Samisk förvaltning med Laponia som exempel. Gudrun Kuhmunen Stockholm

Transkript

1 Samisk förvaltning med Laponia som exempel Gudrun Kuhmunen Stockholm

2 Idag Tydliggöra - att Laponiaförvaltningen är inte samisk förvaltning, Samisk förvaltning i ett sammanhang? Vad är samisk förvaltning? Laponiatjuottjudus en gemensam förvaltning? Hur samisk förvaltnings perspektiv bidrar till världsarvet Laponias värden.

3 Samisk förvaltning i ett sammanhang

4 Förvalta - förvaltning under längre tid sköta och ta hand om något åt någon annan, är administration av tillgångar för en huvudmans bästa, sköta l. handhava (ngt), hava ledningen av (ngt); förestå (ngt); administrera. Förvalta ngns angelägenheter, förr äv. ngns saker. Med avs. på ämbete, tjänst, syssla o. d.: sköta; fullgöra; äv. i utvidgad anv. med avs. på uppdrag, uppgift o. d. Förvaltning, att sköta eller administrera något för någon annans räkning. Källor;

5 Statlig förvaltning i Sverige Vem/vilka; Statens myndigheter ansvarar för att Beslutande; förverkliga riksdagens och regeringens beslut. Hur och för vem; Den statliga förvaltningen ska vara effektiv och rättssäker och till nytta för medborgare och företag. Regler; Grundlagarna innehåller reglerna för Sveriges statsskick och kan helt enkelt sägas vara samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. Företrädare; Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet, Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens mål uppnås i länet.

6 Kommunal förvaltning juridik/kommunens_forvaltning/sidor/default.aspx Vem/vilka; 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Hur och för vem; Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Regler; Bestämmelser om organiseringen av kommunens förvaltning och beslutsförfarande finns i huvudsak i kommunallagen och förvaltningslagen. Beslutande; Fullmäktige 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.

7 Samisk förvaltning idag? Svensk sida Samebyarnas -gemensamma renskötseln i samebyn, Sameskolstyrelsen - utbildning Sametinget????

8 Sametinget rött = beslutande rätt Blått = övriga uppdrag Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget 1 Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur. Sametingets uppgifter enl Sametingslagen (1992:1433) 1 Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att 1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, 2. utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, 3. fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet, 4. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, 5. informera om samiska förhållanden, och 6. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). 1 a Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803). 5 Sametinget skall tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget. Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. Lag (2004:538). Sametinget ska även (2009:1395) 1. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, övrigt samiskt näringsliv och samisk kultur, samt 2. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom minoritetspolitiken och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet.

9 Hur var det historiskt?

10 Siida-ordningen Siida en av tidigaste samhällsinstitutionerna (förvaltningsinstitutionerna -GK) för det samiska samhället. Redan under tidiga fångstperioden - fångst och jägarfolk (Även Gaski) Institutionerna ändrades alltefter historiskt att samhället ändrades, (vildrensjakt,fiske, tamrenskötsel) Senare i reindriftsamernas organisation (Bull,Oskal og Sara. 2001) (Hoem. 2007)

11 Siida-ordningen https://snl.no/samenes_historie Harald Gaski författare Gamla samiska samfunnsordningen (samhällssystemet)- baserat på ett siida-system, Hade en alltigenom demokratisk styreskick, där bosättningen baserades på ekologisk anpassning av resurser. Som en följd av koloniseringen förlorade samerna gradvis sin självständighet De olika grupperna levde så spridd och var så få totalt att de aldrig lyckats mobilisera några större motstånd mot förlust av mark och vatten.

12 Siida-ordningen Artikelförfattare - Veli-Pekka Lehtola Tradisjonelle siida-ordningen utgjör grunnformen for det samiske samfunnet. Et organisert samfunn, hvis rettigheter som f.eks den svenske kronen anerkjente inntil förste halvdel av 1700-tallet. Siidaen fellesområder og vassdrag var delt opp i slektsområder eller bruksområder for forskjellige slekter og familer, hvis bruksrett var en eiendomsrett som utelukket andre. Sijddsååbber (osäker på stavning) fungerte som områdestyre. Dette var siidaens hovedråd, som bestemte og våket over bruksområdene,

13 Ledarskap i form av institutioner Hoem s 61 Tidigt haft samfunns-institusjoner (no) - samhälls institutioner (sv) med olika ledarskap; Siida-isit institusjonen: få samhället att fungera i förhållande till vissa regler och ordningar i det dagliga livet. Verde-institusjonen; för samordning av olika tjänster och arbetsuppgifter. Noaidi -institusjonen: andliga intressen samt hälsa och framgång i det dagliga. Institutionerna för släktskap (opdragelse, omsorg, navne och senare faderskapsinstitutionen) ; denna fick senare en allt större betydelse.

14 Bruk av naturresurser Man brukade (ej förbrukade) alla naturresurser inom ett område (på land och i vatten) på olika tidpunkter under året. Viktigt med kunskap om väder, vind och naturen. Fördelning av arbetsuppgifter och organisering av arbetsstyrkan i siidan - blev delat genom praxis och muntligt. Undantag blev reindriftssamerne - utvecklade en nisch, ett flytt-mönster för att specialisera sig mot en nisch - renen. Man började flytta mellan renens sommar och vinterland.

15 Vad är samisk förvaltning?

16 Samisk förvaltning Vet inte? eller att sköta eller administrera något för någon annans räkning Åt vem - vems räkning? Utifrån vilken ideologi/filosofi? På vilket sätt?

17 Från siida-ordningen till kolonisering

18 Kolonisering (Kuokkanen 2009) Ofta betyder det att något annans mark och vatten tas i ifrån dem. Ekonomisk kolonialism - ta något annat folks land och göra egen vinst av det Intellektuell kolonialism göra det koloniserade folket annorlunda de andra. Vi är normen som har mer värde och urfolken de andra som inte är som vi.

19 Vad är vi bärare av? En norm Majoritetskulturens värderingar och strukturer, ofta förstärkta av skola och media, blivit normen. påverkar samhällen på alla nivåer, Vi är ALLA lärda/skolade till det, Sitter i ryggmärgen,

20 Innebär att.. Vi har lärt oss att se oss själva och världen med andras linser - koloniserade (Kuokkanen 2000), Andra har lärt sig att se världen och också oss med egna linser - kolonisering, Behövs en omskolning för att det samiska folket ska förvalta på eget sätt (Balto o Kuhmunen 2014)

21 Samisk förvaltning Att göra det på vårt eget sätt och utifrånvår egen ideologi/filosofi - innan vi glömmer. Källor till samisk förvaltning hittas inte lätt och är ofta inte fullkomliga. Finns i dikter, muitalusat - berättelser, musik, jojk och i en del vetenskapligt material. Siida-ordningen en modell - förebild. Måste transformeras till 2000-tal. Måste lära oss och prova och sedan våga använda och sedan lära ut till övriga samhället och sedan också få acceptans.

22 Samisk traditionell förvaltning Åt vem - för vem? Naturen (landskapet) Kommande generationer Av respekt från tidigare generationer Åt vårt folk - inte primärt Mii gal birget min eallimis - muhtu boahte

23 Utifrån vilken ideologi/filosofi? Några nedslag; Samisk förståelse av natur - inkluderat andlighet. Centrala Ii valdit eanet go darbas, Jag lånade marken så länge jag behövde den - Brukande inte ägande Traditionell lärande; i, om och av naturen, Förfäders kunskaper - strategier och levnadssätt som säkrat en hållbar framtid, Buorre olmmos - Goda människan" som lever i samvaro och ömsesidighet med andra människor, omgivningen och alla levande ting. Samiska samhällets hälsa - är beroende av en harmonisk balans mellan människorna och deras omgivning. (Mulk 1994) Se naturen som en levande källa att respektera och vara tacksam gentemot - ej se naturen som ett objekt. (Dela med sig, tacka, ej bilket, ritualer) Ömsesidighets-principen - vi är beroende av varandra - människa - människa och natur - människa Love to the land, love to the language and love to the people

24 På vilket sätt? Några nedslag; (Bl a Balto o Kuhmunen 2014) Iesbirgejeaddjit (Balto 1997, 2006, 2008) Frihet och ansvar, Inre självdisciplin (ansvarstagande och självständighet) - fås redan i uppfostran genom berättelser, ordspråk, skrämsel, lärande, Muitalusat Gal dat oahppa go stuorrola - man lär sig allteftersom, man får fela och prova igen - en förtroende pedagogik Ledarskap; förankrat i de samiska traditionerna och som möjliggör och utvecklar en samisk förvaltning, (Balto o Kumunen 2014) Searvelatnja (Sara), Transformera och använda árbediehtu (samisk traditionell kunskap), Lära/skapa kulturell förståelse - bli professionell i sitt uppdrag, Motstånd och konfrontationer, Utan förmyndarskap (Eidhem 1985) Rádedibme - ráddehallan

25 Kopplingen samisk förvaltning och Laponiatjuottjudus?

26 Så kom ett nytt begrepp - Laponia Samebyarna (1999) menar att Laponia är ett område som samer bebott och förvaltat i årtusenden. Det är, enligt samebyarna, endast kulturbärarna själva dvs samerna i området som kan säkerställa den samiska kulturens och kulturlandskapets fortlevnad i Laponia. Det som gjorde att Laponia ansågs värdigt världsarvs-titeln var områdets betydelse för den biologiska mångfalden, naturen, dess historiska betydelse för den samiska kulturen, inkluderat rennäringen, liksom dess värde som samiskt kulturlandskap (1999) Samebyarna föreslog (1999) ett särskilt förvaltningsorgan med samisk majoritet utses, med övriga parter.

27 Att förvalta Laponia? På nytt sätt Som förut men med ny hatt

28 Världsarvet Laponias förvaltning Är inte en statlig förvaltning, ej en kommunal förvaltning och ej heller en samisk förvaltning utan en. Gemensam förvaltning med en hög grad av lokalt inflytande. (Tjuottjudusplána s 21) Utifrån Tjuottjudusplána - förvaltningsplanen. På nytt sätt KOMMUNERNA LAPONIA TJUOTTJUDUS - LAPONIA FÖRVALTNINGEN Sujttim plána STATEN (LST, NV) SAMEBYARNA

29 Vad är nytt sätt? Förvaltningen av världsarvet är gemensam och sker med respekt för de ingående parternas olika förutsättningar och i enlighet med förvaltningsplanen. Förvaltningsarbetet är en lärandeprocess (searvelatnja) som hela tiden utvecklas och förnyas med värdegrunden som bas. (Tjuottudusplána s 21)

30 Ett konkret exempel

31 Searvelatnja - teori Arena där alla kunde delta och hade tillgång till. Upplärning och kompetens blev praktiserat. Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, Mihkal-Niillas. 2004)

32 Searvelatnja Laponiatjuottjudus Agera utifrån en ideologi/filosofi; Skapa arena där alla kan delta, dit alla har tillgång till, Mötesplats för flera generationer, kulturer, språk och folk, Upplärning och kompetens blir praktiserat, Arbetsfördelning beroende på kunskap, erfarenheter, Arena för kunskaper, Arena för arbetsmoment,

33 Searvelatnja (stadgarna) 1 Laponiatjuottjudus är en searvelatnja en arena och mötesplats där erfarenhetsoch kunskapsutbyte präglas av öppenhet och ömsesidighet. Arbetet med förvaltningen är en lärandeprocess, där basen är den gemensamma värdegrunden och konsensusmodellen.

34 Tack för att Ni lyssnade!