Samisk förvaltning med Laponia som exempel. Gudrun Kuhmunen Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samisk förvaltning med Laponia som exempel. Gudrun Kuhmunen Stockholm 2015-05-20"

Transkript

1 Samisk förvaltning med Laponia som exempel Gudrun Kuhmunen Stockholm

2 Idag Tydliggöra - att Laponiaförvaltningen är inte samisk förvaltning, Samisk förvaltning i ett sammanhang? Vad är samisk förvaltning? Laponiatjuottjudus en gemensam förvaltning? Hur samisk förvaltnings perspektiv bidrar till världsarvet Laponias värden.

3 Samisk förvaltning i ett sammanhang

4 Förvalta - förvaltning under längre tid sköta och ta hand om något åt någon annan, är administration av tillgångar för en huvudmans bästa, sköta l. handhava (ngt), hava ledningen av (ngt); förestå (ngt); administrera. Förvalta ngns angelägenheter, förr äv. ngns saker. Med avs. på ämbete, tjänst, syssla o. d.: sköta; fullgöra; äv. i utvidgad anv. med avs. på uppdrag, uppgift o. d. Förvaltning, att sköta eller administrera något för någon annans räkning. Källor;

5 Statlig förvaltning i Sverige Vem/vilka; Statens myndigheter ansvarar för att Beslutande; förverkliga riksdagens och regeringens beslut. Hur och för vem; Den statliga förvaltningen ska vara effektiv och rättssäker och till nytta för medborgare och företag. Regler; Grundlagarna innehåller reglerna för Sveriges statsskick och kan helt enkelt sägas vara samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. Företrädare; Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet, Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens mål uppnås i länet.

6 Kommunal förvaltning juridik/kommunens_forvaltning/sidor/default.aspx Vem/vilka; 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Hur och för vem; Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. Regler; Bestämmelser om organiseringen av kommunens förvaltning och beslutsförfarande finns i huvudsak i kommunallagen och förvaltningslagen. Beslutande; Fullmäktige 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen.

7 Samisk förvaltning idag? Svensk sida Samebyarnas -gemensamma renskötseln i samebyn, Sameskolstyrelsen - utbildning Sametinget????

8 Sametinget rött = beslutande rätt Blått = övriga uppdrag Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget 1 Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur. Sametingets uppgifter enl Sametingslagen (1992:1433) 1 Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att 1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, 2. utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, 3. fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet, 4. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, 5. informera om samiska förhållanden, och 6. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2010:868). 1 a Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803). 5 Sametinget skall tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget. Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. Lag (2004:538). Sametinget ska även (2009:1395) 1. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, övrigt samiskt näringsliv och samisk kultur, samt 2. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom minoritetspolitiken och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet.

9 Hur var det historiskt?

10 Siida-ordningen Siida en av tidigaste samhällsinstitutionerna (förvaltningsinstitutionerna -GK) för det samiska samhället. Redan under tidiga fångstperioden - fångst och jägarfolk (Även Gaski) Institutionerna ändrades alltefter historiskt att samhället ändrades, (vildrensjakt,fiske, tamrenskötsel) Senare i reindriftsamernas organisation (Bull,Oskal og Sara. 2001) (Hoem. 2007)

11 Siida-ordningen https://snl.no/samenes_historie Harald Gaski författare Gamla samiska samfunnsordningen (samhällssystemet)- baserat på ett siida-system, Hade en alltigenom demokratisk styreskick, där bosättningen baserades på ekologisk anpassning av resurser. Som en följd av koloniseringen förlorade samerna gradvis sin självständighet De olika grupperna levde så spridd och var så få totalt att de aldrig lyckats mobilisera några större motstånd mot förlust av mark och vatten.

12 Siida-ordningen Artikelförfattare - Veli-Pekka Lehtola Tradisjonelle siida-ordningen utgjör grunnformen for det samiske samfunnet. Et organisert samfunn, hvis rettigheter som f.eks den svenske kronen anerkjente inntil förste halvdel av 1700-tallet. Siidaen fellesområder og vassdrag var delt opp i slektsområder eller bruksområder for forskjellige slekter og familer, hvis bruksrett var en eiendomsrett som utelukket andre. Sijddsååbber (osäker på stavning) fungerte som områdestyre. Dette var siidaens hovedråd, som bestemte og våket over bruksområdene,

13 Ledarskap i form av institutioner Hoem s 61 Tidigt haft samfunns-institusjoner (no) - samhälls institutioner (sv) med olika ledarskap; Siida-isit institusjonen: få samhället att fungera i förhållande till vissa regler och ordningar i det dagliga livet. Verde-institusjonen; för samordning av olika tjänster och arbetsuppgifter. Noaidi -institusjonen: andliga intressen samt hälsa och framgång i det dagliga. Institutionerna för släktskap (opdragelse, omsorg, navne och senare faderskapsinstitutionen) ; denna fick senare en allt större betydelse.

14 Bruk av naturresurser Man brukade (ej förbrukade) alla naturresurser inom ett område (på land och i vatten) på olika tidpunkter under året. Viktigt med kunskap om väder, vind och naturen. Fördelning av arbetsuppgifter och organisering av arbetsstyrkan i siidan - blev delat genom praxis och muntligt. Undantag blev reindriftssamerne - utvecklade en nisch, ett flytt-mönster för att specialisera sig mot en nisch - renen. Man började flytta mellan renens sommar och vinterland.

15 Vad är samisk förvaltning?

16 Samisk förvaltning Vet inte? eller att sköta eller administrera något för någon annans räkning Åt vem - vems räkning? Utifrån vilken ideologi/filosofi? På vilket sätt?

17 Från siida-ordningen till kolonisering

18 Kolonisering (Kuokkanen 2009) Ofta betyder det att något annans mark och vatten tas i ifrån dem. Ekonomisk kolonialism - ta något annat folks land och göra egen vinst av det Intellektuell kolonialism göra det koloniserade folket annorlunda de andra. Vi är normen som har mer värde och urfolken de andra som inte är som vi.

19 Vad är vi bärare av? En norm Majoritetskulturens värderingar och strukturer, ofta förstärkta av skola och media, blivit normen. påverkar samhällen på alla nivåer, Vi är ALLA lärda/skolade till det, Sitter i ryggmärgen,

20 Innebär att.. Vi har lärt oss att se oss själva och världen med andras linser - koloniserade (Kuokkanen 2000), Andra har lärt sig att se världen och också oss med egna linser - kolonisering, Behövs en omskolning för att det samiska folket ska förvalta på eget sätt (Balto o Kuhmunen 2014)

21 Samisk förvaltning Att göra det på vårt eget sätt och utifrånvår egen ideologi/filosofi - innan vi glömmer. Källor till samisk förvaltning hittas inte lätt och är ofta inte fullkomliga. Finns i dikter, muitalusat - berättelser, musik, jojk och i en del vetenskapligt material. Siida-ordningen en modell - förebild. Måste transformeras till 2000-tal. Måste lära oss och prova och sedan våga använda och sedan lära ut till övriga samhället och sedan också få acceptans.

22 Samisk traditionell förvaltning Åt vem - för vem? Naturen (landskapet) Kommande generationer Av respekt från tidigare generationer Åt vårt folk - inte primärt Mii gal birget min eallimis - muhtu boahte

23 Utifrån vilken ideologi/filosofi? Några nedslag; Samisk förståelse av natur - inkluderat andlighet. Centrala Ii valdit eanet go darbas, Jag lånade marken så länge jag behövde den - Brukande inte ägande Traditionell lärande; i, om och av naturen, Förfäders kunskaper - strategier och levnadssätt som säkrat en hållbar framtid, Buorre olmmos - Goda människan" som lever i samvaro och ömsesidighet med andra människor, omgivningen och alla levande ting. Samiska samhällets hälsa - är beroende av en harmonisk balans mellan människorna och deras omgivning. (Mulk 1994) Se naturen som en levande källa att respektera och vara tacksam gentemot - ej se naturen som ett objekt. (Dela med sig, tacka, ej bilket, ritualer) Ömsesidighets-principen - vi är beroende av varandra - människa - människa och natur - människa Love to the land, love to the language and love to the people

24 På vilket sätt? Några nedslag; (Bl a Balto o Kuhmunen 2014) Iesbirgejeaddjit (Balto 1997, 2006, 2008) Frihet och ansvar, Inre självdisciplin (ansvarstagande och självständighet) - fås redan i uppfostran genom berättelser, ordspråk, skrämsel, lärande, Muitalusat Gal dat oahppa go stuorrola - man lär sig allteftersom, man får fela och prova igen - en förtroende pedagogik Ledarskap; förankrat i de samiska traditionerna och som möjliggör och utvecklar en samisk förvaltning, (Balto o Kumunen 2014) Searvelatnja (Sara), Transformera och använda árbediehtu (samisk traditionell kunskap), Lära/skapa kulturell förståelse - bli professionell i sitt uppdrag, Motstånd och konfrontationer, Utan förmyndarskap (Eidhem 1985) Rádedibme - ráddehallan

25 Kopplingen samisk förvaltning och Laponiatjuottjudus?

26 Så kom ett nytt begrepp - Laponia Samebyarna (1999) menar att Laponia är ett område som samer bebott och förvaltat i årtusenden. Det är, enligt samebyarna, endast kulturbärarna själva dvs samerna i området som kan säkerställa den samiska kulturens och kulturlandskapets fortlevnad i Laponia. Det som gjorde att Laponia ansågs värdigt världsarvs-titeln var områdets betydelse för den biologiska mångfalden, naturen, dess historiska betydelse för den samiska kulturen, inkluderat rennäringen, liksom dess värde som samiskt kulturlandskap (1999) Samebyarna föreslog (1999) ett särskilt förvaltningsorgan med samisk majoritet utses, med övriga parter.

27 Att förvalta Laponia? På nytt sätt Som förut men med ny hatt

28 Världsarvet Laponias förvaltning Är inte en statlig förvaltning, ej en kommunal förvaltning och ej heller en samisk förvaltning utan en. Gemensam förvaltning med en hög grad av lokalt inflytande. (Tjuottjudusplána s 21) Utifrån Tjuottjudusplána - förvaltningsplanen. På nytt sätt KOMMUNERNA LAPONIA TJUOTTJUDUS - LAPONIA FÖRVALTNINGEN Sujttim plána STATEN (LST, NV) SAMEBYARNA

29 Vad är nytt sätt? Förvaltningen av världsarvet är gemensam och sker med respekt för de ingående parternas olika förutsättningar och i enlighet med förvaltningsplanen. Förvaltningsarbetet är en lärandeprocess (searvelatnja) som hela tiden utvecklas och förnyas med värdegrunden som bas. (Tjuottudusplána s 21)

30 Ett konkret exempel

31 Searvelatnja - teori Arena där alla kunde delta och hade tillgång till. Upplärning och kompetens blev praktiserat. Arbetsfördelning - förhållande till ålder, kunskap, genus. Arena för erfarenhetsutbyte, mötesplats för flera generationer. (Sara, Mihkal-Niillas. 2004)

32 Searvelatnja Laponiatjuottjudus Agera utifrån en ideologi/filosofi; Skapa arena där alla kan delta, dit alla har tillgång till, Mötesplats för flera generationer, kulturer, språk och folk, Upplärning och kompetens blir praktiserat, Arbetsfördelning beroende på kunskap, erfarenheter, Arena för kunskaper, Arena för arbetsmoment,

33 Searvelatnja (stadgarna) 1 Laponiatjuottjudus är en searvelatnja en arena och mötesplats där erfarenhetsoch kunskapsutbyte präglas av öppenhet och ömsesidighet. Arbetet med förvaltningen är en lärandeprocess, där basen är den gemensamma värdegrunden och konsensusmodellen.

34 Tack för att Ni lyssnade!

Sametingets arbetsordningar Sametinget Box Kiruna Tfn

Sametingets arbetsordningar Sametinget Box Kiruna Tfn Sametingets arbetsordningar Sametinget Box 90 981 22 Kiruna Tfn 0980-780 30 Arbetsordning 1 för Sametingets styrelse och nämnder beslutad den 23-26 oktober 2012 2 Allmänt 1 Sametingets plenum ska bland

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS Stadgar för föreningen Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) med säte i Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk. Stadgarna antagna av parterna vid konstituerande möte den 22

Läs mer

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Regler. Regler för partistöd

Regler. Regler för partistöd Regler Regler för partistöd 1 Styrdokument Handlingstyp: Regler för partistöd Diarienummer: KS/2014:211 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-11-24, 126 Dokumentansvarig: Funktionschef

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN SAMISKT SPRÅKCENTRUM 2016-05-03 MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN UTIFRÅN ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE OCH MODELLER SOM FUNGERAT VÄL I ANDRA SAMMANHANG Förskolan Giella i Jokkmokk

Läs mer

Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen. Version: 3. Beslutsinstans: Regionfullmäktige

Regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen. Version: 3. Beslutsinstans: Regionfullmäktige partierna i Region Jämtland Version: 3 Beslutsinstans: Regionfullmäktige ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2013-01-23 Nyutgåva Landstingsfullmäktige, 184 2. 2014-11-25 3. 2015-11-25

Läs mer

Partistöd - ändring i Kommunallagen

Partistöd - ändring i Kommunallagen MISSIV 1(2) 2014-11-04 LJ 2014/1422 Landstingsstyrelsen Partistöd - ändring i Kommunallagen Bakgrund Från och med innevarande mandatperiod har vissa ändringar i Kommunallagen skett vad avser regler för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Antagna av förbundsmötet den 21 april 2015 Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:72 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Tillägg till reglemente för landstingsstyrelse och nämnder beträffande patientnämnden Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Värdegrund. etisk. och

Värdegrund. etisk. och Antagen av SISAB:s styrelse den maj Reviderad den november Värdegrund Koncernstyrelsen beslutade på sammanträdet den 22 mars 2010 omm Värdegrund för Stockholms Stadshus AB, bilaga 1. Denna ersätter den

Läs mer

Granskningsrapport fristående förskola. Tillsyn av. Mån... år 20

Granskningsrapport fristående förskola. Tillsyn av. Mån... år 20 2012-06-20 Rapport. Granskningsrapport fristående förskola Tillsyn av. Mån... år 20 2012-06-20 Sammanfattning Förskola Stadsdelsförvaltningen har ansvar för att kontrollera att fristående verksamhet bedrivs

Läs mer

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104

7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (32) 2014-06-16 Ks 7. Regler för kommunalt partistöd Dnr 2014/185-104 Nya regler för kommunalt partistöd har träff i kraft 1 februari 2014. Sveriges kommuner och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Reglemente för partistöd i Stockholms läns landsting

Reglemente för partistöd i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting i (i) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-29 LS 1410-1094 Landstingsstyrelsen Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebesla*ivning I ärendet föreslås ett reglemente

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte Lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Genom denna lag genomförs vissa bestämmelser i det i Nagoya

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Företagspolicy för Hällefors kommun

Företagspolicy för Hällefors kommun Företagspolicy för Hällefors kommun 2(4) I enlighet med bestämmelserna i 3 kapitlet 16-18 Kommunallagen (1991:900), (KL) har Hällefors kommun valt att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform.

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr Förslag till revidering av stadgar inför årsmötet 2016-03-06 Revideringsförslaget innehåller en översyn av samtliga stadgar och syftar till att förtydliga och förändra delar av stadgarna så att de på ett

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram) Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

www.tris.se info@tris.se

www.tris.se info@tris.se https://www.youtube.com/watch?v=zywtoacujz4&feature=youtu.be Att se individer Se potential och vilja Utgå ifrån individens egna förutsättningar Börja där individen är men stanna inte där! Se inga offer!

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Reglemente för landstingsstyrelsen

Reglemente för landstingsstyrelsen Reglemente för landstingsstyrelsen Reglemente för landstingsstyrelsen i Norrbottens läns landsting. Fastställt att landstingsfullmäktige den 19-20 november 2014, Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse

Läs mer

Stadgar Antagna Reviderade , och

Stadgar Antagna Reviderade , och Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Statistik Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Dags att förtydliga tjänstemannens roll i kommunallagen Kommundirektörsföreningen i Sverige Skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center

Stadgar för Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center FÖRFATTNING 2.10 Stadgar för Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center 1 Stiftelsens namn och firma Stiftelsens namn är Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center. 2 Ändamål Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism? Etiskt dilemma Harry och Ceasar är grannar i en solig by på den jämtländska landsbygden. Olyckligtvis är inte Harry lika solig som sin hemby. Harry är misantrop. Han tycker illa om människor mycket illa.

Läs mer

Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun

Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda 2015-01-30 Motala kommun KOMMUNAL KOMPETENS vad får kommunen syssla med enligt kommunallagen? Allmänt intresse Anknytning till kommunens område eller

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

Projekt Region 2015. Vår Region. Fredagsakademin 130531

Projekt Region 2015. Vår Region. Fredagsakademin 130531 Projekt Region 2015 Vår Region Fredagsakademin 130531 1 Vilket beslutsunderlag skall tas fram? Roll och uppdrag Styrmodell Politiska organisation Lednings- och kansliorganisation Samarbete och gränsdragning

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer