Grafiska Miljörådet. Miljöfakta för flexotryckerier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grafiska Miljörådet. Miljöfakta för flexotryckerier"

Transkript

1 Grafiska Miljörådet Miljöfakta för flexotryckerier 2002

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 2. Definitioner 2 3. Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter Medarbetaren i flexotryckeriet Förslag till förbättrande åtgärder 8 4. Miljön utanför tryckeriet Miljöbalken med tillhörande förordningar samt föreskrifter Förslag till förbättrande åtgärder Att tänka på Goda exempel Ytterligare information Litteratur 16 Checklista Sida Fotografiet på omslaget är taget av Sten Gunneström 1

3 Grafiska Miljörådet, GMR, som består av Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna, Civilingenjörsförbundet, Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Ledarna, och Sif vill med denna skrift ge flexoföretagen och deras medarbetare en lättillgänglig information av de miljökrav som ställs på företagen. Flexografitryck innebär att färger förs över tillklichéer via en färgvals som kan vara gjord av antingen gummi eller graverad stål eller keramisk vals. Den vanligaste tryckformen är rulltryck. I tillämpliga delar kan denna skrift även användas för etikettryck. Syftet med skriften är att öka kunskapen hos arbetsgivarna och de anställda så att miljön kan förbättras. Det gäller främst användningen av kemikalier som kan ge skada på arbetstagarna men även på människor och miljö vid utsläpp till luft och vatten samt avfall. På sikt ska företagen använda råvaror och kemiska produkter som: är mindre skadliga belastar miljön mindre utnyttjar tillgängliga råvaror effektivare är anpassade för effektiv återvinning av material och kemikalier minskar avfallsmängder samt energiförbrukningen. Arbetet med att ta fram denna skrift har skett i en arbetsgrupp, inom ramen för Grafiska Miljörådet, bestående av Marie Silfverstolpe, Grafiska Företagens Förbund, Per-Olof Adérian, Tidningsutgivarna, Carina Ibert och Sigurd Holmqvist, Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Lill Brodin, Milgraf AB, Jaromir Korostenski, Palab AB, samt ergonom Christina Skantze. 1. Varför arbetsmiljö och miljöarbete? En god arbetsmiljö har ett kommersiellt värde eftersom det ökar arbetstillfredsställelsen hos medarbetarna och minskar risken för ohälsa och arbetsolyckor vilket i sin tur leder till ökad kvalitet i den produktion som sker. Ett företags skyldigheter vad gäller arbetsmiljön regleras i Arbetsmiljölagen och tillhörande Arbetsmiljöförordning och föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS). Om inte arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter kan straff i form av böter, vite eller fängelse utgå. Enligt Miljöbalken, d v s det regelverk av lagar och förordningar som styr företagens påverkan på miljön, har företagen vissa skyldigheter Om inte företaget fullgör sina skyldigheter finns påföljder i form av vite, böter, fängelse eller avgifter. 2 Definitioner Med kemiskt ämne menas en väldefinierad kemisk förening eller ett grundämne som bl a kan identifieras genom ett CAS-nummer från Chemical Abstracts Service (www.cas.org) eller ett europeiskt EG-nummer. Med dessa nummer får man en säker identifiering och en benämning som lätt kan användas t ex vid datasökning eller toxikologisk information. Med kemisk produkt avses ett kemiskt ämne och beredningar av kemiska ämnen. 2

4 3. Arbetsmiljö 3.1 Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter Det regelverk som ställer minimikrav på arbetsmiljön är Arbetsmiljölagen med tillhörande förordning och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas. Arbetet ska anpassas till de anställdas förmåga. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska se till att arbetstagare får god kännedom om arbetsmiljöförhållanden och upplysa arbetstagaren om de risker som kan finnas på arbetsplatsen samt förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet hur denne ska undvika riskerna i arbetet. Även arbetstagare har skyldigheter för att minimera riskerna i sin egen och andras arbetsmiljö. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka så att en god arbetsmiljö uppnås. Detta sker bland annat genom det lokala skyddsarbetet. Från och med den 1 augusti 2002 sker ett förtydligande i arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen. Arbetsgivare ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns påtaglig risk för ohälsa. Arbetsgivare ska vidtaga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjes. Samordningsansvar ska finnas när flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma arbetsställe. Den ökade ohälsan innebär påfrestningar för samhället men även för företagen och de berörda medarbetarna. Arbetsgivaren har ansvar för att det finns rutiner för att göra en rehabiliteringsplan för de medarbetare som har varit sjuka mer än 28 dagar eller har upprepad korttidsfrånvaro. Detta regleras så väl i Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter som Lagen om allmän försäkring. Stora vinster såväl ekonomiska som effektivitetsmässiga kan göras om medarbetaren har mö j- lighet att snabbt återgå i tjänst. Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Föreskriften gäller för alla arbetsgivare. Föreskriften gäller också för inhyrd arbetskraft. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det görs ingen skillnad på fysisk eller psykisk arbetsmiljö i vare sig lagen eller föreskriften. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet och omfatta alla aspekter av arbetsmiljön. Arbetstagarna och de eventuella skyddsombuden ska samverka med arbetsgivaren. På företagen ska det finnas en arbetsmiljöpolicy. Det ska finnas rutiner som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska gå till, hur riskerna ser ut och vilka regler som gäller om t ex en arbetsolycka har inträffat. Vid fler än 10 anställda ska arbets- 3

5 miljöpolicy och riktlinjer dokumenteras skriftligt. Arbetsgivaren ska anlita företagshälsovård eller motsvarande kompetens om den egna inte räcker för arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsanpassning eller rehabilitering. Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Belastningsergonomi AFS 1998:1 Föreskriften berör allmänna regler om projektering, utrymning, larm, ventilation, belysning, buller m m. Den är ett viktigt redskap i arbetsmiljöarbetet eftersom vi vet att det fortfarande finns mycket i den fysiska arbetsmiljön som innebär risker för ohälsa och olycka. Arbetet ska utformas så att för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser möjliggörs. Arbete med händer över axelhöjd och under knähöjd ska undvikas. Om arbetet kräver särskilda synhjälpmedel för gynnsammare arbetsställningar ska dessa tillhandahållas av arbetsgivaren. Tunga lyft ska i möjligaste mån undvikas. Ensidigt arbete, starkt styrt eller bundet får normalt inte förekomma. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har möjligheter att påverka uppläggningen och genomförandet av det egna arbetet så att riskerna för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas genom arbetsväxling eller variation i arbetet. Manuell hantering AFS 2000:1 Säker och riskfri manuell hantering ska anordnas. Hälso- och säkerhetsförhållanden ska bedömas och lastens egenskaper ska undersökas. Risker för skador särskilt i ryggen, ska minimeras genom arbetsplatsens utformning. Buller AFS 1992:10 Om ljudnivån på arbetsplatsen överstiger det genomsnittliga värdet 85dB(A) (då samtal kan störas) ska ett tidsplanerat åtgärdsprogram utarbetas och genomföras. Den maximala ljudnivån får vara 115dB(A) med undantag för impulsljud där den maximala ljudnivån får vara högst 140 db(c). Varningsskylt ska finnas vid ingång till lokal med hörselskaderisk. Bullerdämpande åtgärder kan ske genom t ex ändrad utrustning, inbyggning av bullerkälla eller åtgärder i själva lokalen. 4

6 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Arbetsgivaren behöver vidta åtgärder för att förebygga att farliga kemiska ämnen, som används i verksamheten, inte ska orsaka ohälsa eller olycksfall. Farligt ämne kan medföra risk för olycksfall eller för hälsan på kort eller lång sikt genom bl a sina toxikologiska egenskaper, brandfarlighet, explosivitet och temperatur. Vidare kan det tränga undan luftens syre och det kan även finnas risk för en farlig kemisk reaktion. Arbetsgivaren ska bedöma riskerna för de farliga ämnen som förekommer eller kommer att användas. Utgångspunkten är varuinformationsbladen/säkerhetsdatabladen och hur de kemiska ämnena och produkterna kommer att hanteras. Resultatet från riskbedömningen ska dokumenteras. Det ska finnas rutiner för arbete som sker med farliga kemiska ämnen eller där dessa kan bildas. Arbetet ska planeras och bedrivas så att exponering för farliga ämnen och antalet medarbetare som utsätts för exponering minimeras. Medarbetare som ska utföra ett arbete ska få de instruktioner som behövs och de ska vara anpassade till individens behov och förutsättningar. Medarbetare ska rapportera ohälsa eller olycksfall orsakat av kemiskt ämne till arbetsledning. Detta gäller även för tillbud. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar AFS 2000:3 För vissa luftföroreningar finns hygieniska gränsvärden, som anger högsta godtagbara genomsnittshalt av luftförorening i inandningsluften. Ett hygieniskt gränsvärde kan vara antingen ett nivågränsvärde (exponering under en arbetsdag) eller ett takgränsvärde (exponering under en referensperiod av 15 minuter eller för vissa ämnen annan tidsperiod). Om det på en arbetsplats finns risk för att luftföroreningar uppkommer ska arbetsgivaren utreda exponeringens omfattning. Hur kontrollen av luftföroreningar i luft ska gå tillväga finns angivet i stora drag i de allmänna råden till föreskriften. Resultaten ska dokumenteras. Härdplaster AFS 1996:4 Härdbara akrylatbaserade produkter kan ingå i UV-härdande flexofärger och lacker, fotopolymera klichéer samt lim. Polyuretanbaserade produkter kan ingå i lim och färger. Innan hantering med härdplastkomponent påbörjas, ska arbetsgivaren se till att de som ska arbeta med härdplastkomponenter genomgår en läkarundersökning. Arbetstagaren måste ha den utbildning som krävs för att känna till hur arbetet med härdplaster ska utföras för att undgå hälsorisker. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen och vara tillgängliga för berörd personal. 5

7 3.2 Medarbetaren i flexotryckeriet Belastningsergonomi De belastningsergonomiska problemen är fortfarande en stor arbetsmiljöfråga. Belastningssjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaron. Enligt Arbetsmiljöverkets ISA-enhets statistik över anmälda arbetssjukdomar är det belastningsbesvären som står för den största andelen. Maskinkonstruktionen styr arbetsställningarna vid underhåll och rengöring. Är åtkomligheten dålig kan detta medföra olämpliga arbetsställningar. Tänk på att det är den som konstruerar en maskin som påverkar din arbetsmiljö! Upplevs arbetet för stressigt förstärks risken för att utveckla belastningsskador. Stressade arbetssituationer ökar muskelspänningar. Det beror på att kroppen vid stress rustar sig för att slåss eller springa. Musklerna blir spända och arbetar på fel sätt i förhållande till en avspänd muskel. Förhöjd spänning innebär att bland annat blodcirkulationen påverkas. Detta ökar risken för belastningsbesvär, framförallt från nacke och axel. Belysning Buller Psykosociala aspekter på arbetsmiljön Kemikalier Lösningsmedel Belysningen är viktig. Arbetsställningen styrs av hur vi ser. Det är viktigt att man ser bra när åtkomligheten är dålig och arbetet sker i en belastande ställning. Vid granskning av tryckresultat och tryckark är det mycket vanligt att reflexer försvårar arbetet. Buller kan vara ett problem. Det påverkar inte bara vår hörsel utan kan ge upphov till negativ stress, vilket gör att vi arbetar med förhöjt spänningstillstånd. Vid planering och utformning av arbetsmiljön liksom vid fördelning av arbetsuppgifter måste hänsyn tas till att människor är olika. Arbetet ska ge möjlighet till engagemang och arbetsglädje. Negativ stress kan framkallas av fysiska skäl, för hård tidspress, besvärande buller m.m. Negativ stress kan också bero på psykologiska och sociala faktorer som t ex att företaget omstruktureras, arbetsuppgifterna förändras, dödsfall i ens närhet, för höga krav m m. I ett flexotryckeri kommer man i kontakt med kemikalier i form av färger, olika lösningsmedel, sura och alkaliska lösningar. Påverkan av lösningsmedel kan visa sig genom ständig trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och instabilt humör. I en arbetsmiljö där lösningsmedel förekommer blir påverkan genom inandning större vid tyngre arbete. Lösningsmedel kan också tränga genom huden vid direktkontakt. Huden torkas även ut, vilket kan ge svårläkta sprickor. Dessutom minskar motståndskraften mot andra ämnen, vilket kan göra att man blir överkänslig. 6

8 Tillsatser Luft och ventilation Påverkan kan ske även genom tillsatser i kemikalier. Tillsatserna används för att få fram de tekniska egenskaperna som eftersträvas vid produktionen eller i den färdiga produkten. Tillsatserna är ofta reaktiva och kan påverka vid kontakt med huden eller genom inandning om ämnena är flyktiga. Härdande material (t ex UV-färger och lacker, ljuskänsliga emulsioner, fotopolymera klichéer) och dess tillsatser innehåller ämnen som kan ge allergier. Arbetsplatsventilation behövs på arbetsplatsen för att ordna ett bra klimat som är dragfritt, med låga halter av luftföroreningar, rätt temperatur och luftfuktighet. Processventilation hjälper till att evakuera värme och luftföroreningar som uppkommer i processen samt kyler utrustningen eller sänker koncentration av explosiva ångor till säker nivå. För arbetsplatser finns det finns två typer av ventilation, s k omblandande och deplacerande. Omblandande ventilation bör användas i lokaler där hela rumsvolymen från golv till tak ska hålla jämn temperatur, fukt och föroreningshalt. Deplacerande ventilation bör man använda överallt där man vill ha lägre halt av föroreningar i vistelsezonen. Överskottsvärme och luftföroreningar ventileras bort vid taket. Bra ventilation behövs på arbetsplatser där lösningsmedel används för rengöring för att minimera påverkan av lösningsmedel. Läckage av lösningsmedelsångor från torkar, färgkar, använda trasor, ej tillslutna förvaringsbehållare m m ska minskas genom punktutsug eller bra allmän ventilation. Vid användning av härdande färger och lacker (UV-, eller tvåkomponentsystem) krävs att ventilationen förhindrar spridning av ångorna till lokalen. Omblandande ventilation späder ut föroreningar. Den förorenade luften på arbetsplatsen blandas med frisk tilluft med avsikt att sänka koncentrationen av fö r- oreningar. Luften tillförs arbetsplatsen med hög hastighet, 3-10 m/s. Den höga hastigheten hjälper till att blanda om luften i lokalen. Både temperaturen och koncentrationen av föroreningar jämnas ut. Till en viss gräns förbättrar man fö r- orenings- och klimatförhållanden på en arbetsplats med hjälp av stor luftomsättning i rummet. Den omblandande ventilationen är mindre effektiv och förbrukar mer energi än den deplacerande ventilationen. Dessutom kräver den stora luftflöden som oftast inte kan renas från sitt innehåll av föroreningar. Föroreningar måste då släppas till omgivningen utan åtgärd på grund av att de är för utspädda och för att det är svårt att bearbeta stora luftmängder. Deplacerande ventilation tränger undan föroreningar. Den kallare (17 till 20 C) rena tilluften som är tyngre än luften på arbetsplatsen håller sig nära golvet och den varma (21 till 38 C) förorenade luften ovanför en press eller en dator stiger upp till taket. Vid taket placerar man utsug och den förorenade luften evakueras ut ur lokalen innan den blandas tillbaka till luften i lokalen. Denna typ av ventilation utmärker sig med låg lufthastighet (0.2 till 0.5 m/s) och något lägre tilluftstemperatur (1.5 till 3 C) än rummets luft i övrigt. 7

9 Principen för den deplacerande ventilationen är mycket gammal och har använts bland annat i smedjor, gjuterier eller öppna spisar där man lät rök och stoft strömma ut genom öppningar i taket och den rena kallare uteluften strömma in genom dörrar eller öppningar nära golvet. Den deplacerande ventilationen är mer kostnadseffektiv än den omblandande. 3.3 Förslag till förbättrande åtgärder Ergonomiska och andra faktorer som är av betydelse för arbetsmiljön vid maskinen är ofta sämre vid äldre utrustning. I samband med nyinvesteringar är det viktigt att kravspecifikationen innehåller såväl produktionsmässiga som arbetsmiljö aspekter. Krav bör t ex ställas på tillgänglighet och åtkomlighet vid tryckverken för att underlätta rengöring, justering och service. Att välja en press med automatisk tvätt kan underlätta betydligt eftersom det blir mindre arbete vid tryckverken. Höga schavotter bör förses med trappsteg eller ramp så att de medger bra arbetsrörelser. Flödet kring tryckpressen påverkar arbetsmiljön. Det är därför viktigt att vid planeringen bland annat se hur transporterna kan ske på ett smidigt sätt. För hantering av rullar finns det idag bra hjälpmedel för såväl stora som små rullar. Vagnar som används till förflyttning av stora valsar/rullar bör ha lättstyrda hjul och go l- vet bör vara plant. Belysningsunderhåll bör ske med jämna intervaller. Där risk finns för direkt eller indirekt bländning bör armaturerna vara försedda med raster. Belysning ska vara placerad på ett sådant sätt att tillfredsställande ljus finns inne i pressen när arbete sker där. Lysrören ska ha hög färgtemperatur och ett högt Ra-värde som är ett färgåtervinningsindex. Det anger ljuskällans förmåga att återge färger inom sin temperaturklass. Kvaliteten på arbetet är beroende av att ljuskällan återger rätt färger vid granskning av färgtryck. För dessa arbetsuppgifter bör Ra-värdet vara högre än 90. Krav på låg bullernivå bör ställas på tryckpressen vid inköp. Det är viktigt att identifiera var bullret kommer ifrån. Är det kompressorerna, tryckningen, utsuget eller hanteringen av rullarna? Olika bullerkällor kräver olika bullerdämpande åtgärder. På befintlig maskinpark kan t ex bullerkällan byggas in eller ljudisolera manöverhytt. Andra åtgärder kan vara att förändra lokalen med bullerdämpande isolering. Personer som utsätts för buller överstigande gränsvärdet (85dBA) ska genom arbetsgivarens försorg genomgå regelbunden hörselkontroll. Hörselskydd ska användas. För större tryckerier kan en investering i annan hantering av tryckfärger vara en arbetsmiljöförbättrande åtgärd. Det kan ske genom pumpning av färgen från färgtankar i särskilt färgrum. 8

10 Använd gärna checklistor vid kartläggning av riskerna. Ta reda på vilka föreskrifter som gäller på arbetsplatsen. Samordna rutinerna för arbetsmiljön med dem som krävs enligt egenkontrollsförordning. Anmäl allvarliga olycksfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. De ska följas upp så att något liknande inte inträffar igen. Gör en förteckning över de kemiska produkter som används. Samordna den med den förteckning som krävs enligt egenkontrollsförordningen. Förvara ämnen med hänsyn till deras risker. Om ämnen överförs till annan behållare än den ursprungliga är det viktigt att även den nya behållaren märks upp. Tänk på att även informera t ex lokalvårdare om de farliga ämnenas risker. 4. Miljön utanför tryckeriet Det finns en direkt koppling mellan arbetsmiljön inne i tryckeriet och den eve n- tuella påverkan som sker på den yttre miljön. Företagens ansvar när det gäller den yttre miljön finns reglerad i Miljöbalken. Huvuddelen av den mängd lösningsmedel som används släpps ut i luften och bidrar till bildning av marknära ozon och även till växthuseffekten. Det marknära ozonet är giftigt och orsakar skador på människor, djur och växter. En del av de ämnen som släpps ut med avloppsvattnet fastnar i reningsverkens slam. Slammet kan användas som jordförbättringsmedel om det inte innehåller ämnen som är giftiga, svårnedbrytbara i naturen eller som anrikas i levande organismer. Visst avfall måste skickas som farligt avfall för speciell sluthantering. Om det skulle skickas med vanliga sophanteringen kan det påverka den yttre miljön genom läckage från deponiplatsen till mark, vatten och luft. 4.1 Miljöbalken med tillhörande förordningar samt föreskrifter Alla har ett ansvar Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och gäller bl a för allt som kan Påverka hälsan och miljön negativt, utarma den biologiska mångfalden medföra bestående förändringar i mark- och vattenanvändningen leda till misshushållning med material, råvaror och energi. Den som bedriver verksamhet ska enligt hänsynsreglerna bl a skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön och vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet. ersätta en kemisk produkt, som kan befaras medföra risk för människor och miljön, med en som är mindre farlig. OBS!. "Bevisbörderegeln" innebär att det är den som vidtar en åtgärd som ska bevisa att åtgärden är tillräcklig och att hänsynsreglerna uppfylls. 9

11 Kemikaliehantering Tillverkare, importörer och de som säljer en kemisk produkt är skyldiga att informera om sin produkt, dels genom varningsmärkning och dels genom säkerhetsdatablad/varuinformationsblad. De, som sedan köper eller använder produkterna, ska kunna se på märkningen om de t ex är farliga, hur man ska kunna undvika skada och vad som ska iakttas när produkten är förbrukad. Säkerhetsdatabladen/varuinformationsbladen och märkningen ska vara skrivna på svenska. Gå igenom de produkter som finns på företaget och gallra ut de omärkta. Skaffa säkerhetsdatablad/varuinformationsblad för produkterna och mer information där så behövs fråga leverantören, som har skyldighet att lämna uppgifter om kemikaliernas risker för människa och miljö. Ha alltid aktuella säkerhetsdatablad/varuinformationsblad och märkningar samlade lätt tillgängliga. Tag reda på vad de olika varningssymbolerna betyder. Se till att berörd person blir informerad om eventuella risker. Byt ut de produkter som är olämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Avfall Miljöbalkens hänsynsregler gäller även åtgärder som rör avfall och som på olika sätt riskerar att påverka människors hälsa och miljön negativt. För uppkomst och hantering (insamling, transport, återvinning och bortskaffande) av alla typer av avfall gäller särskilda regler. Producentansvaret gäller för vissa typer av avfall, som t ex returpapper, elektronik och förpackningar. Med producent avses både tillverkare och importörer eller de som fyller en förpackning. Producenterna har ansvar för att returpapperet, förpackningsavfallet och elektroniskt skrot samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. I avfallsförordningen finns bestämmelser om vad som gäller för farligt avfall. I en bilaga till denna finns de avfallsslag som av EU klassats som farligt avfall men även svenska tillägg. Det farliga avfallet är angivet med ett EWC-nummer (European Waste Catalogue). Exempel på farligt avfall som uppkommer inom ett flexotryckeri med repro och klichéframställning är följande: Förbrukad svartvit- och förprovtrycksframkallare Förbrukad fixlösning Jonbytarmassa från rening av silverhaltigt sköljvatten Ohärdat polymermaterial surt avfall limrester som innehåller farliga ämnen, som t ex lim av flerkomponenttyp som inte är uthärdad, limrester med lösningsmedel 10

12 färg/lackavfall som innehåller farliga ämnen som t ex lösningsmedel ohärdad UV-färg/lack trasor som innehåller farliga ämnen t ex ej uthärdad UV-färg/lack, lösningsmedel oljerester lösningsmedelsavfall indunstningsrester lysrör, UV-lampor batterier emballage, som är förorenade av farliga ämnen som t ex flytande rester av färg eller lack. Köldmedia är ett farligt avfall men detta får inte hanteras av tryckeriet utan ska hanteras av en ackrediterad kylfirma. De företag där farligt avfall uppkommer ska föra noggranna anteckningar om avfallets innehåll mängd och vart det transporteras. För transport av avfall gäller olika tillståndsregler beroende på avfallstyp. Det är tillåtet att själv transportera bort avfall, som uppkommit i egen verksamhet och om mängden understiger 10 ton eller 50 m³ per år. Den som lämnar bort avfall för transport är skyldig att kontrollera att den som transporterar avfallet har tillstånd. För varje transport av farligt avfall måste det finnas ett transportdokument. Det är avsändaren som är ansvarig för att detta finns. Transportdokumentet ska innehålla uppgift om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. Det ska undertecknas av både avsändaren och mottagaren. Det finns krav på att företag som t ex avsänder farligt gods måste ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Ta kontakt med ert transportföretag för att höra om de har säkerhetsrådgivare som ni kan anlita ifall ni har t ex farligt avfall som även klassas som farligt gods. Kemikalier och farligt avfall ska förvaras frostfritt under tak, helst i avloppslöst utrymme eller invallat, så att spill inte når avlopp. Det farliga avfallet ska märkas så att det får rätt omhändertagande. Se till att transportdokument finns och att de undertecknas. Kontrollera att transportörer av avfall samt mottagarna av farligt avfall har de tillstånd som krävs. 11

13 Tillstånds- och anmälningsplikt Det krävs en särskild anmälan eller ett tillstånd för att starta eller förändra verksamheten. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges vilka verksamheter som behöver tillstånd från länsstyrelsen respektive måste anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor. Flexoföretag måste anmäla sin verksamhet, "C"-anläggning, där mer än: men högst m² fotografiskt material framkallas per år och sköljvattnet släpps till avlopp eller men högst m² fotografiskt material framkallas per år men där sköljvattnet omhändertas (slutet system eller destruktion). 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel, inklusive lösningsmedel i färg och lim, förbrukas per år samt för anläggning för klichétillverkning De företag som har en förbrukning som är mindre än ovannämnda behöver ej anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor/förvalt-ning. Flexoföretag som förbrukar större mängder än vad som nämns ovan behöver tillstånd från länsstyrelsen, "B"-anläggning. Ett flexotryckeri som är tillståndspliktigt, men inte har tillstånd måste söka tillstånd före den 31 december Vid ansökan om tillstånd måste också en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Inga större förändringar av verksamheten får äga rum för tillstånds- eller anmälningspliktiga företag utan att detta anmäls till kommunens miljökontor eller för tillståndspliktiga företag till länsstyrelsen i de fall den har tillsynsansvaret. Exempel på förändringar som måste anmälas är: C-verksamhet som ska flytta till annan plats. Kraftig ökning av lösningsmedels- eller filmförbrukningen. Ökning av drifttiderna. VIKTIGT! Innan en förändring görs, ta kontakt med miljökontoret eller länsstyrelsen för att höra om åtgärden kräver anmälan eller tillstånd. Anmälan ska göras minst sex veckor innan förändringen görs. Egenkontroll Tillsynsmyndigheten kan begära att en verksamhet ska lämna förslag till kontrollprogram, där företagets egenkontroll beskrivs. I förordningen om egenkontroll för tillstånds- och anmälningspliktiga företag anges ett antal minimikrav på egenkontroll där verksamhetsutövaren ska: ha en dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som regleras av miljöbalken, 12

14 ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m m för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenhet för människors hälsa och miljön. Fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma miljö- och hälsoriskerna som är kopplade till verksamheten. Omgående underrätta tillsynsmyndighet om driftstörning eller likna n- de händelse inträffar, som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förteckna de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten. Miljösanktionsavgift kan tas ut om vissa av dessa punkter inte följs. Alla tillståndspliktiga företag måste varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten före den 31 mars. Gör en förteckning över de produkter som används och skicka iväg för destruktion de kemikalier som inte längre används. Fastställ rutin för inköp av nya produkter. Dokumentera rutinen. Köp aldrig en ny produkt innan den granskats. Använd t ex. Grafiska Miljörådets "Testa en ny produkt" och "Kontrollblankett till leverantörer", som finns i "Kemikalier i den grafiska branschen och tidningsbranschen" Anmäl till tillsynsmyndighet om t ex kemikalier av misstag hamnat i avlopp eller annan störning som påverkat miljön. Skriv ner vem som har ansvar för olika delar av miljön, som t ex rapportering till myndigheter, inköp, avfallshantering och uppdatering av kemikalieförteckning. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift, är en administrativ, i förväg fastställd sanktionsavgift för vissa typer av förseelser. Avgiften för ett flexotryckeri kan f n. variera från kr upp till kr. De överträdelser som kan vara aktuella är: när inte tillstånd har sökts eller anmälan av verksamheten gjorts. när miljörapport inte lämnats före den 31 mars. när punkterna i egenkontrollsförordningen inte följts. när föreskrifterna om användning av olika typer av köldmedia inte efterlevs. om inte föreskriven kontroll av kylanläggningar genomförs. om inte rapport från den återkommande kontrollen lämnats till tillsynsmyndighet senast den 31 mars. om inte transportdokument upprättats. 13

15 Övriga avgifter Tryckerier som använder förpackningar som t ex sträckfilm, metall- och plastband och mellanlägg ska vara anslutna till REPA-registret för att uppfylla sitt producentansvar. Tillståndspliktiga företag ska betala en fast årlig avgift till länsstyrelsen. Kommunen får ta ut avgift för prövning och tillsyn för både tillstånds- och anmälningspliktiga företag. Avgifterna ska stå i rimlig proportion till de kostnader som den som betalar avgiften orsakar myndigheterna. Det är viktigt att företagen lämnar de uppgifter som behövs så att avgiftens kan bestämmas. Den som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet måste årligen betala en fastställd avgift till miljö- och saneringsförsäkring. Försäkringarna hanteras av ett privat försäkringsbolag, för närvarande AIG Europe S.A. Årsavgiften är f n. 10% av prövnings- och tillsynsav-giften för tillståndspliktig verksamhet. För alla anmälningspliktiga företag är avgiften 500 kr per år. Myndigheterna har rätt att sätta ned eller efterskänka avgift. Överklaga avgiften om Du anser den vara för hög Förslag till förbättrande åtgärder Med enkla medel som ordentliga rutiner för t ex hantering av kemikalier och avfall samt ordning på arbetsplatsen kan förbättringar för både arbetsmiljön och den yttre miljön åstadkommas. Rutiner med stöd av såväl det systematiska arbetsmiljöarbetet som Miljöbalken kan påverka kvaliteten på det utförda arbetet. Det i sin tur kan innebära positiva ekonomiska effekter för företagen genom t ex mindre risk för arbetsolyckor, arbetssjukdomar och annan ohälsa samt mindre kostnader för t ex materialspill. Gör en inventering av företaget med inriktning på den totala miljön och se vad som kan förbättras. Följ gärna den checklista, som medföljer som bilaga till denna informationsskrift, vid genomgången av företaget. Förbättringar i befintliga processer och maskiner är alltid mer kostsamma än om man väljer rätt från början. Genomtänkta inköp av kemikalier och investering i utrustningar som uppfyller olika miljökrav hör till förebyggande arbete som medför mindre kostnader på längre sikt och har stor betydelse för företagets ekonomi, teknik och miljö. 14

16 Kemikalieförbrukning Utsläpp Minskning av kemikalieförbrukning och utsläpp till avlopp: Slutna system i filmframkallningsmaskiner minskar kemikalie- och vattenförbrukningen samt eliminerar utsläpp av silver till avlopp. Destillation och återanvändning av lösningsmedel. Minskat utsläpp av lösningsmedel till arbetsluft, yttre miljön och till avlopp: övergå till vattenburna färger i de fall detta är möjligt eller undersök om UV-färger kan användas. kontrollera ventilation vid färgblandning, kring färgverk och torkar samt i tryckerihallen. tillslut kärl med lösningsmedel och färg. tillslut avfallsbehållare för använda trasor. Minskning av färgrester till avlopp: installera någon typ av avskiljare för fotopolymerreste.r Avfall Avfall, sortering och mängd: minska mängden avfall genom att t ex skicka uppsamlade färgrester tillbaka till leverantören för omarbetning. sortera avfallet så att så mycket som möjligt kan återvinnas t ex papper och plast. Övriga åtgärder använd vattenburna framkallare eller icke klorerat lösningsmedel vid framkallning av fotopolymerplattor. 5. Att tänka på Ta reda på vad produkterna innehåller vid byte av t ex färg eller förtunning. Vattenbaserade färger innehåller i regel konserveringsmedel och tvättvattnet. Dessa kan vara olämpligt att släppa till avlopp. Rådgör med reningsverket eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen/kontoret i kommunen. Särskilda hanteringsföreskrifter finns som avser bl a förebyggande åtgärder vid hantering av fotopolymerklichéer, UV-härdande lacker/färger. Föreskriften måste följas för att minska risker för allergier. Ställa ergonomiska krav på utrustning redan i anbudsförfarandet. Vid eventuell ombyggnad av utrustningen tänk på CE-reglerna. Mer om detta finns i GMRs skrift "Arbetsmiljöregler". 15

17 6. Goda exempel 7. Var kan jag få mer information? Det finns många flexoföretag som har gått över till vattenbaserade färger, förbättrat ventilation samt installerat olika typer av reningsanläggningar för t ex lösningsmedelsutsläpp, tvättvatten och silverhaltigt sköljvatten. Grafiska Företagens Förbund tel: Tidningsutgivarna tel: Grafiska Fackförbundet Mediafacket tel: Regionala skyddsombud Leverantören av utrustning och insatsvaror Företagshälsovården Miljö- och hälsoskyddskontoret i kommunen Arbetsmiljöverket tel: Arbetsmiljöinspektionen Kemikalieinspektionen tel: Statens Naturvårdsverk, branschexpert Framkom verksamhetsutveckling AB tel: Milgraf tel: PALAB tel: Prevent tel: Litteratur GMR: Arbetsmiljöregler för grafiska branschen och tidningsbranschen, 1999 tel: GMR: Bästa tillgängliga teknik, BAT, 1999 tel: GMR: Kemikalier i grafiska branschen, 2002 tel: Prevent: Lackering i grafisk industri, 1996 tel: Prevent: Friskare företag i grafiska branschen, 1966 tel: En del av skrifterna finns på respektive organisations hemsida 16

18 CHECKLISTA Påståenden besvarade med ja är bra. Om nej vidta åtgärder! Systematiskt arbetsmiljöarbete Finns arbetsmiljöpolicy upprättad och dokumenterad? Finns mål för arbetsmiljöarbetet? Finns handlingsplaner nedskrivna om fler än 10 arbetstagare? Har arbetsgivaren regelbundet undersökt arbetsförhållandena och bedömt riskerna? Görs årligen görs en skriftlig sammanställning av tillbud, olycksfall och ohälsa? Finns rutiner för det systematiserade arbetsmiljöarbetet? Undersöks arbetstagarnas kunskapsbehov kontinuerligt? Genomförs skyddsronder för att kartlägga risker och vad som behöver förbättras? Ergonomi Tas det hänsyn till ergonomiska synpunkter vid inköp av ny tryckpress och utrustning? Finns lyfthjälpmedel? Är rullvagnarna lättstyrda? Är åtkomligheten i pressen bra? Är golvet jämnt? Går det att göra rent pressen från bägge sidorna? Är schavotthöjderna lätta att kliva upp på? Förekommer besvärliga arbetsställningar vid lyft av rastervalsar och rakelsystem? Sker en omlastning av tryckt material i lämpliga arbetshöjder? Är arbetshöjden bra vid granskning av tryck? Sker arbetsrotation? Belysning Är allmänbelysningen tillräcklig? Finns tillräckligt med ljus vid arbete inne i pressen? Förekommer reflexer/bländning? Finns rutiner för utbyte av ljuskällor och övrigt belysningsunderhåll? 17 Ja Nej

19 Buller Upplevs ljudnivån störande stressande eller maskerande? Finns bullerabsorbenter uppsatta i lokalen? Används hörselskydd? Kontrolleras hörselskydden fortlöpande? Psykosocial miljö Får man information om vad som händer/planeras? Kan man påverka egna arbetets uppläggning? Förekommer regelbunden övertid? Kemikalier i arbetsmiljön Hanteras härdande material som UV-färg, UV-lack, UV-känsliga emulsioner, tvåkomponentslim m m enligt AFS 1996:4? Förvaras brandfarliga kemikalier i brandsäkra utrymmen och behållare? Förvaras lösningsmedelsindränkta rengöringstrasor i slutna kärl? Förslutes dunkar/kärl med lösningsmedel samt färgkärl när de ej används? Finns golvbrunn i de lokaler där kemikalier förvaras eller hanteras? Förvaras kemikalier inom invallning t.ex. tråg? Journalförs förbrukningen av kemikalier och sammanställs varje år? Finns skriftliga rutiner för inköp av kemikalier? Har alla som arbetar med produkterna fått information så att de vet innebörden av de olika farosymbolerna och riskerna vid hanteringen? Finns aktuella 16-punkter säkerhetsdatablad/varuinformationsblad för alla produkter inklusive städkemikalier tillgängliga på bestämd plats? Finns förteckning på varje avdelning över de kemikalier som används där? Används miljömärkta eller jämförbara kemikalier vid städning? Olycksberedskap Används andningsskydd vid rengöring med lösningsmedel? Finns absorptionsmedel tillgängligt där kemikalier hanteras? Används rätt material i skyddshandske vid rengöring eller annan hantering av kemikalier? Finns möjlighet till ögonspolning och nöddusch där kemikalier hanteras? 18

20 Finns utrymningsplaner? Finns nödvändiga och fungerande skyddsanordningar för maskiner och tekniska anordningar? Underrättas tillsynsmyndigheten när driftstörningar och liknande händelser respektive Arbetsmiljöverket vid tillbud eller olycksfall,, som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljön, inträffar. Ansvarsfördelning för inre och yttre miljö Har ansvaret fördelats för de frågor som kan ha någon påverkan på skyddet av miljön och människors hälsa? Har arbetsmiljöuppgifter har fördelats till kompetent personal och med de befogenheter och resurser som behövs? Drift och underhåll Finns drift- och skötselinstruktioner för ventilationsanläggning? Finns skriftliga rutiner för drift och kontroll av utrustning så att den hålls i gott skick och därmed förebygger olägenheter för människors hälsa och miljön? Testas halten silver i fix med silvertestpapper? Justeras framkallningsmaskinerna så att de inte förbrukar mer kemikalier och sköljvatten än nödvändigt? Spolas racken av från fix och framkallning innan man tar ut den från maskin? Stängs energikrävande utrustning av vid längre uppehåll? Besiktigas regelbundet besiktningspliktiga anordningar? Avfall Samlas förbrukad fix och framkallare (film, förprovtryck, och kliché) upp och skickas som farligt avfall? Samlas färg- och lösningsmedelsrester upp och skickas som farligt avfall? Har transportören tillstånd för transport av farligt avfall? Har mottagaren tillstånd att ta emot mitt farliga avfall? Finns transportdokument upprättat? Undertecknas transportdokument varje gång farligt avfall skickas iväg? Förvaras farligt avfall på sådant sätt att spill inte kan nå avloppet? Märks allt farligt avfall som farligt avfall och med innehåll angivet? Finns rutiner och skriftliga instruktioner för hur förvaring, hantering och bortforsling av det farliga avfall sker? 19

21 Förs anteckningar förs om mängd, avfallstyp och vart det farliga avfallet transporterats och sparas dessa i minst 5 år? Lagkrav yttre miljö Skickas årlig miljörapport (tillståndspliktiga företag) respektive årsrapport, i de fall detta behövs, (anmälningspliktiga företag) till tillsynsmyndighet? Kontrolleras verksamheten enligt fastställt kontrollprogram? Besiktigas verksamheten enligt fastställt kontrollprogram? Rapporteras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen de årliga kontroller och serviceåtgärder som gjorts på köldmedieanläggningarna? Detta gäller om den sammanlagda köldmediemängden överstiger 10 kg. Köldmedieaggregat på mindre 3 kg behöver inte rapporteras. Görs servicen av köldmedieanläggningarna av ackrediterad firma? Anmäls förändringar av verksamheten som innebär olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön till miljöförvaltningen eller länsstyrelsen? Finns aktuella lagar och föreskrifter som berör den yttre miljön samt arbetsmiljön på företaget? 20

Grafiska Miljörådet. Miljöfakta för arkoffsettryckerier

Grafiska Miljörådet. Miljöfakta för arkoffsettryckerier Grafiska Miljörådet Miljöfakta för arkoffsettryckerier 2002 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 2. Definitioner 3 3. Arbetsmiljö 3 3.1 Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter 3 3.2 Medarbetaren i

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Materialet är till största delen hämtat från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Stockholm Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken INFORMATION om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Samhällsbyggnadskontoret 2014-12-17 2 (8) En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan 1 (6) EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig rektor med övergripande

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Grafiska branschen. Enkel riskklassning. Riskkolumnen

Grafiska branschen. Enkel riskklassning. Riskkolumnen Dokumentnamn Grafiska branschen Företag Datum Version Deltagare Framtagen av Godkänd av Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet ska medverka och anställda bör

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/2011 1 Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten i Trelleborgs

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) 2010-10-11 Sida 1 (7) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Kontrollen genomförd av: Närvarande vid kontrollen: Datum: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Checklista för skyddsrond

Checklista för skyddsrond Checklista för skyddsrond Skyddsrondmall IEG Datum: Avdelning: Deltagare: ORDNING & OLYCKSFALL Behövs hjälp? för att det blir gjort? vara klart? 1. Är ordningen på arbetsplatsen tillfredsställande?(spill,

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER Lag/krav Vad innebär lagstiftningen för oss? Miljöbalken SFS 1998:808 De allmänna hänsynsreglerna (bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST

KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST SORTERINGSPLATTA * Sorteringsplattan utgörs ofta av ett avgränsat markområde utomhus. Grovsortering av plastavfall på sorteringsplattan utförs med hjälp av olika slag

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Information och tillsyn i Hörby kommun

Information och tillsyn i Hörby kommun M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Tillsyn av icke-anmälningspliktiga hygienlokaler (massörer, kroppsvård) Lokalt

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Tillsyn 2008. Fordonstvättar. Miljökontoret 2008 Thom Rannemalm

Tillsyn 2008. Fordonstvättar. Miljökontoret 2008 Thom Rannemalm Tillsyn 2008 Fordonstvättar Miljökontoret 2008 Thom Rannemalm Inledning Miljökontoret i Ängelholm har under februari och mars genomfört ett tillsynsprojekt med inspektioner vid de verksamheter som bedriver

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns

Läs mer

Kontaktperson Telefon Fax

Kontaktperson Telefon Fax MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond

CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond 1 (7) CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Egenkontroll på förskolor och skolor

Egenkontroll på förskolor och skolor Malmö stad Miljöförvaltningen Egenkontroll på förskolor och skolor Besöksadress Bergsgatan 17 Postadress 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 Fax 040-30 41 05 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Tillsyn över skrotverksamheter i Trelleborgs kommun år 2007

Tillsyn över skrotverksamheter i Trelleborgs kommun år 2007 Tillsyn över skrotverksamheter i Trelleborgs kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 11/2007 Inledning Miljönämnden utövar tillsyn vid miljöskyddsobjekten i Trelleborgs kommun. Som tillsynsmyndighet

Läs mer

Härdplast- Cyanoakrylat

Härdplast- Cyanoakrylat Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer