Anknytning - HT 14. Tommie Forslund Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning"

Transkript

1 Anknytning - HT 14 Tommie Forslund Några viktiga begrepp Anknytningsteori; teori om barn och omvårdarsampel. Viktiga gestalter; John Bowlby, Mary Ainsworth, och Mary Main. Anknytningssystem; nedärvt bet.syst. mål = skydd (närhet till AF) vid hot (int./ext.) Anknytningsbeteenden; bet. för att nå systemets mål = Definieras av sin funktion. Varierar beroende på utvecklingsnivå. Fysisk närhet/tillgänglighet viktigare tidigt i utv senare räcker ofta psykisk Anknytningsrelation; dyadens historia av anknytningsbeteenden och respons. Uttrycks i viss organisation av beteende och varierande kvalitet. Trygg/otrygg. Org./Desorg. Anknytningshierarkier och allföräldraskap; barn utvecklar vanligen 1-5 anknytningsrelationer, dessa är hierarkiska så att givet flera möjligheter riktar sig barnet först till den som är högst i hierarkin. Öppen för flera givet evolutionär kontext av föräldraskap i social gemenskap. Kön på AF oviktigt! Anknytningsrepresentation: kognitiva representationer, arbetsmodeller, över själv och andra, reglerar uppm., beteende och affekt visavi nära relationer. Förväntningar. Anknytningsstörning; Reactive attachment disorder (RAD). I Sverige sällan använd diagnos Nyare forskning pekar på två typer och DSM-V kommer sannolikt ändras; (1) Indiscriminate, och (2) inhibited/emotionally withdrawn. Utveckling av anknytning Anknytning handlar inte om att tycka om någon sådär i största allmänhet, eller hur sällskaplig man är anknytning handlar specifikt om hur människor utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda människor som källa till trygghet och beskydd (Broberg, A., et al., 2010) Speciell typ av nära relation, karaktäriserad av varaktighet, ej utbytbar, känslomässig betydelse, obehag vid ofrivillig separation, och sökande av skydd och tröst hos denna. Utveckligen sker (grovt) i olika faser (I) Orientering och signaler som inte riktas till en specifik person (till ca 8-12 v.) (II) Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par personer ( till ca 6-9 mån.) (III) Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par personer (- 3 åå) (IV) Mål-korrigerat partnerskap Utvecklingen kopplad till annan utveckling Kognitiv utveckling; ökad förmåga att förstå separationer, ta den andres perspektiv och jämka egna viljor med andras långsiktigt. Motorisk utveckling; ökad förmåga att orientera sig och styra situationer Språklig utveckling; ökad förmåga att kommunicera med föräldrarna (t.ex. via telefon) 1

2 Olika slags anknytningsrelationer/representationer Trygg (B; ca 60%): Söker AF vid oro -> lugnas -> återgång till utforskande. Balanserade/flexibla v.g. uppmärksamhet/affekt/beteende Otrygg/undvikande (A; ca 15%): Söker inte AF trots oro - > ytligt utforskande. Minimerande strategi. Otrygg/ambivalent (C; ca 10%): Söker ständigt AF - > begränsat utforskande. Maximerande strategi. Not. Generell kontinuitet och lagbunden diskontinuitet (validitet/reliabilitet) o Anknytning stabil i stabil miljö, förändras vid nya erfarenheter Anknytning och sensitivitet/lyhördhet Huvudsaklig prediktor: Omvårdnadspersonens sensitivitet mot barnet Mary Ainsworth o Uganda; Naturalistiska observationer; 3 mönster. Universellt? o USA; laboratorieobservation; the Strange Situation Procedure (SSP) o Observationer i hemmiljö, N=26, obs= +70 tim, korr sens. anknytning= r=.80 B= lyhörd, A=avvisande, C=inkonsekvent, Metaanalytiskt stöd (De Wolff & van Ijzendoorn, 1997) o 66 studier, N=4176 fp, korrelation sensitivitet anknytning r=.24 o Fenomenet replikerats över hela världen! Transmission gap; varför inte högre korr? o Både anknytning och sensitivitet svårstuderade o För korta observationer? Mätproblematik? o Andra föräldraegenskaper viktiga? o Mentalisering/Reflective Functioning? Mind-mindedness? o Individegenskaper hos barnen? Anknytningsrepresentationer A move to the level of representation (Main, Kaplan, Cassidy, 1985) o Anknytningsrelationerna organiserade i kognitiva scheman/iwm. o Styr uppmärksamhet, bet. och affekt & minne (se t.ex. Hesse & Main, 2000) o Således även verbalt beteende möjligt studera o Möjliggör genom verbala metoder och studier på äldre barn samt vuxna Stöd för förekomsten av IWM (Johnson et al., 2007/2010) o Olika mönster i tittande för de olika organiserade kategorierna o Trygga förvånade av insensitiv mamma, tittar då längre Intergenerationell överföring av anknytning Föräldrars anknytning predicerar barns anknytning genom sensitivitet! 2

3 Desorganiserad anknytning Mary Main; Desorganiserad anknytning (D; ca 15%, låg SES ca %) o vissa barn uppvisar underliga beteenden i SSP (A-C/Cannot Classify (CC)); Samtidiga eller sekventiellt motsägelsefulla beteenden, direkt rädsla för föräldern, freezing/stilling, desorienterade beteenden. Desorganisation= (tillfälligt) Sammanbrott i organisationen av beteende. En olöslig paradox att vilja närma sig OCH vara rädd för föräldern Fright without resolution Relationella prediktorer; Vanvård, övergrepp. Skrämmande/skrämda/ dissociativa föräldrabeteenden (Frightening/frightened (FR/FR); se Main & Hesse ) Forskningsstöd relationell prediktion; o Hög frek. D hos vanvårdade (t.ex. 82% i Carlson et al., 1989; 48-77% i Meta-analys) o Meta-analyser; stor eff. av vanvård på D. (Cyr et al., 2010; van Ijzendoorn et al., 1999). o Olösta trauman hos förälder - > FR/FR -> Barn D (Schuengel et al., 1999) Individrelaterade/Neurologiska prediktorer; temperament (Spangler et al, 2009). Anknytning och temperament/genetik Anknytning förklaras INTE av temperament? (se Sroufe 1985, Raby et al., 2012) o Anknytning förändras vid nya erfarenheter (om temperament så stabilt!) o Olika anknytning till olika föräldrar (om temperament borde det vara lika) o men temperament predicerar (till viss del) underkategorier (A/C, B1 &B2 vs. B3&B4) Anknytning förklaras INTE av genetik (se t.ex. Luijk et al., 2011) i högrisksampel? o Beteendegenetiska studier av tvillingar= miljö! (t.ex. Bokhorst et al., 2003) o Molekylärgenetiska studier = miljö! (men se Gervai, 2005, för ett undantag) o N= ca 1000, (Två sammanslagna sampel, USA och Europa) o SSP på samtliga barn o Test av alla uppmärksammade kandidat-gener o Effekten av genetik I stort sett 0 Varför? o Anknytning relationellt = genetik och temp. oviktigt? o Kandidatgen-designen otillräcklig? o Gen/temperament-miljöinteraktioner? o Gener hos föräldrar påverkar sensitivitet? Anknytningsmetoder hos barn Beteendeobservationer o The Strange Situation Procedure ( the golden standard ) o Labbmiljö (bra kontroll av miljö, Begränsad ekologisk validitet) o månader o Mått; de 4 kategorierna, (även kontinuerlig trygghet möjligt) Attachment Q-Sort AQS o Hemmiljö (dålig kontroll av miljö, Bra ekologisk validitet o Endast kontinuerligt mått på anknytning 6th year reunion (Som SSP fast för 6 åringar) o Återföreningsbeteende i fokus, längre sep (1 timme) Representationstester o The Separation anxiety test (SAT; Kaplan et al., 1985) o Semiprojektivt, semistrukturerat. o 6 bilder; vad känner/gör fiktit barn i separationssituationer? o Trygga barn medger sårbarhet men är konstruktiva och aktiva o Docklekstest o Ungefär Som SAT fast med dockor att agera med 3

4 Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) 4

5 Anknytning & Socioemotionell utveckling Anknytning & Socioemotionell utveckling Trygga anknytning- > Positiv socioemotionell utv.(t.ex. Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000) o Högre skattad (föräldrar/lärare) och obs. social komp. (meta-analytiskt stöd; Fearon et al., 2010, Groh et al., 2012) o Mindre självskattad social ångest o Högre popularitet bland kamrater o Bättre på identifikation av emotioner och emotionell förståelse (Steele et al, 2008) Otrygg anknytning - > problem i socioemotionell utv. Ambivalent anknytning - > internaliserande problem; ångest, passivitet Undvikande anknytning -> externaliserande problem; ilska, aggressivitet Not. Specificitet oklar, motstridiga fynd (se metaanalyser ovan) Beror på sampel och andra skydds och risk faktorer? Fynd starkare och mer konsekventa i högrisk sampel Desorganiserade barn - > Beteendeproblem och psykopatologi Externaliserande beteendeproblem (aggressivitet; Lyons Ruth et al., 1997) o N=50, design= longitudinell, 18 mån - > 7 åå. Beteendeproblem, dissociation, psykopatologi (Carlson, 1998) o N=157, Design= longitudinell, 12 mån -> 19 åå. Kontroll för temperament etc. Utveckling av Callous unemotionality? (Bohlin et al., 2012) Anknytning och stress Anknytning associerat med stressystem och dess respons Otrygga reagerar med högre kortisolutsöndring i SSP (t.ex. Nachmias et al., 1996) o Ibland Skilln. trygga/otrygga, ibland för spec. kat. Desorganiserade uppvisar förändrat dygnsmönster av kortisolutsöndring (Luijk et al., 2010) Reaktivitet Dygnsrytm Trygga barn lägre kortisolreaktivitet vid förskolestart (Ahnert et al., 2006) o N=70, Ålder= 15 mån -> 3 mån efter dagisstart. (ingen skillnad efter 3 mån) Not. En av anknytningspersonens uppgifter är att reglera barns arousal 5

6 Anknytning och kognitiv utveckling: EF och ADHD Anknytning relaterar till kognitivt fungerande o Trygga barn mer uthålliga i problemlösning (Matas, Arend, & Sroufe, 1978) Anknytning och sensitivitet har relaterats till Exekutiva Funktioner (EF) o Sensitivitet predicerar positiv utv. av EF (Bernier et al., 2010) o Trygghet positivt relaterad till senare EF (Bernier et al., 2012) Preliminärt stöd för EF som mediator mellan anknytning och skolfungerande o Tryggt anknutna -> bättre uppmärksamhet > bättre i skolan (Drake et al., 2013) Anknytning relaterat till ADHD (symptom) o D överrepresenterat hos barn med ADHD (Clarke et al., 2002) o D predicerar ADHD symptom, men inte diagnos (Pinto et al., 2006; Thorell, Bohlin, & Rydell, 2012) OBS; sällan kontroll för tidig EF Kanske barns egna EF-problem gör att de felkodas som Desorganiserade? Anknytning i kontext och mekanismer Anknytning formas i en större kontext Indirekta effekter av faktorer som påverkar sens Riskfaktorer; låg SES, psykisk ohälsa, socialt stöd Bowbly; if a society truly values its cildren it should cherish the parents. Hur påverkar anknytning utveckling/anpassning? Många mekanismer föreslagna Emotionsreglering Socialkognitiva processer (IWM/arbetsmodeller) Otrygghet (spec. D) = negativa förv. & kan ge fientlighet (Dodge) Socialt motiverande, Kochanska; anknytning påverkar internalisering av normer Exekutiva funktioner Effekter ofta indirekta; interaktion med andra faktorer (se ovan)? Effekter olika beroende av typ av sampel, hög/låg risk? Varför? Anknytning i kontext 2 Anknytning en av flera faktorer i risk modeller Påverkan även från t.ex. (1) konstitutionella faktorer hos barnet, (2) familjemiljö, (3) andra föräldrabeteenden (t.ex. DeKlyen & Greenberg, 2008 Ökad risk för maladaptiv utveckling ju fler risker som föreligger Anknytning 1 B konstitution Familjemiljö Andra föräldrabeteenden Otrygg anknytning= riskfaktor, trygg anknytning skyddsfaktorer 6

7 Viktiga framtida forskningsfrågor Riktningsproblemet! o Temperament, genetik, etc. Oberoende effekter utöver andra faktorer viktiga för självreglering? Saknas forskning med kontroll för andra faktorer hos barnet! Effekter Specifika för vissa aspekter av utvecklingen? Ofta överlapp mellan olika slags problem, oklart om anknytning spec för vissa ADHD överlappar t.ex. ofta med conduct problems Är anknytning specifikt relaterat till någon, eller till överlappet? Mellanliggande mekanismer? Om effekter av anknytning är indirekt, genom vilka mekanismer går den? Exekutiva funktioner? Socialkognition? Emotionsreglering? En modell i utveckling! o Från enkel och hierarkisk till kontextuell och mer komplicerad! Vår studie 1; Anknytning EF, emotionsreglering, ADHD symptom och conduct problems kring skolstart. Frågor; (1) Oberoende bidrag av anknytning? Utöver EF och emotionsreglering? (2) Specificitet i bidrag av anknytning? Till ADHD eller conduct problems? Deltagare & Metod o N=184 (50% pojkar) o Anknytning; SAT o EF; individuella uppgifter för inhibition och arbetsminne o Emotionsreglering; föräldraskattningar (liksom av emotionalitet) o ADHD symptom och beteendeproblem; Föräldraskattningar Resultat o EF = specifikt till ADHD o ER= generell ER specifikt rel till conduct problems o D = ej oberoende eller specifikt bidrag till ADHD eller conduct problems. Diskussion o D indirekta effekter? Riktningsproblem? Vår studie 2; Anknytning, EF och utv. (beteendeproblem). o Syfte 1; preciderar anknytning utv. av EF? o Syfte 2; oberoende/interaktiva bidrag till socioemotionell och kognitiv utveckling? o Longitudinell studie, 10 mån-> 6 åå. (åtminstone) o N=120 o Sampel= huvudsakligen låg-risk (än så länge) o Flera datapunkter för både EF och anknytning o Kontroll för tidig EF o undersöka prediktioner & processer åt båda håll o Anknytning -> EF? EF -> Anknytning? o Anknytning med SSP o Någon kategori differentiellt prediktiv (D)? Senare beteendeproblem o Interaktioner? Buffrande effekter? Trygga ADHD barn mindre bet.prob? 7

8 Anknytning och förskolan Arbetet i förskolan ska präglas av Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande (Lpfö, 98/2010, s.5.) = dubbelt uppdrag (se circle of security!) Pedagogen har en viktig roll! Trygghet främjar lärande! (Anknytningsfokus spec. viktigt för yngre barn!) Skillnad i stress och beteende vid inskolning beroende på barns anknytning Pedagoger kan bli AF, (gör inte primära AF oviktiga) Barn har med sig förväntningar in i förskolemiljön (påverkar relaterande) Hur observera anknytning i förskolemiljön? Delvis i enlighet med beteenden mot primär AF i hemmiljö och i SSP Förskola bra eller dåligt visavi anknytning? Bra, om pedagoger sensitiva och förskolemiljön strukturerad på ett bra sätt Anknytning till pedagoger kan stödja utv. för barn som är otrygga med primära AF Anknytning och förskolan Diskussionsfrågor (mer fokus på dessa teman vid kommande föreläsning) o Hur ska man vara som pedagog för att stötta barns trygghet i förskolan? o Är pedagogens beteende speciellt viktigt i vissa situationer? o Hur bör förskolans strukturer och dagliga verksamhet var strukturerad för att stötta barns trygghet? o Hur ser du/ni på din/era roller som förskole-pedagoger visavi anknytning? Viktigt? Eller mer fokus på lärande och sådan pedagogik? Lästips; artiklar Anknytningsteori och kunskapsöversikter Mary Main och Erik Hesse o De stora teoretikerna ; skriver tilltalande och enkelt, bra översikter Kunskapsöversikter Van Ijzendoorn; främst meta-analyser med bra kunskapsöversikter o Sensitivitet & anknytning o Desorganisation, prediktorer; korrelat och prediktioner o Vanvård och Desorganisation Anknytning i kliniska populationer o Schuengel; mkt forskning på grupper med utvecklingsstörning o Zeanah; forskning kring indiscriminate behaviors, institutionaliserade etc o Dozier; Forskning på interventioner och utsatta barn Interventioner o Cooper et al.; Circle of security (COS) Anknytning och genetik och temperament o Pasco Fearon ; Glenn Roisman, Alan Sroufe 8

9 Lästips; böcker Anknytningsteori o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Går igenom anknytningsteori och sammanfattar forskning och teori för ett lättläst och heltäckande sätt Anknytning i praktiken o Broberg, Risholm Mothander, Granqvist, Ivarsson Fortsättning på föregående bok; tar upp psykopatologi, terapi m.m. Anknytning i Förskolan; vikten av trygghet för lek och lärande o Broberg (Malin), Hagström, Broberg Lättläst bok om applicerarhet av anknytningsteori baserad på och refererad till nyare forskning på området. Tack för idag! 9

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Att uppmärksamma det späda barnets behov Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Upplägg. Anknytning och psykopatologi. Otrygga men organiserade anknytningsmönster i SSP. A. Organiserad anknytning; en snabbrepetition

Upplägg. Anknytning och psykopatologi. Otrygga men organiserade anknytningsmönster i SSP. A. Organiserad anknytning; en snabbrepetition Upplägg Anknytning och psykopatologi Anders Broberg Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se A. Organiserad anknytning, snabbrepetition. B. Desorganiserad anknytning vad

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation Anknytning och sex Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2010-10-04 Anknytning John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation När aktiveras anknytningsmönstret?

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Anknytning i förskolan;

Anknytning i förskolan; Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Andelen trygga relationer i förskolan

Andelen trygga relationer i förskolan Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28 Innehållsförteckning sid Anknytningsteorins grunder..... 5 Trygghet och utforskande.......5 Anknytningens utveckling........6 Inre arbetsmodeller........7 Hierarki av arbetsmodeller........ 8 Arbetsmodellernas

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Anknytning I. De första åren

Anknytning I. De första åren Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

du måste ha kärlek till varje pris

du måste ha kärlek till varje pris du måste ha kärlek till varje pris Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen Susanne Wittkull Psykoterapeutprogrammet, kognitiv inriktning 90p Vårterminen 2010 Uppsats 15 hp Handledare:

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie. Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray

Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie. Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Svenska barns anknytningsmönster - en jämförande studie Charlotte Karlsson och Johanna Forsell Ray Examensarbete 15p Psykoterapeutprogrammet Inriktning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Exekutiva Funktioner:

Exekutiva Funktioner: Exekutiva Funktioner: Relationen till språk-, läs- och skrivutveckling hos barn Cecilia Wåhlstedt Fil.dr psykologi Institutionen för psykologi Uppsala University cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

BARNS ANKNYTNINGSBETEENDE OCH PEDAGOGENS SVAR

BARNS ANKNYTNINGSBETEENDE OCH PEDAGOGENS SVAR BARNS ANKNYTNINGSBETEENDE OCH PEDAGOGENS SVAR EN STUDIE OM ANKNYTNINGSTEORI Grundnivå Pedagogiskt arbete Inga-Grethe Carlsson Sofia Hallén Program: Examensarbete; Att utforska pedagogiskt arbete för pedagogiskt

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 56 Anders Schiöler Stockholm Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ås förskola Läsåret 2015/2016. Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan för Ås förskola Läsåret 2015/2016. Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Ås förskola Läsåret 2015/2016 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Ås förskola 2015/2016 Planens innehåll sid Vision och lagar 2 Definitioner 3 Allmänna åtgärder 4 Kartläggning

Läs mer

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar

Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Självständigt arbete Anknytning och separation vid inskolning på förskolan Fyra förskollärares uppfattningar Författare: Malin Åkesson Handledare: Zara Bersbo Examinator: Henrik Nilsson Termin: VT16 Ämne:

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer