Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012

Transkript

1 Lokal arbetsplan för Sunnerbogymnasiet 2012 Syftet med denna arbetsplan är att kvalitetssäkra skolan genom att en plan för verksamhetsutveckling, uppföljning och utvärdering upprättas. Arbetsplanen utgår från Läroplan för gymnasieskolan 2011, gällande lagstiftning på skolområdet, uppföljningar och utvärderingar Barn och utbildningsnämndens delmål och indikatorer Delmålen och indikatorerna utgör tillsammans med de nationella målen grunden för förvaltningens respektive enheternas verksamhet.. Prioriterade delmål för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter I Ljungby kommun ger vi våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar i livet Indikatorer: Andelen invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och Högskola Ljungby kommun ska vara en föregångskommun i näringslivsfrågor 1. Ljungby kommun arbetar för en fördjupad samverkan mellan kommun, skola (från grundskola till universitet) och näringsliv Indikatorer: Andelen elever på yrkesinriktade program ett år efter avslutade studier har ett arbete eller har gått vidare till fortsatta studier 1. Ljungby kommuns medarbetare har möjlighet att utvecklas i sitt arbete genom delaktighet, kompetensutveckling och inflytande Indikatorer: A. Andelen medarbetare som har en aktuell utvecklingsplan B. Andelen medarbetare som ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom att regelbundet delta i arbetsplatsträffar

2 Prioriterade utvecklingsområden i 2012 års arbetsplan för Sunnerbogymnasiet: Måluppfyllelse mätt som godkända betyg Fördjupad bedömningskompetens Kommunikation, delaktighet och inflytande 2. Verksamhetens förutsättningar Organisation och ledning Skolans ledning består av en ledningsgrupp om 4,5 rektorstjänster och en administrativ chef. Varje rektor ansvarar fullt ut för sina respektive program, elever och personal. Rektor har också ansvar för programmens ekonomi, elevhälsoarbete och pedagogiska utveckling. Samordnande rektor är Jimmie Nilsson Fördelningen av program/arbetslag och rektorer/administrativ chef: Jimmie Nilsson Särskolan, elevhälsan, Cecilia Eklund NA,VO,HV,BF, SA, specialpedagoger Andreas Söderqvist HA,ES,MP, EK, IM Carin Engström-Olovsson VUX/SFI Elisabeth Roos Jonsson EE,IN,BA,FT,TE, Joakim Hörnell Personal från administration och cafeteria, lokalvård, vaktmästeri. Samtliga program har utsedda programföreträdare som har ett pedagogiskt och delvis administrativt ansvar för programmens verksamhet. Samtliga ämnen har likaledes ansvariga ämnesföreträdare med ansvar för den pedagogiska utvecklingen av ämnet. Program och ämnesföreträdarna har ekonomiskt ansvar för driftsbudgeten inom sina program och/eller ämnen. Representanter från ledningsgruppen träffar regelbundet programföreståndarna och ämnesansvariga var tredje vecka då aktuella frågor tas upp från personalen och från ledningen. Där diskuteras också långsiktig planering och utvecklings- och verksamhetsfrågor. Varje rektor deltar även i möten med programmen, ämnesgrupper och elevhälsa. I programarbetslagen ingår både karaktärsämnes- och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Programarbetslagen har möte en gång i veckan och leds av en programföreståndare. Lärarpersonalen träffas dessutom i ämnesgrupper, dessa leds av en ämnesansvarig. En gång i månaden träffas all personal för personalinformation. Det ger en plattform för övergripande information om ekonomi, verksamhet, organisation mm. Eleverna har ett elevråd som träffas en gång i veckan. Elevrådet sammankallar till elevfullmäktige en gång per månad. Varje klass har två klassrepresentanter som är med i elevfullmäktige. Varje år genomförs en arbetsmiljöutbildning för årskurs 2. Två elevskyddsombud utses varje år. Ledningsgruppen träffar de olika fackförbunden en gång i månaden för så kallat samverkansmöte. Arbetet bedrivs i enlighet med FAS 05.

3 Organisation för elever i behov av särskilt stöd Samtliga elever i årskurs 1 testas i läsning, skrivning och matematik för att tidigt fånga upp de elever som har behov av extra stöd. Vi har även en överlämningskonferens mellan grundskolan och gymnasieskolan där information om elever lämnas över till gymnasieskolans rektorer och specialpedagoger. När det finns en risk för att eleven inte kommer att nå målen för kursen ska detta omgående anmälas till rektor. Rektor startar en utredning och fattar på grundval av utredningen beslut om upprättande av åtgärdsprogram. För läsåret planeras ett specialpedagogiskt resurscentrum. 3.1 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Utgångspunkten för skolans kvalitetsarbete är att arbeta för en uppfyllelse av de mål och riktlinjer som angetts för utbildningen. Skollagen, läroplanen, gymnasieförordningen, program- och kursplaner, Skolverkets allmänna råd samt kommunens mål är tillsammans styrande för verksamheten. För varje verksamhetsår upprättas en arbetsplan där mål och åtaganden för det aktuella verksamhetsåret beskrivs. För varje utpekat mål anges också vilken åtgärd som krävs för måluppfyllelse samt hur, när och av vem åtgärden ska följas upp och utvärderas. Under verksamhetsåret bedrivs ett kontinuerligt utvecklings- och uppföljningsarbete enligt en angiven plan. (se nedan) Augusti Planering av nya läsåret med utgångspunkt från resultatuppföljning samt den lokala arbetsplanen i arbetslagen och i ledningsgruppen. Diagnostiska prov i svenska, engelska, matematik årskurs 1 Introduktion nyanställda Ekonomisk halvtidsuppföljning av utfall i relation till planerad kostnad i budget. September Uppföljning av diagnostiska prov. Analys av stödbehov. Ev, anpassning av organisation utifrån analys av stödbehov. Utvärdering av tjänstefördelning och lagd organisation. Medarbetarenkät Mentorskonferens årskurs 1

4 Oktober Klasskonferens årskurs 1 Mentorskonferens årskurs 3 Sammanställning studieresultat, studiesituation och kunskapsutveckling efter genomgång i klasskonferens/mentorskonferens Medarbetarsamtal med utgångspunkt från den enskilde pedagogens resultat. Målsättning och prioriteringar kommande arbetsår. Utvecklingssamtal elever November Medarbetarsamtal med utgångspunkt från den enskilde pedagogens resultat. Målsättning och prioriteringar kommande arbetsår. Återkoppling till grundskolorna angående överlämnade elever. December Arbete med kvalitetsredovisning påbörjas. Plan för det systematiska kvalitetsarbetet Januari Fastställande av kvalitetsredovisning. Planering av organisation och tjänstefördelning för kommande läsår utifrån kvalitetsredovisning, budgetram samt resultatuppföljning och analys från juni och augusti föregående år. (Se juni och augusti) Specialpedagoger konsulteras vid planering av organisation för att säkerställa beaktande av det specialpedagogiska perspektivet. Ekonomisk uppföljning Februari Ekonomisk uppföljning. Mentorskonferens årskurs 3 Mars Mentorskonferenser årskurs 1 och 2. Sammanställning studieresultat, studiesituation och kunskapsutveckling efter genomgång i klasskonferens/mentorskonferens Utvecklingssamtal elever Lönesamtal med utgångspunkt från medarbetarsamtal och den enskilde pedagogens resultat. Ekonomisk uppföljning April Nationella prov. Sammanställning av resultat. Utvärdering och analys av undervisande lärare och i arbetslag. Analys lämnas till elevansvarig rektor. Rektor gör klassrumsbesök med efterföljande återkoppling Ekonomisk uppföljning

5 Maj Nationella prov. Sammanställning av resultat. Utvärdering och analys av undervisande lärare och i arbetslag. Analys lämnas till elevansvarig rektor. Kursutvärderingar Överlämning från grundskolan Utvärdering av skolans arbete för att motverka och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling samt arbetet för att främja likabehandling. Revidering av årlig plan mot kränkande behandling. Kurators samtal med elevskyddsombud. Ekonomisk uppföljning Juni Resultatuppföljning och utvärdering av läsåret på lärar-, ämnes- och programnivå. Analys av betyg i relation till nationella prov, analys av betygsutfall per undervisningsgrupp och per program. Varje lärare gör en analys av betygsutfall (och relation betyg och resultat på nationella provet i förekommande fall) i de egna undervisningsgrupperna utifrån analysmall. Programarbetslaget gör på motsvarande sätt en analys av betygsutfall på programmet som helhet. För avgångsklasserna görs också en analys av utfallet när det gäller högskolebehörighet. Arbetslagskonsultationer: Rektor träffar respektive arbetslag för diskussion och analys av elevernas resultat, vilka insatser som genomförts och vad som behöver prioriteras framöver. På grundval av genomförd analys förs ett samtal om vad som genererar framgångsrik undervisning samt om sambanden mellan insats och resultat. Gemensam analys i ledningsgruppen utifrån genomförda arbetslagskonsultationer och resultatuppföljning. Samtal om utvecklingsområden och plan för ökad måluppfyllelse. Underlag för justering av organisation kommande läsår samt arbetsplan, organisation och budget kommande arbetsår. Justering av organisation utifrån av resultatuppföljning och analys (se ovan) Strategidagar ledningsgruppen. Mål och visionsarbete, fördjupade samtal om lärprocesser och skapande av lärandekultur, reflektion kring rektorsrollen och samarbetet i ledningsgruppen etc. Fastställande av arbetsplanen. Vid årets slut redovisas årets verksamhet i skolans kvalitetsredovisning. Här görs en kartläggning av resultat/utfall samt pågående och genomförda förbättringsåtgärder, en analys av orsakssamband mellan resultat/utfall och åtgärder samt en beskrivning och prioritering av åtgärder som ska öka måluppfyllelsen under kommande verksamhetsår. De utpekade förbättringsområden och åtgärder för ökad måluppfyllelse som anges i kvalitetsredovisningen blir utgångspunkt för arbetsplanen för kommande verksamhetsår.

6 3.2 Arbetssätt och utvärderingsinstrument Observationer: Observationer utförs kontinuerligt och i många olika sammanhang. Det genomförs exempelvis i klassrummen, skolans cafeteria och i övriga gemensamma lokaler. Samtal: Följande typer av samtal har använts som underlag för resultatinsamlingen: rektors utvecklingssamtal med personalen, lärares utvecklingssamtal med eleverna, samtal som förs på personalkonferenser, klasskonferenser, samtal på föräldramöten samt i klassråd och elevråd. Enkäter: Enkäter används för att kartlägga trivsel, grad av inflytande etc. Statistisk uppföljning Används för att beskriva betygsresultat, resultat av stödinsatser, korrelation kursbetyg och resultat på nationellt prov. 3.3 Beskrivning av hur arbetsplanen arbetats fram. Arbetsplanen har varit ute på remiss hos samtliga programarbetslag, elevhälsa, övrig personal samt elevrådet. 4. Vision och verksamhetsidé Sunnerbogymnasiet (med Sunnerbogymnasiet menas hädanefter såväl ungdomsgymnasiet, som den kommunala vuxenutbildningen) ska ge möjligheter till studier av god kvalitet i en trygg miljö utifrån individens förutsättningar och våra gemensamma resurser. Sunnerbogymnasiets ledord Kunskap, respekt, framtidstro

7 5 Skolans inre arbete 5.1 Kunskaper Under läsåret ska vi särskilt arbeta för: Att alla elever tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg. Att undervisningens uppläggning, innehåll, arbetsformer och bedömningssituationer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Att alla elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Att elever som är i behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds och ges stöd. Fördjupade diskussioner om vår skolas kunskapssyn, lärande, arbetsformer och bedömning. Tid: På APT:er och verksamhetsträffar. Studiedagar På ämneskonferenser vid minst 4 tillfällen. Pedagogiska caféer Ansvar: Skolledning I skolans kompetensutvecklingsplaner skall åtgärder som berör kunskapssyn, kunskapsutveckling och bedömning prioriteras framför annan fortbildning. Tid: När kompetensutvecklingsplaner upprättas. Ansvar: Skolledningen. Samtliga elever i årskurs 1 testas i svenska, engelska och matematik vid terminsstarten för att tidigt fånga upp elever med svårigheter. Elever som inte når godkänt resultat på det diagnostiska provet erbjuds stöd. Tid: Vid terminsstarten. Ansvar: Ämnesansvarig sammanställer resultat och rapporterar till skolledning. Skolledning ansvarar för att stödinsatser kommer till stånd. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå godkänt betyg i en kurs.

8 5.2 Normer och värden Under läsåret ska vi särskilt arbeta för: Att alla elever ska visa aktning för varje människas egenvärde. Att alla elever ska respektera och främja likabehandlingen av varje annan individ oberoende av etnisk tillhörighet, social bakgrund, tro, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla elever ska omfatta grundläggande demokratiska värderingar samt agera i enlighet med dessa. Att elever ska fördjupa sin förståelse och acceptans för människors olikheter samt stärka sin solidaritet med utsatta grupper. Detta år lägger vi särskilt fokus vid respekten för och likabehandlingen av individer med annat etniskt ursprung. Kollegialt lärande på verksamhetsträffar om: Värdegrunden med särskilt fokus på demokratiuppdraget. Förtroendefulla relationer. Mentorskapet. Tid: Vt 2012 Ansvar: Skolledning Skolans hemsida används för att uppmärksamma skolans plan mot kränkande behandling. Länkar till berörda myndigheter publiceras. Ansvar: Webansvarig. Tid: Kontinuerligt under verksamhetsåret Lika - Olika Särskilt fokus på värdegrundsfrågor v. 12. Varje ämne ansvarar för att särskilt uppmärksamma värdegrundsfrågorna denna vecka. Tid: v. 12 Ansvar: Ämnesansvarig

9 5.3 Elevernas ansvar och inflytande Under läsåret ska vi särskilt arbeta för: Alla elever ska arbeta i demokratiska former där de blir delaktiga i beslut som rör både det egna studiearbetet och andra frågor av vikt i skolans vardag. Eleverna ska ha ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Samverkan med elever ska ske på alla nivåer. Varje elev ska agera i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar. Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Vikten av elevinflytande tas upp i medarbetarsamtalen. Tid: i samband med medarbetarsamtalen. Ansvar: Rektor Varje klass ska hålla ett dokumenterat klassråd minst två gånger per termin. Protokoll inlämnas till respektive rektor. Tid: 2 gånger per termin Ansvar: Mentor Mentorstiden i årskurs 1 används för att ge eleverna studietekniska strategier och kunskap om vikten av planering. Tid: I samband med mentorstiden Ansvar: mentor Introduktionsperiod i årskurs 1 ägnas åt studieteknik, planeringshjälp och information om det omfattande egna ansvar som gymnasiestudier innebär. Tid: I samband med terminsstarten hösten Ansvar: Skolledningen gör en plan för mottagande i årskurs 1. I varje ämnesgrupp formuleras en plan för hur elevernas inflytande över undervisningen kan stärkas. Planen inlämnas till respektive rektor. Tid: Före höstlovet Ansvar: ämnesansvarig Kursutvärderingar genomförs i alla kurser vid kursens slut. Utvärderingarna för två av elevernas kurser inlämnas till rektor. Tid: Vid varje kursslut Ansvar: Undervisande lärare

10 5.4 Bedömning och betyg Under läsåret ska vi särskilt arbeta för: Att alla elever tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Att alla elever kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Alla elever ges en likvärdig och rättvis bedömning. Diskussioner i ämnesgruppen kring bedömning: Utarbeta bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravens progressionsuttryck, utveckla arbetsformer för självbedömning och kamratbedömning, samtala kring hur formativ bedömning kan integreras i undervisningen för att främja elevernas kunskapsutveckling samt resonera om åtgärder för att öka bedömningens reliabilitet. Tid: På ämnesträffar kontinuerligt under året. Ansvar: Ämnesansvarig. Ta initiativ till skapande av nätverk med lärare från andra gymnasieskolor i syfte att etablera ett forum för diskussioner kring bedömning. Tid: Under höstterminen Ansvar: Skolledning Ta initiativ till fördjupade diskussioner om vår skolas kunskapssyn, lärande, arbetsformer och bedömning. Tid: På verksamhetsträffar, studiedagar och ämneskonferenser Tid: under läsåret Ansvar: skolledning. I skolans kompetensutvecklingsplaner skall åtgärder som berör kunskapssyn, kunskapsutveckling och bedömning prioriteras framför annan fortbildning. Tid: När kompetensutvecklingsplaner upprättas. Ansvar: Skolledningen