FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa"

Transkript

1 FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa Manual och loggbok Tytti Solantaus 2006 Översättning: Heljä Pihkala, Psykiatriska kliniken Skellefteå Bearbetning och anpassning till svenska förhållanden: Marianne Borgengren, Psykiatri Södra Stockholm, 2010 THL (Finska Institutet för hälsa och välfärd)

2

3 2 Manual för Föra barnen på tal Innehåll: I Föra barnen på tal metodens bakgrund och principer Sidan Inledning 4 Att uppmärksamma barnen flera sätt 4 Principen att stödja utveckling och att arbeta preventivt 4 Föräldrars psykiska ohälsa och barn kort översikt 5 Faktorer som hjälper barn 5 Betydelsen av förståelse 5 Behandlarens förståelse 6 Att stödja barnens utveckling 7 Metoderna i förhållande till behandling 7 Respekten för föräldrarna 7 Familjens behov av stöd utifrån och av annan service: 8 Nätverksmöte 8 Omedelbart skyddsbehov 8 Föräldrars ovilja att samarbeta 8 Schema för insatser 9 II Samtal mellan barnet och föräldern om förälderns psykiska ohälsa Principer 10 Speciellt viktiga teman: 10 Barnet orsakar inte förälderns problem 10 Föräldern tar hand om sig själv 11 Hushållsarbete 11 Förälderns irritabilitet och eventuell våldsamhet 11 Barnens rädsla för skilsmässa och själmord 11 Barnets relationer och sociala liv utanför hemmet 12 Slutligen 13 III Föra barnen på tal - metoden En metod med både ramar och flexibilitet 14 Föra barnen på tal - innehållet i arbetet 14 Kort beskrivning av samtalen 15 Nätverksmöte 16 Verktyg i arbetet: behandlarens kunskap står till familjens förfogande 17 Material till föräldrar 17 Samtalets fokus 17 Kartläggning av barnets utveckling och livssituation 18 Bedömning av behov av fortsatta insatser 19 Användning av loggboken 19 IV Referens och Internetadress 20

4 3 Loggbok för Föra barnen på tal Sidan (Återfinns under respektive flik i pärmen) Förberedande samtal: presentation av metoden 22 Första samtalet 26 Andra samtalet 30 Kartläggning av barnets livssituation för olika åldrar 1. Graviditet Späd- och småbarnsålder Förskoleålder Skolålder fram till tonår Tonår 58

5 4 I Föra barnen på tal metodens bakgrund och principer Inledning Metoden Föra barnen på tal har sin grund i förståelsen om hur psykisk ohälsa påverkar föräldraskap och barn, samt i kunskapen om vad föräldrar kan göra för att stödja barns och tonåringars utveckling. Barnen är i riskzon för att själva drabbas av psykiska problem, men föräldrarna kan stödja sina barn och förebygga problem. Metoden Föra barnen på tal har från början utvecklats med tanke på sjukvården och den personal, som behandlar föräldrar med psykiska problem. Det kan vara inom öppen- eller slutenvård, inom primärvård eller psykiatri. Behandlarens grundutbildning eller yrke kan variera och man behöver inte psykoterapiutbildning för att använda metoden. Metoden kan anpassas och användas även inom socialtjänst och skolhälsovård. Socialtjänstlagen, Hälso- och Sjukvårdslagen och Barnkonventionen kräver att sjukvården uppmärksammar behoven av vård och stöd hos patienternas barn och att barns bästa ska genomsyra alla beslut som rör dem. Detta kan man inte uppnå på något annat sätt än att prata om barnen med patienten. Föra barnen på tal har utvecklats för att uppfylla lagstiftarens krav på sjukvården och för att hjälpa personal att tala om barnen på ett konstruktivt sätt, med respekt för föräldrar och barn. Metodens syfte är också att öppna upp samtal om barnen och föräldraskapet som en del av förälderns behandlingsprocess. Målsättning är att både föräldrar och behandlare ska kunna återkomma till samtal om barnen och deras situation, både utifrån glädjeämnen och problem. Att uppmärksamma barnen flera sätt Föra barnen på tal är liksom Beardslees familjeintervention en av flera metoder för att stötta barnen till föräldrar med psykisk sjukdom. Andra sätt är barn- och föräldragrupper. Metoder utvecklas och blir fler, när erfarenheten ökar. Föra barnen på tal och Beardslees familjeintervention grundar sig på professor William Beardslees utvecklingsarbete i familjer och erfarenheter från självhjälpsgrupper. Metoderna har via barnpsykiater Tytti Solantaus arbete används i Finland innan de nu introduceras i Sverige. Syftet är att i samarbete med föräldrarna stödja barnens utveckling och förebygga problem. Principen att stödja utveckling och att arbeta preventivt Metoden Föra barnen på tal har som målsättning att stödja föräldraskapet och barnens utveckling och utgör en insats för att främja hälsa (promotion) och förebygga problem (prevention). Hälsofrämjande arbete har som utgångspunkt att stödja skyddande faktorer, styrkor och möjligheter. Detta kräver en nyorientering av behandlaren, vilket inte alltid är så lätt. Alla som arbetar inom psykiatri och socialtjänst har fått en bra och grundlig utbildning i att se och känna igen problem. Att känna igen styrkor, inse deras betydelse och stödja dem kan kräva övning. Att betona styrkor betyder inte, att man ska blunda för svårigheter. Tvärtom, barnens och familjens sårbarhet tas upp på ett öppet, men konstruktivt sätt. Syftet är att hjälpa föräldrar att bygga upp strategier för att både stödja styrkor och minska sårbarhet.

6 5 Föräldrars psykiska ohälsa och barn en kort översikt Psykisk ohälsa påverkar människans förmåga att uppleva, tänka och handla. Därför påverkar den samspelet med andra människor. Medlemmarna i en familj är i ett kontinuerligt och tätt samspel med varandra, så förälderns psykiska ohälsa speglas i familjens relationer och liv. Effekterna är ofta oväntade och svåra att förstå, både för föräldern själv och för andra familjemedlemmar. Detta kan det leda till förvirring och till att det ofta uppstår missförstånd. Föräldern kan vara orkeslös, gråtmild, nedstämd och/eller irritabel, tjatig och ha nära till ilska. Hon/han kan vara ångestfylld, rädd och kanske upprepa vissa tvångshandlingar, som att tvätta händer, röra vid dörrkarmar o.s.v. Hon/han kan prata konstigt och tolka andras prat och handlingar på ett avvikande sätt. Hon/han kan vara uppe hela nätter, väcka andra mitt i natten och kräva sällskap. Psykisk ohälsa påverkar människans förmåga att ta hänsyn till andra. En förälder kan kränka, vara våldsam, kräva orimligheter från barnen eller skylla sina problem på andra. Det kan leda till att barnen gör allt hushållsarbete och tar ansvar för varandra. Man kan behandla barnen på ett sätt, som försämrar barnens relationer till varandra. Familjemedlemmarna, speciellt barnen, har svårt att veta, vad föräldern tänker, varför hon/han är annorlunda och hur man ska bete sig. Barnen har frågor Vad det med mamma? Varför gör pappa så här?, Kommer hon/han bli som vanligt igen?, Varför är hon/han arg hela tiden?, Hur ska jag bete mig?, Gjorde jag något fel?, Kan jag också bli sjuk?. Familjemedlemmarna undrar, om de orsakar patientens beteende. Speciellt barnen har lätt att tro, att de är orsaken till förälderns problem. Barnes självbild som ett bra och älskvärt barn kan bli lidande och barnen kan lära sig att tolka sig själva och livet på ett förvrängt sätt. Faktorer som hjälper barn Svårigheter hör till livet och även föräldrars psykiska problem är ganska vanligt i familjer. Det finns mycket, som underlättar för ett barn, när familjen har problem. Man pratar om skyddande faktorer. Förståelse och kunskap om förälderns problem och öppen kommunikation inom familjen är skyddande faktorer. Det stärker familjens relationer, som barnens välbefinnande är beroende av. Att kunna prata om svårigheter, gör också att man ofta kan lösa dem. Fungerande socialt liv utanför familjen är en annan viktig skyddande faktor för barnen. Egna vänner, att tillhöra en dagisgrupp eller skolklass och intressen ger glädje i livet och stödjer utvecklingen. Betydelsen av förståelse Kunskap om och förståelse för förälderns psykiska ohälsa, orsaker och betydelse av det förändrade beteendet och händelser i familjen ömsesidig förståelse i familjen är viktigt för både barn och vuxna. Förståelse förutsätter samtal och gemensam bearbetning av problem. Det är inte vanligt att prata om psykisk ohälsa, åtminstone inte med barn. Man har trott, att det ökar barnens börda, att informera om förälderns problem. Föräldrarna har oftast gjort allt för att barnen inte ska märka något. Det är förståeligt, men man lämnar barnen ensamma till sina egna gissningar och tolkningar, om vad det är med

7 6 föräldern och om den egna skulden. Tystnaden ökar avståndet mellan föräldrar och barn, och barnen kan då inte söka trygghet genom att fråga sina föräldrar. Svårigheter i livet är inte i sig ett hinder för barns utveckling, förutsatt att man försöker lösa dem tillsammans. Kunskapen hjälper barnet att rätt tolka vad föräldern säger och förstå dess handlingar; ökad förståelse fungerar som en skyddande faktor. Till exempel, om ett barn vet, att föräldern har en depression, kan hon/han tolka förälderns tillbakadragenhet och orkeslöshet rätt. Hon/han vet, att det beror på depressionen och inte på att föräldern inte vill vara med barnet. Många vuxna, som har vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar önskar, att de hade fått information, vad det var med föräldern. Förståelsen för förälderns problem lägger grunden för ett fungerande familjeliv. Den befriar barnet från självanklagelser, gör relationen mellan barnet och föräldern rakare, öppnare och närmare. Förståelsen möjliggör diskussionen om problemen och öppnar vägar till lösningar. Välfungerande familjerelationer stödjer barnets utveckling även under svåra omständigheter. Det finns situationer, då barnet tvingas agera mot förälderns vilja. Då behöver barnet ha kunskap om förälderns problem. Att prata om förälderns psykiska ohälsa kan bara ske successivt, det tar tid för ett barn att förstå problemet. Till en början berättar föräldern om det, som känns viktigast just då, ser vad som händer och sen fortsätter samtalet utifrån detta. Så gör även barnen. Ett barn förstår saker i sin egen takt och förälderns problem kan variera och förändras med tiden. Samtalen om förälderns problem bör bli en process i familjen. Samtalet om psykisk ohälsa och förståelsen är barnens och föräldrarnas gemensamma resa, inte en engångshändelse i behandlarens rum. Behandlarens förståelse Familjens situation kan väcka många olika känslor hos behandlaren. Behandlaren ser svårigheterna i barnets liv och känner dem i sitt hjärta. Föräldrarna kan upplevas som orimliga och behandlaren kan börja anklaga dem. Det kan vara nära till tanken eller strävan att rädda barnen från sina föräldrar. Denna attityd kan förklara en stor del av föräldrarnas ovilja eller rädsla att diskutera barnen med behandlaren. När behandlaren ser föräldrar som en motpart eller motståndare motverkar det samarbete och det kan försämra barnets situation. När detta sker har behandlaren inte förstått hur psykisk ohälsa påverkar föräldrar, då det gäller deras förmåga till samspel med sina närmaste och att klara sina uppgifter som förälder. På samma sätt som inom familjer, är ömsesidig förståelse mellan behandlaren, föräldern och familjen en förutsättning för ett gott samarbete. Behandlaren måste se förälderns lidande och svårigheter och samtidigt ha ett empatiskt förhållningssätt. Om behandlaren upplever, att hon/han inte förstår allt, kan hon/han be föräldern om hjälp, genom att be föräldern berätta mer om sitt liv och sina svårigheter. En bärande tanke i arbetet med barn till patienter inom psykiatrin är att öka förståelsen för både barnets och förälderns situation. Behandlaren måste ha kunskap och förmåga att leva sig in i bådas situation. Det betyder inte att blunda för svåra saker. Tvärtom, i en atmosfär av ömsesidig förståelse och respekt är det möjligt att prata om de svåraste sakerna.

8 7 Att stödja barnens utveckling Ett sätt att tänka är att man kan komma in i en familj genom olika dörrar. När man kommer genom skyddsdörren vill man försäkra sig om att omvårdnaden om barnen fungerar och att barnen är trygga. När man kommer genom psykiatridörren vill man undersöka, om barnen har psykisk ohälsa och behöver hjälp med remittering till behandling. Dessa dörrar öppnar man, när man misstänker, att det finns problem och man vill vara till hjälp. Man har ofta redan använt båda dessa dörrar en längre tid, speciellt skyddsdörren. Med hjälp av Föra barnen på tal och Beardslees familjeintervention knackar man på en tredje dörr: stöd-till-utveckling-dörren. Man kommer inte in i familjen för att leta efter problem. Istället frågar man, om föräldrarna tillsammans med behandlaren vill tänka igenom och prata om barnens situation och hur de bäst kan stödja barnen. Man berättar för föräldrarna, att i många familjer finns det okunskap om och oro för hur psykisk ohälsa påverkar barnen. Om barnen har problem, finns det hjälp att få. Barnens och familjens behov av skydd eller psykiatrisk behandling kartläggs under samtalen, med det är inte utgångspunkten för arbetet. I samarbete med föräldrarna lotsar man barnet och familjen till rätt hjälp. Behandlaren kommer till förälderns hjälp i en ny och ovan situation: det är inte frågan om att lägga sig i familjens liv. Enbart om föräldraskapet har kollapsat eller barnen har lämnats ensamma, är behandlaren skyldig att vidta skyddande åtgärder och således lägga sig i familjens liv. Metoderna i förhållande till behandling Föra barnen på tal och Beardslees familjeintervention är principiellt och i sina tillämpningar till för att stödja barnens utveckling och föräldraskapet, de är inte behandling av någon av familjemedlemmarna. Det betyder att föräldern bör vara i en lugn fas av sin sjukdom och med ordnad behandling. Likaså måste man hjälpa den andra föräldern att få behandling, om behov finns. Arbetet med barnens situation kan vara utvecklande för föräldern; föräldern kan bli lättad och känna att hon/han kan hjälpa sitt barn, med det är ändå inte primärt en behandling mot psykisk ohälsa. Man ska inte heller behandla barnen. När man möter problem, diskuterar man tillsammans med föräldrarna, hur och var man kan lösa dem. På ett nätverksmöte kan man hjälpa familjen till rätt instans. Om behandlaren själv kan och vill fortsätta med familjen, i t.ex. familjeterapi, gör man först en ny överenskommelse. Respekten för föräldrarna Psykisk ohälsa påverkar förmågan till relationer och vardagligt fungerande, så i familjerna kan det finnas många problem, som har med relationer eller hushållsarbete att göra. Föräldrarna är ofta mycket oroliga för hemmet, barnen och sitt föräldraskap. Behandlaren måste känna till effekter av psykisk ohälsa: inte ens i problematiska situationer är det frågan om dåliga föräldrar, utan föräldrar, vars förmåga till relationer och fungerande har blivit nedsatt av psykisk sjukdom. Atmosfären bör vara positiv och stödjande, inte kritiserande eller fördömande.

9 8 I Föra barnen på tal-samtal ger man allmän kunskap till föräldrar om hur barn klarar sig och om problem, som kan uppstå när en förälder har psykisk ohälsa. Tillsammans med föräldern kartlägger man barnens livssituation, deras styrkor och sårbarheter och man diskuterar med föräldrarna hur man kan uppmuntra barnens starka sidor och stödja de mer svaga. Arbetssättet är mycket öppet. Föräldrarna kan titta på och läsa manualen och loggboken, och få kopior, om de vill. (Materialet kan skrivas ut från Internet Föräldrarna har full frihet att själva bestämma, hur de vill göra. Man pressar dem inte och man får inte vara hotfull genom att t.ex. att tala om att barnen hamnar i svårigheter, om föräldrarna inte gör som behandlaren vill. Om behandlaren är den, som ansvarar för förälderns vård, är det bra att erbjuda föräldern möjlighet att senare berätta hur det har gått, och på nytt diskutera barnens situation. Familjens behov av stöd utifrån och av annan service Nätverksmöte Om man blir orolig för barnet under träffarna det räcker med en vag oro om hur barnet klarar sig eller om barnets nätverk är tunt, bör man föreslå ett nätverksmöte, med viktiga personer från barnets egna nätverk och vid behov från BUP eller kommunens Barn och familjeenhet. Man förbereder mötet med föräldrarna. Antingen tar familjen själv kontakt eller så har man ha ett gemensamt möte angående barnets och familjens situation. Denna typ av överföringsmöte kan vara nödvändigt för att en behandlingskontakt ska etableras. På ett sådant nätverksmöte bygger man en bro mellan familjen och den nya instansen och det är då lättare för familjen att påbörja kontakten. Man strävar efter att förebygga att familjen faller mellan stolarna mellan olika instanser. En förälder med psykisk ohälsa har ofta svårt att själv söka sig till nya instanser med hjälp av enbart en remiss. Omedelbart skyddsbehov Om barnet är i behov av omedelbara skyddsåtgärder, måste man genast ta kontakt med sociala myndigheter. Som t.ex. om barnet kommer att lämnas ensamt (oberoende av åldern), när den enda vårdnadshavaren hamnar på sjukhus eller en förälder i öppenvård är oförmögen att ta hand om sina barn eller barnet försummas eller våld förekommer i familjen. Ingen behandling eller förebyggande interventioner ersätter samarbetet med sociala myndigheterna i sådana situationer. Föräldrars ovilja att samarbeta Om patienten p. g. a. sitt tillstånd inte kan berätta om barnen, måste man klarlägga barnens situation med den andra föräldern eller annan vårdnadshavare. Om detta inte är möjligt, måste man be om hjälp från socialtjänsten. Om föräldern eller föräldrarna inte alls går med på att prata om barnen, måste man upplysa dem om att vi inom psykiatrin är skyldiga att ta reda på hur våra patienters barn blir omhändertagna när

10 9 en patient sviktar i sin omsorgsförmåga. Sociala myndigheter måste då kontaktas för att vara med i den akuta situationen. Schema för insatser Schemat läses (Solantaus 2005) från vänstra övre hörnet, när föräldern söker psykiatrin. Om det finns ett omedelbart skyddsbehov i familjen, börjar man samarbetet med socialtjänsten (horisontal pil till höger). I annat fall går man vidare genom att Föra barnen på tal. Om det finns problem i familjen, kan man ordna ett nätverksmöte eller rekommendera en kontakt med BUP eller socialtjänstens barn och familjeenhet. Om familjen inte har problem, fortsätter man ett förebyggande arbete t.ex. genom att föreslå grupper för barn eller föräldrar och prata om stödet till barnen, som en del av förälderns behandling. Föräldern kommer som patient primärvård psykiatri Modell för att uppmärksamma barnen Familjeintervention Föra barnen på tal Akut situation Informera barnen Inte problem Förebyggande stöd, bl a fortsatta samtal om barnen stöd till spädbarnsföräldrar barn- och föräldragrupper föräldrautbildning Problem Problem Avgör om anmälan till Socialtjänsten Insatser från Socialtjänsten Nätverksmöte delta vid behov representant fr barn/vuxen-psykiatri representant socialtjänst lärare/förskola barnhälsovård andra Aktivera familjens egna sociala nätverk Stöd från psykiatrin vård o behandling av barn/unga BUP stöd till spädbarnsföräldrar Familjestöd stöd från socialtjänsten

11 10 II Samtal mellan barnet och föräldern om förälderns psykiska ohälsa Principer Föräldrar och behandlare är ofta okunniga om vad man bör prata med barnen om. I följande presenteras några viktiga principer, som kan hjälpa föräldrarna att påbörja samtal med barnen. Första principen är, att man pratar med barnet på ett språk, som de förstår. Ju yngre barn, desto mer måste man använda uttryck, som är konkreta och bekanta för barnet. Det är bra att fråga barnet, vad hon/han har tänkt, för då lär sig föräldern hur barnet tänker. En förälder berättade för sin 3-åring, att hon var sjuk och hade gråtsjukan, en annan kallade depressionen för sömnsjuka. Om föräldern hela tiden är irriterad, kan hon/han berätta för sina barn, att det är sjukdomen, som gör en arg. Det är därför, som hon/han är ofta arg, trots att hon/han inte vill vara det och det är inte barnets fel. Den andra principen är, att barnet behöver få förklaringar till sina egna upplevelser det barnet har sett, hört, känt och tänkt. T.ex. om föräldern inte har klätt på sig, när barnet kommer från skolan, försvinner hemifrån ett par timmar utan förklaring eller äter tabletter i smyg, så undrar barnet och hittar på egna förklaringar. Det är då en lättnad för barnet att få veta, att föräldern är nedstämd och orkeslös, går på behandling och att läkaren har ordinerat medicin. Föräldern behöver inte berätta sina hemligheter och sina värsta upplevelser för barnet, utan behöver bara förklara hur symtomen visar sig i vardagliga situationer. Den tredje och mycket viktiga principen är, att när man berättar för barnet om en svårighet, måste man väva in en lösning i samtalet, så att framtiden blir möjlig. T.ex. Jag är sjuk, men jag går på behandling. Detta gäller alltid, när man berättar svåra saker för barn. För det fjärde, man uppmuntrar alltid barnen att ta upp ämnet, när de själva vill prata. Att skapa förståelse tar tid, det blir inte klart på en gång, med ett enda samtal. Speciellt viktiga teman Barnet orsakar inte förälderns problem Nästan alla barn och ungdomar upplever, att de på ett eller annat sätt är skyldiga till förälderns problem. Ibland uppfattar föräldrarna det också så och skriker förtvivlat Om du skötte dig, skulle jag ha det lättare! eller Jag orkar inte med era eviga bråk! Barnet kan lätt tolka detta som att om hon/han var annorlunda, skulle föräldern inte ha det svårt. Skulden kan bli en tung börda, som man inte pratar om. Det är bra, om föräldrar kan säga till sina barn, att problemen inte beror på barnen utan på sjukdomen och att det kan gälla även när föräldern blir arg eller ledsen över barnets agerande. Många föräldrar bestämmer sig för att prata om detta, även om barnet inte visat tecken på skuldkänslor.

12 11 Föräldern tar hand om sig själv Ofta försöker barnen hjälpa sin nedstämda och orkeslösa förälder på alla sätt. De är så snälla och hjälpsamma som de bara kan. Barnen försöker på sina egna sätt att bota föräldern, även om de inte själva tänker så. Barnens agerande kan visserligen glädja föräldern och det är viktigt för barnen - men de kan inte lösa förälderns psykiska problem. När föräldern inte blir bättre, kan barnet försöka ännu mer och ta på sig ansvar för förälderns mående. Många föräldrar bestämmer sig för att berätta om sin behandling för barnen. Det blir oftast en lättnad för barnen. Det betyder, att föräldern tar hand om sig själv: hon/han går på behandling och vill må bättre. Om barnet är tydligt översnäll, kan föräldern också säga något i stil med: Det är bra, att du hjälper till hemma, men du behöver inte göra allt. Vi bestämmer, vad du ska göra och vad du inte behöver göra. Och dessutom, jag står ut med att du ibland säger emot mig. Hushållsarbete Att sköta hemmet kan vara svårt, när sjukdomen tar alla krafter och meningen med livet försvinner. Ibland kan det bli ett av barnen, som övertar ansvaret för hemmet. Barnet kan mycket väl klara uppgiften alldeles utmärkt, men ansvaret för hemmet och yngre syskon kan ändå tära på krafterna, även om det inte märks direkt. Egna intressen får stå tillbaka och skolgången kan bli lidande. I sådana situationer måste man tänka över, om hushållsarbetet kan fördelas jämnare eller om man kan anlita hjälp utifrån, t.ex. hemhjälp eller boendestöd från socialtjänsten eller genom att köpa tjänster. Familjerna kan behöva många olika typer av bistånd och insatser och behandlaren ska hjälpa familjen till att söka den hjälpen. Förälderns irritabilitet och eventuella våldsamhet Många psykiska problem påverkar impulskontrollen: individen kan inte behärska sig, man handlar utan att tänka först. Hemma, speciellt med barnen, kan det leda till kort stubin, man blir orimligt arg över småsaker. Föräldern kan skrika, vara kränkande och till och med gå till handgripligheter. Dessa situationer är ofta efteråt besvärande för föräldern och hon/han känner sig lätt ännu sämre. Ibland uppfattar föräldern själv inte sitt förändrade beteende och förstår då inte hur det påverkar barnen. Man måste alltid prata om och ordentligt ta reda på hur föräldrar och barn klarar konflikter. Om det finns misstanke om våld, ska man bedöma, om det behövs omedelbara skyddsåtgärder eller om det räcker att ordna en gemensam träff med socialtjänsten för att stödja familjen. Barnens rädsla för skilsmässa och självmord Förälderns självmordsrisk är en av de största orsaker till rädsla hos barnen. Barnet kan till och med stanna hemma från skolan, när föräldern mår dåligt. Man ska tala med föräldern om vad barnen har sett, hört, anat och hur man kan börja prata med barnen om detta. Det är också bra att beröra tidigare självmordsförsök, och om barnen har sett något av detta eller om barnen är rädda för att t.ex. tidigare sjukhusvistelse berodde på detta. Att prata om självdestruktiva tankar och handlingar

13 12 kan vara svårt för föräldern och förberedelsen kan ta tid. Man pressar inte föräldern, utan man ger information och hon/han bestämmer själv, hur hon/han ska göra. Föräldern kan t.ex. berätta, att hopplöshet och självmordstankar är en del av sjukdomen, och hon/han får hjälp för det. Hon/han kan berätta att trots tidigare tankar på självmord eller självmordsförsök vill hon/han idag inte skada sig själv och lovar att omedelbart ta kontakt med mottagningen, om tankarna åter blir för svåra. Det är viktigt att fortsätta att tala om att de dystra tankarna eller självmordsförsöken inte berodde på att barnen var kinkiga eller kom hem med dåliga provresultat från skolan. Om föräldern har stor självmordsrisk och inte är beredd att lägga upp en skyddande strategi, måste behandlaren först och främst trygga förälderns situation och behandling. I många familjer finns det relationsproblem mellan föräldrarna, när den ena har psykiska problem. Det blir lätt ömsesidiga besvikelser, ovilja att umgås, tjat och bråk. Barnen ser detta och känner av stämningarna. Rädsla för separation är lättväckt, då skilsmässa är så vanligt idag. Det är bra, om föräldrarna kan prata om det t.ex. genom att säga: Ni har säkert märkt, att vi grälar oftare. Vi båda har det tungt nu. Grälen beror på oss själva, inte på er. Vi är ändå inte på väg att skiljas, utan vi försöker reda ut problemen. Jag går på behandling och förhoppningsvis kommer jag att börja må bättre. Det kan ta tid. Om ni är oroliga för oss, kom och prata Om föräldrar ska skiljas, är det också bra att berätta detta för barnen. Det är viktigt att betona, att skilsmässan inte är barnens fel, och att föräldrarna bryr sig om och kommer att ta hand om barnen trots separationen. Barnets relationer och sociala liv utanför hemmet Hemmet är viktigt för barnen, men även livet utanför hemmet. Tyvärr leder ofta psykiska problem till isolering inte bara av den som är sjuk utan också, så småningom, av hela familjen. Barnen kan lämna både vänner och intressen. Man kanske skäms för att ta hem kompisar, när föräldern är annorlunda och oförutsägbar, och förälderns psykiska ohälsa blir en outtalad mur mellan barnet och vännerna. Socialt liv är en viktigt för barn och ungdomar, både för livsglädjen och för en bra utveckling. Många föräldrar är oroliga över att barnen isolerar sig. Välfungerande egna sociala relationer stödjer och skyddar barn och ungdomar, när det är tungt hemma. Det är viktigt att barnet fortsätter med sina vänskapsrelationer och intressen, och att föräldrarna stödjer barnet i detta. Bra barnomsorg och skola utgör också ett betydelsefullt stöd för barnet. Det är bra, om föräldrarna kan samarbeta med förskolepersonal och lärare för att underlätta en fungerande vardag. Det är också bra om barnet även utanför hemmet har någon annan vuxen, som barnet känner tillit till. Det kan vara en släkting en morbror, moster, farmor, gudmor, kompisens förälder eller en professionell, skolsköterska, psykolog, kurator, lärare, husläkare osv. Det viktiga är, att den personen förstår både barnets och den sjuke förälderns situation och inte agerar mot föräldrarna. Det bästa är att hitta en sådan

14 13 person i samarbete med barnet och föräldern, speciellt när det gäller små barn. Ett större barn kan bestämma själv, vem som kan utgöra detta stöd. Slutligen Med familjearbete kan man främja skyddande faktorer i barnets liv. De viktigaste är: 1) fungerande familjeliv och relationer, med ömsesidig förståelse och öppen kommunikation 2) fungerande socialt liv utanför hemmet: välfungerande barnomsorg och skola samt egna vänner och intressen. Behandlarens uppgift är att tillsammans med föräldrarna komma fram till hur man bäst kan stödja dessa områden Denna information hittar man i föräldraguiden Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för föräldrar med psykiska problem. (Solantaus & Ringbom, 2005a) Handboken ges till föräldrarna vid Föra barnen på tal och Beardslees familjeintervention. Med hjälp av handboken har föräldrarna möjligheten att bekanta sig med diskussionsämnena i förväg och återkomma till dem senare. Det finns även andra skrifter för både barn och föräldrar. (Se Lästips på webben

15 14 III Föra barnen på tal metoden Metodens syfte är att 1) Stödja föräldraskapet och barnens utveckling. Samtalens syfte är att hjälpa föräldrar att stödja sina barn och stärka processer, som skyddar barnen och stödjer deras utveckling, såväl inom som utanför familjen. Samtal om barnen kan erbjudas alla patienter oavsett om det finns problem eller ej. Föräldrarna kan vara bekymrade och ha frågor även om det inte finns problem. 2) Bedöma barnens och familjens behov av andra stödjande insatser, t.ex. från barnhälsovården, skolhälsovården eller barnpsykiatrin. Troligen är ungefär hälften av familjerna i behov av en sådan kontakt. 3) Bedöma behovet av skyddsåtgärder och/eller annat stöd från socialtjänsten. Familjen kan behöva skyddsåtgärder, ha nytta av olika former av stöd från socialtjänsten eller behöva ekonomiskt stöd. Omkring 15 % av familjerna behöver detta. 4) Hjälpa barnet och familjen till annat tillgängligt stöd. Instansen, som behandlar föräldern, har inte ansvaret för barnets behandling, men har ansvaret att se till att barnet och familjen får den hjälp de behöver. Barnen kan behöva behandling för sina problem, makarna familjerådgivning, familjen hjälp såsom rådgivning eller ekonomiskt stöd från socialtjänsten En metod med både ramar och flexibilitet Med Föra barnen på tal-metoden, talar man om barnen med föräldrarna under två träffar, med hjälp av fastställda teman. Samtalet kan vidgas till flera träffar eller begränsas till en, allt efter behov. När familjen har många barn kan man behöva fler träffar. Man kan prata om barnen på många olika sätt, det finns inte ett enda rätt sätt. Det är dock bra att gå igenom de teman, som presenteras i manualen. Behandlarens uppgift är att hålla den röda tråden i samtalet. När samtalet flyter iväg ifrån barnen, t.ex. till parets relationsproblem ska behandlaren försiktigt flytta fokus tillbaka till barnen. Om föräldrarna har behov och vill fördjupa samtalet om barnen, eller behandlaren uppfattar ett sådant behov, föreslår man Beardslees familjeintervention. Man kan även föreslå grupper för barn och föräldrar som t.ex. anordnas av IFS (Intresseföreningen för schizofreni). Dessutom finns det på vissa orter föräldragrupper. Föra barnen på tal innehållet i arbetet Grunden är samtalen med föräldern/föräldrarna. Som stöd för samtalen kan man använda Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för föräldrar med psykiska problem Det finns även andra bra skrifter, som kan hittas på

16 15 Innehållet i samtalet A. Kartläggning av barnets livssituation: styrkor och sårbarheter - föräldrarnas oro för barnet och familjen - hur barnet mår och uppför sig - hur barnet har det hemma, - hur barnet har det på dagis - hur barnet har det i skolan och - hur barnet har det på fritiden: med vänner, intressen och media B. Information till föräldrar hur de kan stödja barnets utveckling Man berättar för föräldrarna om - skyddande faktorer för barnen och hur man kan stödja dem, bland annat: - att det är bra för barnet att ha kunskap om förälderns psykiska sjukdom och hur den påverkar förälderns beteende - att det är bra att ha egna vänner, intressen, dagis och skola - att andra vuxna utanför familjen är viktiga för barnen - Handboken för föräldrar med psykiska problem (Solantaus & Ringbom) innehåller kunskap och råd - att föräldrarna kan prata om barnen med behandlaren även senare C. Ytterligare insatser - Nätverksmöte för att hjälpa familjen och barnet att få det stöd, som eventuellt behövs, när det gäller barnens problem eller svaghet i de skyddande strukturerna. - allmän information om andra förebyggande åtgärder eller tjänster som t. ex. grupper för barn respektive föräldrar - allmän information om sjukvården och socialtjänsten, och om hur man tar kontakt vid behov Kort beskrivning av samtalen I följande presenteras metoden i stora drag. Samtalen gås igenom mer i detalj i loggboken, som behandlaren har med sig på träffarna. Innehållet i träffarna kan överlappa varandra och föräldrarna kan t.ex. direkt vilja diskutera de psykiska problemens effekter på familjen. Ordningen i samtalen är inte viktig, utan det viktiga är att alla områden blir diskuterade. När Föra barnen på tal-mötena är som bäst är de konstruktiva och kreativa samtal för barnen och familjen. 1) Förberedande samtal Man föreslår föräldern/patienten samtal om barnen och man informerar om metoden. Man föreslår, att den andre föräldern kommer med till nästa träff, då man påbörjar samtalet om barnen. Om patienten är ensam vårdnadshavare, kan man börja arbetet på en gång, om patienten så önskar. Man ger patienten Handboken för föräldrar med psykiska problem. 2) Första samtalet Huvudtema är kartläggningen av barnens utveckling och livssituation tillsammans med föräldern/föräldrarna. Man går igenom föräldrarnas glädjeämnen och oro för barnen. Man hjälper föräldrarna att upptäcka barnens styrkor och sårbarheter och

17 16 man ger föräldrarna information om skyddande faktorer. Om föräldrar är oroliga, frågar man om de har sökt och fått hjälp. 3) Andra samtalet Man koncentrerar sig på betydelsen av vad förälderns psykiska problem innebär för familjen och barnen. Man använder Handboken som stöd. Behandlaren berättar mer om skyddande faktorer, bland annat går man igenom vikten av att prata med barnen och principer för hur man bäst gör det. Man diskuterar hur förälderns tydligaste symtom visar sig hemma, hur barnens reaktioner är och hur föräldrarna kan stödja sina barn. Om behandlaren blir det minsta orolig under träffarna för hur barnet klarar sig eller över brister i barnets nätverk, föreslår man ett nätverksmöte, för att få med socialtjänsten eller barnpsykiatrin i arbetet. Om man misstänker att barnet eller ungdomen far illa eller man inte får tillräcklig information om barnens situation, måste man kontakta kommunens barnenhet och göra dem uppmärksamma på barnens situation. När problemen inte är så allvarliga, berättar man för föräldrarna vad man är oroad över och uppmuntrar dem att följa barnets utveckling. Man följer upp detta genom att senare ta reda på hur det går för barnen. Nätverksmöte Till ett nätverksmöte kallar man personer från barnets och familjens nätverk och vid behov olika professionella. Man kartlägger barnets livssituation i olika sammanhang och man diskuterar hur de närvarande kan stödja barnet. Syftet är aktivera barnets sociala nätverk för att bistå föräldrarna. Om man har blivit oroad för barnen och kallat personal från barn- och ungdomspsykiatrin, så kan de lyssna och ställa frågor och utifrån detta göra en bedömning om det finns behov av en barnpsykiatrisk insats. Nätverksmöten kan vara svåra för personer med svår psykisk sjukdom. Den komplicerade sociala situationen kan skrämma, och föräldern vill inte, att information om hans/hennes problem sprids till en större grupp. Därför är det viktigt att förbereda nätverksmötet noga tillsamman med föräldrarna. Teman för mötet bestäms med föräldrarna, och föräldrarna avgör själva, vad de vill berätta. Rekommendera föräldrarna att berätta det som är viktigt för att förstå barnets situation. Målsättning är att finna förståelse för barnets situation och att hitta lösningar. Till exempel om barnet ofta kommer för sent till skolan, är det bra för läraren att veta, att föräldern inte förmår stiga upp på morgnarna. Barnet måste klara av morgonrutinerna själv och då är det förståeligt, att hon/han kommer för sent. När familjens nätverk är närvarande, kan man leta efter lösningar. Barnens närvaro i nätverksmötet måste avgöras från fall till fall. Om barnet är med, ska hon/han också vara med i förberedelserna.

18 17 Om barnet är med, måste diskussionen anpassas till hennes/hans nivå alla närvarande ska respekteras. Man måste undvika situationer, där man pratar om barnets problem och beteende på ett sätt som kan kränka barnet. Verktyg i arbetet. Behandlarens kunskap står till familjens förfogande Föräldrarna undrar ofta hur den psykiska ohälsan påverkar familjen. Förälderns behandlare ska ha givit noggrann information om den psykiska sjukdomen. Problemet är, att medicinsk kunskap i sig inte alltid ökar förståelsen om hur samspelet med andra påverkas. Föra barnen på tal-metoden har som syfte att öka förälderns förståelse för sin egen, makes/makas och barnens situation. Det sker genom kunskap, kunskap som ett redskap för förståelse. För att kunskap ska kunna växa till förståelse, måste det anpassas till familjens vardagsliv och till föräldrarnas erfarenheter och frågor. Det handlar om samspel mellan två experter. Föräldern känner sitt barn och vardagen i hemmet, behandlaren har kunskap om den psykiska sjukdomen på en allmän nivå. Dessa två ska nu föras ihop. Således är behandlaren inte en lärare och föräldern en elev, utan behandlaren ställer sin kunskap till förälderns förfogande och föräldern avgör, vad som passar hans/hennes familj. Behandlarens ton är undrande: I många familjer har det varit så här, vad säger ni, stämmer det på er familj? Material till föräldrar Som en del i processen att uppmärksamma barnen finns följande handbok till familjer: Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för föräldrar med psykiska problem (Solantaus & Ringbom, 2005). Handboken har samma grundprinciper, som Föra barnen på tal och Beardslees familjeintervention. Deras syfte är att stödja den ömsesidiga förståelsen och göra det lättare att lösa problem i familjen. Handboken är skriven för familjer, men den kan vara till hjälp även för behandlaren. Under samtalen kan man återkomma till texten i handboken, och då blir den som en röst utifrån, som föräldrarna och behandlaren kan resonera om. Ofta är det så, att behandlaren precis som föräldern kan få nya tankar och det kan leda till fruktsamma samtal. Man ger alltid föräldrarna de åldersspecifika sidorna från loggboken, när man kartlägger barnets utveckling och livssituation. Föräldrarna kan föra egna anteckningar och de kan återkomma till sitt barns styrkor och sårbarheter även efter samtalen. Man kan ge hela manualen till föräldrarna eller de kan skriva ut den från Internet. Samtalets fokus Samtalet ska ha fokus på barnen och deras liv. Det är bra att följa förälderns tråd i samtalet, men samtidigt se till, att samtalet inte leder till teman, som inte har med barnet att göra, till exempel till parets relation eller andra problem hos de vuxna.

19 18 Det är naturligt, att föräldern tappar fokus ibland. Svårighet att fördjupa sig andras situation och att koncentrera sig är ofta del av psykisk ohälsa. Det gör att man ofta får styra samtalet och föra tillbaka det till vissa frågor. Denna styrning bör göras försiktigt, så att man inte kör över föräldern eller direkt avbryter henne/honom. Ett vanligt sätt är att lyssna ett tag, konstatera att detta är viktigt att tala om och sen komma överens om när eller var man kan fortsätta det samtalet, för att sedan återgå till samtalet om barnen. Med egna frågor kan man också diskret styra samtalet i en viss riktning. Man bör inte ge föräldern upplevelsen, att hon/han är dålig att hon/han pratar om fel saker eller inte klarar det här samtalet. Exempel på fokusering Föräldrarna återkommer hela tiden till sina relationsproblem. Lyssna ett tag och säg t.ex.: Ni verkar ha mycket att prata om som gäller er relation, det är viktigt, men skulle vi ändå återgå till Petter, det är han som är i fokus för vårt samtal. I slutet kan vi fundera, hur och var man kan fortsätta samtalet om relationen Kan vi fortsätta prata om Petters skolgång? Gillar han skolan? Om föräldern hoppar från det ena till det andra då det gäller ett barn, och behandlaren inte hänger med, kan man t.ex. säga: hmmm Om vi skulle återgå till Petters skolgång. Jag skulle vilja fråga några saker till. Vi kan prata om intressen om ett tag, det är ju också väldigt viktigt. Man kan också styra samtalet med hjälp av loggboken: I den här loggboken finns det förslag om teman och ordning, så att allt, som behövs, gås igenom. Det kan kännas lite stelt, men är det okey att vi följer den, så att jag inte glömmer något? Kartläggning av barnets utveckling och livssituation Syftet med denna del är: 1) att hjälpa föräldrarna känna igen barnets styrkor och sårbarheter samt 2) att diskutera med föräldrarna, varför och hur de kan satsa på barnets styrkor och hur de kan stödja barnet i sårbara delar, både hur föräldrarna kan göra det själva och hur de vid behov kan söka hjälp utifrån. Kartläggningen görs i stora drag. Det är en kartläggning på grundnivå, inte en barnoch ungdomspsykiatrisk intervju. Kartläggningens och bedömningens viktigaste princip och målsättning är att öka föräldrarnas förståelse för barnen. Det handlar inte om en screening till annan behandling. Samtalet är inte en mätare, som ska mynna ut i en symtomprofil, och man kan inte ersätta samtalet med det. Barnens problem och behov av annat stöd kartläggs tillsammans med föräldrarna som en del av förståelseprocessen. Det är viktigt, att behandlaren förstår detta förhållningssätt, som stödjer föräldraskapet och relationen mellan föräldern och barnet och är förebyggande, och skiljer den från sedvanlig psykiatrisk kartläggning och intervju, vars tyngdpunkt är att känna igen problem. Man kartlägger varje barns situation för sig. Om det finns många barn i familjen, kan det krävas fler träffar. Innehållet i kartläggningen beror på barnets ålder, och i loggboken finns bilagor för fem åldersperioder (graviditet, späd- och småbarnsålder, förskoleålder, skolålder, tonår). Dessutom kartläggs föräldrarnas upplevelse av föräldraskapet.

20 19 Kartläggningen görs tillsammans med föräldrarna. Föräldern kommer med sin expertis om sitt barn, behandlaren med sin professionella kunskap. Ett varmt och respektfullt förhållningssätt till både föräldrar och barn är viktigt. Att känna igen styrkor hos barnet, familjen eller i det egna föräldraskapet är ofta källa till glädje och överraskningar för föräldern. Att inse, att många saker är bra, är uppmuntrande. Även att känna igen sårbarheter, när det förenas med möjligheten att göra något för barnet, kan ge föräldern styrka och skapa framtidstro. Med styrka menas i den här metoden något, som fungerar normalt, trots att familjen har problem. Med styrkor menas inte bara speciella färdigheter eller begåvning. Till exempel, om barnet sköter läxor och skolgång normalt, trots att föräldern inte orkar stödja barnet, är det en tydlig styrka hos barnet. Om barnet förmår upprätthålla sina vänskapsrelationer och intressen, är det också en styrka. Ibland handlar det om barnets egen styrka, ibland om styrkan i barnets och förälderns samspel eller om förälderns styrka. Det sist nämnda är till exempel, när en förälder kämpar för att ta barnet regelbundet till förskolan. Med sårbarhet menas något, som kan orsaka problem vid svåra perioder i livet eller som oroar redan nu. Till exempel om ett barn är blygt och tillbakadraget och detta framträder tydligare efter att föräldern har insjuknat, kan det så småningom leda till social isolering. Då handlar det om en sårbarhet. Man kanske kan göra någonting genom att kalla samman personer från barnets nätverk för att diskutera, hur man kan vara aktiv istället för att vänta på initiativ från barnet. Bedömning av behov av fortsatta åtgärder I slutet av andra träffen, när man redan vet ganska mycket om barnen och hur förälderns psykiska problem påverkar familjen, går man igenom varje barns styrkor och sårbarheter. Man diskuterar tillsammans med föräldern, hur de kan göra det bästa av situationen. Det handlar inte om att räkna plus och minus, en styrka kompenserar inte en sårbarhet, och antalet styrkor eller sårbarheter är inte avgörande. Målsättningen är, att föräldrarna känner igen och kan vara stolta över sitt barns styrkor och att man skapar en strategi, när det gäller sårbarheter, antingen för föräldrarna själva eller genom hjälp utifrån. Användning av loggboken Syftet med loggboken är att hjälpa behandlaren att gå igenom de teman, som tillhör interventionen. Aktuella teman är samlade i loggboken, men man ska inte låta samtalet bli stelt eller begränsat om diskussionen om barnen behöver vidgas. Meningen är, att olika teman ska kunna diskuteras fritt. Praktiken har visat, att när metoden är ny för behandlaren, är det bra att följa anvisningarna ganska noggrant. Med mer erfarenhet blir arbetet mer kreativt och manualen blir ett hjälpmedel i bakgrunden. I loggboken finns utrymme för egna anteckningar. Att bedöma barnets och föräldraskapets styrkor och sårbarheter är en del av metoden. I samband med varje tema bedömer man tillsammans med föräldrarna om det handlar om en styrka eller en sårbarhet och man antecknar det i loggboken. Det blir alltid en sårbarhet, om någon närvarande är oroad. Metoden presenteras för föräldrarna och man berättar, att i slutet av andra träffen sammanfattar man, vilka

21 20 styrkor barnet och familjen har, och de områden, där mer stöd skulle kunna vara till hjälp för familjen. I samtalen har man loggboken framme, och således visar man den för föräldrarna. Sidor, som handlar om olika åldersperioder, kopieras till föräldrarna, när man börjar kartlägga barnets situation. Det hjälper föräldern att strukturera samtalet. Hon/han kan också anteckna sitt barns styrkor och sårbarheter, och tänka vidare på det hemma. Man kan även ge hela loggboken till föräldrarna. I manualen finns loggboken i två versioner. I den kortare versionen har man listat upp aktuella teman för varje samtal. I den längre versionen (loggbok med råd) finns dessutom råd och förslag, om hur man kan närma sig varje tema. Meningen är inte att man ska läsa dem innantill, de passar inte till alla situationer och de är inte heltäckande. De är till för att ge tips om hur man kan uttrycka sig. I början kan det vara lättare att använda sig av dessa råd, men senare kan de kännas begränsande. IV Referens och Internetadress Solantaus T, Ringbom A: Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för föräldrar med psykisk ohälsa. Malmö Här finns bland annat lästips för barn, föräldrar och personal.

22 21

23 22 LOGGBOK FÖR FÖRA BARNEN PÅ TAL MED RÅD OCH TIPS Familjens kod eller namn FÖRBEREDANDE SAMTAL: PRESENTATION AV METODEN Behandlarens attityd är viktig, när hon/han börjar prata om barnen med patienten. Behandlaren bör ha ett varmt och positivt intresse för barnen. Barn får ofta människor att le patientens barn ska inte vara ett undantag. Om behandlaren börjar samtalet med pannan i rynkor och sänkt huvud, sänder det ett budskap till föräldern, att behandlaren antar att det går dåligt för barnen. Föräldern kan då dra sig undan och uppleva sig själv och sitt barn som stigmatiserade i förväg. 1. Presentation av arbetet med Föra barnen på tal: syfte och samtalens uppläggning. Som en del av en vanlig träff berättar man för patienten varför man vill prata om barnen, vad samtalen ska innehålla och man svarar på patientens frågor. Vi har träffats ett tag, men vi har inte pratat om barnen nu tänkte jag, att vi skulle göra det nästa gång/den här gången Det kan låta konstigt, men det är först på senare tid som man inom sjukvården uppmärksammat, att många föräldrar som lider av psykisk ohälsa oroar sig för sina barn, någon frågar sig, vad har barnen märkt av förälderns svårigheter, en annan om barnen kommer att få samma symtom och ofta är föräldrarna bekymrade över om deras svårigheter har påverkat barnen Känner du igen den oron? Jag föreslår, att vi pratar om sådana här saker och tillsammans kan vi diskutera, hur man bäst kan göra, när det gäller barnen/ finns det anledning till oro och vad man kan göra. Det finns även sånt, som föräldrar själv kan göra för att stötta sina barn Hur låter det? Jag föreslår, att vi träffas två gånger för detta, naturligtvis fler gånger om behov finns, men till en början två gånger. Under första samtalet skulle det vara bra att få veta mer om barnen. Vi koncentrerar oss på hur barnen är och hur de har det. Vi tar fram både det som är positivt och negativt för dem. Om du/ni oroar dig/er för barnen, pratar vi också om det. Under andra gången pratar vi mer om hur barn i allmänhet upplever föräldrars problem och hur det är i er familj. Vi pratar även om sånt, som föräldrar kan göra för att stödja sina barn. Hur låter det här? Om patienten känner sig osäker eller är tveksam, kan det bero på att hon/han är rädd för att kontakt ska tas med socialtjänsten eller att barnet blir patient. Har jag rätt i att du känner dig lite tveksam till det här? Jag vet inte vad du tänker, men ibland blir föräldrar rädda för att barnen tas ifrån dem eller att även barnen görs till patienter. Vårt syfte är att hjälpa föräldrar. Många föräldrar har länge oroat sig för barnen, men inte fått hjälp med det. Om det skulle vara så, att er familj skulle ha nytta av någon typ av stöd, diskuterar vi det tillsammans och försöker ordna det. 2 Handboken överlämnas Föräldrarna får handboken Hur kan jag hjälpa mitt barn? : Om det finns barn i lämplig ålder i familjen, komplettera med SFPH:s broschyr När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk.

24 23 3. Den andra föräldern eller en stödperson bjuds in Vid ett lämpligt tillfälle föreslås, att den andra föräldern följer med. Man frågar den ensamstående föräldern, om hon/han har någon, som vill följa med, någon som stöttar henne/honom och barnen (barnets mormor, morfar, förälderns syster eller bror, en vän m.fl.) Du kan be den andra föräldern att följa med, om du vill. Många har tyckt, att det varit bra när båda är med, behöver man inte försöka komma ihåg vad man pratade om, och båda kan ställa frågor och framföra sina åsikter. 4. Tid för första samtalet bokas.. Samtalet om barnen kan också fortsätta direkt här, de personer som ska delta är på plats (ensamstående förälder, som inte vill ha någon med sig; båda föräldrarna). ANTECKNINGAR UTVÄRDERING 1. Att tala om barnen gick: Mycket bra/ ganska bra/ måttligt/ ganska dåligt/ mycket dåligt 2. Att förklara syftet och arbetssättet gick: Mycket bra/ ganska bra/ måttligt/ ganska/ mycket dåligt 3. Samarbetsklimatet var: Mycket bra/ ganska positivt/ neutralt/ ganska negativt/ mycket negativt 4. Föräldern/föräldrarna var: Mycket motiverad/ ganska motiverad/ någorlunda motiverad/ mycket litet motiverad/ inte alls motiverad

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer