Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning

Transkript

1 Anknytning - HT 14 Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se Några viktiga begrepp Anknytningsteori; teori om barn och omvårdarsampel. Viktiga gestalter; John Bowlby, Mary Ainsworth, och Mary Main. Anknytningssystem; nedärvt bet.syst. mål = skydd (närhet till AF) vid hot (int./ext.) Anknytningsbeteenden; bet. för att nå systemets mål = Definieras av sin funktion. Varierar beroende på utvecklingsnivå. Fysisk närhet/tillgänglighet viktigare tidigt i utv senare räcker ofta psykisk Anknytningsrelation; dyadens historia av anknytningsbeteenden och respons. Uttrycks i viss organisation av beteende och varierande kvalitet. Trygg/otrygg. Org./Desorg. Anknytningshierarkier och allföräldraskap; barn utvecklar vanligen 1-5 anknytningsrelationer, dessa är hierarkiska så att givet flera möjligheter riktar sig barnet först till den som är högst i hierarkin. Öppen för flera givet evolutionär kontext av föräldraskap i social gemenskap. Kön på AF oviktigt! Anknytningsrepresentation: kognitiva representationer, arbetsmodeller, över själv och andra, reglerar uppm., beteende och affekt visavi nära relationer. Förväntningar. Anknytningsstörning; Reactive attachment disorder (RAD). I Sverige sällan använd diagnos Nyare forskning pekar på två typer och DSM-V kommer sannolikt ändras; (1) Indiscriminate, och (2) inhibited/emotionally withdrawn. Utveckling av anknytning Anknytning handlar inte om att tycka om någon sådär i största allmänhet, eller hur sällskaplig man är anknytning handlar specifikt om hur människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda människor som källa till trygghet och beskydd (Broberg, A., et al., 2010) Speciell typ av nära relation, karaktäriserad av varaktighet, ej utbytbar, känslomässig betydelse, obehag vid ofrivillig separation, och sökande av skydd och tröst hos denna. Utveckligen sker (grovt) i olika faser (I) Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (till ca 8-12 v.) (II) Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par personer ( till ca 6-9 mån.) (III) Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par personer (- 3 åå) (IV) Mål-korrigerat partnerskap Utvecklingen kopplad till annan utveckling Kognitiv utveckling; ökad förmåga att förstå separationer, ta den andres perspektiv och jämka egna viljor med andras långsiktigt. Motorisk utveckling; ökad förmåga att orientera sig och styra situationer Språklig utveckling; ökad förmåga att kommunicera med föräldrarna (t.ex. via telefon) 1

2 Olika slags anknytningsrelationer/representationer Trygg (B; ca 60%): Söker AF vid oro -> lugnas -> återgång till utforskande. Balanserade/flexibla v.g. uppmärksamhet/affekt/beteende Otrygg/undvikande (A; ca 15%): Söker inte AF trots oro - > ytligt utforskande. Minimerande strategi. Otrygg/ambivalent (C; ca 10%): Söker ständigt AF - > begränsat utforskande. Maximerande strategi. Not. Generell kontinuitet och lagbunden diskontinuitet (validitet/reliabilitet) o Anknytning stabil i stabil miljö, förändras vid nya erfarenheter Anknytning och sensitivitet/lyhördhet Huvudsaklig prediktor: Omvårdnadspersonens sensitivitet mot barnet Mary Ainsworth o Uganda; Naturalistiska observationer; 3 mönster. Universellt? o USA; laboratorieobservation; the Strange Situation Procedure (SSP) o Observationer i hemmiljö, N=26, obs= +70 tim, korr sens. anknytning= r=.80 B= lyhörd, A=avvisande, C=inkonsekvent, Metaanalytiskt stöd (De Wolff & van Ijzendoorn, 1997) o 66 studier, N=4176 fp, korrelation sensitivitet anknytning r=.24 o Fenomenet replikerats över hela världen! Transmission gap; varför inte högre korr? o Både anknytning och sensitivitet svårstuderade o För korta observationer? Mätproblematik? o Andra föräldraegenskaper viktiga? o Mentalisering/Reflective Functioning? Mind-mindedness? o Individegenskaper hos barnen? Anknytningsrepresentationer A move to the level of representation (Main, Kaplan, Cassidy, 1985) o Anknytningsrelationerna organiserade i kognitiva scheman/iwm. o Styr uppmärksamhet, bet. och affekt & minne (se t.ex. Hesse & Main, 2000) o Således även verbalt beteende möjligt studera o Möjliggör genom verbala metoder och studier på äldre barn samt vuxna Stöd för förekomsten av IWM (Johnson et al., 2007/2010) o Olika mönster i tittande för de olika organiserade kategorierna o Trygga förvånade av insensitiv mamma, tittar då längre Intergenerationell överföring av anknytning Föräldrars anknytning predicerar barns anknytning genom sensitivitet! 2

3 Desorganiserad anknytning Mary Main; Desorganiserad anknytning (D; ca 15%, låg SES ca %) o vissa barn uppvisar underliga beteenden i SSP (A-C/Cannot Classify (CC)); Samtidiga eller sekventiellt motsägelsefulla beteenden, direkt rädsla för föräldern, freezing/stilling, desorienterade beteenden. Desorganisation= (tillfälligt) Sammanbrott i organisationen av beteende. En olöslig paradox att vilja närma sig OCH vara rädd för föräldern Fright without resolution Relationella prediktorer; Vanvård, övergrepp. Skrämmande/skrämda/ dissociativa föräldrabeteenden (Frightening/frightened (FR/FR); se Main & Hesse ) Forskningsstöd relationell prediktion; o Hög frek. D hos vanvårdade (t.ex. 82% i Carlson et al., 1989; 48-77% i Meta-analys) o Meta-analyser; stor eff. av vanvård på D. (Cyr et al., 2010; van Ijzendoorn et al., 1999). o Olösta trauman hos förälder - > FR/FR -> Barn D (Schuengel et al., 1999) Individrelaterade/Neurologiska prediktorer; temperament (Spangler et al, 2009). Anknytning och temperament/genetik Anknytning förklaras INTE av temperament? (se Sroufe 1985, Raby et al., 2012) o Anknytning förändras vid nya erfarenheter (om temperament så stabilt!) o Olika anknytning till olika föräldrar (om temperament borde det vara lika) o men temperament predicerar (till viss del) underkategorier (A/C, B1 &B2 vs. B3&B4) Anknytning förklaras INTE av genetik (se t.ex. Luijk et al., 2011) i högrisksampel? o Beteendegenetiska studier av tvillingar= miljö! (t.ex. Bokhorst et al., 2003) o Molekylärgenetiska studier = miljö! (men se Gervai, 2005, för ett undantag) o N= ca 1000, (Två sammanslagna sampel, USA och Europa) o SSP på samtliga barn o Test av alla uppmärksammade kandidat-gener o Effekten av genetik I stort sett 0 Varför? o Anknytning relationellt = genetik och temp. oviktigt? o Kandidatgen-designen otillräcklig? o Gen/temperament-miljöinteraktioner? o Gener hos föräldrar påverkar sensitivitet? Anknytningsmetoder hos barn Beteendeobservationer o The Strange Situation Procedure ( the golden standard ) o Labbmiljö (bra kontroll av miljö, Begränsad ekologisk validitet) o månader o Mått; de 4 kategorierna, (även kontinuerlig trygghet möjligt) Attachment Q-Sort AQS o Hemmiljö (dålig kontroll av miljö, Bra ekologisk validitet o Endast kontinuerligt mått på anknytning 6th year reunion (Som SSP fast för 6 åringar) o Återföreningsbeteende i fokus, längre sep (1 timme) Representationstester o The Separation anxiety test (SAT; Kaplan et al., 1985) o Semiprojektivt, semistrukturerat. o 6 bilder; vad känner/gör fiktit barn i separationssituationer? o Trygga barn medger sårbarhet men är konstruktiva och aktiva o Docklekstest o Ungefär Som SAT fast med dockor att agera med 3

4 Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) 4

5 Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning och stress Anknytning associerat med stressystem och dess respons Otrygga reagerar med högre kortisolutsöndring i SSP (t.ex. Nachmias et al., 1996) o Ibland Skilln. trygga/otrygga, ibland för spec. kat. Desorganiserade uppvisar förändrat dygnsmönster av kortisolutsöndring (Luijk et al., 2010) Reaktivitet Dygnsrytm Trygga barn lägre kortisolreaktivitet vid förskolestart (Ahnert et al., 2006) o N=70, Ålder= 15 mån -> 3 mån efter dagisstart. (ingen skillnad efter 3 mån) Not. En av anknytningspersonens uppgifter är att reglera barns arousal 5

6 Anknytning och kognitiv utveckling: EF och ADHD Anknytning relaterar till kognitivt fungerande o Trygga barn mer uthålliga i problemlösning (Matas, Arend, & Sroufe, 1978) Anknytning och sensitivitet har relaterats till Exekutiva Funktioner (EF) o Sensitivitet predicerar positiv utv. av EF (Bernier et al., 2010) o Trygghet positivt relaterad till senare EF (Bernier et al., 2012) Preliminärt stöd för EF som mediator mellan anknytning och skolfungerande o Tryggt anknutna -> bättre uppmärksamhet > bättre i skolan (Drake et al., 2013) Anknytning relaterat till ADHD (symptom) o D överrepresenterat hos barn med ADHD (Clarke et al., 2002) o D predicerar ADHD symptom, men inte diagnos (Pinto et al., 2006; Thorell, Bohlin, & Rydell, 2012) OBS; sällan kontroll för tidig EF Kanske barns egna EF-problem gör att de felkodas som Desorganiserade? Anknytning i kontext och mekanismer Anknytning formas i en större kontext Indirekta effekter av faktorer som påverkar sens Riskfaktorer; låg SES, psykisk ohälsa, socialt stöd Bowbly; if a society truly values its cildren it should cherish the parents. Hur påverkar anknytning utveckling/anpassning? Många mekanismer föreslagna Emotionsreglering Socialkognitiva processer (IWM/arbetsmodeller) Otrygghet (spec. D) = negativa förv. & kan ge fientlighet (Dodge) Socialt motiverande, Kochanska; anknytning påverkar internalisering av normer Exekutiva funktioner Effekter ofta indirekta; interaktion med andra faktorer (se ovan)? Effekter olika beroende av typ av sampel, hög/låg risk? Varför? Anknytning i kontext 2 Anknytning en av flera faktorer i risk modeller Påverkan även från t.ex. (1) konstitutionella faktorer hos barnet, (2) familjemiljö, (3) andra föräldrabeteenden (t.ex. DeKlyen & Greenberg, 2008 Ökad risk för maladaptiv utveckling ju fler risker som föreligger Anknytning 1 B konstitution Familjemiljö Andra föräldrabeteenden Otrygg anknytning= riskfaktor, trygg anknytning skyddsfaktorer 6

7 Viktiga framtida forskningsfrågor Riktningsproblemet! o Temperament, genetik, etc. Oberoende effekter utöver andra faktorer viktiga för självreglering? Saknas forskning med kontroll för andra faktorer hos barnet! Effekter Specifika för vissa aspekter av utvecklingen? Ofta överlapp mellan olika slags problem, oklart om anknytning spec för vissa ADHD överlappar t.ex. ofta med conduct problems Är anknytning specifikt relaterat till någon, eller till överlappet? Mellanliggande mekanismer? Om effekter av anknytning är indirekt, genom vilka mekanismer går den? Exekutiva funktioner? Socialkognition? Emotionsreglering? En modell i utveckling! o Från enkel och hierarkisk till kontextuell och mer komplicerad! Vår studie 1; Anknytning EF, emotionsreglering, ADHD symptom och conduct problems kring skolstart. Frågor; (1) Oberoende bidrag av anknytning? Utöver EF och emotionsreglering? (2) Specificitet i bidrag av anknytning? Till ADHD eller conduct problems? Deltagare & Metod o N=184 (50% pojkar) o Anknytning; SAT o EF; individuella uppgifter för inhibition och arbetsminne o Emotionsreglering; föräldraskattningar (liksom av emotionalitet) o ADHD symptom och beteendeproblem; Föräldraskattningar Resultat o EF = specifikt till ADHD o ER= generell ER specifikt rel till conduct problems o D = ej oberoende eller specifikt bidrag till ADHD eller conduct problems. Diskussion o D indirekta effekter? Riktningsproblem? Vår studie 2; Anknytning, EF och utv. (beteendeproblem). o Syfte 1; preciderar anknytning utv. av EF? o Syfte 2; oberoende/interaktiva bidrag till socioemotionell och kognitiv utveckling? o Longitudinell studie, 10 mån-> 6 åå. (åtminstone) o N=120 o Sampel= huvudsakligen låg-risk (än så länge) o Flera datapunkter för både EF och anknytning o Kontroll för tidig EF o undersöka prediktioner & processer åt båda håll o Anknytning -> EF? EF -> Anknytning? o Anknytning med SSP o Någon kategori differentiellt prediktiv (D)? Senare beteendeproblem o Interaktioner? Buffrande effekter? Trygga ADHD barn mindre bet.prob? 7

8 Anknytning och förskolan Arbetet i förskolan ska präglas av Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande (Lpfö, 98/2010, s.5.) = dubbelt uppdrag (se circle of security!) Pedagogen har en viktig roll! Trygghet främjar lärande! (Anknytningsfokus spec. viktigt för yngre barn!) Skillnad i stress och beteende vid inskolning beroende på barns anknytning Pedagoger kan bli AF, (gör inte primära AF oviktiga) Barn har med sig förväntningar in i förskolemiljön (påverkar relaterande) Hur observera anknytning i förskolemiljön? Delvis i enlighet med beteenden mot primär AF i hemmiljö och i SSP Förskola bra eller dåligt visavi anknytning? Bra, om pedagoger sensitiva och förskolemiljön strukturerad på ett bra sätt Anknytning till pedagoger kan stödja utv. för barn som är otrygga med primära AF Anknytning och förskolan Diskussionsfrågor (mer fokus på dessa teman vid kommande föreläsning) o Hur ska man vara som pedagog för att stötta barns trygghet i förskolan? o Är pedagogens beteende speciellt viktigt i vissa situationer? o Hur bör förskolans strukturer och dagliga verksamhet var strukturerad för att stötta barns trygghet? o Hur ser du/ni på din/era roller som förskole-pedagoger visavi anknytning? Viktigt? Eller mer fokus på lärande och sådan pedagogik? Lästips; artiklar Anknytningsteori och kunskapsöversikter Mary Main och Erik Hesse o De stora teoretikerna ; skriver tilltalande och enkelt, bra översikter Kunskapsöversikter Van Ijzendoorn; främst meta-analyser med bra kunskapsöversikter o Sensitivitet & anknytning o Desorganisation, prediktorer; korrelat och prediktioner o Vanvård och Desorganisation Anknytning i kliniska populationer o Schuengel; mkt forskning på grupper med utvecklingsstörning o Zeanah; forskning kring indiscriminate behaviors, institutionaliserade etc o Dozier; Forskning på interventioner och utsatta barn Interventioner o Cooper et al.; Circle of security (COS) Anknytning och genetik och temperament o Pasco Fearon ; Glenn Roisman, Alan Sroufe 8

9 Lästips; böcker Anknytningsteori o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Går igenom anknytningsteori och sammanfattar forskning och teori för ett lättläst och heltäckande sätt Anknytning i praktiken o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Fortsättning på föregående bok; tar upp psykopatologi, terapi m.m. Anknytning i Förskolan; vikten av trygghet för lek och lärande o Broberg (Malin), Hagström, Broberg Lättläst bok om applicerarhet av anknytningsteori baserad på och refererad till nyare forskning på området. Tack för idag! Tommie.forslund@psyk.uu.se 9