Snabba steg mot ökad jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snabba steg mot ökad jämställdhet"

Transkript

1 TEKNIKEN TAR ÖVER FÖRÄLDRA- PENNINGEN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #4 maj 2011 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN FLER FUNKTIONS- HINDRADE SKA FÅ JOBB TIDIGA BESLUT I FALUN Föräldraförsäkringen Svar på kritik mot åsiktsfrågor Snabba steg mot ökad jämställdhet

2 #4 INNEHÅLL Att kalla saker vid sitt rätta namn chefredaktören CATHARINA BYSTRÖM forsakringskassan.se Ibland hittar man på nya ord för att saker och ting ska få en ny fräschör. Ett känt exempel är förstås lokalvård. Dagis blev förskola, läkarintyg heter medicinskt underlag och förtidspension är sjukersättning. Det heter bortre tidsgränsen inte utförsäkrad. Vi som jobbar med ord har lite svårt för att inte benämna en spade för en spade. Detta kändes tydligt när jag härförleden var spekulant på ett torp. Ägaren visade runt och talade med djup kärlek om trädbeskärning, rosenbuskar och den ädla konsten att elda i järnspis. Det kändes tydligt att karln inte ville flytta därifrån. Efter ett samtal om ditten och datten kröp det fram; hans fru hade blivit utförsäkrad under hösten efter ett antal år i förtidspension. Så nu lever vi bara på min inkomst och vi har inte råd längre. Han stod inte och självömkade sig. Men jag frös till is. Vet han var jag jobbar? Är jag skuld till detta? Ska en byråkrat som representerar systemet flytta in i deras torp? Kommer detta att finnas i det undermedvetna varje gång jag jag eldar i kaminen? Men snart tog dock hjärnan över hjärtats reaktion. Förnuftet sade mig att här har vi en människa som levt i vad alliansen (fd borgarna) kallar utanförskap (fd arbetslös och sjuk). Det här är nog en chans för henne att komma ut i arbetslivet (eller åtminstone Fas 3?). Allt detta är ju faktiskt en rejäl utmaning (fd problem) och något som kan bli väldigt positivt på lite sikt. Men av någon outgrundlig anledning kunde jag inte förmå mig att säga det. När valet dessutom föll på mig att ta över var ändå min första tanke: måtte de inte få reda på var jag jobbar. ANN-EVA ASKENSTEN om vägen 12 mot ökad automatisering. ANNA ROLAND- ANDERSSON om ökad 18 prioritering av funktionshinderområdet. AKTUELLT Förbättringar i familjepolitiken 4 Försäkringskassan med i gemensamt servicecenter 4 ISF vill ha självständiga handläggare 6 Riktlinjer för sociala medier 7 Samverkan med Arbetsförmedlingen utvecklas 8 Attitydundersökning med garanterad anonymitet 10 SKL kartlägger de nollplacerade 11 TAR EN TITT PÅ hur arbetet med automatisering utvecklas. 12 TALAR MED Lars-Åke Brattlund, HR-direktör. 15 TAR EN TITT PÅ en ny strategi för funktionshinderområdet. 18 DAVID ALM och Christina Sturesson leder 22 arbetet med tidiga bedömningar i Falun. NIKLAS LÖFGREN om en allt 20 mer jämställd föräldraförsäkring. CHRISTOPHER PRINZ 24 från OECD om vikten av att lära av varandra. TAR EN TITT PÅ läget för föräldraförsäkringen. 20 NEDSLAGET görs på Tidig bedömning i Falun. 22 NYA RÖN Olika system men likartade problem. 24 Historia med konsekvent barnperspektiv. 26 NYFIKEN PÅ... Rafik Lassel Sundström handläggare med våldsdämpande effekt. 29 PS Generaldirektör Adriana Lender får sista ordet DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MAJ 2011

3 SIDAN 3 VÄLKOMMEN kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Blivande far vill göra tidig anmälan En hel del av de kundsynpunkter som kommer in till Försäkringskassan rör självbetjäningen. Det är ömsom ris och ros som gäller. Den här månadens kundsynpunkt kommer KLAGOMÅL OCH BERÖM från en frustrerad blivande far som tycker sig se klara brister. Jag ska snart bli pappa. Jag kan av någon outgrundlig anledning inte göra klart min profil hos er, SGI med mera, innan barnet är fött. Både ni och jag skulle väl tjäna på att allt sådant här är klart när barnet kommer. Istället måste jag vänta tills barnet är fött och sedan, när vi har fullt upp med annat, anmäla pappaledighet och sköta en massa pappersexercis vilket i slutändan kommer PÅ GÅNG DEPARTEMENT/ MYNDIGHETER 17/5 Propositionen Vissa Socialförsäkringsfrågor. 31/5 ISF:s utvärdering av Försäkringskassans effektiviseringsarbete. 1/6 Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad. 1/6 Slutrapport om Kultur på recept. FÖRSÄKRINGS- KASSANS UPPDRAG 28/5 Redovisning av arbetet med att säkerställa en likformig tillämpning. 1/6 Prognos om jämställdhetsbonusen. I FÖRSÄKRINGS- KASSAN 25/5 Hearing om hur unga med funktionsnedsättning kan komma ut på arbetsmarknaden. att leda till att jag blir utan pengar när jag behöver dem. De kommer att komma senare. Mycket kantigt jag ser fram emot en förklaring till varför man jobbar på detta sättet. Man kan alltid begära en SGI-utredning, säger Sofie Thunborg som arbetar med självbetjäningen, men det kan inte göras över nätet. Där måste ett ärende startas för att kunna lämna inkomstuppgifter för SGI-bedömningen och nya uppgifter måste styrkas av till exempel arbetsgivaren. Blivande föräldrar kan dock ta ut föräldrapenning om de går en föräldrautbildning i väntan på barnet och då får man en SGI-utredning gjord i samband med ansökan. Det är ett sätt att så att säga få fart på det här redan innan barnet är fött. I OMVÄRLDEN 20/5 Psykosocial arbetsmiljö och orsaker till sjukskrivning. KI. Stockholm /5 Offentliga rummet Trollhättan /5 Sjukfrånvaro i Norden. Nordisk forskarkonferens. Svolvaer, Norge. 8-10/6 Fiss arrangerar 18th International Research Seminar on Issues in Social Security. Sigtuna. DE 5 HETASTE DEBATTERNA PÅ FORUM 1 Servicekontoren 2 Servicekontoren 3 Teknikhaveri/teknikstress 4 Förkasta Ensa återkrav 5 Servicekontoren ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevan deförmåner pension Kristina Krantz Som anställdes som personlig handläggare vid LFC Skövde den 1 april. Hur kommer det sig att du började arbeta vid Försäkringskassan? Jag tyckte arbetet som personlig handläggare verkade intressant och jag lockades av att Försäkringskassan är en ny och spännande arbetsgivare för mig. Vad har du arbetat med tidigare? Jag är utbildad arbetsterapeut och har arbetat som det en del men har också lång erfarenhet från friskvårdsbranschen. Jag tycker mig redan nu ha märkt att jag kommer ha en hel del nytta av både min arbetsterapeututbildning och min erfarenhet inom friskvård. Hur trivs du? Jag har fått jättetrevliga arbetskamrater och en väldigt bra introduktion. Det ger ett gott första intryck, vilket är viktigt för att man ska trivas och komma in bra i sina nya arbetsuppgifter. Hur har första månaden varit? Den har varit lärorik och intensiv med mycket utbildning. Det är så mycket nytt att sätta sig in i så jag har känt mig rätt trött vissa kvällar. Men det har inte varit avskräckande, tvärtom. Hur upplever du Försäkringskassan som arbetsgivare? Mitt intryck så här långt är väldigt positivt. Om jag jämför med tidigare arbetsgivare så faller jämförelsen ut till Försäkringskassans fördel. Man verkar vara väldigt mån om sin personal och om att tillvarata den kompetens den besitter. 52 nya medarbetare anställdes under april. Av dessa är 12 tillsvidareanställda. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MAJ

4 VAD GÖR DE PÅ...?...TIDIG BEDÖMNING I FALUN Bäst på snabba beslut M an kanske kan tycka att det vore praktiskt att ett sjukfall i sin helhet hanterades av en och samma handläggare, oavsett hur långt det blir. Men så fungerar det inte. Den första bedömningen i nya sjukfall liksom den första utbetalningen görs inom den del av Försäkringskassan som kallas Tidig bedömning. Därefter avslutas ärendet eller flyttas över till en personlig handläggare vid Fortsatt bedömning och samordning. Och det finns starka skäl för den här ordningen. De stavas effektivt, rätt och lika. Vårt uppdrag är att producera, fort och rätt, säger Magnus Lagerborg, försäkringsutredare på Tidig bedömning i Falun. Det är också mycket lättare att få till en lika tillämpning eftersom vi handlägger alla nya sjukfall på bara tio platser i landet Här är man med andra ord specialist på att göra den så viktiga första bedömningen. Har den som ansöker om sjukpenning rätt till ersättning från sjukförsäkringen eller inte? Ärendena ska påbörjas så tidigt som möjligt efter det att de kommit in till Försäkringskassan, och senast den 30:e dagen ska den försäkrade få sin ersättning eller ett avslagsbeslut. Och det lyckas man med för det allra mesta. Ofta kan man till och med fatta beslut redan samma dag som ärendet öppnas, i allmänhet på tredje dagen. Att det är bråttom handlar inte bara om att människor ska få sina pengar så fort som möjligt. Linda Mihailovic, områdeschef Nu ligger vårt fokus helt på vårt eget område och det är lättare att utveckla ett enhetligt och bra arbetssätt. Arbetsredskap för att göra rätt bedömning. Det är också så att dagarna i rehabiliteringskedjan tickar på. Men tiden som går innan sjukfallet kommer in till Tidig bedömning kan handläggarna förstås inte påverka. Sjuklöneperioden omfattar två veckor. Efter det ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan och den försäkrade skicka in en ansökningsblankett. Ofta har det gått en månad, ibland flera, innan handläggaren får ärendet i sin hand. Så trots att Tidig bedömning jobbar snabbt ärendena lämnas över till Fortsatt bedömning i snitt efter 19 dagar, och över hälften redan under första veckan har det ofta gått både en och två månader i rehabiliteringskedjan när Fortsatt bedömning tar vid. Inga personliga möten Av alla ärenden som kommer in går ungefär 40 procent vidare till Fortsatt bedömning, övriga kan avslutas. Handläggarna har inga personliga möten utan gör sina bedömningar utifrån de underlag de får in, främst läkarintyg och ansökan om sjukpenning. Men det betyder inte att vi inte har personliga kontakter, säger Magnus Lagerborg. Tvärtom måste vi göra någon form av komplettering i många ärenden. Med de försäkrade kan det gälla till exempel arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning eller om de arbetat mer än 90 dagar sedan den senaste sjukperioden. Läkarintyg kompletterar vi i procent av fallen, ofta genom samtal med läkaren. Arbetsgivare pratar vi mest med när det gäller inkomstutredningar. Att Tidig bedömning lämnar över till Fortsatt bedömning efter den första bedömningen och utbetalningen är den korta och enkla beskrivningen. Men när man läser det femsidiga dokumentet om hur gränssnittet ska hanteras i praktiken, till exempel i relation till rehabiliteringskedjan och sammanläggningen av dagar i sjukperioder, verkar det minst av allt enkelt, Men Magnus Lagerborg försäkrar att handläggarna har full koll. Omväxlande jobb Tomas Moberg har bara jobbat på Försäkringskassan i fem månader. Magnus Lagerborg är hans handledare. Jobbet är mycket mer omväxlande än jag trodde. Jag gillar att det dyker upp nya problem hela tiden. En del ärenden går på 20 minuter, andra kräver mycket utredning och man kan behöva gräva ner sig i lag och vägledning. På frågan om vad som är svårast är de överens. Det är avslagen. Särskilt om man förstår att den försäkrade har en svår situation. Jag var lite nervös i början, säger Tomas Moberg. Men det går oftast bra. De flesta förstår varför vi måste säga nej. Tre fyra procent avslås, vilket är något över snittet i riket. Ändå tror Magnus Lagerborg att det egentligen borde vara lite fler. Trots att många läkarintyg kompletteras har han en känsla av att det rent allmänt inom Försäkringskassan godkänns för många intyg. En uppfattning som får stöd i en rapport om processefterlevnaden inom Tidig bedömning som kom nyligen. Att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt eller inte kan också vara svårt. Till exempel vid graviditetsrelaterade sjukskrivningar, vissa psykiska sjukdomar som utmattningssyndrom eller diffus smärtproblematik som fibromyalgi. Då kan man behöva diskutera med kollegor och kanske med en FMR (försäkringsmedicinsk rådgivare). Varje handläggare deltar i allmän- 22 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MAJ 2011

5 Försäkringsutredarna Magnus Lagerborg och Tomas Moberg gillar jobbet på Tidig bedömning. Enkelt, snabbt och rätt är verkligen vad det handlar om här. Vilket inte betyder att ärendena alltid är enkla. Många kräver både diskussion och noggranna studier av lag och vägledning. FOTO: EVA LINDÉN het i minst en konsultation i veckan. De vanligaste diagnoserna är desamma som i de längre sjukfallen, det vill säga psykiska sjukdomar och värkproblematik. Inom Tidig bedömning jobbar man enligt en modell som utvecklades av kontoret i Klara för några år sedan och som man snabbt anammade här i Falun. Handläggarna är indelade i team om sex åtta personer som planerar, stämmer av och tar ansvar för att den dagliga driften flyter bra. Vi har korta möten varje dag, som vi kallar för ståmöten, och stämmer av läget, och vad som är viktigast utifrån prioriteringsordningen, säger Magnus Lagerborg som är teamansvarig. Vi kan också komma överens om att omfördela mellan handläggare och mellan teamen om det behövs. Innan Tidig bedömning blev ett eget verksamhetsområde var personalomsättningen stundtals hög, men idag är personalomsättningen låg här i Falun. Det tror enhetscheferna David Alm och Christina Sturesson beror på flera saker. Nämligen att arbetssättet har utvecklats, inte minst genom teamen och det stora ansvar de tar, och att resultaten är bra. Det finns en annan viktig förklaring också, säger Christina Sturesson. Vi söker fortfarande medarbetare med akademisk utbildning och erfarenhet av utredningsarbete, men vi har blivit tydligare i annonser och intervjuer med vad arbetet innebär. Det här är ett utredningsjobb utan personliga möten. Det är målsatt och ofta rätt tufft. Det gäller att ha tempo och driv, och samtidigt vara noga med kvaliteten. KORT OM TIDIG BEDÖMNING I FALUN Är ett av tio kontor i landet som handlägger tidig bedömning. Tillhör Tidig bedömning Nord där också Klarakontoret i Stockholm ingår. Finns i samma lokaler som NFC (nationellt försäkringscenter) i Falun men arbetar gentemot sex LFC (lokala försäkringscenter) i Jämtland, Västernorrland och Västmanland. Har 48 medarbetare. Handläggarna är indelade i två enheter och sex team. Flytt till LFC en framgång En annan framgångsfaktor, som samtliga DS träffar är överens om, är att Tidig bedömning sedan snart ett år rent organisatoriskt flyttade från de nationella försäkringscentren (NFC) till de lokala (LFC). Och nu är ett eget verksamhetsområde med en verksamhetsområdeschef. Det innebär att hela sjukförsäkringen handläggs inom samma organisation. När vi tillhörde NFC blev mycket på deras villkor, säger Linda Mihailovic, områdeschef för Tidig bedömning Nord. Vi skulle göra lika då också, men det fick inte genomslag på samma sätt. Nu ligger vårt fokus helt på vårt eget område och det är lättare att utveckla ett enhetligt och bra arbetssätt. Bra samarbete Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Falun ligger bäst till i landet vad gäller beslut inom 30 dagar. I mars klarade man det i 91 procent av fallen. Ytterligare en förklaring tror Linda Mihailovic är att handläggarna lägger upp sitt arbete självständigt i överensstämmelse med prioriteringsordningen. De vågar påbörja nya ärenden och låta andra ligga på kort bevakning så att man klarar att fatta beslut inom 30 dagar i så många fall som möjligt. Viktigt är också att ha ett bra samarbete med Fortsatt bedömning. Ett exempel på hur man jobbar med det är den så kallade Brobyggargruppen. Just nu håller en kontaktperson gentemot LFCs samverkansansvarige på att utses. Så att våra synpunkter tas till vara och vi blir en del av samverkan, säger David Alm. Vi ser ju massor av intyg och ibland också sjukskrivningsmönster hos läkare och vårdinrättningar. EVA LINDÉN DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MAJ

6 AKTUELLT 5 minuter med Lina Gidlöf, som tillträdde tjänsten som chef för internrevision den 1 april. Van att sikta på förbättringar Vad har du gjort tidigare? Jag kommer från revisionsbyrån Deloitte där jag har arbetat med internrevision samt intern styrning och kontroll inom såväl privat som offentlig sektor. Är det skillnad på internrevision i privat sektor och statliga myndigheter? Ja, statliga myndigheter ska bland annat tillämpa internrevisionsförordningen och förordningen om intern styrning och kontroll. Motsvarande inom den privata sektorn heter Svensk kod för bolagsstyrning. Annars är mycket lika. Internrevisionen i både privat och statlig verksamhet följer internationella standarder och ramverk, vilket gör att bland annat arbetsmetodiken är likartad. Det är många som granskar Försäkringskassan. Hur ser internrevisionens roll ut i det sammanhanget? Internrevisionen spelar en viktig roll genom att vara en oberoende och objektiv granskningsfunktion som ska hjälpa myndigheten att nå sina mål. Främst genom att utifrån ett riskperspektiv granska och lämna förbättringsförslag till myndighetens process för intern styrning och kontroll. Det är viktigt att koordinera våra projekt med till exempel Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket så att inte våra granskningsinsatser kolliderar. Vad är ditt övergripande intryck efter den första månaden? Det är enbart positivt. Det här är en spännande organisation och företagskulturen känns väldigt öppen och inspirerande vilket gör att det är roligt att gå till jobbet! Bror Karlsson Försäkringskassan positiv ti Förslagen om förenklad jämställdhetsbonus och höjt bostadsbidrag är positiva. Men möjligheten för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning bör senareläggas. Det skriver Försäkringskassan i sitt remissvar på Socialdepartementets promemoria om förbättringar i familjepolitiken (se DS 3/11). Den föreslagna förenklingen av jämställdhetsbonusen, där bonusen kopplas till utbetalningen av föräldrapenning, överensstämmer i stort med synpunkter Försäkringskassan tidigare lyft fram. Däremot vänder sig Försäkringskassan mot att endast föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet kan få bonus. Man vill också ha ett förtydligande om att dagar som tagits ut före tidpunkten för gemensam vårdnad kan bli bonusgrundande. I dag kan bonusdagar börja räknas först från och med tidpunkten för gemensam vårdnad. Försäkringskassan anser sig behöva minst ett år från riks- Bygg ett gemensamt servicecenter på delar av Försäkringskassans och Skatteverkets verksamhetsstöd. Det föreslår utredningen om ett myndighetsgemensamt servicecenter. Det nya servicecentret ska i första hand erbjuda tjänster inom ekonomi- och personaladministration och föreslås ligga kvar på de orter där de idag är belägna, det vill säga i Gävle och Östersund. Det föreslås vidare att verksamheten inrättas som en egen myndighet med start den 1 januari Det är väldigt glädjande för oss att man har gjort en så positiv bedömning av Försäkringskassans stödjande verksamheter, säger Roger Eklund, chef för verksamhetsstöd. Förslaget berör långt ifrån hela avdelningen dagsbeslut för att kunna genomföra förslaget om ändrade regler för jämställdhetsbonus. Risk för större skillnader Förslaget om höjning av det särskilda bidraget inom bostadsbidraget däremot räknar Försäkringskassan med att kunna genomföra till 1 januari 2012 även om riksdagsbeslutet kommer sent. Även om Försäkringskassan är positiv till att höja bostadsbidraget så pekar man i remissvaret på att det uppstår problem vid växelvis boende. Föräldrar med tidvis boende barn kommer i en sämre situation jämfört med föräldrar med hemmavarande barn. Så är det redan i dag och skillnaden förstärks efter en höjning. Försäkringskassan befarar att samarbetet mellan föräldrarna om barnets ekonomi kan försämras om den ena föräldern gynnas ytterligare av ett högre bostadsbidrag. När det gäller möjligheten för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning i 30 dagar under för Verksamhetsstöd. Vi räknar med att 35 till 70 av våra medarbetare i Östersund kan komma att beröras av förändringen och eventuellt flytta över till den nya myndigheten. Det slutliga antalet är beroende av hur gränssnittet mellan myndigheterna blir. Enklare jämställdhetsbonus och höjt bostads bidra barnets första levnadsår så vill Försäkringskassan skjuta på ikraftträdandet till 1 januari Det beror på att man som bäst är i färd med att anpassa kostnaderna till en lägre anslagsnivå. Det inbegriper bland annat en Beslut om servicecenter i juni Beslut i sommar Försäkringskassans remissvar ska lämnas in senast den sista maj och därefter förväntas regeringen fatta sitt beslut under juni. Först därefter kan det praktiska förändringsarbetet komma att inledas. Vi måste utreda exakt vilka delar av ekonomiadministrationen som det är möjligt att bryta ut och vilka delar som måste finnas kvar inom Försäkringskassan eftersom de är kopplade till vår kärnverksamhet, säger Roger Eklund. I dagsläget känns det framför allt glädjande att jobben i Östersund tryggas, men på sikt bedöms detta enligt utredningen leda till sänkta kostnader för oss och de andra myndigheter som ansluter sig till servicecentret. Många myndigheter Det står redan klart att Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriet ska ansluta sig till servicecentret redan från starten den 1 januari Utredaren räknar med att ytterligare fem till sju myndigheter, bland annat Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, ansluter sig under året. Målet är att 25 myndigheter, motsvarande 25 procent av alla statligt anställda, ska ansluta sig under perioden 2012 till Bror Karlsson 4 dagens socialförsäkring maj 2011

7 till nya regler för familjer stads bidrag är två förslag som Försäkringskassan tycker är bra. ökad automatisering av föräldrapenningen. Ett genomförande redan 1 januari 2012 skulle kräva en total omprioritering av Försäkringskassans resurser och få negativa konsekvenser för möjligheten att anpassa kostnaderna. Låt en särskild samordnare stötta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Det föreslår Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen har gått igenom rapporter, regeringsuppdrag och propositioner samt intervjuat föräldrar och tjänstemän. Granskningen visar att samordningsansvaret fortfarande i hög grad ligger hos föräldrarna. Det är en tung börda som kan få konsekvenser i form av högre sjukfrånvaro och större svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Det gör att familjerna inte kan leva ett liv som andra barnfamiljer vilket går stick i stäv med statsmakternas intentioner. Ingen av de offentliga aktörerna på området anser sig ha ett huvudansvar för att samordna Genom att vänta ett år kan förändringarna byggas in direkt i det nya systemet för föräldrapenning och man slipper därmed att göra det två gånger. Försäkringskassan lyfter också fram att det blir svårare för stödet. Det finns inte heller någon som har en helhetsbild över individens situation. Dessutom saknas en aktuell och heltäckande information om vilka stöd som finns och vilken huvudman som ansvarar för respektive stöd. föräldrar att överblicka reglerna om samtidigt uttag och kopplingen till jämställdhetsbonus och förstå konsekvenserna av olika val. SVEN-ERIK JOHANSSON Samordnare ska stötta föräldrar Underlätta samverkan Riksrevisionen föreslår därför en försöksverksamhet med särskilda samordnare för att hjälpa familjerna och underlätta samverkan mellan de inblandade aktörerna. Vidare föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram, och löpande uppdatera, en nationell guide med information om vilka stöd barn med funktionsnedsättning kan få. Under granskningen har också framkommit många vittnesmål om att begreppet normalt föräldraansvar verkar tolkas olika av olika aktörer när det ska beslutas om stöd. Det gör att bedömningarna kan variera mellan likvärdiga fall. Riksrevisionen föreslår därför att Socialstyrelsen och Försäkringskassan får i uppdrag att ta fram en vägledning som diskussionsunderlag och beslutsstöd vid sådana bedömningar. Grunden bör vara en kunskapsöversikt som visar hur begreppet används i de olika verksamheterna. Totalt är det cirka barn och unga under 19 år med funktionsnedsättning som har någon form av stöd från olika myndigheter, kommuner och landsting. SVEN-ERIK JOHANSSON FOTO: FÖRSÄKRINGSKASSAN Bättre prognoser för omprövningar n n n 2009 hade Försäkringskassan problem med omprövningsverksamheten. I allt för många fall klarades inte målet om sex veckor. Orsaken fanns huvudsakligen i interna problem, konstaterar ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, i en granskningsrapport, som också noterar att Försäkringskassan nu löst problemen. Handläggningstiden är i de flesta fallen under sex veckor. Omprövningsverksamheten är viktig och känslig för förändringar både internt och externt, skriver ISF. Försäkringskassan bör därför utveckla sina prognosinstrument. Jämställt uttag ännu avlägset n n n Sedan 1999 tar TCO fram ett Pappaindex som TCO ser som ett av flera mått på pappors ansvarstagande för sina barn. Måttet är en sammanvägning av pappors andel av samtliga föräldradagar och andelen män av de föräldralediga. År 2010 blev siffran 40,9, en ökning med 1,9 enheter sedan året innan. Ett helt jämställt uttag skulle ge index var index 16,7. Med dagens ökningstakt nås ett jämställt uttag om 31 år. Snart kan sjukpenning sökas elektroniskt n n n I samband med ITreleasen den 15 maj utökas Försäkringskassans självbetjäningstjänster med en möjlighet att göra en elektronisk ansökan om sjukpenning på webben. E-legitimation krävs för att logga in. I mitten av juni blir det sedan möjligt att på motsvarande sätt söka bostadsbidrag. Sista NAV-kontoret har nu öppnat n n n Den norska etableringen av NAV-kontor har nu avslutats. Det sista av de totalt 457 kontoren öppnades i Kristiansand i mitten av april. Det betyder att det finns minst ett NAV-kontor i var och en av Norges 430 kommuner NAV etablerades i juli 2006 och är en sammanslagning av norska försäkringskassan och arbetsförmedlingen i samverkan med kommunernas socialtjänst. dagens socialförsäkring maj

8 aktuellt isf: ge handläggarna ökad självständighet Försäkringskassans möbler tilltalade juryn för reklampriset Guldägget. det blev ett silverägg n n n det blev inget guldägg men väl ett silverägg för försäkringskassans bostadsbidragskampanj för studenter, producerad av garbergs. kampanjen gick ut på att man fick ett tillfälligt bostadsbidrag i form av försäkringskassegröna möbler med påtryckt information om bostadsbidraget. Möblerna fick man låna till dess att någon annan ville ha dem eller till man fick bostadsbidrag på riktigt. då lämnade man vidare stolen eller lampan till nästa behövande, säger sandra gustafsson, informationsspecialist på försäkringskassan. Höjd ålder för pension ska utredas n n n regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt hinder och möjligheter för ett längre arbetsliv. Utredare blir ingemar eriksson, departementsråd vid finansdepartementet. Han arbetar sedan i höstas på socialdepartementet och har tidigare arbetat på riksförsäkringsverket. en viktig del är att ta fram förslag till hur följdändringar i bland annat socialförsäkringen bör hanteras. Bland annat kan reglerna för sjukpenning och sjukersättning påverkas. Uppdraget ska slutredovisas senaste den 1 april minska detaljstyrningen och öka utrymmet för handläggarnas professionalitet. den uppmaningen ger isf i en rapport till regeringen. Svårigheter att styra försäkringskassorna var ett skäl till att Försäkringskassan bildades ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) har granskat hur styrningen fungerar rent generellt och dessutom gjort en djupdykning på sjukförsäkringens område. ISF menar att Försäkringskassan är skicklig på att ta till sig ny lagstiftning och ställa om verksamheten. På kort tid lyckades man, trots en genomgripande omorganisation, genomföra de nya reglerna i sjukförsäkringen från juli dubbla funktioner Det finns ett antal problem i dagens starka centrala styrning med långa beslutsvägar, delvis dubbla funktioner och många mötesplatser för att stämma av frågor. ISF menar att det är viktigt att hitta balans i hur stark den centrala styrningen ska vara. Försäkringskassan bör överväga om områdeschefernas befogenhet ska öka så att den bättre svarar mot resultatansvaret. De skulle då kunna lösa fler problem sjäva på ett mer situationsanpassat sätt. Effektiviteten skulle förmodligen öka, tror ISF. För att ett situationsanpassat arbetssätt ska få positiva effekter krävs medarbetare med rätt kompetens som har förtroende att använda den. Försäkringskassan anställer akademiker som handläggare och talar mycket om att öka professionaliteten. Men detaljstyrning och noggrann uppföljning, som i sig också innebär en risk att man tappar fokus på syftet med verksamheten, talar emot detta. Se över om det går att minska detaljstyrningen, uppmanar ISF. synpunkter når inte fram Försäkringskassan behöver också bli bättre på att ta till vara synpunkter från handläggarna, och återkoppla. Signaler uppifrån och ner får genomslag, men den omvända vägen verkar gå trögare. Inom Försäkringskassan finns många processbeskrivningar och vägledningar som stöd i handläggningen. Men de varken kan eller ska täcka det bedömningsutrymme som lagen ger. Handläggningen måste styras mot enhetlighet och samsyn även på andra sätt, anser ISF. Utgångspunkten bör vara handläggarnas professionalitet och metoderna handla om sådant som dialog, erfarenhetsutbyte och lärande genom goda exempel. Inspektionen noterar att Försäkringskassan redan arbetar med en hel del sådant, till exempel specialistnätverk och så kallade Likaseminarier. Insatserna behöver vidareutvecklas och användas mer systematiskt. rapport Per Åkesson Uppgifter fångas upp ISF slår också ett slag för ett IT stöd som utöver att stödja handläggningen har inbyggda kontroller och automatiskt fångar data som behövs för uppföljning. Det skulle ge mer uppmärksamhet till kvaliteten i handläggningen och syftet med verksamheten, och mindre till antalet genomförda aktiviteter. DS ber Per Åkesson, chef för GD staben, om en kommentar. Det mesta som tas upp är vi medvetna om från våra egna diskussioner med medarbetare och chefer. Flera aktiviteter pågår som syftar till att förbättra styrningen och ledningen, till exempel den ledningspolicy som presenteras under maj. Vi kommer gå igenom rapporten och lämna synpunkter till regeringen inom sex veckor. EVa LindÉn n Styrning i Försäkringskassan, ISF rapport 2011:2. svårt dra slutsatser om utförsäkrade 42 procent, eller personer, av dem som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under tredje kvartalet 2010 blev kvar eller har återvänt till sjukförsäkringen. Det framgår av den senaste statistiken från Försäkringskassan (med avstämning 28 februari i år). Av dem som aldrig lämnade sjukförsäkringen beviljades personer sjuk- och aktivitetsersättning i direkt anslutning till att deras tidsbegränsade sjukersättning löpte ut. 130 personer fick fler dagar med sjukpenning. 42 procent är en betydligt lägre andel jämfört med de första som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen, vilket skedde vid årsskiftet 2009/2010. Av dem blev 65 procent kvar i försäkringen eller har återvänt. Det är dock svårt att dra några slutsatser. Dels har det inte gått lika lång tid sedan grupperna lämnade sjukförsäkringen, dels ser de olika ut. Årsskiftesgruppen bestod till 95 procent av personer som hade haft sjukpenning medan det bara gällde en fjärdedel av gruppen från tredje kvartalet. EVa LindÉn 6 dagens socialförsäkring maj 2011

9 Första riktlinjerna för Twitter och Facebook 2011 är året när Försäkringskassan ska ta steget ut i de sociala medierna. Ett steg på vägen är de riktlinjer för användning av sociala medier som nu har arbetats fram. Riktlinjerna beskriver ett allmänt förhållningssätt till sociala medier och specifikt hur Försäkringskassan ska agera på Facebook och Twitter som är de kanaler som i dagsläget är aktuella. Riktlinjerna bygger på de riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier som har tagits fram av E-delegationen. Viss inspiration för utformningen har också kommit från bland annat Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket som redan idag finns på Facebook. Äntligen är vi på banan, säger informationsdirektör Inger Dunér. Det har tagit lång tid men det har varit extremt viktigt att gå in i de här nya kanalerna på ett genomtänkt sätt. De huvudsakliga syftena med att delta i sociala medier är att få återkoppling om verksamheten genom de diskussioner som förs om Försäkringskassan, att nå ut med korrekt information och Det är vikten av oberoende som betonas när regeringen beslutar om fristående utvärderings- och granskningsmyndigheter. Men oberoendet gäller inte i förhållande till uppdragsgivaren, regeringen. Det visar Statskontoret i en ny studie. Fristående granskningsmyndigheter är en tydlig trend. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), inrättad i januari 2009, som granskar och utvärderar Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens arbete, är bara en i raden. Sociala medier ska användas för att nå ut med budskap, men ingen ärendehantering får ske, enligt nya riktlinjer. att delta i den pågående diskussionen om Försäkringskassans verksamhet. Ingen ärendehantering Det slås fast att Försäkringskassan får använda sociala medier som informationskanal för att nå ut till kunder och intressenter men att ingen myndighetsutövning eller ärendehantering får ske. De officiella kanalerna som används på Facebook och Twitter ska skötas i enlighet med gällande lagstiftning vad gäller offentlighetsprincipen, förvaltningslagen och reglerna om personuppgiftsbehandling. Otydliga roller för granskare Men även om granskningsmyndigheterna upprättar egna granskningsplaner får de även i varierande grad uppdrag direkt från regeringen. De är alltså inte oberoende i samma mening som Riksrevisionen. Analyser, omvärldsbevakning, statistikhantering och metodutveckling är uppgifter som regeringen lagt på de nya myndigheterna, skriver Statskontoret. Men det kan också vara svårt för granskarna att vara helt oberoende av dem som ska granskas, menar Statskontoret. De är ofta beroende av de granskade Självklart kan ingen ärendehantering eller myndighetsutövning ske via sociala medier, men att vi syns i dem kommer att stärka bilden av en myndighet som finns där kunderna finns, säger Inger Dunér. Det praktiska arbetet med att agera i sociala medier kommer att skötas av utsedda medarbetare med särskild behörighet vid kundcenter. Först ut att arbeta i sociala medier är kundcenter i Lidköping och Västerås med start i början av juni och därefter följer kundcenter i Sundbyberg. Bror Karlsson myndigheterna för information och data och en del av myndighetens personal hämtas också från den granskade sektorn. Om än organisatoriskt skilda från politikens implementering, är utvärderingsmyndigheterna också själva en del av de sektorer inom vilka de verkar. Rapporten Fristående utvärderingsmyndigheter en förvaltningspolitisk trend? är utgiven i serien Om offentlig sektor och finns att läsa på Statskontorets webbplats, Anders Ljungberg BILD: ROBERT HILMERSSON Ny Historiebok om samverkan n n n Idag är samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen en självklarhet men behöver utvecklas och integreras mer i den ordinarie verksamheten. Det är slutsatsen i en underlagsrapport från de båda myndigheterna till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. I rapporten diskuteras också tidigare och nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, till exempel Faros, Pila, handlingsplanesamverkan och Finsam. Rapporten, som är något av en historiebok om samverkan, kommer inom kort att finnas tillgänglig på Läs också mer om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på sidan 8. Tummen ned för förslag om e-leg n n n Försäkringskassan gör tummen ned för förslaget om en ny modell för e-legitimation. Försäkringskassan, som har arbetat med den nuvarande modellen för e-leg i åtta år och anser att den fungerar mycket tillfredsställande, tycker att genomförandeplanen är alldeles för optimistisk och att det är svårt att bedöma konsekvenserna för verksamheten och kunderna. Det saknas också besked om finansiering. Förslaget sågas även av andra tunga remissinstanser. Till exempel SKL (Sveriges kommuner och landsting) som vill ha en ny utredning eftersom förslaget inte är anpassat till kommunal sektor. Förslag om 5-årsgräns för SGI vid migration n n n Inför en möjlighet för den som flyttar utomlands att vid återflyttning till Sverige inom fem år återfå sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det förslår Kommittén för cirkulär migration och utveckling i sitt slutbetänkande (SOU 2011:28). Uttrycket cirkulär migration används för att beskriva att allt fler flyttar fram och tillbaka över landsgränser flera gånger. dagens socialförsäkring maj

10 aktuellt Företagsläkarna blir färre n n n inom de närmaste åren går många läkare inom företagshälsovården i pension. det skulle behövas ett femtiotal nya företagsläkare per år. i höst startar ett försök med 30 utbildningsplatser, men det saknas en långsiktig lösning. Webbportal för alla som startar företag n n n för att underlätta för personer som vill starta företag har riksdagen gett regeringen i uppdrag att se till att den information som behövs från olika myndigheter samlas i en webbportal. Viss information och service, bland annat om socialförsäkringsfrågor, finns redan på webbplatsen verksamt.se men arbetet behöver utvecklas och intensifieras. Hot och våld ska förebyggas n n n arbetsmiljöverket har inlett en riksomfattande tillsyn för att förebygga riskerna för hot och våld vid myndighetsutövning. fram till februari 2013 kommer man att genomföra närmare inspektionsbesök. Vi vill få arbetsgivarna att ta hot- och våldsriskerna på större allvar, säger arbetsmiljöverkets gd Mikael sjöberg. det handlar inte bara om ett växande arbetsmiljöproblem. Hot som riktas mot myndighetspersoner hotar även rättsäkerheten. Forskning om ungas hälsa ska stärkas n n n för att stärka forskningen om barns och ungdomars psykiska hälsa har flera forskningsorgan med fas (forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) i spetsen beslutat om en gemensam utlysning av forskningsmedel. stödet, motsvarande 50 miljoner kronor per år i sex år, ska gå till tvärvetenskapliga projekt med start enighet om krafttag för starkare samarbete nu vill Försäkringskassan och arbetsförmedlingen ta ett rejält kliv för att utveckla sin samverkan. Gemensamma utredningar av sjukskrivnas förutsättningar för arbete och behov av rehabilitering är grunden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2003 med framgång samverkat kring långtidssjukskrivna i den så kallade handlingsplansamverkan. Man har också utvecklat nya samarbetsrutiner efter att de nya reglerna i sjukförsäkringen infördes Men det räcker inte. Samarbetet behöver utvecklas och anpassas bättre till rehabiliteringskedjan. Därför har nu myndigheterna, som svar på ett regeringsuppdrag, enats om hur man vill vidareutveckla och systematisera sin samverkan. Tanken är att underlätta tidiga och parallella insatser och övergångar mellan myndigheterna för att ge sjukskrivna bättre stöd att återgå i arbete. Samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ses över för att öka förutsättningarna för arbete och rehabilitering. ledning, anpassning och arbetshjälpmedel utnyttjas mer. Om en arbetsgivare kan tillgodose behov av utredning och insatser från företagshälsovård eller annan leverantör av rehabilitering ska de dock föregå insatser från Arbetsförmedlingen. så ViLL FK och af samarbeta Gemensamma utredningar Grunden är gemensamma utredningar av individens förutsättningar för arbete och behov av rehabilitering. För anställda bör utredningen kunna initieras redan före dag 90 i rehabiliteringskedjan och för arbetssökande inom två månader från sjukanmälningsdagen. Om det av olika skäl inte finns någon pågående planering föreslås att en gemensam utredning alltid ska göras senast dag 730, det vill säga sex månader innan dagarna i sjukförsäkringen tar slut. Ett systematiskt arbetssätt för hur utredningarna ska gå till behöver utvecklas tillsammans med sjukvården. Myndigheterna vill också samarbeta mer med arbetsgivarna och stimulera deras ansvar. Det kan handla om att Arbetsförmedlingens kunskaper om vägempel kartläggning och motivationshöjande insatser. Det kan också vara arbetslivsinriktade, till exempel arbetspraktik. Förslaget innebär att båda typerna av insatser nu ska kunna ges i tid med ersättning från sjukförsäkringen. Vägledande utvärdering Men samarbete ska förstås bara ske om det ger resultat. Därför, konstateras det i rapporten, är det viktigt att redan från början planera för hur det nya samarbetet ska följas upp och utvärderas, det vill säga leder det till att fler återfår arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv? Förslagen behöver utvecklas mer i detalj, och även tillsammans med övriga berörda aktörer, inte minst sjukvården, vilket inte hunnits med under den korta utredningstiden. EVa LindÉn nya anställningsformer Men oavsett hur väl Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar måste det finnas arbetsgivare som vill anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Här krävs nya reformer, menar myndigheterna. Arbetsförmedlingen har flera förslag, bland annat om lönebidrag, trygghetsanställningar och reducerat sjuklöneansvar. Personer som kan behöva insatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är de som behöver byta arbete eller är arbetslösa. Det kan vara insatser av arbetsförberedande karaktär, till exn Ett systematiserat samarbete för att underlätta övergångar mellan myndigheterna liksom parallella insatser. n Gemensam utredning för att tidigt klargöra individens förutsättningar för arbete och behov av rehabilitering. n Konsultativa AF insatser till anställda och arbetsgivare. n Arbetsförberedande insatser med ersättning från sjukförsäkringen. n Gemensam utredning av rehabiliteringsbehov senast dag 730 om planering saknas. foto: Bror karlsson 8 dagens socialförsäkring maj 20111

11 stöd till handläggarna ska motverka brister svårbegripliga beslut. myndighetsperspektiv. stora skillnader mellan olika kontor. i en granskningsrapport till regeringen hittar inspektionen för socialförsäkringen (isf) flera allvarliga brister. Det är arbetet med de nya sjukskrivningsreglerna från 2008 och 2010 som är måltavlan för granskningen. De handläggare som intervjuats av ISF ser positivt på de nya reglerna och menar att de har gjort sjukskrivningsprocessen mer aktiv och att rehabiliteringskedjans tidsgränser underlättat kommunikationen med de försäkrade. Trots det finner ISF brister. n Rehabiliteringskedjan har inte fått fullt genomslag. ISF har funnit en stor variation i när i kedjan de olika prövningarna sker. Främst tycks 90-dagarsprövningen vara problematisk. Det är prövningen mot annat arbete hos arbetsgivaren och möjligheterna till annat arbete som inte utreds i tillräcklig omfattning. Vid 180 och 365 dagar fungerar det bättre. ISF ser också en tendens till att besluten fattas vid de fastlagda tidpunkterna trots att tillräckligt underlag redan finns. n Bedömningarna varierar för mycket mellan olika lokala försäkringscenter (LFC). ni framhåller i rapporten att det blivit avsevärt bättre sedan Hur stort är problemet? sacos biträdande utredare Maria Noleryd har studerat hur studenterna passar in i dagens socialförsäkringssystem. Hon kommer fram till att studenternas trygghetssystem i många situationer skiljer sig från vanliga löntagares. Det beror framförallt på bristande samordning mellan olika Oförklarade skillnader finns, även om uppdaterade beräkningar för tidigare studerade totala regionala skillnader i nybeviljande visat att de minskar sedan 2008, säger Jenny Kärrholm, projektledare för granskningsrapporten. Vi har tittat på ytterligheterna och kan se att det beviljas dubbelt så många sjukersättningar i en grupp av LFC (8%) jämfört med den grupp av LFC som har lägst andel nybeviljande (4%). Den grupp som visat sig ha det högsta nybeviljandet av sjukersättning framstår konsekvent som mer generös än den grupp som har det lägsta. Då tycker vi att problemet är tillräckligt stort för att lyftas upp. Däremot har vi ingen åsikt om vilka som gör rätt eller fel. Det är avståndet i bedömningarna som är problemet. n Myndighetens, inte den försäkrades perspektiv. Problemet gäller bland annat vid överlämnandet till arbetsförmedlingen. ISF ser ett överlämnade av ansvar myndigheter emellan snarare än ett möte med individens intressen i fokus n Svårt förstå besluten. Motiveringarna är ofta svårförståeliga och otillräckliga, enligt ISF. De försäkrade får heller inte information vid till exempel ett avslag på begäran om full sjukersättning om att de kanske kan få ersättning på en lägre studenter har sämre trygghet system och en syn på högre studier som en motsats till arbete. I rapporten Tryggare kan alla vara pekar hon på behovet av att lyfta fram studentgruppens situation i socialförsäkringarna och noterar att den parlamentariska socialförsäkringsutredningen även ska beakta de studerandes situation. nivå. I underlag som ISF granskat ser det ut som om det finns skäl att pröva ersättning på annan nivå men det framgår inte av dokumentationen att den försäkrade informerats om möjligheten. risker med likformighet Det är en kritik som inte känns igen inom Försäkringskassan då alla försäkrade haft kontakt med sin personliga handläggare under lång tid innan beslut och då fått förklaringar och möjligheter redovisade. så vad bör göras? Strävan efter likformighet riskerar att leda till att bedömningar görs i förhållande till färdiga exempel i vägledningar snarare än till enskilda individers förutsättningar. Ska arbetet utvecklas tror jag inte att det är på ännu bättre vägledningar som krutet ska läggas, de är tillräckligt bra, utan på att stötta handläggarna att göra professionella bedömningar, säger Jenny Kärrholm. Försäkringskassan lämnar ett svar på rapporten till regeringen i juni. anders LjUnGBErG rapport n Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen, ISF 2011:4, samt tre delrapporter. I rapporten presenteras även ett antal förslag som skulle kunna underlätta för studenterna. Det gäller bland annat möjligheten att vara deltidssjukskriven, att räkna studiemedlet som inkomst vid beräkning av sjukpenning och föräldrapenning, och slopad åldersgräns för bostadsbidrag. sven-erik johansson noterat PÅ Fia de viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra ds gick i tryck. Godkänt för Fia informationen på fia är bra men svår att hitta. så kan man grovt sammanfatta den senaste utvärderingen av försäkringskassans intranät. försäkringskassan står sig väl i jämförelse med andra företag och myndigheter, både när det gäller kvaliteten på innehåll och användarvänlighet. månadsuppgifter gynnar kund och handläggning förslaget om att arbetsgivare ska redovisa löner varje månad istället för en gång om året är bra och kommer att gynna både handläggning och kund, anser försäkringskassan. Bemötandeinsatser får pris försäkringskassan har tillsammans med krus, (kompetensrådet för utveckling i staten krus) tagit fram en utbildning i bemötande som belönats med ett tredjepris av swedish learning awards i klassen Bästa e-learningsproduktion. Hårdskjutande handläggare spelar sm-final lördagen den 7 maj spelades sm-finalen i handboll för damer mellan ik sävehof och Team eslövs ik. På positionen som högernia i eslöv spelade Hanna Jeppsson som till vardags handlägger tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning vid det nationella försäkringscentret (nfc) i karlshamn. stopp i datasystem 11 april slogs några lagringsservrar ut under fyra minuter vilket gjorde att handläggarna inte hade tillgång till ärendehanteringssystemet. Produktionsbortfallet blev cirka timmar. felet orsakade kraftiga störningar i handläggningen men fick inte några större konsekvenser för försäkringskassans utbetalningar. dagens socialförsäkring maj

12 AKTUELLT Råd ska effektivisera offentlig förvaltning n n n Regeringen ska tillsätta ett nationellt råd som ska stödja och stimulera innovations- och förändringsarbetet i statlig förvaltning. Det handlar om att förbättra de offentliga tjänsterna för medborgare och företag. Rådet ska även ge konkreta förslag på förbättringar, till exempel kortare handläggningstider i specifika ärenden, samt främja ökad samverkan inom statsförvaltningen. Bättre handläggning med månadsuppgifer n n n Låt arbetsgivarna redovisa de anställdas inkomster varje månad i stället för en gång om året. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt. Det föreslås i utredningen Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40). Bakgrunden är att de uppgifter som myndigheterna inom välfärdsområdet, bland annat Försäkringskassan, har tillgång till i dag är bristfälliga och ofta för gamla. Det leder till att handläggningen blir tidsödande och att felaktiga belopp ibland betalas ut. Myndighetschefer känner ingen press n n n Det går både att effektivisera och nå en högre måluppfyllelse i den statliga verksamheten. Den bilden förmedlar de tolv myndighetschefer som Statskontoret intervjuat för att få en bild av vilka förväntningar generaldirektörerna har på förvaltningspolitiken och vilka utmaningar och möjligheter de ser. Statskontoret noterar att kundbegreppet slagit igenom på bred front. De flesta myndighetschefer talar om kunden, om vikten av kundfokus och att man ska arbeta utifrån och in. En möjligen förvånande iakttagelse är att flera myndighetschefer uttryckligen säger att de inte känner av något tryck från regeringen att effektivisera verksamheten. Noteras bör att Försäkringskassans generaldirektör inte finns med bland de intervjuade. Vi sysslar inte med åsiktsregistrering Vi är inte intresserade av handläggarnas politiska åsikter. Det säger ISFs generaldirektör om den planerade attitydundersökning som facket, ST, anklagar för åsiktsregistrering. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, tänker undersöka och registrera de anställdas åsikter för att se hur åsikterna påverkar beslut om sjukförsäkringen. Så beskriver ST ett ISF-projekt om handläggarens roll i sjukskrivningsprocessen. ST har begärt att förvaltningsminister Stefan Attefall ingriper, vilket han förklarat inte vara aktuellt. I riksdagen har frågan tagits upp av Jasenko Omanovic (S) men inte heller socialförsäkringsministern har några invändningar. Sysslar ni med åsiktsregistrering? Nej, säger Per Molander, ISFs generaldirektör. Jag har lite svårt att förstå kommentarerna. Försäkringskassan har gjort en hel del för att komma till rätta med brister i underlagen vid beslut om sjukpenning. Men vi har inte kunnat se någon förbättring. Snarare tvärtom. Det säger Nadja Grees vid Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och huvudförfattare till en färsk granskningsrapport. Endast 13 procent av de läkarintyg som behövs för att fatta beslut om sjukpenning uppfyller Kan åsikter inverka? Upprinnelsen till den planerade undersökningen är bok av forskaren Helena Olofsdotter Stensöta där hon hävdade att handläggarna påverkas av sina politiska åsikter. Vår arbetshypotes är den omvända. Vi tror att handläggarna klarar att skilja privata åsikter och beslutsfattande, säger Per Molander. Är det inte forskning snarare än tillsyn? Per Molander Vi bryr oss om detta därför att beskyllningarna är allvarliga. Och då det berör en rättssäkerhetsaspekt är det en fråga om tillsyn. Problemet är komplext och kräver en vetenskaplig metod. Tanken är att alla som arbetar med sjukförsäkringsfrågor ska svara på en enkät. Omkring hundra frågor, merparten om arbetsförhållanden. Men också några om det nya regelverket vilket fått ST att reagera. Däremot efterfrågas inte politiska sympatier. Vi ska försöka fånga handläggarnas vardag för att se vad som kan ha effekt på handläggningen. Den nya lagstiftningen är en del av denna vardag. Det är frivilligt att svara, påpekar Per Molander. Undersökningens upplägg har underställts samma etiska prövning, och fått klartecken, som görs av en statlig myndighet vid alla forskningsupplägg som använder sig av personuppgifter. De anställda frågas via e-post om de vill vara med. De får också en kod. Vill de vara med svarar de med koden, alltså inte med e-post. De kan om de vill sitta hemma. ISF får en lista med handläggarnas ID-nummer från Försäkringskassan och från den skapas en slumpvis kod enbart för projektet. Sedan lagras registerdata om beslut med den nya koden så att handläggare och beslut kan korsköras. Därefter raderas kodnyckeln. Varken ISF, Försäkringskassan eller det företag som administrerar enkäten har hela materialet. Forskarna på ISF kan inte identifiera vem som har lämnat ett visst svar. Det är så långt man kan komma i att garantera anonymitet. Jag tycker att handläggarna ska se det som en möjlighet att under full anonymitet ge sin syn på arbetsmiljön, yrkets krav och effekterna av regeländringar. Inte som ett hot. Enkäten är framflyttad till efter sommaren. Varken Saco eller Försäkringskassans ledning har invänt mot undersökningen. Vi har inga åsikter om vad ISF vill granska, säger Per Åkesson, chef för GD-staben. När rapporterna är klara svarar vi till regeringen. Men vi har haft en dialog kring detta, bland annat om integritetsaspekterna. Anders Ljungberg Sämre beslutsunderlag trots åtgärder kraven på tillräcklig kvalitet, enligt ISF. Ser man till alla underlag som handläggaren har för att besluta så finns tillräcklig information i 70 procent av ärendena, men även det är för lågt. ISF har även tittat på bedömningarna som ligger till grund för fördelningen av den så kallade sjukvårdsmiljarden. Enligt Försäkringskassan så har 45 procent av intygen här tillräcklig kvalitet. ISF kommer, med samma granskningsförfarande, fram till 41 procent. Men denna granskning är för mild, anser ISF. För att komma till rätta med problemet räcker det inte att, menar ISF, ställa ytterligare krav på läkarna att förbättra intygsskrivandet. ISF vill se en analys av vad som faktiskt krävs för at handläggarna ska kunna fatta rättssäkra beslut. Anders Ljungberg 10 dagens socialförsäkring maj 2011

13 Det visar en kartläggning som SKL (Sverige kommuner och landsting) gjort. Den bygger på en genomgång av samtliga ärenden om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) i tre kommuner Borlänge, Halmstad och Hässleholm under tiden januari oktober Totalt har studien omfattat 678 personer. Siffrorna har sedan räknats om till hela riket. Det visar sig att de senaste två årens förändringar i sjukförsäkringen inte nämnvärt påverkat kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Av dem som har utförsäkrats har tio procent blivit aktuella för ekonomiskt bistånd. Det motsvarar en årskostnad på 100 miljoner kronor, vilket är mindre än en procent av den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd. Men SKL räknar med att de kan bli fler i takt med att deras tillgångar krymper. För att få ekonomiskt bistånd får man inte ha några andra tillgångar. Dessnollplacerade sjuka försörjs av socialbidrag En femtedel av socialbidragen går till nollplacerade sjuka. däremot har utförsäkringarna än så länge bara påverkat socialbidragen marginellt. svag tilltro till sjukförsäkringen Sjuka som lever på socialbidrag hamnar lätt utanför och missar rehabiliteringsåtgärder. utom tas hänsyn till eventuella inkomster som andra i hushållet har. En betydligt större grupp, som kommit i skymundan under debatten om de utförsäkrade, är de sjuka som är nollplacerade. Det betyder att de inte kan tillgodoräkna sig någon sjukpenninggrundande inkomst och är hänvisade till kommunernas socialtjänst. SKL bedömer att denna grupp omfattar fler än hushåll och uppskattar att de utnyttjar nästan 20 procent av hela det 60 procent känner sig inte trygga med att de ska få det stöd de behöver efter en långtidssjukskrivning. 33 procent tror inte att de klarar sig ekonomiskt vid långtidssjukskrivning. TCO genomförde i mars i år en webbenkät om frågor kring sjukförsäkringen. Tusen personer i åldern svarade. Urvalet är, enligt TCO, representativt för hur befolkningen ser ut. Svaren är ingen munter läsning för sjukförsäkringsreformens arkitekter. 71 procent anser att de nya reglerna haft negativa effekter för de sjukskrivnas ekonomi. 41 procent anser att de nya reglerna haft negativa effekter på möjligheterna att komma tillbaka i arbete. Ytterligare 21 procent anser att regeländringarna vare sig haft positiva eller negativa effekter på möjligheten att åter. Få tror på bra stöd Några frågor handlar om vad de svarande tror om Försäkringskassans insatser. Hälften svarar nej på frågan om de tror att de skulle få ett bra stöd av Försäkringskassan för rehabilitering tillbaka i arbete. Ännu färre, 60 ekonomiska biståndet, motsvarande över två miljarder kronor per år. Eftersom personerna i den här gruppen har läkarintyg har socialtjänsten små möjligheter att ifrågasätta deras sjukdom och kan inte ställa krav på dem att gå till arbetsförmedlingen. Nuvarande lagstiftning tillåter inte heller att socialtjänsten tar ett samordnande ansvar för rehabilitering utan det ligger på Försäkringskassan. sven-erik johansson procent, tror på ett bra stöd från Arbetsförmedlingen. Det här visar att vi inte lyckats tillräckligt bra att berätta om de goda resultat vi nått tillsammans med vården och Arbetsförmedlingen. De senaste åren har vi hjälpt personer tillbaka i arbete, säger Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan. Det är inte bra om stora grupper saknar tilltro till försäkringen. Vi planerar flera aktiviteter den kommande tiden för att stärka förtroendet. anders LjUnGBErG foto: Bror karlsson oskäligt orsak till förlängd sjukpenning n n n den sedan länge aviserade promemorian från socialdepartementet om förändringar i sjukförsäkringen presenterades den 5 maj. de viktigaste förslagen är n en förändring av undantagsreglerna vid den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. sjukpenning på fortsättningsnivån ska kunna betalas ut för ytterligare dagar om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle vara oskäligt att inte göra så. n en ny ersättning för de så kallade nollklassade som idag inte kan återvända till sjukförsäkringen efter att ha haft tidsbegränsad sjukersättning. n ett nytt bostadsstöd för dem som haft tidsbegränsad sjukersättning och saknar sjukpenninggrundande inkomst. dessutom ska insatserna för att underlätta återgång i arbete förstärkas, rehabiliteringsinsatser tidigareläggas och samverkan mellan myndigheter förbättras. i förslaget utlovas även åtgärder som ska stärka tilltron till sjukförsäkringen. remisstiden på promemorian går ut 1 juli. Vabbkampanj på webben n n n för att få fler föräldrar att använda självbetjäningstjänsterna när de anmäler vård av sjukt barn genomför försäkringskassan nu en informationsinsats som marknadsförs med banners och en kampanjsajt på bland annat facebook och Tradera. Man behöver inte längre ringa och anmäla eller krångla med blanketter, säger informationsspecialist sandra gustafsson. På vabbapåwebben.se går det att skicka sjuka bildhälsningar till vänner och bekanta. förhoppningen är att det ska bli en viral spridning bland föräldrar. dagens socialförsäkring maj

14 Föräldrapenningen automatiseras 2012 Försäkringskassan förbereder nu en automatisering av föräldrapenningen. Starten är satt till november Det blir samtidigt en modell för automatisering av ytterligare förmåner i framtiden. När automatiseringen är genomförd ska föräldrarna inte bara kunna ansöka om föräldrapenning utan även få beslut och besked om utbetalning direkt vid datorn. De kan också hela tiden följa sitt ärende på webben. Text: sven-erik Johansson illustration: helena halvarsson Ett genomförandeprojekt pågår nu kring automatiserad föräldrapenning. Men det betyder inte att föräldrapenning är först ut. Vi har redan sedan flera år tillbaka en automatisering av tillfällig föräldrapenning (TFP), säger Ann Eva Askensten, verksamhetsområdeschef för bland annat föräldraförmåner inom Försäkringskassans avdelning för försäkringsprocesser och beställare av projektet. I mars i år gick 24 procent av TFPärendena rakt igenom systemet och vi ska höja den andelen. I maj kommer en ny IT-leverans som ska öka automatiseringen av TFP. Automatiseringen av föräldrapenning syftar till högre kvalitet, bättre service och effektivare handläggning. Lika ärenden ska handläggas lika, kunden får besked direkt framför datorn och det behövs färre handläggare, förtydligar Ann Eva Askensten. Stefan Blom, som är projektledare, pekar på ett annat viktigt syfte i genomförandeprojektet. Vi ska utveckla arbetssätt, metodik och verktyg som sedan kan återanvändas vid automatisering av ytterligare ärendeslag. Stefan Blom leder ett stort projekt med ett hundratal deltagare från hela Försäkringskassan. En kärna kommer från försäkringsprocesser och sedan finns det IT-folk på sex olika orter. Handläggare från olika delar av kundmötesorganisationen är involverade i kravställningen för projektet. Ann Eva Askensten Lika ärenden ska handläggas lika, kunden får besked direkt framför datorn och det behövs färre handläggare. Stefan Blom En regelmotor är ett centralt verktyg i det nya IT-stöd som tas fram för automatiseringen. Den kommer att hantera information från både kunden och Försäkringskassan och ska integreras med självbetjäningstjänsten. Det är samma regelmotor som i tandvårdsstödssystemet. Där hanteras nästan allt som tandläkarna rapporterar in maskinellt. Vi kommer att omformulera kunskaperna om reglerna från specialister på olika områden och bygga in det i regelmotorn, förklarar Stefan Blom. Det blir en ny form av mer verksamhetsnära programmering, vilket också gör att det går fort att föra in kommande regelförändringar. Test i november Nya metoder leder också till nya yrkesroller i utvecklingsarbetet. Till exempel regelförfattare och regeldesigner som Stefan Blom räknar med i hög grad ska komma från verksamheten. De ska i praktiken tolka regelboken till regelmotorn, säger han. Stefan Blom berättar att det blir en provrelease av det nya IT-stödet i november i år. Då ska vi testa att allt blir som det är tänkt och säkra den tekniska arkitekturen så att vi vet att den fungerar innan vi lägger in verksamheten. Ett år senare, i november 2012, kommer så den release som ersätter det befintliga Cobolbaserade systemet för föräldrapenning med ett nytt system med regelmotorn och programspråket Java. Det ska kunna hantera de ärenden vi kallar typfall 1, de som utan problem kan hanteras maskinellt, säger Stefan Blom. I maj 2013 kommer sedan ytterligare en IT-release som gör att ytterligare ärenden kan automatiseras. Men det förutsätter att de har en viss frekvens så att det blir lönsamt. Vad blir då kvar att handlägga? Framförallt handlar det om 240- dagarsvillkoret (att man arbetat så länge) för att få föräldrapenning på sjukpenningnivå. Men också om komplicerade kompletteringar, bedömningar och utredningar av faktiska förhållanden, säger Ann Eva Askensten. Försvinner gör handläggningen av ansökan och olika kontroller även om en inbyggd kontroll kan leda till att det krävs en bedömning av handläggare. Gemensamt gränssnitt I samband med automatiseringen blir det också ett enda och förbättrat användargränssnitt för handläggarna, som bara kommer att arbeta i ärendehanteringsstödet ÄHS. Idag arbetar man både i ÄHS och det gamla TPsystemet. Vi påverkar också en rad andra system, som utbetalning, statistik och självbetjäning, säger Stefan Blom. Det finns i dag två olika regelbaser för föräldrapenning, en i TP-systemet och en i självbetjäningssystemet. I den nya lösningen blir det en regelbas oavsett i vilket system den ska användas. Även om kopplingen till självbetjäningen är central, 75 procent av ärendena kommer in via Försäkringskas- 12 dagens socialförsäkring maj 2011

15 MAJ Föräldrarna ska kunna ansöka om föräldrapenning på webben och få beslut direkt i datorn. sans föräldratjänst på webben, så ser han inte den som viktigare än annat. Ansökningarna där resulterar i ett e-dokument som kan hanteras maskinellt. Men det gör även skanningen av ansökningsblanketter. många använder blanketter Fortfarande är det procent av föräldrapenningärendena som kommer in på blankett och med tanke på att det totala antalet ärenden är 2,5 miljoner per år så blir det många blanketter att skanna in i Östersund. Det blir därför lönsamt att tolka blanketter genom att översätta informationen till e-dokument som kan hanteras automatiskt, säger Ann Eva Askensten. Hon tror också att det är realistiskt att räkna med ökad användning av självbetjäning framöver. Inte minst med tanke på att allt fler använder smartphones för att utföra tjänster. Utöver att det är ett stort projekt, med mycket folk på många orter, är det framförallt två utmaningar som Stefan Blom vill lyfta fram: Vi prövar dels en ny teknik med en regelmotor, dels en annan utvecklingsmetodik där vi tar in kunskap från verksamheten om hur reglerna fungerar och bygger systemstöd utifrån det. Det är nytt för alla. FORTSÄTTNiNG PÅ NÄSTa SiDa dagens socialförsäkring maj

16 FORTSÄTTNiNG FRÅN FÖREG. SiDa Förväntningar på snabba resultat Håkan Carlsson, som ska samordna Försäkringskassans olika automatiseringsprojekt, är väl medveten om att automatiseringen innebär en stor utmaning för organisationen. Förväntningarna på snabba resultat och effekter är stora, konstaterar han. Det handlar om att gå från en processtyrd sammanhållen ärendehantering till en regelutfalls- och åtgärdsstyrd hantering. Håkan Carlsson ska som koordinator säkerställa att utvecklingsarbetet genomförs planenligt och bedrivs så effektivt som möjligt. Han ska också se till att förutsättningarna för ytterligare automatisering utreds och förstuderas för att kunna infogas i den kommande utvecklingsplaneringen. En central uppgift är att trygga återanvändbarheten så att arbetssätt och lösningar från de första projekten kan användas för automatisering av framtida förmåner. Det är viktigt ur ett förvaltnings- Försäkringskassans nationella försäkringscenter påverkas i allra högsta grad av en ökad automatisering av föräldrapenningen, säger Bengt Stjärnsten, chef för NFC-organisationen. Vi har ju lejonparten manuell handläggning och ska svara för den största effekthemtagningen. Resurserna inom föräldrapenning ska minska med cirka 280 årsarbetare. Det betyder att större delen av handläggningen, eller hälften av handläggarna, försvinner, vilket är ett stort beting. Handläggarna kommer inte att ha ärenden på samma sätt som idag. Vi bedömer att procent av volymerna kan automatiseras, säger Bengt Stjärnsten. Samtidigt är han noga med att peka på kopplingen till självbetjäningstjänsterna. Automatiseringen bygger på att föräldrarna själva sköter sina ärenden via Försäkringskassans webbplats. Den stora IT-leveransen för automaoch driftsperspektiv att det blir likformiga lösningar oavsett förmån, säger Håkan Carlsson. Finansieras av effekter Mycket handlar också om ekonomi utvecklingskostnaderna för automatiseringen ska kunna hämtas hem i form av effekter så att det blir ekonomiskt hållbart. Därför är det viktigt att ta tillvara inte bara etablerade lösningar utan också den kompetens och erfarenhet som redan finns bland medarbetarna inom olika ärendeslag och inom verksamhetsutvecklings- och IT-området. Stora konsekvenser för NFC Bengt Stjärnsten MAJ Håkan Carlsson det är viktigt att det blir likformiga lösningar oavsett förmån använde FÖRÄlDRaPENNiNGEN Under 2009 använde personer föräldrapenning. Antal ärenden var cirka 2,5 miljoner och närmare 48 miljoner dagar betalades ut. Totalt betalades 22,9 miljarder kronor ut. NY HaNTERiNG av FlERa ÄRENDESlaG En rad projekt handlar om automatiseringen av handläggningen. Vid sidan av föräldrapenning och TFP har en förstudie om SGI (sjukpenninggrundande inkomst) startat och till hösten planeras ett projekt för automatisering av aktivitetsstöd. Längre fram väntar förmåner som sjukpenning, assistansersättning och bostadsbidrag samt försäkringstillhörighet. Mer strategiska är de separata projekten generell respektive gemensam automatisering, som tar fram regler och riktlinjer som övriga projekt ska följa. Dessutom startar ett produktionsstyrningsprojekt och ett införandeprojekt. tiserad föräldrapenning ska komma i november Det blir med fördröjd effekthemtagning för att först kunna se hur det fungerar. Det betyder i praktiken att halva minskningen av handläggare sker under de första sex månaderna och att hela ska vara genomförd inom ett år. Men vi ska absolut inte ta några risker med vår myndighetsutövning under avvecklingen, säger Bengt Stjärnsten. Vi får inte förlora kundfokus ur sikte. Utbetalningarna måste klaras av. Det får inte bli som sommaren 2008 när NFC inte alls hann med. Förutsättningar undersöks För att möta effekterna av en ökad automatisering av föräldrapenning, och på sikt flera ärendeslag, pågår en utredning inom NFC kring hur NFC ska utvecklas och anpassas till framtida krav och förutsättningar. Det vi med säkerhet vet är att föräldrapenningen ska automatiseras och att automatiseringen av tillfällig föräldrapenning ska öka, säger Bengt Stjärnsten. Därför kommer i maj ett delförslag om hur vi ska anpassa vår verksamhet till att färre ärenden Det här är ju inte det första större och mer komplexa förändringsinitiativ som bedrivits inom Försäkringskassan, men kanske ett av de mer utmanande, summerar Håkan Carlsson. i föräldraförsäkringen kommer att handläggas manuellt. Huvudspåret är att möta den kommande automatiseringen med naturliga avgångar. Vi vill så långt som det är möjligt undvika smärtsamma och dyrbara omställningar, säger Bengt Stjärnsten. Det finns berättigad oro och många funderingar bland medarbetarna. Samtidigt förstår de att det ligger i tiden och att det är hitåt vi ska. Det går inte att ha kvar alla NFC när automatiseringen är genomförd. Och även om NFC blir kvar på samma orter som i dag så kan två NFC slås ihop under en gemensam ledning. Det viktiga är att förändringen görs sansat och i kontrollerade steg, säger Bengt Stjärnsten. Han ser utvecklingen av automatiserad handläggning som nödvändig för att Försäkringskassan ska bli den moderna och attraktiva arbetsplats som det talats om i flera år. Det är ju tokigt att vi idag manuellt gör sådant som kan göras maskinellt. Men allt kan inte och ska inte automatiseras. Konsekvensen av automatiseringen blir att arbetsuppgifterna på sikt blir mer kvalificerade. 14 dagens socialförsäkring maj 2011

17 Lars-Åke Brattlund, HR-direktör på Försäkringskassan, lägger cirka 40 procent av sin arbetstid på att vara runt i organisationen och samtala om vad som kan förbättras. Han läser också läser allt som publiceras på intranätets Forum. Vi måste bli bättre på att lyfta fram det positiva Lars-Åke Brattlund, Försäkringskassans HR-direktör, har konstaterat att misstron mot ledningen är stor och är oroad över den ton som ibland råder i den interna diskussionen. Alla behöver inte gilla de beslut som fattas men det är viktigt för både ledningen och personalen att försöka förstå varandras perspektiv. text: anders ljungberg foto: Peter Nordhal Överst på bokhyllan i det lilla rum som är HR-direktörens ståtar ett diplom, Årets HR-person Diplomet är utfärdat av facken på Astra Zeneca där han tidigare varit HR-chef. Lite stolt är han. Han fick det när tiderna var tuffa inom företaget. De gillade kanske inte vad vi gjorde, men hur vi gjorde det. På fönsterkarmen, bredvid fotona på döttrarna, finns en bild på vad jag först trodde var Oscar II men som visade sig vara en general, de yngre officerarnas skyddshelgon, på I 5 i Östersund. Lite synd eftersom det möjliga skämtet med kungfokus istället för kundfokus föll. Och lägger man en period som personalchef på Samhall mellan I 5 och Astra Zeneca så är karriären innan Försäkringskassan skissad och klar. Född i Sundsvall för 47 år sedan, uppvuxen i Östersund. Efter det tekniska gymnasiet och militärtjänstgöring blev det 14 år, till 1998, som officer. När han efter militärhögskolan klev in på I 5 och mötte sin kompanichef så var det Svante Borg, idag försäkringsdirektör och chef för LFC-organisationen. Det är inom försvaret som Lars-Åke Brattlund fått sin ledarskapsutbildning. Han har alltså inte den klassiska PA-utbildningen. Men försvarets ledarskapsutbildning har gott anseende och, tycker han, en mycket bra mix av teori och praktik bytte han till Samhall. De tre åren på Samhall sammanföll med perioden då organisationen gjordes om till vad den är idag med personaluthyrning och krav på lönsamhet. Förändringstanken lockade. Jag har alltid haft en passion för personalutveckling. Om människan växer så växer också affärerna. Många har tvingats att lämna Försäkringskassan de senaste åren. Men många slutar också frivilligt. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring maj

18 Lars-åKE BrattLUnd ålder: 47. Utbildning: Yrkesofficer i grunden. Karriär: Officer på I 5 Östersund, personalchef på Samhall och sedan på Astra Zeneca med placering i Manchester, England. Bor: Nykvarn utanför Södertälje. Familj: Sambo och två döttrar, 13 och 10 år. Fritid: Ordförande i Taxinge båtklubb. Tiden läggs på att åka båt och fiska, inte på att polera den. Också en del golf. senast läst: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Kul. sett: Här är det lite Nobelprishöjd. Den nya Åsa- Nisse-filmen. hört: Robert Gustavsson show på Rondo i Göteborg och Carola på Lisebergshallen med döttrarna. Facklitteratur/facktidskrift: Som HR-direktör borde man nog läsa något inom ämnet. Men just nu känner jag att jag behärskar det praktiska så i stället läser jag om socialförsäkringen. Fortsättning Från FÖrEg. sida Varför slutar man på Försäkringskassan? Det vet man ganska väl förklarar Lars-Åke Brattlund, eftersom det görs intervjuer med alla som slutar. Någon särskild anledning som kan ses som en trend finns inte, inte heller är personalomsättningen särskilt hög. En vanlig orsak är att medarbetare går i pension, snittåldern är ju hög. Några upplever att de inte längre kan utvecklas och komma längre hos oss, vilket i sig inte behöver innebära ett missnöje med Försäkringskassan som arbetsgivare. Att vi har personal som är attraktiva på arbetsmarknaden kan vi inte vara missnöjda med. men är det inte svårt att behålla unga akademiker? De slutar i relativt hög utsträckning, det är en ung och lättrörlig grupp. Men det är ingen ursäkt. Vill vi ha dem i Försäkringskassan måste vi kunna erbjuda en annan produkt med ett annat mer utvecklande innehåll i arbetsuppgifterna och fler karriärmöjligheter. Vi lurar ingen med falska löften men jobbet blev kanske inte vad de trodde. Det är viktigt att vi inte lovar mer än vad vi kan hålla. Men missnöje är procentuellt sett ingen betydande orsak till att personal lämnar. Alla som slutar av fel skäl är ett misslyckande. När det sker tittar vi på det och tar en diskussion med den aktuella arbetsplatsen. Personalrörligheten inom Försäkringskassan är varken stor eller liten. Högst är den på kundcenter. Medarbetarna är ofta unga och det är ett nytt sätt att arbeta på för Försäkringskassan. jag tror att om människan växer så växer också affärerna. Men vi ska vara en bra arbetsgivare där också. Lars-Åke Brattlund håller för övrigt på att skaffa sig en rätt god egen bild av hur stämningarna är på de olika arbetsplatserna. Ända sedan han började i oktober har han ägnat ett par dagar i veckan åt arbetsplatsbesök. Hur ska Försäkringskassan bli en attraktiv arbetsplats i den ständiga turbulensen? Vår situation är inte så speciell. Många företag och organisationer lever med ett högt förändringstryck. Det är bara att acceptera. Men vi måste bli bättre på att hantera detta. Vår självbild brister. Vi har lätt att se det halvtomma glaset. Vi måste bli bättre på att lyfta fram det positiva. Lars-Åke Brattlund pekar på välkända fakta som att de flesta beslut är korrekta, att pengarna kommer i tid, att det arbete som utförs är av oerhörd vikt för många medborgare. Och så vidare. Också Luther och jante förstås. 16 dagens socialförsäkring maj 2011

19 Likaväl som att vi i ledningen måste kunna se saker ur medarbetarnas perspektiv så är det viktigt att medarbetarna förstår ledningsperspektivet. Vi ska ha en kultur som stödjer, inte som gör motstånd, säger Lars-Åke Brattlund. Det är inte riktigt fint hos oss att vara stolt. Ibland är vi som tillsammans säger att vi inte är duktiga. Här har vi en resa att göra. Väck en HR-person, eller hög chef, mitt i natten och han eller hon säger att personalen är den viktigaste resursen. Är det så? Och representerar de ett värde? Hur mycket har i sådana fall förskingrats i de senaste årens alla nedskärningar? Frågorna kanske är dumma men jag ställer dem ändå. Nej då, säger Lars-Åke Brattlund. Det är jättebra frågor. Det tar sex månader innan en nyanställd kommer upp i bra, men ändå inte full, fart. Så där kan man säga att det finns en kostnad på sex månadslöner. Men eftersom man inte kan undvika vare sig uppsägningar när man inte får mer pengar, eller om det uppstår arbetsbrist när ärendemängden sjunker, så är det stora tricket att se till att man har fungerande processer som gör att man utnyttjar humankapitalet på rätt sätt. Det största kapitalslöseriet är en resurs som inte utnyttjas på rätt sätt. Till exempel att vi har rätt personal men på fel ställe. Kompetens ska få näring De processer som Lars-Åke Brattlund talar om är nu på väg. Den nya ledningspolicyn, som kommer senare i maj tar upp detta liksom kompetensförsörjningsstrategin som tagits fram inom HR-organisationen. Det är första gången vi har tagit fram en sådan strategi inom Försäkringskassan. Det tar ett par år innan vi får full utväxling på den. På Försäkringskassans intranät finns ett Forum där vem som helst kan säga vad som helst, hur som helst. Det görs också. Ingen är anonym. Det förs insiktsfulla diskussioner om detaljer i handläggningen som visar hur komplicerad vardagen är. Men också tuffa diskussioner om diverse beslut från ledningen. Tonen är inte alltid hjärtlig. Inte ens kollegor emellan. Vad tycker du om Forum? I grunden tycker jag att det är positivt med det fria och öppna åsiktsutbytet. Men jag är väldigt besviken över tonen i en del inlägg. Det sätt på vilket man ibland utrycker sig är helt enkelt inte okej med tanke på vår värdegrund. Det är inte så man inbjuder till diskussion, åsikterna kan vara bra men sättet de ibland framförs på gör att de faller platt. Det är synd och här tycker jag att det behövs en bättring. Men jag tror och hoppas att det är utryck för individens värderingar och inte organisationens syn på hur vi ska tala med varandra. Vill minska misstron Att medarbetarna känner såväl ett avstånd till som en misstro mot ledningen framgår av de återkommande medarbetarundersökningarna och inte minst av en del av inläggen på Forum. Att minska gapet och misstron är en likaså återkommande prioritering. För HR-direktören, som läser allt på Forum, och som lägger 40 procent av sin tid på att vara runt i organisationen och samtala, är detta förstås en viktig fråga. Misstro mot ledningen finns överallt. Men den är större än vanligt här, det ska vi inte blunda för. Det är viktigt att kunna se att vi har olika roller och perspektiv. Likaväl som att vi i ledningen måste kunna se saker ur medarbetarnas perspektiv så är det viktigt att medarbetarna förstår ledningsperspektivet. Man behöver inte alltid gilla besluten som fattas, men det är viktigt att man försöker förstå. Själv ställer han alltid frågor till medarbetarna vid besöken: Vad kan jag göra för att din vardag ska bli bättre och verksamheten effektivare? Alla är inte vana vid den typen av frågor eller litar inte på att man menar allvar. Men jag ger mig inte utan återkommer med frågorna. Du har sagt att Försäkringskassan är internt fokuserad. Vad menade du med det? Det här brinner jag för. Att få perspektiv på den egna verksamheten är viktigt. Jag tycker att vi mer än idag ska ut och nätverka. Lära av andra organisationer, se hur de jobbar med ledning och styrning. Tittar vi utanför upptäcker vi också vad vi själva är bra på. Vad är bra med Försäkringskassan då? Vi är en myndighet med oerhört lojala och kompetenta medarbetare som klarar att manövrera ett regelverk med utrymme för individuella bedömningar. Det är inte lätt men vi gör det bra. Det är något att vara stolta över. Och vi klarar det i ett mediebrus som inte stödjer oss utan drar oss nedåt och inåt. Det är imponerande. Men vi kan göra allt detta ännu lite bättre. Jag tror starkt på att arbeta med ständiga förbättringar, något som inte behöver innebära ständiga förändringar. Ny ledningspolicy Snart får Försäkringskassan en ny ledningspolicy och till hösten ska en kulturanalys vara klar, ytterligare ett dokument att lägga till värdegrunden och visionen. Men vad är allt det här, spelar det någon roll och blir verkligen någon imponerad eller lurad av en vision som säger att kassan ska bli en myndighet, och arbetsplats, i världsklass eller något liknande? Lars-Åke Brattlund tycker, som väntat förstås, att det är viktigt och att allt detta spelar roll. Utan vision har man ingen riktning och värdegrunden måste man ha att stå på när man arbetar i riktning mot visionens måhända fluffiga mål. Men vi måste göra verkstad av värdegrunden, säger han. Och så lägger han till ytterligare ett honnörsord människosynen. Hur ser vi på varandra och kunderna? Hur Försäkringskassan är som organisation kommer förhoppningsvis klarna efter sommaren då kulturanalysen är klar. Analysen, som görs av utomstående proffs, kommer att bygga på fokusgrupper och en webbenkät. Sen är det upp till oss själva att agera, förstärka det som är bra och ändra det dåliga. Lättare sagt än gjort, förstås. Och kultur, det är det som inte låter sig beskrivas, skillnaden mellan det vi säger och det vi gör. Vi ska ha en kultur som stödjer vårt arbete, inte som gör motstånd. 6 dagens socialförsäkring maj

20 Funktionshindrade ska få b Nu är det dags att prioritera funktionshinderområdet. Differentierad handläggning och fokus på arbetslinjen är en del av det som Försäkringskassan vill utveckla fram till En kraftig ambitionshöjning med andra ord, säger Anna Roland-Andersson på Försäkringskassans GD-stab. TEXT: EVA LINDÉN FOTO:CARL SUNDBERG FÖR ICA S jukförsäkringen har varit i fokus i många år och är det fortfarande. Familjepolitiken är ständigt aktuell, bland annat genom automatiseringen inom föräldrapenningen. Funktionshinderområdet har däremot hamnat lite i skymundan. Det vill Försäkringskassan ändra på nu. Det är mycket som har tagit tid och kraft, till exempel hur Försäkringskassan ska möta människor på nya sätt. Det är först nu vi har ro att fokusera på det här området, och det är inte en dag för tidigt, säger Anna Roland-Andersson på Försäkringskassans GD-stab. Syftet är att komma tillrätta med de problem som finns idag. Systemen är krångliga och samordningen kring enskilda individer brister. Som individ kan det vara svårt att hitta relevant information. Inte sällan måste man slåss för sin rätt och kunna formulera sig och ta initiativ. Ett inriktningsbeslut som Försäkringskassans ledning nyligen fattade beslut om är grunden. Nu tar det mer konkreta utvecklingsarbetet vid. Några exempel: Handläggningen ska bli mer differentierad. Som grund för prioriteringar av insatser delas kunderna in i tre grupper. MÅL OCH STRATEGIER Familjer med barn med funktionsnedsättning Övergången från tonår till vuxenliv Vuxna med funktionsnedsättning som har behov av aktiva insatser Det är ett sätt att bejaka skilda förutsättningar och behov hos våra kunder, säger Anna Roland-Andersson. Fokus ska ligga på arbetslinjen. Vi ska inte vara nöjda med att personen har fått sin försörjning tryggad och kanske en sysselsättning av mer social karaktär, utan först när alla möjligheter till delaktighet i arbetslivet har setts över. Något som förstås kräver ett bra samarbete med andra myndigheter och med näringslivet. Bättre kundmöten. Vi är ju lokalt närvarande genom LFC men behöver se över andra former för kundmötet. Det gäller inte minst nu när servicekontoren försvinner. Även yrkesrollerna och hur administrationen fungerar behöver vi se över så att kundmötet stöds. I strategidokumentet kan man också läsa att Försäkringskassan ska arbeta förebyggande och proaktivt. Man ska informera, stödja, vägleda och ge praktiska råd. Och inte minst alltså arbeta betydligt mer aktivt för Statsmakterna har inte satt några specifika mål för Försäkringskassans arbete på funktionshinderområdet. Däremot omfattas Försäkringskassan bland annat av förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderpolitiken. Försäkringskassan är också sektorsansvarig vilket betyder att samordna, driva på och följa upp arbetet inom socialförsäkringsområdet. Regeringen håller nu på att ta fram inriktningsmål för funktionshinderpolitiken till Försäkringskassan är dock inte en av de myndigheter som fått uppdrag att ta fram sådana mål. Däremot har Försäkringskassan kontakt med Socialdepartementet som ska sammanställa en strategi på området till juni. Försäkringskassan samarbetar också med Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen. ICA-Jerry i en reklamfilm om den satsning som ICA och ICA-handlarnas förbu nedsättning sysselsättning. I dag är cirka 420 personer sysselsatta i runt 2 mer. Anna Roland- Andersson Det kommer att kräva mycket arbete och en bättre samverkan med andra aktörer. att öka personernas möjlighet till någon form av arbete. Sammantaget låter det som om Försäkringskassan ska ta ett större ansvar och göra betydligt mer än idag. Det är en kraftig ambitionshöjning, säger Anna Roland-Andersson, men vi ska göra det inom ramen för det som är vårt ansvar och absolut inte gå in på någon annans område. Det bygger inte heller på utökade resurser utan ska ske inom befintliga ramar och ordinarie verksamhet. Men det kommer att kräva mycket arbete och en bättre och mer omfattande samverkan med andra aktörer. Samverkan är viktigt Samverkan inom Försäkringskassan är också viktig, till exempel att hålla samman ärenden för dem med stora stödbehov. Exempelvis har närmare 70 procent av dem som är över 16 år och har ett stöd inom funktionshinderområdet samtidigt sjuk- eller aktivitetsersättning. Anna Roland-Andersson understryker att det är ett långsiktigt arbete som handlar om prioriteringar, och därmed om att ta det viktigaste först. 18 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING MAJ 2011

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar

För kvalitet Med gemensamt ansvar För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...

Läs mer

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Falun 23 september 2015

Falun 23 september 2015 Falun 23 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Försäkringskassan - roll och uppdrag

Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor

Läs mer

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förtydligande i föräldraledighetslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Elisabeth Svantesson Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Karlshamn 23 oktober 2015

Karlshamn 23 oktober 2015 Karlshamn 23 oktober 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).

Socialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17). Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer