Alltfler lärosäten blir miljöcertifierade sid 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alltfler lärosäten blir miljöcertifierade sid 6"

Transkript

1 15/2012 Alltfler lärosäten blir miljöcertifierade sid 6 Forskningspengar Miljarderna blev fler än förväntat sid 4 istanbul Svensk forskning 50-årsjubilerar sid 12 ENQA Risk för nytt fokus på kritiserat system? sid 14

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Gunilla Johansson, t el Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex En forskningsproposition mot bättre vetande? Nyligen presenterade regeringen huvuddragen i sin nya forsknings- och innovationsproposition. Här positiva inslag, framförallt att mer kommer direkt till sektorn, vilket både SULF och lärosäten efter frågat. Att regeringen dessutom väljer att satsa på yngre forskare och minskad byråkrati kring forskningsfinansiering är välkommet. Mer diskutabelt är regeringens övertro på excellens- och elitsatsningar. Det är en ödets ironi att regeringen väljer att bygga just forskningspolitiken på tro och politisk övertygelse. Rimligare hade varit att utgå från den forskning som visar vad som faktisk gynnar vetenskaplig kreativitet och produktivitet. Regeringens egen utredning Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:1) konstaterade att utfallet av tidigare excellensmedel varit milt sagt blygsamt. Den typen av satsningar (som även socialdemokratiska regeringar haft en fäbless för) leder till mer forskning på redan väletablerade forskningsområden och innebär att ett fåtal redan välfinansierade forskare tilldelas ytterligare medel. De gynnar således inte innovativt nytänkande, utan konserverar befintliga och ibland övermogna forskningsinriktningar. Satsningen på att köpa in excellenta forskare från utlandet riskerar att få samma effekt. Utifrån befintliga, vetenskapligt grundade, resultat om hur ansökningsförfaranden och bedömningsprocesser fungerar finns en uppenbar risk att konserveringseffekten kommer att kvarstå även i framtiden. Den risken förstärks av att förslaget om minskad byråkrati för forskare ett i sig angeläget och lovvärt initiativ är förvillande likt de gamla excellenssatsningarna. Stora strategiska satsningar har dessutom hittills till övervägande del riktats mot områden som få kvinnor forskar inom. Forskning visar därtill att kvinnor är mindre benägna att söka sådana medel och riskerar att bedömas som mindre excellenta än manliga sökande trots likvärdiga meriter. Mycket talar för att vi med rådande politik även framöver kommer att ha en forskningselit som består av äldre män. Den miljön attraherar inte alla de begåvade yngre forskarna. Tvärtemot vad utbildningsministern påstår har forskningspolitiken på senare år gett spetsforskningen förhållandevis bra villkor så bra att ett antal forskare inte förmår göra av med sina forskningsmedel. Samtidigt hålls en övervägande majoritet av såväl forskarna som de vetenskapliga disciplinerna på svältkost. Kopplingen mellan grundutbildning och forskning försvagas allt mer eftersom möjligheterna för icke-excellenta universitetslektorer att forska är små. Det borde, som Jan Björklund skrev i DN, inte vara någon motsättning mellan bredd och spets. Som verkligheten ser ut för universitetslärare idag är motsättningen dock högst påtaglig. Att lämna Jante bakom sig kan kännas befriande. En knäckfråga är dock fortfarande hur eliten definieras och identifieras. Vi hoppas att utbildningsministerns tal om elitsatsningar på de allra duktigaste yngre presenteras tillsammans med förslag som försöker komma till rätta med de problem som tidigare satsningar medfört. Kunskap om problemen finns både på departementet och på universiteten. Vi ser fram emot att den kunskapen omsätts till användning i kommande högskolepolitiska beslut. henrietta huzell 3:e vice ordförande I SULF 2 Universitetsläraren 15/2012

3 INNEHÅLL 15: Ledare: En forskningsproposition mot bättre vetande Forskningsbudgeten uppskattas: 4 Satsningen innebär oväntat mycket pengar 5 Fler nya platser till vårdutbildning 6 Miljöcertifierat lärosäte en status som blir allt vanligare 8 Antalalet adjunkter minskar och allt färre är män 10 Kollegialt inflytande hett ämne för livlig diskussion på Södertörn 12 Svensk forskning i Istanbul kan idag fira 50-årsjubileum 14 Risk att ENQA börjar förorda kritiserat system 14 Folksam köper SalusAnsvar 15 DEBATT En papperstidskrift har mer tyngd än en nätbaserad 20 Korsord Foto: istock Foto: högskolan i borås Foto: Statens Fastighetsverk På omslaget: Exempel på miljö certifierade lärosäten är Mälardalens högskola, Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle. PÅ GÅNG: 21 SULF kalendariet 22 SULF informerar foto: respektive lärosäte Universitetsläraren nr 17/2012 har manus- och annonsstopp 12 oktober Universitetsläraren 15/2012 3

4 Forskningsbudgeten uppskattas: Satsningen innebär oväntat mycket pengar Forskningspropositionens storlek i pengar har i sektorn genomgående välkomnats som en överraskande stor satsning. text: MarieLouise Samuelsson Den stegvisa ökningen de kommande åren som från 2016 ger fyra miljarder per år, överträffar förväntningar som varit lågt ställda, då Utbildningsdepartementet länge signalerat en betydligt mer blygsam nivåhöjning. Satsningen innebär oväntat mycket pengar, vilket självfallet är glädjande, särskilt nöjda är vi med pengar som går direkt till lärosätena. Det säger SULF:s ordförande Anna Götlind om innehållet i regeringens forsknings- och innovationsproposition. Bland annat ska mera pengar (900 miljoner från år 2016) ges direkt till lärosätena, något som också länge varit en fråga som SULF har drivit. I ett första skede vet vi förstås inget om hur pengarna som aviseras i propositionen kommer att fördelas mellan lärosätena och inte heller inom desamma, men vi hoppas att det kommer att ske på ett klokt sätt. SULF menar att fördelningen av de nya direkta anslagen till lärosätena dock kan bli problematisk om den utgår från de kvalitetsmätningar som baseras på publikationer, citeringar och förmåga att dra in externa medel. Självfallet är det bra att man satsar på forskning av god kvalitet, men eftersom de metoder som idag används för att mäta kvalitet är tveksamma finns risken att vi får mer forskning om sådant vi redan vet. Systemen för att fördela medel till lärosätena replikeras tyvärr ofta internt, inom lärosätena. till det lovvärda i forskningspropositionen hör, enligt SULF, satsningen på yngre forskare. Men vi vill återigen påminna om det motsägelsefulla i att regeringen försvårar för samma forskares möjligheter till trygga karriärvägar, genom att öppna för mångåriga visstidsanställningar. Gällande regeringens promemoria, Fyra miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området som föregår själva propositionen, noterar SULF vad man uppfattar som en motsägelsefull formulering: För att forskningen ska vara framgångsrik är det centralt att det finns ett stort utrymme inom akademin att själv besluta om forskningens inriktning och prioritering. Det är en utmärkt utgångspunkt, men det stämmer illa överens med att man samtidigt går ned på detaljnivå när det gäller life science-forskning och bestämmer över exakta 50 miljoner till vissa forskningsområden. Det är snarare uttryck för samma styrning och klåfingrighet som i förra forskningspropositionen. forsknings- och innovationspropositionen som har försetts med den ordvitsigt dubbeltydiga titeln Mot bättre vetande, kommer att offentliggöras i detaljerad helhet under oktober, men inriktningen står klar genom förutnämnda promemoria. Satsningen består räknat i pengar som förutnämnt av en nivåhöjning på 4 miljarder från år 2016 som bland annat Foto: johan ödman Regeringen har lagt ett budgetförslag som kommenteras av oppositionen och SULF. Från vänster: Jan Björklund, utbildningsminister, Magdalena Andersson, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och Anna Götlind, ordförande i SULF. Foto: Magnus Selander innebär att life science (medicinsk forskning) då får 600 miljoner. Inom life science återfinns alltså den detaljnivå som bland andra SULF reagerat mot, regeringen föreslår bland annat prioritering av forskning om infektion och antibiotika, om åldrande och hälsa samt klinisk behandlingsforskning. Vidare föreslår man i propositionen sammanlagt miljoner till det som rubriceras som Stärkta förutsättningar för universitet och högskolor samt spetsforskning, där de 900 miljonerna i direkta anslag till universitet och högskolor ingår. under rubriken Forskningsanläggningar föreslås 250 miljoner. När det gäller ESS, European Spallation Source, är det som Universitetsläraren beskrev i förra numret (nr 14/2012), ännu inte klart med bindande finansieringsåtaganden från deltagande länder utanför Skandinavien, men för att säkra Sveriges åtagande för konstruktion och drift vill regeringen öka satsningen på ESS, lika med 200 miljoner år För Max IV, den andra stora forskningsanläggningen i Lund, innebär det anslag på 50 miljoner. SciLifeLab, det vetenskapliga centrum som drivs av Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och KTH är en annan av de satsningar som regeringen framhåller och Foto: tomas södergren 4 Universitetsläraren 15/2012

5 prioriterar, vilket innebär en fördubbling av anslagen lika med 200 miljoner år I propositionen föreslås vidare att forskningsråden, Vetenskapsrådet, FAS och Formas, tillförs 320 miljoner. Propositionsrubriken Forskningsresultaten ska leda till nya produkter och tjänster innebär sammanlagt 780 miljoner år Regeringen vill med det göra riktade satsningar inom några områden av särskild betydelse för näringslivet och samhället. De områden som valts ut är gruvmineral och stålforskning, forskning kring ett hållbart samhällsbyggande samt forskning om trä, skogsråvara och biomassa. Under rubriken aviseras också utveckling av Vinnovas innovationsprogram samt ytterligare satsning på innovationskontor inom lärosätena. den politiska oppositionen presenterar som brukligt egna (skugg)budgetmotioner efter det att regeringen lagt sin budget och avstod från att omedelbart komma med motbud på storleken på regeringens forsknings- och innovationsproposition. Att Socialdemokraterna i hög grad är inriktade på forskningssatsningar som resulterar i produkter och tjänster framgick då partiets ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, uttalade sig (i Svenska Dagbladet) och då sade sig sakna en tydlig kedja mellan forskning, innovation och företag, som skulle leda till flera jobb. l Fler nya platser till vårdutbildning Regeringen ger nya pengar till nya läkarutbildningsplatser och nya tandläkarutbildningsplatser. De nya sjuksköterskeutbildningsplatserna får lärosätena däremot finansiera själva. text: MarieLouise Samuelsson foto: istock i budgetpropositionen föreslår regeringen en utökning av antalet vårdutbildningsplatser. Enligt utbildningsminister Jan Björklund görs detta för att möta de behov som kommer att uppstå på grund av kommande pensionsavgångar. Läkarutbildningen byggs ut med 80 nya nybörjarplatser, tandläkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen med 29 respektive 485 nybörjarplatser. Utbyggnaden finansieras enligt Utbildningsdepartementet framförallt genom omfördelning vilket alltså innebär att lärosäten som får nya läkarutbildningsplatser och nya tandläkarutbildningsplatser också tillförs nya medel för detta. Läkarutbildningens nya platser fördelas till Göteborgs universitet och Linköpings universitet, som bägge får en utökning med 20 platser år 2013 och ytterligare 20 år Tandläkarutbildningens nya platser fördelas till Göteborgs universitet med tolv platser år 2013, till Umeå universitet med tolv platser år 2014 och fem platser till Karolinska Institutet år finansieringen av de nya sjuksköterskeutbildningsplatserna måste finansieras med befintliga resurser och omprioriteringar inom de aktuella universiteten och högskolorna. Det hade förstås varit jättetrevligt om regeringen också hade skickat med pengar till de nya platserna, säger Björn Brorström, rektor vid Högskolan Borås som tilldelas 50 av de nya sjuksköterskeutbildningsplatserna. Men naturligtvis är det i första hand glädjande och positivt att vi får nya platser, det visar att högskolan håller hög kvalitet och har ett bra söktryck. Högskolan i Borås hade redan före budgetbeskedet inlett arbetet med att skapa förutsättningar för nya sjuksköterskeutbildningsplatser, det vill säga banta andra utbildningar. Vi var förberedda på att det kunde bli nya platser, men trodde att det skulle röra sig om ett mindre antal som senare skulle utökas successivt, att vi fick alla platserna Foto: ulf nilsson Tandläkarutbildningen får 29 nya platser Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås. redan 2013 kom som en överraskning. Vi hade planerat att dra in några fristående kurser och platser på vissa utbildningar, nu kräver det en del ny tankemöda att se hur vi ska banta utbildningsplatser och fristående kurser motsvarande ungefär en procent av högskolans nuvarande helårsplatser, säger han. Utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen med 485 nybörjarplatser innebär 415 platser år 2013, 30 platser år 2014 och 40 platser Utbildningsdepartementet har tillkännagivit fördelningen för år 2013 då Göteborgs universitet och Högskolan i Borås tillförs 50 nya platser vardera, Karlstad universitet liksom Örebro universitet får 30 platser och Uppsala universitet 28 platser. Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad och Högskolan Skövde tillförs 25 platser, Mittuniversitetet 24 platser, medan Luleå Tekniska universitet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle får 20 nya platser. Vidare får Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad, Ersta Sköndal Högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmets högskola tio nya platser vardera och Linköpings universitet åtta. l Universitetsläraren 15/2012 5

6 Miljöcertifierat lärosäte en status som blir allt vanligare Alltfler lärosäten blir miljöcertifierade. För några månader sedan miljöcertifierades Högskolan i Borås och Chalmers tekniska högskola. Det handlar om trovärdighet, det är inte rimligt att utbilda våra studenter utan att ha miljöfrågor på agendan när i princip alla företag jobbar med de här frågorna idag, säger Birgitta Påhlsson, samordnare för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås. text: Per-Olof Eliasson att en verksamhet blir miljöcertifierad betyder att den har byggt upp ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i standarden ISO Miljöcertifieringen innebär ett åtagande att minska sin negativa miljöpåverkan, till exempel koldioxidutsläpp, och att förbättra sin positiva miljöpåverkan, till exempel genom att med anpassade kurser göra studenterna mera miljömedvetna. Det finns alltså ingen specifik prestation på miljöområdet som måste uppnås, exempelvis en viss procent utsläppsminskning, utan standardens syfte är att verksamheten genom ett miljöledningssystem ska främja fortgående förbättringar på miljöområdet och minska verksamhetens totala miljöbelastning. Naturvårdsverket gör en årlig sammanställning som visar att det fram till årsskiftet bara fanns ett fåtal lärosäten som blivit miljöcertifierade enligt ISO Mälardalens högskola blev miljöcertifierad Enligt hemsidan var det den första högskolan i världen som certifierades enligt den internationella standarden ISO Högskolan i Gävle miljöcertifierades i juli Göteborgs universitet certifierades i februari 2006 enligt standarden ISO och blev dessutom miljöregistrerat i enlighet med EU:s miljö styrnings- och miljörevisionsordning, EMAS. Delar av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är också miljöcertifierat. Ambitionen är att miljöcertifieringen på sikt ska omfatta hela SLU. Högskolan i Borås miljöcertifierades 12 april i år. Chalmers tekniska högskola blev certifierad 1 juni Birgitta Påhlsson, Högskolan i Borås. Foto: högskolan i borås bland övriga lärosäten är troligen Stockholms universitet närmast certifiering. Man siktar på att universitet ska bli miljöcertifierat enligt både ISO och EMAS under Fler lärosäten strävar mot certifiering. Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska Institutet är också på gång att certifieras Ytterligare ett antal lärosäten har planer på att certifiera sig men långt ifrån alla, säger hon. Hon är samordnare för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås, ingår i rektors stab och också i rektors kvalitetsråd. I uppdraget ingår att vara samordnare för miljöledningssystemet. Hon jobbar 60 procent som samordnare och undervisar 40 procent i redovisning på civilekonomutbildningen. Att jag fick uppdraget som samordnare beror nog mycket på att jag har ett engagemang och är drivande i sådana här frågor. Jag har alltid varit intresserad av de här frågorna, såväl privat som i min profession som lärare, där jag tar upp perspektivet hållbar utveckling i undervisningen. Uppdraget som samordnare för hållbar utveckling fick hon precis innan årsskiftet Då fanns redan ett beslut från högskoleledningen att vi skulle miljöcertifiera oss och rektor var tydlig med att det skulle gå ganska fort eftersom deadline var satt till årsskiftet Att certifiera miljöledningssystemet är en ganska omfattande process. Man såg över organisation och ansvar och fastslog en plan för certifieringsprocessen. Vi gjorde övergripande planer och byggde ett miljöledningssystem. Sedan tidigare hade vi en policy för hållbar utveckling, den såg vi över och ändrade. Man gjorde en miljöutredning om vilka miljöaspekter som är viktiga för högskolan och fastställde mål för de kommande åren. Det vi framförallt kan påverka är våra studenter och deras möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Även forskningen är en viktig del i detta och där har högskolan sedan tidigare en internationellt etablerad forskning inom bland annat 6 Universitetsläraren 15/2012

7 Foto: chalmers Foto: högskolan i borås Foto: julio gonzalez I år miljöcertifierades Högskolan i Borås (t v) och Chalmers tekniska högskola (ovan t h). Delar av Sveriges lantbruksuniversitet (nederst t h) är miljöcertifierat. resursåtervinning. Forskning inom hållbar utveckling lyfts fram som en strategiskt viktig fråga för Högskolan i Borås. Det handlar också om den direkta miljöpåverkan och där kom vi fram till att en minskning av klimatpåverkan från energi och tjänsteresor var viktigast för oss, säger Birgitta Påhlsson. Processen avslutades med en extern revision, i det här fallet utförd av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i Borås i februari Vi fick lite avvikelser, som vi fick åtgärda, och sedan godkändes vi för certifiering i april vid högskolan i borås har man satt mål för hållbar utveckling för perioden fram till 2013: Hållbar utveckling ska i ökad utsträckning integreras i forskning och utbildning. Ett mål är att alla utbildningar ska ha så kallade diplomerade kurser där man integrerar hållbar utveckling. Och i forskningen ska man öka inslaget av hållbar utveckling bland publikationerna. Högskolan har också satt konkreta mål för de direkta miljöaspekterna. Åtgärdsplaner har gjorts för att energianvändningen under perioden ska minska med tio procent, det gäller både fastigheter och verksamhet. Ett annat mål är att minska klimatpåverkan från tjänsteresor, bland annat genom minskat bilresande och, i ett första steg, en halvering av resor med flyg på korta sträckor. Ett dilemma i detta sammanhang är att forskningen ökar vid högskolan och det leder nästan med automatik till fler resor utomlands. Därför måste vi vara tuffa på de andra områdena och få ned resorna på kortare distanser. Nästa steg kan vara att klimatkompensera, vilket är under utredning, men jag tror att det är viktigt att först ändra vårt beteende så att vi faktiskt minskar utsläppen. Efter att ha blivit miljöcertifierad kan inte högskolan slappna av utan måste hålla uppe nivån på hållbarhetsarbetet. Det kommer uppföljningsrevisioner, den första nu i oktober. Då tror jag fokus kommer att ligga på att hållbar utveckling finns på den dagliga agendan. Att få en miljöcertifiering att genomsyra verksamheten bygger mycket på att man har en tydlighet och ett engagemang från ledningen. Det är också viktigt att få med sig personal och studenter så att de känner sig delaktiga. Det gäller att hitta en bra balans mellan styrning och egna initiativ och delaktighet. För att öka kunskaper och medvetenhet genomför högskolan under hösten en seminarieserie kring hållbarhetsdilemman i vardagen, säger Birgitta Påhlsson. hon understryker hur centralt det är att högskoleledningen är engagerad. Från ledningens sida har det varit viktigt att vi lever som vi lär och att vi visar att vi menar allvar. Att ta ett ansvar för klimatet och samhällsutvecklingen ska vara en naturlig del av högskolans verksamhet. Här ingår bland annat att agera hållbart, till exempel genom att inte ta egen bil, utan använda allmänna kommunikationer så långt det är möjligt. Birgitta Påhlsson anser att miljöcertifiering av högskolor och universitet ligger i tiden. Det handlar om trovärdighet, i princip alla företag jobbar med miljöfrågorna idag och det är inte rimligt att utbilda våra studenter utan att ha de här frågorna på agendan. Jag tror att det inom högskolevärlden så småningom blir självklart med miljöcertifiering, som det är inom företagsvärlden, säger hon. l Universitetsläraren 15/2012 7

8 Antalet adjunkter minskar och allt färre är män Antalet adjunkter i högskolan minskade med nära personer mellan 2003 och Men det är i första hand de manliga adjunkterna som blir färre. Det beror på att nytillskottet av adjunkter främst består av kvinnor. text: Per-Olof Eliasson illustration: istock sedan 2003 har det stadigt blivit färre adjunkter på universitet och högskolor var antalet universitetsadjunkter helårspersoner, 2011 var antalet 5 630, det vill säga en minskning med helårspersoner. Anledningen till att antalet adjunkter var flest 2003 beror på att åren innan kom vård- och hälsohögskolornas personal med många adjunkter att allteftersom införlivas i personalstatistiken, säger Per Gillström, utredare på Högskoleverket. I första hand är det de manliga adjunkterna som blir färre, mellan 2003 och 2011 minskade de med 683 helårspersoner (från till helårspersoner). Motsvarande minskning bland kvinnorna var 497 helårspersoner (från till helårspersoner). En bakomliggande förklaring till att det blir färre adjunkter vid högskolan är att forskningsanknytning anses allt viktigare och att lärosätena strävar att öka andelen disputerade lärare. Men det förklarar inte varför det främst är manliga adjunkter som blir färre, noterar han. en orsak till skillnaden skulle kunna vara att männen har befordrats mer. Men det tycks inte vara så. Enligt Högskoleverkets årsrapport 2012 verkar inte manliga adjunkter i högre grad än kvinnliga bli lektorer. Bland dem som var anställda som adjunkt 2008 var det fyra procent av männen och fem procent av kvinnorna som blivit lektorer Bland dem som var anställda som lektor 2009 hade 17 procent av männen och 27 procent av kvinnorna varit anställda som adjunkt någon gång under En annan orsak skulle kunna vara att Det totala antalet adjunkter i högskolan minskar, men det blir samtidigt fler kvinnliga adjunkter. manliga adjunkter är äldre och har gått i pension i högre utsträckning. Men det tycks inte heller vara så. Bland adjunkterna 2003 var 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen 60 år och äldre. Istället är förklaringen att nytillskottet av adjunkter främst består av kvinnor, konstaterar Per Gillström. Ett exempel är att det mellan 2008 och 2009 tillkom 528 högskoleadjunkter av vilka 340 eller nära två av tre var kvinnor. Detta i sin tur kan få sin förklaring om man tittar på utvecklingen inom olika ämnen. Minskningen av antalet adjunkter kan främst härledas till utvecklingen inom Samhällsvetenskap, Per Gillström, utredare på Högskoleverket. Foto: hsv Iréne Bernhard, ordförande för SUAF. Foto: maria mattiasson 8 Universitetsläraren 15/2012

9 Övriga forskningsområden (här finns Vårdvetenskap) och Teknikvetenskap. Man skulle kunna säga att det är de områden som har haft och ännu har förhållandevis många adjunkter där minskningen har varit påtagligast, sett till antalet, säger Per Gillström. Den nedåtgående trenden i antalet adjunkter finns inom nästan alla forskningsområden. Men det verkar som att nya adjunkter har tillkommit främst inom ett antal stora ämnesområden, särskilt inom Samhällsvetenskap och Övriga forskningsområden. Mellan 2008 och 2009 tillkom inom Samhällsvetenskap 146 adjunkter (55 procent kvinnor), inom Övriga forskningsområden 137 adjunkter (82 procent kvinnor) och inom Humaniora och religionsvetenskap 84 adjunkter (62 procent kvinnor). Även inom Teknikvetenskap tillkom 45 adjunkter (27 procent kvinnor). Och de flesta av de här ämnena är kvinnodominerade. Flertalet av adjunkterna inom Övriga forskningsområden verkar inom Vårdvetenskap. Många av adjunkterna inom Samhällsvetenskap verkar inom Pedagogik samt Socialt arbete. Inom humaniora verkar många av adjunkterna inom Språkvetenskap. Inom alla dessa områden är kvinnor i majoritet då man tittar på den forskande och undervisande personalen totalt sett, säger Per Gillström. FöRKLARiNGEN till att antalet manliga adjunkter minskar mer än antalet kvinnliga adjunkter verkar alltså vara att nyrekryteringen av adjunkter främst sker inom några stora undervisningsområden som är kvinnodominerade. Det finns också tydliga skillnader mellan olika lärosäten hur antalet adjunkter utvecklats, vilket naturligtvis delvis beror på vilka ämnen som finns vid lärosätet. Men utan att ta hänsyn till detta, och om man ser på skillnaden mellan 2003 och 2011 så var minskningen störst vid Umeå universitet (180 helårspersoner), Luleå tekniska universitet (163 helårspersoner) och Göteborgs universitet (112 helårspersoner). Det finns också lärosäten där antalet varit någorlunda konstant och några där antalet adjunkter ökat. Problemet är egentligen inte fördelningen mellan kvinnor och män utan villkoren för adjunkter, kommenterar Iréne Bernhard, ordförande för Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF. hon MENAR Att det verkliga problemet är att det inte finns någon given karriärväg för adjunkter. Jag skulle vilja lyfta problemet med att man inte kommer vidare på grund av bristen på kompetensutveckling; man upplever att man inte får tid eller ges möjlighet att genomgå forskarutbildning för att kunna bli befordrad till lektor. Och att vi dessutom numera på många lärosäten har fått inskränkningar i rättigheten att bli prövade för befordran till lektor styr nog undan många från att välja banan som adjunkt. Det gör att vi möjligen kommer att få se en större minskning av antalet adjunkter i framtiden, säger Iréne Bernhard. l Agil projektledning Agil projektledning reder ut vad det agila arbetssättet är och varför agila företag ofta vittnar om mer effektiva projekt och motiverade medarbetare. För dig som undervisar finns kostnadsfritt stöd i form av bokens hemsida där du kan hämta exempelvis PowerPoint-underlag. Skriva för att övertyga Andra böcker av intresse Ny chef Projektledning Marknadsföring CSR Corporate Social Responsibility Vi hette tidigare Bonnier Utbildning Order/Information tel vx Universitetsläraren 15/2012 9

10 Kollegialt inflytande hett ämne för livlig diskussion på Södertörn Universiteten organiseras och leds alltmer som företag och myndigheter. Akademins särart och kollegialitet är hotad, menade deltagare i en paneldebatt vid Södertörns högskola. Men behöver akademisk frihet gälla i alla delar och handlar det om kollegialt inflytande eller kollegial styrning? var frågor som återkom. text: annika engström foto: sören fröberg autonomireformen från 2011 innebär att varje lärosäte beslutar om sin egen inre organisation. Det är inte längre obligatoriskt med kollegiala organ som fakultetsnämnder och utbildningsnämnder med akademiskt ansvar för kvaliteten i utbildning och forskning. Det enda som anges i nya högskolelagen är att beslut som rör kvalitet, organisation och innehåll i forskning och utbildning ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens och att samråd och information ska ske med studentrepresentanter. I praktiken kan rektor ensam bestämma. Flera universitet och högskolor har redan, ofta efter heta debatter, ändrat sin beslutsorganisation, på andra pågår ännu diskussionen. Inför en förestående omorganisering vid Södertörns högskola hade fakultetsnämnden bjudit in fem externa paneldeltagare för att ge argument och perspektiv på Akademins roll och det kollegiala inflytandet. Universitet och högskolor regleras, styrs och leds alltmer som förvaltning och företag. Det är en stegvis utveckling som sker i hela Europa men är särskilt markant i Sverige, sade Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Det talas mycket om kollegialitet men mer sällan om vad det är. Man föreställer sig en beslutprocess underifrån och upp, ungefär som i näringslivet, men kollegialitet är så mycket mer än så, menade hon och redogjorde för vad hon ansåg vara kollegialitetens hörnstenar: En kollegial struktur som innebär valda ledare och kollegiala organ, sakkunnighetsförfarande, akademisk frihet och akademisk plikt. En kollegial kultur som utgår från meritokrati, beslut som grundas i vetenskapen och styrs av rationella, vetenskapliga argument. Kollegialitet förutsätter vidare att det finns ett kollegium som bygger på förtroende och kolleger som kan bedöma varandras argument. God forskning och utbildning kräver även en dubbel autonomi, universiteten måste vara oberoende av såväl politisk styrning och snävt statligt regelverk som av intern toppstyrning, sade Kerstin Sahlin. I sina slutsatser betonade hon bland annat vikten av att tydliggöra de olika styrprinciperna, förklara universitetens särart och bygga strukturer som värnar det dubbla oberoendet. Vid Uppsala universitet blev det efter reformen en ganska omfattande och uppslitande diskussion om föreslagna förändringar av ansvarsfördelningen mellan fakultetsnämnder och områdesnämnd inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Det stannade dock vid en modell som i många stycken blev densamma som tidigare. gunnar svensson, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, framhöll att de yttre ramarna inte passar den speciella arbetsplats som universiteten är. Statsmakterna styr genom att ange målen, vagt uttryckta bland annat i lagar och förordningar. Lärare och forskare sätter de egna målen inom ämnet, ämnet är det viktiga och den närmaste lojaliteten är med dem som håller på inom samma område, oavsett lärosäte. Det fungerar inte, menade han, att en rektor pekar med hela handen. Rektorn får ange färdriktningen och lita på att de som kan vetenskapsområdet gör sitt bästa. Det går inte med kommando. Istället bör ett kollegialt sammansatt organ bestämma inom sitt intresseområde utifrån vetenskapliga sakargument och med representation även på högre nivåer. Steget får inte vara för långt mellan de kollegiala organen och den högsta ledningen, en fakultet eller motsvarande behövs emellan, betonade Gunnar Svensson. Detta var frågor som man brottades med vid Stockholms universitet förra året. Efter stora interna diskussioner slutade det med att institutions- och fakultetsorganisationen blev kvar men att ett nytt beslutsorgan inrättades, en områdesnämnd för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden blev även områdesnämnd. Thorsten Nybom, professor i historia vid Örebro universitet, tyckte att en rektor är skyldig att peka med hela handen i vissa frågor. 10 Universitetsläraren 15/2012

11 I panelen satt från vänster: Thorsten Nybom, professor i historia vid Örebro universitet, Git Claesson Pipping, docent och SULF:s förbundsdirektör, Gunnar Svensson, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet och Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. git claesson pipping, docent och SULF:s förbundsdirektör, påpekade att hon talade både som facklig representant och del av vetenskapssamhället. Jag tror inte på kollegialt inflytande, vi måste tala om kollegial styrning. Inflytandet är reglerat på arbetsmarknaden för alla anställda med lagar, regler och avtal. Däremot finns behov av kollegial styrning som även inkluderar studenterna, betonade hon. Varje kollegialt uppdrag är ett ledningsuppdrag. Kollegial styrning innebär att både lärare och studenter har möjlighet att fatta beslut som påverkar kvaliteten. Allt från kursplaner och uppåt är styrdokument. när det var dags för paneldeltagaren från Örebro universitet, historieprofessor Thorsten Nybom, inledde han med att polemisera mot de två föregående talarna. Studenterna bör ha inflytande, ja, men ansvar har de bara för sin egen utbildning. Och en rektor ska visst peka med hela handen, den är rektor skyldig att göra i vissa avgränsade frågor. Thorsten Nybom tog upp akademisk frihet kontra akademisk plikt. Vi måste visa att vi upprätthåller våra normer. Om vi inte sköter det har statsmakterna skyldighet att gripa in. Tyvärr är det så att vi hänvisar till akademisk frihet där den inte alltid är relevant. Då vinner den inte heller respekt hos det externa samhället. Han gav exempel på hur kollegial styrning respektive akademisk frihet skiljer sig åt beroende på lärosätets verksamhet och inriktning mot massutbildning, professioner, elit, forskning. Vi och inte minst politikerna måste äntligen inse och agera utifrån det faktum att olika aktörer inom det högre utbildningssystemet har skilda uppgifter, skyldigheter och rättigheter och bör därmed även ha skilda styrsystem och mått av akademisk frihet, sade Thorsten Nybom. sharon rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, menade att akademisk frihet förutsätter en hög grad av kollegial styrning. För att vetenskapen, det fria sanningssökandet, ska kunna gå framåt måste åtminstone vissa delar av universitetets verksamhet vara självstyrande, det vill säga autonoma. Men i Sveriges extremt heterogena högskolesystem finns det institutioner och enheter som anses viktiga framförallt för att uppnå vissa bestämda politiska och ekonomiska syften. Det är inte självklart att dessa verksamheter vare sig vill eller behöver ha en lika hög grad av autonomi. Just därför är det viktigt att man inom lärosätet diskuterar vad man vill uppnå och varför, samt förutsättningarna för att kunna göra det. Organisationsformerna kan skilja sig beroende på verksamhetens art, förklarade Sharon Rider. vid södertörns högskola har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till ny organisation för kollegialt inflytande. Mats Bergman, professor i nationalekonomi och ledamot i arbetsgruppen, redogjorde kort för förslaget som nu är på internremiss. Vi föreslår en fakultetsnämnd med åtta lärarrepresentanter, varav en prodekan för varje institution, totalt fyra stycken, liksom att institutionsstyrelserna ska ledas av en kollegialt vald ordförande, sade han. vilka frågor som ska ligga på institutions- respektive fakultetsnivå och hur olika forskningsområden ska inordnas i den nya strukturen har arbetsgruppen inte tagit ställning till. I slutet av oktober lämnas förslaget vidare till rektor. l Universitetsläraren 15/

12 1962 bildades det svenska forskningsinstitutet i Istanbul med syftet att främja svensk och nordisk forskning i och om Turkiet och Väst- och Centralasien. Svensk forskning i Istanbul kan idag fira 50-årsjubileum Det började blygsamt med en styrelse i Stockholm men utan vare sig personal eller lokal på plats i Turkiet. I dag, efter 50 år, sjuder det av verksamhet vid Forskningsinstitutet i Istanbul, det yngsta och minsta men bredaste av svenska forskningsinstitut i Medelhavsområdet. text: annika engström foto: Paul Schlyter/sfii istanbul ligger bokstavligen på gränsen mellan öst och väst. Även om den inte blev huvudstad när nationalstaten Turkiet bildades på 1920-talet så utgör dess ställning som den viktigaste staden i det väldiga forna osmanska riket alltjämt en lockelse för forskare och andra besökare. Sveriges ambassad flyttade med till Ankara men generalkonsulatet finns kvar i den gamla fastigheten. Och där, mitt i folkvimlet vid en affärsgata i Istan buls gamla europeiska kvarter, ligger numera också det svenska forskningsinstitutet. Marken är historisk, tomten köptes 1757 och är Sveriges äldsta statliga egendom utomlands. Från början fick svenska forskare på besök övernatta i generalkonsulatet. Nu finns elva egna forskarbostäder, konferensrum, auditorium, arbetsplatser och ett välutrustat bibliotek. I den lummiga trädgården som omger konsulatsbyggnaden håller forskningsinstitutet till i två hus. Dels sedan 1974 i det gamla Dragomanhuset, där beskickningens dragomaner, tolkar, bodde och arbetade en tid, dels i ett tillbyggt annex som blev klart för ett par år sedan. Utvecklingen har gått mot att alltmer forskning knutits direkt till Istanbul och vi fungerar som en mötesplats för forskare med olika inriktning. Vi har stipendieverksamhet, konferenser, seminarier, workshops och kurser, berättar Birgit Schlyter, direktör och forskningsledare för verksamheten. huvudsyftet med att 1962 bilda Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII) var att främja svensk och nordisk forskning Foto: Onur Akpınar Birgit Schlyter, direktör SFII. i och om Turkiet, Väst- och Centralasien, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Vårt geografiska verksamhetsområde är mycket omfattande och sträcker sig från det övervägande turkspråkiga Centralasien till Mellanöstern och Turkiet med angränsande regioner som en gång stod under Osmanska rikets hegemoni, säger Birgit Schlyter som är turkolog och tjänstledig professor i Centralasienstudier vid Stockholms universitet. I likhet med de två övriga svenska forskningsinstituten i Medelhavsområdet, Rom (grundat 1925) och Aten (grundat 12 Universitetsläraren 15/2012

13 1948), handlade forskningen inledningsvis om arkeologi. Även den språkvetenskapliga forskningen var med tidigt, med inriktning på de stora orientaliska språken arabiska, persiska och turkiska. Jag har själv varit stipendiat och vistades ofta vid institutet när jag skrev min doktorsavhandling i turkisk grammatik. För en lingvist är det ovärderligt att vara omgiven av språket man studerar och forskar i, säger Birgit Schlyter som talar de två största av närmare 25 olika turkspråk; turkietturkiska och uzbekiska. Idag finns en ämnesmässig forskningsbredd som spänner från antiken till nutida samhällsfrågor. Under hösten fortsätter till exempel en av de nuvarande forskarna på plats att studera hur hedersrelaterat våld speglas i medierna, medan en av de två nya gästforskarna, en arkeolog, studerar vikingarnas kontakter med Bysantinska riket och den andre, en språkvetare, granskar handskrifter i turkiska arkiv. de 50 åren kommer att uppmärksammas vid ett seminarium i Stockholm senare i höst men det stora jubileumsfirandet skedde första juni i Istanbul. Över hundra svenska och utländska gäster deltog, studenter, forskare och andra från den akademiska världen samt myndighetspersoner. En av högtidstalarna var den svenske ambassadören i Turkiet, Håkan Åkesson, som talade om Turkiets geopolitiska roll i dag. två utställningar arrangerades samtidigt. En om Guillaume Berggren, svensk fotograf som arbetade ett halvt sekel i Istanbul fram till sin död En om den stora Jarringsamlingen som forskningsinstitutet fick som donation av Kungliga Vitterhetsakademien lagom till jubileet. Den framlidne diplomaten och turkologen Gunnar Jarrings samlingar omfattar närmare verk om Centralasien på en mängd olika språk, mest böcker men även kartor, manuskript, handskrifter, kataloger med mera. Forskningsinstitutet i Istanbul har ett årligt statsbidrag från Utbildningsdepartementet på fyra miljoner kronor. Vid sin sida i Istanbul har direktören en personal bestående av administratör, bibliotekarie och ett antal lokalvårdare. I Stockholm finns en biträdande direktör på halvtid och en controller som sköter ekonomin. Minst ett stort stipendium, i höst två, delas ut per termin (minst tre månader, fri bostad och kronor) och ett flertal mindre stipendier (cirka en månad, fri bostad och kronor). För närvarande finns också två treåriga seniora forskartjänster, externt finansierade av Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien. birgit schlyter tillträdde sin tjänst första januari i år. Hennes förhoppning inför framtiden är att kunna bygga en bredare bas för forskningsverksamheten med fasta forskartjänster och ett utvecklat samarbete med svenska lärosäten. Vi har sett vilken betydelse de externfinansierade forskartjänsterna har för en stimulerande forskningsmiljö. Jag vill tillsammans med institutstyrelsen arbeta för att denna typ av forskartjänst permanentas med på sikt en finansiering över vår egen budget. l Läs mer på: Foto: privat Tre forskarröster om Istanbul: Per-Erik Nilsson, Uppsala universitet, forskningsprogrammet Impact of Religion. Storstipendiat i Istanbul februari juni 2012: Jag använde tiden till att förbereda mina postdokstudier om sekularism som politiskt styrningssätt där religionen blir en negativ motbild. Jag doktorerar i höst på fransk sekularism och nationalstatsidentitet och vill fortsätta med Turkiet och hur man där hanterar likartade frågor. Jag tänker satsa på att få göra min postdok i Istanbul. Det förändrar allting att vara där, intryck, språk, allt gör en radikal skillnad. Jag lärde mig turkiska, säkert tio gånger snabbare än hemma, och forskningsmiljön var stimulerande. Det var lätt att få kontakt med svenska och internationella forskare och våra veckobaserade seminarier gav infallsvinklar från olika håll. Foto: privat Cecilia Olovsdotter, har en av två externfinansierade treåriga forskartjänster: Mitt ämne är senantik bildkonst, perioden efter Kristus. Jag forskar om hur man med bildkonst gestaltar status i offentlig kontext. Det är fantastiskt och stimulerande att vara här. Istanbulinstitutet är unikt bland de svenska Medelhavsinstituten i att vara mångdisciplinärt, där både historiska och nutidsorienterade ämnesomården finns representerade. 80 procent av min tjänst är vikt för forskning, 20 procent för institutionstjänstgöring. Vi uppmuntrar stipendiaterna att ta upp forskningsproblem på veckoseminarierna, det är bra att få sitt ämne belyst på ett nytt sätt. Jag och Åsa Eldén som har den andra forskartjänsten bidrar till kontinuiteten. Det behövs stadigvarande forskare på plats. Kjell Ljungberg, gymnasielärare och masterstudent i Stockholm. Hade ett av de mindre stipendierna, mars april 2012: Jag undervisar i engelska och historia och skriver jämsides på min masteruppsats om svenska resenärer till Osmanska riket/turkiet Det var en fantastisk möjlighet och helt underbart att få komma ner till Istanbul. Jag hade stor glädje av biblioteket och det var en stimulerande tid med både formella och informella möten med andra forskare från vitt skilda områden. Vi hade symposier med inbjudna föreläsare från universitet i världen och våra egna diskussionsseminarier, där man fick input från olika ämnesområden på en gemensam frågeställning, var mycket värdefulla. Foto: privat Universitetsläraren 15/

14 Risk att ENQA börjar förorda kritiserat system Vi får inte glömma att det finns en risk att ENQA framöver glider åt samma håll som det svenska kvalitetssystem ENQA nu kritiserar. text: MarieLouise Samuelsson det menar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa, efter att ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) beslutat att Högskoleverket inte längre har status som fullvärdig medlem av organisationen. Det svenska systemet för utvärdering motsvarar inte European Standards and Guidelines, ESG. Det inte helt överraskande beslutet om nedgradering av HSV ligger i linje med den kritik som från början riktats mot kvalitetssystemet. SUHF, Sveriges Universitets och högskoleförbund, har, som Universitetsläraren kunde berätta i förra numret (nr 14/2012), inlett ett arbete för att skapa ett nytt system, med bredare förankring och där sektorn tar mer eget ansvar. SULF har ju från början starkt ifrågasatt kvalitetssystemet. Vi menar att ENQA:s beslut är bra men också det enda rimliga, efter den kritik som ENQA tidigare riktat mot Högskoleverket. Nu finns också en möjlighet att ändra det svenska systemet till något bättre. Men det är ett problem att vi nu får leva med ett system som saknar legitimitet inom och utom sektorn, med tanke på att systemet styr fördelning av resurser och med tanke på studieavgifterna, eftersom beslutet kan påverka utländska studenters intresse av att välja Sverige. Hon vill alltså samtidigt också varna för att tolka ENQA:s beslut som en entydig framgång för dem som vill se ett annat kvalitetsutvärderingssystem. Risken finns att också ENQA kan komma att fokusera alltmer på learning outcomes, resultat istället för på process, utveckling och förutsättningar. Karin Åmossa talar om den pågående revideringen av ESG, som ska resultera i ett förslag vid ministermötet i Armenien SULF kommer att bevaka den frågan genom Education International (EI), som ingår i den styrgrupp som arbetar med förslaget till revidering. Det finns anledning till oro, eftersom det i vissa länder finns ett tryck att förändra kvalitetsutvärderingen mot mer resultatinriktade system. Kvalitetssystem som inte tittar på förutsättningar, som t ex antal lärare, kan tyvärr sägas passa de stora nedskärningar inom högre utbildning som sker i Europa idag. att den nya svenska modellen skulle kunna fungera som förebild är även något som Utbildningsdepartementet ser som möjligt: Vi är först med att ha mycket tydligare fokus på resultat, för Karin Åmossa, chefsutredare på SULF. att se vad vi får ut av ganska många miljarder. Det är ett sätt att se på utvärderingar som väcker intresse, efter ett antal år med fokus på förutsättningar, sade statssekreterare Peter Honeth i Universitetsläraren (nr 8/2012) efter den första rapporten från ENQA:s bedömargrupp. Efter att ENQA i linje med rapporten nu degraderade Högskoleverkets status gjorde Peter Honeth följande kommentar i ett pressmeddelande: Den övergripande inriktningen på vårt utvärderingssystem, med fokus på studenternas resultat, ligger fast. Det kan dock bli aktuellt att komplettera systemet. Universitetskanslerämbetet (den myndighet som vid årsskiftet ersätter Högskoleverket) ska arbeta med att utveckla systemet så att vi inom två år uppfyller ENQA:s riktlinjer. l Foto: martin hauffman Peter Honeth, statssekreterare. Foto: jann lipka Folksam köper SalusAnsvar Folksam Sak har tecknat ett avtal med DNB om att köpa SalusAnsvar AB för cirka 480 miljoner kronor. För de medlemmar i SULF som har lån eller sparande hos SalusAnsvar innebär köpet ingen förändring. text: Per-Olof Eliasson folksam har kommit överens med DNB att köpa SalusAnsvar men kan inte tillträda bolaget förrän uppskattningsvis om två-tre månader. Finansinspektionen och Konkurrensverket måste godkänna affären först. Innan dess gör vi inga förändringar alls. Bolaget fortsätter sin verksamhet som hittills. Vad som händer sedan är för tidigt att svara på, säger Folksams presschef Andreas Jerat. DNB är Norges största finanskoncern, Folksam är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige. Folksam uppger att köpet av SalusAnsvar stärker deras position på den svenska försäkringsmarknaden. SalusAnsvar är ett företag som tillhandahåller försäkrings- och banktjänster. Företaget bildades 1997 genom att Salus köpte försäkringsbolaget Ansvar. Salus grundades 1903 som ett försäkringsbolag för läkare, försäkringsbolaget Ansvar grundades 1932 av nykterhetsrörelsen. SalusAnsvar är ett försäkringsbolag för grupper med gemensamma behov och har avtal med en rad fackförbund och andra organisationer om tjänster för deras medlemmar. De enda avtal som SULF har med SalusAnsvar är avtal om förmånslån och möjlighet att spara till förmånlig ränta för 14 Universitetsläraren 15/2012

15 En papperstidskrift har mer tyngd än en nätbaserad Östersjöregionen har efter murens fall radikalt ändrat karaktär. Bevakningen av denna region är således av högsta vikt och intresse. Som följd därav har bland annat ett forskningsinstitut Center for Baltic and Eastern European Studies etablerats via finansiering av Östersjöstiftelsen och knutits an till Södertörns Högskola som förvaltar medlen. Sedan 2008 utger detta institut en internationell tidskrift Baltic Worlds. Under sin relativt korta tid har den hunnit bli en framgång med en växande upplaga (för närvarande en cirkulation av exemplar). Det är en vackert utformad papperstidskrift i stort format, som utkommer fyra gånger per år. Den har en betoning på humaniora och samhällsvetenskap och är särpräglad genom att varva forskarartiklar med journalistisk material vilket inte bara skapar mycket goda förutsättningar för att nå en bred och bildad målgrupp utan även bäddar för utvecklingsmöjligheter bortom det ursprungliga uppdraget. I ett norskt register klassas den som en vetenskaplig publikation på nivå ett. Ingen annan publikation vid Södertörns högskola har fått en sådan rankning. En kvalitetstidskrift kan inte överleva på prenumerationer, åtminstone inte inledningsvis. Tidskriften har således från starten varit anslagsberoende. Nu tycks högskolans ledning vilja sänka tidskriftens anslag med över tre fjärdedelar. Detta ger endast utrymme för att avlöna de två deltidsanställda redaktörerna. Till produktion finns inte ett öre. Med andra ord, detta innebär de facto tidskriftens grav. Detta är i sanning ett mycket kortsiktigt beslut. En rektor lägger i praktiken ner en tidskrift som varit avsedd att utgöra högskolans flaggskepp och sätta Södertörn på kartan, precis när dessa intentioner, efter fyra års långsiktigt investerande, har hunnit förverkligas och tidskiften har uppnått fullt internationellt erkännande. Jag finner detta inte bara ansvarslöst utan även helt obegripligt. Visst, smakar det så kostar det. Tidskriften har givetvis en websajt (www. balticwords.com) men denna är bara ett komplement. En helt nätbaserad tidskrift har inte den tyngd och auktoritet som en riktig papperstidskrift besitter. Det är svårt att förmå framstående och efterfrågade skribenter att bidraga till en rent virtuell publikation, ty av sådana finns det en oöverskådlig uppsjö, till mestadels oseriöst. Tidskriften utgör en helhet och bör tas del av som en sådan. De enskilda artiklarna ingår i ett större sammanhang, något som inte alls framkommer på samma sätt på nätet. Böcker och tidskrifter kommer även framgent vara en omistlig del av vår intellektuella miljö. I den mån Södertörns ledning värnar om den akademiska friheten och sitt uppdrag att förvalta en klassisk akademisk tradition bör den omgående ompröva sitt beslut och få ordning på sina prioriteringar. Ulf Persson professor i matematik vid Chalmers Tekniska Högskola debatt P.S. Eftersom jag vid ett tillfälle har medarbetat i tidskriften (en artikel om det matematiska Steklovinstitutet i Moskva) kan jag formellt anses såsom jävig. Men man bör dock komma ihåg att motsatsen till jäv inte alltid är opartiskhet utan snarare okunnighet. medlemmar i förbundet. Salus- Ansvar köper in banktjänsterna från en underleverantör, Marginalen bank, men det är SalusAnsvar som har kundkontakten. Försäljningen av Salus- Ansvar har inte någon betydelse för de här tjänsterna. Avtalen för dem som använder de här banktjänsterna löper på som tidigare så det blir ingen skillnad för de kunderna. Vi har ingen information om att det skulle hända något annat i och med att Folksam blir ägare, säger Anna-Karin Laurell, VD för SalusAnsvar. Och så länge SalusAnsvar har avtal om banktjänster med SULF kommer det att bli möjligt för medlemmar att låna och spara hos bolaget. l Polishögskolan, Utbildningsenheten söker Lärare inom juridik och beteendevetenskap För mer information se hemsidan Universitetsläraren 15/

16 326 s inb + 16 s bildark sparta En odödlig historia paul cartledge Sparta väcker någonting inom oss. Tvåtusen år senare lever det mytiska namnet kvar. Men vilka var de egentligen och vad har de betytt?... en förstklassig redogörelse om spartanerna. Publishers Weekly Översättning av Per Nyqvist Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom human iora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag studenter och 850 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att till varata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Lektor i engelska med språkvetenskaplig inriktning Dnr 1504/22/2012 Sista ansökningsdag 19 oktober 2012 Välkommen med din ansökan! Ytterligare upplysningar om anställningen finns på Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Överföring av digitala ljudfiler Spara din forskningstid till analys av resultaten! Låt transkribera intervjumaterialet Utskrift av ljudfiler. Även ljudband. Pris beroende på längd och inspelningskvalitet. Riktpris c:a 350:-/tim. ex moms mobil Kunskap är makt Bli medlem i SULF! 16 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2012

17 Malmö högskola mah.se Umeå universitet Fakulteten för kultur och samhälle Institutionen för urbana studier, söker Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än medarbetare och studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan! Universitetslektor i psykologi med inriktning mot visuell kognition Till institutionen för psykologi Läs mer om befattningarna på: Universitetsadjunkt i arkitektur och fysisk planering Universitetsadjunkt i grafisk formgivning och digitala verktyg Sista ansökningsdag För mer information se: falun.se/ledigajobb Malmö högskola är en arbetsplats som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där likabehandling tillför mervärde i vår verksamhet Falu kommun söker en Gymnasiechef Vill du leda den pedagogiska utvecklingen i Falu kommuns gymnasieskolor? Gymnasiechefen har ansvar för gymnasiets resultat avseende kvalitet och måluppfyllelse såväl som ekonomi. Vi samarbetar med Nohrstedt & Partners i denna rekrytering. Skicka din intresseanmälan till: senast 7 oktober Läs mer på eller Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Professor i Konst- och bildvetenskap med placering vid Institutionen för Kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2012/108 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: Falu kommun Skolförvaltningen Alla aktuella platsannonser finns på sulf.se Universitetsläraren 15/

18 Kanslichef Vi söker en ny kanslichef till Kansliet för utbildningsvetenskap (KfU). KfU arbetar på uppdrag av Utbildningsvetenskap: Sveriges mest kompletta lärarutbildning med spännande forskning och forskarutbildning. MITTUNIVERSITETET SÖKER: DOKTORAND I PSYKOLOGI Ref. nr MIUN 2012/1410 Tjänsten är placerad vid Institutionen för samhällsvetenskap, Campus Östersund. Information om tjänsten lämnas av ämnesansvarig Örjan Sundin, och avdelningschef Ingrid Zakrisson, För mer information om tjänsten och ansökan se: Sista ansökningsdag är 15 oktober Mer information finns på Sista ansökningsdag är 25 oktober 2012 LiU Forskarskolan i utbildningsvetenskap söker doktorander LUNDS UNIVERSITETS NATIONELLA FORSKARSKOLA I UTBILDNINGSVETENSKAP UTLYSER NU SEX DOKTORANDANSTÄLLNINGAR MED INRIKTNING MOT ÄMNESDIDAKTIK INOM FÖLJANDE OMRÅDEN: Utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik (1 anställning) Utbildningsvetenskap med inriktning mot matematikämnets didaktik (1 anställning) Utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik (1 anställning) Utbildningsvetenskap med inriktning mot religionsämnets didaktik (1anställning) Utbildningsvetenskap med inriktning mot samhällskunskapsämnets didaktik (2 anställningar) Kennet Rouna Sista ansökningsdag 15 oktober 2012 Mer information på 18 Universitetsläraren 15/2012

19 Professor i Industriell ekologi Nordic School of Public Health NHV i Göteborg söker Universitetslektor i Universell Design en inriktning inom diplomprogrammet i folkhälsovetenskap vid NHV Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning mot smittskydd/vårdhygien/ infektionshygiejne Doktorand i folkhälsovetenskap med inriktning mot Health Promotion Läs mer på: Vi söker Dig som i nära samverkan med regionens företag vill driva högkvalitativ forskning om industrins roll i omställningen mot ett hållbart samhälle. Anställningen är placerad vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Se även Industriell miljötekniks hemsida Mer information finns på Sista ansökningsdag är 31 oktober 2012 Sista ansökningsdag: 1 november 2012 Ind ekologi Stockholms universitet söker Professor i pedagogik med inriktning mot undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen med placering vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, CeSam, har till uppgift att främja utveckling av forskning och undervisning med inriktning mot undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, både i relation till utbildningen vid fakultetens ämnesinstitutioner och till samhällsvetenskapligt inriktad lärarutbildning. CeSam inrättades 2011 som ett självständigt centrum inom samhällsvetenskapliga fakulteten. Verksamheten är under uppbyggnad. Stor vikt ligger därför på att utveckla forskning om undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen. Sista ansökningsdag Läs mer på Stockholms universitet - hos oss ger utbildning och forskning resultat. Universitetsläraren 15/

20 korsord 8/2012 KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 8/12 senast den 17 oktober Skicka till: SULF, Box 1227, Stockholm. Märk kuvertet Korsordet 8 Namn: Adress: Postnr: Postadress: vågrätt 1 Tänk ut en sats, min herre, som gör mig för i sjufalt värre (Runeberg) (6) 4 Robert Schumann kallade honom den unga örnen(6) 8 Omtyckt bibliskt motiv för målarna(11) 10 konungar tillhopa ej skrevo pilten bud(tegnér)(3) 11 Begynnelsebokstav (7) 14 En riktig krösus(5) 15 Skrål och skrän(5) 16 Ett skydd mot onda makter(5) 18 Jeremiad(7) 21 Jag gör nu i stoft och aska(job) (3) 22 Kan vara både partiell och total(11) 24 Lysa(6) 25 Det är skönt att bli Att vara ung var för djävligt(söderberg)(6) lodrätt 1 Gåtfullhet(6) 2 Du, som av skönhet och behagen, en och himmelsk urbild ger(kellgren) (3) 3 Bita lätt(5) 5 Nobelpristagare som dyrkade Beethoven(7) 6 Var Oidipus(9) 7 Ypperlig(6) 9 Enligt Elinor Glyn detta obestämda och hemlighetsfulla något, som gör att en människa utövar en oemotståndlig dragningskraft på andra människor(3) 12 Är ibland pärlhalsband för säkerhets skull(9) 13 Bör man alltid vara mot sin vän(5) 15 Allätare(7) 16 Denna mycket farliga växt innehåller giftämnet mezerein(6) 17 Kan ske i grupp(6) 19 Ishockeyterm(5) 20 Fransk vän(3) 23 Goda gosse glaset (Franzén)(3) lösning till korsord nr 7/12 Första pris tre trisslotter: Thomas Rosén, S:t Olofsgatan 10C, Uppsala Andra pris två trisslotter: Bertil Hammarberg, Himlastigen 14, Umeå Tredje pris en trisslott: Mona Åhlund, Magistratsvägen 29A, Lund 20 Universitetsläraren 15/2012

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-2013, inklusive årlig uppföljning av 2013. 3/24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson

Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-2013, inklusive årlig uppföljning av 2013. 3/24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-, inklusive årlig uppföljning av 3/24/2014 Högskolan i Borås Innehållsförteckning 1. Mål och måluppfyllelse för perioden 2011-... 3 1.1 Energi... 3 1.2 Tjänsteresor...

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige Guy Madison 2 3 Academic Rights Watch JO-anmäler Högskolan Dalarna: professors rättssäkerhet satt ur spel Vid Högskolan Dalarna får

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Kära medarbetare! Varmt välkomna tillbaka till ett nytt arbetsår! Alldeles särskilt välkommen vill jag hälsa universitetsstyrelsens nya ordförande, justitierådet Kerstin Calissendorff, som vi är mycket

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena? UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION

Läs mer

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå)

Minnesanteckningar. Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) NOJS(Network of Junior Scientists) Minnesanteckningar 19 juni 2006 Närvarande: Håkan Toresson (Lund) Monika Vestling (Umeå) Karin Brännvall (U-A) Åsa Fex-Svenningsen (U-A) Anna Vallstedt (U-A) Anna Fahlgren

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Till Kungl Vetenskapsakademien Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Såvitt vi kunnat finna är årets årsberättelse den första från Nationalkommittén för psykologi sedan bildandet 1985.

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Rektorer enligt sändlista

Rektorer enligt sändlista Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,

Läs mer

Studier utomlands med forskarstudier och postdok i fokus (2015-09-03)

Studier utomlands med forskarstudier och postdok i fokus (2015-09-03) Studier utomlands med forskarstudier och postdok i fokus (2015-09-03) Erasmus+ Det finns olika vägar ut i världen, för dig som doktorand. Den enklaste och smidigaste är kanske att använda sig av Erasmusutbyten,

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Budgetpropositionen för 2008

Budgetpropositionen för 2008 Fyra prioriterade områden Självständigare lärosäten Förbättrad kvalitet i högre utbildning Utökade forskningsresurser Universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser Nils-Fredrik Ankarcrona 26 september

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer