Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna"

Transkript

1 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna - Vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten FoU-rapport 2006:4

2 FoU-rapporter Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark) 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för? 5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 statistik från Riksidrottsförbundet Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande Varför lämnar ungdomar idrotten en undersökning av fotbollstjejer och killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson) 4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 5. Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 7. Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Doping- och antidopingforskning 2. Kvinnor och män inom idrotten Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 4. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic) ISBN Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 ISBN Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 ISBN Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) ISBN Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst eller tel STOCKHOLM MARS

3 Abstract The Swedish Sport Confederation has the responsibility for the national sports upper secondary schools, concerning which sports that will participate in this system, the economy and quality aspects of the programs. A special quality program is being used to insure that these programs develop systematically and in a long-term purpose. Within this quality program a Webb based questionnaire form has been used in order to find out more about how the students experience going to a sports school and what they value about it. The empirical material in the study is based on the replies of the questionnaire forms that were carried through between the years of 2002 and More than 1000 students have replied each year. The purpose of the study is to inquire and identify the values that dominate in the activity of the national sports upper secondary schools. Furthermore, the purpose is to find out what girls and boys value from the three foundational aspects - elite sports, studies and social responsibility. Finally, the purpose is to find out to what extent the schools carry out these values in reality in the eyes of the students. The theoretical approach is a cultural-sociological gender perspective. The cultural-sociological perspective is based on the French sociologist Pierre Bourdieu s key concept; habitus, capital and field. From these concepts there will be an attempt to analyse and to make perceptible what within the activity of the sports schools that assigns value and how this will find expression among the students. The analysis is made from a constructive perspective. In connection with gender this means that femininity and masculinity are not something obvious but something that is produced and re-produced in different social contexts. The results make the logic of competition perceptible which is purposeful within the sports schools and there is an obvious hierarchy among the values of the students. The hierarchy of the values is based on what assigns value within elite sports. The higher something is valued, the more girls and boys agree with each other. This indicates that the students, irrespective of gender, embody the elements that are being valued within the field of elite sports. Down the hierarchy of the values the differences in how girls and boys answer increases even if the logic of competition always is superior the logic of gender in the answers that come up. The differences could be seen as expressions of girls being subordinate and some parts of the questionnaire form also make this subordinating perceptible already in some of the interrogative sentences. The national sports of upper secondary schools, as the elite sport in general, could be seen as a field that re-produces gender because femininity and masculinity are kept apart and because the differences are given prominence. Furthermore, some of the results of this study show that the girls, more often than the boys, have to balance between the values that generally are desirable from a gender point of view and the values of elite sport that is expressed at the sport schools. These problems are frequent in most studies of gender and sport and should be taken seriously if the intentions to aim at equivalent conditions for girls and boys are going to be reality. The values of the elite sports field and the sports of upper secondary schools are generally seen as desirable from a masculine point of view. So instead of talking about adjusting the condition of sport for the girls all the time, we should concentrate of the problems that come with the gender order and aim at the values that create the problems of subordination.

4 Innehållsförteckning Tabeller och figurer 3 Förord 7 1. Inledning 8 2. Riksidrottsgymnasierna Historik RF: s kvalitetsarbete med RIG Jämställd idrott RF: s arbete för jämställd idrott Jämställd idrott på RIG Tidigare forskning om idrott och genus Ett kultursociologiskt genusperspektiv Genus Bourdieus nyckelbegrepp En integrering av två perspektiv Syfte och frågeställningar Metod Fokusgrupperna - urval, genomförande och frågeområden Enkäten urval, genomförande och struktur Studiens tillvägagångssätt urval, struktur och analys Resultat och analys Elevernas svar utifrån ett helhetsperspektiv 36 Sammanfattning av resultatdel Redovisning och analys av de sju högsta värderade frågeområdena 38 Sammanfattning resultatdel Redovisning och jämförelse mellan resultaten åk 1 och åk 3 52 Sammanfattning av resultatdel Diskussion Idrott Skola Social miljö Sammanfattande kommentar Fortsatt forskning Referenser Bilagor 78 2

5 Tabeller och figurer Tabell 1 Antal elever som besvarat enkäten respektive år i förhållande till antalet elever enligt redovisade elevlistor. Tabell 2 Exempel på två behovsområden ur barometern våren 2004 Resultatdel 1 Tabell 3 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från enkäten 2002, 2003 respektive Tabell 4 Ex. från mätningen våren 2004 rangordnat efter de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) som helhet. Resultatdel 2 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Området Träningen ska hålla hög kvalitet exempel från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 16 problempåståenden. Exempel från undersökningen våren Könsmärkta frågor under området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påstående Det könsmärkta påståendet Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer. Resultat från 2002, 2003 och Könsmärkta frågor under området Träningen ska hålla hög kvalitet. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet Jag saknar fler tjejanpassade träningar. Påståendet Jag saknar en kvinnlig tränare. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet. Påståendet Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra att det känns betungande. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet. Området Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen. Resultat från barometern vid samtliga tre undersökningstillfällen. 3

6 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Exempel från undersökningen våren Området Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 6 problempåståenden. Området Jag ska känna förtroende för tränaren/na samt Tränaren/na ska ha hög social kompetens. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Jag ska känna förtroende för tränaren/na. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de tre problempåståenden. Exempel från undersökningen våren Området Tränaren/na ska ha hög social kompetens. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden. Området Maten jag äter ska vara god och näringsrik. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Maten ska vara god och näringsrik. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Resultat från Barometern. Exempel från undersökningen våren Området Avskildhet och privatliv. Andelen elever som instämmer helt eller delvis i de fyra problempåståendena. 4

7 Resultatdel 3 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Tabell 29 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från eleverna i årskurs 1 våren 2002 och samma elevgrupp i årskurs 3 våren Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt barometern för elever i årskurs 1 våren Medelvärdet för området Utbildningen/Schemat ska anpassas till att jag går på ett RIG våren Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt eleverna i årskurs 3 våren Området Träningen ska hålla hög kvalitet exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 30 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens kvalitet avseende organisation, variation, inflytande, kommunicerande av syfte och mål samt att träningen är rolig. Tabell 31 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring gemensamma träningsläger samt möjligheten att åka på tävlingar på andra orter. Tabell 32 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring fler gemensamma läger för killar och tjejer, tjejanpassade träningar samt behovet av kvinnlig tränare. Tabell 33 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendet kring att höga krav kan kännas betungande. Tabell 34 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningsmängd och träning vid sjukdom. Tabell 35 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens kvalitet avseende träningsutrustning och tränarresurser. Tabell 36 Området Tränaren/na ska ha hög kompetens exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 37 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas kompetens. 5

8 Tabell 38 Områdena Jag ska känna förtroende för tränaren/na samt Tränaren/na ska ha hög social kompetens exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Tabell 39 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring förtroendet för tränaren/na. Tabell 40 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas sociala kompetens. Tabell 41 Tabell 42 Tabell 43 Tabell 44 Tabell 45 Tabell 46 Tabell 47 Tabell 48 Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, Området Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Maten jag äter ska vara god och näringsrik. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Maten ska vara god och näringsrik. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden. Området Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de åtta problempåståenden. Området Det ska finnas möjlighet till avskildhet och privatliv. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, Området Avskildhet och privatliv. Andelen elever i procent årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de åtta problempåståenden. 6

9 Förord Föreliggande rapport är ett forskningsprojekt finansierat av Riksidrottsförbundet (RF). Den har även lagts fram som en C/D-uppsats i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm med docent Håkan Larsson som handledare och professor Lars-Magnus Engström som examinator. Jag som skrivit heter Maja Uebel och arbetar sedan 1996 på RF med ansvar för Riksidrottsgymnasieverksamheten (RIG-verksamheten) inom ramen för det myndighetsuppdrag RF har tilldelats av regeringen. RIG-verksamheten omfattas av 36 specialidrottsförbund (SF) som tillsammans har 61 RIG. Dessa finns fördelade över landet i 50 olika kommuner från Malmö i söder till Gällivare i norr. Som ansvarig för denna riksomfattande verksamhet har jag stor inblick i den vardag som ca 1400 elever årligen är verksamma inom. Den dagliga kontakten med olika SF, tränare och skolledare har under åren givit mig stor erfarenhet och en bred kompetens både avseende den idrottsliga och den skolmässiga delen av RIG-verksamheten. Under årens lopp har jag bl.a. annat hunnit att besöka nästan RIG. Samtliga besök har inneburit möten med både elever, tränare och skolpersonal i deras egen vardag. Denna mångåriga erfarenhet har säkert i viss mån påverkat innehållet i denna rapport/uppsats genom att förförståelse och upplevelser färgar in sig både medvetet och omedvetet i resonemanget vid analysen av de resultat som bearbetats. Jag hoppas dock att detta övervägande ska vara till en fördel för att på bästa sätt skildra denna verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Under arbetet med denna rapport/uppsats är det flera som hjälpt till och stöttat mig på olika sätt och som jag vill rikta ett stort och innerligt tack till. Först och främst vill jag tacka min handledare docent Håkan Larsson. Du har verkligen på ett ödmjukt och prestigelöst sätt guidat mig genom detta arbete och tålmodigt besvarat de frågor jag haft. Du har också varit generös och delat med dig av din stora kunskap och erfarenhet. Ett stort tack vill jag också rikta till min arbetsgivare Riksidrottsförbundet och min dåvarande chef Marianne Söderberg som ordnade bra förutsättningar för mig att skriva denna uppsats i samband med den FoU-rapport som också innefattas i detta arbete. Tack också till Camilla Hagman, min nuvarande chef, som såg till att jag fick möjlighet att avsätta nödvändig tid i somras för att slutföra detta arbete. Ett varmt tack till er, mina underbara föräldrar Margareta och Thore, för att jag under sommaren 2005 hade möjlighet att flytta hem några veckor för att med helpension och all annan tänkbar service få möjlighet att fokusera på skrivandet. Tack också till dig, Susanne Wolmesjö, som trots din egen arbetsbörda tog dig tid att hjälpa mig med den språkliga delen i mitt abstract. Tills sist tack till arbetskamrater och vänner som visat sitt intresse och frågat hur det går. Det har hjälpt till att hålla energin uppe. Lidingö i december 2005 Maja Uebel 7

10 1. Inledning Elitidrottens betydelse i Sverige är stor hos både allmänhet och massmedia, ett intresse som i ett historiskt perspektiv blivit allt större, särskilt under 1900-talet. Fokuseringen på den enskilde idrottaren och ökade prestationskrav har skapat en accelererande utveckling inom all idrottslig verksamhet i jakten på nya rekord och ökade prestationer. 1 Kraven på den enskilde idrottaren har inneburit att behovet av ett stödsystem runt den satsande idrottaren ökat i betydelse exempelvis gällande anpassningar av studier på både gymnasial och postgymnasial nivå. Dagens stödsystem i Sverige riktar sig i huvudsak mot den gymnasiala sidan och här finns också sedan 1990-talets mitt ett statligt stöd för den idrottsgymnasieverksamhet som är riksrekryterande. Riksidrottsgymnasierna (RIG) har funnits i över 30 år för ungdomar som vill kombinera sin elitidrottssatsning med studier på gymnasienivå. De senaste 10 åren har Riksidrottsförbundet (RF) haft regeringens uppdrag att ansvara för RIG-verksamheten, vilket bl.a. inneburit att RF ger förslag till Skolverket på vilka idrotter som ska få ha RIG-verksamhet och hur många platser respektive idrott ska ha. Utifrån intentionerna i Idrottens jämställdhetsplan, där flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att utöva sin idrott, har RF beslutat att fördelningen av antalet plaster ska var jämn mellan flickor och pojkar. RF: s jämställdhetsarbete med RIG har hittills utgjorts av en kvantitativ ansats där antalet erhållna plaster för respektive idrott fördelats mellan könen utifrån principen att varje idrott ska kunna rekrytera nya idrottare till sin landslagsverksamhet. Staten har klara direktiv och krav beträffande jämställdhetsarbetet för medelsfördelning till idrotten och i idrottens nya jämställdhetsplan 2005 uttrycks både kvantitativa och kvalitativa målsättningar för idrottens verksamhet. 2 RF disponerar statliga medel för RIG-verksamheten och det är både RF: s angelägenhet och skyldighet att jämställdhetsfrågan blir belyst även utifrån ett mer kvalitativt perspektiv. I föreliggande studie är syftet att undersöka hur jämställdheten på RIG kommer till uttryck genom att bringa verksamheten i ett annat ljus än vad som tidigare gjorts. Företrädesvis är ambitionen att ge en ökad förståelse för hur genus skapas och vidmakthålls inom idrotten samt hur jämställdhetens olika aspekter kan förstås. Detta görs genom att undersöka vilka värden som dominerar i RIG-verksamheten och vad flickor och pojkar värdesätter när det gäller de tre grundstenarna som utgör basen i verksamheten idrott skola - social miljö. Utgångspunkten är det som tillerkänns ett högt värde bland eleverna och i vilken mån RIG-verksamheten uppfyller dessa värden för både flickor och pojkar. Avsikten är dessutom att belysa om de värden som dominerar på RIG ger upphov till meningsskiljaktigheter mellan flickor och pojkar beträffande vad som värderas högt respektive lågt. I följande bakgrund skapas en teoretisk referensram vars syfte är att bidra till förståelsen för ett genusteoretiskt perspektiv och som kan vara till hjälp vid tolkningen av resultaten. För att förstå hur människor fungerar och agerar i olika sociala sammanhang och varför vissa värden blir överordnade andra används den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp och teorier, vilket innebär att studien även belyses utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Det är första gången under RIG-verksamhetens drygt 30-åriga liv som en studie har uttalade kultursociologiska och genusteoretiska utgångspunkter för att beskriva och problematisera de normer och värden som dominerar inom RIG-verksamheten. Det finns all anledning att tro att denna studie kan vara till nytta för att medvetandegöra och tydliggöra vad flickor och pojkar värdesätter vid formandet av framtida idrottsgymnasiemodeller och för att de kvalitativa ambitionerna med idrottens nya jämställdhetsplan ska synliggöras. 1 Stråhlman, O. (1997): Elitidrott, karriär och avslutning, s. 1 2 Riksidrottsförbundet (2005): Idrottens jämställdhetsplan. 8

11 Uppsatsen är disponerad så att kapitel 1 Inledningen - ska ge en uppfattning om det övergripande problemområdet och syftet samt peka på några motiv till varför studien genomförts. I kapitel 2 görs en kort historisk beskrivning av RIG-verksamheten samt en presentation av RF: s kvalitetsarbete, vilket studien tar sin utgångspunkt ifrån. I kapitel 3 beskrivs RF: s jämställdhetsarbete dels generellt, dels när det gäller RIG-verksamheten. I kapitel 4 görs en presentation av tidigare forskning inom området idrott och genus. I kapitel 5 beskrivs den teoretiska referensramen ett kultursociologiskt genusperspektiv. Här beskrivs begreppen dikotomi och hierarki och hur de tillsammans med de kultursociologiska verktygen fält, habitus och kapital, bildar den teoretiska ansats som skapar de ramar utifrån vilka resultaten tolkas. I kapitel 6 beskrivs studiens syfte och frågeställningarna preciseras. I kapitel 7 presenteras studiens upplägg avseende urval, genomförande och struktur. I kapitel 8 följer resultatredovisningen, vilken är indelad i tre delar. Del 1 belyser resultaten på en helhetsnivå för att få fram vad som värdesätts generellt inom RIG-verksamheten. Del 2 går mer på djupet och analyserar de olika områden som framkommit i resultatdel 1. I den tredje och sista resultatdelen görs en jämförelse mellan elevernas svar när de går i årskurs 1 med när samma elever går i årskurs 3. I kapitel 9 följer en avslutande diskussion utifrån RIG-verksamhetens tre grundstenar idrott skola social miljö. Här tolkas resultaten och dess relevans i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna. Kapitlet avslutas med en kort kommentar kring de mest väsentliga resultaten. 9

12 2. Riksidrottsgymnasierna 2.1 Historik Från projekt till permanent verksamhet I början av 1970-talet växte begreppet idrottsgymnasium fram i Sverige. 3 Elitidrottarens sociala situation efter avslutad karriär hade då länge uppmärksammats. Den intensiva satsning i tid som krävdes för att lyckas med sin idrott innebar många gånger problem längre fram i livet då utbildningen ofta avbrutits för att möjliggöra en ordentlig elitidrottssatsning. Den statliga idrottsutredningen Idrott åt 4 uppmärksammade denna problematik och resulterade i utvecklingen av en svensk modell med elitidrott och utbildning i ett sammanhängande system. I denna s.k. Svenska modell blev flexibilitet och tid viktiga faktorer och huvudsyftet var att skapa ett helhetsperspektiv för den aktiva idrottaren där det sociala ansvaret stod i fokus. Riksidrottsgymnasieverksamheten startade 1972 som ett försöksprojekt med kommunerna Malmö och Undersåker (Järpen) på initiativ av Riksidrottsförbundet (RF). Syftet var i första hand att erbjuda lovande idrottsungdomar bättre träningsförhållanden än på hemorten och på så sätt underlätta kombinationen gymnasieutbildning - elitidrottssatsning. De första idrotterna som deltog i försöksverksamheten var badminton, basket, bordtennis, skidor, tennis och volleyboll. Stödsystemet resulterade i stora idrottsliga framgångar, enligt Eriksson mycket pga. den trygghet och harmoni som systemet bidrog till. Omgivningen tog nu ett ansvar för hela individens utveckling och brydde sig om dem som människor och inte bara som idrottsutövare. 5 Efter fem års försöksverksamhet, läsåret 1977/78, övertog Skolöverstyrelsen ansvaret och vissa studielättnader infördes. Eleverna kunde välja bort upp till fem timmar och ersätta dem med ämnet specialidrott. Verksamheten hade nu utökats till att omfatta tio idrotter fördelade på tolv orter. Läsåret 1982/83 beslutade Riksdagen att acceptera specialidrott som eget ämne för elever på idrottsgymnasierna och verksamheten permanentades inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. Under resten av 1980-talet expanderade verksamheten kraftigt för att under början av 1990-talet omfatta ca 2500 elever i 30-talet idrotter fördelade på 93 RIG i 61 kommuner. 6 När staten läsåret 1991/92 överlämnade ansvaret för gymnasieskolan till kommunerna upphörde vissa centrala regleringar som fanns kring idrottsgymnasierna att gälla. Kostnadsutvecklingen ökade samtidigt som kommunerna gavs möjlighet att profilera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan vilket innebar ett tilltagande intresse för profileringar inom idrott. Mot bakgrund av de stora förändringar den nya ansvarsfördelningen förde med sig uppdrog regeringen 1993 åt Statens skolverk, att efter samråd med Svenska Kommunförbundet och RF, göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG). Nyordningen och RF: s uppdrag Till följd av den proposition 7 som regeringen lade fram förändrades dimensionering och inriktning vid landets RIG. I propositionen framkom bl.a. att idrottsgymnasier med riksintag även fortsättningsvis skulle få anordnas, men med reducering av antalet RIG och elevplatser. Dessutom skulle inriktningen vara mer elitprofilerad. 8 3 Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? studie av olika idrottsgymnasieformer, s SOU 1969:29 5 Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? studie av olika idrottsgymnasieformer, s Riksidrottsförbundet (2004): Information riksidrottsgymnasier Proposition 1994/95: Uebel, M. (1998): Riksidrottsgymnasierna med sikte på framtiden, s

13 RF: s uppdrag i samband med nyordningen blev att: till Skolverket lämna förslag på kommuner, idrotter och elevplatser. ansvara för urval av sökande tillsammans med berörda specialförbund (SF). fördela avsatta medel till anordnarkommunerna. avtala med berörda anordnarkommuner. ansvara för uppföljning och utvärdering av specialidrotten utanför ordinarie skolschema. Uppdraget innebar ett större ansvar och engagemang för RIG-verksamheten än tidigare. Dimensioneringen av riksidrottsgymnasieverksamheten reducerades från ca 2500 till ca 1500 elever och antalet orter från 92 till 67. Syftet var att spetsa utbildningen och skapa en tydligare elitidrottsprofil i linje med regeringens proposition. RF: s roll som myndighet innebar, förutom dimensioneringen av RIG-verksamheten, ansvar för speciellt tillsatta medel, avtal med anordnarkommuner samt utveckling av ett system för utvärdering och förbättring av verksamheten. Det är inom ramen för detta system, sedermera kt RF: s kvalitetsarbete med RIG, som föreliggande studie inhämtat sitt empiriska material. För att ge en bild av det bakomliggande kvalitetssystemet kommer RF: s kvalitetsarbete med RIG att presenteras lite mer ingående men först beskrivs det syfte och den inriktning gällande RIG-verksamhetens som förankrats och beslutats idrottspolitiskt. RF: s syfte och inriktning med RIG-verksamheten För att säkerställa en utveckling på lång sikt och ge möjlighet till bibehållet stöd för RIGverksamheten beslutade Riksidrottsstyrelsen (RS) hösten 2003 om ett övergripande ramverk där RIG-verksamhetens syfte och inriktning tydliggjordes utifrån idrottens krav och behov. 9 RF: s syfte för RIG-verksamheten är: att samla talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och erbjuda dem möjlighet att kombinera elitidrott och studier på en eller flera platser i Sverige, då det finns ett behov utifrån en specifik idrott. På detta sätt ges talanger optimala träningsförutsättningar på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. 10 Syftet betonar satsning på talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit. Vidare framhålls att optimala träningsförutsättningar ska ges på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. RIG-verksamheten ska skapa idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende studier. RIG ska vara en integrerad del i specialidrottsförbundens (SF: s) övriga elitsatsning och verksamheten ska kännetecknas av goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. Vidare ska RIG-verksamheten ständigt utvärderas och förbättras i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete samt kännetecknas av en kultur utifrån de grundläggande värderingarna. 11 RF: s riktlinjer för RIG-verksamheten: skapar idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende skola har goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation samt elevunderlag utvärderas och förbättras ständigt i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete är en integrerad del i SF: s elitprogram ska kännetecknas av följande grundläggande värderingar: engagerat ledarskap, samverkan, s delaktighet, elevfokus, lära av andra och långsiktighet/ständiga förbättringar. 9 Riksidrottsförbundet (2004): Utlåtande till Riksidrottsstyrelsen, Dimensioneringsunderlag RIG Riksidrottsförbundet (2003): Bilaga 4 till RS protokoll nr Ibid. 11

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Ungdomars tävlings- och motionsvanor

Ungdomars tävlings- och motionsvanor Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd

Hammarby IF DFF. En förening som satsar både på Topp & Bredd Hammarby IF DFF En förening som satsar både på Topp & Bredd Innehållsförteckning - Historik och Fakta - Organisation - Bredd & Elit - Spelar, ledar - och föräldraroller - Fotbollsstegen - Ekonomi - Marknad

Läs mer

Idrottslyftet lyfter vad då?

Idrottslyftet lyfter vad då? GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS UTVÄRDERING AV: BADMINTON-, BORDTENNIS-, FOTBOLL- OCH VOLLEYBOLLFÖRBUNDET Idrottslyftet lyfter vad då? Om målet med Idrottslyftet är att göra skillnad i någon djupare mening,

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Varför inte engagera sig när man kan?

Varför inte engagera sig när man kan? Varför inte engagera sig när man kan? En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis Linn Brozén och Jenny Lindström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Gymnastikförbundet Idrottens Hus, 11473 Stockholm : 08-699 60 00 e-post: info@gymnastik.se www.gymnastik.se Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Riksidrottsförbundet har tagit fram certifieringskrav

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Idrottens sociala betydelse

Idrottens sociala betydelse Idrottens sociala betydelse En statistisk undersökning hösten 2004 FoU-rapport 2005:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Policys och riktlinjer

Policys och riktlinjer Policys och riktlinjer Föreningen Skövde Konståkningsklubb - Policys & Riktlinjer antagna vid styrelsemöte den 2011-07-05. Gällande från 2011-08-01 och tillsvidare. Innehållsförteckning Policys och riktlinjer...

Läs mer

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU)

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) De reviderade certifieringskraven är framtagna av referensgruppen för NIU som består av ett antal representanter

Läs mer

Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet

Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet En kort rapport och remissmaterial från arbetsgruppen för jämlikhet och jämställdhet Innehåll Sid. Till Svenska Fäktförbundets föreningar 2 Jämlikhet

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER

Lärgruppsplan. Simlinjen. svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER Lärgruppsplan Simlinjen svensk simnings utvecklingstrappa SISU IDROTTSBÖCKER SIMLINJEN är simningens utvecklingstrappa och utgör grunden för svensk simning. Boken belyser vilka färdigheter individen bör

Läs mer

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna

RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna RIKSIDROTTSGYMNASIET Löpargymnasiet Sollentuna Återföringsrapport, 2011/2012 Jenny Svender Återföringsrapport Riksidrottsgymnasier 2011/2012 Ort och datum: Sollentuna, 28 mars 2012 Deltagare: Namn Funktion

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom Alvesta 2016-02-10 Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom 2016-2020 1. Inledning, bakgrund och riktlinjer RiksidrottsFörbundet.1-3 2. Alvesta GK syn på Barn och ungdomsverksamheten 4-6 3. Vision.. 7

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Krister Hertting FoU-rapport 2009:4 FoU-rapporter STOCKHOLM FEBRUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2004:1 Ätstörningar

Läs mer

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Dagens arbete Gemensam strategi för svensk idrotts framtid 4 strategiska områden Övergripande målsättningar Verksamhetsinriktningen för

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/ ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2007-01-26 Handläggare: Jacky Cohen Telefon: 08/ 508 10 016 Till Östermalms stadsdelsnämnd Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Innebandy. Amerikansk fotboll. Tyngdlyftning Tennis Bordtennis. Curling

Innebandy. Amerikansk fotboll. Tyngdlyftning Tennis Bordtennis. Curling Fäktning Fotboll Mångkamp Rugby Skidor Brottning Rodd Innebandy Amerikansk fotboll Tyngdlyftning Tennis Bordtennis Basket Gymnastik Karate Ridsport Vattenpolo Konståkning Ishockey Curling Kanot Dåtid

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan

Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan 2009-02-01 Idrottslyftet mer och fler - regler och principer för Stockholms Idrottsförbunds skolsamverkan Bakgrund Stockholms Idrottsförbunds fick 1 juli 2007 i uppdrag att ge idrottsföreningar möjligheten

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15 ANNERSTA FOOTBALLL ACADEMY Annerstaskolan Kursplan Fotboll Åk 6-9 STRIVE TO BE THE BEST 1 2011-11-15 Fotboll Kursplan Fotboll Ämnets syfte Grundskolans utbildning i fotboll syftar till att fördjupa och

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott För framtids segrar Granskning av svensk elitidrott Elitidrott var länge något som staten inte ville lägga sig i. Först år 2009 slog regeringen fast ett mål för elitidrottspolitiken och genomförde en särskild

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer