Anknytning - HT 14. Tommie Forslund Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning"

Transkript

1 Anknytning - HT 14 Tommie Forslund Några viktiga begrepp Anknytningsteori; teori om barn och omvårdarsampel. Viktiga gestalter; John Bowlby, Mary Ainsworth, och Mary Main. Anknytningssystem; nedärvt bet.syst. mål = skydd (närhet till AF) vid hot (int./ext.) Anknytningsbeteenden; bet. för att nå systemets mål = Definieras av sin funktion. Varierar beroende på utvecklingsnivå. Fysisk närhet/tillgänglighet viktigare tidigt i utv senare räcker ofta psykisk Anknytningsrelation; dyadens historia av anknytningsbeteenden och respons. Uttrycks i viss organisation av beteende och varierande kvalitet. Trygg/otrygg. Org./Desorg. Anknytningshierarkier och allföräldraskap; barn utvecklar vanligen 1-5 anknytningsrelationer, dessa är hierarkiska så att givet flera möjligheter riktar sig barnet först till den som är högst i hierarkin. Öppen för flera givet evolutionär kontext av föräldraskap i social gemenskap. Kön på AF oviktigt! Anknytningsrepresentation: kognitiva representationer, arbetsmodeller, över själv och andra, reglerar uppm., beteende och affekt visavi nära relationer. Förväntningar. Anknytningsstörning; Reactive attachment disorder (RAD). I Sverige sällan använd diagnos Nyare forskning pekar på två typer och DSM-V kommer sannolikt ändras; (1) Indiscriminate, och (2) inhibited/emotionally withdrawn. Utveckling av anknytning Anknytning handlar inte om att tycka om någon sådär i största allmänhet, eller hur sällskaplig man är anknytning handlar specifikt om hur människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda människor som källa till trygghet och beskydd (Broberg, A., et al., 2010) Speciell typ av nära relation, karaktäriserad av varaktighet, ej utbytbar, känslomässig betydelse, obehag vid ofrivillig separation, och sökande av skydd och tröst hos denna. Utveckligen sker (grovt) i olika faser (I) Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (till ca 8-12 v.) (II) Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par personer ( till ca 6-9 mån.) (III) Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par personer (- 3 åå) (IV) Mål-korrigerat partnerskap Utvecklingen kopplad till annan utveckling Kognitiv utveckling; ökad förmåga att förstå separationer, ta den andres perspektiv och jämka egna viljor med andras långsiktigt. Motorisk utveckling; ökad förmåga att orientera sig och styra situationer Språklig utveckling; ökad förmåga att kommunicera med föräldrarna (t.ex. via telefon) 1

2 Olika slags anknytningsrelationer/representationer Trygg (B; ca 60%): Söker AF vid oro -> lugnas -> återgång till utforskande. Balanserade/flexibla v.g. uppmärksamhet/affekt/beteende Otrygg/undvikande (A; ca 15%): Söker inte AF trots oro - > ytligt utforskande. Minimerande strategi. Otrygg/ambivalent (C; ca 10%): Söker ständigt AF - > begränsat utforskande. Maximerande strategi. Not. Generell kontinuitet och lagbunden diskontinuitet (validitet/reliabilitet) o Anknytning stabil i stabil miljö, förändras vid nya erfarenheter Anknytning och sensitivitet/lyhördhet Huvudsaklig prediktor: Omvårdnadspersonens sensitivitet mot barnet Mary Ainsworth o Uganda; Naturalistiska observationer; 3 mönster. Universellt? o USA; laboratorieobservation; the Strange Situation Procedure (SSP) o Observationer i hemmiljö, N=26, obs= +70 tim, korr sens. anknytning= r=.80 B= lyhörd, A=avvisande, C=inkonsekvent, Metaanalytiskt stöd (De Wolff & van Ijzendoorn, 1997) o 66 studier, N=4176 fp, korrelation sensitivitet anknytning r=.24 o Fenomenet replikerats över hela världen! Transmission gap; varför inte högre korr? o Både anknytning och sensitivitet svårstuderade o För korta observationer? Mätproblematik? o Andra föräldraegenskaper viktiga? o Mentalisering/Reflective Functioning? Mind-mindedness? o Individegenskaper hos barnen? Anknytningsrepresentationer A move to the level of representation (Main, Kaplan, Cassidy, 1985) o Anknytningsrelationerna organiserade i kognitiva scheman/iwm. o Styr uppmärksamhet, bet. och affekt & minne (se t.ex. Hesse & Main, 2000) o Således även verbalt beteende möjligt studera o Möjliggör genom verbala metoder och studier på äldre barn samt vuxna Stöd för förekomsten av IWM (Johnson et al., 2007/2010) o Olika mönster i tittande för de olika organiserade kategorierna o Trygga förvånade av insensitiv mamma, tittar då längre Intergenerationell överföring av anknytning Föräldrars anknytning predicerar barns anknytning genom sensitivitet! 2

3 Desorganiserad anknytning Mary Main; Desorganiserad anknytning (D; ca 15%, låg SES ca %) o vissa barn uppvisar underliga beteenden i SSP (A-C/Cannot Classify (CC)); Samtidiga eller sekventiellt motsägelsefulla beteenden, direkt rädsla för föräldern, freezing/stilling, desorienterade beteenden. Desorganisation= (tillfälligt) Sammanbrott i organisationen av beteende. En olöslig paradox att vilja närma sig OCH vara rädd för föräldern Fright without resolution Relationella prediktorer; Vanvård, övergrepp. Skrämmande/skrämda/ dissociativa föräldrabeteenden (Frightening/frightened (FR/FR); se Main & Hesse ) Forskningsstöd relationell prediktion; o Hög frek. D hos vanvårdade (t.ex. 82% i Carlson et al., 1989; 48-77% i Meta-analys) o Meta-analyser; stor eff. av vanvård på D. (Cyr et al., 2010; van Ijzendoorn et al., 1999). o Olösta trauman hos förälder - > FR/FR -> Barn D (Schuengel et al., 1999) Individrelaterade/Neurologiska prediktorer; temperament (Spangler et al, 2009). Anknytning och temperament/genetik Anknytning förklaras INTE av temperament? (se Sroufe 1985, Raby et al., 2012) o Anknytning förändras vid nya erfarenheter (om temperament så stabilt!) o Olika anknytning till olika föräldrar (om temperament borde det vara lika) o men temperament predicerar (till viss del) underkategorier (A/C, B1 &B2 vs. B3&B4) Anknytning förklaras INTE av genetik (se t.ex. Luijk et al., 2011) i högrisksampel? o Beteendegenetiska studier av tvillingar= miljö! (t.ex. Bokhorst et al., 2003) o Molekylärgenetiska studier = miljö! (men se Gervai, 2005, för ett undantag) o N= ca 1000, (Två sammanslagna sampel, USA och Europa) o SSP på samtliga barn o Test av alla uppmärksammade kandidat-gener o Effekten av genetik I stort sett 0 Varför? o Anknytning relationellt = genetik och temp. oviktigt? o Kandidatgen-designen otillräcklig? o Gen/temperament-miljöinteraktioner? o Gener hos föräldrar påverkar sensitivitet? Anknytningsmetoder hos barn Beteendeobservationer o The Strange Situation Procedure ( the golden standard ) o Labbmiljö (bra kontroll av miljö, Begränsad ekologisk validitet) o månader o Mått; de 4 kategorierna, (även kontinuerlig trygghet möjligt) Attachment Q-Sort AQS o Hemmiljö (dålig kontroll av miljö, Bra ekologisk validitet o Endast kontinuerligt mått på anknytning 6th year reunion (Som SSP fast för 6 åringar) o Återföreningsbeteende i fokus, längre sep (1 timme) Representationstester o The Separation anxiety test (SAT; Kaplan et al., 1985) o Semiprojektivt, semistrukturerat. o 6 bilder; vad känner/gör fiktit barn i separationssituationer? o Trygga barn medger sårbarhet men är konstruktiva och aktiva o Docklekstest o Ungefär Som SAT fast med dockor att agera med 3

4 Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) 4

5 Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning och stress Anknytning associerat med stressystem och dess respons Otrygga reagerar med högre kortisolutsöndring i SSP (t.ex. Nachmias et al., 1996) o Ibland Skilln. trygga/otrygga, ibland för spec. kat. Desorganiserade uppvisar förändrat dygnsmönster av kortisolutsöndring (Luijk et al., 2010) Reaktivitet Dygnsrytm Trygga barn lägre kortisolreaktivitet vid förskolestart (Ahnert et al., 2006) o N=70, Ålder= 15 mån -> 3 mån efter dagisstart. (ingen skillnad efter 3 mån) Not. En av anknytningspersonens uppgifter är att reglera barns arousal 5

6 Anknytning och kognitiv utveckling: EF och ADHD Anknytning relaterar till kognitivt fungerande o Trygga barn mer uthålliga i problemlösning (Matas, Arend, & Sroufe, 1978) Anknytning och sensitivitet har relaterats till Exekutiva Funktioner (EF) o Sensitivitet predicerar positiv utv. av EF (Bernier et al., 2010) o Trygghet positivt relaterad till senare EF (Bernier et al., 2012) Preliminärt stöd för EF som mediator mellan anknytning och skolfungerande o Tryggt anknutna -> bättre uppmärksamhet > bättre i skolan (Drake et al., 2013) Anknytning relaterat till ADHD (symptom) o D överrepresenterat hos barn med ADHD (Clarke et al., 2002) o D predicerar ADHD symptom, men inte diagnos (Pinto et al., 2006; Thorell, Bohlin, & Rydell, 2012) OBS; sällan kontroll för tidig EF Kanske barns egna EF-problem gör att de felkodas som Desorganiserade? Anknytning i kontext och mekanismer Anknytning formas i en större kontext Indirekta effekter av faktorer som påverkar sens Riskfaktorer; låg SES, psykisk ohälsa, socialt stöd Bowbly; if a society truly values its cildren it should cherish the parents. Hur påverkar anknytning utveckling/anpassning? Många mekanismer föreslagna Emotionsreglering Socialkognitiva processer (IWM/arbetsmodeller) Otrygghet (spec. D) = negativa förv. & kan ge fientlighet (Dodge) Socialt motiverande, Kochanska; anknytning påverkar internalisering av normer Exekutiva funktioner Effekter ofta indirekta; interaktion med andra faktorer (se ovan)? Effekter olika beroende av typ av sampel, hög/låg risk? Varför? Anknytning i kontext 2 Anknytning en av flera faktorer i risk modeller Påverkan även från t.ex. (1) konstitutionella faktorer hos barnet, (2) familjemiljö, (3) andra föräldrabeteenden (t.ex. DeKlyen & Greenberg, 2008 Ökad risk för maladaptiv utveckling ju fler risker som föreligger Anknytning 1 B konstitution Familjemiljö Andra föräldrabeteenden Otrygg anknytning= riskfaktor, trygg anknytning skyddsfaktorer 6

7 Viktiga framtida forskningsfrågor Riktningsproblemet! o Temperament, genetik, etc. Oberoende effekter utöver andra faktorer viktiga för självreglering? Saknas forskning med kontroll för andra faktorer hos barnet! Effekter Specifika för vissa aspekter av utvecklingen? Ofta överlapp mellan olika slags problem, oklart om anknytning spec för vissa ADHD överlappar t.ex. ofta med conduct problems Är anknytning specifikt relaterat till någon, eller till överlappet? Mellanliggande mekanismer? Om effekter av anknytning är indirekt, genom vilka mekanismer går den? Exekutiva funktioner? Socialkognition? Emotionsreglering? En modell i utveckling! o Från enkel och hierarkisk till kontextuell och mer komplicerad! Vår studie 1; Anknytning EF, emotionsreglering, ADHD symptom och conduct problems kring skolstart. Frågor; (1) Oberoende bidrag av anknytning? Utöver EF och emotionsreglering? (2) Specificitet i bidrag av anknytning? Till ADHD eller conduct problems? Deltagare & Metod o N=184 (50% pojkar) o Anknytning; SAT o EF; individuella uppgifter för inhibition och arbetsminne o Emotionsreglering; föräldraskattningar (liksom av emotionalitet) o ADHD symptom och beteendeproblem; Föräldraskattningar Resultat o EF = specifikt till ADHD o ER= generell ER specifikt rel till conduct problems o D = ej oberoende eller specifikt bidrag till ADHD eller conduct problems. Diskussion o D indirekta effekter? Riktningsproblem? Vår studie 2; Anknytning, EF och utv. (beteendeproblem). o Syfte 1; preciderar anknytning utv. av EF? o Syfte 2; oberoende/interaktiva bidrag till socioemotionell och kognitiv utveckling? o Longitudinell studie, 10 mån-> 6 åå. (åtminstone) o N=120 o Sampel= huvudsakligen låg-risk (än så länge) o Flera datapunkter för både EF och anknytning o Kontroll för tidig EF o undersöka prediktioner & processer åt båda håll o Anknytning -> EF? EF -> Anknytning? o Anknytning med SSP o Någon kategori differentiellt prediktiv (D)? Senare beteendeproblem o Interaktioner? Buffrande effekter? Trygga ADHD barn mindre bet.prob? 7

8 Anknytning och förskolan Arbetet i förskolan ska präglas av Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande (Lpfö, 98/2010, s.5.) = dubbelt uppdrag (se circle of security!) Pedagogen har en viktig roll! Trygghet främjar lärande! (Anknytningsfokus spec. viktigt för yngre barn!) Skillnad i stress och beteende vid inskolning beroende på barns anknytning Pedagoger kan bli AF, (gör inte primära AF oviktiga) Barn har med sig förväntningar in i förskolemiljön (påverkar relaterande) Hur observera anknytning i förskolemiljön? Delvis i enlighet med beteenden mot primär AF i hemmiljö och i SSP Förskola bra eller dåligt visavi anknytning? Bra, om pedagoger sensitiva och förskolemiljön strukturerad på ett bra sätt Anknytning till pedagoger kan stödja utv. för barn som är otrygga med primära AF Anknytning och förskolan Diskussionsfrågor (mer fokus på dessa teman vid kommande föreläsning) o Hur ska man vara som pedagog för att stötta barns trygghet i förskolan? o Är pedagogens beteende speciellt viktigt i vissa situationer? o Hur bör förskolans strukturer och dagliga verksamhet var strukturerad för att stötta barns trygghet? o Hur ser du/ni på din/era roller som förskole-pedagoger visavi anknytning? Viktigt? Eller mer fokus på lärande och sådan pedagogik? Lästips; artiklar Anknytningsteori och kunskapsöversikter Mary Main och Erik Hesse o De stora teoretikerna ; skriver tilltalande och enkelt, bra översikter Kunskapsöversikter Van Ijzendoorn; främst meta-analyser med bra kunskapsöversikter o Sensitivitet & anknytning o Desorganisation, prediktorer; korrelat och prediktioner o Vanvård och Desorganisation Anknytning i kliniska populationer o Schuengel; mkt forskning på grupper med utvecklingsstörning o Zeanah; forskning kring indiscriminate behaviors, institutionaliserade etc o Dozier; Forskning på interventioner och utsatta barn Interventioner o Cooper et al.; Circle of security (COS) Anknytning och genetik och temperament o Pasco Fearon ; Glenn Roisman, Alan Sroufe 8

9 Lästips; böcker Anknytningsteori o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Går igenom anknytningsteori och sammanfattar forskning och teori för ett lättläst och heltäckande sätt Anknytning i praktiken o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Fortsättning på föregående bok; tar upp psykopatologi, terapi m.m. Anknytning i Förskolan; vikten av trygghet för lek och lärande o Broberg (Malin), Hagström, Broberg Lättläst bok om applicerarhet av anknytningsteori baserad på och refererad till nyare forskning på området. Tack för idag! 9

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Anknytning I. De första åren

Anknytning I. De första åren Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie. Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray

Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie. Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray Examensarbete 15p Psykoterapeutprogrammet Inriktning

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna ANKNYTNING Anknytningsmönster hos barn och vuxna TOR WENNERBERG Leg psykolog, författare Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Främmandesituationen: barns olika anknytningsmönster.

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 56 Anders Schiöler Stockholm Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp

Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Upplevd anknytning hos barn och ungdomar en jämförande studie mellan klinisk grupp och normalgrupp Johan Möller och Niklas Pilman Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Socioemotionell kompetens och anknytning

Socioemotionell kompetens och anknytning Socioemotionell kompetens och anknytning En inblick i forskningen av socioemotionell kompetens och hur den utvecklas hos barn genom anknytningsmönster i relationen till föräldrar och lärare Uppsats i utvecklingspsykologi

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

LYHÖRDHET I SAMSPEL MED BARN en undersökning om reflekterande förmåga och emotionell tillgänglighet. Elina Strandberg Ulrika Svensson

LYHÖRDHET I SAMSPEL MED BARN en undersökning om reflekterande förmåga och emotionell tillgänglighet. Elina Strandberg Ulrika Svensson LYHÖRDHET I SAMSPEL MED BARN en undersökning om reflekterande förmåga och emotionell tillgänglighet Elina Strandberg Ulrika Svensson Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

exätà ÉÇxÜN{tÜ ä à w Åxw áüçàr Anita Blom af Ekenstam Kerstin Svart Eriksson Familjeterapeuter Resursteamet Täby resursteamet@taby.se JESPER JUULS BEGREPP FÅR STÖD I BLAND ANNAT FÖLJANDE TEORIER OCH FORSKNING:

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Upplevd anknytning och psykisk hälsa hos ungdomar - en icke klinisk grupp och en klinisk grupp

Upplevd anknytning och psykisk hälsa hos ungdomar - en icke klinisk grupp och en klinisk grupp GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Upplevd anknytning och psykisk hälsa hos ungdomar - en icke klinisk grupp och en klinisk grupp Kristina Bergergård Examensarbete 15p Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Small children entering the

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa

Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa AV PHILIP HWANG OCH BIRGITTA WICKBERG Denna rapport har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut tagits fram av professor Philip Hwang och fil dr Birgitta Wickberg

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Anknytningens betydelse för relationer i vuxenlivet hos extremt prematurt födda och fullgånget burna individer

Anknytningens betydelse för relationer i vuxenlivet hos extremt prematurt födda och fullgånget burna individer Lunds Universitet Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats HT 2007 Linn Martini Charlotte Willfors Anknytningens betydelse för relationer i vuxenlivet hos extremt prematurt födda och fullgånget

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Sven Persson

Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Sven Persson Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa Sven Persson Rapportens uppläggning Forskning om förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Hur ser det ut i Malmö? Vad har

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Föreläsning vid POMS höstkonferens i Örebro 2007

Föreläsning vid POMS höstkonferens i Örebro 2007 Föreläsning vid POMS höstkonferens i Örebro 2007 Malin B Olsson Leg. Psykolog & Fil.Dr Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Olsson@psy.gu.se Disposition Allmän modell för att förstå

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ANKNYTNINGSTEORI. Anknytningsmönster och personlighetsutveckling. Tor Wennerberg

ANKNYTNINGSTEORI. Anknytningsmönster och personlighetsutveckling. Tor Wennerberg ANKNYTNINGSTEORI Anknytningsmönster och personlighetsutveckling Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Främmandesituationen: barns olika anknytningsmönster.

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

ANMÄLNINGSPLIKTEN I FÖRSKOLAN ETT BARN SKALL ALDRIG KUNNA KOMMA TILLBAKA OCH FRÅGA VARFÖR DU ALDRIG GJORDE NÅGONTING

ANMÄLNINGSPLIKTEN I FÖRSKOLAN ETT BARN SKALL ALDRIG KUNNA KOMMA TILLBAKA OCH FRÅGA VARFÖR DU ALDRIG GJORDE NÅGONTING ANMÄLNINGSPLIKTEN I FÖRSKOLAN ETT BARN SKALL ALDRIG KUNNA KOMMA TILLBAKA OCH FRÅGA VARFÖR DU ALDRIG GJORDE NÅGONTING Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet Michaela Axebrink Julia Enander 2012 INSTITUTIONEN

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering 1 Anknytning starka affektiva band Samspelet mellan olika biologiskt förberedda system är i fokus i detta kapitel: Systemet för

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning:

Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning: Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning: När den livsviktiga anknytningen inte fungerar (Psykologtidningen 9/08) Vi blir våra relationer Om mentalisering, en livslång process (Psykologtidningen

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient

Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets risk att bli andra generationens traumapatient MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 45 Birgitta Rosell Stockholm Att utifrån mentaliseringsteori förstå det lilla barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Relationella aspekter på arbete med unga män och sexuell hälsa. Västerås, 2014-03-19

Relationella aspekter på arbete med unga män och sexuell hälsa. Västerås, 2014-03-19 Relationella aspekter på arbete med unga män och sexuell hälsa Västerås, 2014-03-19 DAGENS AGENDA Tidsramar 10.00 12.00 Föreläsning och diskussion 12.00 13.00 Lunch 13.00 15.00 Föreläsning och diskussion

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner

Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Anders Broberg & Elin Alfredsson Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Elin.Alfredsson@psy.gu.se Struktur

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

KBT-baserat skolnärvaroarbete

KBT-baserat skolnärvaroarbete KBT-baserat skolnärvaroarbete Helsingfors 10 oktober 2013 Maria Schillaci & Viktoria Konstenius Leg. psykologer Relaterade kunskapsområden Beteende och inlärning Relationer och kommunikation Motivation

Läs mer

ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING

ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING Institutionen för psykologi ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING Zana Bogicevic Psykoterapeutexamensuppsats Handledare: Per Johnsson Examinator: Cristina Lundqvist-Persson

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer