Årsredovisning Innehållsförteckning Örkelljunga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013. Innehållsförteckning. 286 80 Örkelljunga 0435 55000 www.orkelljunga.se"

Transkript

1

2 Årsredovisning Årsredovisning innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet. Det är vår förhoppning att du finner den intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Redovisningen är godkänd av kommunfullmäktige och den har producerats av Ekonomienheten Örkelljunga VISION 2020 Örkelljunga kommuns miljö- och hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Kommunens samlade resurser 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 11 Personal 16 Örkelljunga miljöbokslut 20 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 22 Räddningsnämnden 24 Samhällsbyggnadsnämnden 26 Utbildningsnämnden 30 Kultur- och fritidsutskottet 34 Socialnämnden 35 Kommunala bolag NÅRAB 37 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 38 Örkelljungabostäder AB 38 Räkenskaper Sammanställd redovisning 40 Noterhänvisningar 42 Alternativ resultat- och balansräkning 44 Resultat och balans VA 46 Driftredovisning 47 Redovisningsprinciper 49 Revision Revisorernas verksamhetsberättelse 50 Bilagor Bilaga 1 52 Bilaga

3 Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Årets resultat är negativt. Det beror på ett antal olika faktorer, utbildnings- och socialnämnden har ett negativt resultat, förändring av RIPSräntan, omsättning av personal på ekonomiavdelningen vilket har medfört svårigheter med de ekonomiska uppföljningarna. Men Örkelljunga kommun har i grunden en mycket solid ekonomi, vilket är av betydelse för en långsiktig, stabil kommunal verksamhet. Den marknadsvärderade täckningsgraden av vår pensionsskuld uppgår till nästan 120 %. Detta innebär att Örkelljunga är en av de kommuner som har ett angenämt problem att hantera. Vår pensionsskuld har nått sitt maximum och har nu börjat vända nedåt och under 2014 kommer vi att analysera vilka effekterna är om vi använder pensionsförvaltningen till vad den är avsedd för, nämligen pensioner. En utmaning för kommunen är att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det har dessvärre skett under både i utbildnings- och socialnämnden. Tidigt under året kom det signaler på att det skulle bli svårt att klara ett positivt resultat men vi valde att inte vidta några drastiska åtgärder. Anledningen var att det under året kom besked om nya beräkningsgrunder i utjämningssystemet. Det medförde för Örkelljungas del ett positivt tillskott på 15 miljoner kronor årligen. Omräknat till skattekronor innebär tillskottet cirka 2 kr i skatt. Under året har Skånes Fagerhult drabbats av ett antal tråkiga varsel: Concentrix flyttade sin verksamhet till Tyskland, Harbo Fritid gick i konkurs, Temabo har haft svårt att belägga sina platser och Europamöblers satsning blev inte av. Totalt sett innebär det att över 200 arbetstillfällen har försvunnit från Skånes Fagerhult, vilket är en besvärlig situation för många medborgare. Glädjande nog har vi fått en del positiva signaler från företag som vill etablera sig i vår kommun och vi arbetar aktivt för att få tillbaka arbetstillfällen och förhoppningsvis en inflyttning. Örkelljunga kommun fortsätter sin satsning för aktiva medborgare. Vi har under året färdigställt både Skateboardparken, konstgräsplanen och en ny gång- och cykelväg längs Hallandsvägen. Vi fick dessutom ett positivt besked i slutet av året som innebär att kommunen fick 1,8 miljoner kronor i Leader-pengar till att färdigställa en vandringsled runt Aborrsjön. Leden kommer att utrustas med lekplats, bänkar, grillplats och ett utegym. Mer att läsa om arbetet finns på och invigning kommer att under hösten Våra anställda utför var dag, under dygnets alla timmar och årets alla dagar, ett fantastiskt arbete. Personalen visar ett stort engagemang i sitt arbete att leverera välfärdstjänster till våra medborgare. I mätningar som görs får vi goda resultat och kommer att fortsätta vårt arbete för att bli ännu bättre. Därför vill jag rikta ett stort tack till all vår personal och till alla andra som har bidragit till ett bra år. Carina Zachau (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Årsredovisning Organisation KOMMUNFULLMÄK TIG E REVISION M 12 S 11 KD 4 C 4 FP 4 SPI 1 SD LMO 5 3 MP 1 Utbildningsnämnd Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnd Räddningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Arbetsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Personalutskott Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% Kultur- och fritidsutskott Örkelljungabostäder AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% Örkelljunga Kommunfastigheter AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% NÅRAB - Norra Åsbo Renhållning AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 26% KLIPPANS KOMMUN 50% PERSTORPS KOMMUN 24% Kommunfakta FAKTA OM ÖRKELLJUNGA Folkmängd totalt Män Kvinnor Församlingar Örkelljunga totalt Män Kvinnor Rya totalt Män Kvinnor Skånes Fagerhult totalt Män Kvinnor Arbetsmarknad Arbetslöshet, % totalt 4,0 4,8 3,6 3,8 4,1 Män 4,6 Kvinnor 3,4 4

5 Årsredovisning FAKTA OM ÖRKELLJUNGA Kommunalskatt 18:76 18:76 18:76 18:76 18:76 Landstingsskatt 10:39 10:39 10:39 10:39 10:39 Årets resultat, mnkr -16,2 1,6-11,9 27,0 7,8 Justerat resultat, enligt balanskravsavstämning, mnkr -5,3-0,5 1,9 25,6 3,7 Koncernresultat, mnkr 19,7 1,7 3,3 27,6 35,5 Låneskuld, mnkr 152, * 204 Låneskuld, exklusive lån till bolagen, mnkr 152, Likviditet, mnkr Soliditet, exlusive ansvarsförbindelse, % Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % Nettoinvesteringar, mnkr 36, Nämndernas budgetavvikelse, mnkr -7,9-5,4-4,0 1,3-3,9 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto, % mnkr= miljoner svenska kronor * Under 2010 har de helägda bolagen övertagit sina egna lån. ** Justerat resultat enligt balanskravsavstämningen är beräknat för enligt de principer som gäller för blandmodellen Kommunens samlade resurser Avgifter, bidrag och ersättningar 15% Bidrag, transfereringar, entreprenader 14% Avskrivningar 4% Var kommer pengarna ifrån? Avgifter, bidrag och ersättningar 15% Kommunalekonomisk Bidrag, utjämning 29% transfereringar, entreprenader 14% Avskrivningar 4% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Verksamheternas andel av nettokostnaderna Lokaler, material, bränsle m.m. 17% Arbetskraft 51% Kommunalekonomisk utjämning 29% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Arbetskraft 51% Lokaler, material, bränsle Räddningsnämnd m.m. 17% 2% Kultur- och fritidsnämnd 3% Utbildningsnämnden 47% Hur används pengarna? Tekniskt utskott, exkl VA 5% Kommunstyrelsen 5%, bidrag och ngar 15% Bidrag, Räddningsnämnd 2% Avskrivningar 4% Kulturtransfereringar, och fritidsnämnd 3% entreprenader 14% Utbildningsnämnden 47% Socialnämnden 40% Tekniskt utskott, exkl VA 5% mmunalnomisk mning 29% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Kommunstyrelsen 5% Lokaler, material, bränsle m.m. 17% Arbetskraft 51% Socialnämnden 40% ningsnämnd 2% tidsnämnd 3% Utbildningsnämnden 47% 5 t, exkl VA 5%

6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Den globala utvecklingen Den globala ekonomin har fått fart under, samtidigt som sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker i tunga ekonomier som USA, Storbritannien och Tyskland. Börjar de problemtyngda Euroländerna visa positiva tillväxtal. Kina visar fortsatt styrka med tillväxttal på 7-8 procent, däremot finns det vissa tecken på problem i våra nordiska grannländer. I Danmark och Finland finns tecken på betydande problem och även den norska tillväxten backar något. En rad indikatorer av betydelse för världsekonomin har under det senaste halvåret pekat uppåt, samtidigt som oron på de finansiella marknaderna har dämpats något jämfört med tidigare år. Även om vi fortfarande kan se vissa utbrott av turbulens på såväl obligations- som aktiemarknaderna, så har trenden för såväl de långa räntorna som för världens börser varit uppåtriktad under, man kan till och med säga att den generella utvecklingen på världens börser har varit mycket stark. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, räknar med att tillväxten i världen ökar från 3,0 procent till 4,0 procent under För svensk del är det framförallt den europeiska utvecklingen och då inte minst utvecklingen i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på de viktigaste exportmarknaderna väntas öka från 0,9 procent till 2,1 procent 2014, men trots denna förväntade tillväxtökning under 2014, så innebär det en tillväxt som ligger en halv procentenhet under genomsnittet för perioden SKL anser att det är för tidigt att tala om en konjunkturuppgång på våra viktigaste exportmarknader, snarare handlar det om en utplaning. Stämningsläget har dock förbättrats påtagligt i Euroländerna, dock bör man ha med i beräkningarna att förutsättningarna i Euroområdet varierar och det kommer att råda fortsatt stora skillnader för den framtida tillväxten. T.ex. har Tyskland en arbetslöshet på 5 procent, vilket ska jämföras med Spanien och Grekland som har arbetslöshetstal på runt 25 procent. Detta tillsammans med det faktum att vissa Euroländer har omfattande budgetunderskott i kombination med en växande statsskuld visar på att det fortsatt kommer att finnas stora skillnader i förutsättningarna för länderna inom Euroområdet. Den nationella utvecklingen Trots positiva signaler från omvärlden har utvecklingen av den svenska ekonomin varit fortsatt svag under, även den svenska exporten har utvecklats svagt. SKL bedömer att den svenska exporten kommer att utvecklas betydligt bättre under 2014 och därmed bidra till ökad tillväxt. En annan anledning till att såväl produktionen som investeringarna legat lågt är att industrin passat på att minska sina lager. Även under senare delen av har den svenska tillväxten varit svag, trots detta har ett antal framtidsinriktade indikatorer tydligt pekat uppåt under den senare delen av. Företagens förväntningar om framtiden har förbättrats avsevärt. I Konjunkturinstitutets månatliga barometerundersökningar har företagens förväntningar om framtiden förbättrats rejält, industriföretagens produktionsplaner inför de tre senaste månaderna nådde i november månad den högsta nivån på 2,5 år och ligger nu över det historiska genomsnittet. Byggföretagens förväntningar på ett års sikt har nått mycket höga nivåer och de svenska hushållens förväntningar om den svenska ekonomins utveckling på ett års sikt ligger en bra bit över det historiska genomsnittet. Även andra undersökningar tyder på att det finns en tilltagande optimism såväl i Sverige som i många andra länder, dock är det än så länge mycket lite av denna optimism som visar sig i den officiella statistiken över ekonomins utveckling. Till stöd för den svenska ekonomins positiva utveckling ser SKL även hushållens och företagens mycket höga finansiella sparande som en potential för ökad konsumtion och ökade investeringar. Dessutom är lagernivåerna i svenska företag generellt sett låga nu, vilket innebär att en ökad efterfrågan måste tillgodoses genom ökad produktion. Andra faktorer som verkar åt samma håll är det låga ränteläget i kombination med omfattande finanspolitiska stimulanser. SKL bedömer att Sveriges BNP växer med 2,7 procent under 2014, vilket ska jämföras med 0,9 procent för och att det är den inhemska efterfrågan som kommer att agera draglok för tillväxten. I dessa förväntningar ligger att såväl investeringar som hushållens konsumtionsutgifter kommer att växa i relativt snabb takt. Även exporten förväntas öka, men den exportrelaterade tillväxten förväntas bli relativt begränsad sett ur ett historiskt perspektiv, detta beroende på att tillväxten i omvärlden förväntas blir relativt måttlig även under 2014, trots att en dryg fördubbling förväntas jämfört med. 6

7 Förvaltningsberättelse För 2014 räknar SKL med att skatteunderlagets tillväxt stannar på runt 1,3 procent beroende på sänkta pensioner, för att därefter ta fart under perioden , då tillväxttakten förväntas hamna på cirka 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten av skatteunderlaget under den här perioden är ett resultat av förväntningar på en förbättrad arbetsmarknad, antalet arbetade timmar förväntas öka med cirka 4 procent under perioden Tillväxten i svensk ekonomi beror till stor del på ökad inhemsk efterfrågan, där såväl konsumtionen som investeringarna förväntas öka. Ett visst begränsat bidrag till den svenska tillväxten beräknas även komma från exporten, dock förväntas den fortsatta utvecklingen på de för Sverige viktiga exportmarknaderna bli betydligt svagare än utvecklingen i Sverige. SKL bedömer att det internationellt kommer ske en viss förbättring av konjunkturen under perioden Dock kommer det att vara stora variationer länderna emellan och medan konjunkturen stärks i vissa länder kommer vi att se försvagning i andra. På våra viktigaste exportmarknader förväntas en BNP-tillväxt på cirka 2,4 procent, vilket i så fall skulle innebära en tillväxtpotential i regionen 6-6,5 procent för svensk export. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 0,9 2,6 3,6 3,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshets, nivå 7,8 8,0 8,0 7,7 7,3 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,3 2,8 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 1,0 1,6 1,8 1,9 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9-0,1 0,7 2,4 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,7 1,3 1,9 2,3 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. (Källa: SKL) ** Korrigerat för regeländringar Den svenska arbetsmarknaden Trots den svaga utvecklingen av den svenska ekonomin har antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar ökat under till skillnad mot konjunkturinstitutets mätningar som visade på förväntningar om oförändrad sysselsättning. De senaste mätningarna visar på en ytterligare ökning av sysselsättningen under början av SKL anser att de senaste årens svaga produktivitetsutveckling beror på att sysselsättningen hållts upp trots en svag produktionsökning och att det av denna anledning finns gott om ledig kapacitet i början av året. Därmed förväntas sysselsättningen börja öka i lite snabbare takt först under slutet av Trots att arbetsmarknaden har varit relativt stark ligger arbetslösheten ligger på runt 8 procent. En förklaring till detta är att såväl befolkningen i arbetsför ålder som arbetskraftsdeltagandet har ökat kraftigt. Sedan 2009 har den del av befolkningen som deltar i arbetskraften ökat med 1,5 procentenheter. Nu förväntas ökningstakten i befolkningstillväxten avta något, samtidigt som det förväntas en lägre ökningstakt i arbetskraftsdeltagandet. Med detta som grund förväntas arbetslösheten minska till 7,5 procent mot slutet av Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner löneökningstakten till historiskt låga tal. Timlönerna ökade med 2,5 procent under, endast några tiondelar mer än vad avtalen gav i genomsnitt. Detta har inneburit en marginell löneglidning, det vill säga den genomsnittliga löneutvecklingen utöver avtalen har varit betydlig lägre än vad som varit normalt. Det förbättrade konjunkturläget under 2014 kommer att pressa upp löneutvecklingstakten, som dock beräknas understiga 3 procent även för I beräkningarna ligger då en inflation exklusive hushållens räntekostnader som stannar på cirka 1 procent. Under perioden förväntar sig SKL att den svenska arbetsmarknaden kommer att stabiliseras, detta grundat på en betydligt bättre konjunktur. Arbetslösheten förväntas minska till 7,5 procent vid utgången av 2014, för att sedan fortsätta ned till strax under 7 procent vid utgången av 2015 och vidare ner till 6,6 procent för att plana ut på denna nivå under Den kommunala sektorns förutsättningar Under perioden har kommunsektorns skatteunderlag ökat med i genomsnitt 1,6 procent per år. Inte minst under perioden har skatteunderlaget växt starkt i reella termer och vi kan se framför oss en stark real utveckling av skatteunderlaget de närmaste åren. Samtidigt kommer kostnadstrycket på den kommunala sektorn att öka på grund av demografiska förändringar. Enligt SKL har kommunerna kostnadsökningar på runt 1 procent årligen att vänta på grund av de demografiska förändringarna. Generellt sett ser vi ett ökat behov inom grundskolan på grund av att grundskolekullarna växer. Samtidigt minskar elevkullarna inom gymnasiet kraftigt och det är viktigt att kommunerna klarar av att hantera de anpassningar som krävs i de olika verksamheterna på grund av demografiska förändringar. 7

8 Förvaltningsberättelse Under återbetalades 7,6 miljarder kronor i AFA-premier till kommunsektorn, sammattaget väntas kommunernas samlade resultat för uppgå till nära 11 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av kommunernas skatteintäkter och statsbidrag. Vid utgivningstiden av SKL:s MakroNytt 1/2014 fanns ännu inte några beslut tagna om återbetalning av AFA-premier under 2014 och i övrigt finns det i nuläget inga nya kända statliga tillskott att vänta. Detta gör att intäkterna för 2014 kommer att öka ytterst lite trots en genomsnittlig utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt förväntas kommunsektorns kostnader öka med 1,2 procent. Sammantaget medför detta att det samlade resultatet för kommunsektorn förväntas landa på knappt 5 miljarder kronor för verksamhetsåret 2014, detta motsvarar knappt 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Inte sedan 2004 har kommunsektorn redovisat ett så lågt resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun har i grunden en god ekonomi, detta innebär dock inte att det saknas utmaningar inför framtiden. Förutom de generella problem som kommuner överlag har i form av demografiska förändringar som skapar ett ökat kostnadstryck på kommuner överlag, har dessutom Örkelljunga kommun en förväntad befolkningstillväxt som ligger under riksgenomsnittet i kombination med sjuktal som ligger klart över riksgenomsnittet. Befolkningstillväxtens betydelse Befolkningstillväxten har stor betydelse för kommunen såväl när det gäller skatteintäkterna som när det gäller möjligheterna att kunna utnyttja resurser effektivt. Kostnaden för stora delar av den service som kommunen tillhandahåller kommuninvånarna är oberoende av antalet invånare. Det innebär att kostnaden per invånare blir lägre ju fler invånare kommunen har att fördela kostnaderna på. Det är betydligt enklare för en kommun med befolkningstillväxt att skapa stordriftfördelar, med andra ord att bedriva en verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt med bibehållen kvalitet. Detta skapar i sin tur möjligheter att frigöra resurser för andra ändamål. Motsatsvis skapar en negativ befolkningstillväxt problem med att upprätthålla offentlig service till kommuninvånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Inte minst finns risken för problem med underutnyttjade lokaler, där kostnaderna måste fördelas på ett allt färre antal invånare. Ett minskat befolkningsunderlag leder dessutom till minskad efterfrågan på det lokala planet, vilket i förlängningen skapar problem i form av minskad efterfrågan för företag som är etablerade i kommunen. Med en varaktig negativ befolkningstillväxt riskerar såväl den offentliga som den privata servicen att försämras. Generellt sett är det svårt att göra anpassningar till en minskad efterfrågan. De flesta organisationer har en kostnadsstruktur som innebär att en stor del är av mer eller mindre fast karaktär. Det innebär att kostnaderna inte minskar i proportion med en vikande efterfrågan. Med andra ord kan bromssträckan bli mycket lång från det att åtgärder vidtas tills det att åtgärderna ger effekt i minskade kostnader. Vissa av kommunens investeringar är dessutom mycket kapitalkrävande och har långa avskrivningstider, en sådan investering är exempelvis byggnader. Med en varaktigt vikande befolkningstillväxt minskar den generella investeringsviljan. Förutom att den lokala efterfrågan minskar ökar risken i själva investeringarna, inte sällan leder det till att lokaler står outnyttjade. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en långsiktig befolkningstillväxt. Under hade Örkelljunga Kommun en nettoinflyttning på 8 personer till kommunen, det vill säga det var 8 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade ifrån kommunen. Födelsenettot blev -11, vilket innebär att det dog 11 personer fler än vad det föddes under året. Sammantaget ger detta en negativ befolkningstillväxt. Befolkningsutvecklingen påverkas av två olika faktorer, dels födelsenettot (skillnaden mellan antal födda och döda) och dels nettoinflyttningen (skillnaden mellan antal inflyttade och utflyttade). Örkelljunga kommun har haft ett positivt inflyttningsnetto under hela 2000-talet förutom år 2006 och Sammanfattningsvis minskade antalet invånare med 2 personer under. Befolkningsutveckling

9 Förvaltningsberättelse Flyttningsnetto Antal födda Födelsenetto Hållbar samhällsutveckling En hållbar samhällsutveckling förutsätter att kommunens resurser används på ett klokt och effektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling omfattar dimensionerna miljö, ekonomi och social hälsa. Forskning visar att dessa tre dimensioner samverkar och dessutom förstärker varandra, det finns alltså ett positivt samband i utvecklingen av dessa tre faktorer. Innebörden av detta är att geografiska områden med god ekonomisk standard, generellt sett även har bättre ekologisk status, samt bättre social hälsa och vice versa. I en kommun med långsiktig negativ befolkningstillväxt är sannolikheten stor för att såväl den ekonomiska standarden som den ekologiska statusen och den sociala hälsan kommer att påverkas i negativ riktning. Därför bör en självklar utgångspunkt i arbetet med hållbar samhällsutveckling vara att definiera de faktorer som är kritiska ur ett befolkningsfrämjande perspektiv. Infrastruktur, företagsklimat och befolkningstillväxt Infrastruktur, företagsklimat och befolkningstillväxt är faktorer som är beroende av varandra och det finns vanligtvis en korrelation i utvecklingen av dessa. Undersökningar visar på att det finns en kritisk gräns på mellan minuter för vad de flesta anser vara ett acceptabelt pendlingsavstånd. Redan vid 45 minuters pendlingstid börjar acceptansen för att pendla att avta och vid avstånd där pendlingstiden överstiger 60 minuter är det få som är villiga att pendla. Av detta går det att dra slutsatsen att goda kommunikationer är en viktig framgångsfaktor för en kommun som vill kunna locka till sig studenter, företag och arbetskraft. En annan slutsats av detta är att det kan finnas stora vinster i att arbeta med målsättningen att minska pendlingstider till närliggande tätorter med viktiga utbildningscentra och arbetsmarknader i de fall pendlingstiderna överstiger 45 minuter. Örkelljunga har goda bussförbindelser till Hässleholm, Ängelholm, Markaryd och Helsingborg som trafikeras av Skånetrafikens expressbussar, SkåneExpressen 9 respektive SkåneExpressen 10. Dessa linjer har under vissa tider på dygnet 30 minuters trafik. Under 2014 kommer Skånetrafiken att införa Superbuss (dubbeldäckare med ökad komfort) på linje 10 Helsingborg - Örkelljunga - Markaryd. Dessutom arbetas aktivt för att få igång en busslinje Örkelljunga - Perstorp och vidare ner till Lund. SkåneExpressens linjer har i nuläget anslutningar med tåg mot Lund - Malmö från Hässleholm och Helsingborg. Näringslivsklimatet är av största vikt för en kommuns välmående. Örkelljunga kommun har tillsatt en tjänst som har till uppgift att arbeta näringslivsfrämjande och skapa förutsättningar för ett sunt näringslivsklimat och en tillväxt inom näringslivet. Målsättningen är att kommunen ska underlätta för företag som vill utvecklas och etablera sig inom kommunen. För att uppnå detta ska kommunen bidra med snabb och effektiv handläggning i ärenden som berör företag och bidra till att skapa nätverk för kommunens företag, samt även vara en del av dessa. För företag som vill etablera sig i Örkelljunga kommun finns attraktiv mark till mycket konkurrenskraftiga priser. Såväl kommunen som de befintliga företagen är vinnare om fler företag söker sig till Örkelljunga kommun. Såväl nya invånare som nya företag bidrar till en ökad lokal efterfrågan på produkter och tjänster och det är av största vikt att skapa drivkrafter som lockar hit såväl människor som vill bosätta sig här som företagsetableringar. Framtidens Örkelljunga För att skapa tillväxtmöjligheter och förutsättningar för fortsatt god kommunal utveckling och service är det viktigt att Örkelljunga kommun arbetar aktivt med de förutsättningar som utgör Örkelljungas naturliga styrkor. E4:an som är en av Sveriges viktigaste kommunikationslänkar sträcker sig genom kommunen och är en viktig tillgång samt har stor utvecklingspotential. Vid skåneporten passerar cirka fordon per dygn och de är viktigt att kommunen tar vara på de möjligheter som det goda geografiska läget ger i form av ett skyltfönster mot omvärlden. Skåneportens geografiska läge skapar också potential för ett expanderande näringsliv i Örkelljunga kommun. Här finns tomtmark till konkurrenskraftiga priser på bästa läge precis vid E4:an. 9

10 Förvaltningsberättelse Örkelljunga kommun har mycket att erbjuda såväl människor som företag. Kommunen har i grunden en god ekonomisk ställning, med en av landets lägsta kommunalskatter. Den geografiska läget i Öresundsregionen med närhet till regionens samlade serviceutbud är också det en fördel. Detta i kombination med unikt låga mark- och bostadspriser bör vara en god grund för tillväxt och utveckling. De företag som väljer att etablera sig i Örkelljunga kommun har tillgång till en regional marknad med nära 3,8 miljoner invånare, som dessutom förväntas växa kraftigt framöver, år 2021 förväntas Öresundsregionen passera 4 miljonersgränsen. Kommunen har en outnyttjad potential i turismnäringen. Det är viktigt att marknadsföra kommunen mot potentiella entreprenörer som ser möjligheter i att verka i kommunen och därigenom kan vara med och utveckla Örkelljunga kommun. Turismnäringen är ingen homogen grupp och därför är det viktigt att kommunen kan locka till sig diversifierade verksamheter. Ett ökande antal besökare förbättrar förutsättningarna för den lokala marknaden och det lokala näringslivet, vilket i förlängningen även förbättrar servicen för kommuninvånarna. Det handlar om att få igång processer som genererar företagsetableringar som initialt kan bidra till ökad turism, ökad turism kommer därefter att bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet. Kommer dessa processer igång kan turismen och näringslivet fungera som drivkrafter för varandras utveckling. Förbättringsområden Det är av största vikt att kommunen arbetar målmedvetet med att avlägsna hinder mot den framtida utvecklingen, samtidigt är det viktigt att jobba aktivt med styrkorna för att förstärka dem ytterligare. Ett gott näringslivsklimat är av största betydelse för kommunen och eventuella brister måste identifieras och åtgärdas så snabbt det är möjligt. Kommunen arbetar bland annat med att skapa forum och träffpunkter, där kommunens näringslivsföreträdare kan träffas och byta erfarenheter. Ett sådant exempel är de återkommande näringslivsluncherna som kommunen regelbundet bjuder in till. Dessa syftar till att förbättra kommunikationen såväl mellan företagen som mellan företagen och kommunen. Här informerar kommunen om pågående projekt och företagen får möjlighet att informera om sin egen verksamhet. Tanken är också att företagen ska få möjlighet att lära känna kommunens företrädare, kunna ställa frågor och framföra synpunkter på ett enkelt sätt. God infrastruktur är en kritisk framgångsfaktor för kommunens invånare och företag. Idag har kommunen vägförbindelser av hög kvalitet, dock saknas spårbunden förbindelse. Goda kollektiva kommunikationer kan ha avgörande betydelse för människors val av bosättningsort. Därför är det också en fråga som har stor betydelse för befolkningstillväxten. Av denna anledning arbetas det med att på sikt få spårbunden trafik till kommunen. Detta är dock ett långsiktigt arbete som kommer att ta tid att förverkliga och under tiden arbetas det intensivt med att förbättra pendlingsmöjligheterna med buss. De transportmässiga kommunikationerna är mycket viktiga för en regions utveckling, men infrastruktur handlar idag inte bara om att kunna färdas mellan olika platser, utan lika mycket om IT-kommunikation. Existensen av bredband med hög överföringshastighet kan vara en avgörande faktor vid val av bosättnings- och etableringsort. Många av de framtida bredbandstjänsterna kommer att ställa krav på betydligt högre överföringshastigheter än vad dagens tjänster gör, därför är det viktigt att kommunen följer med utvecklingen inom det här området. Med ett väl utbyggt bredbandsnät öppnar kommunen upp för etablering av verksamheter inom distansoberoende branscher. För att kunna vara med och konkurrera om framtida företagsetableringar och befolkningstillväxt har Örkelljunga kommun arbetat fram en bredbandsstrategi för åren där det satsas totalt 900 tkr per år under 7 år. Denna strategi är en del av såväl den nationella som den regionala bredbansstrategin, där det nationella målet går ut på att Sverige ska ha ett bredbandsnät av världsklass. Kommunens satsning har sin utgångspunkt i viljan att vara konkurrenskraftiga i den framtida kampen om befolknings- och företagsetableringar. 10

11 Förvaltningsberättelse Finansiell analys I detta avsnitt presenteras en analys av kommunens samlade verksamhet. Med kommunens samlade verksamhet menas den verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag likställs med en juridisk person, till exempel aktiebolag, stiftelse eller kommunalförbund, där kommunen själv eller tillsammans med andra koncernföretag har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagets verksamhet, mål och strategier. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltnings- och bolagsform. Vid årets slut ingick två verksamma helägda bolag i kommunkoncernen, Örkelljungabostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB. Utöver dessa två bolag var likvidationen av Örkelljunga Kommunfastigheter AB ännu inte slutförd vid utgången av. Förutom de helägda bolagen är Örkelljunga kommun delägare i Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) med en ägarandel som uppgår till 26 procent. Betydande inflytande uppnås vid ett röstinnehav som överstiger 20 procent, men inte överstiger 50 procents röstinnehav i företagens beslutande organ. I koncernredovisningens sammanställda redovisning ingår kommunen och de helägda bolagen samt ett delägt bolag. Bolagens resultat Örkelljunga Bostäder AB Örkelljunga Fjärrvärme AB NÅRAB Omsättning, mkr 12,6 21,1 56,0 Resultat efter finansnetto, mkr 34,1 2,0 1,2 Balansomslutning, mkr 93,2 87,3 76,9 Soliditet % 41 % 9 % 11 % Ovan redovisas de tre koncernbolagens omsättning, resultat, balansomslutning och soliditet. Mer om dessa verksamheter i avsnitten med verksamhetsbeskrivningarna. Samtliga tre bolag som ingår i kommunkoncernen redovisar resultat över budget. OFVAB har ett soliditetsmål på 10 procent, detta mål är inte uppfyllt. Örkelljunga Kommunfastigheter AB var ännu inte avregistrerat vid utgången av. Kommunalförbund Under har kommunen även haft medlemskap i kommunalförbund. Kommunens miljöverksamhet finns inom kommunalförbundet Söderåsens Miljöförbund som är samägt av kommunerna Klippan, Svalöv, Perstorp, Bjuv och Örkelljunga. Kommunalförbundet Medelpunkten som ägs till 9 procent av Örkelljunga kommun, levererar hjälpmedel till kommunens verksamheter inom socialförvaltningen. Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst, med en interimsdirektion bestående av 2 ordinarie ledamöter och två ersättare från varje kommun. Räddningstjänstförbundet kommer att bedriva räddningstjänst för de tre medlemskommunerna fr.o.m. januari Kommunen God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges i det i kommunallagen att en kommun ska uppfylla balanskravet, det vill säga att kommunens intäkter varje år ska täcka kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat täckas senast under de tre kommande åren. En kommun får inte heller budgetera med underskott. Vad begreppet god ekonomisk hushållning exakt innebär behandlar varken kommunallagen eller förarbetena till kommunallagen. Klart är i alla fall att begreppet god ekonomisk hushållning ställer betydligt högre krav än att balanskravet ska uppfyllas. Klart är att det till begreppet god ekonomisk hushållning måste knytas en syn på kommunens resursutnyttjande i ett längre perspektiv. I förarbetena förs en diskussion som kan tolkas som att generationsperspektivet bör tas med i begreppet. Även att kommunen sett över en längre tidsperiod ska hålla balans mellan inkomster och utgifter. I förarbetena nämns att det inte kan anses vara normalt att finansiera driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör innebära att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Enligt förarbetena är det i de flesta fall förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar till att återbetala lån eller för att finansiera nya anläggningstillgångar. I vissa fall kan det även vara förenligt att använda försäljningsmedel för att finansiera löpande behov, utan att det behöver strida mot regeln om god ekonomisk hushållning. Så kan vara fallet om kommunen till exempel har en negativ befolkningstillväxt och det innebär ett minskande behov av anläggningstillgångar. 11

12 Förvaltningsberättelse Begreppet god ekonomisk hushållning kan dessutom delas upp i finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I det finansiella perspektivet ligger generationsmålet, att varje generation ska bära kostnaden för den service som konsumeras, det vill säga att ingen ska behöva betala för tidigare generations förbrukning. Kommunen ska också ange tydliga mål för kommunens utveckling utifrån vad som normalt sett brukar förknippas med god ekonomisk hushållning. En viktig del av detta kan vara att sätta upp resultatmål och mål för hur stor del av investeringarna som ska självfinansieras, till exempel genom att sätta upp soliditetsmål. Begreppet god ekonomisk hushållning sett ur ett verksamhetsperspektiv omfattar att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska alltså finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer och effekter för den utförda verksamheten. Här handlar det således såväl om att göra rätt saker som att göra saker på rätt sätt och grunden för detta är för det första att det formuleras ändamålsenliga mål för verksamheten och för det andra att det finns mätmetoder och mätinstrument för att utvärdera målen. Begreppet god ekonomisk hushållning kan sammanfattas med att det handlar om att ha en väl utvecklad modell för verksamhetsstyrning med processer som omfattar allt från målformulering, budget, uppföljning, analys till åtgärdsplaner vid avvikelser. Resultat Örkelljunga kommuns resultat för uppgick till -16,2 mkr, vilket ska jämföras med 1,6 mkr för I resultatet ingår en ökning av pensionsåtagandet med 15,5 mkr på grund av sänkningen av RIPS-räntan. Denna post genererar inget kassaflöde förrän vid utbetalningstillfället, men påverkade resultatet redan i och med att kommunen tillämpar fullfonderingsmodellen för redovisning av pensionsskulden. Vid redovisning enligt blandmodellen hade pensionsåtagandet inte redovisats som skuld i balansräkningen, utan som en ansvarsförbindelse och då hade årets förlust endast varit -4,1 mkr. Under beslutade AFA Försäkrings styrelse om en sänkning av premierna för åren 2005 och 2006, vilket resulterade i en återbetalning av tidigare betalda premier på 7,9 mkr till Örkelljunga kommun. Resultatutveckling 27,0 26,0 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0-14,0-16,0 10,7 Balanskrav 2,0 7, ,0-11,9 1, ,2 Definitionen av Kommunallagens balanskrav innebär att en kommun inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott under de tre kommande åren. Vid ett negativt resultat ska en handlingsplan upprättas för hur resultatet ska återställas. Balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år gäller enbart för kommunen och inte bolagen som ingår i kommunkoncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster, realisationsförluster, samt förändring av pensionsskulden som beror på förändrad RIPSränta räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år efter att det har uppkommit. Avstämningen nedan visar på att balanskravsresultatet för blev -5,3 mkr. Enligt lagen om kommunal redovisning ska dessutom realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning och realisationsförluster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning räknas bort i balanskravsavstämningen. 12

13 Förvaltningsberättelse Balanskravsavstämning, mnkr Ingående resultat att återställa -0,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat enligt resultaträkningen -16,2 1,6-11,9 27,0 - förändring i RIPS-ränta 15,5 0,0 13,8 0,0 - förändring av ansvarsförbindelse -3,4 0,0 0,0 0,0 - avgår nedskrivning av pensionsförvaltning 0,0 0,0 0,0 0,0 - avgår realisationsvinst - 0,7 2,1 0,0-1,4 Balanskravsresultat -5,3-0,5 1,9 25,6 Utöver kommunallagens balanskrav har Örkelljunga kommun satt upp följande finansiella mål: Att kommunen årligen ska ha ett positivt resultat, exklusive extraordinära poster, av minst 1 procent per år i genomsnitt av omsättningen under en 5- årsperiod. När det gäller avkastningsmålet ska det tolkas som att det är 1 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som likställs med omsättningen. Målet uppnåddes inte för 2012 och är inte heller uppnått för. Resultatet räknat som ett löpande genomsnitt över de senaste 5 åren blir 5,1 mkr och sett ur detta perspektiv är målet uppfyllt. För verksamhetsåret 2012 hade Örkelljunga kommun intäkter av skatter och generella stadsbidrag på totalt 400 mkr, 1 procent av dessa intäkter motsvarar 4 mkr. För hade kommunen intäkter av skatter och generella bidrag på 408 mkr, 1 procent av dessa intäkter motsvarar 4,1 mkr. För 2014 räknar kommunen med att få ett budgettillskott på ca 13 mkr som en följd av det nya kommunala skatteutjämningssystemet. Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Örkelljunga kommun har satt upp följande mål för investeringsverksamheten: Att kommunens investeringar ska till 100 procent finaniseras med egna medel (årets avskrivningar + årets resultat). Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringar. Syftet med detta mål som är att samtliga investeringar ska finansieras med egna medel, är inte heller uppnått. Detta mål är definierat som att det lite förenklat uttryckt är årets resultat och årets avskrivningar som genererar ett kassaflöde utöver de resurser som används i verksamheten. Under året har kommunen investerat för totalt 36,8 mkr. Med ett resultat på -16,2 mkr, samt justering för RIPS-ränteeffekten på -15,5 mkr som inte generar något kassaflöde under året och avskrivningar på 22,4 mkr innebär det att 15,1 mkr av årets investeringar har finansierats med främmande kapital. Investeringarna kan delas upp i två delar, dels en del som ska täckas via skattefinansiering och en del som täcks via VA-kollektivet. Totalt har Örkelljunga kommun investerat för 248,5 mkr mellan åren 2007-, vilket ger en genomsnittsinvestering på 33,5 mkr per år. De största investeringarna som gjorts under året är färdigställande av mark för industrietablering i Skånes Fagerhult (5,6 mkr) och kontgräs för fotbollsplanen i Örkelljunga (5,4 mkr). Nettoinvesteringar ,4 34, , ,5 36, Nettoinvestering per nämnd Bokslut Budget Bokslut Nämnd/styrelse, mnkr 2012 Kommunstyrelse 17,4 12,9 16,9 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 13,8 7,5 9,2 Vatten- och avlopp 2,7 9,2 2,1 Räddningsnämnd 0,0 0,0 0,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,1 0,0 0,8 Utbildningsnämnd 2,3 2,4 2,5 Socialnämnd 0,5 0,6 0,3 Totalt 36,8 32,6 32,3 Kapacitet Kommunens kapacitetsutveckling visar hur kommunens finansiella motståndskraft förändras. I analysen kommenteras kommunens förmåga att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Även skattesatsen kan nämnas i detta sammanhang, vilket innebär att en låg skatt ger handlingsutrymme i kristider. 13

14 Förvaltningsberättelse Lån Kommunens långsiktiga lån uppgår till 156 mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 25 mkr i förhållande till Låneskuld Låneskuld, lån till bolag Låneskuld, exkl lån till bolag Soliditet Soliditet är ett allmänt vedertaget mått som visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. För en kommun kan soliditeten bara förbättras genom att kommunen genererar vinst och genom amortering. För andra typer av juridiska personer, så som aktiebolag kan soliditeten även förbättras genom kapitaltillskott. Soliditeten är ett mått som visar förmågan att motstå sämre tider. Nedan visas kommunens utveckling av soliditeten över tiden. Den röda grafen visar soliditeten utifrån kommunens balansräkning vid olika tidpunkter. Vid utgången av hade kommunens soliditet enligt balansräkningen sjunkit med 3 procent jämfört med samma tidpunkt Den svarta grafen visar soliditeten utifrån den alternativa balansräkning som upprättats för att visa soliditeten om kommunen skulle redovisat pensionsskulden för pensioner intjänade före 1998 enligt blandmodellen, det vill säga om pensionsskulden hade redovisats som ansvarsförbindelse. Örkelljunga kommun redovisar pensionsskulden enligt fullfonderingsmodellen. Redovisningen styrs av lagar och principer så som kommunala redovisningslagen, praxis och god redovisningssed. Det innebär att värdena enligt balansräkningen kan skilja sig från marknadsvärdet. Till exempel ska omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip, vilket innebär att per bokslutsdagens datum ska omsättningstillgångar värdereras till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För Örkelljunga kommuns del fanns det ett dolt värde i kommunens pensionsfonder som vid utgången av hade ett marknadsvärde som översteg det bokförda värdet med 41,4 mkr Soliditetsutveckling Soliditet, inkl lån Soliditet, inkl lån och ansvarsförbindelse Skuldsättningsgraden mäter risken i en organisation, ju högre skuldsättningsgrad desto högre är risken, den motsatta relationen gäller för soliditetsmåttet. Det innebär att ju högre soliditeten är, desto lägre är risken och därmed har en organisation med hög soliditet bättre förutsättningar att klara av finansiella påfrestningar. Hög soliditet är alltså synonymt med finansiell styrka. Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet uppgår till 207,3 mnkr vilket är 11,9 mnkr mer än vid utgången av Kommunen beslöt år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (fr.o.m. 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning avser i huvudsak särskild ålderspension och efterlevandepension. Genom att utbetala hela den individuella delen av kommunens pensionsåtaganden samt trygga ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras kostnader för pensionsåtaganden för att inte belasta framtidens skattebetalare. Medel avsatta för framtida pensioner I mars 1994 avsattes 67,5 mkr, efter beslut i kommunfullmäktige, för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet vid årets slut var 247,5 vilket var en ökning med 30,8 mkr i förhållande till Täckningsgraden för avsatta medel i förhållande till ansvarsförbindelsen vid års utgång uppgick till 119 %. Kommunens finanspolicy anger hur pensionsförvaltningens normalportfölj ska fördelas. Vid årsskiftet innehöll portföljen svenska aktier (45,4 procent), utländska aktier (16,3 procent) och svenska räntebärande papper (38,3 procent) i enlighet med kommunens finanspolicy. Svenska aktier och räntebärande papper förvaltas av Robur och DNB medan utländska aktierna förvaltas av Skagen och Schroders

15 Förvaltningsberättelse Värde, mnkr Marknadsvärde 247,5 216,7 197,3 207,7 188,4 Bokfört värde 206,1 202,6 195,4 193,8 185,7 I tabellen ovan redovisas förändringen av bokfört värde och marknadsvärde mellan åren 2009 och för kommunens pensionsfonder. Under ökade värdet av fonderna med 30,8 mkr, samtidigt som det bokförda värdet endast ökade med 3,8 mkr. Det innebär att det den 31 december fanns ett dolt övervärde på 41,1 mkr som inte syns i balansräkningen. Eftersom omsättningstillgångar enligt RKR, Rådet för Kommunal Redovisning, ska värderas enligt försiktighetsprincipen, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Tabellen nedan visar att kommunens pensionsåtagande avseende ansvarförbindelsen var 207,3 mkr vid utgången av, en ökning med 11,9 mkr jämfört med föregående år. Den så kallade ansvarsförbindelsen avser pensioner intjänade före 1998 och Örkelljunga kommun har nu nått toppen. Redan under hade pensionsåtagandet minskat med 3,4 mkr om det inte hade varit för att RIPS-räntan sänktes, denna sänkning påverkade pensionsskulden genom att kommunens pensionsåtagande ökade med 15,5 mkr avseende ansvarsförbindelsen och detta resulterade i en nettoökning av de redovisade kostnaderna på 12,1 mkr för i och med att kommunen tilllämpar fullfonderingsmodellen. Enligt KPA:s prognos minskar kommunens pensionsskuld med 7,6 mkr under Redovisning av pensionsmedelsförvaltning mnkr 2012 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 3,6 3,8 Ansvarsförbindelse 207,3 195,4 Finansiella placeringar, bokfört värde 206,1 202,6 Finansiella placeringar, marknadsvärde 247,5 216,7 Återlånade medel -36,6-17,5 Diskussioner har nu inletts beträffande en policy för utbetalning av medel från pensionsfonderna i takt med att kommunens pensionsskuld minskar. Under mars 2014 har aktiefonder för 40 mkr realiserats, därefter har kapitalet återplacerats i räntefonder för att säkra en värdeuppgång och minska risken i kapitalförvaltningen. Risk i finansiella investeringar mäts i volatilitet, det vill säga hur mycket ett värdepapper svänger upp och ner. Ju högre volatilitet desto högre risk, samtidigt som den förväntade avkastningen ökar med en högre volatilitet. Det finns med andra ord ett samband mellan risk och chansen till hög avkastning. Örkelljunga kommun har en finanspolicy som tillåter placeringar i aktiefonder till ett värde av 60 procent av den totala värdepappersportföljen. I och med omplaceringen av 40 mkr till räntebärande fonder har kommunen drygt 50 procent av kapitalet placerat i räntebärande placeringar. Generellt sett har räntebärande placeringar lägre risk än aktieplaceringar, samtidigt som den förväntade avkastningen är lägre. Andelen räntebärande placeringar relativt andelen placeringar i aktiefonder förändras kontinuerligt beroende på kursutvecklingen i de olika fonderna. Förvaltningsverksamheten Verksamhetens kostnader, intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bör ha en följsam utveckling. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna.förvaltningarnas verksamhet visar ett samlat budgetöverskridande på 7,9 mkr för verksamhetsåret. Kommunstyrelsens verksamhet gav ett budgetöverskott på 2,3 mkr, fastighetsdelen bidrog till överskottet. Samhällsbyggnads-nämndens verksamhet gav ett överskott på 1,9 mkr, som framförallt var ett resultat av vakanser och lägre kapitalkostnader. Räddningsnämnden visade ett mindre underskott på grund självrisken för insatsen vid branden på Flåssmyr. Utbildningsnämndens Kultur- och Fritidsutskott resultat blev 0,4 mkr bättre än budget som ett resultat av intäkter som inte var budgeterade, samt lägre administrativa kostnader än beräknat. Utbildningsnämnden överskred budgeten med 2,5 mkr, anledningen var bland annat lägre interkommunal ersättning än beräknat och en semesterlöneskuld som avvek från budget. Även Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande på 9,5 mkr som är hänförbar till vård och omsorg, samt IFO-verksamheten. Avvikelsen är större än så om vi enbart ser till personalkostnaderna som blev 10,6 mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelse Budgetavvikelse per nämnd, mnkr 2012 Kommunstyrelse 2,3 1,3 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 1,9-0,1 Vatten och avlopp -0,2 0,0 Räddningsnämnd -0,3-0,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,4 0,4 Utbildningsnämnd -2,5 0,3 Socialnämnd -9,5-7,2 Totalt -7,9-5,4 15

16 Förvaltningsberättelse Personal Personalpolitik Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till dess effektivisering och förnyelse. Grundläggande för personalpolitiken är utveckling, engagemang och delaktighet. Tydligt ledarskap är en viktig fråga för att skapa resultat och ta till vara på potentialen hos varje medarbetare. Personalomsättning Under året har 58 tillsvidareanställda medarbetare slutat sin anställning vilket motsvarar en personalomsättning på 8 procent. Det är på samma nivå som Av dessa slutade 60 procent på egen begäran och 34 procent på grund av pension. 23 medarbetare rekryterades externt under vilket motsvarar 3,2 procent av de tillsvidaranställda. Drygt 60 procent rekryterades således externt och resterande del internt. Antal årsarbetare med månadslön Förvaltning/enhet Differens Kön Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Summa Kön Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Summa Kommunledningsförvaltning Kvinna 13,0 2,1 15,1 Kvinna 14,2 3,5 17,7 2,6 Man 12,8 0,2 13,0 Man 11,5 1,0 12,5-0,5 Räddningstjänst Kvinna 0,4 0,0 0,4 Kvinna 0,4 0,0 0,4 0,0 Man 1,0 0,0 1,0 Man 1,0 0,0 1,0 0,0 Kultur- och fritidsförvaltning Kvinna 7,6 0,4 8,0 Kvinna 7,6 0,3 7,9-0,1 Man 2,0 0,0 2,0 Man 2,0 0,0 0,0-2,0 Samhällsbyggnadsförvaltning Kvinna 4,7 0,0 4,7 Kvinna 4,7 1,0 5,7 1,0 Man 20,7 1,5 22,2 Man 21,7 1,0 22,7 0,5 Socialförvaltning Kvinna 235,1 15,9 251,0 Kvinna 238,5 21,0 259,5 8,5 Man 24,1 12,1 36,2 Man 24,7 3,1 27,7-8,4 Utbildningsförvaltning Kvinna 225,0 14,7 239,7 Kvinna 224,3 23,9 248,3 8,6 Man 40,0 15,3 55,3 Man 43,2 9,1 52,3-3,1 Totalt 586,5 62,2 648,6 593,8 63,9 655,7 7,1 Örkelljunga kommun har ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare. För att kunna ge god service av hög kvalitet till kommuninvånarna behöver vi kompetent personal som trivs med sitt arbete och mår bra. Genom dialog i vardagen, i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper utvecklar vi vår verksamhet. Antal anställda Kommunen hade i december 776 anställda med månadslön. Av dessa var 712 tillsvidareanställda och 64 tidsbegränsat anställda. Det innebär en ökning med 9 tillsvidareanställda och en minskning med 14 tidsbegränsat anställda jämfört med Av dessa 776 anställda är 128 män och 648 kvinnor. Antalet anställda uttryckt i årsarbetare blir 655,7 årsarbetare varav 593,8 tillsvidareanställda och 63,9 är tidsbegränsat anställda. Detta är en ökning av de tillsvidareanställda med 5,9 årsarbetare och en ökning av tidsbegränsat anställda med 1,7 årsarbetare jämfört med Personalkostnader Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens kostnader, 66 procent eller 354,3 mkr. Det är en ökning med 24,7 mkr jämfört med Utav dessa kostnader utgör 70,6 mkr arbetsgivaravgifter och 15,5 mkr i pensionskostnader. Det genomsnittliga utfallet i års löneförhandlingar blev 2,7 procent där bland annat fackförbundet Kommunal hamnade på 2,6 procent. Lärarförbundets utfall blev 3 procent och Lärarnas Riksförbunds utfall blev 3,2 procent på grund av viss satsning på lärare. Åldersfördelning Kommunen har en viss övervikt av anställda i de äldre åldrarna, 45,3 procent är 50 år eller äldre medan 8,3 procent är 29 år eller yngre. Andelen yngre har minskat något medan andelen äldre ökat, jämfört med Medelåldern bland tillsvidareanställd personal är 46,6 år vilket är samma som Medelåldern för männen är 48,3 år och för kvinnor 46,3 år. 16

17 Förvaltningsberättelse Åldersfördelning år år år år 60 år och äldre Arbetsmiljö Under året har kommunen samarbetat med AB Previa som kommunens företagshälsovård. Kommunen har utnyttjat tjänster inom tre kategorier, rehabilitering, förebyggande och främjande insatser. Förutom att vi följer kraven på de lagstadgade undersökningarna, har vi satsat resurser på främjande och förebyggande insatser. Förebyggande insatser innefattar till exempel utbildningar, ergonomiska konsultationer, skyddsronder, samtalsbehandling, handledning såväl enskilt som i grupp. Arbetsmiljöutbildningen delades in i tre delar, del ett var inriktad på grundläggande arbetsmiljöfrågor, del två inriktade sig på våld och hot i arbetslivet med fokus på betydelsen av bemötande och kommunikation. Del tre i utbildningen omfattad hantering av vårt digitala arbetsmiljöverktyg SAM. Utbildningen riktade sig till såväl chefer som skyddsombud/fackliga företrädare. Tillsammans med företagshälsovården genomfördes under våren en utbildning i stresshantering enligt metoden mindfulness. Målgruppen för utbildningen var medarbetare som till sina chefer signalerat stressrelaterad ohälsa. Företagshälsovården har också under året haft i uppdrag att vara ute i verksamheterna och utbilda inom belastningsergonomi med fokus på kvinnors arbetsmiljö. Dessa utbildningar har genomförts inom förskolor, äldreomsorg samt inom våra kommunala storkök. Interna utbildningar har genomförts under året i så kallade workshop, dessa genomförs cirka en gång i månaden med olika teman så som hur chefen ska jobba med SAM och arbetsplatsträffar till hur denne håller bra kvalitet på lönesamtal och medarbetarsamtal. Friskvård Våra hälsoinspiratörer erbjöds en återträff där de tillsammans med Previas hälsopedagog och ergonom fick uppdatera sina tidigare kunskaper samt införliva nya för att få inspiration att fortsätta sitt vardagliga arbete med chefer och kollegor. För att stödja personalen till friskvårdsaktiviteter också på sin fritid så har Örkelljunga kommun ett subventionerat friskvårdsbidrag med 800 kronor per anställd och år. 276 anställda har under året utnyttjat erbjudandet av friskvårdssubventioner till en kostnad av 0,19 mkr, vilket i stort är oförändrat jämfört med Örkelljunga kommun tillämpar också rökfri arbetstid. En uppföljning av hur våra anställda upplever rök-fri arbetstid gjordes under via enkäter och resultatet visade att en stor majoritet av de svarande var positivt inställda till rökfri arbetstid. Hur friska är kommunens anställda? Andelen medarbetare som inte haft en enda sjukdag under var 39,6 procent vilket är 3,3 procentenheter sämre än Andelen medarbetare med 1 5 sjukdagar uppgår till 24,2 procent vilket är en förbättring jämfört med 2012 på 4,1 procentenheter. Frisktalet som definieras som andelen anställda i procent som varit sjukskrivna i högst 5 dagar var under 63,8 procent, detta är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med Frisktal i procent Differens Frisknärvaro 100 % 0 sjukdagar 39,6 42,9 45,5-3,3 Frisknärvaro 99 % 1-5 sjukdagar 24,2 20,1 23,4 4,1 Summa frisknärvaro 0-5 dagar 63,8 63,0 68,9 0,8 Vidare genomfördes en arbetsmiljöinriktad utbildning med extern hjälp som både chefer och fackliga medarbetare kallades till. Denna utbildning lärde oss mer om arbetsgivarens ansvar och straffansvar gällande arbetsmiljölagen. 17

18 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var under för kommunens samtliga anställda 3,95 procent. Sjukfrånvarotid i procent av arbetstid Differens Sjukfrånvarotid totalt 4,0 3,4 3,0 0,6 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,2 3,7 3,4 0,5 Sjukfrånvarotid män 3,0 2,4 1,4 0,6 Långtidssjukfrånvarotid fr dag 60 30,0 26,4 20,0 3,6 Sjukfrånvarotid 29 år och yngre 2,2 3,4 2,6-1,1 Sjukfrånvarotid år 3,5 3,4 2,8 0,1 Sjukfrånvarotid 50 år och äldre 4,9 3,6 3,3 1,3 Det är en ökning med 0,51 procentenheter jämfört med Sjukfrånvaro från och med dag 60 har ökat under och det överensstämmer väl med den allmänna trenden i samhället i övrigt. Ett av kommunens tre personalpolitiska mål är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3,5 procent, vilket års resultat på 3,95 procent inte uppfyller. Pensionsavgångar En viktig framtida uppgift är att trygga kommunens personal- och kompetensbehov med anledning av den generationsväxling som hela arbetsmarknaden står inför då 40-talisterna går i pension de kommande åren. Under de närmaste fem åren kommer 101 av kommunens anställda att gå i ålderspension och inom en tio års period kommer totalt 179 anställda ha gått i ålderspension. Pensionsavgångar inom 10 årsperioden motsvarar 30 procent av det totala antalet tillsvidareanställda i december. Attraktiv arbetsgivare Både brist på utbildad personal och en ökad konkurrens kommer att medföra rekryteringssvårigheter. Därför är det viktigt att Örkelljunga kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare och kan erbjuda intressanta och utvecklande arbeten, goda arbetsvillkor inklusive konkurrenskraftiga löner och en god arbetsmiljö. Trainee Ett redskap i detta är att Örkelljunga kommun medverkar i traineeprogrammet för Skåne Nordväst. Detta för att marknadsföra våra kommunala arbeten till unga akademiker och för att visa att vi är en attraktiv arbetsgivare som vill vara deras framtida arbetsgivare. Pensioneringar Totalt Ledning Administratör/assistent Handläggare Psykolog och sjuksköterska Vård- och omsorgspersonal Socialt och kurativt arbete Kultur, turism o fritidsarbete Skol- o barnomsorgsarbete Teknik IT Hantverk anpassat arbete Köks- och måltidsarbete Städ och lokalvård Totalt Antal medarbetare per chef Den genomsnittlige chefen i Örkelljunga har 20 medarbetare vilket är oförändrat jämfört med I ett av de övergripande personalpolitiska målen anges att det långsiktiga målet är högst 30 medarbetare per chef och delmålet för är högst 36 medarbetare per chef. Det fanns vid årsskiftet 7 chefer med fler än 36 medarbetare och dessa finns inom utbildningsverksamheten och inom vård och omsorg. Variationen är stor allt mellan 2 och 50 medarbetare per chef. Organisationsöversyner pågår och en är också beslutad men påverkar först år Översynerna kommer sannolikt att påverka målet om högst 36 medarbetare per chef i positiv riktning. Utifrån ovanstående resultat kan konstateras att delmålet om högst 36 medarbetare per chef inte uppnåtts. Ledarskapsutveckling Inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst erbjuds ledarskapsprogram innehållande flera olika nivåer. Nivå 1 Ledarorientering, nivå 2 för tilltänkt eller nytillträdd chef och ledare. Nivå 3 för chefer och ledare med operativt verksamhetsansvar och nivå 4 för chefer och ledare direkt underställda förvaltningschef. Kommunens chefer har också erbjudits kursen Gruppen & Ledaren där ett flertal chefer och nyckelpersoner har deltagit. I Ledarforum har man under året jobbat med cheferna som grupp, och för att skapa samsyn och gemenskap, huvudtemat för har varit Mål- och verksamhetstyrning. Örkelljunga kommun deltar också i mentorsprogrammet för chefer/arbetsledare inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst. 18

19 Förvaltningsberättelse Jämställdhet I linje med kommunens Likabehandlingsplan, som antogs under året, har lönekartläggning med arbetsvärdering och löneanalys genomförts under hösten. Örkelljunga eftersträvar en jämnare könsfördelning inom våra olika verksamheter. Fördelningen mellan kvinnor och män fortsätter generellt att var ojämn inom kommunen och andelen kvinnor uppgick vid årets slut till 83 procent och andelen män till 17 procent. Andelen män har minskat med 0,5 procentenhet och andelen kvinnor har ökat i motsvarande grad jämfört med Av kommunens 39 chefer och arbetsledare är 19 kvinnor och 20 män, vilket innebär att andelen manliga chefer har minskat med 2 procent till 51 procent och andelen kvinnliga chefer har ökat med 2 procent till 49 procent jämfört med 2012, vilket innebär en jämnare fördelning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat från 81 procent till 84 procent, jämfört med Männens genomsnittliga sysselsättningsgrad har ökat från 90 procent till 92 procent. Heltid och deltid 80% 60% 40% Deltid Heltid 20% Kvinnor Män Varje år annordnas en central introduktionsdag för kommunens nyanställda. Under dagen presenteras infromation som är bra att veta som nyanställd. På bilden besöker gruppen den historiska platsen Fantehåla under en rundtur i kommunen. 19

20 Förvaltningsberättelse Örkelljunga miljöbokslut Miljöbokslutet utgår ifrån de övergripande målen i klimat- och miljömålsarbete för de kommunala förvaltningarna, vilka antogs 2010 och reviderades. Målen är indelade enligt: energifrågor kopplat till fastigheter, inköp av varor och tjänster, persontransporter samt avfallshantering. I detta miljöbokslut sammanfattas respektive mål följt av presentation av förvaltningarnas arbete under år. I slutet av miljöbokslutet kan du ta del av övrigt miljöarbete hos förvaltningarna samt de kommunala bolagens miljöarbete under året. Energifrågor kopplat till fastigheter Målet innebär att energiförbrukningen ständigt ska minska i de kommunala byggnaderna. Berörd enhet/förvaltning får behålla besparing genom sänkta driftkostnader, som inte beror på ombyggnation som utförts av fastighetsförvaltaren. Den huvudsakliga energieffektiviseringen sker genom åtgärder från fastighetsförvaltaren. I kommunens fastigheter har konvertering från olja och direktverkande el skett. I dagsläget finns endast en anläggning kvar som har direktverkande el (473 kvm). Anledningen till detta är osäkerhet om anläggningen ska bevaras eller inte. Belysningen i en idrottshall har setts över och ersatts av mer energisnål. Fokus överlag ligger på optimering av drifttider samt temperaturer och riktlinjer för inomhustemperaturer har införts. Beslut har tagits om vilka temperaturer som ska gälla inomhus i idrottshallar, skolor och på kontor. Övriga förvaltningar arbetar med sänkning av temperaturer, utbyte av armatur och beteendepåverkan. Vatten- och avlopp har påbörjat utbyte av energislukande pumpar och maskiner. Räddningstjänsten har sänkt temperaturen till 16 grader i alla lokaler utom kontor och dusch/ ombyteslokaler. För att motverka värmeläckage har även tiden för portar reglerats till fem sekunder efter att bilar passerat. Samtliga förskolor och skolor har sänkt temperaturen med en grad. Kultur- och fritid har köpt in energisnålare skurmaskiner. Inom vård- och omsorg släcks lampor nattetid i korridorer och allmänna utrymmen. På Tallgården finns även närvarostyrd belysning i källarplanet. Inköp av varor och tjänster Målet innebär att vid upphandling och löpande inköp ska bra miljöval eftersträvas. I detta val ska även miljöpåverkan vägas in vid drift och service. Exponeringen för och utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minskas genom att vid inköp tillämpa råd från miljöstyrningsrådet. Kommunens inköps- och upphandlingspolicy stärker möjligheterna till miljöanpassad upphandling där miljöstyrningsrådets råd tillämpas. Vid förnyelse av bil- och maskinpark eftersträvas miljöklassade och energieffektiva fordon. För att minimera transportsträckor sambeställs vissa varor som inkontinensskydd, hygien- och städartiklar. Kommunledningskontoret har minskat antalet färgkopior genom införande av en ny rutin. Viss litteratur och dokument sparas som datafil istället för som tryckt exemplar. Kultur- och fritidsförvaltningens tonerkassetter återvinns av leverantör. Förskolorna har en vegetarisk dag varje vecka. Persontransporter Målet innebär att resor i tjänsten i första hand ska övervägas att ersättas med telefon- eller videokonferens. I andra hand övervägs kollektivtrafik eller samåkning för längre sträckor och cykel eller gående på korta sträckor. Tredjehandsalternativet är personbilskörning som för en person, som kan motiveras av resmålets läge, avsevärt kortare restid, service åt kommunmedborgare eller transport av gods. Kommunledningskontoret har genomfört webbkonferenser, webbutbildningar och rekryteringar via Skype. De flesta förvaltningar uppger att de samåker, cyklar och går samt åker kollektivt i största möjliga mån. För att minska bilkörning till och från skolan uppmanas barn och ungdomar att gå och cykla då de har åldern inne. Under året har kollektivtrafik används i högre utsträckning hos Kultur och fritidsförvaltningen i samband med kurser och konferenser. Den totala bilanvändningen har dock inte minskat eftersom antalet kurser och seminarier ökat i takt med samarbetet inom Skåne nordväst. Cyklar har köpts in och matleveranser samordnats för att minska bilanvändningen på LSS boendet inom vård- och omsorgen. Hälften av hemtjänsten 10 bilar är nu hybridbilar, vilket märkbart minskat bensinkostnaderna för socialförvaltningen. 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Årsredovisning 2014 VISION 2020. 286 80 Örkelljunga 0435-55000 www.orkelljunga.se. Innehållsförteckning

Årsredovisning 2014 VISION 2020. 286 80 Örkelljunga 0435-55000 www.orkelljunga.se. Innehållsförteckning ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 286 80 Örkelljunga 0435-55000 www.orkelljunga.se Årsredovisning innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet. Det är vår

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014. Building a better working world Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer