Samisk förvaltning med Laponia som exempel. Gudrun Kuhmunen Stockholm
|
|
- Björn Blomqvist
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samisk förvaltning med Laponia som exempel Gudrun Kuhmunen Stockholm
2 Idag Tydliggöra - att Laponiaförvaltningen är inte samisk förvaltning, Samisk förvaltning i ett sammanhang? Vad är samisk förvaltning? Laponiatjuottjudus en gemensam förvaltning? Hur samisk förvaltnings perspektiv bidrar till världsarvet Laponias värden.
3 Samisk förvaltning i ett sammanhang
4 Förvalta - förvaltning under längre tid sköta och ta hand om något åt någon annan, är administration av tillgångar för en huvudmans bästa, sköta l. handhava (ngt), hava ledningen av (ngt); förestå (ngt); administrera. Förvalta ngns angelägenheter, förr äv. ngns saker. Med avs. på ämbete, tjänst, syssla o. d.: sköta; fullgöra; äv. i utvidgad anv. med avs. på uppdrag, uppgift o. d. Förvaltning, att sköta eller administrera något för någon annans räkning. Källor;
5 Statlig förvaltning i Sverige Vem/vilka; Statens myndigheter ansvarar för att Beslutande; förverkliga riksdagens och regeringens beslut. Hur och för vem; Den statliga förvaltningen ska vara effektiv och rättssäker och till nytta för medborgare och företag. Regler; Grundlagarna innehåller reglerna för Sveriges statsskick och kan helt enkelt sägas vara samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. Företrädare; Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet, Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens mål uppnås i länet.
6 Kommunal förvaltning juridik/kommunens_forvaltning/sidor/default.aspx Vem/vilka; 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Hur och för vem; Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Regler; Bestämmelser om organiseringen av kommunens förvaltning och beslutsförfarande finns i huvudsak i kommunallagen och förvaltningslagen. Beslutande; Fullmäktige 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.
7 Samisk förvaltning idag? Svensk sida Samebyarnas -gemensamma renskötseln i samebyn, Sameskolstyrelsen - utbildning Sametinget????
8 Sametinget rött = beslutande rätt Blått = övriga uppdrag Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget 1 Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur. Sametingets uppgifter enl Sametingslagen (1992:1433) 1 Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att 1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, 2. utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, 3. fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet, 4. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, 5. informera om samiska förhållanden, och 6. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). 1 a Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803). 5 Sametinget skall tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget. Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. Lag (2004:538). Sametinget ska även (2009:1395) 1. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, övrigt samiskt näringsliv och samisk kultur, samt 2. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom minoritetspolitiken och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet.
9 Hur var det historiskt?
10 Siida-ordningen Siida en av tidigaste samhällsinstitutionerna (förvaltningsinstitutionerna -GK) för det samiska samhället. Redan under tidiga fångstperioden - fångst och jägarfolk (Även Gaski) Institutionerna ändrades alltefter historiskt att samhället ändrades, (vildrensjakt,fiske, tamrenskötsel) Senare i reindriftsamernas organisation (Bull,Oskal og Sara. 2001) (Hoem. 2007)
11 Siida-ordningen https://snl.no/samenes_historie Harald Gaski författare Gamla samiska samfunnsordningen (samhällssystemet)- baserat på ett siida-system, Hade en alltigenom demokratisk styreskick, där bosättningen baserades på ekologisk anpassning av resurser. Som en följd av koloniseringen förlorade samerna gradvis sin självständighet De olika grupperna levde så spridd och var så få totalt att de aldrig lyckats mobilisera några större motstånd mot förlust av mark och vatten.
12 Siida-ordningen Artikelförfattare - Veli-Pekka Lehtola Tradisjonelle siida-ordningen utgjör grunnformen for det samiske samfunnet. Et organisert samfunn, hvis rettigheter som f.eks den svenske kronen anerkjente inntil förste halvdel av 1700-tallet. Siidaen fellesområder og vassdrag var delt opp i slektsområder eller bruksområder for forskjellige slekter og familer, hvis bruksrett var en eiendomsrett som utelukket andre. Sijddsååbber (osäker på stavning) fungerte som områdestyre. Dette var siidaens hovedråd, som bestemte og våket over bruksområdene,
13 Ledarskap i form av institutioner Hoem s 61 Tidigt haft samfunns-institusjoner (no) - samhälls institutioner (sv) med olika ledarskap; Siida-isit institusjonen: få samhället att fungera i förhållande till vissa regler och ordningar i det dagliga livet. Verde-institusjonen; för samordning av olika tjänster och arbetsuppgifter. Noaidi -institusjonen: andliga intressen samt hälsa och framgång i det dagliga. Institutionerna för släktskap (opdragelse, omsorg, navne och senare faderskapsinstitutionen) ; denna fick senare en allt större betydelse.
14 Bruk av naturresurser Man brukade (ej förbrukade) alla naturresurser inom ett område (på land och i vatten) på olika tidpunkter under året. Viktigt med kunskap om väder, vind och naturen. Fördelning av arbetsuppgifter och organisering av arbetsstyrkan i siidan - blev delat genom praxis och muntligt. Undantag blev reindriftssamerne - utvecklade en nisch, ett flytt-mönster för att specialisera sig mot en nisch - renen. Man började flytta mellan renens sommar och vinterland.
15 Vad är samisk förvaltning?
16 Samisk förvaltning Vet inte? eller att sköta eller administrera något för någon annans räkning Åt vem - vems räkning? Utifrån vilken ideologi/filosofi? På vilket sätt?
17 Från siida-ordningen till kolonisering
18 Kolonisering (Kuokkanen 2009) Ofta betyder det att något annans mark och vatten tas i ifrån dem. Ekonomisk kolonialism - ta något annat folks land och göra egen vinst av det Intellektuell kolonialism göra det koloniserade folket annorlunda de andra. Vi är normen som har mer värde och urfolken de andra som inte är som vi.
19 Vad är vi bärare av? En norm Majoritetskulturens värderingar och strukturer, ofta förstärkta av skola och media, blivit normen. påverkar samhällen på alla nivåer, Vi är ALLA lärda/skolade till det, Sitter i ryggmärgen,
20 Innebär att.. Vi har lärt oss att se oss själva och världen med andras linser - koloniserade (Kuokkanen 2000), Andra har lärt sig att se världen och också oss med egna linser - kolonisering, Behövs en omskolning för att det samiska folket ska förvalta på eget sätt (Balto o Kuhmunen 2014)
21 Samisk förvaltning Att göra det på vårt eget sätt och utifrånvår egen ideologi/filosofi - innan vi glömmer. Källor till samisk förvaltning hittas inte lätt och är ofta inte fullkomliga. Finns i dikter, muitalusat - berättelser, musik, jojk och i en del vetenskapligt material. Siida-ordningen en modell - förebild. Måste transformeras till 2000-tal. Måste lära oss och prova och sedan våga använda och sedan lära ut till övriga samhället och sedan också få acceptans.
22 Samisk traditionell förvaltning Åt vem - för vem? Naturen (landskapet) Kommande generationer Av respekt från tidigare generationer Åt vårt folk - inte primärt Mii gal birget min eallimis - muhtu boahte
23 Utifrån vilken ideologi/filosofi? Några nedslag; Samisk förståelse av natur - inkluderat andlighet. Centrala Ii valdit eanet go darbas, Jag lånade marken så länge jag behövde den - Brukande inte ägande Traditionell lärande; i, om och av naturen, Förfäders kunskaper - strategier och levnadssätt som säkrat en hållbar framtid, Buorre olmmos - Goda människan" som lever i samvaro och ömsesidighet med andra människor, omgivningen och alla levande ting. Samiska samhällets hälsa - är beroende av en harmonisk balans mellan människorna och deras omgivning. (Mulk 1994) Se naturen som en levande källa att respektera och vara tacksam gentemot - ej se naturen som ett objekt. (Dela med sig, tacka, ej bilket, ritualer) Ömsesidighets-principen - vi är beroende av varandra - människa - människa och natur - människa Love to the land, love to the language and love to the people
24 På vilket sätt? Några nedslag; (Bl a Balto o Kuhmunen 2014) Iesbirgejeaddjit (Balto 1997, 2006, 2008) Frihet och ansvar, Inre självdisciplin (ansvarstagande och självständighet) - fås redan i uppfostran genom berättelser, ordspråk, skrämsel, lärande, Muitalusat Gal dat oahppa go stuorrola - man lär sig allteftersom, man får fela och prova igen - en förtroende pedagogik Ledarskap; förankrat i de samiska traditionerna och som möjliggör och utvecklar en samisk förvaltning, (Balto o Kumunen 2014) Searvelatnja (Sara), Transformera och använda árbediehtu (samisk traditionell kunskap), Lära/skapa kulturell förståelse - bli professionell i sitt uppdrag, Motstånd och konfrontationer, Utan förmyndarskap (Eidhem 1985) Rádedibme - ráddehallan
25 Kopplingen samisk förvaltning och Laponiatjuottjudus?
26 Så kom ett nytt begrepp - Laponia Samebyarna (1999) menar att Laponia är ett område som samer bebott och förvaltat i årtusenden. Det är, enligt samebyarna, endast kulturbärarna själva dvs samerna i området som kan säkerställa den samiska kulturens och kulturlandskapets fortlevnad i Laponia. Det som gjorde att Laponia ansågs värdigt världsarvs-titeln var områdets betydelse för den biologiska mångfalden, naturen, dess historiska betydelse för den samiska kulturen, inkluderat rennäringen, liksom dess värde som samiskt kulturlandskap (1999) Samebyarna föreslog (1999) ett särskilt förvaltningsorgan med samisk majoritet utses, med övriga parter.
27 Att förvalta Laponia? På nytt sätt Som förut men med ny hatt
28 Världsarvet Laponias förvaltning Är inte en statlig förvaltning, ej en kommunal förvaltning och ej heller en samisk förvaltning utan en. Gemensam förvaltning med en hög grad av lokalt inflytande. (Tjuottjudusplána s 21) Utifrån Tjuottjudusplána - förvaltningsplanen. På nytt sätt KOMMUNERNA LAPONIA TJUOTTJUDUS - LAPONIA FÖRVALTNINGEN Sujttim plána STATEN (LST, NV) SAMEBYARNA
29 Vad är nytt sätt? Förvaltningen av världsarvet är gemensam och sker med respekt för de ingående parternas olika förutsättningar och i enlighet med förvaltningsplanen. Förvaltningsarbetet är en lärandeprocess (searvelatnja) som hela tiden utvecklas och förnyas med värdegrunden som bas. (Tjuottudusplána s 21)
30 Ett konkret exempel
31 Searvelatnja - teori Arena där alla kunde delta och hade tillgång till. Upplärning och kompetens blev praktiserat. Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, Mihkal-Niillas. 2004)
32 Searvelatnja Laponiatjuottjudus Agera utifrån en ideologi/filosofi; Skapa arena där alla kan delta, dit alla har tillgång till, Mötesplats för flera generationer, kulturer, språk och folk, Upplärning och kompetens blir praktiserat, Arbetsfördelning beroende på kunskap, erfarenheter, Arena för kunskaper, Arena för arbetsmoment,
33 Searvelatnja (stadgarna) 1 Laponiatjuottjudus är en searvelatnja en arena och mötesplats där erfarenhetsoch kunskapsutbyte präglas av öppenhet och ömsesidighet. Arbetet med förvaltningen är en lärandeprocess, där basen är den gemensamma värdegrunden och konsensusmodellen.
34 Tack för att Ni lyssnade!
Sametingets arbetsordningar Sametinget Box Kiruna Tfn
Sametingets arbetsordningar Sametinget Box 90 981 22 Kiruna Tfn 0980-780 30 Arbetsordning 1 för Sametingets styrelse och nämnder beslutad den 23-26 oktober 2012 2 Allmänt 1 Sametingets plenum ska bland
Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2006:803 Utkom från trycket den 19 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen
Jakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS
STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS Stadgar för föreningen Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) med säte i Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk. Stadgarna antagna av parterna vid konstituerande möte den 22
Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011
Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452
Organisera assistansen
Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Regler. Regler för partistöd
Regler Regler för partistöd 1 Styrdokument Handlingstyp: Regler för partistöd Diarienummer: KS/2014:211 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-11-24, 126 Dokumentansvarig: Funktionschef
Jakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått
Partistöd - ändring i Kommunallagen
MISSIV 1(2) 2014-11-04 LJ 2014/1422 Landstingsstyrelsen Partistöd - ändring i Kommunallagen Bakgrund Från och med innevarande mandatperiod har vissa ändringar i Kommunallagen skett vad avser regler för
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Samverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN
SAMISKT SPRÅKCENTRUM 2016-05-03 MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN UTIFRÅN ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE OCH MODELLER SOM FUNGERAT VÄL I ANDRA SAMMANHANG Förskolan Giella i Jokkmokk
Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen. Version: 3. Beslutsinstans: Regionfullmäktige
partierna i Region Jämtland Version: 3 Beslutsinstans: Regionfullmäktige ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2013-01-23 Nyutgåva Landstingsfullmäktige, 184 2. 2014-11-25 3. 2015-11-25
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
1 (2) FÖRSLAG 2013:70 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna
samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Kontaktperson: Malen Wallén,
Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)
Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Antagna av förbundsmötet den 21 april 2015 Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen
Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter
Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på
Läroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:72 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Tillägg till reglemente för landstingsstyrelse och nämnder beträffande patientnämnden Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd
Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Den kommunala självstyrelsen
Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
Värdegrund. etisk. och
Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den
Granskningsrapport fristående förskola. Tillsyn av. Mån... år 20
2012-06-20 Rapport. Granskningsrapport fristående förskola Tillsyn av. Mån... år 20 2012-06-20 Sammanfattning Förskola Stadsdelsförvaltningen har ansvar för att kontrollera att fristående verksamhet bedrivs
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (32) 2014-06-16 Ks 7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104 Nya regler för kommunalt partistöd har träff i kraft 1 februari 2014. Sveriges kommuner och
Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen
Sametinget Ett parlament och en förvaltningsmyndighet Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen Sametinget Vilka ramar styr oss? Sametingslagen 2 kap. Sametingets uppgifter 1 Sametinget
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer
LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET
Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94
Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Albins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Demokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Värdegrund Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:59 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 april 2017 Dokumentet gäller för: alla nämnder
Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:
2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och
P E R S O N A L P O L I C Y
P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade
SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!
SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning
Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision
Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen
Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Reglemente för partistöd i Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting i (i) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-29 LS 1410-1094 Landstingsstyrelsen Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebesla*ivning I ärendet föreslås ett reglemente
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Frågor och svar Region i Örebro län
Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING
KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt
TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Gemensam värdegrund för statligt anställda
Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Svedala Kommuns 4:23 Författningssamling 1(5)
Författningssamling 1(5) Reglemente för överförmyndarnämnd antaget av kommunfullmäktige 1993-01-13, 2 Gäller från 1993-02-01 Utöver vad som föreskrivs om överförmyndarnämnden i kommunallagen och i övrig
YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM
Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria - Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet ( M2014/1331/R) Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att
517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)
Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag
Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms
Pedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte
Lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Genom denna lag genomförs vissa bestämmelser i det i Nagoya
www.tris.se info@tris.se
https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN
6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning
Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Miljö- och byggnadsnämnden
Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
IT-policy inom Stockholms läns landsting
LS 1109-1224 IT-policy inom Stockholms läns landsting 2011-10-18 Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 2 (8) Innehållsförteckning Innehåll Syfte...3 Omfattning...3 Intressenter...3 Medborgarna...
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.