kunskap i fokus SkolLedaren NR 4 maj 2012 på Kunskapsskolan 4 ny ordförande 4 ministerns löfte 4 nej till fallskärm fem sidor från kongressen

Transkript

1 Nyheter: Ministern på Nordisk skolledarkongress l Ny rapport: Många skolledare byter jobb SkolLedaren Sveriges Skolledarförbunds tidning NR 4 maj 2012 fem sidor från kongressen 4 ny ordförande 4 ministerns löfte 4 nej till fallskärm Det är här de verkligt stora förändringarna i skolvärlden skett den nya förskolan inte bara omsorg kunskap i fokus på Kunskapsskolan + NYHETER GÄSTKRÖNIKA Monica Kjellman BÖCKER PÅ DIN SIDA

2 Hej! Renata Desselberger, rektor på Söderby Friskola i Salem Varför satsade ni på utbildningen Betyg och bedömning? Därför att det är viktigt att veta vad vi bedömer och hur den bedömningen förmedlas. Gör man den formativa bedömningen rätt så blir också den summativa rätt. Det här är något vi kontinuerligt jobbar med men nu ville vi få in en utomstående som kunde vidga våra vyer och öka vår kompetens. Utbildningen fick mycket positiv respons. Det var inte bara teori utan vi fick också tillgång till praktiska redskap som vi kan använda direkt i klassrummen. Utbildaren var på i positiv bemärkelse. Hon förmedlade inte bara kunskap utan också erfarenhet vilket ökar trovärdigheten enormt. Dessutom utmanade hon lärarnas invanda tankemönster. I dag upplever jag en hunger bland lärare att vilja förändra och utveckla men att de ibland saknar rätt verktyg, vilket medför frustration och merarbete. Det borde ligga i alla skolledningars strategi att hela tiden fortbilda personalen. Det måste vara kvalitet i det som lärs ut och vår erfarenhet av Lärarfortbildning är att deras utbildningar har kvalitet. Beställ uppdragsutbildning till din skola du också! Ring oss på så får du veta mer! Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor 2 skolledaren maj 2012 Medlem i

3 ledare Maj 2012 NYHET okunskap. De ekonomiska marknadskrafternas fria spelrum har bidragit till skolans dåliga rykte. Det är dags att förbjuda riskkapitalister att agera inom utbildningsområdet, skriver Lars Flodin. Goethe och den svenska skolan Senaste nytt på Diskussionen om den svenska skolan är intensiv särskilt på DN Debatt. Den 17 mars skriver där Per Kornhall, undervisningsråd på Skolverket, att principen om en bra skola för alla inte gäller längre, den 24 mars DN:s tidigare chefredaktör Hans Bergström att 68-vinden blåste bort lärarnas auktoritet, status och löner, den 25 mars Skolverkets förre generaldirektör Per Thullberg att det är dags att förstatliga den svenska skolan och den 28 mars ger förre skolministern Ibrahim Baylan sin syn på vad som krävs för att rätta till felen i den svenska skolan. Det ska bland annat ske genom att elevplatser lottas ut. Därtill ägnar tidningen sin huvudledare den 28 mars åt skolan under rubriken Pendelns tyranni med analysen: Det ständiga missnöjet med skolan och politikens våldsamma kastvindar är uttryck för den svenska radikalismen. Det är inte lätt att veta vad som är nord och syd eller öst och väst i den intensiva debatten om hur det är i skolan, varför det blev som det blev och vad man kan och ska göra åt det. Att svenska politiker är radikala torde hur som helst stå utom allt tvivel. Ingen annanstans i världen finns ett liknande system där privata ägare kan driva förskola eller skola finansierad med skattemedel och berika sig på ett orimligt sätt. Där förskolor och skolor köps och säljs med stora vinster, som varor på vilken marknad som helst, och där till och med tillstånd att driva enskild verksamhet kan köpas och säljas utan att själva verksamheten ens har startat. Ja, när det gäller enskild verksamhet är svenska politiker radikala i en internationell jämförelse. Men med facit i hand inte utifrån kunskap om verksamheterna och förståelse av konsekvenserna av de beslut man fattar, utan radikala i meningen av ja, vad? Viljan att göra politisk karriär? Övertygelsen av att man vet bäst och därför måste agera? Detta sistnämnda är inte ovanligt bland människor som står långt ifrån den egentliga verksamheten. Hur som helst kan vi konstatera att svenska politiker genom att ge de ekonomiska marknadskrafterna fritt spelrum inom utbildningsområdet, visat prov på en häpnadsväckande godtrogenhet och okunnighet. Detta har skadat, och fortsätter att skada, hela systemet och alla berörda samhälle, barn, elever, skolledare och lärare och bidrar till skolans skamfilade rykte. Vad göra? Stäng med tydlig lagstiftning möjligheterna för riskkapitalister att agera inom utbildningsområdet och se till att seriösa skolägare återinvesterar huvuddelen av vinstmedlen i verksamheten. Och påbörja ett långsiktigt arbete för att öka allmänhetens förtroende för skolan. Skolan är själva hjärtat i samhällskroppen och ju högre förtroende medborgarna har för skolan desto mer vill de engagera sig, vilket i sin tur leder till bättre resultat för eleverna. Och arbeta målmedvetet för att höja skolans status genom förbättrad arbetsmiljö och högre löner som lockar de bästa krafterna till skolan. För att sammanfatta de värs ta konsekvenserna av den svenska radikalismen inom utbildningsområdet är det inte utan att man frestas att citera Goethe: Ingenting är så förskräckligt och förödande som en handlingskraftig okunnighet. lars flodin förbundsordförande Många av de ledande forskarna pekar ut den lokala skolledningen som nyckelfaktorn. Professor Bo Rothstein på DN Debatt om framgångsrika skolor. 68 procent av lärarna anser att högre lön för hela lärarkåren är den viktigaste åtgärden för att höja statusen på yrket. Sju procent anser att individuell löneökning efter kompetens är viktigast. Endast tre procent svarar lärarlegitimationen. Patricia Kimondo, vd för Lärarförmedlarna, i Svenska Dagbladet om lärarlegitimation. SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund REDAKTION Vasagatan 48 Ansvarig utgivare Lars Flodin Chefredaktör Kerstin Weyler Fax Postadress Box Stockholm Form och layout Anders Gustafson Editor Publishing Omslagsfoto Magnus Hartman ISSN Annonsbokning Lena Elison le@skolledarna.se XP Media Tryck Lenanders Grafiska För icke beställt material ansvaras ej. förbundskansli Vasagatan 48 Postadress Box Stockholm Kontakt info@skolledarna Ordförande Lars Flodin Kanslichef Maria Andrén Bergström Ombudsmän Lena Busck Mikael Crona Britt Sundström Utredare Lena Linnerborg Informationsansvarig Mikael Crona Webbredaktör Eva Ahlberg TS-upplaga Prenumerationer/ medlemsregister Fax Innehåll 4 Nyheter /kongressen 10 Nyheter/övrigt 14 Reportage Kunskapsskolan 18 Kompassen 21 Gästkrönika monica Kjellman 22 Böcker 25 På din sida 26 Rast 27 Sista ordet maj 2012 skolledaren 3

4 nyheter/kongressen Maj 2012 Löfte till alla förskolechefer Antydan från ministern att de ska få gå rektorsprogrammet Rektorsprogrammet också för förskolechefer. Det lovade, nästan, biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni när hon talade på invigningen av Sveriges Skolledarförbunds kongress I slutet av april. inledning Sveriges skolledare, med egna ord Sveriges viktigaste chefer, höll sin kongress i Nacka april. Svensk skola är bättre, mycket bättre än sitt rykte. Visst finns det problem och svårigheter, men vi ska vara stolta över den svenska skolan, sa förbundsordförande Lars Flodin i sitt inledningstal. Vi måste sluta leden för att bygga upp status och tilltro för det som sker i skolan. Under de tre år som gått sedan förra kongressen har skolledarnas positioner flyttats fram och förbundet möts med stor respekt hos till exempel regeringen, menade Lars Flodin. Förbundet har varit aktivt på tidningarnas debattsidor och trots stora pensionsavgångar bland medlemmarna är medlemsantalet nästan intakt. 59 ombud, bland andra med Ursula Hector, Nyköping i förgrunden, lyssnar till den finske skolforskaren Pasi Sahlberg på kongressens första dag. Foto: ulf lodin Nyamko Sabuni lovade i sitt tal på kongressen förskolechefer rektorsprogram när plånboken tillåter. Foto: ulf lodin En stor framgång för förbundets arbete är den numera obligatoriska rektorsutbildningen. Den borde, menade Lars Flodin, bli obligatorisk även för förskolechefer och biträdande rektorer. Och med ordentlig avlastning för de skolledare som genomgår utbildningen. Sedan sist har också förbundet lämnat Lärarnas samverkansråd och ingår numera i Akademikeralliansen. Vi har nu fått avtalsslutande status och har ett närmare och mer direkt inflytande på avtalsfrågorna. Sveriges Skolledarförbund är återigen med i ESHA, den europeiska skolledarsammanslutningen, och aktivt både i Almedalen och på olika mässor, bland annat Kvalitetsmässan. Vi är på rätt väg, men mycket mer kan göras för att Sveriges Skolledarförbund blir det enda och självklara valet för Sveriges skolledare, avslutade Lars Flodin, som nu lämnar ordförandeposten efter sex år. Biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni drog snabbt igenom de reformer, väl bekanta för kongressens deltagare, som regeringen sjösatt de senaste åren. Men hon svarade också på Lars Flodins tal om obligatoriskt rektorsprogram även för förskolechefer. Vi lyssnar på vad du säger om rätten för förskolechefer att gå rektorsutbildningen, sa Nyamko Sabuni. Det är uppenbarligen en fråga som regeringen håller högt på dagordningen och ministerns tal kunde tolkas så att det är på väg. Men hon gav löftet med förbehållet att det finns bara en plånbok. Förskolan är Sabunis område och hon kunde konstatera att utbildningen till förskollärare har blivit populär igen. Föräldrar är mycket nöjda med förskolan, med omsorgen. Jag tror vi måste berätta också om det pedagogiska ansvaret som vilar på förskollärare och förskolechefer. Jan Björklund brukar säga att klassresan börjar i klassrummet, jag menar att den börjar i förskolan. Den officiella inledningen avslutades av skolforskaren Pasi Sahlberg, som är nära nog resande i finska skolresultat. Hans bok Finnish Lessons kommer snart på svenska och har rönt stor uppmärksamhet. Den största utmaningen för all världens skola är att lära, leda och förbereda barn och ungdomar för en en framtid som vi vet så lite om, menade Pasi Sahlberg. En stark trend i den globala skolvärlden är, enligt Sahlberg, att skolan har blivit mer likt ett företag. Det handlar om effektivitet, mätningar, utvärderingar, som skolan vore ett företag. En annan trend är att elever som inte lär sig tillräckligt ska lära sig mer, och mer av detsamma. Mer läxor är standard som om det hjälpte och dåliga resultat kan få konsekvenser för rektorer och lärare. De kan få sparken om inte målen uppnås. Den nya tekniska utvecklingen är en förändringsmotor för skolutveckling, samtidigt som vi saknar en idé hur den ska användas, menar Pasi Sahlberg. När någon frågar mig hur det kommer att se ut om tio år i finsk skola, så tror jag att det kommer se ut som för 100 år sedan. En lärare som undervisar elever, barn som samtalar med varandra och lär sig saker ihop. På eftermiddagarna använder de ny teknologi. Vi borde använda de stora investeringar vi gör i ny teknik till att satsa på lärare i stället. Länder som satsar mycket på att utveckla tester, till skillnad från till exempel Finland som satsar på lärare och skolans ledarskap, är mindre framgångsrika i internationella jämförelser. Tre råd gav Pasi Sahlberg de samlade skolledarna: Identifiera de dåliga drivkrafterna i skolsystemen, det är viktigt att se vad som inte fungerar. Fokusera på likvärdigheten, ta det på allvar och använd det i skolan, gör upp konkreta planer för det och, till slut, insistera på att det finns en vision i toppen; i kommunen och nationellt, för hur skola och undervisning ska bedrivas. Kerstin Weyler 4 skolledaren maj 2012

5 Sveriges Skolledarförbund tror inte på skolinspektion som enda förbättringsstrategi. Vi föreslår i stället en nationell satsning på ledarskapet i skolan av den typ som man så framgångsrikt använt sig av i Ontario, Kanada. En förbundsordförande som inte blir omvald ska inte ha fallskärm, beslöt kongressen när villkoren för den nya förbundsstyrelsen debatterades. beslut Ska ordföranden för Sveriges Skolledarförbund har någon form av fallskärm som täcker inkomstbortfallet om personen inte blir omvald? Den frågan ledde till en hel del diskussion på kongressen. Ombuden skulle ta ställning till ett förslag från valberedningen och stadgekommittén om arvoden som skilde sig från det som hade skickats ut i kongresshandlingarna. Där fanns tilläggsvillkor som innebar att en förbundsordförande som ställer upp för omval men inte väljs om vid kommande kongress skulle ha rätt till lön tills han eller hon får nytt arbete, dock längst sex månader. Det är bekymmersamt att ombuden med kort varsel ställs inför ett principiellt viktigt förslag om ändrade regler, ansåg Hans-Åke Norrby, Gotland. Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin i SvD om förbundets undersökning om skolledares byte av arbetsgivare. Nej till fallskärm för ordföranden Förslag om lön i sex extra månader drogs tillbaka Paul Alsén, stadgekommitténs ordförande och Lasse Lindgren dito i valberedningen, drog tillbaka sitt förslag om en fallskärm, efter debatten. Foto: ulf lodin Jag har inget mandat från medlemmarna att fatta ett sådant här beslut, sa han. Det skulle kännas kymigt att läsa i tidningen i morgon att Sveriges Skolledarförbund har infört fallskärm för ordföranden. Det skulle kunna innebära en kostnad i storleksordningen tre kvarts miljon om fallskärmen löstes ut. Hur skulle detta kunna motiveras för medlemmarna, frågade han. Rolf Bengtsson, skåne, menade att förändringen inte var så stor. Den nya ordföranden väljs i april men tillträder inte förrän i sommar. Det finns en omställningsperiod redan i dag. Lars Flodin, avgående ordförande, påpekade som en sakupplysning att han formellt är ordförande till och med juni. Efter det får han ingen lön från förbundet. Stadgekommitténs ordförande Paul Alsén, höll med om att förslaget var dyrt och beklagade att han inte hade bromsat processen. Förklaringen var det pressade tidsschemat inför kongressen. Lars Lindgren, valberedningen, menade att det funnits brister i de administrativa i rutinerna kring förbundsordförandens villkor. Syftet med förslaget var att skapa klarhet och att kongressen skulle få ta ställning till samtliga villkor. Efter en kortare paus drogs det nya förslaget tillbaka. Ombuden sa ja till arvode utan fallskärm. Ordföranden i Sveriges Skolledarförbund får kronor i månaden från den 1 juli 2012 och tre år framåt. Arvodet ska räknas upp med tre procent årligen. Förste och andre vice ordförandena får kronor (ett förhöjt prisbasbelopp) var per år. Övriga sex styrelseledamöter och revisorerna får en tredjedels respektive en fjärdedels prisbasbelopp årligen. Margareta Edling Tre föråldrade begrepp: 1) Fluortant 2) Lekskola 3) Vikariestrul Vikariestrulet strök vi förra terminen. Nu får du Svar Direkt. Vi har arbetat med bemanning och rekrytering till förskola och skola sedan Nu har vi tagit fram ett nytt koncept: Svar Direkt. I korthet innebär det att du alltid får direkt besked på frågan om vi har en vikarie tillgänglig. Och det har vi, i de allra flesta fall. Dessutom får du en kvalificerad vikarie. Vill du veta mer, besök lararformedlarna.se eller slå oss en signal på (Stockholm) eller (Uppsala).,. for dig som har brattom o maj 2012 skolledaren 5

6 nyheter/kongressen Erica är yngst i nya styrelsen Det är viktigt att påtala hur roligt det är att jobba i den svenska skolan. Det säger Erica Andrén, en av två nya övriga ledamöter i förbundsstyrelsen. Grattis, Matz! Ingela Fondin, nyvald första vice ordförande, var den första att gratulera den nyvalde ordföranden Matz Nilsson. Foto: ulf lodin Matz Nilsson: Vi måste stärka medlemskapet Skolledarna ska vara med och skapa en vision av hur viktigt det är med utbildning för demokratin, för tillväxten och för människors utveckling, säger Matz Nilsson, nyvald ordförande i Sveriges Skolledarförbund. Han vill att förbundet ska ha en stark röst i debatten och att medlemmarna ska känna att det är en vits att vara med. ordförande Skolledarna bör ta initiativet i diskussionen om skolans betydelse och utveckling, anser Matz Nilsson. Vi har ingen stark utbildningsvision i Sverige. Den måste vi som professionella hjälpa till att formulera, tillsammans med andra yrkesgrupper. Professionaliseringsfrågan står högt på hans dagordning. Är det några som kan jobba för att förändra skolan, så är det skolledarna. Det måste vi få tillbaka ett förtroende för. Skolledare ska inte bara reagera på initiativ från politiker och andra. De ska sätta foten i dörrspringan och berätta vad de vill, med stöd av sin professionella kunskap, beskriver han. Det är viktigt att ta fasta på vad forskningen säger om ledarskapets betydelse. Villkoren i yrket måste ge skolledare förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag, det är en annan grundbult. Ett fackförbund i dag ska också kunna svara på frågan: Varför ska jag vara medlem? Matz Nilssons första svar handlar om gemenskap i yrkesfrågor. Vi måste stärka medlemskapet genom att ge något extra tillbaka. De som tar sig till ett seminarium efter vardagens slit måste också få inspiration och påfyllning. Att vara medlem handlar inte bara om trygghet och villkor. Matz Nilsson har inte en traditionell ordförandebakgrund, han har till exempel inte suttit i förbundsstyrelsen. De senaste elva åren har han varit utbildningschef i Malmö. Efter några år av internationellt arbete kom han tillbaka till skolan, som skolledare, Demokratiutveckling är en hjärtefråga. Jag tror starkt på att man ska använda andra kompetenser än sin egen. Det blir ofta väldigt framgångsrikt. Hans stora fritidspassion är cykling. Matz Nilsson, som är 51 år, tränar i en klubb i Malmö. Han cyklar gärna en runda på mil när det är helg! Hans fru Monika är lärare, och de har två vuxna döttrar. Margareta Edling styrelsen Erica Andrén, 36 år, gymnasierektor och ordförande i Värmlandsdistriktet, är i särklass yngst i den nya förbundsstyrelsen. Hon fick flest röster av alla i valet på kongressen. Åldern spelade säkert en viss roll, säger hon till Skolledaren strax efter kongressen. Vi går mot en generationsväxling och det är viktigt att styrelsen speglar medlemskåren. Många i min ålder kommer att bli skolledare framöver. Det har stor betydelse att det finns representanter som de kan identifiera sig med. Själv blev Erica Andrén rektor som 28-åring. Hon älskar sitt jobb och rekommenderar det ofta. Jag vill lyfta bilden av att vi har en väldigt bra skola. Det är en betydelsefull facklig uppgift att sprida Erica Andrén. Foto: ulf lodin kunskap om vad skolledararbetet innebär och vilka förutsättningar som krävs för att Sveriges viktigaste chefer ska kunna utföra sitt uppdrag, fortsätter hon. Vi är garanterna för att eleverna har en likvärdig och rättssäker skola. För att kunna vara det måste vi få bra arbetsförhållanden, löner som lockar de bästa till tjänsterna och uppdaterad fortbildning, säger Erica Andrén. Margareta Edling 6 skolledaren maj 2012

7 Det här är Sveriges Skolledarförbunds nya förbundsstyrelse : Bakre raden från vänster: Leena Nystrand, Daniel Söderberg, Ing-Britt Pousette, Ingela Fondin och Erik Nordahl. Främre raden från vänster: Erica Andrén, Matz Nilsson, Tom Haglund och Mats Olsson. Foto: ulf lodin Så här ser din nya styrelse ut Seger för Matz Nilsson Kritik mot geografisk snedfördelning Matz Nilsson, Skåne, blir ny ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Ingela Fondin, Stockholms stad, och Daniel Söderberg, Kronoberg, valdes till förste respektive andre vice ordförande. Kongressen gick emot valberedningens förslag då Tom Haglund, Västra Götaland, kom in i stället för Kurt Westlund, Skåne. styrelsen Valberedningen föreslog Matz Nilsson som ny förbundsordförande. Han är utbildningsdirektör i Malmö, har arbetat fackligt men inte suttit i förbundsstyrelsen tidigare. Ingela Fondin, skolledare i Stockholm och förbundsstyrelseledamot sedan 2009, föreslogs som ny förste vice ordförande. På kongressen fördes dock Ingela Fondin fram som ordförandekandidat. Eva Fors, ombud från Gävleborg, talade för henne. Det är dags för en kvinnlig förbundsordförande, menade hon. Det ska också vara en förbundsordförande som har aktuell erfarenhet av att vara rektor eller förskolechef, av fackligt arbete i nutid och av arbete i förbundsstyrelsen, sa Eva Fors. Förskolechefer säger ofta att de inte känner sig hemma bland alla akademiker och höga chefer i Sveriges Skolledarförbund, instämde Paul Alsén, Västernorrland. Om vi vill försöka bredda oss, är det inte så dumt att våga ta steget och välja en kvinnlig ordförande. Ann-Britt Palm, Skåne, argumenterade för Matz Nilsson. Vill vi vara ett offensivt förbund ska vi också välja den bästa kandidaten. Att han började sin bana som förskollärare är en styrka, sade hon. Kurt Westlund, Skåne, talade varmt om Matz Nilssons yrkesmässiga kapacitet och personliga egenskaper. Vårt förbund har inte råd att avstå från möjligheten att få honom som ordförande. Kongressen valde därefter Matz Nilsson till förbundsordförande med 49 röster mot 8. Ingela Fondin, som genast gratulerade sin motståndare med en blomma, blev förste vice ordförande. Daniel Söderberg, rektor och chef för vuxenutbildningen i Uppvidinge kommun, valdes till andre vice ordförande. Han har suttit i förbundsstyrelsen sedan Valberedningen betonade särskilt hans kunnande när det gäller IT-frågor och arbetsmiljö. Debatten om de övriga sex styrelseposterna handlade främst om geografisk snedfördelning. I valberedningens förslag till övriga ledamöter ingick Kurt Westlund, som liksom nyvalde ordförande Matz Nilsson, arbetar vid utbildningsförvaltningen i Malmö. Däremot fanns ingen kandidat från Västsverige, vilket flera ombud vände sig emot. Det avspeglar inte Sverige, sa Ragnar Larsson, Västmanland, och nominerade Tom Haglund, från VG1, som övrig ledamot. I den omröstning som följde fick Tom Haglund 42 röster och tog därmed plats som övrig ledamot på bekostnad av Kurt Westlund (27 röster). Till förbundsstyrelsen valdes också Erica Andrén, Värmland (56 röster), Ing-Britt Pousette, Västernorrland (46), Erik Nordahl, Västerbotten (46), Mats Olsson, Östergötland (46) och Leena Nystrand, Stockholms län (43). Till ordinarie revisorer valdes Kjell Sjöberg, Stockholms stad, Björn Ohlsson, Stockholms län och Janolov Simmons, VG 2. Margareta Edling maj 2012 skolledaren 7

8 nyheter/kongressen Vinsten ska tillbaka till skolan Förbundsstyrelsen förlorade kongressens hetaste fråga Efter invigningstal och middag var det dags för kongressen att ta beslut om motioner och förbundsstyrelseförslag. Kongressen sa ja till att den föreslagna höjningen av medlemsavgiften, ja till att se över förbundets organisation och fackliga utbildningar. Och att all vinst i skolan ska gå tillbaka till verksamheten. beslut Kongressdelegaterna skulle ta ställning till åtta förslag från förbundsstyrelsen och 32 motioner från medlemmar. Det blev ja till det mesta. Förbundsstyrelsens förslag att höja medlemsavgiften med 40 kronor per månad från den 1 juli i år accepterades rakt av. Kongressen gav också mandat till förbundsstyrelsen att, om det behövs, kunna höja avgiften ytterligare, upp till 20 kronor mer per månad, under kongressperioden (se de nya avgifterna i faktarutan). Flera av kongressens motioner handlade om att se över förbundets organisation, inte minst med tanke på stora förändringar som förskola och skola går igenom och vad det medför för skolledarrollen. Förbundsstyrelsen hade föreslagit att tillsätta en grupp som ska granska framtidens skolledarskap och utreda hur förbundet ska organiseras för att möta det. Kongressen höll med, men med tillägget att skolledarskapets behov också ska belysas i utredningen. Kongressombuden var också positiva till en översyn av de fackliga utbildningarna, till de smärre förändringarna som förbundsstyrelsen föreslagit för det utbildningspolitiska programmet och den yrkesetiska koden. Det utskott som behandlade det lönepolitiska programmet hade föreslagit en rad förändringar, och kongressens beslut blev att skicka med dessa till den nya förbundsstyrelsen att se över programmet ytterligare en gång. Den fråga som väckte lite mer debatt handlade om vinstdrivande skolor. Motionärerna från Skånedistriktet ville att förbundsstyrelsen skulle verka för att den vinst som uppkommer i ett skolföretag ska återinvesteras i verksamheten. Förbundsstyrelsen höll med i sitt svar på motionen, att huvuddelen av vinsten bör återinvesteras, men att det är rimligt att en mindre del av den tillfaller ägarna. Men det utskott som behandlade frågan var enig med motionärerna vinsten ska tillbaka i verksamheten. Det gynnar inte medlemsnyttan att ta ut vinster i fristående verksamheter, sade en av utskottsledamöterna, Rolf Bengtsson, Skåne. Men vi är inte emot friskolor, det finns många som drivs utan vinstintresse. Förbundsstyrelsens hållning fick stöd av Anna Ericsson från VG1, en av två representanter från den privata sektorn. Kravet på återinvestering av hela vinsten, kan uppfattas som ett avståndstagande till fristående skolor. Förbundsstyrelsen var inte helt enig när den vidhöll sitt sin uppfattning. Kurt Westlund, Skåne, hade en avvikande mening och tyckte bland annat att stora koncerner med vinstintresse inte har med skolan att göra. Han fick mothugg av Lars Flodin: Det handlar inte om vinst eller inte. Vi har många entreprenörer som driver bra verksamhet. Det handlar om kvalitet. Men Lars Flodin fick inte kongressens gehör för förbundsstyrelsens förslag. Med rösterna vann utskottets förslag all vinst ska återinvesteras i verksamheten. Skolinspektionens uppdrag var föremål för en omfattande motion från Skånedistriktet. Motionärerna krävde att dess roll också måste bli stödjande för reell skolutveckling och spegla skolans verksamhet på ett allsidigt sätt. Sveriges Skolledarförbunds lobbyarbete måste rikta sig mot regering och riksdag för att en förändring av inspektionens uppdrag kommer till stånd. Det utskott som behandlade frågan föreslog också att förbundet skulle göra ett uttalande i samband med kongressen med motsvarande innehåll. Vilket också förbundsstyrelsen ställde sig bakom liksom övriga kongressdeltagare. Så här lyder uttalandet: Skolinspektionens uppdrag ska förändras så att det blir ett stöd för reell skolutveckling och spegla skolans verksamhet allsidigt. Uttalandet publicerades under kongressens andra dag i ett pressmeddelande där också den nyvalde förbundsordföranden Matz Nilsson presenterades. Kerstin Weyler Fakta Medlemsavgifter Kategori Månadsavgift Yrkesverksam medlem som ej fyllt 63 år 320 kr Yrkesverksam medlem som fyllt 63 år 300 kr Delpensionerad medlem 230 kr Deltidssjukskriven medlem (efter sex månader) 230 kr Långtidssjukskriven medlem (efter sex månader) 155 kr Tjänstledig med föräldrapeng 155 kr Arbetslös medlem 70 kr Tjänstledig medlem utan lön 70 kr Pensionerad medlem 310 kr eller engångsbelopp kr En lysande framtid. Våra erfarna lärare utbildar gymnasieskolor och yrkeshögskolor inom el, automation och underhåll. Läs mer på teknikutbildarna.se 8 skolledaren maj 2012

9 Diplomutbildning med unikt mentorprogram Rätt kompetens för det pedagogiska ledarskapet Den här utbildningen vänder sig till dig som vill ta ytterligare ett steg i din rektorsroll, som vill utvecklas till en ännu bättre ledare och driva framtidens skola. Som vet att förnyelse och förändring är en förutsättning för att du, din skola och dina elever skall utvecklas. Som vill att en tydlig idé skall genomsyra verksamheten och att den idén skall lyfta organisationen och få dina elever att nå måluppfyllelse. Ur innehållet: Framtiden börjar nu. Hur ska din ledarroll utvecklas framöver? Förändring är inte längre ett val - att leda utifrån en idé Att skapa en hållbar organisation Den aktiva ledningsgruppen är nyckeln Med elevers kunskapsutveckling i fokus Effektiva strukturer för formativ skolutveckling Dessutom Vi matchar dina visioner med rätt mentor. En mentor med erfarenhet från förändringsarbete i framgångsrika företag/organisationer. Rektorn den pedagogiska ledaren är en ettårig högkvalitativ, diplomerad utbildning där det ingår ett unikt mentorprogram. Ta chansen att bygga på din rektorsutbildning med en utbildning som utvecklar dig till en pedagogisk ledare. Under ett års tid får du möjlighet att arbeta med ditt eget ledarskap, utveckla din verksamhetsidé och tillgodogöra dig kompetens och metoder för att leda och utveckla din skola. Kurstart oktober Beställ en kursinbjudan! Ring oss på eller anmäl dig direkt på Medlem i maj 2012 skolledaren 9

10 nyheter Det viktigaste chefsjobbet Utbildningsministern besökte Nordisk skolledarkongress Ni är en mycket, mycket viktig grupp. Utbildningsminister Jan Björklund ser ut över publiken i den stora K1-hallen i Svenska mässsan i Göteborg. Mer än tusen skolledare, samlade till Nordisk skolledarkongress, är nyfikna om nya besked ska komma från utbildningsministern. kongress Det är inte första gången som utbildningsministern inviger Nordisk skolledarkongress, det är ett prioriterat uppdrag för honom. Men för en gångs skull kommer han inte för att presentera en rad reformer. Det är som bekant redan gjort och, enligt ministern, den största reformperioden någonsin i svensk skola rullar på. Utan han har snarare kommit för att diskutera några av de frågor som kvarstår att lösa. Hur ser till exempel skolgången för ungdomar som kommer till Sverige sent under sin grundskoletid? Hur ska den utformas? Vi har en skolgång och läroplan som i princip är densamma sedan Går man i årskurs sex så förutsätts det att man gått sex år i svensk skola. Men vi har elever som börjar i svensk skola i årskurs sex eller sju, och som vi förväntar ska nå lika långt som andra elever när de slutar grundskolan. Några av de drygt tusen skolledare som besökte kongressen och lyssnade på Jan Björklund var Christin Peröjtz, Mjällby skola, Rosmarie Nordgren, Hörviks skola, och Boje Salomonsson, Bokelundsskolan alla Sölvesborg. Foto: johan wingborg Och när de inte gör det blir vi förvånade. Det finns anledning att finna nya former och kanske särskilda bestämmelser för dessa elever. Ska grundskolan förlängas, ska loven utnyttjas på ett annat sätt? Tiden för undervisning spelar roll, menade Jan Björklund. Han tog också upp ämnet svenska som andraspråk. Det är, menade han, två olika yrken att vara svensklärare för svensktalande elever och svensklärare för dem som inte har det som sitt modersmål. Ytterligare ett område som utbildningsdepartementet funderar kring är hur resultaten i skolan redovisas. En grundskola där endast 70 procent av eleverna når målen år från år, riskerar att väljas bort. När resultatet egentligen visar att skolan fått ta emot nyanlända elever hela tiden, med stora svårigheter att nå målen. Det är helt självklart att eleverna inte når målen på direkten, menade Jan Björklund. Han vill skapa en utvärdering på det här området av samma slag som det så kallade LUS, läsutvecklingsschema. Men hur det riktigt ska se ut och byggas upp vill utbildningsministern ha hjälp med. Han efterlyste synpunkter och idéer från den stora skolledarpubliken. Jan Björklund såg ytterligare några utmaningar för skolvärlden den närmaste tiden. Framför allt handlar det om läraryrkets attraktivitet (och i slutändan också skolledarjobbets attraktivitet). Det duger inte med en sökande per plats! Alla kommer ju in, också de med skrala studieresultat. Men det finns ett lysande undantag, menade ministern förskollärarutbildningen. När den fick tillbaka sin egen identitet i och med den nya lärarutbildningen, blev den återigen en intressant utbildning med fler sökande per plats. Lärarlönerna måste upp, det är centralt att lönediffrentieringen i kåren ökar, menade Jan Björklund som hoppas att de förslag till karriärvägar för lärare som regeringen kommer med förslag på, ska öka attraktiviteten och ge skolledare ett instrument att behålla duktiga lärare. Trots att gymnasieskolan också förändras är det många ungdomar som lämnar den utan fullständiga betyg. Det är bland dessa som arbetslösheten är som störst. Utbildningsministern har föreslagit att det ska bli möjligt att läsa kortare kurser för de elever som inte klarar gymnasiet. Det är bättre att lära sig något, än ingenting alls. Och jag hör inga motförslag från dem som är kritiska till mitt förslag, sa Jan Björklund. Vad vill han då göra för att höja statusen för skolledare, undrade en skolledare i publiken. Ni har samhällets viktigaste chefsjobb och det är ni som ska fixa det. Vi ställer höga krav till exempel på rektorsutbildning. Men ni måste också själva se till att skapa utrymme i era budgetar för att kunna utöka er stab med fler stödfunktioner. Jag är medveten om att det inte alltid är så lätt, men ni måste ta den diskussionen, sa Jan Björklund. Och rektorerna måste bli uppbackade av sina förvaltningar och huvudmän, och visst kan det bli gnäll i lärarrummet, men det här är viktigt, menade utbildningsministern. Kerstin Weyler ip åm la das jub spö glu vrä sny smo tvö try krån tvag I Wittingmetoden - är det dagliga arbetet direkt kopplat till läs- och skrivteori - utvecklar eleven alla aspekter av språklig medvetenhet - lär eleven sig att ständigt iaktta och utvärdera sitt lärande - identifierar och åtgärdar man svårigheter innan det blir problem Sommarkurs 6-10 augusti i Hälsingland. Frågor: sommarkurs@wittingforeningen.se Mer info: 10 skolledaren maj 2012

11 nyheter i korthet Över har gått lärlingsutbildning stockholm elever i 300 skolor. Så många har deltagit i den nya lärlingsutbildningen de första tre åren. Men många har hoppat av, visar Skolverkets första utvärdering av utbildningen. Så många som en tredjedel slutade de två första åren och av dem bytte de flesta till en traditionell yrkesutbildning. Knappt hälften av den första kullen fick ett slutbetyg efter tre år. De som slutförde sin utbildning var nöjda och hälften av dem erbjöds anställning efter skolan. Chefer årets tema i Almedalen stockholm. Chefer är årets tema för Sacos aktiviteter i Almedalen i sommar. Ett välkänt tema för Sveriges Skolledarförbund. I sommar kommer förbundet att arrangera ett seminarium med tema (förstås) chef i skola och förskola. Utgångspunkten är bland annat den undersökning som redovisades på kongressen, se artikeln här intill. En av fem skolledare har nyligen bytt jobb Var femte skolledare har bytt jobb det senaste året. Det visar en ny undersökning från Sveriges Skolledarförbund. Men med mer förtroende och tillit skulle flera av dem stannat kvar på sitt jobb. undersökning Sveriges Skolledarförbund har frågat nära tusen av sina medlemmar i den kommunala sektorn om de bytt jobb den senaste tiden. Runt en femtedel har bytt ansvarsområde sedan i fjol. Förbundets löneenkät till den privata sidan, där en liknande fråga ställdes, visade att omsättningen där är lite mindre, 17 procent. De flesta som bytt jobb har förstås gjort det för att gå vidare i karriären, till ett bättre erbjudande. Men många svarar att jobbbytet har berott på omorganisation i kommunen eller att man inte varit nöjd med arbetsvillkor och lön. Arbetsbördan är för stor, ansvaret orimligt i förhållande till de resurser som står till buds, och att lönen och ersättningen inte står i paritet med den insats man förväntas göra. Men hade arbetsgivaren varit beredd på att diskutera den frågan, hade flera övervägt att inte sluta sitt jobb.» lönen och ersättningen inte står i paritet med den insats man förväntas göra.» Tillit och förtroende från arbetsgivarens sida brister. Stöd, uppbackning och förtroende från förvaltningsnivå saknas. Flera svarade att de kände sig osedda, utsatta och ibland kringskurna av sina egna chefer. Med bättre samarbetsklimat hade fler stannat. Att byta chef för en verksamhet vart femte år, och till och mer oftare, är en alltför kort tid för att kunna genomföra långsiktiga förändringar, menar Sveriges Skolledarförbund. Utvecklingsarbetet tappar fart och organisationen riskerar en instabilitet. Undersökningen, Långsiktigt ledarskap, finns i sin helhet på skolledarna.se och presenterades på förbundets kongress. Kerstin Weyler nyhet! Unikt verktyg för färdighetsträning, stöd och planering i matematik Fristående stöd- och inlärningsmaterial som säkrar basfärdigheterna Ger en tydlig överblick över var eleverna/klassen/skolan står kunskapsmässigt i matematik Lättanvänt, effektivt och individanpassat Mattesmart är ett nytt, digitalt verktyg som hjälper dig att följa kunskapsutvecklingen i klassen och på skolan och gör det möjligt att individanpassa färdighetsträningen till varje enskild elev. Mattesmart är ett uppföljningsmaterial till Skolverkets Diamantdiagnoser. Med Mattesmart Planering tar skolan och arbetslaget enkelt fram en strukturerad planering för undervisning i matematik. Mattesmart Planering utgår från Lgr 11, och omfattar allt från centralt innehåll och syfte till förmågor och problemlösning. Mattesmart är skapat av Wiggo Kilborn och Madeleine Löwing i samarbete med Gleerups. Wiggo Kilborn är lektor i matematik och Madeleine Löwing är Filosofie Doktor i Matematikdidaktik och verksam vid Göteborgs Universitet. Båda har mångårig erfarenhet av lärarutbildning och skolforskning. Vill du veta mer? Kontakta oss gärna eller läs mer på gleerups.se Catarina Hansson, läromedelsutvecklare, catarina.hansson@gleerups.se Maud Ejenstam, affärsområdeschef, maud.ejenstam@gleerups.se Gleerups kundservice info@gleerups.se 191x120_Mattesmart.indd :01 maj 2012 skolledaren 11

12 nyheter Kommunala politiker bromsar Nedslående rapport om kommunalt huvudmannaskap Den statliga målstyrningens väg genom den kommunala politiska nivån och ned till rektor är en väg med förhinder, enligt en rapport från Skolverket. Ansvaret för att eleverna når målen läggs av kommunpolitikerna på rektor oavsett hur resurserna ser ut. huvudmannaskap 1 I rapporten Kommunalt huvudmannaskap i praktiken tecknar Skolverket en ganska pessimistisk bild av hur styrningen av det svenska skolsystemet fungerar från den statliga styrningen med framför allt mål och ner till skolorna, via den kommunala politiska nivån och förvaltningsnivån. Man har intervjuat kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, nämndordförande, kommunchef och förvaltningschef i åtta kommuner, så bilden behöver inte vara generell. Det som ändå är samstämmigt mellan dessa åtta kommuner är att kommunfullmäktige och även kommunstyrelsen ofta uppfattar de nationella målen som visioner, inte som konkreta mål som de själva med förvaltningens och rektorernas hjälp ansvarar för att de uppnås. De ekonomiska medlen delas ut efter gamla och rätt ogenomtänkta schabloner, som rektor har väldigt lite inflytande över. Medel differentieras inte systematiskt efter behov, för man kan ju inte dra ner på medlen till skolor som fungerar bra. Den kommunpolitiska ledningen vet oftast väldigt lite om skolan och har inte heller ambitionen att sätta sig in i skolfrågorna. Skolverksamheten betraktas som så komplicerad att det är bäst att överlåta ansvaret till rektorer och lärare. För kommunpolitikerna känns uppdraget och ansvaret väldigt otydligt. Kommunalråden beskriver mycket riktigt att de har mindre med skolsektorn att göra än med andra kommunala sektorer (se också fotnot). Fullmäktige beskrivs som en transportsträcka bara för beslut»den kommunpolitiska ledningen vet oftast väldigt lite om skolan.» som redan är fattade i kommunstyrelsen och nämndens uppgift på skolområdet förväntas vara att hålla budget. Kvalitetsredovisningar och andra underlag från förvaltningschef eller nämndordförande har svårt att hitta mottagare i kommunledningen. Än svårare blir det när det gäller återkoppling från skolnivån. Och där står rektorerna med det nationella ansvaret för en pedagogisk organisation som ska ta eleverna till målen men med godtyckliga eller otillräckliga förutsättningar. Dessutom, påpekar man i rapporten, abdikerade staten till en början efter alla skolreformer som trädde i kraft i och med och efter kommunaliseringen. Skolverket skulle ju inte kliva över kommungränsen. Söker du kunskap om våld? NCK:s kunskapsbank samlar en stor mängd kunskap och forskning om områdena mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Den vänder sig i första hand till dig som möter våldsutsatta personer i ditt arbete. I NCK:s kunskapsbank kan du få en snabb överblick över ett ämne men också lästips och möjlighet till fördjupning. Vi har samlat publikationer från myndigheter, utbildningsmaterial och nyskrivna texter om exempelvis barn som upplever våld i familjen, särskild utsatthet och kommunernas ansvar. Dessutom presenteras över 100 forskare och deras projekt. Välkommen till NCK:s kunskapsbank! Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet arbetar på uppdrag av regeringen med att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen skolledaren maj 2012

13 Kommunerna har, visar det sig, ofta en egen uppsättning mål som i praktiken ersätter de nationella styrdokumentens mål. Det som blir normgivande är riksgenomsnittet och andra jämförelsetal som återfinns i SKL:s Öppna jämförelser. De nationella minimimålen kommer i skymundan och kvantitativa mål ersätter de kvalitativa. Som kommunchef tittar jag inte på läroplanen utan på nyckeltal, säger en kommunchef. En förvaltningschef berättar att det tagit lång tid för hans nämnd att fatta att de faktiskt inte behöver fatta beslut som redan är nationellt fattade. KERSTIN LÖÖV Fotnot: Kommunpolitikerna har enligt en doktorsavhandling 2009 av Tina Kankkunen, Stockholms universitet, betydligt mer kunskap om och direktkontakt med den tekniska förvaltningen och dess behov. Där kan politikerna till och med hjälpa till med prioriteringar i verksamheten. SKL kritiskt: Rapporten ger en för mörk bild Från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har rapporten Kommunalt huvudmannaskap i praktiken kritiserats för att ge en för pessimistisk bild av hur styrningen av skolan fortplantar sig på de kommunala nivåerna. huvudmannaskap 2 Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen inom SKL och ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sollentuna kommun, menar att intervjuer med skolpolitiker och förvaltningschefer i åtta kommuner är alldeles för lite för att dra de slutsatser som Skolverket gör i sin rapport. Hon tycker dessutom att det är ett problem att lagstiftningen rundar kommunerna och riktar sig direkt till rektor. Då finns en risk för att beslutsordningen blir otydlig. Däremot anser hon att det är livsviktigt att kommunpolitikerna efterfrågar kunskapsresultat. Det gör man i framgångsrika skolkommuner. w Kan skolpengsprincipen göra det svårare att fördela resurser efter behov? Det finns inget stöd för att det skulle försvåra resultaten i skolan. Däremot bör det finnas någon form av kompletterande»ett problem att lagstiftningen rundar kommunerna.» Maria Stockhaus. socioekonomiskt grundad fördelning. Maria Stockhaus tycker också att rektorerna själva bör bli mer aktiva i sin kommunikation med kommunpolitikerna. Och har de behov av administrativ avlastning måste de själva signalera om det. Något magiskt trollspö för hur kommunerna ska leva upp till de nationella målen för skolan ser hon inte och ett återförstatligande är helt orealistiskt, menar hon. Men fokus för både rektors ledarskap och för vad kommunledningen ska efterfråga måste vara kunskapsresultaten. Kerstin Lööv Vill du vara rektor för Sveriges bästa Montessoriskola? Vi har en väldigt fi n skola. Men vi har ett ännu fi nare mål; att bli Sveriges bästa Montessoriskola. Det är säkert ruskigt svårt att nå dit, men vi har ändå den ambitionen. Vi vill nämligen vara bäst, för våra barn och för framtiden. Och nu söker vi alltså den som skall leda det arbetet. En visionär, humanistisk och dynamisk ledare. Någon vars ledarskap bygger på tilltro och tillit människor emellan. Någon med god analysförmåga, någon som är kreativ och vill föra en dialog med elever, skolans anställda, föräldrar och styrelsen. Någon med organisationsförmåga, helhetssyn och strategisk talang. Någon som förmår att stimulera till gott lagarbete, är förtrogen med lagar och avtal som styr en skolverksamhet, som har genomgått rektorsutbildning och som förstår och tror på Montessoripedagogikens förtjänster. Vi söker Sveriges bästa rektor. Skicka ett personligt presentationsbrev och ditt CV till Eva Römbo, ordförande i stiftelsens styrelse, senast den 1 juni Mail: eva.rombo@gmail.com eller per post: Eva Römbo, Montessoriskolan Casa, Herrgårdsgatan 15, Göteborg. Vi vill att du börjar tidigt under höstterminen Har du frågor är det bara att maila till Eva Römbo. Besök också gärna vår hemsida: Montessoriskolan Casa är en ej vinstutdelande fristående skola belägen i Bö Herrgård, centralt i Göteborg. Huvudman är stiftelsen Casa dei Bambini. Våra barn och elever kommer från olika stadsdelar i Göteborg och även från våra kranskommuner. Vi erbjuder förskola och skolverksamhet för barn mellan 3 16 år. Skolans pedagogiska grundidé vilar på Montessoripedagogiken, forskning och beprövad erfarenhet. Just nu går det 225 elever på skolan. I personalen ingår 35 personer. maj 2012 skolledaren 13

14 kunskapsskolan Tydliga mallar på Kunskapsskolan Mer tid för pedagogik Förutsättningarna för ledarskap är en central skolfråga. Många rektorer står i en korseld av krav, med knappt om tid för kärnan i uppdraget. Att ge mer tid för pedagogiken genom att avlasta rektorerna är en bärande tanke inom Kunskapsskolan. Följden blir också vissa begränsningar i rörelseutrymmet. text margareta edling foto magnus hartman Att vara elev i Kunskapsskolan skiljer sig på flera sätt från att gå i kommunal skola. Pedagogiken innebär individualisering av både arbetstakt och krav. Vissa ämnen läser eleverna i steg, andra i ämnesövergripande kurser. Mål, uppgifter, läromedel och material finns på webben. Lärarna har en mer utpräglad handledarroll än kommunanställda kolleger och jobbar 40-timmarsvecka. Men hur är det att vara rektor, då? Vilka tankar styr synen på ledarskap? Skolledaren har pratat med Sofie Lindén, pedagogik- och utvecklingschef i Kunskapsskolan. En skillnad är, anser hon, att rektorerna får mer utrymme att ägna sig åt pedagogiska frågor därför att administrationen till stor del är samordnad. Rektorerna hos oss behöver inte uppfinna hjulet själva varje gång. Vi vill hellre att de ska lägga kraften på att höja den pedagogiska kvaliteten och på att hålla nära kontakt med elever och föräldrar. Hon beskriver Kunskapsskolan som ett kedjeföretag, med tydliga gemensamma ramar för hur arbetet ska gå till. Kännetecknande för kedjeföretag är just det överordnade konceptet. Butiker inom till exempel H&M eller Ikea är rätt lika var än i världen de ligger. Rektorer i Kunskapsskolan har budgetansvar och ansvar för omkring 30 medarbetare. Över sig har de en regionchef, som ska följa upp och stötta i frågor som rör till exempel ekonomi och rekrytering. I toppen finns vd. För övergripande frågor kring ekonomi, personal, marknadsföring, it, teknik och pedagogik har koncernen gemensamma centrala staber. De stöder skolorna i praktiska frågor och i att utvärdera, utveckla och följa upp. Allt för att rektorer och lärare ska kunna koncentrera sig på kärnverksamheten, säger Sofie Lindén. Fakta Kunskapsskolan»Vi vill hellre att rektorerna ska lägga kraften på att höja den pedagogiska kvaliteten.» w Kunskapsskolan har 25 grundskolor, åtta gymnasieskolor, en resursskola och två kunskapsgårdar i Sverige. Sammanlagt omkring elever och 900 medarbetare. w Nyligen har tre skolor etablerats i England och en i USA (New York). w Kunskapsskolan i Sverige AB ägs av Kunskapsskolan Education Sweden AB, där Peje Emilsson (Kreab Gavin Andersson) och Investor är huvudägare. Enligt företagets egen uppgift återinvesteras vinsterna i verksamheten. Det finns även modeller och nyckeltal för skolornas mötesstruktur, interna rollfördelning, datortillgång och klassrumsstorlek. Även för lärartäthet och kurslitteratur finns mallar. De är rekommendationer, poängterar hon. Metoder och verktyg är utformade för att matcha det pedagogiska koncept som vi har valt. Om alla jobbar åt samma håll får vi mycket större kraft framåt. Men rektorn kan ta upp diskussioner med regionchefen om att avvika från nyckel talen på grund av situationen på skolan. Tycker rektorn och lärarna exempelvis att litteraturen i svenska inte är optimal för lärandet får de väcka den frågan. Det kanske är flera som tycker det, så att det är dags att byta böcker. För åtgärdsplaner, likabehandling, arbetsmiljö och andra frågor har Kunskapsskolan också modeller. Själva arbetet måste göras utifrån lokala förutsättningar, och det är rektorn som fattar besluten, men staben kan bistå med en mängd tips och idéer, beskriver Sofie Lindén. Centraliseringen skulle kunna krocka med vad styrdokumenten säger om rektorns roll, ansvar och befogenheter. Men Kunskapsskolans jurist håller koll på att det inte händer, säger hon. Ansvaret för driva pedagogiska frågor på skolan ligger på rektorn. 14 skolledaren maj 2012

15 Sofie Lindén är pedagogik- och utvecklingschef i Kunskapsskolan. maj 2012 skolledaren 15

16 kunskapsskolan Men om en rektor har valt att jobba hos oss, och har fått pedagogiken noga beskriven för sig, vore det konstigt om man plötsligt valde att börja göra något helt annat. Vi är tydliga, både utåt och inåt, med delarna i det koncept vi erbjuder. De så kallade PH-samtalen, 15 minuter per vecka mellan elev och handledare, är till exempel inte förhandlingsbara. Det är den innersta kärnan i vårt koncept. Tar man bort PHsamtalen så är det inte Kunskapsskolan längre. Att alla kan starta där de befinner sig, sätta sina egna mål och utvecklas i sin egen takt är en annan jätteviktig ursprungstanke. Den skulle vara svår att rucka på. Så fungerar det i alla friskolor som har en speciell profil, menar Sofie Lindén. Det har dock aldrig hänt att en rektor velat göra drastiska förändringar, däremot att skolor börjat dra åt ett oönskat håll. Om rektorn börjar säga att alla elever alltid måste göra samma sak och vara färdiga samtidigt skulle vi behöva föra en diskussion om varför, och sätta in stöd. Det kan handla om att lärarna är stressade, för att något inte fungerar. Då är det lätt att tro att allt blir bättre bara vi får tydligare yttre ramar för eleverna. Kunskapsskolans rektorer träffas regelbundet i olika konstellationer, till exempel på det som kallas Pedagogiskt forum. Där lyfter vi pedagogiken och försöker hålla organisationsfrågorna borta. Rektorerna delar med sig av bra lösningar för att höja kvaliteten på undervisningen. De har väldigt mycket att ge varandra och oss i staben. Hon tycker att de är duktiga på att fördjupa sig i frågor om pedagogisk kvalitet. Diskussioner om exempelvis hemkunskapsämnet handlar inte främst om klocktimmar, utan om hur rektorer kan identifiera kvalitet i undervisningen och stödja en positiv utveckling. En annan styrka ligger i rektorernas förmåga att sätta upp kvalitetsmål, följa upp dem och analysera eventuella avvikelser, beskriver hon. Våra rektorer väntar inte och ser hur det blir. De ligger steget före. I gemensamma frågor som rör undervisningen, som nu skollag, betygssystem och läroplaner, har den pedagogiska avdelningen en nyckelroll. Det blir en trygghet för rektorerna att veta till exempel att den nya läroplanen är integrerad i vårt arbetssätt. Rektorn behöver inte själv driva en implementeringsprocess som, om jag tolkar Skolverket rätt, kan bli långvarig. I rekryteringen letar företaget efter entusiastiska personer, med ett lokalt kontaktnät och en känsla för att det är viktigt att elever och föräldrar är nöjda. Ungefär hälften av rektorerna har rekryterats externt. De öviga har varit lärare och ofta fångats upp av Kunskapsskolans eget traineeprogram. Det finns även en intern karriärväg för lärare som inte vill bli chefer. De gör att de som satsar på rektorsarbetet har gjort ett medvetet val, vilket jag tror är jättebra, säger Sofie Lindén. «Rektor/Chef att hyra och/eller rekrytera! Kompetenta skolledare/chefer att hyra och/eller rekrytera Kortare eller längre tid i hela Sverige! Kontakta: Tel , info@kunskapsbolaget.se Vi arbetar med: Chef att hyra, Finansiering, Kompetens- och Verksamhetsutveckling utvecklar ledare och organisationer Det är som att driva ett eget företag Finns det några viktiga skillnader mellan att vara rektor i Kunskapsskolan och att vara det i en kommunal skola? Skolledaren frågade fyra rektorer inom Kunskapsskolan. text margareta edling Kerstin Larsson, Kunskapsskolan, Uppsala: Jag är väldigt ny på det här jobbet, men visst finns det skillnader. Kunskapsskolan är en konceptskola och du har inte lika fria händer som pedagogisk ledare. Du kan inte säga som i en kommunal skola: Nu jobbar vi så här i stället! Det är en styrd organisation, vilket samtidigt också är ett stöd. För informationsmöten finns till exempel en färdig mall som alla använder. Det är bra, men också mindre fritt. Det går fort att få svar från den centrala administrationen på olika frågor och framför allt vet jag vem jag ska vända mig till. Samtidigt har jag mindre av stödpersonal på själva skolan. Så småningom tror jag att jag kan ägna mig mer åt frågorna på min skola än vad jag kunde som kommunal rektor. Bristande tid för den egna skolan är ett stort problem i kommunen. Anders Danielsson, Kunskapsskolan, Örebro: Man är mycket närmare verksamheten här och beslutsvägarna är mycket snabbare. Du sitter mitt i verksamheten och alla ungar vet vem du är. Jag jobbar också mycket närmare lärarna, med pedagogiska frågor, än som kommunal rektor. Lärarna är motiverade. De flesta har, liksom jag själv, valt skolan utifrån det pedagogiska konceptet. Fredrik Hellsten, Kunskapsgymnasiet, Göteborg: Å ena sidan är mandatet mindre än i kommunen. Rektorn har mind re möjlighet att påverka arbetssätt och innehåll i undervisningen, i och med att pedagogiken definieras centralt. Å andra sidan är mandatet större i fråga om hur du väljer att lägga upp verksamheten. Så länge du uppfyller lagkraven kan du organisera elevhälsa, lokalvård och övriga stödfunktioner som du vill. Det är mer som att driva ett eget företag. Fokus ligger tydligare på att följa upp kunskapsresultat och nöjdhet hos elever och föräldrar, och stödet i kvalitetsarbetet är bra. Fokus på intäkter är gemensamt för alla friskolor, det handlar om vår överlevnad. Elisabet Hjelm, Kunskapsskolan, Fruängen: Jag känner faktiskt inte att det är så stor skillnad. Vi har ett huvudkontor som hjälper oss, som kommunalt anställd har man en förvaltning. Alla rektorer har en budget att hålla. Den största skillnaden är nog att det är mera fokus på resultat här. Jag vet på individnivå vilka elever som riskerar att inte bli godkända och vilket stöd som behövs. Organisationen är också mer flexibel. Det går ganska snabbt att göra förändringar, även om det är mitt i ett läsår. I en kommun kan det vara svårare att styra om skutan. «16 skolledaren maj 2012

17 Derivat, franska verb och en massa långa förklaringar om varför gympapåsen är kvar hemma. Tack för att ni tar hand om våra ungdomar. Ni gör ett fantastiskt jobb, och det försöker vi göra för er också. För vi är pensionsbolaget för dig som jobbar inom kommun- och landsting. Vår uppgift är att se till att du får en så trygg och bra pension som möjligt. De pengar som din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension ger dig till exempel en pension med garanterad ränta. Vi har branschens lägsta avgifter *. Och vi har under de senaste fem åren haft högst avkastning bland jämförbara pensionsbolag **. Vi försöker också ta hand om dina pensionspengar med omtanke om människa och miljö. Något som bland annat gjort att vi blivit utsedda till branschens mest hållbara företag av Sustainable brands. Du kan läsa mer om din pension på eller höra av dig till oss om du har några frågor. Om inte annat, ha en bra dag på jobbet. * Avser traditionell pensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. ** Branschsnitt, källa: Försäkringsförbundet och Finansinspektionen. Avser traditionell pensionsförsäkring i jämförbara bolag. maj 2012 skolledaren 17

18 förskolan han tog ut kompassens inriktning Nyköping är lite höljt i dis, men utsikten från förskolan Kompassen är slående. Här byggs det nya hus så det knakar och i förskolan ska barn växa till självständiga och starka individer. Text Kerstin Weyler foto magnus hartman Boinykoping.nu och bilder på spatserande pensionärer, men också lekande barn vid hav och klippor, dyker då och då upp på annonstavlor i Stockholm. Budskapet är helt klart, här i förorten (nästan) till Stockholm finns lugnet men också framtidstro bostadsbyggandet ökar kraftigt. På väg söderut från stadskärnan mot Oxelsund håller tidigare jordbruksbyggd på att bebyggas. Alldeles i närheten av en campingplats finns den nybyggda förskolan Kompassen. Förskolechef är Magnus Pettersson. Han fick möjlighet att organisera förskolan från början för ett år sedan. Ett beslut togs tidigt: De tänkta avdelningarna blev i stället tre hemvister och förskolan har gemensam matsal. Det finns också utrymme för en ateljé och en stor samlingssal med en liten scen.»det är i förskolan där de verkligt stora förändringarna i skolvärlden skett.» När Magnus Pettersson fick erbjudande att bli förskolechef för Kompassen var det lite av att komma hem. Jag brinner för förskolan, det är där jag hör hemma. I utbildningsvärlden har han arbetat i drygt 20 år. Först som förskollärare, därefter som lärare i grundskolan. Han var inte behörig lärare för grundskolan, så när ett erbjudande om en biträdande rektorstjänst, med bland annat ansvar för elevvård, dagbarnvårdare, förskoleklass och fritidshem, blev ledigt, sökte han den. Det var verksamheter som är var väl förtrogen med. Han arbetade i två och ett halvt år som biträdande rektor. Sedan i mars 2011 är han förskolechef på Kompassens förskola. Det är i förskolan där de verkligt stora förändringarna i skolvärlden skett, menar Magnus Pettersson. Det har hänt så mycket i förskolan de senaste tio åren, det är inte längre bara omsorg. När barnen skolades in här på förskolan, blev föräldrarna förvånade att vi gjorde så mycket. En grundbult i verksamheten på Kompassen är barns inflytande. Det är inte bara en vision utan ett inflytande på riktigt. Barnen ska vara med och välja och påverka själva. Ett exempel är utevistelse. Barnen går ut när de själva vill. Och när vi kommer till förskolan en tidig förmiddag är det bara en liten kille ute. Han och Niklas Notheus barnskötare, leker intensivt tillsammans. De andra barnen är inomhus. Delaktighet och inflytande är vår modell, det är så vi vill att barnen ska ha det, säger Magnus. Det här är en fråga som kommer upp när förskolan möter grundskolan. Barnen som kommer från förskolan, möts inte alltid av samma inställning när skolan tar över. Det är inte alltid lätt för barnen som lärt sig att påverka sin dag, att stå på sig när de kommer till skolan, säger Magnus Pettersson. Vi har en dialog med skolan om det här, men det är inte barnen som ska ändra sig. Tvärtom, menar Magnus Pettersson, förskolan sår små frön om barns delaktighet i skolans mylla. Det krävs kraft och idoghet att se till att också förskolans frågor på ett naturligt sätt kommer in det 18 skolledaren maj 2012

19 magnus vill locka fler män till yrket Magnus Pettersson tillhör en mycket liten chefsgrupp i vårt samhälle manliga förskolechefer. Enligt Skolverkets statistik från 2011 fanns det 455 manliga förskolechefer i kommunal verksamhet, cirka 11 procent av samtliga förskolechefer. I enskild verksamhet fanns totalt 186 män, en lägre andel av samtliga förskolechefer, sex procent. Manliga förskolechefers andel är dock större än om man till exempel tittar på antalet manliga förskollärare. I kommunal verksamhet fanns det förra året förskollärare, av dem var 979 män, eller 2,7 procent. I enskild verksamhet fanns förskollärare, varav 234 var män, en något högre procentandel 3,6 procent. Magnus Pettersson gick sin förskollärarutbildning för 20 år sedan, precis då debatten om män i förskolan startade. Många män i hans klass hoppade av utbildningen. Nu lobbar han för att den vikarierande barnskötaren Niklas ska satsa på en förskollärarutbildning. w Vilka är dina argument? Det är ett mycket givande jobb. Du får en positiv kontakt med barnen. Du får jobba nära kolleger och utveckla dig själv. Det är också ett sunt jobb! Du kan vara utomhus mycket. Killar behöver prova! «Måns Wirs, Matilda Hellberg och Catharina Nilhed arbetar tillsammans på Kompassens förskola. Enstaka dagar och kvällar finns bara att tillgå. Det är en stor brist i förskolan, säger Magnus. Vi träffas alla en gång i veckan, klockan till Men vem orkar egentligen då? Det finns fåtaliga tillfällen att hinna diskutera klart, de dagsaktuella frågorna får lösas under hand. kom naturligt in i det samtalet. För sin egen del menar Magnus Pettersson är tillhörigheten i en grupp med andra förskolechefer och en utvecklingsledare viktig. Han delar ett kontor på en skola i närheten med dem. Att ha kolleger med samma uppgifter är betydelsefullt. övergripande utvecklingsarbetet. Nyköpings kommun har sedan länge ett utvecklingsprojekt för grundskolan. Nu finns ett också för förskolan. Men det skedde inte utan att förskolecheferna låg på, menar Magnus Pettersson. Den stora skillnaden mellan att vara chef i skolan och i förskolan är möjligheten att samla all personal. Magnus Pettersson, Kompassens förskolechef och Pelle Alm delar förtjusningen med lego. Samtidigt fanns det en stor beredskap hos personalen på Kompassen att ta emot de nya förändringarna i skollag och läroplan. Inför starten av förskolan hade man gemensamt satt igång en pedagogisk debatt med utgångspunkt från boken Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet av Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson. Den nya läroplanen och skollagen Ett annat användbart nätverk är det Magnus Pettersson har med sig från rektorsutbildningen. Han gick den gamla utbildningen 2009 i Uppsala. I maj ska kursdeltagarna träffas igen i Västerås. Men den nya fortbildningen för rektorer, rektorslyftet får vänta. Nu är uppgiften att få förskolan att fungera på det sätt han vill. «maj 2012 skolledaren 19

20 Unik gruppförsäkring för skolledare! Skyddar både hemma och på jobbet! Tack vare Ifs samarbete med Sveriges Skolledarförbund kan vi erbjuda dig som medlem en förmånlig gruppförsäkring i ett färdigt paket. Med gruppförsäkringen får du och din familj ett ekonomiskt skyddsnät om vardagen skulle förändras till följd av en skada, sjukdom eller olycka. Försäkringen gäller dygnet runt och om du vill kan den utökas med högre belopp eller ytterligare försäkringar. Kom ihåg att du dessutom får 15 % medlemsrabatt på vår hemförsäkring! Skulle du råka ut för något kan du räkna med att du får en skadehantering som den borde vara. Vi får i snitt 4,5 av 5 i betyg av kunder som råkat ut för en skada. Läs mer om din unika gruppförsäkring på eller ring I samarbete med: 20 skolledaren maj 2012