När lärcentrum är en motor i lokal och regional utveckling

Transkript

1 När lärcentrum är en motor i lokal och regional utveckling Malin Ljungzell Marie Davoust Nr Lärande reflektioner En arbetsrapport från NTG-lär

2 NTG-Lär 2005 Serie: Lärande reflektioner nr Författare: Malin Ljungzell, Marie Davoust Grafisk form: Formskafferiet Omslagsfoto: Peter Lundström, Ture Westberg, Rune Hassner NTG-Lär, Arbetsvetenskap Luleå Tekniska Universitet Luleå E-post: info@ntglar.se Sekretariat för NTG-Lär: Institutionen för arbetsvetenskap Luleå Tekniska Universitet LULEÅ Med stöd av: Europeiska Unionen Europeiska Socialfonden Svenska ESF-Rådet APeL

3 InnehålI FÖRORD 5 INLEDNING 6 METOD OCH GENOMFÖRANDE 8 KOMMUNBESKRIVNING 11 KALIX 11 SÖDERHAMN 11 LINDESBERG 12 MOTALA 12 VARBERG 13 VAGGERYD 14 RESULTAT OCH ANALYS 15 SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET OCH ARBETSMARKNADEN 15 Praktiska exempel 15 Lärcentrets roll 16 NYA METODER FÖR LÄRANDE 16 Praktiska exempel 16 Lärcentrets roll 17 REGIONAL SAMVERKAN 17 Praktiska exempel 17 Lärcentrets roll 18 ARBETE MED NYA MÅLGRUPPER 18 Praktiska exempel och lärcentrets roll 18

4 ATTITYDFÖRÄNDRANDE AKTIVITETER 18 Praktiska exempel och lärcentrets roll 18 MÖTA BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 19 Praktiska exempel 19 Lärcentrets roll 20 STRATEGISKT ARBETE 20 Praktiska exempel 20 Lärcentrets roll 21 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER 21 SLUTDISKUSSION 24 MOTORFUNKTIONEN 26 SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA 28 KALIX 28 SÖDERHAMN 33 LINDESBERG 40 MOTALA 47 VARBERG 55 VAGGERYD 61 4

5 Förord Vuxnas möjlighet till lärande är en angelägenhet inom flera politikområden. Att lära nytt kan ge den kompetens som individen behöver för att utvecklas i arbetslivet att få tillgång till ett stimulerande arbete, men också möjlighet att göra nya vägval på en rörlig arbetsmarknad. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en av de kritiska faktorerna för lokal och regional utveckling och tillväxt. Utveckling av nya stödformer för vuxnas lärande pågår i landets kommuner. Vi ser nya mötesplatser för lärande skapas, nya och mer flexibla former att organisera utbildning växa fram och att samarbetet mellan olika aktörer ökar. Begrepp som mötesplats för lärande, mäklare mellan efterfrågan och utbud och motor för lokal och regional utveckling används idag för att illustrera de olika funktioner som behöver utvecklas för att åstadkomma en god infrastruktur för alla vuxnas lärande. Tidigare studier har påvisat lärcentras viktiga roll när det gäller att tillgängliggöra utbildning för nya målgrupper. Flera studier har också belyst lokala lärcentra ur individperspektiv. Genom dessa studier har vi fått kunskap om hur nya typer av mötesplatser utformas och hur viktig den mäklande funktionen är för att möta behoven hos olika målgrupper. Denna studie vill synliggöra vilka faktorer som kan finnas bakom den tredje funktionen motorfunktionen. Lärcentra i sex olika kommuner har gett oss sina bilder av hur motorfunktionen kan se ut i praktiken och en bättre förståelse av vilka faktorer som är viktiga när man vill stärka utbildningens koppling till den lokala arbetsmarknaden och tillväxtarbetet. Vi hoppas att studien ska ge inspiration till fortsatt kunskapsutveckling inom ett angeläget område och vill samtidigt tacka alla er som bidragit med erfarenheter! För 3M-nätverket Ulrika Grönqvist Carl Holmberg Marlen Ljusberg Carina Åberg Nitus, Nätverket för kommunala lärcentra Nationellt centrum för flexibelt lärande Glesbygdsverket APeL Forskning och utveckling För NTG Lärande miljöer Stefan Ekenberg Luleå tekniska universitet 5

6 Inledning Den här rapporten är ett resultat av en intervjustudie i sex fallkommuner i kombination med ett resultatseminarium med de i studien ingående kommunerna, 3M-nätverket 1, NTG-Lär 2, och ett antal nationella aktörer samt forskare inom området. Studiens preliminära resultat och påföljande analys diskuterades på seminariet. Relevanta synpunkter och uppkomna frågeställningar som kunnat rymmas inom ramen för uppdraget har påverkat rapportens innehåll och struktur. Andra intressanta aspekter inom området som framkom under diskussionerna på seminariet är noterade och vidareförmedlade för möjligt fortsatt arbete. Rapporten är ett bidrag till fortsatt utvecklingsarbete inom området. Studien genomfördes av APeL 3 på uppdrag av 3M-nätverket och NTG Lär. Tillsammans med ledningsgruppen för studien (representanter från APeL, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Nitus, nätverket för kommunala lärcentra och Glesbygdsverket) diskuterade vi syfte och relevanta frågeställningar för studien samt genomförandet i stora drag. Utifrån dessa diskussioner fick studien följande syfte och mål: Syftet med studien är: - att med utgångspunkt i sex fallstudier beskriva praktiska exempel på hur lärcentra arbetat, medvetet och strukturerat som del i kommunal och regional utveckling, - att undersöka hur fallkommunerna beskriver lärcentrums roll för kommunal och regional tillväxt, - att belysa framgångsfaktorer, men även problem och svårigheter, för utveckling av lärcentrum med fokus på motorfunktionen. 1 3M-nätverket är ett nationellt nätverk som verkar för utveckling av en ny infrastruktur för vuxnas lärande. I nätverket ingår/har ingått Samverkansdelegationen, Tillväxtdelegationen, Inlandsdelegationen, Myndigheten för skolutveckling, CFL, Glesbygdsverket, Statens Kulturråd, Encell, Nitus, Kommunal och APeL. 2 Den nationella temagruppen för lärande miljöer (NTG-Lär) är en temagrupp inom EU:s och Europeiska socialfondens satsning mot diskriminering på arbetsplatsen, Equal. NTG-Lär syftar till att främja ytor för formellt och informellt lärande genom kunskapsbygge, nätverkande, spridning och strukturpåverkan. 3 APeL är ett forsknings- och utvecklingscentrum inom området arbetsliv och lärande 6

7 Mål för studien är - att presentera tydligare indikatorer för motorfunktionen - att genomföra arbetsseminarium av preliminärt resultat tillsammans med kontaktade kommuner - att ge underlag för fortsatt arbete att utveckla ett verktyg för beslutsfattare och lärcentrumansvariga Avgränsningen för studien handlar dels om inriktningen på urvalet av intervjupersoner, dels om det för studien fokuserade området kring lärcentras motorfunktion. 7

8 Metod och genomförande Urvalet av vilka sex kommuner som skulle intervjuas baserades på kunskap i studiens ledningsgrupp och 3M-gruppen om lärcentras och kommuners arbete, tidigare genomförda pilotstudier, genomförd enkät av Glesbygdsverket samt Myndigheten för skolutvecklings sammanställning över kommunernas svar kring den statliga infrastruktursatsningen. Urvalet gjordes även utifrån faktorn att det skulle vara olika typer av kommuner baserat på t.ex. Kommunförbundets klassificering och geografisk placering. Det var viktigt vid urvalet att det finns en medveten satsning på arbetet inom lärcentret som vi kan lära oss mer av då de har samlat erfarenheter under flera års arbete. Arbetet med studien fortsatte med att formulera en intervjuguide som skulle ligga till grund för halvstrukturerade intervjuer. Ett antal funktioner eller roller identifierades relevanta för att fånga in ämnesområdet från olika perspektiv lärcentrumansvarig/vuxenutbildningschef/ utvecklingsledare, näringslivschef eller motsvarande i kommunen, person från Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsenheten samt en företagare/arbetsgivare. Vi skickade ett brev till chefen för lärcentret, (eller motsvarande) där vi presenterade studiens syfte och bad om möjligheten att få göra ett antal intervjuer. Vi diskuterade sedan tillsammans med henne/honom vilka personer som var lämpliga att intervjua utifrån hur arbetet i lärcentret ser ut samt t.ex. den kommunala organisationen. De första intervjuerna genomfördes i en av kommunerna där vi tillsammans fördelade och träffade ett antal personer. På detta sätt fick vi en gemensam bild av kommunen och upplägget gav oss möjlighet att kvalitetssäkra metoden genom att göra vissa förändringar i intervjuguiden. De övriga fem kommunerna fördelade vi mellan oss och de besöktes av en av oss. Intervjuerna var ungefär 60 minuter långa och spelades in samtidigt som noteringar gjordes. Inspelningen användes som stöd för minnet när en sammanfattning av intervjun skrevs. Denna sammanfattning skickades sedan för att få synpunkter och återkoppling från den intervjuade. Dessa intervjusammanfattningar ligger sedan till grund för de kommunsammanfattningar som återfinns sist i rapporten. Vi utgick från dessa sammanställningar i det efterföljande gemensamma analys- och kategoriseringsarbetet av intervjumaterialet. Dessa kategorier presenteras i rapporten. 8

9 Intervjuer genomfördes i följande kommuner och med nämnda personer (från norr till söder). Kalix Christina Hollström, chef Arbetsförmedlingen Mikael Jansson, näringslivsutvecklare Kalix kommun Eva Ljungqvist, projektledare Made in Kalix Stefan Sundström, chef Kalix UniverCity Elisabeth Särenfors, kommunchef Kalix Anita Widgren, arbetsmarknadsenheten inom Kalix UniverCity Söderhamn Berit Kvist, chef Arbetsförmedlingen Kent Lundquist, näringslivsstrateg Thomas Norgren, chef Cfl Gunnar Olsson, förvaltningschef Hannu Thomasfolk, VD Vallviks bruk Helena Torstensson, VD Pepab Lindesberg Peter Bring, kommunchef Lindesberg Lennart Flodman, utvecklingsledare, Masugnen Conny Johansson, förvaltningschef Masugnen Erik Nilsson, VD KCEM, Karlskoga Margaretha Rosberg, förhandlare och rådgivare, Industri- och kemigruppen Hans Sigge, VD Guldsmedshyttebruk Gisela Spak, utvecklingsledare, Masugnen Bengt Svensson, VD Saab Bofors Testcenter, Karlskoga Hans Wallin, KCEM, Karlskoga och Senior Advisor Explosives, Vingåkerverken Motala Sture Egberth, chef för arbetsmarknadsenheten Pernilla Elving, chef för vuxenutbildningen Per de Faire, ansvarig för högskoleverksamheten vid Carlsunds utbildningscentrum Eva Gustafsson, flyktingsamordnare Torbjörn Holmqvist, utvecklingsledare på Ekenäs lärcenter Annelie Liljedahl, föreståndare för Ekenäs lärcenter Ingela Lindefelt, tidigare Näringslivschef 9

10 Varberg Kenneth Börjesson, personalchef, Autotube Jan Elftorp, chef Campus Varberg John Harming, projektledare, Campus Varberg Lars-Göran Hedström, informatör, Campus Varberg Ann-Mari Jägryd, utbildningssamordnare, Campus Varberg Inga-Lill Lillsjö-Bengtsson, VD Kompetensutveckling Varberg Anders Ottensten, kommundirektör Monika Svensson, studievägledare, Varbergs Yrkesvägledare Vaggeryd Kristina Athlei, rektor för vuxenutbildningen Anders Brunberg, chef för Fenix Kunskapscentrum Sirpa Gladenbring, uppdragsutbildning och Högskola på Hemmaplan Carl-Gunnar Karlsson, Vaggeryds Näringslivsråd Gunnar Sjölin, chef för Arbetsförmedlingen 10

11 Kommunbeskrivning Här följer en kort beskrivning av respektive kommun som ingått i studien. Den beskriver antalet invånare, kategoritillhörighet utifrån Svenska Kommunförbundet och NUTEK, samt översiktlig näringslivsstruktur och kort om utveckling av lärcentrets arbete. En sammanfattning av intervjumaterialet för respektive kommun återfinns i slutet av rapporten, efter analys och slutdiskussion, på sidan 28. Kalix Kalix har ca invånare och tillhör kategorin Övriga kommuner (tidigare Övriga större kommuner), eller enligt NUTEK, en småregion med offentlig sysselsättning. Det sker en utflyttning från kommunen. Kalix är ett gammalt brukssamhälle där näringslivet tidigare var baserat på skogen, älven och pappersindustri. Det har skett en strukturomvandling med utveckling mot en breddning av näringslivet med bl.a. utveckling av tjänsteföretag och elektronikindustri. I slutet av 80-talet skedde nedläggningar av sågverk och flera andra industrier genomförde stora rationaliseringar i samband med lågkonjunkturen. I mitten av 90-talet hade kommunen den högsta arbetslösheten i landet. Det finns inte något uttalad studietradition och utbildningsnivån är förhållandevis låg inom kommunen. I mitten av 90-talet beslutades om satsning på utbildning inom kommunen, där Kunskapslyftet var en viktig del. Det har hänt mycket inom detta område under kort tid där lärcentret, sedermera Kalix UniverCity, (KUC) har varit en viktig faktor. Uppdraget för Kalix UniverCity beskrivs i sin grundidé som kompetensförsörjning för företag och utbildning för enskilda personer. Samverkan sker inom Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Söderhamn Söderhamn tillhör kategorin Övriga kommuner, mer än invånare (tidigare Medelstor stad), enligt NUTEK:s klassificering är det en småregion med privat sysselsättning. Kommunen har ca invånare och invånarantalet är svagt minskande. Flygflottiljen lades ner 1998 och i samband med det flyttades några statliga myndigheter dit. Det pågår en stor strukturomvandling där bl.a. Emerson har lagt ner (dec. 2004) vilket påverkar även andra leverantörer inom industrin, ca 2500 arbetstillfällen försvann. I dag är det en hög arbetslöshet. Återstoden av företag inom näringslivet har i många fall bäring på skogen även om de är representerade inom flera branscher. Kommunen själv är en stor arbetsgivare. Det finns ett embryo till Industrial Park med bäring på logistik samt även en teknikpark med tjänsteföretag med IT inriktning. 11

12 Visionsarbetet efter F15 nedläggning 1998, med en satsning på 5 strategier utformades som ett avtal mellan politiken och näringslivet etc. i kommunen. Lärande processer var en av strategierna och lärcentrum fanns med som en del i visionen. Det fanns också en politisk enighet kring satsningen. Tidigare fanns ett uppdrag inom kommunen att samordna utbildningsinsatser för företag utifrån deras behov att anordna utbildning lokalt men även att underlätta nätverksbyggande. Detta resulterade i att det blev ett fokus kring utbildning och det uppstod ett behov av en ny organisation där allt skulle finnas under samma tak, Centrum för flexibelt lärande startade. Nämnden för Lärande och Arbete tillkom för 2 år sedan. Lindesberg Lindesberg klassificeras som en av övriga kommuner, invånare (tidigare Medelstor stad ), enligt NUTEK en småregion med privat sysselsättning. Kommunen har invånare. Folkmängden har minskat något under en tioårsperiod. Lindesbergs näringsliv kännetecknas av tillverkningsindustri bland både små, medelstora och stora företag. De två största arbetsgivarna är Assi Domän och Arvin Meritor. Stora offentliga arbetsgivare är kommun och landsting. I kommunen är det relativt låg arbetslöshet. Med den här strukturen kan noteras att det är brist på arbeten för kvinnor, förutom traditionella yrken inom vård- och skolsektorn, vilket leder till viss utflyttning. Kommunen är beredd att stödja nyetablering av företag. Som industrikommun finns det ett ständigt behov av kompetenshöjning av redan anställda och yrkeskompetens för rekrytering av ny personal. Visst samarbete över kommungränserna kring vuxenutbildning och kompetensutveckling finns inom länet, exempelvis mellan kommunerna i norra länsdelarna och inom Regionalt Kompetensforum (REKO). Masugnen mötesplatsen för arbetsliv och lärande har sedan 1993 utvecklat olika sätt att möta näringslivets behov av kompetens. Datautbildningar och branschspecifika utbildningar med hjälp av IKT och arbetsplatsförlagt lärande har utvecklats inom uppdragsutbildningar och olika projekt. I den nya organisationen för hela kommunens vuxenutbildning införlivades den tidigare separata kommunala vuxenutbildningen (komvux) i Masugnen. Den samlade organisationen för all vuxenutbildning i en egen förvaltning började gälla den 1 januari Motala Motala är klassificerad som övrig kommun, med mer än invånare (tidigare Medelstor stad), enligt NUTEK är kommunen del av universitetets och högskoleregion. Kommunen har invånare och folkmängden har varit ganska stabil de senaste tio åren. Motala kännetecknas som en industristad inom verkstadsteknik, högteknologi och tillverkningsindustri. Idag är de flesta företagen små eller medelstora. Största arbetsgivare är kommunen, följt 12

13 av landstinget, Electrolux och Domestic. På några år har kommunen förlorat många arbetstillfällen genom neddragningar inom flera företag. Ägarbyten för en del företag och utländska marknader påverkar företagens förutsättningar. Utbildningsnivån är relativt låg på grund av en begränsad studietradition. Det finns både ungdomar och medelålders personer som behöver uppnå gymnasienivå. Incitamenten för att utbilda sig har tidigare varit få, när många haft långa anställningar inom samma företag. Det finns också stor ungdomsarbetslöshet. Det finns behov av både kvalificerad yrkeskunskap och relevant högskoleutbildning utifrån arbetslivets förändrade kompetensbehov. Ekenäs lärcenter har sitt ursprung i uppbyggnaden av ett lärcentrum i projektform i samband med Kunskapslyftet, där samverkan skedde med arbetsmarknadsenheten, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Efter ca fem år fanns behov av större lokaler och beslut togs om att permanenta lärcentret. Verksamheten vid Carlsunds utbildningscentrum består av nationella program för yrkesutbildning, Komvux och Uppdragsutbildning. Högskoledelen startade med ett uppdrag kring att inventera arbetslivets kompetensbehov av högskoleutbildning för att förse dem med relevanta kurser genom att bygga upp ett lokalt högskolecentrum. Varberg Varberg har ca invånare och tillhör gruppen större städer (tidigare Större stad), i NU- TEKs klassificering tillhör Varberg gruppen sekundära centra. Det har skett en förändring av befolkningsstrukturen där hälften av invånarna bor utanför staden och att det varit en befolkningsökning de sista 10 åren. Varbergs näringsliv är diversifierat med många små företag. Det har skett en förvandling i näringslivet då ett antal större industriföretag har lagt ner. I dag finns det ett fåtal stora arbetsgivare kommunen, landstinget samt Ringhals, däremot saknas i stor utsträckning de medelstora företagen. Traditionellt är detta en bygd med näringsgrenar inom jordbruk och fiske. Det finns goda pendlingsmöjligheter till Göteborgsregionen. Det finns i dag ett samarbete inom Sjuhäradsförbundet kring frågor om utbildning och kommunikation (vägar). I samband med Kunskapslyftet och inrättandet av KY-utbildning placerades dessa direkt under Kommunstyrelsen. Ur detta utvecklades en idé om att samla all vuxenutbildning under samma tak, 1998 bildades enheten Centrum för Livslångt Lärande direkt under KS med uppdrag att utveckla och samordna all vuxenutbildning (inkl. högre utbildning) beslutade om en satsning Vision 700 med bl.a. nya lokaler i hamnen och bildandet av Campus Varberg. Huset stod klart

14 Vaggeryd Vaggeryd är klassificerad som en varuproducerande kommun (tidigare Industrikommun) enligt NUTEK tillhör de universitetets och högskoleregion och har invånare. Kommunens näringsliv kännetecknas av en dominans av verkstadsindustri med olika inriktningar. Andra typiska företag finns inom möbelindustrin och snickeri. Bygden kännetecknas av tillverkningsdominerat småföretagande, Gnosjöandan och entreprenörskap. Det finns en vilja att utveckla en tjänstebetonad sektor inom näringslivet, exempelvis inom IT och ekonomi. Trots färre arbetstillfällen, som följd av ett stort företags kraftiga neddragning för några år sedan, har folkmängden inte minskat - utan varit stabil de senaste tio åren. Det finns sedan 1996 ett Näringslivsråd i Vaggeryd som är ett gemensamt bolag, hälften ägt av näringslivet och hälften av kommunen. Bolaget ska främja utvecklingen av näringslivet genom att stärka befintliga företag på olika sätt och att stödja nyetablering av nya företag. Verksamheten har två samarbetsregioner, nämligen Jönköpings län där kopplingar finns till RTP och Entreprenörsregionen (10 kommuner från Laholm i söder till Vaggeryd i norr). Inom länet sker samarbete mellan fyra kommuner (GGVV) i det som kallas Gnosjöregionen. Det finns även ett regionförbund, Högskola på Hemmaplan, mellan de fyra kommunerna GGVV. och en uttalad strävan att höja utbildningsnivån för att underlätta för företag och nyetableringar att rekrytera kompetenta medarbetare. Det är en region där många tidigare har gått direkt från grund- eller gymnasieskolan in i anställning. Många saknar tradition av att genomföra högre studier. I Vaggeryd finns ett lärcentrum Fenix Kunskapscentrum. I samband med skolans kommunalisering i början av 1990-talet började diskussionen om kommunens hantering av gymnasieutbildning. En god visionsbeskrivning formulerades med ett pedagogiskt tänk som en arkitekt fick ta del av. Fenix Kunskapscentrum byggdes upp utifrån tankarna kring ett elevaktivt lärande. 14

15 Resultat och analys Utifrån studiens syfte och våra intervjusvar har vi kategoriserat materialet under rubriker. Vi presenterar intervjusvaren som handlar om praktiska exempel på hur lärcentra arbetat som del i kommunal/regional utveckling samt hur fallkommunerna beskriver lärcentras roll för kommunal och regional tillväxt. Kategorierna är Samverkan med näringslivet och arbetsmarknaden, Nya metoder för lärande, Regional samverkan och nätverk, Arbete med nya målgrupper, Attitydförändrande aktiviteter, Möta behov och efterfrågan samt Strategiskt arbete. Därefter redovisar vi även intervjusvaren kring vilka främjande och hindrande faktorer som finns för utveckling av lärcentrum, med fokus på motorfunktionen, även dessa grupperade i teman som framkommit under analysen. Samverkan med näringslivet och arbetsmarknaden Helheten av lärcentras verksamhet är viktigast för motorfunktionen. Det är ett genomgående tema från de intervjuade. En del av detta består av kontakterna med näringslivet och arbetsmarknaden. Dessa kontakter kan både handla om strukturerade och spontana kontakter, formella och informella kontaktytor. Dessutom kan de vara på olika nivåer med olika djup, samt syfta till olika typer av samarbete. Det kan också handla om en helhetssyn på utbildning och kompetensutveckling inom en kommun där lärcentret kan förmedla, anpassa och ordna utbildningar. Praktiska exempel Kontakter/kommunikationskanaler för att ta reda på arbetslivets behov för att kunna möta dessa, t.ex. via Näringslivsråd, frukostmöten, branschmöten (Teknikföretagen, Nyföretagarcentrum, Företagarnas riksförbund) informera och marknadsföra utbildningsmöjligheter via direktkontakt, uppsökande verksamhet, frukostföreläsningar, identifiera praktikplatser och handledare, t.ex. via direktkontakt med enskilda företag eller offentliga arbetsgivare sammanföra aktörer för att starta samverkan kring kompetensutveckling, t.ex. lärcentrum (LC) - universitet - lokala företag eller tillsammans med kompetensutvecklingsföretag/projekt, öppna seminarier, skapa kreativ trängsel, Arbetsförmedling (AF), Försäkringskassan (FK), Mål 3-ansökan 15

16 starta och utveckla utbildningssatsning tillsammans, t.ex via branschmöten, referensgrupper (med företag, bransch och fackförbund). Upplevd god kvalitet är när företag kan påverka upplägg och innehåll. fungera som länk mellan företag och universitet, t.ex. att examensarbeten kan lösa problem på företag lära av varandra (lärcentrum och arbetsliv) Lärcentrets roll Att underlätta synergi och samverkan med näringsliv, tex. genom branschorganisation. Att vara en länk och tolk mellan olika system och aktörer, tex. universitet och företag, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare, FK, AF, kommun och näringslivet. Att skapa mötesplatser för dialog. Att tillgängliggöra lokaler för utbildning och konferenser Nya metoder för lärande En annan kategori handlar om att skapa och hitta andra former för lärande än de traditionella, metoder mer anpassade för vuxna människor på en arbetsplats eller på väg in ett yrke eller arbete. Arbetsmarknaden förändras vilket kräver andra kompetenser än tidigare. Praktiska exempel Nya utbildningsformer: flexibla utbildningsmaterial med möjlighet till individanpassning, distansmaterial/metoder med överbryggande medier (CD-rom, webb, telebild ) Nya utbildningsmodeller i samverkan mellan flera parter t.ex. LC AF - företag, branschorganisation företag LC och mellan LC - utbildningsanordnare. Modeller där teori blandas med praktik, arbetsplatsförlagt lärande med handledarstöd på arbetsplats/ lärcentrum, utbildning uppdelad i moduler etc. Exempel är Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) i explosiva ämnen, Systematiskt miljöarbete på distans, Vaggerydsmodellen, yrkestrainees, företagslärling, Bättre-kurser. Skräddarsydd utbildning för företag, t.ex. datautbildningar, ledarskap. Rekrytera och skapa utbildningar som det finns lokalt behov av, i samarbete med exempelvis högskolor, t.ex. elektronikingenjör, spa-utbildning 16

17 Lärcentrets roll Att visa på olika möjligheter och nya sätt att lära än traditionell skola. Att erbjuda deltagare att prova ny teknik. Att erbjuda andra lärmiljöer än traditionella skolmiljöer, tex. förlägga utbildning till kök, verkstad, skogen. Att erbjuda vägledning och validering för att kunna individanpassa utbildning. Att utveckla nya modeller för samverkan och modeller för lärande utifrån företagens förutsättningar. Att arbeta efterfrågestyrt och flexibelt. Att LC står för kompetensen hur lärande/utbildning kan organiseras industrin aktiv kring innehåll och behov. Att se på individen med helhetsperspektiv dess förutsättningar och göra utbildningen flexibel och individanpassning. Regional samverkan Kommunerna är en del av ett större sammanhang eftersom vissa frågor kräver fler aktörer. Ett exempel är att de är del i de regionala tillväxtprogrammen. Ett annat exempel är lärcentrets roll i att organisera så flera aktörer inom området agerar tillsammans. Praktiska exempel Regional samverkan för att tillgängliggöra efterfrågade högskoleutbildningar, t.ex. inom kommunalförbundet Högskola på Hemmaplan eller Högskoleförbundet Östra Norrbotten, och samordna högskole- och introduktionskurser, samordna gymnasiekurser och validering, t.ex. Östra Norrbotten, HälsingeVux, Regional samverkan kring validering i Östergötland, tillämpa tillväxtstrategier, t.ex. Samverkan inom GGVV, ansluter sig till kommunförbund - Sjuhäradsförbundet, REKO, samarbete mellan lärcentra i regionen utifrån Regionalt Tillväxt Program (RTP). 17

18 Lärcentrets roll Att vara en aktiv del av det regionala samarbetet. Att vara en aktiv del av relevanta nätverk och partnerskap. Arbete med nya målgrupper Grupper/individer som idag står utanför arbetsmarknaden ses också som en del av arbetet kring tillväxt. De har ett behov av riktat stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar även om grupper som på annat sätt är svåra att nå med traditionella metoder, bl.a. män med kort utbildning och låg studietradition. Praktiska exempel och lärcentrets roll Det handlar om att ta ett helhetsgrepp kring varje individ t.ex. möta individers behov, samlokalisering av kommunala enheter för att underlätta helhetsgrepp, samordna aktiviteter och verksamheter, integrera flyktingmottagningen, göra riktade insatser mot specifika grupper t.ex. ungdomar utanför, flyktingar, invandrare (Svenska för invandrare (SFI) + praktik = snabbare ut i jobb), långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa (People), erbjuda vägledning och validering, samarbeta med AF, FK och socialförvaltningen. Attitydförändrande aktiviteter Utbildning och det livslånga lärandets betydelse för utveckling och tillväxt i ett samhälle som förändras är inte självklar för alla. Det handlar om förändrade förutsättningar för att kunna leva samt försörja sig själv och sin familj. Praktiska exempel och lärcentrets roll Lärcentrum som ett positivt varumärke i bemärkelse av att namnet har en betydelse som statusmarkör och visionsbärare t.ex. Kalix UniverCity. En annan aspekt är marknadsföring av möjligheter och utbud på lärcentret samt att bli en naturlig del av tänket hos företag och inom politiken. 18

19 Inspirera till utbildning och öka insikten om vikten av utbildning, genom t.ex. öppna seminarier, riktad information, uppsökande verksamhet, att vara en mötesplats för olika grupper. Påverka synsätt och diskussioner, attityder kring lärande och sysselsättning i ett tillväxtperspektiv specifikt för den kommunen och dess lärcentrum. Praktiska exempel kring detta fält är att arbeta med en förändring av attityder mot invandrare på arbetsplatser och i samhället, det handlar om att arbeta internt inom kommunala organisationen på alla nivåer och att stimulera och driva diskussion uppåt genom den kommunala organisationen, med politiker och invånare, samt att arbeta mot samsyn inom skrivandet av RTP. Att avdramatisera utbildning och studier på olika nivåer genom t.ex. att alla studerande finns i samma miljö oavsett vad de läser. Möta behov och efterfrågan Det kan vara en skillnad mellan de uttalade behov som finns och vad som efterfrågas. Det är inte säkert att de behov av ökad eller förändrad kompetens som individer, samhället eller företag har, så lätt kan formuleras och efterfrågas. Att möta olika behov av lärande och utbildning är ibland mer än att möta efterfrågan. Olika nivåer individ/samhälle/företag - kan även ha olika behov, vilka kan tillgodoses på olika sätt. Det kan handla om innehåll, form, hjälpmedel, ersättningssystem och tillgänglighet etc. Lärcentra kan konkretisera behoven till form och nivå, dvs. erbjuda rätt utbildnings- och kompetensutvecklingsinsats. Tydligt är dock att det utbud som erbjuds behöver vara mer än en färdig kurskatalog. En annan viktig aspekt för att kunna möta både behov och efterfrågan är lärcentrets möjlighet att vara flexibel och ställa om organisationen efter nya önskemål som framförs. Praktiska exempel Individens behov av utbildning och kompetensutveckling genom t.ex. öppna föreläsningar, sommarkurser, vägledning. Företagens behov att fånga upp och ordna utifrån önskemål och anpassning av upplägg och metod t.ex. Bättre-konceptet, uppdragsutbildning och KY-utbildning utifrån behov. Att genom bättre dialog t.ex. genom referensgrupper nå företag och fylla deras kompetensförsörjningsbehov. Lokala samhällets behov och stöd till tillväxt utbildningar som ger arbete lokalt socionom och polisutbildning, nyföretagarutbildning/entreprenörsprogram och mentorsprogram. 19

20 Lärcentrets roll Utveckla utbildningar utifrån idéer och behov lokalt (tex. spa-utbildning till Varberg). Att vara en del i en lokal utvecklingsplattform. Vara en fördjupad kontakt med högskola ett led i att kunna möta lokala behov. Tillgängliggöra efterfrågade utbildningar, som blir synliga när tex. större företag inte längre har en egen utbildningsavdelning. Utveckla eftergymnasiala yrkesutbildningar. Stöd med utbildning eller mäkling av utbildning vid nyetableringar. Samarbeta med kompetensutvecklingsföretag (Varberg, Kalix) och hänvisa till dessa tex. vid kortare kurser. Att arbeta aktivt med relationsbygge med omvärlden. Strategiskt arbete Lärcentrum bör vara en del av helheten inom strategiarbetet i en kommun/region. De intervjuade talar om att vara en positiv kraft i samhället och att ett mål för arbetet är att fler människor kommer in och finns kvar på arbetsmarknaden. Praktiska exempel Samverkan mellan kommunen näringslivet arbetsförmedlingen: att matcha arbetsmarknad och arbetssökande, möta arbetslivets och individers behov. En uttalad vilja att även satsa på en näringslivsinriktad gymnasieskola och vuxenutbildning. Strategigrupp för diskussion kring kommunens utveckling t.ex. kommundirektör, näringslivsråd, offentlig arbetsgivare, LC, AF, arbetsmarknadsenheten, ESF-rådet, branschorganisationer. Delaktig i att formulera strategidokument för tillväxtprogram lokalt och regionalt. Aktiv inom olika projekt, partnerskap och nätverk lokalt/regionalt/internationellt. Att kunna anställa drivande, självständig, kompetenta och skickliga medarbetare. Omvärldsbevakning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. 20

21 Lärcentrets roll Att vara en av flera aktörer som aktivt påverkar så ett strategiskt tänkande genomsyrar en kommun/region, att uppfattas som en samarbetspartner och vara en del av visionsarbetet. Att skapa ett politiskt stöd genom att visa på nyttan. Att vara en väg in en samlad plats för lärande och kompetensutveckling, både för individer och företag. Att höja utbildningsnivån attityder till livslångt lärande, kunskap och utbildning är strategiskt för kommunens långsiktiga överlevnad, ger vidare effekter för demokratin genom mer delaktiga medborgare. Att skapa mötesplatser som genererar möten mellan olika grupper, med en rörelse av folk och idéer, en kreativ trängsel. Lärcentrum är mer än lokaler, utan också en servicefunktion för företag. Det är också viktigt att det inte är ett skoltänk. Framgångsfaktorer och hinder Vi har funnit som ett genomgående drag att Kunskapslyftet har varit av stor betydelse för utvecklingsarbetet med lärcentra. Kunskapslyftet gav pengar både till ökad volym av studerande samt till förändring av vuxenutbildningen. Det gavs i och med detta en möjlighet att tänka annorlunda. Ytterligare ett skäl att utveckla lärcentra har varit någon form av kris på den lokala arbetsmarknaden med nedläggning eller stora neddragningar inom industrin. 21

22 Framgångsfaktorer Intervjusvaren pekar på följande faktorer som stödjer en utveckling, utan inbördes ordning. Drivande personer Samverkan i nätverk och partnerskap Legitimitet Attityder och förhållningssätt Enskilda eldsjälar, både hos politiker, högre tjänstemän och personalen på lärcentret. (En annan benämning är samhällsentreprenörer.) Det finns hos dessa en vilja och insikt om behoven, att personen får gehör hos politiska ledningen. Viktiga strategiska personer är KS ordf. och kommundirektör. Lärcentret kan inte ensam vara motor! Det handlar om samverkan mellan olika politikområden och organisatoriska enheter inom och utom kommunen. Det gäller också inte minst med näringslivet och parterna på arbetsmarknaden. Att samordna all vuxenutbildning och kompetensutveckling. Att lära av varandra, när grupper med olika referensramar och bakgrund möts och samarbetar. Samverkan med bibliotek, AF, FK. Nätverk och partnerskap är exempel på olika organiserade samverkansformer som kan finnas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Verksamheten skapar sig legitimitet genom sina resultat t.ex. att erbjuda utbildningar som möter de behov som finns lokalt, både på arbetsmarknaden och hos identifierade målgrupper. Att det finns ett helhetsgrepp på verksamheten. Får även legitimitet t.ex. genom uppbackning från politiken, satsning på ett hus, att en professor blir associerad till verksamheten, uppmärksamhet i press och media. En samlad verksamhet så företagen och individer vet vart de ska vända sig. Prestigelöshet mellan personer och grupper. Samsyn inom politiken och personalen, en kaxighet i kontakter med andra (stolthet). Att kommunicera nya strategier för utbildning och lärande vilket kräver aktivitet! Uppföljning och utvärdering, att lära av satsningar. Få in forskningskontakter och utvecklingsstöd! Politisk förankring och uppbackning Att det finns ett mod och vilja från politikerna att satsa, en samsyn på vad satsningen handlar om, att arbetet är en del av kommunens strategi och vision för framtiden, det ger uppbackning till tjänstemännen. Det handlar om attityder och beslut hos politikerna, men även om att lärcentret har tillräckligt med mandat och svängrum i arbetet. För lärcentrets del handlar det också om att kunna hantera det politiska spelet. Utvecklingsprojekt Deltagande i och arbete med olika utvecklingsprojekt t.ex. nyskapande metoder för teknikstött lärande och lärande på arbetsplatser. Kommunikation och relationer Inom och utanför lärcentraorganisationen. Utveckla goda relationer med relevanta personer och organisationer. Hus och lärmiljöer Tillgången till ett hus med lärmiljöer uppfattas som en markering från kommunpolitikerna om att det är en satsning inom området, ger en legitimitet i starten, att det blir en utbildningsikon. En fysisk plats som skapar stimulans till lärande och möten. Är en identitetsskapande faktor. 22

23 Hinder och svårigheter Överlag hade de intervjuade svårt att se hinder och svårigheter för utvecklingen. Det gäller att lösa problemet som dyker upp. Även dessa faktorer är utan inbördes ordning. Attityder och förhållningssätt Regelverk Både hos invånare, tjänstemän, politiker, fack och företag i kommunen, kring kunskap och lärande samt på LC som hus och företeelse. Kulturkrockar internt när olika verksamheter ska samarbeta på ett nytt sätt, brist på helhetssyn om vad verksamheten står för. Brist på helhetssyn på hur allt hänger ihop. Förankring och marknadsföring. Avsaknad av långsiktigt visionsarbete samt att det saknas en gemensam värdegrund. Regler på nationellnivå hindrar individen, gränsdragningen mellan statligt och kommunalt ansvar, antagning, individens försörjning gränsdragning mellan AF, FK, CSN etc. Vem som betalar t.ex. validering och högskolestuderande på lärcentrum. Ekonomi LC är en icke lagstadgad verksamhet vilket bidrar till osäkerhet, vad händer när de öronmärkta statsbidragen försvinner?, besparingar i kommunal budget, projektpengar bidrar till osäkerhet men behövs för att finansiera utvecklingsarbete. Struktur i kommunen Verksamhet tillhör flera politikområden, i organisatoriska stuprör vilket försvårar samverkan, Lärcenter är ett nytt fenomen i organisationen, vill vara en väg in för alla vuxna. Tröghet i beslutsfattande processer. Utbildningssystemet Högskolan kan/vill inte möta de lokala behoven, det finns en tröghet och långsamhet i handläggningen. Det finns en sårbarhet i relationen då högskolorna kan besluta att inte placera kurser på lärcentra. Det finns en tröghet även inom komvux och gymnasiet. Svårt för gamla metoder att möta nya behov (snabbhet, flexibilitet, metoder). Regional struktur Saknas en regional politisk/byråkratisk struktur med ansvar för vuxnas lärande. Avsaknad av funktionella regioner. 23

24 Slutdiskussion Den här studien fokuserar på den av lärcentras tre funktioner (mötesplats, mäklare och motor) som kanske är den svåraste, eller i alla fall den mest ovana funktionen för den del av lärcentras verksamhet som traditionellt tillhör utbildningssystemet, nämligen motorfunktionen. Tanken är att vi ska komma en bit på vägen med att utforska vad detta sätt att arbeta kan handla om. Studiens fokus motsäger inte att de tre funktionerna går in i varandra i vardagsarbetet. Tvärtom har flera av de intervjuade framhållit att de tre funktionerna hänger ihop. Varberg är tydligast med att säga att en mötesplats med olika personer är en grund till att kunna agera mäklare för att sedan bli en motor som ska generera utveckling. Ett lärcentrum i sin bästa form är mötesplats för lärande på alla nivåer och anpassat för de lokala behoven och mäklare av olika tjänster, då främst utbildning och kompetenshöjande aktiviteter av olika slag. Den samlade verksamheten ska kunna fungera som en motor för den lokala utvecklingen. Gemensamt för de kommuner som ingår i studien är att de har stor uppbackning från politiskt håll, även om det i vissa fall handlar om återkommande diskussioner om lärcentrets resurser och uppdrag, i konkurrens med andra kommunala åtaganden. Vi anser att studien visar exempel på kommuner som kopplar samman utbildning och lärcentra med näringslivsutveckling och arbetskraftsförsörjning. Det kan även noteras att kommunerna som ingår i studien har olika benämningar på sitt lärcentrum, vilket troligen förstärker denna strategiska koppling genom att i mindre grad associeras med skola. Kommunernas lärcentra har benämningarna Kalix Univer- City, Centrum för flexibelt lärande, Masugnen mötesplatsen för arbetsliv och lärande, Ekenäs lärcenter och Carlsunds utbildningscenter, Campus Varberg och Fenix Kunskapscentrum. Studiens resultat pekar på att ett lärcentrum inte ensam kan vara motor. Det verkar behövas en nära samverkan mellan näringsliv, lärcentrum, branschorganisationer och arbetsmarknadsinstanser. Lärcentrums roll kan vara att agera brobyggare mellan olika politikområden. Lärcentret kan även ha en samordningsfunktion, att fungera som kitt mellan flera områden som har med tillväxt-, arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor att göra, både vad gäller operativa samarbeten och i strategiska sammanhang. Lärcentrets roll och funktion växer fram i samverkan. Det handlar om näringslivsarbete i olika former, exempelvis att underlätta för företag att växa och bli konkurrenskraftiga genom att möta deras behov av kompetensutveckling med innehåll och metoder som fungerar i verksamheten. På liknande sätt har vi funnit samarbeten med offentliga organisationer och arbetsgivare. Lärcentret kan bistå med kompetens kring utveckling och organisering av utbildning. Arbetslivets företrädare kan identifiera innehåll och former för genomförande. Vi har uppfattat att detta sätt att arbeta i nära samverkan med olika aktörer kan leda till direkt påverkan på kompetensförsörjning och tillväxt. 24

25 Några av de intervjuade talade om motorfunktionen i termer av att fungera som en motor för nya målgrupper och individer som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. Behoven för dessa ser olika ut och metodarbetet behöver därför anpassas individuellt. Här framträder vägledningsfunktionen som särskilt betydelsefull. Genom att utveckla olika flexibla utbildningsformer kan utbildning göras mer tillgängligt för människor utifrån deras olika förutsättningar, med sikte på nytt eller fortsatt yrkesliv. Strategiska insatser på kompetensutveckling för företagens och regionens utveckling kan handla om anpassade utbildningsmodeller. Detta arbete med att tillgängliggöra möjligheter till lärande kan då indirekt påverka tillväxten, både på den lokala arbetsmarknaden, i samhället och för individen. Flera av de intervjuade talade om att en höjd utbildningsnivå förändrar samhället på sikt. Att stödja människor att bli så kompetenta och anställningsbara som möjligt fungerar indirekt som en motor. Stärkta medborgare och ökat entreprenörskap främjar utveckling. Lärcentrets funktioner som mötesplats och mäklare fungerar då i kombination med motorfunktionen. På seminariet diskuterades frågan om lärcentras uppdrag, vilket visar på en problematik som varje kommun behöver hantera. Det handlar om balansen mellan individens och samhällets behov och efterfrågan av kompetens. Det kan uppstå en konflikt mellan vilka utbildningar och kunskapsområden som individer efterfrågar och vilka yrken och kompetensområdet samhället eller arbetsmarknaden efterfrågar. Flera av deltagarna vid seminariet vittnade om den motsättning som kan uppkomma i lärcentrets utbud med tanke på syfte, mellan (ut)bildning och utveckling/ tillväxt, om uppdraget är att arbeta efterfrågestyrt. Frågan kring lärcentrets utbildningsutbud med tanke på bredd och spets aktualiserades också. Dessa frågor kring lärcentras uppdrag blir särskilt påtagliga när det handlar om motorfunktionen. Som en följd av att nya konstellationer av aktörer träffas, exempelvis på initiativ av lärcentra, kan nytänkande stimuleras. Lärcentra kan bidra till en rörlighet av idéer och människor i ett utvecklingsarbete kring olika former av lärande i och utanför arbetslivet. Studien visar att nyskapande kontakter finns både på kommunal och på regional nivå. Ett problem som framkom under seminariet handlade om den ibland förekommande bristen på regionala aktörer inom området vuxnas lärande. Det medför en avsaknad av plattform där lärcentras ansvarsområden och en strategi för vuxnas lärande kan lyftas fram på regional nivå. Vilka aktörer och parter som finns eller inte finns på den regionala arenan ser mycket olika ut i landet. 25

26 Motorfunktionen Under studiens gång och i analysfasen har följande områden framträtt som vi anser kan beskriva praktiskt arbete som görs med koppling till motorfunktionen. Exempel på aktiviteter inom respektive arbetsområde ges i kapitlet Resultat och analys. Samverkan med näringslivet och arbetsmarknaden Nya metoder för lärande Regional samverkan Arbete med nya målgrupper Attitydförändrande aktiviteter Möta behov och efterfrågan Strategiskt arbete Identifieringen av dessa områden är ett steg på vägen mot målet att identifiera tydligare indikatorer för motorfunktionen. Sannolikt finns det fler områden. Vad som också framkommit under studien är att arbetet inom dessa områden påverkas av faktorer inom och utom lärcentrets eget ansvarsområde, ett antal framgångsfaktorer. Drivande personer Samverkan i nätverk och partnerskap Legitimitet Attityder och förhållningssätt Politisk förankring och uppbackning Utvecklingsprojekt Kommunikation och relationer Hus och lärmiljöer Dessa framgångsfaktorer som framträtt under studien samverkar med varandra, vilket blev tydligt under seminariets diskussioner. Goda relationer och samverkan i nätverk och partnerskap tillsammans med drivande personer och förhållningssätt ger underlag för politisk förankring och uppbackning. Faktorerna samspelar för att skapa legitimitet och förtroende för lärcentrets verksamhet, vilket i sin tur kan stimulera de andra framgångsfaktorerna. 26

27 Vi har under studien funnit att för att lärcentrum ska fungera som motor för regional och kommunal utveckling behöver organisationen tillsammans med andra aktörer arbeta inom ovan beskrivna arbetsområden samt att flertalet av de främjande faktorerna finnas representerade. För att åskådliggöra detta på ett hållbart sätt skulle man i ett senare skede kunna beskriva motorfunktionen bildligt som en tårta bestående av arbetsområden tillsammans med framkomna framgångsfaktorer. Där de senare påverkar arbetet inom alla arbetsområden genom att vara olika tårtlager. En viktig fråga handlar om benämningen av arbetsområden och framgångsfaktorer, eller indikatorer, samt vilken relation de olika delarna i bilden har till varandra. Under seminariet framkom tydligt behovet av mätbara indikatorer för motorfunktionen. Det medför att tydligare indikatorer behöver identifieras, förslagsvis med utgångspunkt i studiens arbetsområden och framgångsfaktorer. Dessa indikatorer kan tjäna som verktyg för lärcentra att påvisa sina resultat och effekter med koppling till kommunal och regional utveckling. Mätbara resultat behövs för att kunna påverka politiska beslut, vilka i sin tur skapar ekonomiska förutsättningar för lärcentrum att stärka och förnya sin verksamhet som del i kommunal och regional utveckling och tillväxt. Vad studien inte visar är hur kraftfull motorn är. Motorfunktionen för lärcentra kan troligen beskrivas i termer av olika styrka. Vi förmodar att motorkraften kan variera beroende på i vilken omfattning och med vilken kvalitet som arbetet inom de olika områdena sker samt vilket antal av och i vilken grad de främjande faktorerna bidrar i arbetet. Det skulle också kunna finnas ett samband med hur systematiskt flera politikområden interagerar mot en gemensam vision. Fortsatta studier skulle kunna undersöka kraftfullheten i motorfunktionen. Under studiens arbete har vi inte analyserat eventuella samband mellan lärcentras organisatoriska placering i kommunen och koppling till regionala kompetensförsörjningsstrategier i relation till dess utbud/verksamhet. Vi kan dock ana att den organisatoriska placeringen har betydelse, vilket också vore intressant att undersöka ytterligare. 27

28 Sammanfattning av inter vjuer na Här följer en sammanfattning av intervjumaterialet i respektive kommun (från norr till söder). Texten är en kombination av löpande text och punktform. Kalix Intervjuade personer Christina Hollström, chef Arbetsförmedlingen Mikael Jansson, näringslivsutvecklare Kalix kommun Eva Ljungqvist, projektledare Made in Kalix Stefan Sundström, chef Kalix UniverCity Elisabeth Särenfors, Kommunchef Anita Widgren, arbetsmarknadsenheten inom Kalix UniverCity Kommunen beskrivning av kommunen Kalix har ca invånare och tillhör kategorin Övriga kommuner (tidigare Övriga större kommuner), eller enligt NUTEK, en småregion med offentlig sysselsättning. Det sker en utflyttning från kommunen. Kalix är ett gammalt brukssamhälle där näringslivet tidigare var baserat på skogen, älven och pappersindustri. Det har skett en strukturomvandling med utveckling mot en breddning av näringslivet med bl.a. utveckling av tjänsteföretag och elektronikindustri. I slutet av 80-talet skedde nedläggningar av sågverk och flera andra industrier genomförde stora rationaliseringar i samband med lågkonjunkturen. I mitten av 90-talet hade kommunen den högsta arbetslösheten i landet. Det finns inte något uttalad studietradition och utbildningsnivån är förhållandevis låg inom kommunen. I mitten av 90-talet beslutades om en satsning på utbildning inom kommunen, där Kunskapslyftet var en viktig del. Det har hänt mycket inom detta område under kort tid där lärcentret, sedermera Kalix UniverCity, (KUC) har varit en viktig faktor i denna utveckling. Samverkan sker inom Högskoleförbundet Östra Norrbotten. 28

29 Lärcentrum beskrivning av organisationen, utbud etc. Ett lärcentrum bildades i samband med Kunskapslyftet och har sedan utvecklats till Kalix UniverCity, vilket har funnits sedan år En satsning beslutades 1998 utifrån kunskapen om kommunens låga utbildningsnivå. Verksamheten flyttade in i Folkets Hus, ett hus centralt i Kalix. Uppdraget för Kalix UniverCity beskrivs i sin grundidé som kompetensförsörjning för företag och utbildning för enskilda personer. Kalix UniverCity lyder sedan 2003 direkt under Kommunstyrelsen, som en del av Utvecklingsenheten och ska vara den samlade resursen för vuxenutbildning. I den enheten ingår ett antal enheter som arbetar som externa utvecklingsresurser med frågor kring samhällsutveckling, där även näringslivsarbetet ingår. Detta bidrar till att det är ett nära samarbete med näringslivsutvecklarna, både organisatoriskt och praktiskt. Kommunstyrelsens Arbetsutskott är lärcentrets styrelse. Finansiering sker inom den kommunala budgeten, där statsbidraget står för en större del av intäkterna. På sikt är planen att de ska bära sina egna kostnader. Till verksamheten är knutet en samverkansgrupp med representanter från alla utbildningsanordnare, arbetsförmedlingen, samt näringslivet. UniverCity fungerar som en ingång till alla utbildningsanordnare tex. KomVux, folkhögskola, naturbruksgymnasium, studieförbund, Lernia och Högskoleförbundet. I lokalerna finns ett KarriärCenter som arbetar med vägledning för individer, men även i mindre utsträckning kompetensinventering och planering tillsammans med företag. Arbetet riktat mot företag sker även i viss mån tillsammans med projektet Made in Kalix som syftar till att stärka det lokala näringslivet bl.a. med utbildningsinsatser. De utbildningar som erbjuds finns på alla nivåer från grundvux till forskarkontakter. Via Högskoleförbundet Östra Norrbotten, erbjuds högskoleutbildning i form av program, yrkeshögskoleprogram och enstaka kurser från ett antal olika universitet och högskolor samt KY utbildning. På gymnasienivå erbjuds, förutom ämneskurser även exempelvis kurser inom friskvård. KomVux har antagning varje vecka och erbjuder flexibla studier, vilket de flesta väljer, samt traditionell klassrumsundervisning för de som önskar och behöver detta. Det finns möjlighet till individuell validering för placering på rätt nivå. Praktiska exempel: lärcentra en del av kommunal/regional utveckling Arbetet i Kalix UniverCity (KUC) som stärker dess roll som motor i kommunen handlar mycket om kontakter med näringslivet. Namnen, Kalix UniverCity och KarriärCenter, visar på en status i arbetet, och på ett förhållningssätt som påverkar de som arbetar i verksamheten och allmänheten. Flera av de intervjuade beskriver att de gemensamt besöker företag, att KUC ska vara en resurs för det lokala näringslivet. Kontakterna med näringslivet handlar också om uppsökande verksamhet och att delta i olika branschträffar etc. för att där sprida information om verksamheten 29