Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering"

Transkript

1 EN SKRIFT OM ETNISK OCH RELIGIÖS DISKRIMINERING Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering DO arbetar för mänskliga rättigheter Ingen ska få trampa på mina barn Jag skulle bara vilja veta 1 varför

2 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1 Ett gemensamt ansvar Respekt för mänskliga rättigheter ligger i allas intresse. Det är samma lagar som skyddar muslimer, kristna och judar från att bli diskriminerade på grund av sin religion. Dessa lagar skyddar oss också från att bli diskriminerade på grund av vår etniska tillhörighet, det vill säga för att vi är greker, araber, somalier, romer, samer, svenskar och så vidare. Det enda sättet att garantera sina egna mänskliga rättigheter är att skydda alla andras. Det är vårt gemensamma ansvar. Det är din rättighet att inte bli diskriminerad och det är din skyldighet att inte diskriminera. Här kan du läsa om diskriminering och om vad Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kan göra för att stödja dig som blivit diskriminerad. Du får också möta Linda och Fatima som vänt sig till DO för att få möjlighet till upprättelse. Vi hoppas att den här skriften ska ge en tydligare bild av vad diskriminering är. Och uppmuntra dig att aldrig acceptera en kränkning utan att alltid anmäla det du upplever som diskriminerande. En anmälan kan förändra en människas liv flera anmälningar kan på sikt förändra ett samhälle. 2 3

3 DO arbetar för mänskliga rättigheter Alla människor är födda lika och har samma rättigheter och skyldigheter. Det kallas för mänskliga rättigheter. Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet. Ingen ska behandlas annorlunda på grund av sin etniska eller religiösa tillhörighet. Sverige har flera lagar som skyddar de mänskliga rättigheterna. De svenska lagarna är en följd av att Sverige tillsammans med andra länder skrivit under avtal inom ramen för FN, EU och andra internationella organ. Om man trots det blir diskriminerad, har man möjlighet att få upprättelse och skadestånd. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) är en myndighet. Vi ska arbeta för att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inte ska finnas i samhället. DO stödjer dig som blivit diskriminerad så att du kan ta vara på dina rättigheter. Vi bevakar att lagar mot diskriminering följs och informerar och utbildar om diskriminering. Det är alltså oss du kan kontakta när du känner att du blivit kränkt eller orättvist behandlad. Få säger att de är rasister. Få kräver att alla ska ha samma religion. Men ändå har vi stora problem med kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Varje dag blir människor i Sverige diskriminerade för sin etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Är du en av dem som blir kränkt? Är du en av dem som diskriminerar? Eller är du en av dem som tyst står bredvid och ser på? Ingen vill nog tänka på sig själv som diskriminerare. Eller som diskriminerad. Det är en del av problemet. Vi är så upptagna med att försvara och rättfärdiga vårt och andras beteende att vi inte tänker efter. Så vana vid att bara göra eller ta emot, att inte ifrågasätta eller klaga. Men att säga ifrån är en förutsättning för mänskliga rättigheter. Genom att ställa upp för andra försvarar jag också mina egna rättigheter. Genom att kämpa för mig själv försvarar jag andras rättigheter. 4

4 Ingen ska få trampa på mina barn Linda hade lovat sin äldste son en rolig eftermiddag på hotellets badanläggning. Bebisen var hos mormor och nu skulle sonen äntligen få ha de vuxna för sig själv i några timmar. Men det blev inget bad. Linda är 25 år, har man och två barn. Hon arbetar som telefonförsäljare åt ett riksförbund i Gävle. För ett år sedan blev Linda utsatt för diskriminering. Det hände när hon skulle besöka en badanläggning på ett hotell. Jag hade varit där tidigare, men det var första gången min son var med. Han var tre år då och blev eld och lågor när han såg de andra barnen plaska omkring i bassängerna. Men när vi skulle betala inträde blev det stopp. De vägrade att släppa in oss! Varför? Det undrade vi också, men de svarade bara vi får inte släppa in er. Hur reagerade din son? Han blev fruktansvärt besviken, jätteledsen. Han förstod inte alls varför han plötsligt inte skulle få bada. Vi hade ju lovat att han skulle få göra det. Som alla andra, fast ändå inte Linda är som vilken småbarnsförälder som helst. Ändå skiljer sig hennes situation från många andras. Hon och hennes familj är finska romer. Det jobbigaste med att vara rom är att man hela tiden måste tänka så mycket på hur man beter sig. Man måste alltid vara perfekt, alltid lugn och trevlig, oavsett vad som händer, så att folk förstår att vi är lika normala och civiliserade som alla andra. Linda behöll lugnet och bad om att få en förklaring. Då fick hon prata med chefen för badanläggningen. Han förklarade att hotellet haft problem med romer och de kunde därför inte släppa in familjen. Han medgav att det kunde vara olagligt men tyckte att det var viktigare att värna om hotellets gäster. Att vara romsk barnfamilj i Sverige innebär inte bara att man inte får bada på hotellets badanläggning. Det kan också innebära att man till exempel måste betala i förskott när man går på restaurang, berättar Linda. Och att man ofta får en butikskontrollant efter sig när man går in i en butik för att handla mat. När det gäller det sistnämnda, att handla mat, har Linda ett knep. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. I stora butiker håller jag mig alltid i mittgången, tar långsamt ner en sak från hyllan och lägger i korgen. Sedan tar jag nästa sak och nästa. Väldigt långsamt, så att alla kan se att jag inte stoppar något under kjolen. Linda suckar. Men ibland, när jag går in i en butik och de genast hänger mig i hälarna, så kan jag bli ganska irriterad. Då smyger jag runt lite. Det brukar räcka för att de ska bli nervösa. Linda skrattar. Det gör hon ofta, trots att hon beskriver ett utanförskap som känns nästan ofattbart för den som inte själv upplevt det. Men Linda är van. För henne är utanförskapet och misstänksamheten en del av vardagen. Ett osynligt folk Att romer möter misstänksamhet och inte känner sig delaktiga i det svenska samhället bekräftas i DO:s rapport Diskriminering av romer i Sverige. I rapporten kan man läsa att 90 procent av romerna upplever att Sverige är ett rasistiskt land med fientlig inställning mot romer. 7

5 Vad är etnisk diskriminering? Många romer undviker att ha kontakt med myndigheter. En förklaring är att svenska staten under lång tid förföljt romer, ofta med hjälp av lagstiftning. De lagar som var direkt diskriminerande mot romer är borta, men århundraden av övergrepp lever kvar. Det är svårt att känna förtroende för myndigheter. Om min son äter dåligt så kanske jag kontaktar BVC. Då kommer de äldre romska kvinnorna och varnar mig. Säg inget de tar barnen ifrån dig! Eller om jag har störande grannar. Klaga inte du förlorar lägenheten! Man ska inte säga ifrån eller fråga, för då märks man. Zigenare får inte märkas. Det är farligt, det har man lärt sig av egen erfarenhet. Därför är man rädd för att ta kontakt. Diskriminering drabbar barn I DO:s rapport förekommer ordet antiziganism, ett okänt begrepp för de flesta svenskar. Ändå praktiseras antiziganismen överallt. Och de negativa attityderna överförs till nya generationer. När jag hälsade på hos min syster såg jag ett par flickor sitta och leka i en sandlåda, berättar Linda. De tittade nyfiket på mig, sa hej och började småprata. De berömde min klänning och sa att jag verkade snäll, så där spontant som barn gör. Plötsligt sa den ena flickan: Mamma har sagt att vi inte får prata med er för ni är farliga. Ni är såna där zigenare. Då kan du hälsa din mamma att du har träffat en snäll zigenare nu, svarade jag. Linda blev själv tidigt medveten om hon inte var som andra. Mamma har sagt att jag inte får leka med dig, var ju en vanlig kommentar på dagis. Tyvärr verkar diskrimineringen bara bli värre, menar Linda. Som exempel tar hon upp en undersökning där barn fick rita bilder på vad de förknippar med romer. Påfallande många hade ritat knivar. Varför? Hur kan små barn ha fått en så negativ bild av romer? Linda tror att den bästa boten mot unkna gamla fördomar är att prata mer med varandra. Det kan man göra i affären, på busshållplatsen, i tvättstugan, överallt där människor möts. Och man borde också kunna göra det på badanläggningar. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. Viktigast att få upprättelse Linda anmälde diskrimineringen på hotellet till DO. Hotellet gick med på att betala ut skadestånd. Det viktigaste är inte att få pengarna, utan att få rätt, menar Linda. Och hon har bestämt sig för att anmäla varenda gång hon blir diskriminerad, så att andra ska våga göra samma sak. Jag vill visa att det går att förändra saker. Jag ska inte behöva ljuga för mitt barn och säga att badet är stängt. Han såg ju att de andra barnen badade! Jag är finsk rom, men det är enda skillnaden. Vi är alla mammor och alla mammor är likadana, vi känner likadant; ingen ska få trampa på mina barn! Rapporten Diskriminering av romer i Sverige finns att läsa på Lindas berättelse är tyvärr inte ovanlig. Människor i Sverige blir diskriminerade varje dag. Diskriminering kan enklast beskrivas som olika behandling av lika fall. Att människor i samma situation blir olika behandlade beroende på vilken etnisk eller religiös tillhörighet de har. Exempel: Sanela söker ett jobb hon är väl kvalificerad för. Hon blir inte kallad till intervju och får sedan veta att arbetsgivaren bara kallat svenskar, flera med sämre meriter än hon, till intervju. Exempel: John som är pingstvän får inte samma möjligheter till vidareutbildning som sina arbetskamrater. När han frågar varför svarar hans chef att det inte lönar sig att utbilda människor med en fanatisk syn på livet. Exempel: Carlos, som pratar svenska med spansk brytning, ringer en biluthyrningsfirma för att hyra en bil över helgen. Han får veta att alla bilar är uthyrda för tillfället. När hans granne Ove ringer upp samma firma några minuter senare får han genast förslag på ett flertal bilar som han kan hyra. Indirekt diskriminering Diskriminering kan också vara indirekt. Det betyder att man ställer krav eller bestämmer saker som verkar vara lika för alla men som i praktiken gör att personer hamnar i ett sämre läge på grund av sitt ursprung eller sin religion. Exempel: En butik sätter upp en skylt som förbjuder kunderna att bära långa kjolar. Det är diskriminerande för romska kvinnor eftersom de drabbas särskilt hårt av förbudet. Exempel: En arbetsgivare förbjuder sina anställda att ha huvudbonad på arbetsplatsen, som är en butik. Det är diskriminerande mot både muslimska kvinnor och sikiska män som bär huvudduk respektive turban på grund av sin religion. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Det är också viktigt att komma ihåg att lagen även omfattar personer som diskrimineras på grund av någon annans etniska tillhörighet. Om du till exempel blir diskriminerad för att du är gift med en muslim, faller också detta under lagen. Det finns inga ursäkter Diskriminering sker ofta omedvetet. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Diskriminering är alltid kränkande och kan innebära att någon inte får ett jobb, bostad, banklån och så vidare. Det finns ofta bortförklaringar, men aldrig någon ursäkt till diskriminering. 8 9

6 Vad täcker lagarna? Diskriminering är förbjuden enligt lag. De lagar som DO kan stödja sig på omfattar bland annat: ARBETSLIVET Situationer på din arbetsplats och när du söker en tjänst. UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR När du genomför en utbildning eller när du söker in till högskolan. SOCIALFÖRSÄKRING OCH SOCIALTJÄNSTEN När du är i kontakt med försäkringskassan och socialtjänsten. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING När du är i kontakt med a-kassan. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD När du är i kontakt med sjukvården. ARBETSMARKNAD När du besöker arbetsförmedling. NÄR DU SKA STARTA ELLER DRIVA FÖRETAG Till exempel när du ska söka bidrag eller tillstånd för servering. Det är också förbjudet att utsätta någon för repressalier, det vill säga straffa någon, för att han eller hon gjort en anmälan om diskriminering. Om du är osäker på om det du varit med om är diskriminering i lagens mening, anmäl ändå och låt DO:s jurister bedöma saken. Du kan också fråga DO:s juristjour, på telefonnummer VAROR, TJÄNSTER OCH BOSTÄDER När du söker bostad, handlar mat, går på restaurang, söker banklån, besöker sportanläggning, åker buss eller taxi och så vidare. Det finns alltid förklaringar till varför någon har agerat på ett diskriminerande sätt men det finns aldrig någon ursäkt. 11

7 Jag skulle bara vilja veta varför! Fatima hade rätt utbildning och exakt den erfarenhet som arbetsgivaren krävde. Ändå blev hon inte kallad till intervju. Varför? Fatima bestämde sig för att försöka få ett svar. tjejen hade visserligen jobbat, men bara extra i en mataffär och i ett stall! Anmälan till DO Hur känns det att bli behandlad på det här sättet? Bortvald på grund av att man har fel namn? Fatima säger att hon blev mycket förvånad. Visst hade hon hört påståenden om att personer med utländska namn sällan kallas till anställningsintervjuer, men hon hade aldrig riktigt trott på det. Inte förrän det hände henne. Det var som en kalldusch. Jag trodde inte att sånt händer, inte här i Sverige. Först blev jag ledsen, riktigt ledsen. Men sen blev jag förbannad och ringde DO. DO:s juristjour uppmanade henne att anmäla arbetsgivaren för etnisk diskriminering. När anmälan Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. Fatima, 30 år, är gift och har en son. Hon föddes i Iran, kom till Sverige som tioåring och har en svensk civilekonomutbildning. Fatima har, som många andra, blivit diskriminerad för att hon har fel namn. Till skillnad från de flesta så krävde hon upprättelse för diskrimineringen. Det började när Fatima sökte jobb som ekonom i en stadsdelsförvaltning. Hon kände att hon hade stor chans att få jobbet eftersom hon hade både den utbildning och den erfarenhet som krävdes. Men hon fick inte ens komma på intervju. Istället fick hon ett brev där arbetsgivaren artigt tackade henne för visat intresse och meddelade att jobbet tyvärr gått till en annan sökande. Fatima berättar att hon blev nyfiken på vilka meriter som krävdes för att bli anställd. Det skadar aldrig att ha koll på konkurrensen. Därför ringde hon till ekonomichefen på förvaltningen och bad att få meriterna på den som fått jobbet. Ekonomichefen vägrade först att lämna ut några uppgifter, trots att den som nekats ett jobb har rätt till det enligt lag. Men ett par månader senare fick Fatima till slut uppgifterna från förvaltningen. Hon blev chockad över vad hon fick se. Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. I annonsen stod det att man skulle ha jobbat som controller i några år, vilket jag har gjort. Den här kommit in, kontaktade DO stadsdelsförvaltningen och begärde information om hur rekryteringen hade gått till. Några månader senare fick Fatima ett nytt brev från förvaltningen. De hade några dåliga ursäkter för vilka de hade kallat till intervju. Det visade sig att ingen av dem var civilekonom, förutom jag och tjejen som fick jobbet. I slutet av brevet stod det vi är villiga att förlika. Så först ursäktar man bort allt och sen erkänner man att man har gjort fel och vill förlika. 12

8 Förlika? Ja, de ville ge mig en summa pengar. Som plåster på såren. Diskrimineringens pris Egentligen kom stadsdelsförvaltningen ganska billigt undan, menar Fatima. Pengarna, kronor, var förstås välkomna men det var något som fattades. Som fortfarande fattas. Jag skulle vilja veta vad hon tänkte, den där ekonomichefen, när hon bara sorterade bort mig utan att ens läsa min meritförteckning. Jag skulle bara vilja veta varför, få en förklaring. Vad är då förklaringen? Okunskap? Rädsla? Eller bara ren bekvämlighet? Fatima tror att det ofta handlar om rädsla. Åtminstone när det gäller högre befattningar och lite mer så kallade kvalificerade jobb. Inom äldreomsorg, lokalvård och liknande är det inga problem, menar hon. Där utgör invandrare inget hot eftersom det inte är så många svenskar som vill ha de jobben. När jag söker ett jobb så ringer jag och då hör de ju att jag pratar jättebra svenska. Så det handlar ju inte om språket, att man är rädd för att jag inte kan tillräckligt bra svenska. Det handlar om att man inte vill ha oss inne i organisationen. Vi rubbar balansen på något sätt, stör ordningen. Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in och göra jobbet lika bra som en svensk. Man tror att det blir bekymmer med att anställa en sån person. Fatima berättar att de flesta hon känner har bytt namn för att ha större chans att ta sig till intervju och i vissa fall har det hjälpt. Det vanligaste är att man byter ut sitt förnamn. Det kan hon själv inte tänka sig att göra. Nej, jag vägrar. Jag vill inte ge upp den delen av min personlighet och plötsligt bli kallad för något helt annat. Dessutom tycker jag inte att det ska Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in... behövas, med tanke på mina meriter och min erfarenhet. Men jag förstår dem som gör det. Vi eftersträvar mångfald Alla arbetsgivare vet inte att de kan bli anmälda till DO. Om fler visste så skulle de tänka sig för lite mer, tror Fatima. Hon är nöjd med hjälpen hon fick från DO och tycker att alla som misstänker att de blivit diskriminerade ska anmäla det. Hennes egen anmälan har enbart mött positiva reaktioner från omgivningen. Bortsett från ett par anonyma hotbrev i samband med en intervju i en tidning. Men Fatima är inte rädd och menar att ju mer det skrivs och ju fler fall som blir kända, desto större chans att fler arbetsgivare börjar tänka efter hur de själva beter sig. En sak som stör mig är att så många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer. Jag tror att det är sånt skitsnack, så att det inte är sant, ärligt talat. Det är den osynliga diskrimineringen som är värst, enligt Fatima. Att så många har en massa fördomar om invandrare, ofta utan att ens vara medvetna om det. Man har en bild av att människor med rasistiska fördomar är skinnskallar. Men skinnskallar är tydliga, de syns, också i medierna, och därför kan man bemöta dem. Det som är synligt, som ligger på bordet, är inte så farligt. Människor med dolda fördomar är så många fler och de är mycket värre. De är chefer, sitter i ledningar och släpper inte in oss i samhället. Det är dem man ska ställa mot väggen. Ställa mot väggen hur då? Man ska göra som jag och vara lite envis. Man ska känna till sina rättigheter och se till att de man söker jobb hos också vet att de inte kan bete sig hur som helst. Och så ska man dokumentera allt, spara alla annonser och brev. Hela tiden. Och gå vidare med det man har varit med om. Vad kan hända? Jo, i värsta fall kommer man fram till att man hade fel. Någon annan som var mer kvalificerad fick jobbet. Visst, inga problem. Det finns hopp Fatimas son, Leon, är snart ett år gammal. Hur ser framtiden ut för honom? Hur ser det ut i Sverige om tjugo år? Då finns det många fler invandrare än i dag eftersom barnkullarna är stora. När 40-talisterna, som styr Sverige i dag, försvinner ur arbetslivet så kommer våra kompisar att bli chefer och företagsledare. De har inte lika mycket fördomar och därför kommer mycket att se annorlunda ut. En stor del av invandringen har ju skett de senaste tjugo åren, så tidigare generationer har inte upplevt den. En del har ju knappt pratat med en invandrare i hela sitt liv. Så det finns hopp för Leon? Absolut! Det finns hopp för oss alla.... många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer

9 Anmälan Skriv ett brev eller skicka e-post till DO och berätta vad du har varit med om. Brevet behöver inte vara formellt. Du kan skriva anmälan på det språk du vill. Det viktiga är att vi får veta vem du är, vad/vem du anmäler och varför. Försök att beskriva det som hänt så tydligt som möjligt. Tänk på följande när du gör din anmälan: Gäller din anmälan arbetslivet ska du först kontakta facket. Om du inte är medlem i något fack eller om ditt fack vägrar att driva din anmälan vidare, ska du kontakta DO. Det är viktigt att du gör din anmälan så snabbt som möjligt speciellt om det gäller diskriminering inom arbetslivet. Enligt lag preskriberas (avskrivs) ett arbetslivsärende ganska snabbt. Om ärendet är preskriberat kan vi inte driva det. Om du har frågor kan du kontakta DO:s juristjour, tel: En anmälan som kommer till DO blir en offentlig handling. Det innebär att vi måste lämna ut din anmälan ifall någon kontaktar oss och frågar efter den. Det kan bli aktuellt om journalister ringer till oss för att få underlag till en artikel. De flesta journalister följer dock pressetiska regler och kommer inte att lämna ut ditt namn i tidningen, radio- eller tv-inslaget om du inte önskar detta. Vad händer sedan? UTREDNINGEN Under vår utredning kommer vi ibland fram till att anmälan inte gjorts i tid, inte innehåller tillräckliga bevis eller att det som skett inte är diskriminering i lagens mening. Då avslutas ärendet och du får ett avslutsbrev där vi berättar att ärendet är avslutat och varför vi inte kunde driva det vidare. Om vi ser att vi kan driva ärendet vidare kontaktar vi också dig. Ditt ärende kan gå till domstol eller förlikas. FÖRLIKNING Ditt ärende kan förlikas. Det innebär att DO förhandlar med den/dem du har anmält och försöker komma fram till en lösning som ger dig upprättelse. En förlikning brukar innebära att du får pengar. Men det kan också handla om att du till exempel får arbete eller bostad. DOMSTOL Din anmälan kan gå till domstol. Om det inte går att komma överens tar DO ditt ärende till domstol. Det kan leda till att du får pengar. 17

10 Så arbetar Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO har funnits sedan 1986 och är både en person och en statlig myndighet. Myndighetschefen, ombudsmannen, utses av regeringen. Sedan mars 2005 är Katri Linna DO. På myndigheten arbetar ett trettiotal personer. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. DO arbetar med att stödja enskilda individer som blivit utsatta för diskriminering och tar emot drygt 700 anmälningar årligen. Utöver detta arbetar vi för att förebygga diskriminering. Arbetsgivares och högskolors skyldigheter Alla arbetsgivare, universitet och högskolor är skyldiga att arbeta aktivt för att främja lika möjligheter och rättigheter oberoende av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det betyder bland annat att ingen anställd eller student ska behöva bli trakasserad, att man ska rekrytera utan att diskriminera och att arbetsplatsen eller högskolan ska vara utformad så att den fungerar för alla. DO ska se till att arbetsgivare, universitet och högskolor följer lagen. Information och utbildning DO kan också väcka opinion och försöka påverka makthavare att förbättra diskrimieringslagstiftningen eller att ändra diskriminerande lagar. Vi genomför också utbildningar om mänskliga rättigheter och om hur man förebygger diskriminering. Förändra utvecklingen När flera enskilda anmälningar visar på ett mönster av etnisk eller religiös diskriminering tar DO egna initiativ till möten med myndigheter, företag och organisationer. Allt för att förhindra diskriminering och förändra utvecklingen i en positiv riktning. DO kan också föreslå regeringen lagändringar och andra åtgärder för att motverka etnisk och religiös diskriminering inom alla samhällsområden. Vi ska även få andra aktörer att arbeta med frågorna, till exempel etniska organisationer, fackföreningar och myndigheter. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. Du kanske själv är med i en organisation där detta arbete skulle kunna utföras! 18

11 Andra ombudsmän och lokal antidiskrimineringsverksamhet Handikappombudsmannen, HO Bevakar intressen och rättigheter för dem som har funktionshinder. HO Box 49132, Stockholm Telefonnummer Texttelefon SMS Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO Arbetar mot homofobi och för att alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med homo-, bi- eller heterosexualitet. HomO Box Stockholm Telefon Jämställdhetsombudsmannen, JämO Arbetar för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter i arbetslivet och i högskolan oavsett kön. JämO Box Stockholm Telefon Lokal antidiskrimineringsverksamhet Det finns lokal antidiskrimineringsverksamhet (antidiskrimineringsbyråer) runt om i Sverige som ger stöd och råd till den som utsatts för diskriminering. De är ideella organisationer och finns i bland annat Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Borås, Örebro, Trollhättan, Norrköping, Vänersborg, Stockholm, Sundsvall, Skellefteå och Umeå. De flesta lokala antidiskrimineringsverksamheter är organiserade i ett nätverk. På nätverkets hemsida finns mer information och adresser till de lokala byråerna. 21

12 Produktion: Futurniture/Anna Karin Elde AB. Illustrationer: Anna Karin Elde. Intervjuer: Tarja Leppänen. Maj

13 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. 24 Postadress: Box 3045, Stockholm. Besöksadress: Drottninggatan 89, tel , fax

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

RESPEKT SVERIGES BÄSTA SERIETIDNING MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN

RESPEKT SVERIGES BÄSTA SERIETIDNING MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN SVERIGES BÄSTA SERIETIDNING MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN BEHANDLAS DU OKEJ I SKOLAN? Bild: Nina Hemmingsson 2 Elisabeth har ordet Ibland känns det tungt. Kanske är det någon i skolan

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun Likabehandlingsplan på lätt svenska Kompetenscenter, Köpings kommun Köpings kommun Rapporten skriven av: Staffan Ekelund, skapad 2010-11-18, senast rev. 2014-01-10 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnd,

Läs mer

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd

Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd Likabehandlingsplan Parkrinken avdelning röd 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden 7

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

2 Diskrimineringsförbudet

2 Diskrimineringsförbudet 2 Diskrimineringsförbudet 2.1 Sammanfattning Inom de flesta samhällsområden är det förbjudet att diskriminera någon på grund av sin etnicitet. Även trakasserier på grund etnicitet är förbjudet, liksom

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Ärendesammanfattningar 2009 Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Örebro Rättighetscenter är en ideell antidiskrimineringsbyrå som arbetar mot diskriminering och

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen har ersatt jämställdhetslagen och sex andra civilrättsliga

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Lånsiktigt mål för Fridhemsgymnasiet Vårt långsiktiga mål är att alla på Fridhemsgymnasiet ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet

Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Hur skapar man en god arbetsmiljö där alla får lika möjligheter och rättigheter? I den nya diskrimineringslagen finns ett starkare skydd mot diskriminering.

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR REGIONKANSLIET, REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET, KULTURSEKRETARIATET, MILJÖSEKRETARIATET, PATIENTNÄMNDERNAS KANSLIER OCH REVISIONSENHETEN 2006-2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer