Foto: Ålidhem. Urbana guldkorn Resultat från Delegationen för hållbara städers stödprojekt

Transkript

1 Foto: Ålidhem Urbana guldkorn Resultat från Delegationen för hållbara städers stödprojekt

2 Titel: Urbana guldkorn Resultat från Delegationen för hållbara städers stödprojekt Tryck: Taberg Media Group Upplaga: 1 Antal ex: 1500 ISBN tryck: ISBN pdf: Omslagsfoto: Invigning av Vinterträdgården på Ålidhem, Umeå Fotograf: Henrik Olofsson Sökord: Hållbar stadsutveckling, projekt, investeringsprojekt, planeringsprojekt, städer, tätorter, bostadsområden Publikationen kan beställas från: Boverkets Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: , Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2014

3 Urbana guldkorn Resultat från Delegationen för hållbara städers stödprojekt 1

4 Foto: freeimages 2

5 Förord De nio stora investeringsprojekten som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer avslutas alla den sista december Guldkornen i denna skrift visar några av resultaten och erfarenheterna från projekten. Låt dig inspireras av dem i ditt eget arbete med en hållbar stadsutveckling! Även om projekten som har fått Delegationens stöd går mot sitt slut, är hållbar stadsutveckling en process som aldrig avslutas. Nya samarbetsarenor är en viktig förutsättning, men vi behöver också fortsätta utveckla samarbetet inom de nätverk som formades kring Delegationen. Detta kommer bland annat att ske genom det regeringsuppdrag där fem myndigheter fått i uppgift att upprätta och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling. Boverket har samordningsansvaret för uppdraget som genomförs tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket. Plattformen är utan tvekan en fortsättning i Delegationens anda där projektens erfarenheter och resultat kommer att tas tillvara och vidareutvecklas. Janna Valik generaldirektör Boverket 3

6 Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Inom sitt uppdrag ansvarade delegationen bland annat för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Totalt delades 357 miljoner kronor ut till 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt. Boverket ansvarar för att följa, stödja och sprida kunskaper från projekten. Foto: freeimages Läs mera om projekten som fått stöd från Delegationen för hållbara städer på boverket.se. 4

7 Innehåll Förord...3 Delegationen för hållbara städer...4 De nio investeringsprojekten i korthet...6 DIALOG Från parkeringsplats till jämställd aktivitetsyta...8 Fler hållbara lösningar med byggherredialog Konst som dialogmetod väcker intresse för närmiljön Dialog som inspirerar till hållbar livsstil MILJONPROGRAM Min pappa är med och bygger om vårt hus Klimatsmart renovering av miljonprogramshus Energismarta lösningar på Ålidhem Ny struktur i Vivalla ger kvarterskänsla ENERGI Hållbara Järva installerar solceller i unikt projekt Fullriggaren ett helt kvarter med energieffektiva hus Effektsmarta byggnader som lagrar energi Stadsliv med grön profil i Kongahälla Krokslätts Fabriker satsar på egenproducerad el och energilagring Med ny teknik blir klassrummet en optimal arbetsplats Utvärdering visar vilka lösningar som fungerar bäst Grönt för guld i nytt kontorshus KULTURMILJÖ Innovativ ljusdesign ger stimulerande studiemiljö Vatten och grönska som passar Krokslätts Fabriker MÖTESPLATSER I Kvillebäcken möts innovatörer och byggherrar Vinterträdgården en grön oas för de boende MOBILITET Stråk, station och Malmöexpress en katalysator för förtätning Kunskapsstråket öppet, grönt och hållbart Ny teknik för sopbilar ger stora miljövinster Färre tar bilen i kvarteret Fullriggaren

8 De nio investeringsprojekten i korthet Fullriggaren Nybyggnadsprojektet Fullriggaren i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö har, med höga hållbarhetsambitioner, planerats i ett nära samarbete mellan Malmö stad och tretton byggherrar. Detta genom en så kallad byggherredialog där kommunen och exploatörerna gemensamt utvecklar området. Byggherredialogen ska resultera i Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus och andra framstående hållbarhetsåtgärder inom exempelvis transport och förnybar energi. Hållbara Järva Projektet Hållbara Järva är lokaliserat till stadsdelarna kring Järvafältet och är en del av Stockholms stads satsning på miljöprofilering av stadens miljonprogramsområden. Med innovativ teknik inom energiområdet, satsningar på hållbara transporter och en hög grad av medverkan från de boende ska projektet skapa en positiv social, ekologisk och ekonomisk utveckling i Järva. I projektet samverkar stadens förvaltningar och bostadsbolag samt KTH. Hållbar kunskapsstad Lund NE I Lund samarbetar ett flertal aktörer inom Kunskapsstråket för att bygga en hållbar stad. Stråket är fyra kilometer långt och sträcker sig från Lunds historiska stadskärna till den nya stadsdelen Brunnshög, som ska utgöra ett centrum för forskning och högteknologi. Längs stråket planeras förnyelse av historiska miljöer, förtätning av campusområdet, energisatsningar, nybyggnationer och andra hållbarhetssatsningar som alla ska länkas samman genom spårväg och goda gång- och cykelförbindelser. Hållbara Ålidhem I Umeå arbetar kommunen tillsammans med det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden och Umeå Energi i det unika och prisbelönta projektet Hållbara Ålidhem. I samband med att ett kvarter brann ned julen 2008 föddes idén att återbygga och förtäta stadsdelen Ålidhem med Norrlands största lågenergihusbygge och samtidigt rusta upp befintliga miljonprogramsbyggnader med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö. Projektets många energisatsningar fungerar även som ett internationellt skyltfönster för hållbart byggande i ett kallt klimat. Kongahälla I Kungälv planeras den nya stadsdelen Kongahälla kommunens största nybyggnadsprojekt i modern tid. Hittills deltar fyra byggherrar i samarbetet. Visionen är en grön stadsdel där det är lätt att agera hållbart. På grund av överklagad detaljplan blev projektet försenat, och medlen från Delega- 6

9 tionen för hållbara städer har inte kunnat användas. Men ambitionerna är fortsatt höga och första spadtaget togs i september Krokslätts Fabriker Projektet Krokslätts Fabriker i Mölndal som drivs av fastighetsägaren Husvärden AB är ett gott exempel på miljöanpassning och effektivisering av ett historiskt fabriksområde. Kvalitéerna i den kulturhistoriska bebyggelsen tas tillvara samtidigt som området präglas av flexibilitet, klimatanpassad arkitektur, biologiska system och smart IT- och energiteknik. Visionen är att Krokslätts Fabriker ska utgöra en internationell förebild inom dessa områden. Kvillebäcken I Göteborg pågår ett aktivt arbete med att genomföra Vision Älvstaden, som innebär att tidigare industriområden omvandlas och att staden knyts samman över Göta älv. Kvillebäcken ligger inom Älvstaden och omvandlas nu till en levande och hållbar blandstad. Kvillebäcken är också en innovationsplattform och testarena för nya tekniklösningar. Bland annat har en ny insamlingsteknik för avfall med elhybrid- och metandieselbilar testats i området. I området genomförs hållbarhetsåtgärder inom flera olika områden såsom energi och klimat, integration och delaktighet och konst och kulturmiljö. De lyckade åtgärderna i kvarteret kan sedan komma att tillämpas i hela stadsdelen. En nyckel i projektet är samarbetet mellan olika aktörer som vanligtvis inte arbetar tillsammans. Rosengård i förvandling Projektet Rosengård i förvandling är initierat av Malmö Stad. Projektet är en del av stadens arbete med att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta blandade, levande och hållbara stadsdelar växa fram. Huvudsyftet är att skapa ett demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet, men åtgärderna syftar även till en ökad social och ekonomisk integration. Hållbara Ålidhem Hållbara Järva Mitt Gröna Kvarter Pilotprojektet Mitt Gröna Kvarter är en del av Örebrobostäders förnyelsearbete i miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro. Kongahälla Krokslätts Fabriker Kvillebäcken Fullriggaren Mitt Gröna Kvarter Hållbar kunskapsstad Lund Rosengård i förvandling 7

10 ROSENGÅRD Från parkeringsplats till jämställd aktivitetsyta Sommaren 2011 genomförde tretton unga tjejer ett testevenemang på en parkeringsplats i Rosengård startskottet på planeringen av en aktivitetsyta utifrån tjejernas egna önskemål. Resultatet blev en jämställd, unik besöksplats för både planerade och spontana aktiviteter. När parkeringsplatsen skulle göras om till en aktivitetsyta konstaterade projektledningen att de som redan fanns i Rosengård var avsedda för sport och användes mest av killar. Men inte bara det på övriga offentliga platser syntes mest killar och män. Tjejer och kvinnor tillbringade i stället tid i hemmet, på gården och i centrala Malmö. Men vad händer om tjejer involveras redan i planeringen av en aktivitetsyta kan det göra skillnad ur ett jämställdhetsperspektiv? Nystartat tjejnätverk Tretton tjejer anställdes för att genomföra ett testevenemang på parkeringsplatsen, samtidigt som de fick kunskap om stadsplanering och hur de kan påverka stadens utveckling. Evenemanget lockade 300 personer och bjöd på en mängd aktiviteter. I ett nystartat tjejnätverk, Engagerad i Malmö, fortsatte tjejerna att planera ytan tillsammans med gatukontorets landskapsarkitekter. Plats i förändring Fler testarrangemang genomfördes hållbarhetsfestival, julmarknad och filmvisning för att testa ytan och uppmärksamma de boende på att det var en plats i förändring. Slutresultatet blev en mötesplats för många människor och aktiviteter. Här finns scen, bluetooth-styrd musikanläggning, klättervägg, utegym och ett rosa vindkraftverk. Sittbänken Dansa Pausa blev tjejernas avslutande fysiska avtryck på platsen citatet från Panetoz hitlåt sammanfattar ytans syfte. 8

11 DIALOG Erfarenhet av att påverka Genom att vara lyhörd och tillåta en dynamik under utvecklingen av platsen uppnåddes mervärden som inte kunde förutsägas när processen startade. Dessutom utvecklades och stärktes de deltagande tjejerna för att i framtiden kunna agera som en reell påverkanskraft i samhället. Rosens röda matta invigdes av cirka besökare en solig och varm septemberdag Det var kulmen på en delaktighetsprocess som pågått i tre år, där tjejers behov och önskemål stått i fokus. Foto: Thomaz Lundstedt Vid planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta stod tjejers behov och önskemål i fokus. Invigningen drog 1600 personer. 9

12 FULLRIGGAREN Fler hållbara lösningar med byggherredialog När byggherrarna fick ett forum för att diskutera hållbarhet höjdes ambitionsnivån. Tack vare byggherredialogen har kvarteret Fullriggaren i Västra hamnen fått energieffektivare hus, avfallskvarnar, bilpool och mer grönska. Redan i markanvisningsprogrammet var Malmö stad tydliga med hållbarhetsambitionerna för kvarteret Fullriggaren. De byggare som var intresserade av en tomt förväntades delta i en byggherredialog, ett samarbetsforum där kommunen och byggherrarna regelbundet träffas för att ta upp gemensamma frågor kring de tre hållbarhetsaspekterna. Förutom utbyte av idéer, kunskap och erfarenheter fungerade dialogen som en lärandeprocess som ledde till ökad förståelse för varandras förutsättningar och möjligheter. En rad olika samarbetsprojekt startades som en direkt följd av dialogen sådant som skulle vara omöjligt för en ensam byggherre att driva. Bland annat anlitades en gemensam byggsamordnare, området fick en bilpool och avfallskvarnar upphandlades och installerades i samtliga hus. Byggherredialog är ett arbetssätt som testades under Bo01 och förfinades i kvarteret Flagghusen, öster om Fullriggaren. För Malmö stad är byggherredialog en förutsättning för att uppnå höga hållbarhetsambitioner i nyskapande projekt där stora områden ska bebyggas under en kort period av flera olika byggherrar. En utvärdering av byggherredialogen i projektet Fullriggaren visar att de tretton byggherrarna var mycket nöjda med dialogen och kan tänka sig att delta i liknande projekt igen. 10

13 DIALOG Foto: Maria Nyman Byggherrar samlas till en givande dialog i Kvarteret Fullriggaren. 11

14 MITT GRÖNA KVARTER Konst som dialogmetod väcker intresse för närmiljön När barnen fick designa en hållbar gård blev resultatet välkomnande, färgglatt och innovativt. Vattenlek i form av ett vattenreningssystem, betongstenar som efterliknar syremekanismen i vattendrag och en gunghäst som alstrar energi. Modellen av gården är ett av resultaten från dialogarbetet i projektet Mitt Gröna Kvarter där en konstnär och kulturarbetare varit medaktör. Barnens skisser sträckte sig från hur uteplatser och gångvägar skulle se ut till vilken klimatsmart teknik som skulle ingå. De använde sig av solceller, vindkraft, lysdioder och rörelseenergi. Två lärare från Komtek svarade på frågor och hjälpte till med tekniska lösningar. Det konstnärliga spåret i dialogprocessen har flera syften. Det är ett sätt att åskådliggöra planer och miljövinster, men fungerar också som en pedagogisk ingång till stadsdelens historia. Genom att visualisera dåtid, nutid och framtid i form av konstverk väcks intresset för närmiljön. Konst som metod för dialog ökar delaktigheten, minskar språkbarriärer och gör människor till medskapare. I Mitt Gröna Kvarter har konsten också haft en viktig roll för att visualisera förändringen till ett hållbart kvarter. Konstnären Arijana Kajfes har arbetat med ett gestaltningsuppdrag som både ska kommunicera och visualisera energiförbrukning. Hon utgår från tankar kring brunnen i olika kulturer både som livsnödvändighet och som en viktig social plats, ett centrum för både kommunikation och kunskapsförmedling. I Arijana Kajfes brunn är det i första hand vattenförbrukningen som visualiseras genom ljud. Tanken är att realtidsförbrukningen mäts och återkopplas via brunnen i form av forsande vatten till ett stilla droppande. 12

15 DIALOG Foto: Mitt Gröna Kvarter Vattenlek och vattenrening blev ett när barnen i Vivalla fick vara med och utforma sin utemiljö. 13

16 HÅLLBARA JÄRVA Dialog som inspirerar till hållbar livsstil Cykelshower, interaktiva utställningar, en kulturhistorisk stig och miljöcirklar. Det är delar av innehållet i Hållbara Järvas omfattande satsning på information till och dialog med de boende. Tekniska lösningar för att underlätta en hållbar livsstil räcker inte det krävs också kunskap och engagemang. Förskolor i Järva har använt Lekoprickaffären, en interaktiv utställning för förskolebarn om miljö, konsumtion och återanvändning. Eleverna i skolorna har nåtts av en särskild cykelsatsning med cykelshower och informationsaktiviteter. Tidens väg är en två kilometer lång kulturhistorisk stig på Järvafältet som tagits fram tillsammans med Stockholms stadsmuseum. Den visar vattnets betydelse som transportväg och hur kulturlandskapet såg ut efter senaste istiden. En lärarhandledning finns som kan användas av förskolor, skolor och andra grupper som vill gå stigen. I samband med renovering av de sju hus som ingår i projektet har en utökad samrådsdialog genomförts. Förutom att de boende fått vara med och bestämma nivå på renoveringen och hyran har flera öppet-hus-träffar arrangerats, där boende fått besöka visningslägenheter och informerats om hållbar livsstil. Cirkelledarutbildningar i boskola samt om klimat, miljö och energi har genomförts i olika föreningar i Järvaområdet. Cirkelledarna har sedan haft studiecirklar i sina föreningar, ofta på andra språk än svenska. Totalt har 369 cirklar genomförts med cirka deltagare. 14

17 DIALOG Cykelshow i Akalla by. Foto: Hållbara Järva Cykelshowerna i Akalla by är en del av en informationssatsning som ger både kunskap och engagemang till Järvas invånare. 15

18 MITT GRÖNA KVARTER Min pappa är med och bygger om vårt hus När projektet Mitt Gröna Kvarter skulle förverkligas bestämde det allmännyttiga bostadsföretaget att en del av de nya arbetstillfällena skulle gå till de boende. Med satsningen Boendebyggarna får mellan 50 och 80 långtidsarbetslösa i området praktik under de fyra år som ombyggnationen pågår. Miljonprogramsområdet Vivalla har en låg förvärvsfrekvens jämfört med Örebro som helhet. Det är en stadsdel med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och många av de boende har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Att stå utanför arbetsmarknaden under en längre tid gör det också svårare att delta i övriga samhällslivet med ett jobb följer kontaktnät, engagemang, bekräftelse och delaktighet. Med satsningen Boendebyggarna vill Örebrobostäder bidra till att skapa förutsättningar för människor att etablera sig i samhället. Sociala krav i upphandlingen Idén var att låta de boende jobba inom ramen för projektet Mitt Gröna Kvarter. De som deltar får vara med och forma sin boendemiljö samtidigt som de får in en fot i arbetslivet. De sociala krav som ställdes i upphandlingen var ett viktigt steg för att möjliggöra satsningen: Den entreprenör som vann upphandlingen skulle även driva ett arbetsmarknadsprojekt. Skanska vann upphandlingen och ombyggnationen och boendebyggarprojektet startade i juni Många aktörer samverkade Örebro kommun och Arbetsförmedlingen var tidigt positiva till initiativet. Före själva upphandlingen fördes också en dialog med byggbranschens leverantörer för att förbereda dem på den något ovanliga kravspecifikationen. Man var också noga med att kraven var förenliga med svensk lag och EU:s regler. Fackförbundet Byggnads var delaktig i arbetsgruppen som utformade handledar- och introduktionsutbildningen. 16

19 MILJONPROGRAM Foto: Mitt Gröna Kvarter De som deltar i projektet Boendebyggarna i Vivallla får vara med och forma sin boendemiljö samtidigt som det ger yrkeserfarenhet. 17

20 Alla deltagare får handledare Den som vill vara med i Boendebyggarna ansöker via Arbetsförmedlingen som också finns på plats i kvarteret en dag i veckan. Sedan matchas ansökan med Skanskas och deras underentreprenörers önskemål om personliga egenskaper, erfarenhet eller utbildning. De företag som tar emot en boendebyggare måste utse en handledare. Samtliga handledare har gått en handledarutbildning för att säkerställa att alla boendebyggare blir omhändertagna på rätt sätt. Fler har tagit efter Intresset för boendebyggarna har varit stort och satsningen har också uppmärksammats i media. Många allmännyttiga bostadsföretag runt om i landet har gjort studiebesök. Flera har tagit efter konceptet, bland andra det kommunala bolaget Västerporten i Örebro som ställt liknande sociala krav i en upphandling av lokalvård. Foto: Mitt Gröna Kvarter Välkommen till jobbet! Gröna byggbodar i projektet Mitt gröna kvarter. 18

21 MILJONPROGRAM HÅLLBARA JÄRVA Klimatsmart renovering av miljonprogramshus Det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder har i sju hus i Husby, Akalla och Rinkeby halverat energianvändningen för värme i samband med renoveringen. Det har skett genom specifika åtgärdsprogram för varje hus. Bland annat har köldbryggor åtgärdats, fasader tilläggsisolerats och man har bytt till energieffektiva fönster. Dessutom sker värmeåtervinning av ventilationsluften med FTX-system. Även värmeåtervinning av avloppsvatten har prövats. Det är tre olika hustyper som energieffektiviserats: våningars skivhus i Akalla, 5-6 våningars loftgångshus i Husby och lamellhus i Rinkeby. För att sprida metoder, resultat och erfarenheter från projektet har en handbok tagits fram. Tanken är att den ska kunna användas av liknande projekt i andra städer, både i Sverige och internationellt. Foto: Hållbara Järva Det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder har halverat energianvändningen i sju hus. 19

22 ÅLIDHEM Energismarta lösningar på Ålidhem Att bygga hållbart i ett kallt klimat är en stor utmaning. I Hållbara Ålidhem testas både ny och beprövad teknik i stor skala. Förutom nybyggda lågenergihus ingår upprustning av miljonprogramshusen med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö. Julen 2008 brann ett helt kvarter ned i miljonprogramsområdet Ålidhem i Umeå. Då föddes idén till Norrlands största lågenergibygge med en energiförbrukning på 65 kwh per kvadratmeter och år hälften av vad byggreglerna kräver. Nyproduktionen omfattar fyra huskroppar med 137 lägenheter. Husen är byggda med konventionell byggteknik, men husens täthet klarar kraven för passivhus. Vid upphandlingen sattes vite om husen inte når den energiprestanda som beställts. Ett lite okonventionellt sätt att försäkra sig om noggrannhet i utförande, efterkontroll och uppföljning. Mer än halverad energiförbrukning Uppföljningar visar på skillnader mellan energiprestandan i de nybyggda husen. De mindre husen har svårare att nå målet. En av orsakerna är att de boendes verkliga förbrukning av hushållsel och varmvatten är högre än de värden som användes vid projekteringen. En annan är att ett mindre och lägre hus har proportionellt större energiförluster via klimatskalet. Resultatet för samtliga hus innebär att energiförbrukningen i dagsläget är ca kwh per år vilket motsvarar 40 procent av energiförbrukningen i de hus som tidigare stod på platsen. En större renovering genomförs av de 40 år gamla husen vid Matematikgränd och Geografigränd. 405 lägenheter rustas upp och energiförbrukningen väntas minska med mellan 40 och 50 procent. Solceller fungerar bra i norr Hållbara Ålidhem är också en ambitiös satsning på solceller i norra Sverige något som är ganska oprövat tidigare. Totalt sätts kvadratmeter solceller upp på tak och balkonger. Solcellsanläggningen beräknas ge 320 MWh 20

23 MILJONPROGRAM Foto: Johan Lagrelius Hållbara Ålidhem visar att solenergi fungerar även på nordliga breddgrader. 21

24 el per år och täcka ungefär en tredjedel av fastighetselen i området. Uppföljningen visar att produktionen av solel står sig bra i konkurrensen, på årsbasis produceras lika mycket el som i södra Sverige och norra Tyskland. Den mörka vinterperioden med snötäckta solceller kompenseras mer än väl av Norrlands ljusa sommarnätter. Då kan solcellerna börja producera el så tidigt som halv två på natten. Fler hållbarhetsåtgärder Mottot är att det ska vara lätt att vara miljövänlig på Ålidhem. Med nya tvättmaskiner uppkopplade på fjärrvärmesystemet minskar elanvändningen. Förutom nya vitvaror installeras mätare för individuell mätning och debitering av el, varm- och kallvatten. Det byggs också nya avfallsrum, så kallade miljöhus, som förenklar återvinningen. En mängd aktörer har varit involverade i projektet som också knyter an till Umeås kulturhuvudstadssatsning Ambitionen är att Ålidhem ska ha en viktig roll i Umeås fortsatta utveckling genom samarbeten där stadsdelen används som testplats för nya hållbarhetsprojekt. Foto: Henrik Olofsson Echologterminal sporrar till sparande och ger de boende facit på förbrukning av vatten och el. 22

25 MILJONPROGRAM MITT GRÖNA KVARTER Ny struktur i Vivalla ger kvarterskänsla Med projektet Mitt Gröna Kvarter får en del av miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro ny kvarterskänsla och identitet. Tanken är att skapa unika kännetecken för kvarteret, förtydliga skillnaderna mellan privata och offentliga ytor och ge hyresgästerna möjligheter att fördjupa sina sociala kontakter med grannarna. Omstruktureringen innebär fler lokalgator i området som bryter ner kvarteren till mindre skala. I samband med detta placeras parkeringarna närmare den egna bostaden och de stora parkeringsytorna frigörs till förtätning. Den nya strukturen av gator och grönytor ger kvarterskänsla som förstärks av att entréerna i varannan huslänga vänds. På så sätt skapas en offentlig framsida med entréer och en lugnare baksida en privat sfär med insynsskydd, grönytor och plats för umgänge. På sikt planeras radhus och villor på de ytor som frigörs i samband med omstruktureringen, eventuellt i form av egnahem enligt hyrköpsmodellen. Modellen innebär att hyresgästen får chans att, inom en viss tid och till ett förutbestämt pris, köpa sin bostad. Förhoppningen är att få in ytterligare aktörer i området för att öka utbudet av boendeformer. Syftet är att skapa förutsättningar för boendekarriär. Bild: Mitt Gröna Kvarter 23

26 HÅLLBARA JÄRVA Hållbara Järva installerar solceller i unikt projekt Ett fyrtiotal hus och två simhallar i Rinkeby, Husby, Akalla, Tensta och Kista har fått solceller på tak och fasader. Satsningen beräknas ge energi åt upp till 20 procent av fastigheternas elbehov. Drygt kvadratmeter solceller gör området till Sveriges solcellstätaste. Solcellerna, som installerats under 2013 och 2014, beräknas ge 1,3 miljoner kwh per år och täcka procent av fastighetselen till bostadshusen och 6 procent till simhallarna. Elen som produceras går bland annat till belysning, hissar, ventilation, vattenrening och tvättstugor. Samtidigt har ett gemensamt uppföljningssystem utvecklats för alla installerade solceller i Järva. Syftet är att utvärdera hur mycket el de olika systemen producerar och hur kostnadseffektiva solcellerna är. Enligt bostadsbolagen och fastighetskontoret ska satsningen ha betalat sig själv om tio år för bostäderna, respektive sex år för simhallarna. Utöver solcellsinstallationen har några utvalda hus fått solfångare. Energin från solfångarna används för att minska köpt energi för tappvarmvatten. Elproduktionen visualiseras Kommunikationen med de boende har varit en viktig del i projektet. Bland annat har flera öppet-hus-aktiviteter arrangerats. För att visualisera solcellerna och elproduktionen har en gemensam webbtjänst, tagits fram. Där visas den totala produktionen i 10-minutersintervaller på både stadsdelsnivå och anläggningsnivå. Störst i norra Europa Hållbara Järvas investering i solel är den hittills största solcellssatsningen i norra Europa. Det unika med projektet är att det tar ett samlat grepp på just solceller i ett miljonprogramområde. Projektet ger värdefulla erfarenheter av att integrera en större mängd solel i avgränsade stadsdelar. Förhoppningsvis 24

27 ENERGI kan det inspirera andra städer. Bakom satsningen på förnybar energi står de kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder och Familjebostäder tillsammans med Stockholms stads fastighetskontor och idrottsförvaltning. Foto: Svenska bostäder 25

28 FULLRIGGAREN Fullriggaren ett helt kvarter med energieffektiva hus Kvarteret Fullriggaren i Västra hamnen i Malmö har landets största samling energieffektiva hus. 30 procent av bostäderna uppnår kraven för passivhus, resterande för mini- eller lågenergihus. I markanvisningsprogrammet från 2007 ställdes tydliga krav: Byggnaderna ska vara välisolerade och täta, totalanvändningen (värme och energi) får inte överstiga 110 kwh/m2 BRA uppvärmd yta per år. Intresseanmälningarna till markanvisningen visade att byggherrarna anammat Malmö stads tankar om energieffektiv bebyggelse. Byggherredialogens diskussioner om energieffektivt byggande bidrog också till att samtliga byggherrar valde att satsa på lågenergi-, egenvärme-, minienergi-, eller passivhus. Dessutom kompletterade man med ytterligare hållbarhetsåtgärder. Kvarterets parkeringshus blir delvis självförsörjande på energi med solceller på södra fasaden. I bottenplan installeras laddningsstolpar för elbilar och i vissa av bostadshusens garage finns serviceplats för cyklar. Kvarterets enda kontorsbyggnad vann första pris i kategorin nyproducerade byggnader enligt Miljöbyggnad vid Green Building Awards

29 ENERGI Foto: Pernilla Andersson I kvarteret Fullriggaren valde samtliga byggherrar att satsa på lågenergi-, egenvärme-, minienergi-, eller passivhus. 27

30 KVILLEBÄCKEN Effektsmarta byggnader som lagrar energi I den nya stadsdelen Kvillebäcken i Göteborg testas ny teknik för att jämna ut dygnsvariationen av fjärrvärmebehovet. Tekniken innebär att byggnaderna kan användas som kortvariga energilager. Energin kan sedan utnyttjas när effektbehovet i fjärrvärmesystemet är stort. Varje enskild fjärrvärmecentral i byggnaden förses med en kommunikationsenhet som styrs från ledningscentralen för fjärrvärme. I stället för att starta produktionen med fossila bränslen exempelvis vid väderomslag kan personalen vid ledningscentralen utnyttja den lagrade värmeenergin i byggnaderna under 9-10 timmar. Efter en tillfällig effekttopp kan byggnaderna återladdas. Under 2014 får driftledningscentralen på Göteborg Energi programvaran installerad och fjärrvärmecentralerna i de fastigheter som deltar förses med den utrustning som behövs. Under vintern 2014/2015 driftsätts tekniken. Om tekniken blir fullt utbyggd i Göteborg kan de fossila koldioxidutsläppen minska med omkring ton per år. 28

31 ENERGI Foto: P. Hultén I Kvillebäcken prövas en teknik som gör att byggnaden kan användas som kortvarigt energilager. 29

32 KONGAHÄLLA Stadsliv med grön profil i Kongahälla 900 bostäder och varierad handel i gröna kvarter. Centralt belägna Kongahälla är Kungälvs största nybyggnadsprojekt i modern tid med parollen En helt ny värld i Kungälv. Redan från början var inriktningen klar: Det ska vara lätt för boende, arbetande och besökande att agera hållbart. Kongahälla tar ett helhetsgrepp på miljöfrågorna. Kommun och byggherrar arbetar tillsammans för resurshushållning, förnybar energi, gröna tak och sunda material och för stadsdelens invånare ska källsortering och hållbart resande vara ett enkelt val. Bidraget från Delegationen för hållbara städer skulle ge ytterligare energibesparing samt Sveriges största solcellsanläggning. Men byggstarten har försenats flera år på grund av överklagade detaljplaner, och åtgärderna har inte kunnat genomföras som planerat. Nu har arbetet fått en nystart. I december 2013 vann den största detaljplanen laga kraft och i september 2014 togs det första spadtaget. De höga miljöambitionerna kvarstår, och samarbetet för en hållbar stadsdel fortsätter. 30

33 ENERGI Foto: Per Erséus Samarbete mellan kommun och byggherrar ska ge den nya stadsdelen Kongahälla en stark miljöprofil. I september 2014 togs det första spadtaget. 31

34 KROKSLÄTTS FABRIKER Krokslätts Fabriker satsar på egenproducerad el och energilagring Inom området Krokslätts Fabriker finns berg som används för årstidslagring av energi. Ur berget hämtas via borrhål förutom direktkyla även värme och kyla som omvandlas till de temperaturer som krävs via kyl- och värmepumpsaggregatet. Sedan distribueras värme och kyla ut till områdets alla byggnader nya såväl som gamla. Till ledningsnätet kan lokala produktionsenheter kopplas solceller, vindkraft eller stirlingmotorer. Nätet laddas också med överskottsenergi från småindustrier, butiker och restauranger i området. Denna energi kan sedan de nyproducerade byggnaderna i Krokslätts Fabriker använda till uppvärmning. Berget används i första hand för att lagra energi över året medan ackumulatorer i byggnaderna lagrar den dygnsvariation som förekommer. 32

35 ENERGI Bild: Principskiss av energilager 33

36 ROSENGÅRD Med ny teknik blir klassrummet en optimal arbetsplats När Värner Rydénskolan i Rosengård rustades upp fick ett av klassrummen en total make-over. Demoklassrummet är fullmatat med ny teknik och skyltar som beskriver hur allt fungerar. Grunden är styrsystemet KNX som gör det möjligt att styra och övervaka de tekniska installationerna. I det här projektet har man fokuserat på belysning, el, vatten, värme och ventilation. När klassrummet varit tomt i fem minuter stängs till exempel belysning, vatten och el av. På så sätt undviks onödig energianvändning. Men för att uppmuntra eleverna att ta av sig jackorna när de kommer in hålls innetemperaturen på en behaglig nivå. Ljusstyrkan i belysningen anpassas zonvis i rummet efter hur mycket dagsljus som kommer in. 34

37 ENERGI Foto: Eva Lewau I demoklassrummet på Värner Rydénskolan finns skyltar som beskriver funktioner, till exempel värme och dagsljus. 35

38 ÅLIDHEM Utvärdering visar vilka lösningar som fungerar bäst En tydlig framgångsfaktor för Hållbara Ålidhem var pilotprojektet där ett maxpaket med energiåtgärder genomfördes i ett hus. Under ett år jämfördes huset med ett identiskt hus som ännu inte renoverats. Det visade att pilothuset sparade 42 procent energi jämfört med referenshuset. Upplägget med pilothus och referenshus med extra mätutrustning har sedan använts för att mäta hur mycket energibesparing de olika åtgärderna bidrar med. Renoveringen har då skett stegvis. Mätningen och uppföljningen har underlättats av att det är en och samma fastighetsägare för hela området och en och samma nätägare för både elektricitet och fjärrvärme. Dessa är dessutom partners i projektet Hållbara Ålidhem. Forskarskolan och samarbetet med institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet har möjliggjort analys och utvärdering av unika uppföljningsdata. Information som nu finns tillgänglig för kommande projekt med likartade utmaningar. 36

39 ENERGI Bild: AB Bostaden Att ha ett pilothus och ett referenshus visade sig vara en framgångsfaktor vid utvärderingen av Hållbara Ålidhem. 37

40 KROKSLÄTTS FABRIKER Grönt för guld i nytt kontorshus Det nya kontorhuset i Krokslätts Fabriker har genom flera klimatsmarta lösningar blivit certifierat som Miljöbyggnad Guld. Den dubbla glasfasaden ger både en jämnare temperatur och en jämnare energiförbrukning. Målet är att 100 procent av energin skall komma från förnyelsebara energikällor varav kwh per år från egen produktion. Huset har en generöst beväxt takterrass och två gröna fasader. Den ena fasaden, Green Room, täcker hela östra fasaden och är en ljus arbetsyta med frisk luft. Den andra fasaden har ett växthusliknande mikroklimat med automatisk bevattning från takets dagvatten. Kontorshuset är fullt uthyrt och innehåller nu sjukhus, gym, kontor, butiker, café och restaurang. 38

41 ENERGI Foto: Wingårdh Arkitekter Den dubbla glasfasaden på det nya kontorhuset i Krokslätts Fabriker ger både en jämnare temperatur och en jämnare energiförbrukning. 39

42 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND Innovativ ljusdesign ger stimulerande studiemiljö På 1960-talet ritade arkitekten Klas Anshelm flera byggnader för Lunds tekniska högskola. Nu har inomhusmiljön uppdaterats till en modern, energieffektiv studiemiljö där belysningen spelar en huvudroll. I Lund finns flera byggnader signerade Klas Anshelm och ett av hans större projekt var Lunds Tekniska Högskola. I dag rör sig tre gånger så många människor i byggnaderna som vad de ursprungligen utformades för. Lokalerna är i stort behov av att anpassas till moderna studiemiljöer med bra inomhusklimat och energiprestanda. Omfattande belysningskoncept Ett område där det finns goda möjligheter att både skapa bättre studiemiljö och spara energi är inomhusbelysningen. I en av byggnaderna Annexet har Akademiska Hus genomfört ett spjutspetsprojekt. Baserat på forskning från Lunds Universitet har man jobbat med innovativ ljusdesign för att få en varierad, energisnål belysning. I samråd med elkonsult, hyresgäst och fastighetsägare har en ljusdesigner anpassat ljussättningen efter olika aktiviteter. Belysningskonceptet omfattar foajé, café, bibliotek, tysta läsesalar, övningssalar, nya läsnischer och korridorer. Funktionellt ljus för studier Resultatet är en kreativ och stimulerande studiemiljö där medvetna ljussättningsval gjorts för att förstärka rumsligheten. I samtliga läsrum har ambitionen varit att definiera rummet med så kallade wall-washers, samt skapa ett bra bländfritt ljus för läsning från takarmaturer. Caféet har fått en mer intim och hemtrevlig stämning med hjälp av en till synes slumpvis upphängning av dimbara pendelarmaturer med varm färgtemperatur, wall-washers och down-lights. I biblioteket ger kombinationen av infällda linjära lysrörsarmaturer i tak och asymmetriskt accentljus mot hyllsystemen rumslighet, medan läsfåtöljerna försetts med riktat ljus. 40

43 KULTURMILJÖ Dagsljussensorer och närvarostyrning Den nya tekniken styrs av dagsljus, närvaro och tid. Tillsammans med effektiva armaturer med mycket LED-teknik innebär det ökad energieffektivitet. Effekten på belysningen blir bara en tredjedel av vad den skulle varit om inte LED-teknik använts. Insatserna har blivit en förebild för efterföljande renoveringar av lokaler hos Akademiska Hus. Foto: Kennet Ruona Ljusdesignen i byggnaden Annexet på Lunds tekniska högskola sparar energi och förstärker rumsligheten. 41

44 Foto: Kennet Ruona 42

45 KULTURMILJÖ Nytt sätt att arbeta med hållbarhet i kulturmiljöer I Lund finns många välkända byggnader med kulturhistoriskt värde Universitetshuset, Kungshuset, Historiska museet, Arkeologen och Palaestra. Att förvandla dessa miljöer till moderna lokaler kräver särskild omsorg. Därför har Statens fastighetsverk prövat ett nytt arbetssätt för att anpassa byggnaderna till dagens krav på bättre inomhusmiljö, tillgänglighet och minskad energianvändning. Först görs en grundläggande utredning där man utgår från den historiska byggnadens förutsättningar. Vilken användning och utformning passar just detta hus? Detta diskuteras sedan med hyresgästen, i det här fallet universitetet, för att hitta rätt användning för lokalerna. Därefter utformas ombyggnadsförslaget. Redan från början, samtidigt som arkitekt anlitas, kopplas energikompetens till projektet. På så sätt undviks misstag som kan vara svåra att rätta till som att se till att det finns utrymmen för tekniska installationer. En annan nyckel till framgång är en tidig dialog med Riksantikvarieämbetet om vilka insatser som är möjliga och nödvändiga. Arbetssättet som använts i Lund har genererat stort intresse och spridits vidare till alla förvaltare inom Statens fastighetsverk. 43

46 KROKSLÄTTS FABRIKER Vatten och grönska som passar Krokslätts Fabriker Vatten och grönska är viktiga delar i hållbarhetsambitionerna för Krokslätts Fabriker. Dagvatten från bergen i naturreservatet Safjället fördröjs och renas i öppna system. Vatten inom området sugs upp av planteringsytor och gröna tak. Under ett år ska flödet till Mölndalsån halveras och minska risken för översvämning. Vattenmagasin och planeringsytor utformas med omsorg. De ska inte bara fungera optimalt även i kalla klimat, utan också ha en stadsmässig utformning som passar i den kulturhistoriskt intressanta miljön vid Krokslätts Fabriker. Bland annat ska de asfalterade ytorna kring den gamla textilfabriken ersättas till förmån för grönska och vatten. Befintliga träd ska så långt som möjligt sparas och utgöra stommen i grönstrukturen. Utformningen av kombinerade planteringsytor och vattenmagasin som dammar, stenmagasin och inomhusplanteringar sker i samarbete med SLU. 44

47 KULTURMILJÖ Foto: Krokslätts Fabriker Dagvatten från grannbergen bevattnar gröna ytor i Krokslätts Fabriker. 45

48 KVILLEBÄCKEN I Kvillebäcken möts innovatörer och byggherrar Vill byggherrarna ha koll på den senaste tekniken för att möta ökade miljökrav? Det trodde Business Region Göteborg och just därför skapades Innovationsplattform Kvillebäcken. Där får byggherrar möjlighet att möta miljöexperter och företag som erbjuder innovativa, klimatsmarta lösningar. Svenska företag är framgångsrika när det gäller innovationer inom miljöteknik. För att behålla tätpositionen och skapa ökad export och tillväxt i dessa företag behövs lokala referens- och demoprojekt. Byggbranschen anses i många fall vara konservativ gentemot ny teknik, men i Kvillebäcken samlas sju byggherrar med Älvstranden Utveckling i spetsen tillsammans med lokalt näringsliv för att tänka nytt. Projektet Hållbar stadsutveckling Kvillebäcken siktar på att utveckla nya lösningar och skapa affärsmöjligheter samtidigt som miljöprestandan höjs i den nya stadsdelen Kvillebäcken. Byggherrarna fick önska teman Business Region Göteborg tog initiativet till att skapa en innovationsplattform för att underlätta för byggbranschen att hitta de bästa innovativa lösningarna. Bland annat har frukostträffar arrangerats där byggherrar, teknikleverantörer och experter träffats. De teman som valts ut har baserats på byggherrarnas önskemål dagvattenhantering och grönytor, mätning och styrning i fastigheter, solceller och 3D i stadsutvecklingen. Efterfrågat besöksobjekt Kvillebäcken som testarena har haft ambitionen att visa upp västsvenska miljölösningar men också locka nya företag till regionen. Bland annat har Business Region Göteborg besökt mässor för att attrahera utländska direktinvesteringar och skapa exporttillfällen för både teknik och kunskap. 46

49 MÖTESPLATSER Foto: Sven Lindström Innovationsplattformen i Kvillebäcken bidrar till nya möten och nya klimatsmarta lösningar. 47

50 Foto: Sven Lindström 48

51 MÖTESPLATSER Kvillebäcken har blivit ett av de mest efterfrågade besöksobjekten inom ramen för Green Gothenburg en verksamhet där hållbara lösningar i Göteborgsregionen visas upp. Här får både nationella och internationella besökare se nya hållbara stadskvarter med innovativa lösningar kring bland annat sophantering, transporter och byggnadskonstruktioner. Ny innovationsplattform på gång De närmsta åren kommer det byggas mycket i Göteborg planeringen och utvecklingen av Älvstaden är i full gång. Erfarenheterna från Innovationsplattformen Kvillebäcken är värdefulla när en ny, större arena växer fram Göteborgs innovationsplattform. Den ska ta ett samlat grepp över hållbara initiativ och sprida nya innovativa tjänster, tekniklösningar och arbetsprocesser. 49

52 HÅLLBARA ÅLIDHEM Vinterträdgården en grön oas för de boende Vinterträdgården är kronjuvelen i satsningen på Hållbara Ålidhem i Umeå. Ett ovalt gårdshus med massor av ljus och prunkande grönska såväl invändigt som utvändigt. Det fungerar både som välutrustad kvarterslokal för de boende och topputrustad möteslokal för studiebesök och arbetsmöten. Arbetet med att utforma Vinterträdgården har involverat många. Med de boendes önskemål som utgångspunkt togs ett förslag fram av studenter på samhällsplanerarprogrammet på Umeå universitet och Designhögskolan. Till sist finslipades förlaget i en dialog med en lokal improvisationsteater. Under den ljusa perioden får Vinterträdgården all sin strömförsörjning via solceller. På väggarna hänger gröna växter med automatiskt bevattningssystem och yttertaket är beklätt med sedumväxter. Den 150 kvadratmeter stora lokalen har fullt utrustat kök, smartboard, tre projektorer och gratis wifi. De boende får boka Vinterträdgården med angränsande bastulänga utan kostnad. Lokalen används ofta för visningar av Hållbara Ålidhem, men även för mindre, kulturella evenemang och föredrag. 50

53 MÖTESPLATSER Foto: Henrik Olofsson Vinterträdgården i Ålidhem fungerar både som en kvarterslokal för de boende och en möteslokal för studiebesök. 51

54 ROSENGÅRD Stråk, station och Malmöexpress en katalysator för förtätning Malmö växer och de nya invånarna behöver bostäder. I miljonprogramsområdena finns ytor att bygga på det gäller bara att locka dit byggherrar och investerare. För att driva på en positiv utveckling i Rosengård genomförs tre åtgärder som skapar en intressant transportnod: Rosengårdsstråket, Malmöexpressen och Rosengårds station. Rosengårdsstråket är ett gång- och cykelstråk som sträcker sig från centrala Malmö, genom Rosengård och vidare österut. Stråket har rustats upp och försetts med de nya mötesplatserna Örtagårdstorget och Rosens röda matta. Genom upprustningen av stråket har fler insett Rosengårds centrala läge endast tio minuter med cykel från centrala Malmö. Malmöexpressen är ett spårvagnsliknande busskoncept, med en el- och gasdriven hybridbuss som trafikerar en linje från Västra hamnen längs Amiralsgatan till Malmös östra ytterområden. Egna busskörfält och signalprioritering i korsningar gör att restiden kortats. Rosengårds station, som förhoppningsvis byggs inom kort, ingår i en satsning på en ringlinje med tåg i Malmö. Tillsammans är dessa satsningar en tydlig signal för investerare att nu är det dags att satsa på Rosengård. 52

55 MOBILITET Foto: Rosengårdsstråket Malmöexpressen ger kortare restider genom egna busskörfält och signalprioritering i korsningar. 53

56 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND Kunskapsstråket öppet, grönt och hållbart Lund knyter ihop den historiska centrala staden med de unika forsknings- och företagsmiljöerna i nordost. Kunskapsstråket ska bli grönt, hållbart och tillgängligt för många fler få känner till vilken världsunik forskning som gömmer sig bakom fasaderna. Stråket är ett utvecklingsområde för hållbar stadsutveckling och flera förändringar har genomförts. Kollektivtrafiklänken i dag busstrafik men i framtiden spårväg har kompletterats med attraktiva gång- och cykelvägar. Tack vare projektet har många aktörer i Kunskapsstråket börjat samverka. Akademiska hus har byggt till och skapat inbjudande universitetsmiljöer. Grönområdet vid sjön Sjön har blivit tillgängligare. Vissa av de hållbara lösningarna är osynliga som energilager under mark. Andra syns på långt håll den stora solcellsanläggningen på maskintekniks byggnad vid Lunds Tekniska Högskola är svår att missa. 54

57 MOBILITET Foto: Kennet Ruona 55

58 KVILLEBÄCKEN Ny teknik för sopbilar ger stora miljövinster I Kvillebäcken i Göteborg har Renova samlat in avfall med hjälp av helt ny teknik. Fem sopbilar har använts i försöket en elhybridbil och fyra metandieselbilar. Två av sopbilarna har också en påbyggnad för eldriven lastning och komprimering. Metandieseltekniken är mer energieffektiv och ger möjlighet att gå över till förnybara drivmedel. I försöken har bland annat syntetisk diesel framställd av förnybara råvaror använts. Kraftigt minskad bränsleförbrukning och utsläpp har gjort att samtliga projektmål har uppnåtts eller överträffats. Elhybridtekniken är särskilt effektiv för sopbilar, då tomgångskörning elimineras vid lastning och komprimering av avfallet. Det skapar också en tystare miljö runt fordonet. Försöket visar att det finns stora miljövinster med en övergång till ny teknik för tunga fordon. I Europa finns nästan sopbilar där man skulle kunna använda samma tekniker. Tekniker som även är applicerbara på fordon i andra branscher. 56

59 MOBILITET Foto: Elisabeth Olausson I Kvillebäcken har Renova samlat in avfall med hjälp av helt ny teknik. 57

60 FULLRIGGAREN Färre tar bilen i kvarteret Fullriggaren De som bor i kvarteret Fullriggaren i Västra hamnen i Malmö har en egen bilpool och nästan hälften har dessutom tillgång till en cykelpool. I en kampanj för att främja hållbart resande fick nyinflyttade individuell rådgivning kring resvanor, gratis resor med kollektivtrafiken och cykelservice. Det samlade resultatet av insatserna två år efter inflyttning visar att de boende i kvarteret Fullriggaren har ett lägre bilinnehav än andra motsvarande kvarter i Västra hamnen. Arbetssättet har anammats av Malmö stad och vidareutvecklas i kommande utbyggnadsprojekt i Västra hamnen och på andra platser i Malmö. Både bilpool och cykelparkeringar ingick i avtalet om parkeringslösningar som tecknades mellan Malmö stad och byggherrarna. Avtalet innebar att parkeringsnormen sänktes i utbyte mot att fastighetsägarna betalade den fasta avgiften för bilpool för alla lägenheter de fem första åren. 58

61 MOBILITET Foto: Ulrika Signal Cykelpool för de boende i Fullriggaren ökar hälsan och minskar biltrafiken. 59

62 Foto: freeimages 60

63

64 En hållbar stadsutveckling är en förutsättning för att skapa goda boendemiljöer och en minskad klimatpåverkan. För att främja detta tillsattes Delegationen för hållbara städer som totalt delade ut 357 miljoner kronor till hållbara stadsutvecklingsprojekt. Den sista december 2014 avslutas de nio största projekten som fick merparten av stödet. Här presenteras 25 guldkorn med några av projektens resultat och erfarenheter. Många olika hållbarhetsåtgärder har testats och genomförts allt från solcellssatsningar till arbetsmarknadsprojekt. Nu är det hög tid att sprida dessa till alla som arbetar med stadsutveckling, i Sverige såväl som i övriga världen. Läs och låt guldkornen inspirera ditt arbete med hållbar stadsutveckling! Boverket Box 534, Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 13 Besök Stockholm: Karlavägen 108 Telefon: Webbplats: E-post: registraturen@boverket.se