Utvärderingsrapport; Dialogmodellen

Transkript

1 Utvärderingsrapport; Dialogmodellen Bakgrund I projektet Isak har man i Eskilstuna använt sig av den så kallade dialogmodellen som metod för språkträning och arbetsmarknadsutbildning. Bakgrunden var att man ville få en koppling mellan just språkträning och arbetsmarknadskunskap. Idén kom efter att man arbetat med suggestopedi som metod för språkinlärning och man kom på tanken att använda sig av dialoger kopplade till arbetsmarknaden för att få in både språkträning och arbetsmarknadskunskap på ett naturligt sätt. Metoden har bara använts under de senaste sex månaderna (cirka) i projektet. Beskrivning av metoden En bra vidareutveckling av suggestopedi. /Kenny Sjöberg, projektledare Dialogerna har skrivits av projektets pedagog som bollat texterna med arbetsmarknadscoachen. I nuläget använder man åtta dialoger som grund för arbetet. Varje dialog består av ett persongalleri med olika förutsättningar och problem kopplat till ett tema som rör arbetsmarkanden. De teman som används är vikten av bra självkänsla, vikten av god hälsa, hur man skriver cv och personligt brev, hur en arbetsgivare tänker kring arbetssökande, hur det går till när man blir kallad till intervju och vad som händer där, hur de svenska fackförbunden fungerar mm. Metoden går ut på att man använder alla sinnen och gör saker aktivt (liknande suggestopedi). Man använder sig av korta texter och ibland även av sång, anpassat efter dialogen. Metoden innefattar muntlig och skriftlig språkträning samt grammatik. Syftet är att deltagaren ska få språkträning och förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar på en och samma gång. Man använder sig av enbart svenska texter i dialogerna. Utvärderingsmetod Via intervjuer med projektledare, pedagog och arbetsmarknadscoach har vi försökt få fram synpunkter kring dialogmodellen och dess utvecklingsmöjligheter. Vi har tittat på vilka styrkor och utmaningar som finns med att arbeta på detta sätt samt hur man ser på implementering av metoden in i ordinarie verksamhet. Resultat Nedan följer en sammanställning av de fördelar och utmaningar som framkommit gällande metoden: 1

2 Fördelar: Individen förbereds för arbetsmarknaden. Individerna upplever stärkt självkänsla. Kunskaperna lärs in på ett lustfyllt sätt. Lättare att relatera till begreppen då de är kopplade till en personbeskrivning. Skapar en helhetsförståelse för det språkmässiga och innehållsmässiga. Dialogformatet gör att det blir mer verkligt och levande. Intresse finns från kommunens sida att implementera projektet Isak och de metoder som använts i projektet i ordinarie verksamhet Utmaningar: Sent påkommet arbetssätt som endast använts det senaste halvåret. Därför är det lite svårt att utvärdera effekterna av det. Tidskrävande att skapa dialoger. Målgruppen innefattar allt från analfabeter till högskoleutbildade vilket gör det svårt att hitta rätt nivå. Eller som pedagogen förklarar det: Viktigt att hitta rätt nivå så att det blir inspirerande men inte för svårt Man kanske borde haft olika varianter på dialogerna? Metoderna behöver testas flera gånger för att eventuella fel kan rättas till. Ta tillvara de personella resurser och den kompetens som finns för att metoden ska kunna användas och utvecklas i ordinarie verksamhet. Idén måste säljas in till dem som fattar besluten. Metoderna ska vara färdiga att arbeta med. Slutsatser och rekommendationer Dialogmodellen har visat sig framgångsrik för de individer som fått ta del av den och ingett stärkt självkänsla, lustfylld inlärning och en helhetsförståelse för såväl språket som den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadscoachen beskriver arbetssättet som att; man leker fram det, fast det är allvar. Dialogmodellen har inte använts särskilt länge och det finns utrymme för utveckling och förbättring av metoderna som sådana, men det huvudsakliga resultatet har hittills varit positivt. Det man kanske bör se över och som man redan funderar kring är hur man ska kunna vidareutveckla metoden för att passa individers olika behov då dessa varierar ganska stort inom projektet (och i samhället). Inför ett kommande implementeringsarbete bör man även arbeta för att kompetensen från projektets personal, i det här fallet pedagoger och arbetsmarknadscoacher, tas tillvara så att man kan börja använda metoden direkt i den ordinarie verksamheten. Då metoden är relativt ny i projektet har man inte hunnit utvärdera arbetet och dess effekter på längre sikt, vilket gör det extra viktigt att behålla personlig kunskap för att få en smidig övergång till ordinarie verksamhet där man kan fortsätta förbättrings och utvecklingsarbetet utifrån nuläget och inte börja om från början. Vidare berättas att man deltagit vid SKLevenemang där stort intresse visats för Isakprojektets metoder från andra kommuner. Det är viktigt att det finns rutiner och planer för hur spridning av projektresultat och metoder ska ske för att kunna påverka långsiktigt och kunna förändra strukturer och arbetssätt. I Eskilstuna kommun finns intresse för att implementera projektets metoder i ordinarie verksamhet och vid Arbetsmarknads och familjenämndens sammanträde den 22/4 lades 2

3 följande fram: Projekt ISAK föreslås övergå till ordinarie verksamhet inom Jobbcentrum med hjälp av att två årsarbetare praktiksamordnare flyttas från område Vuxenutbildningens verksamhet Heltidsmodellen till område Arbete och försörjnings enhet Jobbcentrum. Till detta kommer ett nytt beslut från samordningsförbundet RAR den 28/4 där man tar ställning till de ansökningar som gjorts om stöd till implementering från kommunerna. Här har Eskilstuna sökt för två tjänster som under sex månader skall vara aktiva i implementeringsprocessen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dialogmodellen, tillsammans med projektets övriga arbetsmetoder, varit en avgörande faktor för den positiva uppmärksamhet Isak fått såväl internt (inom deltagande kommuner) som externt. /European Minds Bilaga: Exempel på dialog; Mitt mål i livet 3

4 Mitt mål i livet Öresundsbron går mellan Sverige och Danmark Dialog 1 4

5 Hemma hos Halima Hemma hos Halima är hennes vänner samlade. Det är sex personer där. Halima och hennes man Ahmed är från Somalia. Vännerna är från jordens alla hörn. De flesta känner inte varandra utan träffas för första gången. Halima: Välkomna hem till oss! Jag hoppas att ni ska känna er som hemma! Vi har dukat upp en buffé med svensk och somalisk mat. Ahmed och jag hoppas att det ska smaka! Vännerna är från jordens alla hörn Ahmed: Ni får presentera er för varandra. De flesta har inte träffats förut men det är alltid trevligt att lära känna nya människor. Alla presenterar sig och börjar ta för sig av den goda maten. 2

6 Evas och Alis samtal Eva är svensk och Halimas väninna. Hon och hennes man Niklas är bjudna på festen. Eva pratar med Ali från Irak som har gått på SFI samtidigt som Ahmed. Alis fru Noor är inte med på festen. Hon har rest till Jordanien för att träffa sin mamma. Genitiv Genitiv talar om vem eller vilka som har eller äger något. Eva har en man Kvinnan har en man Niklas har en fru Mannen har en fru Evas man Kvinnans man Niklas fru Mannens fru Eva: Jag är arbetslös och jag vet inte hur jag ska kunna få jobb. Tidigare har jag jobbat som köksbiträde på Slottskolan. Jag känner mig osäker och okunnig. Det blir svårt för mig att få nytt jobb. Det finns nästan inga jobb och jag vågar inte söka andra jobb än i kök eller kanske på restaurang. Possessiva pronomen Possessiva pronomen talar om vem/vilka/vad som äger eller har något. Titta hur de böjs! Jag min mitt mina Du din ditt dina Han hans hans hans Hon hennes hennes hennes Den/det dess dess dess Vi vår vår våra Ni er ert era De deras deras deras Ali: Du kan inte tänka att du inte kan och att ingen vill ha dig. Du är så negativ! Tänk att du är säker och kunnig. Du måste vara positiv! 3

7 Eva: Men jag kan ju ingenting. Det blir aldrig så bra som jag vill när jag gör något. Jag blir aldrig nöjd med någonting. Alla andra är så duktiga och bra. Det är bara jag som misslyckas hela tiden. Ali: Men Eva, du har alldeles för låg självkänsla. Man måste inte alltid vara duktigast och bäst och lyckas helt med allting. Man duger som man är! Om någon annan misslyckas med något, vad tänker du då? Att den är misslyckad och dålig? Carl Larsson: Julaftonen 1904 Eva: Nej det är klart att alla kan misslyckas. Det är väl mänskligt. Jag förstår att andra kan ha en dålig dag eller att de inte lyckades till hundra procent. Det kan jag förlåta. Ali: Det ser du! Andra människor tänker precis som du. De förstår om du gör någon tabbe ibland. 4

8 Eva: Ja, det har du rätt i! Ali: Du måste tänka att du är värdefull och att det är okej att göra misstag. Du tar ansvar för ditt liv och du duger som du är. Man är sin egen lyckas smed Huong från Vietnam har en Restaurang mitt i centrum. Han öppnade sin restaurang för tre år sedan. Pentti har nyss öppnat en firma. Han importerar matvaror från sitt hemland, Finland. Huong: Hej Pentti! Jag hörde att du har öppnat eget. Reflexiva possessiva pronomen Jag min mitt mina Du din ditt dina Han sin sitt sina Hon sin sitt sina Den/t sin sitt sina Man sin sitt sina Vi vår vårt våra Ni er ert era De sin sitt sina Pentti: Ja, det har jag. Jag blev arbetslös och då satte jag igång med 5

9 firman som jag har tänkt på länge. Jag gjorde äntligen slag i saken. Var och en är sin egen lyckas smed. Huong: Ja, det gjorde du rätt i! Man är sin egen lyckas smed. Pentti: Ja, visst är det så! Det är ju ingen som kommer och knackar på dörren för att erbjuda jobb. Hur går det med din restaurang? Hur många gäster har du varje dag? Smederna är symbol för Eskilstuna Huong: Vi har cirka 150 lunchgäster och kanske 5060 gäster på kvällarna, beroende på vilken veckodag det är. Pentti: Hur mycket tar du för lunchen? Huong: 75 kronor inklusive smör, bröd och dryck och kaffe. 6

10 Pentti: Hur länge har du öppet på kvällarna? Huong: Vi stänger vid tiotiden. De första två åren hade vi öppet så länge som gästerna ville stanna kvar, ibland ända till två på natten. Sen förstod jag att jag ställde för stora krav på mig själv. Jag ville ge bra service till gästerna, servera den bästa maten i stan, vara en bra chef och ha öppet så länge gästerna ville. Till slut förstod jag att jag måste minska på kraven. Carl Larsson: Frukost under stora björken, 1896 Jag minskade öppettiderna och har mindre rätter på menyn. Men jag lägger mig vinn om att vara en bra chef. 7

11 Pentti: Du ställde för stora krav på dig själv! Det är något som jag också borde tänka på. Mitt mål i livet Albert från Kongo och Teodora från Syrien känner Halima sedan flera år tillbaka. De deltog alla tre i en kurs där man fick hjälp att söka jobb. Teodora och Albert talar om att jobba och om framtiden. Teodora: Hej Albert. Vad trevligt att se dig! Vad gör du nu förtiden? Albert: Jag jobbar som busschaufför. 8

12 Teodora: Jag kommer ihåg att du pratade om att du ville bli busschaufför första gången vi träffades. Albert: Ja, det var mitt mål från första dagen i Sverige. Det var viktigt för mig att sätta upp mål när jag kom till Sverige. Teodora: Jag har inte varit lika klok som du. Jag vet fortfarande inte vad jag vill arbeta med här i Sverige. Jag vet inte vad jag kan klara av. Ordföljd påstående Jag äter mat klockan 12. Jag äter inte mat klockan 12. Klockan 12 äter jag mat. Klockan 12 äter jag inte mat. Mat äter jag klockan 12. Mat äter jag inte klockan 12. Albert: Jag tror att man kan klara av allt som man vill klara av. Du måste bestämma dig för vad du vill jobba med. Sedan tar du ett steg i taget tills du har nått ditt mål, som är jobbet. 9

13 Albert: Du måste ta reda på vilken utbildning du behöver ha. Hur ska du komma in på utbildningen och hur ska du klara ekonomin när du utbildar dig? Det är inte svårare än så! Teodora: Jag kan tänka mig att jobba med städning. Albert: Kan inte ditt mål vara att bli lokalvårdare? Teodora: Ja. Mitt mål i livet är att jobba som lokalvårdare! 10

14 Tack och adjö! När det börjar närma sig midnatt är det dags att bryta upp. Ali passar på att tacka värdparet för maten. Ali: På allas vägnar vill jag tacka värdarna för den goda maten och det trevliga sällskapet. 11