Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering"

Transkript

1 EN SKRIFT OM ETNISK OCH RELIGIÖS DISKRIMINERING Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering DO arbetar för mänskliga rättigheter Ingen ska få trampa på mina barn Jag skulle bara vilja veta 1 varför

2 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1 Ett gemensamt ansvar Respekt för mänskliga rättigheter ligger i allas intresse. Det är samma lagar som skyddar muslimer, kristna och judar från att bli diskriminerade på grund av sin religion. Dessa lagar skyddar oss också från att bli diskriminerade på grund av vår etniska tillhörighet, det vill säga för att vi är greker, araber, somalier, romer, samer, svenskar och så vidare. Det enda sättet att garantera sina egna mänskliga rättigheter är att skydda alla andras. Det är vårt gemensamma ansvar. Det är din rättighet att inte bli diskriminerad och det är din skyldighet att inte diskriminera. Här kan du läsa om diskriminering och om vad Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kan göra för att stödja dig som blivit diskriminerad. Du får också möta Linda och Fatima som vänt sig till DO för att få möjlighet till upprättelse. Vi hoppas att den här skriften ska ge en tydligare bild av vad diskriminering är. Och uppmuntra dig att aldrig acceptera en kränkning utan att alltid anmäla det du upplever som diskriminerande. En anmälan kan förändra en människas liv flera anmälningar kan på sikt förändra ett samhälle. 2 3

3 DO arbetar för mänskliga rättigheter Alla människor är födda lika och har samma rättigheter och skyldigheter. Det kallas för mänskliga rättigheter. Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet. Ingen ska behandlas annorlunda på grund av sin etniska eller religiösa tillhörighet. Sverige har flera lagar som skyddar de mänskliga rättigheterna. De svenska lagarna är en följd av att Sverige tillsammans med andra länder skrivit under avtal inom ramen för FN, EU och andra internationella organ. Om man trots det blir diskriminerad, har man möjlighet att få upprättelse och skadestånd. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) är en myndighet. Vi ska arbeta för att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inte ska finnas i samhället. DO stödjer dig som blivit diskriminerad så att du kan ta vara på dina rättigheter. Vi bevakar att lagar mot diskriminering följs och informerar och utbildar om diskriminering. Det är alltså oss du kan kontakta när du känner att du blivit kränkt eller orättvist behandlad. Få säger att de är rasister. Få kräver att alla ska ha samma religion. Men ändå har vi stora problem med kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Varje dag blir människor i Sverige diskriminerade för sin etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Är du en av dem som blir kränkt? Är du en av dem som diskriminerar? Eller är du en av dem som tyst står bredvid och ser på? Ingen vill nog tänka på sig själv som diskriminerare. Eller som diskriminerad. Det är en del av problemet. Vi är så upptagna med att försvara och rättfärdiga vårt och andras beteende att vi inte tänker efter. Så vana vid att bara göra eller ta emot, att inte ifrågasätta eller klaga. Men att säga ifrån är en förutsättning för mänskliga rättigheter. Genom att ställa upp för andra försvarar jag också mina egna rättigheter. Genom att kämpa för mig själv försvarar jag andras rättigheter. 4

4 Ingen ska få trampa på mina barn Linda hade lovat sin äldste son en rolig eftermiddag på hotellets badanläggning. Bebisen var hos mormor och nu skulle sonen äntligen få ha de vuxna för sig själv i några timmar. Men det blev inget bad. Linda är 25 år, har man och två barn. Hon arbetar som telefonförsäljare åt ett riksförbund i Gävle. För ett år sedan blev Linda utsatt för diskriminering. Det hände när hon skulle besöka en badanläggning på ett hotell. Jag hade varit där tidigare, men det var första gången min son var med. Han var tre år då och blev eld och lågor när han såg de andra barnen plaska omkring i bassängerna. Men när vi skulle betala inträde blev det stopp. De vägrade att släppa in oss! Varför? Det undrade vi också, men de svarade bara vi får inte släppa in er. Hur reagerade din son? Han blev fruktansvärt besviken, jätteledsen. Han förstod inte alls varför han plötsligt inte skulle få bada. Vi hade ju lovat att han skulle få göra det. Som alla andra, fast ändå inte Linda är som vilken småbarnsförälder som helst. Ändå skiljer sig hennes situation från många andras. Hon och hennes familj är finska romer. Det jobbigaste med att vara rom är att man hela tiden måste tänka så mycket på hur man beter sig. Man måste alltid vara perfekt, alltid lugn och trevlig, oavsett vad som händer, så att folk förstår att vi är lika normala och civiliserade som alla andra. Linda behöll lugnet och bad om att få en förklaring. Då fick hon prata med chefen för badanläggningen. Han förklarade att hotellet haft problem med romer och de kunde därför inte släppa in familjen. Han medgav att det kunde vara olagligt men tyckte att det var viktigare att värna om hotellets gäster. Att vara romsk barnfamilj i Sverige innebär inte bara att man inte får bada på hotellets badanläggning. Det kan också innebära att man till exempel måste betala i förskott när man går på restaurang, berättar Linda. Och att man ofta får en butikskontrollant efter sig när man går in i en butik för att handla mat. När det gäller det sistnämnda, att handla mat, har Linda ett knep. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. I stora butiker håller jag mig alltid i mittgången, tar långsamt ner en sak från hyllan och lägger i korgen. Sedan tar jag nästa sak och nästa. Väldigt långsamt, så att alla kan se att jag inte stoppar något under kjolen. Linda suckar. Men ibland, när jag går in i en butik och de genast hänger mig i hälarna, så kan jag bli ganska irriterad. Då smyger jag runt lite. Det brukar räcka för att de ska bli nervösa. Linda skrattar. Det gör hon ofta, trots att hon beskriver ett utanförskap som känns nästan ofattbart för den som inte själv upplevt det. Men Linda är van. För henne är utanförskapet och misstänksamheten en del av vardagen. Ett osynligt folk Att romer möter misstänksamhet och inte känner sig delaktiga i det svenska samhället bekräftas i DO:s rapport Diskriminering av romer i Sverige. I rapporten kan man läsa att 90 procent av romerna upplever att Sverige är ett rasistiskt land med fientlig inställning mot romer. 7

5 Vad är etnisk diskriminering? Många romer undviker att ha kontakt med myndigheter. En förklaring är att svenska staten under lång tid förföljt romer, ofta med hjälp av lagstiftning. De lagar som var direkt diskriminerande mot romer är borta, men århundraden av övergrepp lever kvar. Det är svårt att känna förtroende för myndigheter. Om min son äter dåligt så kanske jag kontaktar BVC. Då kommer de äldre romska kvinnorna och varnar mig. Säg inget de tar barnen ifrån dig! Eller om jag har störande grannar. Klaga inte du förlorar lägenheten! Man ska inte säga ifrån eller fråga, för då märks man. Zigenare får inte märkas. Det är farligt, det har man lärt sig av egen erfarenhet. Därför är man rädd för att ta kontakt. Diskriminering drabbar barn I DO:s rapport förekommer ordet antiziganism, ett okänt begrepp för de flesta svenskar. Ändå praktiseras antiziganismen överallt. Och de negativa attityderna överförs till nya generationer. När jag hälsade på hos min syster såg jag ett par flickor sitta och leka i en sandlåda, berättar Linda. De tittade nyfiket på mig, sa hej och började småprata. De berömde min klänning och sa att jag verkade snäll, så där spontant som barn gör. Plötsligt sa den ena flickan: Mamma har sagt att vi inte får prata med er för ni är farliga. Ni är såna där zigenare. Då kan du hälsa din mamma att du har träffat en snäll zigenare nu, svarade jag. Linda blev själv tidigt medveten om hon inte var som andra. Mamma har sagt att jag inte får leka med dig, var ju en vanlig kommentar på dagis. Tyvärr verkar diskrimineringen bara bli värre, menar Linda. Som exempel tar hon upp en undersökning där barn fick rita bilder på vad de förknippar med romer. Påfallande många hade ritat knivar. Varför? Hur kan små barn ha fått en så negativ bild av romer? Linda tror att den bästa boten mot unkna gamla fördomar är att prata mer med varandra. Det kan man göra i affären, på busshållplatsen, i tvättstugan, överallt där människor möts. Och man borde också kunna göra det på badanläggningar. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. Viktigast att få upprättelse Linda anmälde diskrimineringen på hotellet till DO. Hotellet gick med på att betala ut skadestånd. Det viktigaste är inte att få pengarna, utan att få rätt, menar Linda. Och hon har bestämt sig för att anmäla varenda gång hon blir diskriminerad, så att andra ska våga göra samma sak. Jag vill visa att det går att förändra saker. Jag ska inte behöva ljuga för mitt barn och säga att badet är stängt. Han såg ju att de andra barnen badade! Jag är finsk rom, men det är enda skillnaden. Vi är alla mammor och alla mammor är likadana, vi känner likadant; ingen ska få trampa på mina barn! Rapporten Diskriminering av romer i Sverige finns att läsa på Lindas berättelse är tyvärr inte ovanlig. Människor i Sverige blir diskriminerade varje dag. Diskriminering kan enklast beskrivas som olika behandling av lika fall. Att människor i samma situation blir olika behandlade beroende på vilken etnisk eller religiös tillhörighet de har. Exempel: Sanela söker ett jobb hon är väl kvalificerad för. Hon blir inte kallad till intervju och får sedan veta att arbetsgivaren bara kallat svenskar, flera med sämre meriter än hon, till intervju. Exempel: John som är pingstvän får inte samma möjligheter till vidareutbildning som sina arbetskamrater. När han frågar varför svarar hans chef att det inte lönar sig att utbilda människor med en fanatisk syn på livet. Exempel: Carlos, som pratar svenska med spansk brytning, ringer en biluthyrningsfirma för att hyra en bil över helgen. Han får veta att alla bilar är uthyrda för tillfället. När hans granne Ove ringer upp samma firma några minuter senare får han genast förslag på ett flertal bilar som han kan hyra. Indirekt diskriminering Diskriminering kan också vara indirekt. Det betyder att man ställer krav eller bestämmer saker som verkar vara lika för alla men som i praktiken gör att personer hamnar i ett sämre läge på grund av sitt ursprung eller sin religion. Exempel: En butik sätter upp en skylt som förbjuder kunderna att bära långa kjolar. Det är diskriminerande för romska kvinnor eftersom de drabbas särskilt hårt av förbudet. Exempel: En arbetsgivare förbjuder sina anställda att ha huvudbonad på arbetsplatsen, som är en butik. Det är diskriminerande mot både muslimska kvinnor och sikiska män som bär huvudduk respektive turban på grund av sin religion. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Det är också viktigt att komma ihåg att lagen även omfattar personer som diskrimineras på grund av någon annans etniska tillhörighet. Om du till exempel blir diskriminerad för att du är gift med en muslim, faller också detta under lagen. Det finns inga ursäkter Diskriminering sker ofta omedvetet. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Diskriminering är alltid kränkande och kan innebära att någon inte får ett jobb, bostad, banklån och så vidare. Det finns ofta bortförklaringar, men aldrig någon ursäkt till diskriminering. 8 9

6 Vad täcker lagarna? Diskriminering är förbjuden enligt lag. De lagar som DO kan stödja sig på omfattar bland annat: ARBETSLIVET Situationer på din arbetsplats och när du söker en tjänst. UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR När du genomför en utbildning eller när du söker in till högskolan. SOCIALFÖRSÄKRING OCH SOCIALTJÄNSTEN När du är i kontakt med försäkringskassan och socialtjänsten. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING När du är i kontakt med a-kassan. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD När du är i kontakt med sjukvården. ARBETSMARKNAD När du besöker arbetsförmedling. NÄR DU SKA STARTA ELLER DRIVA FÖRETAG Till exempel när du ska söka bidrag eller tillstånd för servering. Det är också förbjudet att utsätta någon för repressalier, det vill säga straffa någon, för att han eller hon gjort en anmälan om diskriminering. Om du är osäker på om det du varit med om är diskriminering i lagens mening, anmäl ändå och låt DO:s jurister bedöma saken. Du kan också fråga DO:s juristjour, på telefonnummer VAROR, TJÄNSTER OCH BOSTÄDER När du söker bostad, handlar mat, går på restaurang, söker banklån, besöker sportanläggning, åker buss eller taxi och så vidare. Det finns alltid förklaringar till varför någon har agerat på ett diskriminerande sätt men det finns aldrig någon ursäkt. 11

7 Jag skulle bara vilja veta varför! Fatima hade rätt utbildning och exakt den erfarenhet som arbetsgivaren krävde. Ändå blev hon inte kallad till intervju. Varför? Fatima bestämde sig för att försöka få ett svar. tjejen hade visserligen jobbat, men bara extra i en mataffär och i ett stall! Anmälan till DO Hur känns det att bli behandlad på det här sättet? Bortvald på grund av att man har fel namn? Fatima säger att hon blev mycket förvånad. Visst hade hon hört påståenden om att personer med utländska namn sällan kallas till anställningsintervjuer, men hon hade aldrig riktigt trott på det. Inte förrän det hände henne. Det var som en kalldusch. Jag trodde inte att sånt händer, inte här i Sverige. Först blev jag ledsen, riktigt ledsen. Men sen blev jag förbannad och ringde DO. DO:s juristjour uppmanade henne att anmäla arbetsgivaren för etnisk diskriminering. När anmälan Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. Fatima, 30 år, är gift och har en son. Hon föddes i Iran, kom till Sverige som tioåring och har en svensk civilekonomutbildning. Fatima har, som många andra, blivit diskriminerad för att hon har fel namn. Till skillnad från de flesta så krävde hon upprättelse för diskrimineringen. Det började när Fatima sökte jobb som ekonom i en stadsdelsförvaltning. Hon kände att hon hade stor chans att få jobbet eftersom hon hade både den utbildning och den erfarenhet som krävdes. Men hon fick inte ens komma på intervju. Istället fick hon ett brev där arbetsgivaren artigt tackade henne för visat intresse och meddelade att jobbet tyvärr gått till en annan sökande. Fatima berättar att hon blev nyfiken på vilka meriter som krävdes för att bli anställd. Det skadar aldrig att ha koll på konkurrensen. Därför ringde hon till ekonomichefen på förvaltningen och bad att få meriterna på den som fått jobbet. Ekonomichefen vägrade först att lämna ut några uppgifter, trots att den som nekats ett jobb har rätt till det enligt lag. Men ett par månader senare fick Fatima till slut uppgifterna från förvaltningen. Hon blev chockad över vad hon fick se. Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. I annonsen stod det att man skulle ha jobbat som controller i några år, vilket jag har gjort. Den här kommit in, kontaktade DO stadsdelsförvaltningen och begärde information om hur rekryteringen hade gått till. Några månader senare fick Fatima ett nytt brev från förvaltningen. De hade några dåliga ursäkter för vilka de hade kallat till intervju. Det visade sig att ingen av dem var civilekonom, förutom jag och tjejen som fick jobbet. I slutet av brevet stod det vi är villiga att förlika. Så först ursäktar man bort allt och sen erkänner man att man har gjort fel och vill förlika. 12

8 Förlika? Ja, de ville ge mig en summa pengar. Som plåster på såren. Diskrimineringens pris Egentligen kom stadsdelsförvaltningen ganska billigt undan, menar Fatima. Pengarna, kronor, var förstås välkomna men det var något som fattades. Som fortfarande fattas. Jag skulle vilja veta vad hon tänkte, den där ekonomichefen, när hon bara sorterade bort mig utan att ens läsa min meritförteckning. Jag skulle bara vilja veta varför, få en förklaring. Vad är då förklaringen? Okunskap? Rädsla? Eller bara ren bekvämlighet? Fatima tror att det ofta handlar om rädsla. Åtminstone när det gäller högre befattningar och lite mer så kallade kvalificerade jobb. Inom äldreomsorg, lokalvård och liknande är det inga problem, menar hon. Där utgör invandrare inget hot eftersom det inte är så många svenskar som vill ha de jobben. När jag söker ett jobb så ringer jag och då hör de ju att jag pratar jättebra svenska. Så det handlar ju inte om språket, att man är rädd för att jag inte kan tillräckligt bra svenska. Det handlar om att man inte vill ha oss inne i organisationen. Vi rubbar balansen på något sätt, stör ordningen. Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in och göra jobbet lika bra som en svensk. Man tror att det blir bekymmer med att anställa en sån person. Fatima berättar att de flesta hon känner har bytt namn för att ha större chans att ta sig till intervju och i vissa fall har det hjälpt. Det vanligaste är att man byter ut sitt förnamn. Det kan hon själv inte tänka sig att göra. Nej, jag vägrar. Jag vill inte ge upp den delen av min personlighet och plötsligt bli kallad för något helt annat. Dessutom tycker jag inte att det ska Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in... behövas, med tanke på mina meriter och min erfarenhet. Men jag förstår dem som gör det. Vi eftersträvar mångfald Alla arbetsgivare vet inte att de kan bli anmälda till DO. Om fler visste så skulle de tänka sig för lite mer, tror Fatima. Hon är nöjd med hjälpen hon fick från DO och tycker att alla som misstänker att de blivit diskriminerade ska anmäla det. Hennes egen anmälan har enbart mött positiva reaktioner från omgivningen. Bortsett från ett par anonyma hotbrev i samband med en intervju i en tidning. Men Fatima är inte rädd och menar att ju mer det skrivs och ju fler fall som blir kända, desto större chans att fler arbetsgivare börjar tänka efter hur de själva beter sig. En sak som stör mig är att så många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer. Jag tror att det är sånt skitsnack, så att det inte är sant, ärligt talat. Det är den osynliga diskrimineringen som är värst, enligt Fatima. Att så många har en massa fördomar om invandrare, ofta utan att ens vara medvetna om det. Man har en bild av att människor med rasistiska fördomar är skinnskallar. Men skinnskallar är tydliga, de syns, också i medierna, och därför kan man bemöta dem. Det som är synligt, som ligger på bordet, är inte så farligt. Människor med dolda fördomar är så många fler och de är mycket värre. De är chefer, sitter i ledningar och släpper inte in oss i samhället. Det är dem man ska ställa mot väggen. Ställa mot väggen hur då? Man ska göra som jag och vara lite envis. Man ska känna till sina rättigheter och se till att de man söker jobb hos också vet att de inte kan bete sig hur som helst. Och så ska man dokumentera allt, spara alla annonser och brev. Hela tiden. Och gå vidare med det man har varit med om. Vad kan hända? Jo, i värsta fall kommer man fram till att man hade fel. Någon annan som var mer kvalificerad fick jobbet. Visst, inga problem. Det finns hopp Fatimas son, Leon, är snart ett år gammal. Hur ser framtiden ut för honom? Hur ser det ut i Sverige om tjugo år? Då finns det många fler invandrare än i dag eftersom barnkullarna är stora. När 40-talisterna, som styr Sverige i dag, försvinner ur arbetslivet så kommer våra kompisar att bli chefer och företagsledare. De har inte lika mycket fördomar och därför kommer mycket att se annorlunda ut. En stor del av invandringen har ju skett de senaste tjugo åren, så tidigare generationer har inte upplevt den. En del har ju knappt pratat med en invandrare i hela sitt liv. Så det finns hopp för Leon? Absolut! Det finns hopp för oss alla.... många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer

9 Anmälan Skriv ett brev eller skicka e-post till DO och berätta vad du har varit med om. Brevet behöver inte vara formellt. Du kan skriva anmälan på det språk du vill. Det viktiga är att vi får veta vem du är, vad/vem du anmäler och varför. Försök att beskriva det som hänt så tydligt som möjligt. Tänk på följande när du gör din anmälan: Gäller din anmälan arbetslivet ska du först kontakta facket. Om du inte är medlem i något fack eller om ditt fack vägrar att driva din anmälan vidare, ska du kontakta DO. Det är viktigt att du gör din anmälan så snabbt som möjligt speciellt om det gäller diskriminering inom arbetslivet. Enligt lag preskriberas (avskrivs) ett arbetslivsärende ganska snabbt. Om ärendet är preskriberat kan vi inte driva det. Om du har frågor kan du kontakta DO:s juristjour, tel: En anmälan som kommer till DO blir en offentlig handling. Det innebär att vi måste lämna ut din anmälan ifall någon kontaktar oss och frågar efter den. Det kan bli aktuellt om journalister ringer till oss för att få underlag till en artikel. De flesta journalister följer dock pressetiska regler och kommer inte att lämna ut ditt namn i tidningen, radio- eller tv-inslaget om du inte önskar detta. Vad händer sedan? UTREDNINGEN Under vår utredning kommer vi ibland fram till att anmälan inte gjorts i tid, inte innehåller tillräckliga bevis eller att det som skett inte är diskriminering i lagens mening. Då avslutas ärendet och du får ett avslutsbrev där vi berättar att ärendet är avslutat och varför vi inte kunde driva det vidare. Om vi ser att vi kan driva ärendet vidare kontaktar vi också dig. Ditt ärende kan gå till domstol eller förlikas. FÖRLIKNING Ditt ärende kan förlikas. Det innebär att DO förhandlar med den/dem du har anmält och försöker komma fram till en lösning som ger dig upprättelse. En förlikning brukar innebära att du får pengar. Men det kan också handla om att du till exempel får arbete eller bostad. DOMSTOL Din anmälan kan gå till domstol. Om det inte går att komma överens tar DO ditt ärende till domstol. Det kan leda till att du får pengar. 17

10 Så arbetar Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO har funnits sedan 1986 och är både en person och en statlig myndighet. Myndighetschefen, ombudsmannen, utses av regeringen. Sedan mars 2005 är Katri Linna DO. På myndigheten arbetar ett trettiotal personer. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. DO arbetar med att stödja enskilda individer som blivit utsatta för diskriminering och tar emot drygt 700 anmälningar årligen. Utöver detta arbetar vi för att förebygga diskriminering. Arbetsgivares och högskolors skyldigheter Alla arbetsgivare, universitet och högskolor är skyldiga att arbeta aktivt för att främja lika möjligheter och rättigheter oberoende av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det betyder bland annat att ingen anställd eller student ska behöva bli trakasserad, att man ska rekrytera utan att diskriminera och att arbetsplatsen eller högskolan ska vara utformad så att den fungerar för alla. DO ska se till att arbetsgivare, universitet och högskolor följer lagen. Information och utbildning DO kan också väcka opinion och försöka påverka makthavare att förbättra diskrimieringslagstiftningen eller att ändra diskriminerande lagar. Vi genomför också utbildningar om mänskliga rättigheter och om hur man förebygger diskriminering. Förändra utvecklingen När flera enskilda anmälningar visar på ett mönster av etnisk eller religiös diskriminering tar DO egna initiativ till möten med myndigheter, företag och organisationer. Allt för att förhindra diskriminering och förändra utvecklingen i en positiv riktning. DO kan också föreslå regeringen lagändringar och andra åtgärder för att motverka etnisk och religiös diskriminering inom alla samhällsområden. Vi ska även få andra aktörer att arbeta med frågorna, till exempel etniska organisationer, fackföreningar och myndigheter. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. Du kanske själv är med i en organisation där detta arbete skulle kunna utföras! 18

11 Andra ombudsmän och lokal antidiskrimineringsverksamhet Handikappombudsmannen, HO Bevakar intressen och rättigheter för dem som har funktionshinder. HO Box 49132, Stockholm Telefonnummer Texttelefon SMS Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO Arbetar mot homofobi och för att alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med homo-, bi- eller heterosexualitet. HomO Box Stockholm Telefon Jämställdhetsombudsmannen, JämO Arbetar för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter i arbetslivet och i högskolan oavsett kön. JämO Box Stockholm Telefon Lokal antidiskrimineringsverksamhet Det finns lokal antidiskrimineringsverksamhet (antidiskrimineringsbyråer) runt om i Sverige som ger stöd och råd till den som utsatts för diskriminering. De är ideella organisationer och finns i bland annat Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Borås, Örebro, Trollhättan, Norrköping, Vänersborg, Stockholm, Sundsvall, Skellefteå och Umeå. De flesta lokala antidiskrimineringsverksamheter är organiserade i ett nätverk. På nätverkets hemsida finns mer information och adresser till de lokala byråerna. 21

12 Produktion: Futurniture/Anna Karin Elde AB. Illustrationer: Anna Karin Elde. Intervjuer: Tarja Leppänen. Maj

13 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. 24 Postadress: Box 3045, Stockholm. Besöksadress: Drottninggatan 89, tel , fax

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010 Om DO Alla människor har lika värde och rättigheter. Upplever du att du har blivit diskriminerad? Då kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Jobbar du för att alla ska få lika rättigheter

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

re agera mot kränkningar i skolan Barn- & elevskyddslagen mot diskriminering, trakasserier & annan kränkande behandling

re agera mot kränkningar i skolan Barn- & elevskyddslagen mot diskriminering, trakasserier & annan kränkande behandling Y re agera mot kränkningar i skolan Barn- & elevskyddslagen mot diskriminering, trakasserier & annan kränkande behandling ˇ Du har rätt Din skola ska Barn- och elevskyddslagen: Det finns en lag: Barn-

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 Lättläst svenska Alla ska kunna vara med i Sensus Det här är Sensus plan för hur Sensus ska arbeta mot diskriminering i allt Sensus

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Alla skolor ska ta fram en Likabehandlingsplan. Där ska det stå vad skolan ska göra för att alla elever ska behandlas lika och slippa bli kränkta. I den här tidningen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/.

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt. Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

För mångfald mot diskriminering

För mångfald mot diskriminering För mångfald mot diskriminering Röda Korsets byrå mot diskriminering Startade i maj 2006 Drivs av Röda Korset, region Norra Norrland Finansieras av Ungdomsstyrelsen (f.d. Integrationsverket) samt EU:s

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör Lika men olika. 2 Alla arbetsplatser inom Lidingö stad ska vara fria från diskriminering. Som medarbetare ska du känna dig välkommen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1 Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Facket har förstahandsrätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Den här miniguiden är till för dig som är

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva

Läs mer

Likabehandlingsplan för Palettskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Likabehandlingsplan för Palettskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Likabehandlingsplan för Palettskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och enligt Skollag (2010:800) Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier 2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier Innehåll: Inledning Duveholmsgymnasiets övergripande mål Definitioner Hur motverkar vi diskriminering och trakasserier Åtgärder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01

Läs mer

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet Använd den här blanketten för att anmäla att en arbetsgivare brister i arbetet med så kallade

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12 Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna HANDLINGSPLAN 1(6) 2012-06-11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Invux Särskild utbildning för vuxna På Vuxenutbildningen i Skara ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Personal

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Använd den här blanketten för att anmäla att en utbildningsanordnare brister i arbetet med diskrimineringslagens

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Björklinge skola Skuttunge skola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Björklinge skola Skuttunge skola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Björklinge skola Skuttunge skola Vi mår bra, vi lär och vi lyckas Vi vill att just du: Ska utvecklas Ska lära dig i en trygg miljö Ska bemötas med

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015

Tryde Friskolas Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 s Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2014-2015 Alla elever på skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer