkt kontaktade någon, att de inte använde ambulans och att de först åkte till vårdcentral. Faktorer som däremot inte är möjliga att påverka var att insjukna gradvis med milda symtom, att vara ensam när man insjuknar samt att bo i storstad. Undersökningen omfattade ett par Stockholmssjukhus och fastän patienterna där hade nära till sjukhus tog det väldigt lång tid att komma dit, och många var ensamma när de insjuknade. Nästan hälften (44%) av patienterna tolkade inte sina symtom som stroke. Ytterligare 24 procent, en fjärdedel, svarade att Ja, jag trodde nog att det var stroke men jag gick och lade mig. Jag tycker att det är något vi hör väldigt ofta. Man går och lägger sig och ska ringa dottern eller sonen senare eller man ringer till vårdcentralen dagen därpå. Det här är en stor grupp. Sedan var det en tredjedel som kände igen symtomen och direkt gjorde något åt det. Bland dem som inte kände igen strokesymtomen eller väntade ändå, uppstod väldigt långa tidsfördröjningar, de kom timmar senare till sjukhus jämfört med dem som kände igen det här och gjorde något. Ungefär hälften av stroke- och TIA-patienterna utnyttjade ambulans. De som åkte ambulans kom väldigt mycket snabbare till sjukhus jämfört med dem som inte gjorde det, och det berodde inte främst på att ambulansen åkte snabbt. Patienterna tog sig in till sjukhus på en rad olika sätt. Det var intressant att gå igenom de här strokejournalerna från Sveriges olika hörn: Ibland kom man på sparkstötting uppe i norr och det var inte helt ovanligt att ta bilen och köra med en stroke, vilket naturligtvis är alldeles uppåt väggarna. Ungefär var fjärde patient med stroke eller TIA gjorde först ett besök på sin 52

8 vårdcentral, och bidrog till en viktig fördröjning. Men också när de väl kom till sjukhus blev de liggande. Tidsfördröjningen från ankomsten till sjukhuset till antingen stroke-enheten eller ett skiktröntgenlaboratorium var nästan tre timmar ingen skillnad mellan hjärninfarkt, hjärnblödning eller TIA. Många låg mycket, mycket längre tid på akutmottagningen. Det är inget bra ställe att ligga på med en hotande stroke, man ska naturligtvis direkt till stroke-enheten. Trombolysbehandlingen ger brådska En av huvudanledningarna till att det numera är så väldigt mycket viktigare att komma snabbt till sjukhus är en ny möjlighet till proppupplösande, s.k. trombolysbehandling för att minska hjärnskadans utbredning. Vi har hållit på och prövat den länge i forskningsstudier, men den är nu sedan början av 2003 godkänd för sjukvården i Sverige och Europa. Det är en behandling som inte är helt biverkningsfri. Den ger en viss ökad blödningsrisk, men trots det har den en klart positiv nettoeffekt under förutsättning att rätt patient får rätt behandling i rätt tid. Det är en behandling som finns i Umeå, som man har på gång i Skellefteå och som man planerar att också ha i Lycksele så småningom. De flesta sjukhus i Sverige planerar för trombolysbehandling mot stroke. Otroligt viktigt är att ju tidigare behandlingen kan sättas in, desto bättre resultat blir det. Den måste påbörjas allra senast tre timmar efter insjuknandet. Inom tre timmar ska patienten ha insjuknat, förstått att det här var en stroke, inte ringa dagen därpå till vårdcentralen utan komma till sjukhus och på sjukhuset ska det hända saker med en faslig fart. Det krävs en noggrann undersökning av behandlande läkare, det ska göras skiktröntgen av hjärnan och bedömas om det är en blödning eller en stor skada på gång, det ska sättas igång ett dropp med det propplösande medlet. Droppet i sig är som vilket vanligt dropp som helst, men det måste sättas till rätt patient eftersom det är så potent. Man kan inte chansa och börja ge det i ambulansen eller i hemmet. Figur 5 på nästa sida visar hur en trombolysbehandling kan fungera. Tre timmar är en väldigt kort tid och vi forskar nu intensivt för att utvidga tidsintervallet. Att kunna behandla upp till sex timmar efter första symtom vore mycket lättare. Då skulle vi kunna hjälpa oerhört många fler patienter. 53

9 Figur 5. Bilderna visar en s.k. angiografi, en röntgenundersökning där kontrastmedel sprutas in i ett blodkärl, en artär, i hjärnan. På bilden t.v. finns en blodpropp precis vid pilspetsen, t.h. motsvarande bild tagen efter trombolysbehandling. Blodflödet har börjat komma igång så smått. Det pågår även forskning med målet att hos vissa patienter kunna ge trombolysbehandling upp till 9 12 timmar efter stroken. Idag behandlar vi inte patienter som är över 80 år på det här sättet och det är för att hjärnan och hela kroppen blir skör. Men den som är biologiskt pigg och som får en stroke kan mycket väl komma i fråga för behandling, vilket det också pågår forskning kring. Bedömning av behandlingsnyttan Ett annat forskningsfält som tilldrar sig mycket uppmärksamhet är att kunna förutsäga vilka som har mest nytta av trombolysbehandlingen. Det här urvalet av patienter görs till stor del med magnetkameraundersökning, som Lars Nyberg nyss var inne på. Det är inte funktionell MRI, utan en modern variant som kallas diffusion-perfusion-teknik. Den kan ge en god bild av hjärnan: Om det finns en penumbra, hur skadat området är, om det är någonting att göra åt osv. Med den tekniken finns det lovande resultat som antyder att man ibland skulle kunna ge effektiv behandling upp till nio timmar efter insjuknandet. En annan variant, som prövas i forskningsstudier just nu, är att börja med proppupplösande medicin i dropp som tidigare, men att man sedan följa upp 54

10 Figur 6. Trombolysbehandlingen verkar kunna förstärkas genom att man riktar ultraljud mot själva blodproppen. det med kateterburen injektion, dvs. gå in med en slang i ljumsken. Slangen styrs av röntgenläkaren upp till hjärnan, till stället där proppen sitter och där sprutas trombolysmedlet rakt in i själva blodproppen. En annan variant som jag ska nämna lite mer om är trombolys plus ultraljud och även hjärnkylning. Kanske kan våra strokepatienter i framtiden se ut som på Figur 6. Med ultraljudsteknik kan man få en uppfattning av blodflödet via signaler som skickas fram och tillbaka genom skallbenet (transkraniellt) från tinningen in i hjärnan. Den här strokehjälmen kan ge information om att blodflödet är reducerat. Sedan hjälper doppler-signalen som sådan till genom att skaka proppen, vilket tycks kunna hjälpa till med att lösa upp den. Strokehjälmar med transkraniell doppler är inget jag skulle tro att vi har i Umeå inom den närmaste framtiden, men väl ett tänkbart framtidsscenario. Hjärnkylning dämpar skadans utbredning En sak som diskuteras mycket är hjärnkylning, och då inte bara i kombination med trombolys. Genom att sänka temperaturen i kroppen kan man minska intensiteten i en rad hjärnskademekanismer. Kylbehandling har visat sig ge goda effekter vid hjärnskada till följd av syrebrist vid hjärtstopp, dvs. hos människor som drabbas av livshotande hjärtflimmer och återupplivas. De kommer till sjukhus i full fart, medvetslösa och med pågående hjärnskada. Att sänka kroppstemperaturen kan vara väldigt effektivt för vissa av dem. 55

11 Detta ger en fingervisning om att det sannolikt finns mycket att vinna på sådan behandling även vid stroke. Det pågår studier med nedkylning inom 4 6 timmar efter insjuknandet. Man kyler ner patienten till grader i timmar, vanligtvis med ett kyltäcke som täcker hela kroppen. Ett alternativ är att stoppa in en kateter i blodbanan och kyla direkt i blodet. Ytterligare en variant är en kylkrage runt halsen med kylhuva. Den som blir avkyld börjar skaka, det vet vi alla, och man måste samtidigt ge lugnande medicin för att undanröja frossan. Man försöker också kombinera trombolysen med olika former av nervcellsskyddande medicinering (neuroprotektion), något som vi har kämpat med i olika studier. Ett litet säreget exempel är ett forskningcenter i Texas som i samband med trombolys ger caffinol, vilket är en blandning av det som finns i kaffe och etanol. Det här är i princip kaffekasken som provas på ett vetenskapligt sätt. Om man bara ger kaffet, alternativt bara alkoholen, blir det inte någon bra effekt, men just den här kaffekasken ger lovande resultat. Efter trombolys och kaffekask blir det intensiv kyla i 24 timmar. Det här är en pågående studie som vi kommer att få besked om inom några år. Att lyfta på hatten En annan behandling under akutskedet är hemikranektomi, dvs. att lyfta på hatten, se Figur 7. Detta kan göras vid mycket omfattande hjärninfarkt, s.k. malign hjärninfarkt, som framför allt drabbar yngre individer. De här patienterna kommer in med en komplett förlamning i ena sidan men är oftast inte medvetandesänkta i början. De blir dock medvetandesänkta under de första ett till två dygnen. Senare blir först en pupill ljusstel och sedan båda. Huvudorsaken är hjärnödemet, svullnaden av hjärnan, och dessa strokepatienter dör oftast under den första veckan. Då finns en behandlingsvariant som heter hemikraniektomi och innebär att kirurgerna sågar bort en del av skallbenet. Man går över medellinjen men sågar förstås inte i hjärnan. Det är en lätt operation för en neurokirurg och resultaten är lovande för de få som det är frågan om, de yngre individer som drabbas så här hårt. Lite preliminära studier tyder på att man med denna behandling har gått från en dödlighet på 80 procent till 28 procent och de som överlever kan bli både måttligt beroende av hjälp eller helt oberoende. Här i Umeå har vi behand- 56

12 Figur 7. Hemikraniektomi, dvs. att lyfta undan skallbenet, är en strokebehandling som används vid massiva hjärninfarkter, som framför allt drabbar yngre personer. lat enskilda patienter på det här sättet. Det pågår flera studier i världen som undersöker hemikranektomin för att bl.a. kunna utföra ingreppet i rätt tid. Man vill inte ta det för tidigt, när det kan vara onödigt, och inte för sent, för då har det ingen effekt. Stamcellsbehandling bakom hörnet Jag ska nämna någonting om ett forskningsfält som ligger bra mycket längre bort vad det gäller att få ut i praktisk sjukvård. Det handlar om nervcellsnybildning och stamcellsbehandling. Tills ganska nyligen trodde vi att de hjärnceller som vi har i hjärnan får vi leva med och sedan kommer inga nya. Om man dricker mycket sprit eller boxas bränner man lite fler. Om man drabbas av sjukdomar skulle det inte bli nya. Svensk forskning har dock visats att det sker nybildning av nervceller i vissa speciella hjärnområden hos människa. Inom vår egen forskargrupp i Umeå har Weigang Gu tittat på nervcellsnybildning i penumbran efter stroke. Djurexperimentella data visar att vissa nervceller i penumbran nybildas, vilket tycks kunna ske redan tre dygn efter en stroke. De nybildade nervcellerna finns kvar även 30 och 60 dagar efter hjärnskadan. Vi arbetar nu intensivt för att att ta reda på om de här cellerna har något med hjärnskadans läkning att göra, om vi med behandling kan sti- 57

13 mulera till ökad nervcellsnybildning och om vi kan få dessa nybildade nervceller mer funktionella. Dessa saker vet vi just nu inte alls något om, här har vi långt till kliniska studier. Ett annat hett forskningsfält är stamcellsbehandling, också vid stroke. Här har det gjorts några inledande experiment på strokepatienter. Tolv patienter i Amerika som blivit stabila efter en tidigare hjärninfarkt fick transplantation av nervceller från cellkultur. Det var celler som hade varit cancerceller tidigare men som man hade avgiftat. Det är stamcellsliknande celler som sprutades direkt in i skadeområdet på de tolv patienterna. De fick behandling för att hålla nere avstötningen av cellerna och följdes sedan i 18 månader efter transplantationen. Det gick i stort sett bra för dem. En fick epilepsi, en fick förnyad stroke och det var ungefär vad man kunde förvänta sig. I gruppen i stort noterades en viss gradvis förbättring av den motoriska funktionen: Sex patienter förbättrades, tre försämrades och tre förblev oförändrade. Men det var en etiskt komplicerad studie, det fanns ingen kontrollgrupp och det var första försöket över huvud taget på strokepatienter. Livsstilsfaktorer viktiga Jag ska till sist kort nämna något om att undvika att drabbas igen och vad som gäller där. Kjell Asplund har varit inne på flera av de här faktorerna, men jag skulle vilja ge lite kompletterande information. Livsstilsförändringarna gäller ju: Sluta röka, sluta med alkohol om du är högkonsument, och råden vad gäller motion och kost är samma som gäller också innan man överhuvudtaget har drabbats av stroke. Sedan är blodtrycksbehandling en lite kontroversiell nöt. Det är självklart att vi ska behandla dem som har högt blodtryck efter sin stroke på ett riktigt och aktivt sätt. Men en stor fråga vi har är om vi också ska blodtrycksbehandla strokepatienter som har normalt blodtryck. Även de verkar kunna tjäna på att få blodtrycket ytterligare sänkt. Det är något som vi diskuterar mycket när vi arbetar med uppdatering av de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen. Effekt i det här sammanhanget har också kolesterolsänkande statinbehandling. Om man har högt kolesterolvärde är det självklart med en sådan behandling, speciellt om man samtidigt har hjärtproblematik. Men kolesterolet behöver kanske inte vara så jättehögt för att motivera att man behandlar? Det 58

14 finns en del antyder att man kan vinna på att också statinbehandla dem med normala kolesterolvärden efter stroke. Ett forskningsfält är att finna effektivare och säkrare blodproppsförebyggande behandling, t.ex. den blodförtunnande behandling som Kjell Asplund var inne på. Sannolikt kommer Waran att ersättas med ett medel som inte kräver att man kontrolleras med blodprover varje till varannan vecka. Om det går som det är tänkt finns denna nya medicin på marknaden i Sverige under Man försöker också kombinera Trombyl med andra blodplättshämmande läkemedel för att få olika blodproppsförebyggande behandlingar.inom några år kommer vi att veta vilken den effektivaste kombinationen är. En sak som är ny för oss är att om patienter med en tät halskärlsförträngning, dvs. att ett av blodkärlen upp till hjärnan har blivit ordentligt trångt, sedan fått en liten stroke eller TIA i det området, lönar det sig att kärlkirurger opererar kärlförträngningen. Det gör vi idag, men det nya är att man på sikt bör operera väldigt mycket snarare än förut så att det blir halvakuta operationer, helst inom 2 veckor från insjuknandet. Som det ser ut idag kommer de här operationerna nog till stor del att så småningom ersättas av ballongvidgningar via en slang i blodkärlet. Sedan förstärker man med ett nät, ett stent, på motsvarande sätt som man vid förträngning av hjärtats kärl. Svensk strokevård i världsklass Jag hoppas att jag kunnat övertyga er om att strokevården i Sverige idag är i världsklass och att vi dessutom har en utvecklingspotential. Stroke-enheten är en effektiv vårdform för strokedrabbade oavsett ålder, kön eller skadans svårighetsgrad och den håller på att vidareutvecklas med mer intensiv övervakning och behandling samtidigt med omedelbar mobilisering, aktivering och tidig rehabilitering. Den ska definitivt inte avvecklas, vilket är viktigt. Stroke-enheterna är hotade på många ställen i landet. Som Birgitta var inne på ligger en dryg fjärdedel av alla strokepatienter inte på stroke-enheter och det är en skam! Alla ska ha plats på en stroke-enhet och ingen ska behöva flyttas ut därifrån när det blir ont om plats. Trombolysbehandlingen är här för att stanna. Den ger ökad blödningsrisk men är trots det mycket effektiv, åtminstone inom tre timmar från insjuknandet. Det är en mycket effektiv behandling, men idag kan vi bara behandla cir- 59

15 ka fem procent av alla. Vi skulle vilja behandla många fler, men det är inte så lätt att tänka klart och ta sig direkt till sjukhus när man har en hjärnskada. Vi har i Umeå jour dygnet runt för trombolysbehandling vid stroke. Sedan undersöker vi i olika studier om man kan ge trombolysbehandling senare, om man kan undersöka patienten med magnetkamera för att hitta säkrare behandling och om man kan ge vissa patienter kateterburen behandling. Ultraljud och hjärnkyla kanske kan vara något. Nervcellsskyddande behandling och hemikranektomi, lyfta på hatten, är lämpligt för några få. Nervcellsnybildningen och dess betydelse är inte klarlagd. Den kan höra samman med hjärnans plasticitet, återhämtning, efter stroke. Att stimulera nervcellsnybildningen kan bli ett helt nytt sätt för strokebehandling, men det kvarstår mycket basal forskning innan några kliniska försök kan starta. Det gäller också stamcellsterapin, där säkerhetsaspekterna är livsviktiga för att minimera risken för tumöromvandling. 60

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom. 1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p) Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-12 Vad är stroke? Från hjärnan styrs flera av kroppens funktioner bland annat rörelse, tankar och sömn. Miljarder hjärnceller samarbetar

Läs mer

Del 4_5 sidor_16 poäng

Del 4_5 sidor_16 poäng Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler). Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom. Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Vi fortsätter där Per Wester slutade. Jag satt själv och funderade på det och jag har också fått in några sådana frågor: Hur vet jag att det är just en stroke

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Lars Rosengren Metis Forum 2015-12-08 vem som helst kan drabbas.. Claes Månsson, skådespelare Ålder 53 Winston Churchill, politiker Ålder 74 Sanne

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Akupunkturakademin Vårtermin 2017 Grupp 26 WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN Examensarbete Hos Akupunkturakademin Lindborg & Torssell Författare: Minna Murto minna.m.murto@gmail.com

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Sluta med tobak och få en bättre hälsa Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA Stroke En skrift om slaganfall och TIA Den här skriften är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från privatpersoner

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

8. Kennet den sjunde hjärtinfarkten

8. Kennet den sjunde hjärtinfarkten Som vanligt kom smärtan plötsligt. Känslan av att ha en elefant gåendes på bröstet börjar bli välbekant. Men nu ligger han äntligen i ambulansen, i tryggt förvar bredvid de erfarna ambulansmännen. Morfinet

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,

Läs mer

Norrlandstingens regionförbund

Norrlandstingens regionförbund Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer