Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna"

Transkript

1 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna - Vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten FoU-rapport 2006:4

2 FoU-rapporter Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark) 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för? 5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 statistik från Riksidrottsförbundet Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson) 4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Doping- och antidopingforskning 2. Kvinnor och män inom idrotten Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 4. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic) ISBN Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 ISBN Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 ISBN Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) ISBN Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst eller tel STOCKHOLM MARS

3 Abstract The Swedish Sport Confederation has the responsibility for the national sports upper secondary schools, concerning which sports that will participate in this system, the economy and quality aspects of the programs. A special quality program is being used to insure that these programs develop systematically and in a long-term purpose. Within this quality program a Webb based questionnaire form has been used in order to find out more about how the students experience going to a sports school and what they value about it. The empirical material in the study is based on the replies of the questionnaire forms that were carried through between the years of 2002 and More than 1000 students have replied each year. The purpose of the study is to inquire and identify the values that dominate in the activity of the national sports upper secondary schools. Furthermore, the purpose is to find out what girls and boys value from the three foundational aspects - elite sports, studies and social responsibility. Finally, the purpose is to find out to what extent the schools carry out these values in reality in the eyes of the students. The theoretical approach is a cultural-sociological gender perspective. The cultural-sociological perspective is based on the French sociologist Pierre Bourdieu s key concept; habitus, capital and field. From these concepts there will be an attempt to analyse and to make perceptible what within the activity of the sports schools that assigns value and how this will find expression among the students. The analysis is made from a constructive perspective. In connection with gender this means that femininity and masculinity are not something obvious but something that is produced and re-produced in different social contexts. The results make the logic of competition perceptible which is purposeful within the sports schools and there is an obvious hierarchy among the values of the students. The hierarchy of the values is based on what assigns value within elite sports. The higher something is valued, the more girls and boys agree with each other. This indicates that the students, irrespective of gender, embody the elements that are being valued within the field of elite sports. Down the hierarchy of the values the differences in how girls and boys answer increases even if the logic of competition always is superior the logic of gender in the answers that come up. The differences could be seen as expressions of girls being subordinate and some parts of the questionnaire form also make this subordinating perceptible already in some of the interrogative sentences. The national sports of upper secondary schools, as the elite sport in general, could be seen as a field that re-produces gender because femininity and masculinity are kept apart and because the differences are given prominence. Furthermore, some of the results of this study show that the girls, more often than the boys, have to balance between the values that generally are desirable from a gender point of view and the values of elite sport that is expressed at the sport schools. These problems are frequent in most studies of gender and sport and should be taken seriously if the intentions to aim at equivalent conditions for girls and boys are going to be reality. The values of the elite sports field and the sports of upper secondary schools are generally seen as desirable from a masculine point of view. So instead of talking about adjusting the condition of sport for the girls all the time, we should concentrate of the problems that come with the gender order and aim at the values that create the problems of subordination.

4 Innehållsförteckning Tabeller och figurer 3 Förord 7 1. Inledning 8 2. Riksidrottsgymnasierna Historik RF: s kvalitetsarbete med RIG Jämställd idrott RF: s arbete för jämställd idrott Jämställd idrott på RIG Tidigare forskning om idrott och genus Ett kultursociologiskt genusperspektiv Genus Bourdieus nyckelbegrepp En integrering av två perspektiv Syfte och frågeställningar Metod Fokusgrupperna - urval, genomförande och frågeområden Enkäten urval, genomförande och struktur Studiens tillvägagångssätt urval, struktur och analys Resultat och analys Elevernas svar utifrån ett helhetsperspektiv 36 Sammanfattning av resultatdel Redovisning och analys av de sju högsta värderade frågeområdena 38 Sammanfattning resultatdel Redovisning och jämförelse mellan resultaten åk 1 och åk 3 52 Sammanfattning av resultatdel Diskussion Idrott Skola Social miljö Sammanfattande kommentar Fortsatt forskning Referenser Bilagor 78 2

5 Tabeller och figurer Tabell 1 Antal elever som besvarat enkäten respektive år i förhållande till antalet elever enligt redovisade elevlistor. Tabell 2 Exempel på två behovsområden ur barometern våren 2004 Resultatdel 1 Tabell 3 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från enkäten 2002, 2003 respektive Tabell 4 Ex. från mätningen våren 2004 rangordnat efter de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) som helhet. Resultatdel 2 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Området Träningen ska hålla hög kvalitet exempel från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 16 problempåståenden. Exempel från undersökningen våren Könsmärkta frågor under området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påstående Det könsmärkta påståendet Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer. Resultat från 2002, 2003 och Könsmärkta frågor under området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet Jag saknar fler tjejanpassade träningar. Påståendet Jag saknar en kvinnlig tränare. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet. Påståendet Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra att det känns betungande. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet. Området Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen. Resultat från barometern vid samtliga tre undersökningstillfällen. 3

6 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Exempel från undersökningen våren Området Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 6 problempåståenden. Området Jag ska känna förtroende för tränaren/na samt Tränaren/na ska ha hög social kompetens. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Jag ska känna förtroende för tränaren/na. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de tre problempåståenden. Exempel från undersökningen våren Området Tränaren/na ska ha hög social kompetens. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden. Området Maten jag äter ska vara god och näringsrik. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Maten ska vara god och näringsrik. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Avskildhet och privatliv. Andelen elever som instämmer helt eller delvis i de fyra problempåståendena. 4

7 Resultatdel 3 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från eleverna i årskurs 1 våren 2002 och samma elevgrupp i årskurs 3 våren Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt barometern för elever i årskurs 1 våren Medelvärdet för området Utbildningen/Schemat ska anpassas till att jag går på ett RIG våren Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt eleverna i årskurs 3 våren Området Träningen ska hålla hög kvalitet exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 30 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens kvalitet avseende organisation, variation, inflytande, kommunicerande av syfte och mål samt att träningen är rolig. Tabell 31 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring gemensamma träningsläger samt möjligheten att åka på tävlingar på andra orter. Tabell 32 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring fler gemensamma läger för killar och tjejer, tjejanpassade träningar samt behovet av kvinnlig tränare. Tabell 33 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendet kring att höga krav kan kännas betungande. Tabell 34 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningsmängd och träning vid sjukdom. Tabell 35 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens kvalitet avseende träningsutrustning och tränarresurser. Tabell 36 Området Tränaren/na ska ha hög kompetens exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 37 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas kompetens. 5

8 Tabell 38 Områdena Jag ska känna förtroende för tränaren/na samt Tränaren/na ska ha hög social kompetens exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 39 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring förtroendet för tränaren/na. Tabell 40 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas sociala kompetens. Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tabell 46 Tabell 47 Tabell 48 Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Maten jag äter ska vara god och näringsrik. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Maten ska vara god och näringsrik. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de åtta problempåståenden. Området Det ska finnas möjlighet till avskildhet och privatliv. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Avskildhet och privatliv. Andelen elever i procent årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de åtta problempåståenden. 6

9 Förord Föreliggande rapport är ett forskningsprojekt finansierat av Riksidrottsförbundet (RF). Den har även lagts fram som en C/D-uppsats i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm med docent Håkan Larsson som handledare och professor Lars-Magnus Engström som examinator. Jag som skrivit heter Maja Uebel och arbetar sedan 1996 på RF med ansvar för Riksidrottsgymnasieverksamheten (RIG-verksamheten) inom ramen för det myndighetsuppdrag RF har tilldelats av regeringen. RIG-verksamheten omfattas av 36 specialidrottsförbund (SF) som tillsammans har 61 RIG. Dessa finns fördelade över landet i 50 olika kommuner från Malmö i söder till Gällivare i norr. Som ansvarig för denna riksomfattande verksamhet har jag stor inblick i den vardag som ca 1400 elever årligen är verksamma inom. Den dagliga kontakten med olika SF, tränare och skolledare har under åren givit mig stor erfarenhet och en bred kompetens både avseende den idrottsliga och den skolmässiga delen av RIG-verksamheten. Under årens lopp har jag bl.a. annat hunnit att besöka nästan RIG. Samtliga besök har inneburit möten med både elever, tränare och skolpersonal i deras egen vardag. Denna mångåriga erfarenhet har säkert i viss mån påverkat innehållet i denna rapport/uppsats genom att förförståelse och upplevelser färgar in sig både medvetet och omedvetet i resonemanget vid analysen av de resultat som bearbetats. Jag hoppas dock att detta övervägande ska vara till en fördel för att på bästa sätt skildra denna verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Under arbetet med denna rapport/uppsats är det flera som hjälpt till och stöttat mig på olika sätt och som jag vill rikta ett stort och innerligt tack till. Först och främst vill jag tacka min handledare docent Håkan Larsson. Du har verkligen på ett ödmjukt och prestigelöst sätt guidat mig genom detta arbete och tålmodigt besvarat de frågor jag haft. Du har också varit generös och delat med dig av din stora kunskap och erfarenhet. Ett stort tack vill jag också rikta till min arbetsgivare Riksidrottsförbundet och min dåvarande chef Marianne Söderberg som ordnade bra förutsättningar för mig att skriva denna uppsats i samband med den FoU-rapport som också innefattas i detta arbete. Tack också till Camilla Hagman, min nuvarande chef, som såg till att jag fick möjlighet att avsätta nödvändig tid i somras för att slutföra detta arbete. Ett varmt tack till er, mina underbara föräldrar Margareta och Thore, för att jag under sommaren 2005 hade möjlighet att flytta hem några veckor för att med helpension och all annan tänkbar service få möjlighet att fokusera på skrivandet. Tack också till dig, Susanne Wolmesjö, som trots din egen arbetsbörda tog dig tid att hjälpa mig med den språkliga delen i mitt abstract. Tills sist tack till arbetskamrater och vänner som visat sitt intresse och frågat hur det går. Det har hjälpt till att hålla energin uppe. Lidingö i december 2005 Maja Uebel 7

10 1. Inledning Elitidrottens betydelse i Sverige är stor hos både allmänhet och massmedia, ett intresse som i ett historiskt perspektiv blivit allt större, särskilt under 1900-talet. Fokuseringen på den enskilde idrottaren och ökade prestationskrav har skapat en accelererande utveckling inom all idrottslig verksamhet i jakten på nya rekord och ökade prestationer. 1 Kraven på den enskilde idrottaren har inneburit att behovet av ett stödsystem runt den satsande idrottaren ökat i betydelse exempelvis gällande anpassningar av studier på både gymnasial och postgymnasial nivå. Dagens stödsystem i Sverige riktar sig i huvudsak mot den gymnasiala sidan och här finns också sedan 1990-talets mitt ett statligt stöd för den idrottsgymnasieverksamhet som är riksrekryterande. Riksidrottsgymnasierna (RIG) har funnits i över 30 år för ungdomar som vill kombinera sin elitidrottssatsning med studier på gymnasienivå. De senaste 10 åren har Riksidrottsförbundet (RF) haft regeringens uppdrag att ansvara för RIG-verksamheten, vilket bl.a. inneburit att RF ger förslag till Skolverket på vilka idrotter som ska få ha RIG-verksamhet och hur många platser respektive idrott ska ha. Utifrån intentionerna i Idrottens jämställdhetsplan, där flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att utöva sin idrott, har RF beslutat att fördelningen av antalet plaster ska var jämn mellan flickor och pojkar. RF: s jämställdhetsarbete med RIG har hittills utgjorts av en kvantitativ ansats där antalet erhållna plaster för respektive idrott fördelats mellan könen utifrån principen att varje idrott ska kunna rekrytera nya idrottare till sin landslagsverksamhet. Staten har klara direktiv och krav beträffande jämställdhetsarbetet för medelsfördelning till idrotten och i idrottens nya jämställdhetsplan 2005 uttrycks både kvantitativa och kvalitativa målsättningar för idrottens verksamhet. 2 RF disponerar statliga medel för RIG-verksamheten och det är både RF: s angelägenhet och skyldighet att jämställdhetsfrågan blir belyst även utifrån ett mer kvalitativt perspektiv. I föreliggande studie är syftet att undersöka hur jämställdheten på RIG kommer till uttryck genom att bringa verksamheten i ett annat ljus än vad som tidigare gjorts. Företrädesvis är ambitionen att ge en ökad förståelse för hur genus skapas och vidmakthålls inom idrotten samt hur jämställdhetens olika aspekter kan förstås. Detta görs genom att undersöka vilka värden som dominerar i RIG-verksamheten och vad flickor och pojkar värdesätter när det gäller de tre grundstenarna som utgör basen i verksamheten idrott skola - social miljö. Utgångspunkten är det som tillerkänns ett högt värde bland eleverna och i vilken mån RIG-verksamheten uppfyller dessa värden för både flickor och pojkar. Avsikten är dessutom att belysa om de värden som dominerar på RIG ger upphov till meningsskiljaktigheter mellan flickor och pojkar beträffande vad som värderas högt respektive lågt. I följande bakgrund skapas en teoretisk referensram vars syfte är att bidra till förståelsen för ett genusteoretiskt perspektiv och som kan vara till hjälp vid tolkningen av resultaten. För att förstå hur människor fungerar och agerar i olika sociala sammanhang och varför vissa värden blir överordnade andra används den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp och teorier, vilket innebär att studien även belyses utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Det är första gången under RIG-verksamhetens drygt 30-åriga liv som en studie har uttalade kultursociologiska och genusteoretiska utgångspunkter för att beskriva och problematisera de normer och värden som dominerar inom RIG-verksamheten. Det finns all anledning att tro att denna studie kan vara till nytta för att medvetandegöra och tydliggöra vad flickor och pojkar värdesätter vid formandet av framtida idrottsgymnasiemodeller och för att de kvalitativa ambitionerna med idrottens nya jämställdhetsplan ska synliggöras. 1 Stråhlman, O. (1997): Elitidrott, karriär och avslutning, s. 1 2 Riksidrottsförbundet (2005): Idrottens jämställdhetsplan. 8

11 Uppsatsen är disponerad så att kapitel 1 Inledningen - ska ge en uppfattning om det övergripande problemområdet och syftet samt peka på några motiv till varför studien genomförts. I kapitel 2 görs en kort historisk beskrivning av RIG-verksamheten samt en presentation av RF: s kvalitetsarbete, vilket studien tar sin utgångspunkt ifrån. I kapitel 3 beskrivs RF: s jämställdhetsarbete dels generellt, dels när det gäller RIG-verksamheten. I kapitel 4 görs en presentation av tidigare forskning inom området idrott och genus. I kapitel 5 beskrivs den teoretiska referensramen ett kultursociologiskt genusperspektiv. Här beskrivs begreppen dikotomi och hierarki och hur de tillsammans med de kultursociologiska verktygen fält, habitus och kapital, bildar den teoretiska ansats som skapar de ramar utifrån vilka resultaten tolkas. I kapitel 6 beskrivs studiens syfte och frågeställningarna preciseras. I kapitel 7 presenteras studiens upplägg avseende urval, genomförande och struktur. I kapitel 8 följer resultatredovisningen, vilken är indelad i tre delar. Del 1 belyser resultaten på en helhetsnivå för att få fram vad som värdesätts generellt inom RIG-verksamheten. Del 2 går mer på djupet och analyserar de olika områden som framkommit i resultatdel 1. I den tredje och sista resultatdelen görs en jämförelse mellan elevernas svar när de går i årskurs 1 med när samma elever går i årskurs 3. I kapitel 9 följer en avslutande diskussion utifrån RIG-verksamhetens tre grundstenar idrott skola social miljö. Här tolkas resultaten och dess relevans i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna. Kapitlet avslutas med en kort kommentar kring de mest väsentliga resultaten. 9

12 2. Riksidrottsgymnasierna 2.1 Historik Från projekt till permanent verksamhet I början av 1970-talet växte begreppet idrottsgymnasium fram i Sverige. 3 Elitidrottarens sociala situation efter avslutad karriär hade då länge uppmärksammats. Den intensiva satsning i tid som krävdes för att lyckas med sin idrott innebar många gånger problem längre fram i livet då utbildningen ofta avbrutits för att möjliggöra en ordentlig elitidrottssatsning. Den statliga idrottsutredningen Idrott åt 4 uppmärksammade denna problematik och resulterade i utvecklingen av en svensk modell med elitidrott och utbildning i ett sammanhängande system. I denna s.k. Svenska modell blev flexibilitet och tid viktiga faktorer och huvudsyftet var att skapa ett helhetsperspektiv för den aktiva idrottaren där det sociala ansvaret stod i fokus. Riksidrottsgymnasieverksamheten startade 1972 som ett försöksprojekt med kommunerna Malmö och Undersåker (Järpen) på initiativ av Riksidrottsförbundet (RF). Syftet var i första hand att erbjuda lovande idrottsungdomar bättre träningsförhållanden än på hemorten och på så sätt underlätta kombinationen gymnasieutbildning - elitidrottssatsning. De första idrotterna som deltog i försöksverksamheten var badminton, basket, bordtennis, skidor, tennis och volleyboll. Stödsystemet resulterade i stora idrottsliga framgångar, enligt Eriksson mycket pga. den trygghet och harmoni som systemet bidrog till. Omgivningen tog nu ett ansvar för hela individens utveckling och brydde sig om dem som människor och inte bara som idrottsutövare. 5 Efter fem års försöksverksamhet, läsåret 1977/78, övertog Skolöverstyrelsen ansvaret och vissa studielättnader infördes. Eleverna kunde välja bort upp till fem timmar och ersätta dem med ämnet specialidrott. Verksamheten hade nu utökats till att omfatta tio idrotter fördelade på tolv orter. Läsåret 1982/83 beslutade Riksdagen att acceptera specialidrott som eget ämne för elever på idrottsgymnasierna och verksamheten permanentades inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. Under resten av 1980-talet expanderade verksamheten kraftigt för att under början av 1990-talet omfatta ca 2500 elever i 30-talet idrotter fördelade på 93 RIG i 61 kommuner. 6 När staten läsåret 1991/92 överlämnade ansvaret för gymnasieskolan till kommunerna upphörde vissa centrala regleringar som fanns kring idrottsgymnasierna att gälla. Kostnadsutvecklingen ökade samtidigt som kommunerna gavs möjlighet att profilera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan vilket innebar ett tilltagande intresse för profileringar inom idrott. Mot bakgrund av de stora förändringar den nya ansvarsfördelningen förde med sig uppdrog regeringen 1993 åt Statens skolverk, att efter samråd med Svenska Kommunförbundet och RF, göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Nyordningen och RF: s uppdrag Till följd av den proposition 7 som regeringen lade fram förändrades dimensionering och inriktning vid landets RIG. I propositionen framkom bl.a. att idrottsgymnasier med riksintag även fortsättningsvis skulle få anordnas, men med reducering av antalet RIG och elevplatser. Dessutom skulle inriktningen vara mer elitprofilerad. 8 3 Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? studie av olika idrottsgymnasieformer, s SOU 1969:29 5 Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? studie av olika idrottsgymnasieformer, s Riksidrottsförbundet (2004): Information riksidrottsgymnasier Proposition 1994/95: Uebel, M. (1998): Riksidrottsgymnasierna med sikte på framtiden, s

13 RF: s uppdrag i samband med nyordningen blev att: till Skolverket lämna förslag på kommuner, idrotter och elevplatser. ansvara för urval av sökande tillsammans med berörda specialförbund (SF). fördela avsatta medel till anordnarkommunerna. avtala med berörda anordnarkommuner. ansvara för uppföljning och utvärdering av specialidrotten utanför ordinarie skolschema. Uppdraget innebar ett större ansvar och engagemang för RIG-verksamheten än tidigare. Dimensioneringen av riksidrottsgymnasieverksamheten reducerades från ca 2500 till ca 1500 elever och antalet orter från 92 till 67. Syftet var att spetsa utbildningen och skapa en tydligare elitidrottsprofil i linje med regeringens proposition. RF: s roll som myndighet innebar, förutom dimensioneringen av RIG-verksamheten, ansvar för speciellt tillsatta medel, avtal med anordnarkommuner samt utveckling av ett system för utvärdering och förbättring av verksamheten. Det är inom ramen för detta system, sedermera kt RF: s kvalitetsarbete med RIG, som föreliggande studie inhämtat sitt empiriska material. För att ge en bild av det bakomliggande kvalitetssystemet kommer RF: s kvalitetsarbete med RIG att presenteras lite mer ingående men först beskrivs det syfte och den inriktning gällande RIG-verksamhetens som förankrats och beslutats idrottspolitiskt. RF: s syfte och inriktning med RIG-verksamheten För att säkerställa en utveckling på lång sikt och ge möjlighet till bibehållet stöd för RIGverksamheten beslutade Riksidrottsstyrelsen (RS) hösten 2003 om ett övergripande ramverk där RIG-verksamhetens syfte och inriktning tydliggjordes utifrån idrottens krav och behov. 9 RF: s syfte för RIG-verksamheten är: att samla talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och erbjuda dem möjlighet att kombinera elitidrott och studier på en eller flera platser i Sverige, då det finns ett behov utifrån en specifik idrott. På detta sätt ges talanger optimala träningsförutsättningar på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. 10 Syftet betonar satsning på talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit. Vidare framhålls att optimala träningsförutsättningar ska ges på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. RIG-verksamheten ska skapa idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende studier. RIG ska vara en integrerad del i specialidrottsförbundens (SF: s) övriga elitsatsning och verksamheten ska kännetecknas av goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. Vidare ska RIG-verksamheten ständigt utvärderas och förbättras i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete samt kännetecknas av en kultur utifrån de grundläggande värderingarna. 11 RF: s riktlinjer för RIG-verksamheten: skapar idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende skola har goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation samt elevunderlag utvärderas och förbättras ständigt i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete är en integrerad del i SF: s elitprogram ska kännetecknas av följande grundläggande värderingar: engagerat ledarskap, samverkan, s delaktighet, elevfokus, lära av andra och långsiktighet/ständiga förbättringar. 9 Riksidrottsförbundet (2004): Utlåtande till Riksidrottsstyrelsen, Dimensioneringsunderlag RIG Riksidrottsförbundet (2003): Bilaga 4 till RS protokoll nr Ibid. 11

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna Återföringsrapport, 2011/2012 Jenny Svender Återföringsrapport Riksidrottsgymnasier 2011/2012 Ort och datum: Sollentuna, 28 mars 2012 Deltagare: Namn Funktion

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Krister Hertting FoU-rapport 2009:4 FoU-rapporter STOCKHOLM FEBRUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2004:1 Ätstörningar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning.

This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Umeå University This is a published version of a paper published in Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning. Citation for the published paper: Eliasson, I., Ferry, M., Olofsson,

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015

Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga. Datum: 18 februari 2015 Ledare om toppning inom lagidrott för barn och unga Datum: februari Bakgrund, syfte och sammanfattning av resultat I idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill betonas att barn- och ungdomsidrotten, i enlighet

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor Svenskarnas idrottsvanor EN STUDIE AV SVENSKA FOLKETS TÄVLINGS- OCH MOTIONSVANOR 2003 FoU-rapport 2004:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Unga ledare behöver stöd

Unga ledare behöver stöd Unga ledare behöver stöd Ledarbrist är ett problem för föreningar. Stödjande miljöer kan vara en framgångsfaktor för att rekrytera unga ledare. Att skapa miljöer som får ungdomarna att trivas och utvecklas

Läs mer

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner

Lärande mål struktur för Sverige. Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Lärande mål struktur för Sverige Komplexa kompetenser för nivå 1-4 i alla utbildningsdomäner Arbetsfält Den utbildade tränaren kan arbeta i ett av de nedanstående fälten Prestation Utveckling Elit Generella

Läs mer

Svenska Orienteringsförbundets strategi för elitutvecklingsmiljöer

Svenska Orienteringsförbundets strategi för elitutvecklingsmiljöer 2015-01-27 s strategi för elitutvecklingsmiljöer (SOFT) har till uppgift att främja, utveckla och administrera den svenska orienteringsidrotten och att företräda denna nationellt och internationellt. Förbundet

Läs mer

Idrottens jämställdhetsplan

Idrottens jämställdhetsplan Idrottens jämställdhetsplan 2005 STOCKHOLM JUNI 2005 ISBN 91-975766-2-X 9 789197 576628 INNEHÅLL Ordlista... 4 Inledning... 6 Hur ser det ut idag... 8 Det här vill idrottsrörelsen...10 Så här nås målen...

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr

Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar. Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Idrottsledare och idrottslärare ungdomar, uppdrag och utmaningar Docentföreläsning 2014-02-27 Jane Meckbach, fil dr Disposition Idrottsledare unga ledare - Ungdomar som rekryteras - Uppdrag som ledare

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Jämställdhet. Andreas Bengtsson & Johan Nilsson. på ledar- och styrelsenivå - En studie av idrottsföreningar i Småland

Jämställdhet. Andreas Bengtsson & Johan Nilsson. på ledar- och styrelsenivå - En studie av idrottsföreningar i Småland Jämställdhet på ledar- och styrelsenivå - En studie av idrottsföreningar i Småland Idrottsvetenskapligt examensarbete (2IV31E) 15 högskolepoäng Datum: 2013-05-24 Handledare: Tobias Stark Examinator: Anna

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Idrottsval och specialisering

Idrottsval och specialisering Idrottsval och specialisering Om våra toppidrottares vägar till landslaget RF:s elitidrottskonferens Göteborg, 11-12/5, 2015 PG Fahlström Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05 Idrottens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-05 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6

Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6 Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6 FoU-rapporter STOCKHOLM JANUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: ANTON REHNBORG 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 15 till 28 maj 2013 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör?

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör? En studie av ungdomars deltagande i föreningsidrott FoU-rapport 2008:4 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv FoU-rapport 2007:6 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter

Läs mer

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015

Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER Lärgruppsplan Simlinjen svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER SIMLINJEN är simningens utvecklingstrappa och utgör grunden för svensk simning. Boken belyser vilka färdigheter individen bör

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Gärna jämställdhet men hur och varför?

Gärna jämställdhet men hur och varför? Gärna jämställdhet men hur och varför? U L R I K A J A N S S O N, F I L. D R. L E N A G R I P, F I L. D R. K A R L S T A D S U N I V E R S I T E T ( G E R D ) E R I K F L I N K M A R C U S S J Ö H O L

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer