FÖRTROENDEVALDA. Kårfullmäktige. Samhällsvetarna (6 mandat) Vänsterns studentförbund (9 mandat) Socialdemokraterna (5 mandat) Helmut (2 mandat)

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2005/2006

2 FÖRORD Denna verksamhetsberättelse markerar avslutet för verksamhetsåret 2005/2006. Det var en ambitiös styrelse som äntrade Umeå studentkår sommaren De övergripande målen för verksamhetsåret var att professionalisera och effektivisera kåren inom samtliga områden. Följaktligen är det en betydligt mer professionell kår vi lämnar ifrån oss i juni Ekonomistyrningen har förbättrats, påverkansarbetet har strukturerats, webbsidan är ny och en kanslichef har anställts. Personalens befattningsbeskrivningar har arbetats om och förtydligats och en delegationsordning är upprättad. Utbildningsbevakningen har tagit ett kliv framåt och arbetar nu inte bara med fall till fall utan även förebyggande. På det studiesociala området har riktningen ställts in med hjälp av ett studiesocialt program och även där har arbetet blivit mer förebyggande. Våra studeranderepresentanter och sektionsaktiva har varsin handbok till sin hjälp i arbetet och mottagningsansvariga har fått gå en utbildning. I den här verksamhetsberättelsen har vi försökt sammanfatta vad vi åstadkommit under verksamhetsåret, men som alltid har vi bara snuddat vid ytan. Alla de saker som vår personal arbetar med dagligen för att förbättra servicen och verksamheten gentemot våra medlemmar har inte varit möjliga att nedteckna. Inte heller allt det arbete som lagts ner av styrelse, studeranderepresentanter och fullmäktigeledamöter går att nedteckna på ett rättvisande sätt. Så många har lagt ner ett så otroligt engagemang och arbete och vi vill ta detta tillfälle i akt och tacka dem. Styrelsen har gjort sitt yttersta och också till nästan 100 % lyckats uppfylla verksamhetsplanen samtidigt som man lämnar ifrån sig ett stort ekonomiskt överskott. Vi vill också tacka för den här tiden och för de erfarenheter vi fått med oss. Det är vår förhoppning att Umeå studentkår nu ska fortsätta i samma anda och förbli Sveriges bästa studentkår. Umeå studentkårs styrelse verksamhetsåret 2005/2006 Johanna Fjellander (s) Ordförande Britta Markström (shv) offcampusbevakare Patrik Frykholm (m) Ledamot Thomas Hellqvist (shv) Suppleant Nicklas Sandström (m) vice ordförande Joakim Berglund (s) studiesocialt ansvarig Jonas Fjellström (s) suppleant Joakim Lilja (shv) suppleant Tariq Bacchus (shv) andre vice ordförande Erica Rannerud (s) ledamot Henrik Stenwall (s) suppleant Ida Lundström (shv) suppleant 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Förtroendevalda... 4 Kårfullmäktige...4 Kårstyrelsen...5 Organisation & verksamhetsledning... 6 Allmänt...6 Kårfullmäktiges arbete...6 Kårstyrelsens arbete...7 Utbildningsbevakning...16 Allmänt...16 Strukturell utbildningsbevakning...16 Utbildningspolitiskt påverkansarbete...17 Studenter på distans- och decentraliserade utbildningar och kurser...20 Utbildnings- och forskningshandläggning...23 Utdelade priser...23 Studiesocialt Allmänt...25 Stöd till studenter...25 Studiesocialt påverkansarbete...25 Studentkommunsamarbetet...27 Sektioner Beteendevetarsektionen...30 Doktorandsektionen...31 HHUS Handelshögskolans i Umeå Studentförening...32 Humanistiska sektionen...32 Samhällsvetarsektionen...33 UmePedagogerna...33 Umeåstudenter i Örnsköldsvik - USÖ...35 Stiftelser & Bolag Kårhusstiftelsen...37 Stiftelsen JC Kempes Minnes Stipendiefond...37 Stiftelsen Studenthälsan...37 Stiftelsen Universitetshallarna...38 Folkuniversitetet...38 Kårmedia i Umeå HB

4 FÖRTROENDEVALDA Kårfullmäktige I kårfullmäktige har under året ingått följande sex partier: Samhällsvetarna, Socialdemokraterna, Moderata studenter, Vänsterns studentförbund, Helmut och C-studenter. Följande personer har under året har ingått som ordinarie ledamöter: Samhällsvetarna (6 mandat) Britta Markström Joakim Lilja Anna Sjödin Tariq Bacchus Nina Runcrantz: Camilla Hedlund Socialdemokraterna (5 mandat) Jonas Fjellström Johanna Fjellander Jörgen Boström Erica Rannerud David Hjelte Moderata studenter (6 mandat) Johan Österström Robert Svedjetorp Alvin Wendelius Andreas Löwenhöök Vänsterns studentförbund (9 mandat) Mattias Sehlstedt Elisabeth Biström Daniel Nyström Kristina Johansson Robert Östberg Johanna Jansson Joakim Mäki Rebecka Ragnarsson Mattias Risslén Helmut (2 mandat) Erik Augustin Gustav Burman C-studenter (3 mandat) Eva Maaherra Elisabeth Skoog Emil Johansson Johan Söderberg Emil Andersson Inspektor och proinspektor Umeå studentkårs inspektor under året har varit Ann-Christin Häggqvist, Företagsekonomiska institutionen. Ann-Christin påbörjade sitt uppdrag i september 2005 och har efter verksamhetsåret 05/06 fullgjort sitt uppdrag som inspektor. Vi tackar Ann-Christin och även proinspektor Kerstin Asplund för ett gott samarbete och för den tid de lagt ner. 4

5 Revisorer Under året har Mattias Biström Risslén (VSF) och Emil Johansson (c-studenter) varit verksamhetsrevisorer och Urban Andersson varit auktoriserad revisor. Universitetsstyrelsen Representanter i universitetsstyrelsen för verksamhetsåret har varit Johanna Fjellander, ordinarie ledamot, samt Nicklas Sandström, gruppsuppleant för studentkårsledamöterna. Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året bestått av en koalition mellan Samhällsvetarna, Socialdemokraterna och Moderata studenter. Följande personer har ingått i styrelsen under året: Johanna Fjellander (s) Nicklas Sandström (m) ordförande, arvoderad 100 % med ansvar för verksamhetsledning 1:e vice ordförande, arvoderad 100% med ansvar för kommunikation & externa relationer Tariq Bacchus (shv) 2:e vice ordförande, arvoderad 100 % med ansvar för utbildningsbevakning Janet Ågren (s) Joakim Berglund (s) ordinarie ledamot under tiden , arvoderad 100 % med ansvar för studiesociala frågor ordinarie ledamot under tiden , arvoderad 100 % med ansvar för studiesociala frågor Britta Markström (shv) ordinarie ledamot, arvoderad 100 % med ansvar för utbildningsbevakning för offcampusstudenter Johan Österström (m) ordinarie ledamot under tiden Patrik Frykholm (m) ordinarie ledamot under tiden Erica Rannerud (s) Jonas Fjellström (s) Joakim Lilja (shv) Henrik Stenwall (s) Tomas Hellqvist (shv) Joakim Lilja (shv) ordinarie ledamot suppleant suppleant suppleant suppleant suppleant Anna Sjödin (shv) suppleant under tiden Ida Lundström (shv) suppleant under tiden

6 ORGANISATION & VERKSAMHETSLEDNING Allmänt Kårarbetet under året har utmärkts av många interna organisationsfrågor. Kårstyrelsen har som övergripande mål för hela verksamhetsåret arbetat för att professionalisera och effektivisera kårens arbete. Bland annat har en delegationsordning för såväl den förtroendevalda som tjänstemannasidan upprättats, nya stadgar har fastställts, personalorganisationen har förändrats och ett arbete med en mer strukturerad utbildningsbevakning för hela organisationen har inletts. Vidare har ett studiesocialt program tagits fram, en ny webbplats har publicerats och en särskild utbildningsbevakare för offcampusstudenter har inrättats. Umeå studentkår har på ett konkret sätt kunnat påverka olika studentpolitiska frågor genom remissvar och skrivelser. Under året har 27 olika remisser besvarats till universitetet, SFS och andra organ. Samarbetet med de lokala kårerna, Medicinska studentkåren vid Umeå universitet (MSU) och Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) har fungerat bra under hela året. Tillsammans har vi varit starkare än på länge i lobbyarbetet vid universitetet och kommunen. Mycket tid har lagts på att reda upp kårens ekonomiska rutiner som under lång tid negligerats och varit svåra att komma tillrätta med på grund av organisationens korta mandatperioder. Kårfullmäktiges arbete Kårfullmäktige utses varje vårtermin genom allmänna direkta och proportionerliga partival. Under året har sex partier suttit i fullmäktige för att representera våra medlemmar. Engagemanget har varit stort och det har aldrig varit risk för att behöva ställa in något möte. Sammanträdena under året har karaktäriserats av gott mötesklimat och rimliga tidsramar, vilket inte alltid varit fallet under tidigare år. Fullmäktige sammanträdde sju gånger under verksamhetsåret. Nedan sammanfattas ett fåtal av de diskussioner och beslut som fullmäktige behandlat under året. Allt kan förstås inte sammanfattas här och därför hänvisas den intresserade läsaren till verksamhetsårets protokoll för utförligare information. Akademibokhandelsstipendiet Till årets Akademibokhandelsstipendium inkom nomineringar från såväl partiaktiva och sektionsaktiva som enskilda medlemmar. Priset, som delades ut vid valborgsfirandet på campus, gick till tre stipendiater för sitt studentfackliga engagemang. Priset gick till Stina Persson, för sitt stora engagemang inom Restauranghögskolans Studentförening; till Daniel Johansson för sitt arbete med olika förändrings- och förbättringsprojekt inom Handelshögskolan i Umeå Studentförening, och slutligen till Helena Persson för sitt engagemang för utbildningsfrågor inom UmPe och sitt arbete som ordförande för TUFF. Stadgeändringar Sedan ett antal år tillbaka har behovet av en totalrevidering av Umeå studentkårs stadgar varit stort. Därför har även ett antal stadgerevisionskommittéer tillsatts under åren, som tyvärr inte burit frukt. I slutet av föregående verksamhetsår lämnade ordföranden för den senaste 6

7 stadgerevisionskommittén, Jonas Fjellström, ifrån sig ett utkast till nya stadgar. I början av detta verksamhetsår påbörjades så det stora arbetet med remissförfarande i organisationen. För att sprida diskussionen om stadgarna till fler och för att ta in synpunkter på de ganska omfattande förändringarna, inbjöds fullmäktigeledamöter, sektioner och andra aktiva till hearings vid ett par tillfällen. Utifrån dessa förändrades skrivningarna ytterligare, och slutligen kunde nya stadgar fastställas. De nya stadgarna kommer att träda i kraft Resultatet blev väldisponerade, lättlästa och konsekventa stadgar som anpassats till såväl praxis som de auktoriserade revisorernas synpunkter. Motioner & Interpellationer Under året har en (1) interpellation inkommit. Interpellationen var ställd från Vänsterns studentförbund och handlade om Interpellation angående normsamhället och kårens roll. SFS-fullmäktige Umeå studentkår deltog under året på SFS fullmäktige med representanter från Samhällsvetarna, Socialdemokraterna, Moderata studenter och Vänsterns studentförbund. Umeå studentkår skickade även in ett antal motioner och följdmotioner till SFS-fullmäktige, både i eget namn och i samarbete med kårerna i Projektet. Förutom att Umeå studentkår ville ha tydligare fokus på studenters rättssäkerhet fick vi igenom många av våra åsikter om verksamhetsplanen. En annan framgång var att Umeå studentkårs Britta Markström valdes in som ledamot i SFS styrelse. Umeå studentkår drev även frågan om att avskaffa listvalen och ersätta dessa med ett system där styrelsen väljs av fullmäktige efter beredning av en valberedning, vilket fullmäktige tyvärr valde att avslå. Kårval Arbetet med att få ett högre valdeltagande var något som informationsansvarig och valnämnd jobbade mycket hårt med. I år användes mer resurser till att anställa valinformatörer för att informera om kårvalet samt att återgå till att hålla vallokalen öppen en dag extra, det vill säga 4 dagar. Valnämnden satsade även mycket på informationsmaterial och jobbade mycket med att se till att informationen kom ut till så många studenter som möjligt. Sammantaget gick valdeltagandet upp till 15,3% trots att antalet poströster minskade. Resultatet är ett av de bästa bland kårerna i Sverige men trots det är det viktigt att Umeå studentkår även fortsättningsvis arbetar för ett högre valdeltagande. Kårstyrelsens arbete Allmänt Kårstyrelsen har under året sammanträtt 10 gånger samt haft en arbetsdag. Arbetet i styrelsen har kännetecknats av ett effektivt, produktivt mötesklimat och en välfungerande styrelsesammansättning. Styrelsen har bestått av en koalition mellan tre partier, Samhällsvetarna, Socialdemokraterna och Moderata studenter, som föranlett konstruktiva diskussioner kring många frågor på dagordningen. Vi har även i år haft kontaktpersoner för sektionerna och SFS. En problematik som återkommer år från år är den höga arbetsbelastningen på presidiet. Trots att verksamhetsplanen var bättre balanserad än tidigare år, så har målsättningen om inte mer än 40 timmars arbetsvecka under större delen av verksamhetsåret måstat överges. Det tycks vara en näst intill omöjlig uppgift att tillse att de arvoderade har en normal arbetsbelastning och med 7

8 det engagemang och den vilja att påverka och förändra som studentpolitiker besitter är det ibland svårt att arbeta engagerat och samtidigt ha närvaron att säga stopp. Följande är ett urval av de diskussioner styrelsen har fört under året. I likhet med avsnittet ovan om fullmäktige finns ytterligare information att få för den nyfikne i protokoll från verksamhetsåret. Kårstyrelsen har även arbetat med andra frågor, vilka återfinns under respektive arbetsområde i verksamhetsberättelsen och tilläggas bör att samtliga frågor som behandlats i fullmäktige har först behandlats av kårstyrelsen. Ekonomi När styrelsen för verksamhetsåret 2005/2006 tillträdde var det till ett Umeå studentkår som befann sig mitt i stora förändringar. Vid tiden för konstituerande fullmäktige i maj fanns det ett antal stora frågetecken omkring hur Umeå studentkårs verklighet skulle te sig det kommande året. Bland annat befann sig kårhusstiftelsen (som Umeå studentkår hyrde sina lokaler av) mitt inne i en förhandling med akademiska hus om en eventuell försäljning av kårhuset, men ännu var ingenting klart. I de fall kårhuset skulle kvarstå i kårhusstiftelsens ägo skulle hyresnivån ligga fast på 1200kr/m 2 men efter en eventuell försäljning skulle den sjunka markant till runt 750kr/m 2. Vidare skulle en eventuell försäljning få stora konsekvenser för personalsituationen. Vid den tiden köpte kårhusstiftelsen tjänster i form av fastighetsskötsel och ekonomiadministration av Umeå studentkår, ett behov som, åtminstone till största delen, skulle försvinna om kårhuset såldes. Detta skulle i sådana fall innebära arbetsbrist och uppsägningar hos Umeå studentkår, en process som alltid tar tid. Andra konsekvenser för Umeå studentkår vid en försäljning skulle exempelvis vara att städning och inventarier inte längre skulle komma att ingå i hyran. Inför det konstituerande sammanträdet föreslog också den avgående styrelsen för Umeå studentkår ett antal förändringar i kåravgiftsreglementet, som bland annat innebar stora skillnader i vilka som skulle komma att vara berättigade till reducerad kåravgift. Förändringarna var av den karaktären att det var svårt att helt förutsäga hur många medlemmar som skulle komma att betala full avgift, och hur många som skulle vara berättigade till reducerad avgift. Sammantaget var det ett antal stora budgetposter som var helt öppna när det var dags att besluta om en preliminär budget och fastställa det kommande årets kåravgifter. Detta innebar att den tillträdande kårstyrelsen kände sig tvingade att räkna med sämsta möjliga utfall på dessa poster, då Umeå studentkårs möjligheter att inbringa extra inkomster under året är ganska marginella. Resultatet blev att den tillträdande kårstyrelsen tvingades föreslå fullmäktige att fastställa en höjning av kåravgiften med 40 kronor. Denna situation, i kombination med de pågående diskussionerna på riksplanet om ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet, innebar att kårstyrelsen redan från början gick in i verksamhetsåret med en ambition att effektivisera och professionalisera kårens verksamhet samt att föreslå en kåravgiftssänkning inför nästa verksamhetsår. När så kårstyrelsen tillträdde var försäljningen genomförd och hyrorna fastlagda till den lägre nivån. Under hösten visade det sig också att ett relativt stor antal av medlemmarna valde att läsa flera små kurser och därför inte längre vara berättigade till reducerad avgift, vilket ökade intäkterna jämfört med budget. Under våren upplevde dock universitet och högskolor över hela 8

9 landet, mycket beroende på den pågående debatten i media om akademikerarbetslösheten, en vikande trend och medlemsantalet sjönk. Personalkostnaderna för året understeg radikalt de budgeterade, framför allt på grund av två saker. Dels innebar de stora förändringarna på kåren en så omfattande stress för personalen så Umeå studentkår drabbades av sjukskrivningar i ganska stor omfattning. Dels tog processen med att anställa en kanslichef längre tid än beräknat, varför inga lönekostnader för denna belastade budget förrän under våren. Styrelsen har också kontinuerligt arbetat med att utveckla ekonomistyrningen och få en bättre kontroll över intäkter och utgifter. Redan vid styrelsens konstituerande sammanträde fastställdes en delegationsordning för den förtroendevalda sidan och längre fram utarbetades även detsamma för tjänstemannaorganisationen. Detta var något som saknats i Umeå studentkår under många år. Syftet med dessa var självklart att tydliggöra för förtroendevalda, anställda och inte minst för våra medlemmar var olika typer av beslut fattades och vem som var ansvarig för vad. Exempelvis ansåg styrelsen att det var rimligt att den tjänsteman som var ansvarig för dataparken och tillbehör till denna också var den tjänsteman som hade information om hur stor budgeten på detta område var och vilka inköp som gjordes. Detta kan tyckas självklart, men var ingalunda så tidigare. Vidare har även ett reglemente för attestering upprättats då det tidigare endast existerade i muntlig tradition. I slutet av verksamhetsåret fick styrelsen information om att hyresgästerna till Scharinska villan, Ekonomiska föreningen alternativ kultur, under en längre tid haft ekonomiska problem. Det uppdagades att de inte hade betalt hyra under närmare ett år, något som fram till dess varit okänt för styrelsen. Ordföranden för kåren och kanslichefen satte sig omedelbart ner med företrädare för EFAK och förhörde sig om situationen och det som framkom från företrädarna var att samtliga övriga skulder var betalda och att verksamheten var på väg åt rätt håll. Problemen hade uppstått på grund av bristande kunskap och ekonomisk kontroll, men de som varit ansvariga för detta hade nu bytts ut. Företrädarna för EFAK bedömde att de nu kunde börja betala av på sin skuld, utöver att de kunde börja betala hyra. En chockad styrelse för Umeå studentkår fann sig i situationen ställd inför ett val med bara två möjliga tillvägagångssätt. Antingen begärde man EFAK i konkurs och försökte återvinna så mycket som möjligt ur denna, eller så upprättade man en avbetalningsplan med EFAK och lät verksamheten fortgå. Umeå studentkårs styrelse gjorde bedömningen att det inte fanns några tillgångar att tala om i EFAK och att begära dem i konkurs därför skulle innebära att man med säkerhet inte skulle kunna återvinna något av skulden. Då EFAK själva gjorde bedömningen att verksamheten var på väg åt rätt håll och att de skulle kunna börja betala av skulden beslutade sig Umeå studentkår för att välja den vägen. Några dagar efter verksamhetsårets slut försatte sig EFAK själva i konkurs och inga tillgångar fanns att ersätta Umeå studentkår. Vid verksamhetsårets slut stod det klart att Umeå studentkår skulle göra ett relativt stort överskott. Överskottet berodde som tidigare nämnts på en rad faktorer, bland annat osäkerheten kring vissa kostnader vid verksamhetsårets början, styrelsens kontinuerliga arbete med att effektivisera verksamheten och tyvärr också sjukskrivningar bland personalen. Styrelsen beslutade då att man skulle reglera köpet av den server som kårhusstiftelsen tillhandahållit för Umeå studentkårs räkning i förtid. 9

10 Inför det konstituerande sammanträdet inför nästa verksamhetsår föreslog styrelsen ett helt genomarbetat och fullständigt kåravgiftsreglemente. Tidigare hade fullmäktige endast beslutat om nivån på avgifterna och enskilda principbeslut, medan resten av besluten fattats av tjänstemän. Syftet var dels att tydliggöra exakt vad som gällde och dels förbättra rättssäkerheten för våra medlemmar. Umeå studentkårs styrelse har under året arbetat aktivt med att leta kostnader som kan elimineras och med att effektivisera. Nyttjandet av den Toyota Avensis som Umeå studentkår leasat motiverade inte längre kostnaden och flera andra transportsätt kan efter rannsakan användas för den nödvändiga logistiken. Kårbilen såldes alltså under verksamhetsåret då användningen av medlemsmedlen till leasingavgiften inte längre kunde försvaras på ett tillfredsställande sätt. En annan åtgärd var byte av kårlegitimation. Vid kårstyrelsens sista sammanträde för året beslutades att avtalet med Studentkortet AB skulle sägas upp och ett nytt istället tecknas med Mecenat som erbjuder kåren ett gratis studentkort med alla de fördelar avseende bland annat reserabatter som Studentkortet gjort. Det innebär att de två korten erbjuds studenterna parallellt under nästkommande hösttermin, och att Studentkortet avvecklas inför vårterminen Under året har mycket kraft lagts ner på att skaffa fler samarbetspartners för att öka den externa finansieringen av verksamheten. Detta arbete har varit framgångsrikt och det har kommit in mycket intäkter till kårens verksamhet på grund av försäljning av inlagor och annonser i terminsutskicket. Därtill har antalet externa företag som köpt exponeringsyta i hörsalsrundan ökat från föregående verksamhetsår. Slutligen kan styrelsen konstatera att arbetet med att strukturera upp ekonomin och effektivisera bara har påbörjats. Det finns fortfarande en rad åtgärder som kan minska kostnaderna och öka effektiviteten. Det finns också en hel del kvar att göra gällande uppföljning av resultat och ställning. Styrelsen känner dock att Umeå studentkår kommit en bra bit på väg i detta arbete och har god förhoppning att nästkommande verksamhetsårs förtroendevalda tillsammans med personalen kan fortsätta förändringsarbetet. Personal Under verksamhetsåret 2004/2005 inleddes ett förändringsarbete som syftade till att förbättra den psykosociala arbetsmiljön på Umeå studentkår. Ett flertal utredningsgrupper som bestod både av förtroendevalda och av personal tillsattes och behovet av en kanslichef framträdde alltmer tydligt. I slutet av det året genomfördes också försäljningen av kårhuset vilket innebar direkt arbetsbrist för Umeå studentkårs fastighetsskötare samt en betydligt minskad arbetsbörda för övriga anställda. Efter upprättande av turordningslista och förhandling med berörda fackförbund beslutades att den person som innehaft fastighetsskötartjänsten skulle omplaceras till kanslist och att en av Umeå studentkårs kanslister skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. För verksamhetsåret 2005/2006 återstod alltså att slutföra omplacering och sedan fortsätta med det påbörjade förändringsarbetet. Under sommaren begärde och beviljades så en av kanslisterna tjänstledigt för att prova på nytt arbete under ett halvår och den tidigare uppsagda kanslisten fick vikariera på tjänsten. Redan under föregående verksamhetsår hade Umeå studentkårs tjänsteman med ansvar för personalfrågor blivit sjukskriven på heltid och vikarie för denna tillsats på halvtid. I slutet av sommaren meddelade denna vikarie att han skulle flytta och därför inte stod till 10

11 förfogande längre. På grund av den minskade arbetsbördan för den administrative chefen beslutades att handläggningen av löner och redovisning i samband med detta skulle hanteras inom befintlig organisation. Redan under föregående verksamhetsår hade Umeå studentkårs tjänsteman med ansvar för handläggning inom forskning och utbildning begärt och beviljats tjänstledigt under en tremånadersperiod under hösten, och vikarie tillsatts för denne. Under hösten genomfördes också årets personalkonferens. Temat var arbetsmiljö och på kursgården Medlefors fick personal och förtroendevalda pröva på allt ifrån yoga och kontorsmassage till vattenrugby. Föreläsningen på temat stress var också uppskattad. Parallellt med detta fortgick arbetet med att identifiera behovet av och det precisa innehållet i kanslichefstjänsten. Analysen visade också ett stort behov av att tillföra juridisk kompetens till kansliet, då den kompetensen efterfrågades nästan dagligen. Efter förhandling med berörda fackförbund beslutade så kårstyrelsen äntligen att utlysa tjänsten. Efter förlängning av utlysningen kunde gallringen av ansökningar och intervjuerna påbörjas efter jul. Efter ytterligare förhandling i personfrågan kunde styrelsen besluta anställa kanslichefen som tillträdde i februari. I samband med detta drabbades Umeå studentkår av ytterligare en heltidssjukskrivning. För att hantera löneadministrationen tvingades nu Umeå studentkår lägga ut detta på ett externt bolag, under tiden för sjukskrivningen. Efter diskussion i personalgrupp och styrelse slutfördes organisationsförändringarna på Umeå studentkår i och med att löne- och personaladministration flyttades permanent till den administrative chefen, som bytte titel till controller. Informationsfrågorna i samma tjänst återfördes till de förtroendevalda och arbetet med arbetsmiljö och jämställdhet tillfördes kanslichefen. Detta innebar att arbetsbrist uppstod för tjänsten som ansvarade för personalfrågor. Efter förhandling om eventuell omplacering slutfördes uppsägningen. Då den kanslist som tidigare varit tjänstledig nu slutligen sagt upp sig beslutades också att den tjänsten skulle omorganiseras. Styrelsen hade identifierat att kansliet kunde effektiviseras och därför införlivades systemadministratörstjänsten, som endast omfattade 30 %, i kansliet. Under våren upprättades också en delegationsordning för tjänstemannasidan för att öka tydligheten om vem som ansvarade för vad och vem som fick fatta vilka beslut. Det årliga medarbetarsamtalet har hållits och lönerevision har genomförts. Kompetensutveckling och det systematiska arbetsmiljöarbetet har fortgått och på slutet av verksamhetsåret uppdragits åt den nytillträdda kanslichefen. Umeå studentkårs personal har alltså haft en omtumlande period. Även om förändringarnas syfte har varit att leda till det bättre är det alltid jobbigt när man befinner sig mitt i dem. Styrelsens förhoppning är att förändringarna ska leda till att sjukskrivningar undviks i framtiden och till att arbetsledningen får en ökad kontinuitet och tydlighet. Arbetsutskottet Under året har arbetsutskottets roll förtydligats och formaliserats, dels genom upprättandet av delegationsordningen och dels genom utarbetandet av nya stadgar. Arbetsutskottet har under året haft delegation att besluta om bland annat remissvar, offerter och utseende av 11

12 studeranderepresentanter. Alla beslut har konfirmerats av kårstyrelsen. Mer information om arbetsutskottets sammanträden finns i protokollen. Sektionsrådet Även under detta verksamhetsår har sektionsrådet regelbundet kallats inför styrelse och fullmäktigesammanträde. Under hösten lyftes även frågan om hur sektionsrådet kan vidareutvecklas då sammanträdena många gånger snarare har en karaktär av avrapportering än utveckling. Diskussionen cirklade kring att försöka lyfta större principiella frågor som berör sektionernas verksamhet. Under våren fortsatte denna diskussion, bland annat under en middag på e-puben. Frågan om hur sektionsrådet ska kunna arbeta på ett bra sätt som garanterar sektionerna insyn, inflytande och samarbete måste fortsätta diskuteras. Sektionshandboken Under ett flertal år har ett arbete med att ta fram en sektionshandbok pågått. Syftet med handboken har varit att orientera nya sektionsaktiva i viktiga frågor omkring kårarbete. Detta arbete har under året i princip slutförts och sektionshandboken, liksom delegationsordningen för utseende av studeranderepresentanter som utgör en bilaga, har klubbats. Det som återstår är korrekturläsning och layout. Vår förhoppning är att Umeå studentkår under nästkommande år kommer att slutföra arbetet. Kassörs- och ordförande utbildning Umeå studentkår genomfördes en ordförande- och kassörsutbildning för sektions- och programföreningsaktiva den 9 november, vilken var till belåtenhet och uppskattad enligt de utvärderingar som kommit in. Mottagningsutbildning En mottagningsutbildning som riktade sig till mottagningsgeneraler genomfördes under våren och var uppskattad. Framförallt tyckte många att det var skönt att få diskutera olika case och få information om var man kunde vända sig om man fick problem. Exempel på frågeställningar som diskuterades var förhållningssätt till alkohol och avvägning av aktiviteter så alla ska känna sig välkomna att delta. Även kännedom om Umeå studentkårs alkoholpolicy och mottagningspolicy berördes. Det är Umeå studentkårs förhoppning att detta är något som kommer att bli återkommande och utbildningen har stor utvecklingspotential. Föreningsstödsgruppen Umeå studentkår har även under detta år varit sammankallande i föreningsstödsgruppen som tagit in och beslutat om ansökningar om föreningsstöd. Under året har direktiven för föreningsstödet reviderats i enlighet med gällande praxis och ett diarium över inkomna och behandlade ansökningar har upprättats. Skrivelser och remissvar Under verksamhetsåret diariefördes 27 remissvar eller åsiktsbaserade inlagor till extern instans. I vanlig ordning har dessa skrivelser berört ett stort spektrum av ämnen spännande från värdering av utländska betyg via förekomsten av skuggdoktorander, ett utvecklat resurstilldelningssystem och Studenthälsovårdsundersökning till Studentliv s kommunundersökning. Det har även under detta verksamhetsår blivit tvunget att avstå från att yttrande i somliga remissmöjligheter. I de flesta fall har detta berott av att ämnesområdena fallit för långt utanför Umeå studentkårs arbets- och 12

13 kompetensområde, men i somliga fall har även frågorna som ställts varit av sådant slag att det inte kunnat motiveras att lägga arbetstid på dem. Remisser lokalt har ofta ett tydligt inflytande över de beslut som fattas, om än det sällan görs sammanställningar av inkomna remissvar. På nationell nivå är påverkansgraden mer oviss, medan det oftare framgår av sammanställningar vilka åsikter som inkommit. På den nationella nivån arbetar Umeå studentkår oftast genom SFS, men ibland sänds även egna remissvar in till departement och statliga verk. Umeå studentkår har också under året skickat in ett antal skrivelser till Umeå universitet som alla bidragit till och tillförsäkrat kårens inflytande. Umeå studentkår har på ett professionellt sätt bidragit till åsiktsbildningen och verksamheten vid Umeå universitet och många är de spår som kårens remissvar lämnat. Tips till rektor Verksamhetsåret inleddes med en lista med tips till rektor om hur Umeå universitet skulle kunna bli Sveriges bästa universitet där allt ifrån livbojar vid dammen till åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för studentinflytandet presenterades. Synpunkter på verksamhetsåret 2005 till universitetets årsredovisning Umeå studentkår skrev också även detta år, tillsammans med MSU och NTK, en bilaga till Universitetets årsredovisning. Synpunkter gällande brister i kunskapen om universitetets regelsamling, problemet med stipendiefinansiering av doktorander, bristen på samordning av kursutbud och strukturerad studiegång för forskarstuderande var några av de frågor som lyftes fram som något som oroar kårerna. Även brister i efterarbetet (sammanställning och återkoppling) kring kursutvärderingar, brister i listan (minskat innehåll och sen leverans) över de organ där kårerna har rätt att utse representanter, bristen på reellt studentinflytande samt genomarbetat underlag i budgetprocessen beskrevs i denna bilaga. Bilagan innehöll även synpunkter kring den minskade servicen i form av studievägledning från StudentCentrum, fakulteter och institutioner. Som positivt framhölls i bilagan att forskarutbildningsbarometern börjat ta form under året samt att en av prorektorerna fått särskilt ansvar för grund- och forskarutbildning. Frågan om breddad rekrytering tycks nu tas på allvar och en plan för detta arbete har fastställts vilket är positivt även om mycket ännu återstår att göra. Kårerna framhöll även det värdefulla i att möjligheten för studentrepresentanterna att kunna påverka arbetet med Bolognaprocessen är goda på Umeå universitet, att universitetet presenterat en tidsplan för bolognaarbetet samt att verkstäderna kring målformuleringar är ett mycket bra initiativ. Styrelsen beslutade att vidta åtgärder under året för att komma till rätta med de brister vi framfört. Konkretiseringen av universitetets utvecklingsprogram Umeå studentkår var även aktiva i arbetet med Umeå universitets konkretisering av universitetets utvecklingsprogram, både i form av synpunkter innan konkretiseringen togs fram och med synpunkter i form av en skrivelse då konkretiseringen presenterades. Synpunkterna gällde allt från hur informationen till studenter bör fungera till hur universitetet kunde arbeta med att utveckla sina kurser genom ökat studentinflytande. 13

14 Skrivelser om utbildningsbevakning Umeå studentkår skrev även en skrivelse om studentfall och en kårgemensam skrivelse angående strukturella problem vid distans- och decentraliserad utbildning vilka presenteras närmare under avsnittet utbildningsbevakning. Riktade arrangemang/kampanjer I verksamhetsplanen angavs att Umeå studentkår skulle anordna ett antal riktade arrangemang/kampanjer för olika ändamål. Arbetet med att synliggöra Umeå studentkår för våra medlemmar är något som på olika sätt fortsatt under hela året. Arbetet intensifierades under vårterminen då det fanns ett informationsbord i Hörsalsrundan nästan varje onsdag. Ett annat arrangemang att nämna är kampanjen för höjt studiemedel. Umeå studentkår deltog också i studentkommunens välkomstarrangemang hösten Självklart har Umeå studentkår i år informerat i ett antal klasser om kårens verksamhet och om studenters rättigheter. Media Umeå studentkår har under året synts vid ett antal tillfällen i media. Umeå studentkår har bland annat skrivit ett antal debattartiklar kring allt ifrån breddad rekrytering till anställningsbarhet efter studier. Stort genomslag fick den lista med tips till Umeå universitets nytillträdda rektor Göran Sandberg om hur universitetet skulle bli Sveriges bästa, som innehöll ett 50-tal punkter om allt ifrån studieplatser till livräddningsboj vid dammen. Skrivelsen hade författats efter ett enormt arbete i hela organisationen, där såväl sektioner, programföreningar, enskilda medlemmar och fullmäktigeledamöter skickade in bidrag. Vidare fick Umeå studentkår synas i lokaltelevision vid ett antal tillfällen och debattera allt ifrån utökat studieår till kårobligatoriet, från breddad rekrytering till anställningsbarhet. Umeå studentkår fick även göra sin röst hörd i radio där bland annat det vikande antalet förstahandssökande till universitetet och anledningar till det diskuterades. Styrdokument Under året har en rad nya dokument utarbetats för att tydliggöra den nya organisationen, de nya befattningarna och dess befogenheter. Bland dokumenten märks särskilt den delegationsordning som upprättades först för den förtroendevalda sidan och sedan även för tjänstemannaorganisationen, men också en ny förbättrad attest- och utanordningsinstruktion, tydliga befattningsbeskrivningar och uppdaterade anställningsvillkor har åstadkommits under året. Ett lättöverskådligt dokument över kåravgiftsreglementet, med tillhörande avgiftstabell och tydlig återkoppling till de nya stadgarna, tillskapades också och presenterades för medlemmarna på hemsidan. Umeå studentkårs webbplats Arbetet med att ta fram en ny webbplats var ett av Umeå studentkårs första projekt under verksamhetsåret. Umeå studentkår hade identifierat ett behov av att fler än 1-2 personer skulle kunna uppdatera webbsidan med nyheter och fakta, vilket var fallet med den gamla, varför ett system infördes som innebär att vem som helst som klarar av att skriva i ordbehandlingsprogram klarar av att uppdatera webbsidan. Efter ett anbudsförfarande för att producera webbsidan var det företaget Weekly som fick uppdraget. Webbsidan var i bruk redan i slutet av augusti Därefter har arbetet med att utveckla den fortsatt kontinuerligt. 14

15 En annan viktig fråga avseende webbplatsen var information på engelska. Då Umeå studentkår har en stor andel utländska medlemmar har behovet av engelsk information bara växt. Under året har den mest väsentliga informationen på webbplatsen översatts till engelska, men givetvis hade det bästa varit om all information fanns översatt till engelska. Sammanfattningsvis har arbetet med att utveckla den nya webbplatsen varit mycket framgångsrikt. En utvärdering av webbsidan gjordes av en programklass på Bit-programmet där det framhölls att sidan var proffsig men lite tråkig och att den kunde fortsätta att utvecklas mer. Slopad inskrivning Umeå studentkår har som en av sina största frågor under året arbetat med att avskaffa inskrivningen. Inskrivningen har tidigare syftat till att snabba på processen med att få ut terminsräkningarna och utgöra ett tillfälle för studenterna att få en första kontakt med kåren. Då den här kontakten resulterade i flera timmar långa köer blev den första kontakten med kåren inte särskilt bra. Sedan kårexpeditionen börjat få adresser och personnummer till de aktuella studenterna genom universitets ladokenhet har egentligen hela inskrivningsproceduren blivit överflödig och för att underlätta för Umeå studentkårs medlemmar har kåren slopat hela processen med inskrivning och satsat på en välkomstmässa istället. Våren 2006 blev den första och i de utvärderingar som gjordes var alla mycket nöjda. Sammanfattningsvis var den slopade inskrivningen en succé. Kommunikationsplan Arbetet med att upprätta en kommunikationsplan är påbörjat och nästan slutfört. Mycket av innehållet är av den karaktären att det arbetas med dagligen i verksamheten. För att tydliggöra Umeå studentkårs profilering internt och externt identifierades behovet av en ny grafisk profil för att därmed gå vidare med en tydligare kommunikationsplan. 15

16 UTBILDNINGSBEVAKNING Allmänt Utbildningsbevakningen är en av kårens grundpelare och den del som har flest förgreningar ut i organisationen. Samarbetet med sektionernas arvoderade utbildningsbevakare har fungerat väl, bland annat i form av regelbundna träffar och gemensamt arbete i fråga om både studentfall och utbildningsfrågor. Mycket tid har även ägnats åt att stärka samarbetet med utbildningsbevakarna på de andra kårerna. Umeå studentkår deltog även under detta verksamhetsår i Projektet, ett samarbete mellan kårer i Linköping, Norrköping, Lund, Uppsala, Stockholm och Umeå. Projektet har under året främst hanterat Forskarutbildningsfrågor, Bolognaprocessen, arbetet inför SFS-fullmäktige och fungerat som ett stöd för deltagarna. Strukturell utbildningsbevakning Studentfall Begreppet studentfall innefattar studenter som söker kårens hjälp på grund av problem eller frågor i en situation som studenten vill ha hjälp med att lösa. På studentfallsområdet har Umeå studentkår, centralt såväl som på sektionsnivå, upplevt en dramatisk ökning av antalet fall. För att möta denna utveckling och börja arbeta mer strukturellt med utbildningsbevakningen, det vill säga att börja förebygga problem genom att föra samtal med institutioner och fakulteter om de problem som är vanligast, har ett diarium över inkomna ärenden upprättats. Detta har också föranlett en skrivelse till universitetsstyrelsen. Studentfallsskrivelse till universitetsstyrelsen I samband med att studentkårernas skrivelse till Umeå universitet diskuterades vid universitetsstyrelsens sammanträde i juni 2005, uppmanades studentkårerna att återkomma med kontinuerliga rapporter omkring omfattningen och karaktären av studentfallen. Anledningen var att kårerna i skrivelsen påpekat att studentärendena bokstavligen regnat in under en tid och satte kårerna under stor press. Således författade vi under vintern och våren 2006 en mer detaljerad skrivelse med en bilaga med samtliga studentfall både från kåren centralt och från dess sektioner. Sedan förra verksamhetsåret fanns ett studentfallsdiarium med samtliga studentärenden som rapporterats in till kåren centralt. Nu fylldes detta också med så gott som samtliga sektioners studentärenden. Diariet utgjorde grunden för skrivelsen vars innehåll inordnades i fem rubriker: kursutvärderingar, examination, studievägledning, attityder, praktik/vfu. Skrivelsen ställdes till universitetsstyrelsens februarimöte men kom inte att behandlas förrän nästa möte i april. Universitetsledningen valde att initiera samtal med oss och fakulteten för lärarutbildning. Vår tanke var att styrelsen skulle behandla den först, men samtalen med samtliga tre fakulteter bar ändå frukt. Delar av skrivelsens innehåll satte också sin prägel på universitetsledningens konkretisering av utvecklingsprogrammet, vilket bland annat fått universitetet att planera för en studentombudsman. Umeå studentkår bör följa upp de samtal som ägt rum med fakulteterna. Fakulteterna har varit intresserade av att arbeta tillsammans med kåren för att lösa problem och förhindra dem från att 16

17 dyka upp. Styrelsen för 2005/2006 vill framhålla vikten av att Umeå studentkår även fortsättningsvis årligen följer upp och rapporterar till universitetsstyrelsen omfattningen och karaktären av studentfallen. Studentfacklig utbildningsdag Den studentfackliga utbildningsdagen hålls årligen och syftar till att ge studenter verktyg för att påverka sin egen utbildning. Dessutom är det ett ypperligt tillfälle att träffa studenter och diskutera hur påverkansarbete kan förbättras. Två konkreta exempel på studentinflytande, jämställdhetscertifiering och UmePedagogernas kursutvärderingsprojekt (U.P.P.) föredrogs med efterföljande frågestund. Följande delar ingick också: universitetets uppbyggnad, universitetets regelsamling, mötes- och härskartekniker och Bolognaprocessen. Under lunchen fick deltagarna, dryga 30 till antalet, lösa falluppgifter som utbildningsbevakargruppen satt samman. Större delen av frågorna syftade till att ge studenterna större kunskap om den tidigare nämnda regelsamlingen. Syftet var att framhäva den som ett verktyg i studentens vardag. Deltagarna bjöds på fika och lunch, den senare i sällskap av rektor Göran Sandberg. Av utvärderingen framgick att passet om mötes- och härskartekniker var mest populärt. Studentfacklig handbok En av Umeå studentkårs uppgifter är att utse representanter att företräda studenterna i olika organ och grupper runt om på universitetet. Redan för ett antal år sedan identifierades behovet av ett sammanställt dokument som stöd till dessa representanter för att kunna utföra bästa möjliga påverkansarbete. En handbok för studentfackligt aktiva helt enkelt, med information om hur kåren och universitetet fungerar samt hur man som studentrepresentant kan påverka. I Umeå studentkårs verksamhetsplan för 05/06 fastslogs att styrelsen skulle slutföra arbetet med den studentfackliga handboken. Handboken är nu fastställd och tryckt. Utbildningspolitiskt påverkansarbete Bolognaprocessen Arbetet med Bolognaprocessen har under året varit avhängigt den politiska processen på nationell nivå. Tiden för behandling av den högskolepolitiska propositionen, presenterad i juni 2005, sköts framåt. Efter riksdagsbehandling tog tjänstemännen på utbildningsdepartementet vid med att skriva fram examensbeskrivningar och förslag till reviderad förordningstext. Frågorna har varit många under verksamhetsåret och det har ibland inte varit helt enkelt att bilda sig en klar uppfattning från studentkårens sida. Umeå studentkår har tillsammans med de andra kårerna betonat det nödvändiga i att eftersträva nationell samsyn i flera frågor. Ett exempel är antalet poäng från grundläggande nivå som kan medföras in i en examen på avancerad nivå. Om differensen mellan olika lärosäten är för stor minskar möjligheten att som student flytta mellan dem. Mobiliteten mellan lärosäten inom och mellan olika länder är en bärande tanke med Bolognaprocessen. Umeå studentkår har under året arbetat för möjligheten att inkludera poäng från den grundläggande nivån in i examen på avancerad nivå. Det öppnar till exempel upp för kombinationer mellan språk och olika ämnen. Lärosätena har anmodats att formulera så kallade ämnesområden. Dessa kan och bör bestå av olika grader av ämnesmässigt djup, det vill säga poäng inom samma ämne. Det finns de som förespråkar ämnesmässigt djup in absurdum. Umeå studentkår har i slutet av verksamhetsåret drivit frågan om bredare formulerade ämnesområden. Kvantitativt djup, poäng inom samma 17

18 ämne, är ett sorts djup och inte det allenarådande. Arbetet med ämnesområdena hann dock bara beröras ytligt innan verksamhetsåret var över. Samtliga kårer vid Umeå universitet har i likhet med föregående verksamhetsår försökt att utarbeta en så enhetlig linje som möjligt i det universitetscentrala påverkansarbetet i arbetet med Bolognaprocessen. Ett konkret exempel är den gemensamma skrivelsen från våren I år har Umeå studentkår arbetat för att universitetet ska sprida information om det lokala bolognaarbetet till studenter på campus såväl som potentiella studenter. Det omgivande samhället, speciellt i bemärkelsen kommande arbetsgivare, har inkluderats i detta. En speciell sida återfinns på UmU:s hemsida med olika styrdokument, bakgrund till Bolognaprocessen, protokoll från arbetsutskottet och Bolognagruppen. Studenttidningarna har ägnat uppmärksamhet åt arbetet. Umeå studentkår har försökt att lyfta fram den del av Bolognaprocessen som kallas den sociala dimensionen. Kommunikén från senaste ministermötet i Bergen framhäver arbetet med den som ett prioriterat område fram till nästa ministermöte i London Studievägledning till studenter före och under studierna, kostnader för bostäder och hälsovård innefattas begreppet. På UmU är det framförallt i bemärkelsen studievägledning som Umeå studentkår varit aktiva. Studievägledarna är en mycket viktig grupp för studenterna och kåren har sett det som nödvändigt att söka få universitetet att tillse att de har en god kännedom om revideringsarbetet som pågår med anledning av Bolognaprocessen. Utbildningar har också genomförts av Studentcentrum mot institutionernas studievägledare. Det finns fortfarande stora utbildningsbehov angående Bolognaprocessen inom kårens organisation. Den studentfackliga utbildningsdagen innehöll en del om Bolognaprocessen föredragen av Bolognagruppens ordförande, Lisbeth Lundahl. Deltagarna fick sedan ställa frågor till henne. En tänkt uppföljning av det anförandet under våren blev tyvärr inte av. Genom kontakter med vissa programföreningar har Umeå studentkår fått värdefulla perspektiv men också kommit att inse det självklara; mer stöd och dialog behövs. Programföreningarna är mest tydliga på en särskild punkt, anställningsbarhet. Ett delmål i detta gigantiska revideringsarbete av flera europeiska länders utbildningssystem är att studenterna skall vara anställningsbara efter genomgången utbildning. Besök har gjorts i några programföreningar och en förfrågan om hur man ser på institutionernas arbete med anställningsbarhet gjordes genom kontaktpersonssystemet med sektionerna. Svaren gav en tämligen tydlig bild. En del var inte riktigt bekanta med begreppet men ansåg att frågan var mycket viktig. Samtidigt angavs att anställningsbarhet inte i någon större bemärkelse tagits upp på institutionerna. Andra gav bilden att det inte alls arbetades med frågan och uttryckte en stor förvåning över detta. Flera programföreningar har länge arbetat för ökade inslag av praktik i utbildningarna och hade lätt att relatera frågan om anställningsbarhet till det. Även om det var en förfrågan och inte en enkät gav det oss styrka i påverkansarbetet mot universitetet. Vi påpekade i kommentarerna till universitetets årsredovisning att vi saknade en tydlig agenda för hur och när arbetet skulle börja. Universitetsledningen och förvaltningen hade, menade vi, ett ansvar att ta initiativet. Under våren hade vi en dialog med ledande personer vid universitetet. De var i det inledande skedet av planeringen av ett kick-offseminarium om anställningsbarhet. Kårgemensamt satte vi oss ner för att försöka hitta gemensamma ståndpunkter och också diskutera hur man ska se på begreppet. Umeå studentkår konstaterade att man behöver göra någon sorts bedömning av en utbildnings relevans sett till efterfrågan, arbetsmarknadsbehov, utexaminerade studenters etableringsgrad på 18

19 arbetsmarknaden och utbildningens utbredning geografiskt. Det finns som bekant en tendens till överetablering av vissa populära utbildningar. Att bedöma arbetsmarknadens behov gör sig inte med ett stort mått av säkerhet. Däremot har Högskoleverket sammanställt statistik som finns att tillgå och som kan vara en av stöttepelarna i planeringen av utbildningar, nya såväl som existerande. Universitetet måste bli bättre på att kommunicera innehållet i utbildningarna med omvärlden. Det handlar om bättre marknadsföring, kommunikation med gamla studenter och potentiella arbetsgivare. Alumniverksamheten vid universitetet måste lyftas fram och en bedömning behöver göras av huruvida resurserna idag är tillräckliga. Den tämligen nybildade Enheten för näringsliv och samhälle under vilken Alumnienheten sorterar, har en viktig uppgift att fylla i arbetet. De har kontakter med arbetsgivare och hjälper studenter att få kontakt med dem, erbjuder karriärvägledning och försöker också ordna examensjobb. Umeå studentkår har verkat för att ENS roll ska bli tydligare inom Umeå universitet. Uppföljningar av vart studenter hamnar måste göras mer regelbundet och att vara alumn borde göras mer värdefullt. Umeå studentkår har också påpekat att man måste hitta incitament för att få fler att vilja bli alumner. Institutionerna måste skaffa sig signaler om hur utbildningen fungerar också efter en student avslutat utbildningen. En utökad kontakt med gamla studenter ger också bättre förutsättningar för att tillskapa fler praktikplatser och examensjobb men också mentorskap i olika former. Utökade kontakter med fackförbund är viktigt inte bara för universitetet utan också för kåren. De sitter på värdefull information om deras medlemmars nytta av sin examen i arbetslivet. Under den inledande träffen om anställningsbarhet och även i andra sammanhang lyftes innehållet i ovanstående stycke fram med framgång. Mycket arbete återstår under den kommande tiden och än så länge är vi i början av vad som komma skall. En idé om branschråd väcktes av Lars Lustig. I detta finns representanter för fackförbund, arbetsgivare, universitet etc. Avslutningsvis framstår frågan om anställningsbarhet som mycket viktig för Umeå studentkårs medlemmar och mycket återstår att göra för att driva på arbetet på alla nivåer. Genusperspektivet i grund- och forskarutbildning Under 2005 gjordes en utvärdering av hur studenter på fakulteterna för humaniora och samhällsvetenskap ansåg att genusperspektivet behandlades i utbildningen. Tillsammans med sektionernas utbildningsbevakare växte en idé fram om att rikta en utvärdering mot lärargruppen. Frågan som diskuterades var vilken kompetens har lärarna för att kunna implementera ett ämnesspecifikt genusperspektiv i undervisningen?. Frågan aktualiserades under hösten i samspråk med vicerektor med ansvar för kvalitetsfrågor och prorektor. Då formulerades ingen specifik tanke om hur en utvärdering skulle ta sig i uttryck, men samtliga inblandade parter var ense om att frågan var högt prioriterad. Under våren fördes diskussioner med universitetets jämställdhetssamordnare varpå en liten arbetsgrupp bildades. Denna bestod av Umeå studentkårs utbildningsbevakare, motsvarigheten på Humanistiska sektionen, UmPe:s distansutbildningsbevakare samt jämställdhetssamordnaren. Samtidigt med detta hölls vicerektor och prorektor informerade om arbetets gång. Arbetsgruppen var ense om att det framförallt var lärargruppen och dess kompetens man ville inrikta sig på. Idén testades även på jämställdhetshandläggarna på fakulteterna och även de samtyckte. Parallellt med diskussionerna i arbetsgruppen pågick universitetsledningens arbete med konkretiseringen av utvecklingsprogrammet. Resultatet blev att genusperspektivet kommer att utvärderas under hösten

20 Kvalitetssäkringssystem Utgången av 2006 markerar slutet av Högskoleverkets nuvarande kvalitetssäkringssystem ( ). Det nya systemet kommer att ha större decentraliserade inslag. Lärosätena kommer att få ett större ansvar för att bygga upp egna rutiner för kvalitetssäkring. Umeå studentkår har gjort bedömningen att hela Umeå universitets organisation behöver en definition av vad kvalitet är för något. Denna åsikt delas dock inte alls av alla. Arbetet med det nya kvalitetssäkringssystemet fortsätter under hösten och det är upp till efterkommande kåraktiva att, om man vill, driva den specifika frågan vidare. Umeå studentkår har tillsammans med de andra kårerna arbetat för att systemet skall inbegripa en reaktiv/preventiv komponent. Universitetet skall kunna utse egna granskare av olika problem. Till exempel skulle en eller flera personer kunna utvärdera arbetet med kursutvärderingar. En naturlig del i ett sådant arbete är givetvis insyn och deltagande av studenter eller dess företrädare. Granskarna bör om möjligt vara externa. Studentkåren kommer på detta sätt ges andra möjligheter än idag att artikulera problem som behöver utredas. Ytterligare en viktig aspekt som kårerna lyft fram är att det ska finnas en möjlighet att lägga till en eller flera frågor när väl Högskoleverket granskar lärosätet. Universitetet kan på så vis enkelt få reda på saker av intresse i samband med en HSV-utvärdering. Utbytesstudier Vid universitet finns ett fåtal utbytesplatser genom så kallade centrala avtal, bilaterala överenskommelser, mellan Umeå universitet och andra lärosäten i olika delar av världen. Vid flera sökanden till samma utbytesplats görs ett urval. Urvalskriterierna har upplevts som orättvisa från studentkårshåll med allt för mycket fokus på studieprestation. Tidigare har man vid urval gett upp till tre poäng för betyg, graden av studentfackligt engagemang och ett personligt brev. Umeå studentkår vill mena att det framför allt finns två problem med detta, betygen och brevet. Andelen av betyget väl godkänd för att få mer än ett poäng av de tre möjliga vad gäller betyg har varit för högt tilltagen. Det personliga brevet bedöms av handläggarna på International Office, vilka själva är missnöjda över att gradera det i ett till tre poäng. Det upplevs som subjektivt, varför man kom fram till att brevet istället bör vara godkänt eller ej. Vad gäller betygen nåddes en kompromiss med fakultetsrepresentanter om att justera ned betydelsen av betyg något och gradera upp studentfackligt engagemang och deltagande i International Office mentorprogram. Anledningen var att man inte bara ville premiera högpresterande studenter. Goda studieresultat skall uppmuntras, men tidigare studentfackligt engagemang och mentorskap för utbytesstudenter skall också löna sig. Studenter på distans- och decentraliserade utbildningar och kurser Allmänt Studenter som läser distans-, nät- eller utlokaliserade utbildningar och kurser är idag en starkt växande grupp studenter. Bara Umeå studentkår har nästan 3000 medlemmar som tillhör denna kategori. Denna utveckling ställer naturligtvis krav på en ökad insikt i, och förståelse för, denna studentgrupps behov och åsikter för att garantera en kvalitativ utbildning och studiesituation men även för att verkligen uppnå de tidigare nämnda fördelarna med distansutbildningar. Umeå studentkår konstaterade därför att ett ökat fokus på denna grupp studenter var nödvändigt, både från kårens och från universitetets sida. 20