Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering

Transkript

1 EN SKRIFT OM ETNISK OCH RELIGIÖS DISKRIMINERING Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering DO arbetar för mänskliga rättigheter Ingen ska få trampa på mina barn Jag skulle bara vilja veta 1 varför

2 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 1 Ett gemensamt ansvar Respekt för mänskliga rättigheter ligger i allas intresse. Det är samma lagar som skyddar muslimer, kristna och judar från att bli diskriminerade på grund av sin religion. Dessa lagar skyddar oss också från att bli diskriminerade på grund av vår etniska tillhörighet, det vill säga för att vi är greker, araber, somalier, romer, samer, svenskar och så vidare. Det enda sättet att garantera sina egna mänskliga rättigheter är att skydda alla andras. Det är vårt gemensamma ansvar. Det är din rättighet att inte bli diskriminerad och det är din skyldighet att inte diskriminera. Här kan du läsa om diskriminering och om vad Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kan göra för att stödja dig som blivit diskriminerad. Du får också möta Linda och Fatima som vänt sig till DO för att få möjlighet till upprättelse. Vi hoppas att den här skriften ska ge en tydligare bild av vad diskriminering är. Och uppmuntra dig att aldrig acceptera en kränkning utan att alltid anmäla det du upplever som diskriminerande. En anmälan kan förändra en människas liv flera anmälningar kan på sikt förändra ett samhälle. 2 3

3 DO arbetar för mänskliga rättigheter Alla människor är födda lika och har samma rättigheter och skyldigheter. Det kallas för mänskliga rättigheter. Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet. Ingen ska behandlas annorlunda på grund av sin etniska eller religiösa tillhörighet. Sverige har flera lagar som skyddar de mänskliga rättigheterna. De svenska lagarna är en följd av att Sverige tillsammans med andra länder skrivit under avtal inom ramen för FN, EU och andra internationella organ. Om man trots det blir diskriminerad, har man möjlighet att få upprättelse och skadestånd. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) är en myndighet. Vi ska arbeta för att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inte ska finnas i samhället. DO stödjer dig som blivit diskriminerad så att du kan ta vara på dina rättigheter. Vi bevakar att lagar mot diskriminering följs och informerar och utbildar om diskriminering. Det är alltså oss du kan kontakta när du känner att du blivit kränkt eller orättvist behandlad. Få säger att de är rasister. Få kräver att alla ska ha samma religion. Men ändå har vi stora problem med kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Varje dag blir människor i Sverige diskriminerade för sin etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Är du en av dem som blir kränkt? Är du en av dem som diskriminerar? Eller är du en av dem som tyst står bredvid och ser på? Ingen vill nog tänka på sig själv som diskriminerare. Eller som diskriminerad. Det är en del av problemet. Vi är så upptagna med att försvara och rättfärdiga vårt och andras beteende att vi inte tänker efter. Så vana vid att bara göra eller ta emot, att inte ifrågasätta eller klaga. Men att säga ifrån är en förutsättning för mänskliga rättigheter. Genom att ställa upp för andra försvarar jag också mina egna rättigheter. Genom att kämpa för mig själv försvarar jag andras rättigheter. 4

4 Ingen ska få trampa på mina barn Linda hade lovat sin äldste son en rolig eftermiddag på hotellets badanläggning. Bebisen var hos mormor och nu skulle sonen äntligen få ha de vuxna för sig själv i några timmar. Men det blev inget bad. Linda är 25 år, har man och två barn. Hon arbetar som telefonförsäljare åt ett riksförbund i Gävle. För ett år sedan blev Linda utsatt för diskriminering. Det hände när hon skulle besöka en badanläggning på ett hotell. Jag hade varit där tidigare, men det var första gången min son var med. Han var tre år då och blev eld och lågor när han såg de andra barnen plaska omkring i bassängerna. Men när vi skulle betala inträde blev det stopp. De vägrade att släppa in oss! Varför? Det undrade vi också, men de svarade bara vi får inte släppa in er. Hur reagerade din son? Han blev fruktansvärt besviken, jätteledsen. Han förstod inte alls varför han plötsligt inte skulle få bada. Vi hade ju lovat att han skulle få göra det. Som alla andra, fast ändå inte Linda är som vilken småbarnsförälder som helst. Ändå skiljer sig hennes situation från många andras. Hon och hennes familj är finska romer. Det jobbigaste med att vara rom är att man hela tiden måste tänka så mycket på hur man beter sig. Man måste alltid vara perfekt, alltid lugn och trevlig, oavsett vad som händer, så att folk förstår att vi är lika normala och civiliserade som alla andra. Linda behöll lugnet och bad om att få en förklaring. Då fick hon prata med chefen för badanläggningen. Han förklarade att hotellet haft problem med romer och de kunde därför inte släppa in familjen. Han medgav att det kunde vara olagligt men tyckte att det var viktigare att värna om hotellets gäster. Att vara romsk barnfamilj i Sverige innebär inte bara att man inte får bada på hotellets badanläggning. Det kan också innebära att man till exempel måste betala i förskott när man går på restaurang, berättar Linda. Och att man ofta får en butikskontrollant efter sig när man går in i en butik för att handla mat. När det gäller det sistnämnda, att handla mat, har Linda ett knep. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. I stora butiker håller jag mig alltid i mittgången, tar långsamt ner en sak från hyllan och lägger i korgen. Sedan tar jag nästa sak och nästa. Väldigt långsamt, så att alla kan se att jag inte stoppar något under kjolen. Linda suckar. Men ibland, när jag går in i en butik och de genast hänger mig i hälarna, så kan jag bli ganska irriterad. Då smyger jag runt lite. Det brukar räcka för att de ska bli nervösa. Linda skrattar. Det gör hon ofta, trots att hon beskriver ett utanförskap som känns nästan ofattbart för den som inte själv upplevt det. Men Linda är van. För henne är utanförskapet och misstänksamheten en del av vardagen. Ett osynligt folk Att romer möter misstänksamhet och inte känner sig delaktiga i det svenska samhället bekräftas i DO:s rapport Diskriminering av romer i Sverige. I rapporten kan man läsa att 90 procent av romerna upplever att Sverige är ett rasistiskt land med fientlig inställning mot romer. 7

5 Vad är etnisk diskriminering? Många romer undviker att ha kontakt med myndigheter. En förklaring är att svenska staten under lång tid förföljt romer, ofta med hjälp av lagstiftning. De lagar som var direkt diskriminerande mot romer är borta, men århundraden av övergrepp lever kvar. Det är svårt att känna förtroende för myndigheter. Om min son äter dåligt så kanske jag kontaktar BVC. Då kommer de äldre romska kvinnorna och varnar mig. Säg inget de tar barnen ifrån dig! Eller om jag har störande grannar. Klaga inte du förlorar lägenheten! Man ska inte säga ifrån eller fråga, för då märks man. Zigenare får inte märkas. Det är farligt, det har man lärt sig av egen erfarenhet. Därför är man rädd för att ta kontakt. Diskriminering drabbar barn I DO:s rapport förekommer ordet antiziganism, ett okänt begrepp för de flesta svenskar. Ändå praktiseras antiziganismen överallt. Och de negativa attityderna överförs till nya generationer. När jag hälsade på hos min syster såg jag ett par flickor sitta och leka i en sandlåda, berättar Linda. De tittade nyfiket på mig, sa hej och började småprata. De berömde min klänning och sa att jag verkade snäll, så där spontant som barn gör. Plötsligt sa den ena flickan: Mamma har sagt att vi inte får prata med er för ni är farliga. Ni är såna där zigenare. Då kan du hälsa din mamma att du har träffat en snäll zigenare nu, svarade jag. Linda blev själv tidigt medveten om hon inte var som andra. Mamma har sagt att jag inte får leka med dig, var ju en vanlig kommentar på dagis. Tyvärr verkar diskrimineringen bara bli värre, menar Linda. Som exempel tar hon upp en undersökning där barn fick rita bilder på vad de förknippar med romer. Påfallande många hade ritat knivar. Varför? Hur kan små barn ha fått en så negativ bild av romer? Linda tror att den bästa boten mot unkna gamla fördomar är att prata mer med varandra. Det kan man göra i affären, på busshållplatsen, i tvättstugan, överallt där människor möts. Och man borde också kunna göra det på badanläggningar. Om det inte står någon vid kassan så stannar jag till och ropar Hallå, är det någon här? innan jag går in, så att de inte ska tro att jag har stulit något. Viktigast att få upprättelse Linda anmälde diskrimineringen på hotellet till DO. Hotellet gick med på att betala ut skadestånd. Det viktigaste är inte att få pengarna, utan att få rätt, menar Linda. Och hon har bestämt sig för att anmäla varenda gång hon blir diskriminerad, så att andra ska våga göra samma sak. Jag vill visa att det går att förändra saker. Jag ska inte behöva ljuga för mitt barn och säga att badet är stängt. Han såg ju att de andra barnen badade! Jag är finsk rom, men det är enda skillnaden. Vi är alla mammor och alla mammor är likadana, vi känner likadant; ingen ska få trampa på mina barn! Rapporten Diskriminering av romer i Sverige finns att läsa på Lindas berättelse är tyvärr inte ovanlig. Människor i Sverige blir diskriminerade varje dag. Diskriminering kan enklast beskrivas som olika behandling av lika fall. Att människor i samma situation blir olika behandlade beroende på vilken etnisk eller religiös tillhörighet de har. Exempel: Sanela söker ett jobb hon är väl kvalificerad för. Hon blir inte kallad till intervju och får sedan veta att arbetsgivaren bara kallat svenskar, flera med sämre meriter än hon, till intervju. Exempel: John som är pingstvän får inte samma möjligheter till vidareutbildning som sina arbetskamrater. När han frågar varför svarar hans chef att det inte lönar sig att utbilda människor med en fanatisk syn på livet. Exempel: Carlos, som pratar svenska med spansk brytning, ringer en biluthyrningsfirma för att hyra en bil över helgen. Han får veta att alla bilar är uthyrda för tillfället. När hans granne Ove ringer upp samma firma några minuter senare får han genast förslag på ett flertal bilar som han kan hyra. Indirekt diskriminering Diskriminering kan också vara indirekt. Det betyder att man ställer krav eller bestämmer saker som verkar vara lika för alla men som i praktiken gör att personer hamnar i ett sämre läge på grund av sitt ursprung eller sin religion. Exempel: En butik sätter upp en skylt som förbjuder kunderna att bära långa kjolar. Det är diskriminerande för romska kvinnor eftersom de drabbas särskilt hårt av förbudet. Exempel: En arbetsgivare förbjuder sina anställda att ha huvudbonad på arbetsplatsen, som är en butik. Det är diskriminerande mot både muslimska kvinnor och sikiska män som bär huvudduk respektive turban på grund av sin religion. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Det är också viktigt att komma ihåg att lagen även omfattar personer som diskrimineras på grund av någon annans etniska tillhörighet. Om du till exempel blir diskriminerad för att du är gift med en muslim, faller också detta under lagen. Det finns inga ursäkter Diskriminering sker ofta omedvetet. De bakomliggande orsakerna kan vara rädsla, fördomar och okunskap. Diskriminering är alltid kränkande och kan innebära att någon inte får ett jobb, bostad, banklån och så vidare. Det finns ofta bortförklaringar, men aldrig någon ursäkt till diskriminering. 8 9

6 Vad täcker lagarna? Diskriminering är förbjuden enligt lag. De lagar som DO kan stödja sig på omfattar bland annat: ARBETSLIVET Situationer på din arbetsplats och när du söker en tjänst. UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR När du genomför en utbildning eller när du söker in till högskolan. SOCIALFÖRSÄKRING OCH SOCIALTJÄNSTEN När du är i kontakt med försäkringskassan och socialtjänsten. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING När du är i kontakt med a-kassan. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD När du är i kontakt med sjukvården. ARBETSMARKNAD När du besöker arbetsförmedling. NÄR DU SKA STARTA ELLER DRIVA FÖRETAG Till exempel när du ska söka bidrag eller tillstånd för servering. Det är också förbjudet att utsätta någon för repressalier, det vill säga straffa någon, för att han eller hon gjort en anmälan om diskriminering. Om du är osäker på om det du varit med om är diskriminering i lagens mening, anmäl ändå och låt DO:s jurister bedöma saken. Du kan också fråga DO:s juristjour, på telefonnummer VAROR, TJÄNSTER OCH BOSTÄDER När du söker bostad, handlar mat, går på restaurang, söker banklån, besöker sportanläggning, åker buss eller taxi och så vidare. Det finns alltid förklaringar till varför någon har agerat på ett diskriminerande sätt men det finns aldrig någon ursäkt. 11

7 Jag skulle bara vilja veta varför! Fatima hade rätt utbildning och exakt den erfarenhet som arbetsgivaren krävde. Ändå blev hon inte kallad till intervju. Varför? Fatima bestämde sig för att försöka få ett svar. tjejen hade visserligen jobbat, men bara extra i en mataffär och i ett stall! Anmälan till DO Hur känns det att bli behandlad på det här sättet? Bortvald på grund av att man har fel namn? Fatima säger att hon blev mycket förvånad. Visst hade hon hört påståenden om att personer med utländska namn sällan kallas till anställningsintervjuer, men hon hade aldrig riktigt trott på det. Inte förrän det hände henne. Det var som en kalldusch. Jag trodde inte att sånt händer, inte här i Sverige. Först blev jag ledsen, riktigt ledsen. Men sen blev jag förbannad och ringde DO. DO:s juristjour uppmanade henne att anmäla arbetsgivaren för etnisk diskriminering. När anmälan Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. Fatima, 30 år, är gift och har en son. Hon föddes i Iran, kom till Sverige som tioåring och har en svensk civilekonomutbildning. Fatima har, som många andra, blivit diskriminerad för att hon har fel namn. Till skillnad från de flesta så krävde hon upprättelse för diskrimineringen. Det började när Fatima sökte jobb som ekonom i en stadsdelsförvaltning. Hon kände att hon hade stor chans att få jobbet eftersom hon hade både den utbildning och den erfarenhet som krävdes. Men hon fick inte ens komma på intervju. Istället fick hon ett brev där arbetsgivaren artigt tackade henne för visat intresse och meddelade att jobbet tyvärr gått till en annan sökande. Fatima berättar att hon blev nyfiken på vilka meriter som krävdes för att bli anställd. Det skadar aldrig att ha koll på konkurrensen. Därför ringde hon till ekonomichefen på förvaltningen och bad att få meriterna på den som fått jobbet. Ekonomichefen vägrade först att lämna ut några uppgifter, trots att den som nekats ett jobb har rätt till det enligt lag. Men ett par månader senare fick Fatima till slut uppgifterna från förvaltningen. Hon blev chockad över vad hon fick se. Tjejen som fick jobbet hade samma utbildning som jag men hon hade ingen som helst erfarenhet. I annonsen stod det att man skulle ha jobbat som controller i några år, vilket jag har gjort. Den här kommit in, kontaktade DO stadsdelsförvaltningen och begärde information om hur rekryteringen hade gått till. Några månader senare fick Fatima ett nytt brev från förvaltningen. De hade några dåliga ursäkter för vilka de hade kallat till intervju. Det visade sig att ingen av dem var civilekonom, förutom jag och tjejen som fick jobbet. I slutet av brevet stod det vi är villiga att förlika. Så först ursäktar man bort allt och sen erkänner man att man har gjort fel och vill förlika. 12

8 Förlika? Ja, de ville ge mig en summa pengar. Som plåster på såren. Diskrimineringens pris Egentligen kom stadsdelsförvaltningen ganska billigt undan, menar Fatima. Pengarna, kronor, var förstås välkomna men det var något som fattades. Som fortfarande fattas. Jag skulle vilja veta vad hon tänkte, den där ekonomichefen, när hon bara sorterade bort mig utan att ens läsa min meritförteckning. Jag skulle bara vilja veta varför, få en förklaring. Vad är då förklaringen? Okunskap? Rädsla? Eller bara ren bekvämlighet? Fatima tror att det ofta handlar om rädsla. Åtminstone när det gäller högre befattningar och lite mer så kallade kvalificerade jobb. Inom äldreomsorg, lokalvård och liknande är det inga problem, menar hon. Där utgör invandrare inget hot eftersom det inte är så många svenskar som vill ha de jobben. När jag söker ett jobb så ringer jag och då hör de ju att jag pratar jättebra svenska. Så det handlar ju inte om språket, att man är rädd för att jag inte kan tillräckligt bra svenska. Det handlar om att man inte vill ha oss inne i organisationen. Vi rubbar balansen på något sätt, stör ordningen. Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in och göra jobbet lika bra som en svensk. Man tror att det blir bekymmer med att anställa en sån person. Fatima berättar att de flesta hon känner har bytt namn för att ha större chans att ta sig till intervju och i vissa fall har det hjälpt. Det vanligaste är att man byter ut sitt förnamn. Det kan hon själv inte tänka sig att göra. Nej, jag vägrar. Jag vill inte ge upp den delen av min personlighet och plötsligt bli kallad för något helt annat. Dessutom tycker jag inte att det ska Man tror att ett annorlunda namn innebär att personen är annorlunda och därför inte kommer att kunna smälta in... behövas, med tanke på mina meriter och min erfarenhet. Men jag förstår dem som gör det. Vi eftersträvar mångfald Alla arbetsgivare vet inte att de kan bli anmälda till DO. Om fler visste så skulle de tänka sig för lite mer, tror Fatima. Hon är nöjd med hjälpen hon fick från DO och tycker att alla som misstänker att de blivit diskriminerade ska anmäla det. Hennes egen anmälan har enbart mött positiva reaktioner från omgivningen. Bortsett från ett par anonyma hotbrev i samband med en intervju i en tidning. Men Fatima är inte rädd och menar att ju mer det skrivs och ju fler fall som blir kända, desto större chans att fler arbetsgivare börjar tänka efter hur de själva beter sig. En sak som stör mig är att så många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer. Jag tror att det är sånt skitsnack, så att det inte är sant, ärligt talat. Det är den osynliga diskrimineringen som är värst, enligt Fatima. Att så många har en massa fördomar om invandrare, ofta utan att ens vara medvetna om det. Man har en bild av att människor med rasistiska fördomar är skinnskallar. Men skinnskallar är tydliga, de syns, också i medierna, och därför kan man bemöta dem. Det som är synligt, som ligger på bordet, är inte så farligt. Människor med dolda fördomar är så många fler och de är mycket värre. De är chefer, sitter i ledningar och släpper inte in oss i samhället. Det är dem man ska ställa mot väggen. Ställa mot väggen hur då? Man ska göra som jag och vara lite envis. Man ska känna till sina rättigheter och se till att de man söker jobb hos också vet att de inte kan bete sig hur som helst. Och så ska man dokumentera allt, spara alla annonser och brev. Hela tiden. Och gå vidare med det man har varit med om. Vad kan hända? Jo, i värsta fall kommer man fram till att man hade fel. Någon annan som var mer kvalificerad fick jobbet. Visst, inga problem. Det finns hopp Fatimas son, Leon, är snart ett år gammal. Hur ser framtiden ut för honom? Hur ser det ut i Sverige om tjugo år? Då finns det många fler invandrare än i dag eftersom barnkullarna är stora. När 40-talisterna, som styr Sverige i dag, försvinner ur arbetslivet så kommer våra kompisar att bli chefer och företagsledare. De har inte lika mycket fördomar och därför kommer mycket att se annorlunda ut. En stor del av invandringen har ju skett de senaste tjugo åren, så tidigare generationer har inte upplevt den. En del har ju knappt pratat med en invandrare i hela sitt liv. Så det finns hopp för Leon? Absolut! Det finns hopp för oss alla.... många har börjat skriva vi eftersträvar mångfald. Jag undrar om det verkligen stämmer

9 Anmälan Skriv ett brev eller skicka e-post till DO och berätta vad du har varit med om. Brevet behöver inte vara formellt. Du kan skriva anmälan på det språk du vill. Det viktiga är att vi får veta vem du är, vad/vem du anmäler och varför. Försök att beskriva det som hänt så tydligt som möjligt. Tänk på följande när du gör din anmälan: Gäller din anmälan arbetslivet ska du först kontakta facket. Om du inte är medlem i något fack eller om ditt fack vägrar att driva din anmälan vidare, ska du kontakta DO. Det är viktigt att du gör din anmälan så snabbt som möjligt speciellt om det gäller diskriminering inom arbetslivet. Enligt lag preskriberas (avskrivs) ett arbetslivsärende ganska snabbt. Om ärendet är preskriberat kan vi inte driva det. Om du har frågor kan du kontakta DO:s juristjour, tel: En anmälan som kommer till DO blir en offentlig handling. Det innebär att vi måste lämna ut din anmälan ifall någon kontaktar oss och frågar efter den. Det kan bli aktuellt om journalister ringer till oss för att få underlag till en artikel. De flesta journalister följer dock pressetiska regler och kommer inte att lämna ut ditt namn i tidningen, radio- eller tv-inslaget om du inte önskar detta. Vad händer sedan? UTREDNINGEN Under vår utredning kommer vi ibland fram till att anmälan inte gjorts i tid, inte innehåller tillräckliga bevis eller att det som skett inte är diskriminering i lagens mening. Då avslutas ärendet och du får ett avslutsbrev där vi berättar att ärendet är avslutat och varför vi inte kunde driva det vidare. Om vi ser att vi kan driva ärendet vidare kontaktar vi också dig. Ditt ärende kan gå till domstol eller förlikas. FÖRLIKNING Ditt ärende kan förlikas. Det innebär att DO förhandlar med den/dem du har anmält och försöker komma fram till en lösning som ger dig upprättelse. En förlikning brukar innebära att du får pengar. Men det kan också handla om att du till exempel får arbete eller bostad. DOMSTOL Din anmälan kan gå till domstol. Om det inte går att komma överens tar DO ditt ärende till domstol. Det kan leda till att du får pengar. 17

10 Så arbetar Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO har funnits sedan 1986 och är både en person och en statlig myndighet. Myndighetschefen, ombudsmannen, utses av regeringen. Sedan mars 2005 är Katri Linna DO. På myndigheten arbetar ett trettiotal personer. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. DO arbetar med att stödja enskilda individer som blivit utsatta för diskriminering och tar emot drygt 700 anmälningar årligen. Utöver detta arbetar vi för att förebygga diskriminering. Arbetsgivares och högskolors skyldigheter Alla arbetsgivare, universitet och högskolor är skyldiga att arbeta aktivt för att främja lika möjligheter och rättigheter oberoende av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det betyder bland annat att ingen anställd eller student ska behöva bli trakasserad, att man ska rekrytera utan att diskriminera och att arbetsplatsen eller högskolan ska vara utformad så att den fungerar för alla. DO ska se till att arbetsgivare, universitet och högskolor följer lagen. Information och utbildning DO kan också väcka opinion och försöka påverka makthavare att förbättra diskrimieringslagstiftningen eller att ändra diskriminerande lagar. Vi genomför också utbildningar om mänskliga rättigheter och om hur man förebygger diskriminering. Förändra utvecklingen När flera enskilda anmälningar visar på ett mönster av etnisk eller religiös diskriminering tar DO egna initiativ till möten med myndigheter, företag och organisationer. Allt för att förhindra diskriminering och förändra utvecklingen i en positiv riktning. DO kan också föreslå regeringen lagändringar och andra åtgärder för att motverka etnisk och religiös diskriminering inom alla samhällsområden. Vi ska även få andra aktörer att arbeta med frågorna, till exempel etniska organisationer, fackföreningar och myndigheter. Det är viktigt att många engagerar sig i arbetet mot diskriminering. Du kanske själv är med i en organisation där detta arbete skulle kunna utföras! 18

11 Andra ombudsmän och lokal antidiskrimineringsverksamhet Handikappombudsmannen, HO Bevakar intressen och rättigheter för dem som har funktionshinder. HO Box 49132, Stockholm Telefonnummer Texttelefon SMS Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO Arbetar mot homofobi och för att alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning. Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med homo-, bi- eller heterosexualitet. HomO Box Stockholm Telefon Jämställdhetsombudsmannen, JämO Arbetar för att kvinnor och män ska ha lika rättigheter i arbetslivet och i högskolan oavsett kön. JämO Box Stockholm Telefon Lokal antidiskrimineringsverksamhet Det finns lokal antidiskrimineringsverksamhet (antidiskrimineringsbyråer) runt om i Sverige som ger stöd och råd till den som utsatts för diskriminering. De är ideella organisationer och finns i bland annat Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Borås, Örebro, Trollhättan, Norrköping, Vänersborg, Stockholm, Sundsvall, Skellefteå och Umeå. De flesta lokala antidiskrimineringsverksamheter är organiserade i ett nätverk. På nätverkets hemsida finns mer information och adresser till de lokala byråerna. 21

12 Produktion: Futurniture/Anna Karin Elde AB. Illustrationer: Anna Karin Elde. Intervjuer: Tarja Leppänen. Maj

13 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) arbetar för att förebygga och stoppa alla former av etnisk och religiös diskriminering i samhället. 24 Postadress: Box 3045, Stockholm. Besöksadress: Drottninggatan 89, tel , fax do@do.se