CRC. Konvention om barnets rättigheter FÖRENTA NATIONERNA. Distr. GENERAL. CRC/C/GC/12 20 July Original: ENGLISH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CRC. Konvention om barnets rättigheter FÖRENTA NATIONERNA. Distr. GENERAL. CRC/C/GC/12 20 July 2009. Original: ENGLISH"

Transkript

1 FÖRENTA NATIONERNA CRC Konvention om barnets rättigheter Distr. GENERAL CRC/C/GC/12 20 July 2009 Original: ENGLISH KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER Femtioförsta sessionen Genève, 25 maj-12 juni 2009 ALLMÄN KOMMENTAR NR 12 (2009) Barnets rätt att bli hörd GE (E)

2 sida 2 INNEHÅLL Paragrafer Sida I. INLEDNING II. MÅL III. RÄTT ATT BLI HÖRD RÄTT FÖR ETT ENSKILT BARN OCH RÄTT FÖR EN GRUPP BARN A. Juridisk analys Bokstavlig analys av artikel (a) Paragraf 1 i artikel (i) Skall tillförsäkra (ii) är i stånd att bilda egna åsikter (iii) rätten att fritt uttrycka dessa åsikter (iv) I alla frågor som rör barnet (v) Varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (b) Paragraf 2 i artikel (i) Rätten att höras i alla domstols- och och administrativa förfaranden som rör barnet (ii) antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ (iii) på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler Åtgärder för förverkligande av barnets rätt att bli hörd (a) Förberedelser (b) Hörandet (c) Bedömning av barnets förmåga

3 sida 3 INNEHÅLL (fortsättning) Paragrafer Sida (d) Information om den betydelse man tillmäter barnets åsikter (respons) (e) Klagomål, gottgörelse och avhjälpande Konventionsstaternas förpliktelser (a) Konventionsstaternas centrala skyldigheter (b) Specifika skyldigheter med avseende på rättsliga och administrativa förfaranden (i) Barnets rätt att höras i civilrättsliga förfaranden Skilsmässa och separation Separation från föräldrarna och alternativ omvårdnad Adoption och kafalah i islamisk lag (ii) Barnets rätt att bli hörd i straffrättsliga förfaranden Barnet som gärningsman Barnet som offer och som vittne (iii) Barnets rätt att höras i administrativa förfaranden B. Rätt att bli hörd och anknytning till andra bestämmelser i Konventionen Artiklarna 12 och Artiklarna 12, 2 och Artiklarna 12, 13 och Artiklarna 12 och Artikel 12 och genomförande av barnets rättigheter i allmänhet

4 sida 4 INNEHÅLL (fortsättning) Paragrafer Sida C. Genomförande av rätten att bli hörd i olika miljöer och situationer Inom familjen I alternativ omvårdnad Inom hälsovård I utbildning och skola Under lek, fritid, idrottsliga och kulturella aktiviteter På arbetsplatsen I situationer med våld När förebyggande strategier utarbetas Vid migrations- och asylförfarande I nödsituationer I nationell och internationell miljö D. Grundläggande krav på genomförande av barnets rätt att bli hörd E. Slutledningar

5 sida 5 Barnets rätt att bli hörd Artikel 12 i Konventionen om barnets rättigheter föreskriver: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. I. INLEDNING 1. Artikel 12 i Konventionen om barnets rättigheter (Konventionen) är en unik bestämmelse i ett fördrag om mänskliga rättigheter; konventionen behandlar den juridiska och sociala ställningen för barn, som å ena sidan saknar de vuxnas fullständiga självständighet, men å andra sidan är rättssubjekt. Paragraf 1 tillförsäkrar varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Paragraf 2 fastställer särskilt att barnet skall beredas möjlighet att höras i alla domstols- och administrativa förfaranden, som rör honom eller henne. 2. Rätten för varje barn att bli hörd och tagen på allvar utgör en av konventionens grundläggande värderingar värden. Kommittén för barnets rättigheter (Kommittén) har identifierat artikel 12 som en av de fyra allmänna principerna i konventionen, medan de övriga är rätt att inte diskrimineras, rätt till liv och utveckling, och att sätta barnets bästa i främsta rummet, vilket betonar det faktum att denna artikel inte bara i sig uttrycker en rättighet, utan även bör beaktas i tolkningen och genomförandet av alla andra rättigheter. 3. Sedan Konventionen antogs år 1989 har avsevärda framsteg gjorts på lokal, nationell och global nivå i utvecklingen av lagstiftningen samt i fråga om de ledande principerna och metoderna för att främja genomförandet av artikel 12. En vidsträckt praxis har uppstått under de senaste åren och huvudsakligen antagit formen av deltagande ( participation ) även om denna term som sådan inte ingår i texten i artikel 12. Denna term har vuxit fram och används numera allmänt för att beskriva den pågående utveckling som omfattar gemensam information och dialog mellan barn och vuxna grundad på ömsesidig respekt och genom vilken barnen får veta hur de egna åsikterna och de vuxnas syn beaktas, och bilda sig en uppfattning om vad sådana processer leder till. 4. Konventionsstaterna bekräftade sitt åtagande att genomföra artikel 12 vid FN:s generalförsamlings specialsession om barn år Likväl påpekar kommittén att barnets rätt i de flesta samhällen i världen att uttrycka sin åsikt i ett stort antal frågor som berör barnet och att få dessa åsikter tillmätta vederbörlig betydelse fortsättningsvis förhindras av många långvariga 1 Resolution S-27/2 En värld anpassad för barn antagen av Generalförsamlingen år 2002.

6 sida 6 sedvänjor och attityder liksom även av politiska och ekonomiska omständigheter. Många barn upplever svårigheter och Kommittén medger i synnerhet att vissa grupper av barn, bland dessa yngre pojkar och flickor, liksom även barn som tillhör marginaliserade och missgynnade grupper, konfronteras med särskilda hinder för förverkligandet av sina rättigheter. Kommittén oroar sig även för kvaliteten av många av de tillämpningar som förekommer. Det finns ett behov av en bättre insikt om det som artikel 12 medför och hur detta till fullo ska genomföras för varje barn. 5. År 2006 anordnade Kommittén en allmän diskussionsdag om barnets rätt att bli hörd i syfte att utforska meningen med och innebörden i artikel 12, dess anknytningar till andra artiklar och meningsskiljaktigheter, bästa praxis och prioriteter som behöver tas upp till behandling för att främja åtnjutandet av denna rätt. 2 Denna allmänna kommentar härrör från det utbyte av information som ägde rum denna dag med medverkan av barn, den erfarenhet Kommittén har förvärvat i att se över konventionsstaternas rapporter och dess mycket betydande expertis och erfarenhet av att tillämpa den rätt som anges i artikel 12 i praktiken av regeringar, icke-statliga organisationer, utveklingsbyråer och barnen själva. 6. Denna allmänna kommentar kommer först att presentera en juridisk analys av de två paragraferna i artikel 12 och sedan att förklara behovet av att fullständigt förverkliga denna rätt, inklusive i rättsliga och administrativa förfaranden (avd. A. I avdelning B behandlas den anknytning artikel 12 har till tre andra principer i Konventionen liksom även dess förhållande till andra artiklar. Behovet och inverkan av barnets rätt att höras i olika situationer och miljöer har i huvuddrag skisserats i avdelning C. Avdelning D beskriver det grundläggande behovet av att förverkliga denna rätt och slutledningarna presenteras i avdelning E. 7. Kommittén rekommenderar att konventionsstaterna ger denna allmänna kommentar stor spridning hos regerings- och förvaltningsorgan liksom även bland barn och i samhället. Detta kräver att kommentaren översätts till de relevanta språken, barnvänliga versioner ställs till förfogande, workshops och seminarier hålls för att diskutera konsekvenserna av kommentaren och hur den bäst kan förverkligas och integreras i utbildningen av alla professionella som arbetar för och med barn. II. MÅL 8. Det övergripande målet för denna kommentar är att stödja konventionsstaterna i ett effektivt genomförande av artikel 12 och för att göra detta strävar den efter att: Förbättra insikten av betydelsen av artikel 12 och dess följder för regeringar, intressenter, icke-statliga organisationer och samhället i allmänhet Utarbeta ramar för lagstiftning, handlingsprinciper och praxis som behövs för att fullständigt genomföra artikel 12 2 Se rekommendationerna från den allmänna diskussionsdagen år 2006 om barnets rätt att bli hörd på:http://www2.ohchr.org/english/bodies/crc/docs/discussion/ Final_Recommendations_after_DGD.doc.

7 sida 7 Belysa de positiva ansatserna till genomförande av artikel 12, genom att dra nytta av kommitténs övervakningserfarenhet Föreslå grundläggande kriterier på lämpliga sätt att tillmäta barnens åsikter betydelse i alla angelägenheter som berör dem III. RÄTT ATT BLI HÖRD: RÄTT FÖR ETT ENSKILT BARN OCH RÄTT FÖR GRUPPER AV BARN 9. Den allmänna kommentaren är sammansatt enligt den åtskillnad Kommittén gör mellan ett enskilt barns rätt att bli hörd och rätten att bli hörd tillämpad på en grupp barn (t.ex. en klass skolbarn, barnen i grannskapet, barnen i ett land, barn med nedsatt funktionförmåga, eller flickor). Detta är en relevant åtskillnad eftersom konventionen föreskriver att konventionsstaterna måste tillförsäkra barnet rätt att bli hörd enligt sin ålder och mognad (se följande juridiska analys av paragraferna 1 och 2 i artikel 12). 10. Villkoren för ålder och mognad kan bedömas när ett enskilt barn ska höras, likaså när en grupp barn väljer att uttrycka sina åsikter. Att bedöma ett barns ålder och mognad är lättare då gruppen i fråga utgör en del av en varaktig struktur, t.ex. en familj, en klass skolbarn eller invånare i en viss trakt, men blir svårare då barnen uttrycker sig kollektivt. Även då man stöter på svårigheter vid bedömningen av ålder och mognad bör konventionsstaterna betrakta barn som en grupp som ska höras, och Kommittén rekommenderar starkt att konventionsstaterna gör sitt yttersta för att lyssna på eller utröna de åsikter som uttrycks av barn som talar kollektivt. 11. Konventionsstaterna bör uppmuntra barnet att bilda en fri uppfattning och sörja för en omgivning som gör det möjligt för barnet att utöva sin rätt att bli hörd. 12. Åsikter som uttrycks av barn kan tillföra relevanta synvinklar och erfarenheter och bör beaktas i beslutsfattande, handlingsprinciper och förberedelser för lagar och åtgärder samt utvärderingen av dem. 13. Dessa processer kallas vanligtvis deltagande. Utövning av barnets eller barnens rätt att höras är ett avgörande element i sådana processer. Begreppet deltagande understryker att beaktande av barnen inte bör vara endast en tillfällig handling, utan utgångspunkten för en intensiv växelverkan mellan barn och vuxna vid utarbetandet av handlingsprinciper, program och åtgärder i alla relevanta sammanhang i barnens liv. 14. I avdelning A (Juridisk analys) i den allmänna kommentaren behandlar kommittén det enskilda barnets rätt att bli hörd. I avdelning C (Förverkligande av rätten att bli hörd i olika miljöer och situationer) betraktar Kommittén rätten att bli hörd såväl i fråga om det enskilda barnet som barnen som grupp. A. Juridisk analys 15. Paragraf 12 i konventionen tillförsäkrar varje barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet samt den påföljande rätten att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Denna rätt ålägger konventionsstaterna en klar juridisk förpliktelse att erkänna denna rätt och säkerställa att den förverkligas genom att man lyssnar på

8 sida 8 barnets åsikter och tillmäter dem betydelse. Denna förpliktelse kräver att konventionsstaterna, med avseende på sina särskilda rättsliga system, antingen direkt garanterar denna rätt eller antar eller reviderar lagstiftningen så att denna rätt fullt kan åtnjutas av barnet. 16. Barnet har likväl rätt att inte utöva denna rätt. Att uttrycka sina åsikter är ett val för barnet, inte någon skyldighet. Konventionsstaterna ska säkerställa att barnet får alla nödvändiga upplysningar och råd för att fatta beslut som är förenliga med barnets bästa. 17. Artikel 12 föreskriver som allmän princip att konventionsstaterna bör sträva efter att tolkningen och förverkligandet av alla andra rättigheter som ingår i konventionen rättar sig efter artikeln Artikel 12 ådagalägger tydligt att barnet har rättigheter som inverkar på hans eller hennes liv, och inte enbart rättigheter som kommer sig av barnets sårbarhet (skydd) eller beroende av vuxna (bestämmelser). 4 Konventionen erkänner barnet som rättssubjekt, och konventionsstaternas närapå universella ratificering av detta internationella instrument understryker barnets status som sådant, vilket tydligt anges i artikel 12. (a) Paragraf 1 i artikel Bokstavlig analys av artikel 12 (i) Skall tillförsäkra 19. Paragraf 1 i artikel 12 föreskriver att konventionsstaterna skall tillförsäkra barnet rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Skall tillförsäkra är ett särskilt kraftigt juridiskt uttryck som inte lämnar något spelrum för godtycke från konventionsstaternas sida. Följaktligen har konventionsstaterna en sträng skyldighet att vidta lämpliga åtgärder för att till fullo genomföra denna rätt för alla barn. Denna förpliktelse omfattar två element för att säkerställa att det förekommer mekanismer som tar reda på barnets åsikter i alla frågor som berör barnet och för att tillmäta dessa åsikter tillbörlig betydelse. 3 Se kommitténs allmänna kommentar nr 5 (2003) om allmänna åtgärder för genomförande av Konventionen om barnets rättigheter (CRC/GC/2003/5). 4 Till konventionen hänvisas i allmänhet med tre p : provision, protection and participation (bestämmelser, beskydd och deltagande).

9 sida 9 (ii) Är i stånd att bilda egna åsikter 20. Konventionsstaterna skall tillförsäkra varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätt att bli hörd. Detta uttryck bör inte ses som en begränsning, utan snarare som en förpliktelse för konventionsstaterna att bedöma barnets förmåga att bilda en självständig uppfattning i så stor utsträckning som möjligt. Detta innebär att konventionsstaterna inte kan utgå från antagandet att ett barn saknar förmåga att uttrycka sina åsikter. Konventionsstaterna bör tvärtom utgå ifrån att ett barn har förmåga att bilda egna åsikter och tillerkänna honom eller henne rätt att uttrycka dem; det tillkommer inte barnet att först bevisa sin förmåga. 21. Kommittén betonar att artikel 12 inte uppställer någon åldersgräns för barn när det gäller rätten att uttrycka sina åsikter och avråder konventionsstaterna från att införa åldersgränser vare sig i lag eller praxis, vilka skulle begränsa barnets rätt att bli hörd i alla frågor som rör honom eller henne. I detta avseende understryker Kommittén följande faktorer: För det första underströk Kommittén i sin rekommendation år 2004 dagen efter den allmänna diskussionen om genomförandet av barnets rättigheter i den tidiga barndomen att begreppet barn som rättsinnehavare... är förankrat i barnets dagliga liv från det tidigaste stadiet. 5 Forskningen påvisar att barnet är i stånd att bilda åsikter från den tidigaste åldern, till och med då han eller hon inte ännu kan uttrycka dem verbalt. 6 Följaktligen kräver det fullständiga genomförandet av artikel 12 erkännande av och respekt för icke-verbala former av kommunikation som omfattar lek, kroppsspråk, ansiktsuttryck, teckning och målning varigenom mycket unga barn visar förståelse, val och preferenser. För det andra är det inte nödvändigt att barnet har en omfattande kännedom om alla aspekter i en fråga som gäller honom eller henne, utan att barnet förstår tillräckligt mycket för att på ett lämpligt sätt bilda egna åsikter om frågan. För det tredje är konventionsstaterna även skyldiga att säkerställa förverkligandet av denna rätt för barn som har svårt att göra sina åsikter gällande. Exempelvis bör barn med nedsatt funktionsförmåga förses med och ges möjlighet att använda kommunikationssätt som är nödvändiga för att dessa barn ska kunna uttrycka sina åsikter. Man ska även bemöda sig om att erkänna rätten att uttrycka sina åsikter för barn hos minoriteter, urbefolkning och vandringsfolk och för andra barn som inte talar majoritetens språk. Slutligen ska konventionsstaterna vara medvetna om de potentiella negativa konsekvenserna av ett tanklöst utnyttjande av denna rätt, särskilt i de fall som omfattar mycket unga barn eller instanser där barn har utsatts för brottsliga handlingar, sexuellt utnyttjande, 5 CRC/C/GC/7/Rev.1, para Cf. Lansdown G., The evolving capacities of the child, Innocenti Research Centre, UNICEF/Save the Children, Florence (2005).

10 sida 10 våld eller andra former av dålig behandling. Konventionsstaterna måste tillgripa alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rätten att bli hörd utövas så att barnet åtnjuter fullt skydd. (iii) Rätt att fritt uttrycka dessa åsikter 22. Barnet har rätt att fritt uttrycka dessa åsikter. Fritt innebär att barnet får framföra sina åsikter utan påtryckningar och får välja huruvida han eller hon vill utöva sin rätt att bli hörd. Fritt innebär även att barnet inte får manipuleras eller utsättas för otillbörlig påverkan eller påtryckning. Fritt är i sig relaterat till barnets eget perspektiv: barnet har rätt att framföra sina egna åsikter, inte andras åsikter. 23. Konventionsstaterna ska säkerställa sådana betingelser för framförande av åsikter som gäller i barnets individuella och sociala situation samt en omgivning där barn känner sig respekterade och trygga då de fritt framför sina åsikter. 24. Kommittén betonar att ett barn inte bör utfrågas oftare än nödvändigt, i synnerhet då skadliga händelser utforskas. Hörandet av ett barn är en svår process som kan ha en traumatisk inverkan på barnet. 25. Förverkligandet av barnets rätt att framföra sina åsikter kräver att barnet informeras av dem som bär ansvaret för hörandet av barnet och av barnets föräldrar eller vårdnadshavare när det gäller de frågor, alternativ och eventuella beslut som kommer att fattas och om konsekvenserna av dem. Barnet ska även underrättas om de förhållanden under vilka han eller hon kommer att tillfrågas om sina åsikter. Denna rätt till information är väsentlig, eftersom den utgör en förutsättning för barnets förtydligade avgöranden. (iv) I alla frågor som rör barnet 26. Konventionsstaterna ska säkerställa att barnet är i stånd att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör honom eller henne. Detta representerar ytterligare ett krav som denna rätt ställer: barnet måste höras, om den fråga som behandlas berör barnet. Detta grundläggande villkor ska respekteras och förstås i en vidare mening. 27. Denna arbetsgrupp, tillsatt för en obestämd tid av kommittén för mänskliga rättigheter som avfattade texten för konventionen, förkastade ett förslag om att dessa frågor skulle definieras med hjälp av en förteckning som begränsar beaktandet av ett eller flera barns åsikter. I stället beslutades att barnets rätt att bli hörd skulle gälla i alla frågor som berör barnet. Kommittén är bekymrad över att barn ofta förvägras rätten att bli hörda, till och med då det är uppenbart att den fråga som är under behandling påverkar dem och de är i stånd att uttrycka sina egna åsikter i denna fråga. I och med att Kommittén tar ställning för en vidsträckt definition av begreppet frågor, som även omfattar frågor som inte i klartext nämns i konventionen, erkänner den klausulen som berör barnet som tillades i syfte att klarlägga att inget allmänt politiskt mandat avsågs. Praktiken utvisar likväl tillsammans med barntoppmötet World Summit for Children att en vidsträckt tolkning av de frågor som berör barnet och barnen som grupp hjälper till med att integrera barnen i de sociala processerna i deras omgivning och samhälle. Således bör konventionsstaterna noggrant lyssna på barnets åsikter i alla situationer där deras syn kan påverka lösningarnas kvalitet.

11 sida 11 (v) Varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad 28. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Denna klausul hänvisar till barnets förmåga som ska bedömas för att betydelse ska kunna tillmätas hans eller hennes åsikter eller för att barnet ska kunna underrättas om på vilket sätt dessa åsikter har påverkat utgången av processen. Artikel 12 föreskriver att det inte räcker till att enbart lyssna på barnet; barnets åsikter ska tas under allvarligt övervägande då barnet har förmågan att bilda egna åsikter. 29. Genom att kräva att betydelse ska tillmätas i förhållande till ålder och mognad klarlägger artikel 12 att åldern ensam inte kan avgöra betydelsen av ett barns åsikter. Nivån av förståelse hos barn är inte likformigt relaterad till deras biologiska ålder. Forskningen har påvisat att information, erfarenhet, omgivning, sociala och kulturella förväntningar tillsammans med olika nivåer av stöd bidrar till utvecklingen av ett barns förmåga att bilda en åsikt. På grund av detta ska barnets åsikter bedömas från fall till fall. 30. Mognad hänvisar till förmågan att förstå och bedöma följderna av en särskild angelägenhet och ska därför bedömas då ett barns individuella förmåga fastställs. Begreppet mognad är svårt att definiera; enligt artikel 12 utgör mognad ett barns förmåga att uttrycka sina åsikter om frågor på ett resonabelt och självständigt sätt. Frågans inverkan på barnet ska även tas i betraktande. Ju mera utgången av ett ärende påverkar barnets liv, desto större betydelse har en korrekt bedömning av barnets mognad. 31. Uppfattningen om barnets framsällningsförmåga bör tas i betraktande liksom även styrning och ledning från föräldrarnas sida (se paragraf. 84 och avdelning C nedan). (b) Paragraf 2 i artikel 12 (i) Rätt att höras i alla domstols- och administrativa förfaranden som berör barnet 32. Paragraf 2 i Artikel 12 preciserar att möjligheter att bli hörd ska beredas i synnerhet i alla domstols- och administrativa förfaranden som berör barnet. Kommittén betonar att denna bestämmelse gäller utan begränsning alla relevanta domstolsförfaranden som berör barnet innefattande till exempel föräldrars separation, vårdnad, omvårdnad och adoption, barn som hamnat i konflikt med lagen, barn som är offer för fysiskt eller psykiskt våld, sexuellt utnyttjande eller andra brott, hälsovård, socialvård, obeledsagade barn, asylsökande och flyktingbarn samt offer för väpnade konflikter eller andra krissituationer. Typiska administrativa förfaranden innefattar till exempel beslut om barns utbildning, hälsa, omgivning, levnadsförhållanden eller skydd. Båda slagen av förfarandena kan innehålla alternativa tvistelösningsmekanismer som medling och skiljeförfarande. 33. Rätten att bli hörd tillämpas såväl på förfaranden som har initierats av barnet, till exempel klagomål över dålig behandling och överklagande av avstängning från skolan, som på sådana förfaranden initierade av andra som påverkar barnet, till exempel föräldrars separation eller en adoption. Konventionsstaterna uppmuntras att införa lagstiftningsåtgärder som kräver att

12 sida 12 beslutsfattare i domstols- och administrativa procedurer förklarar i vilken mån barnets åsikter och konsekvenserna för barnet har beaktats. 34. Ett barn kan inte höras effektivt i en skrämmande, fientlig, okänslig eller för hans eller hennes ålder olämplig omgivning. Förfarandet ska vara både öppet och lämpligt för barn. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid anskaffning och framförande av barnvänlig information, tillräckligt stöd för eget försvar, personal med lämplig utbildning, planering av rättssalar, klädsel för domare och advokater, skärmar och separata väntrum. (ii) Antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ 35. Efter att ha gått med på att höras ska barnet avgöra på vilket sätt han eller hon beslutar att bli hörd: antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ. Kommittén rekommenderar att barnet varhelst det är möjligt ska ges tillfälle att höras direkt i alla eventuella förfaranden. 36. Barnet kan företrädas av föräldern eller föräldrarna, en advokat eller en annan person (bland annat en socialarbetare). Likväl ska det betonas att det i många fall (civil-, straffrättsliga eller administrativa förfaranden) finns risker för en intressemotsättning mellan barnet och dess naturligaste företrädare (föräldern eller föräldrarna). Om hörandet av barnet sker genom en företrädare, är det av största vikt att företrädaren framför barnets åsikter korrekt till beslutsfattaren. Vilken metod som väljs bör avgöras av barnet (eller av behörig myndighet då det är nödvändigt) i enlighet med barnets särskilda situation. Företrädare ska ha tillräcklig kännedom om och insikt i beslutsprocessens olika aspekter och erfarenhet av arbete med barn. 37. Företrädaren ska vara medveten om att han eller hon uteslutande bevakar barnets intressen och inte andra personers (förälders eller föräldrars), institutioners eller organisationers (t.ex. anstalter, förvaltning eller samhälle). Uppförandekodex bör utarbetas för representanter som utses för att företräda barnets åsikter. (iii) På ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler 38. Tillfället för representationen ska följa ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler. Denna klausul bör inte tolkas som ett godkännande av användningen av procedurlagstiftning som begränsar eller förhindrar utnyttjande av denna grundläggande rätt. Tvärtom uppmuntras konventionsstaterna att rätta sig efter grundreglerna för rättvisa förfaranden som till exempel rätten till ett försvar och rätten att ta del av de egna akterna. 39. Då procedurreglerna inte följs kan domstolens eller förvaltningsmyndighetens beslut överklagas och upphävas, ändras eller återremitteras för fortsatt juridiskt övervägande. 2. Åtgärder för att genomföra av barnets rätt att bli hörd 40. Verkställandet av de två paragraferna i artikel 12 kräver att fem åtgärder ska vidtas för att effektivt förverkliga barnets rätt närhelst en fråga berör barnet eller när barnet anmodas framföra sina åsikter vid ett formellt förfarande liksom även i andra situationer. Dessa anspråk ska tillämpas på ett sätt som är förenligt med sammanhanget i fråga.

13 sida 13 (a) Förberedelser 41. De som bär ansvaret för hörandet av barnet ska säkerställa att barnet har informerats om sin rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, i synnerhet i alla domstols- och administrativa processer där beslut fattas, och om konsekvenserna av de åsikter han eller hon har framfört. Barnet ska ytterligare underrättas om alternativet att antingen kommunicera direkt eller genom en företrädare. Han eller hon ska vara medveten om konsekvenserna av detta val. Beslutsfattaren ska på ett lämpligt sätt förbereda barnet innan hörandet och förklara hur, när och var hörandet kommer att äga rum och vilka personer som kommer att närvara. Dessutom ska barnets åsikter i detta avseende tas i betraktande. (b) Hörandet 42. Den omgivning där ett barn utövar sin rätt att bli hörd ska vara aktiverande och uppmuntrande så att barnet kan lita på att den vuxna person som bär ansvaret för hörandet är villig att lyssna och att på allvar ta hänsyn till vad barnet har beslutat framföra. Den person som ska lyssna på barnets åsikter kan vara en vuxen som är involverad i de frågor som berör barnet (t.ex. en lärare, socialarbetare eller vårdare), en beslutsfattare i en institution (t.ex. en föreståndare, förvaltare eller domare), eller en specialist (t.ex. en psykolog eller läkare). 43. Erfarenheten utvisar att situationen bör vara upplagd som ett samtal hellre än som ett ensidigt förhör. Det är att föredra att ett barn inte hörs vid en öppen rättegång, utan under förtroendefulla förhållanden. (c) Bedömning av barnets förmåga 44. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse då en analys från fall till fall visar att barnet har förmåga att bilda egna åsikter. Om barnet har förmåga att uttrycka sina egna åsikter på ett resonabelt och självständigt sätt, ska beslutsfattaren beakta barnets åsikter som en betydelsefull faktor i avgörandet av ärendet. En god vana i att bedöma barnets förmåga ska övas upp. (d) Information om den betydelse som tillmäts barnets åsikter (respons) 45. Eftersom barnet åtnjuter rätt att hans eller hennes åsikter tillmäts betydelse, ska beslutsfattaren underrätta barnet om utgången av processen och förklara hur hans eller hennes åsikter har beaktats. Responsen är en garanti för att barnets åsikter inte endast hörts som en formalitet, utan har tagits på allvar. Den informationen kan föranleda barnet att vidhålla sin ståndpunkt, samtycka eller komma med ett annat förslag eller, vid ett domstols- eller administrativt förfarande, överklaga beslutet. (e) Klagomål, gottgörelse och avhjälpande 46. Lagstiftning behövs för att möjliggöra besvärsprocesser och kompensation för barn då deras rätt att bli hörda och få sina åsikter beaktade förbises och kränks. 7 Barn bör förfoga över möjligheten att vända sig till en ombudsman eller en person med liknande funktion i alla 7 Se kommitténs allmänna kommentar nr 5 (2003) om allmänna åtgärder för att genomföra Konventionen om barnets rättigheter, paragraf 24.

14 sida 14 institutioner för barn, bland annat i skolor och dagvårdsinstitutioner för att framföra sina klagomål. Barnen bör veta vilka dessa personer är och hur man når dem. I fall det föreligger familjekonflikter om hur barnens åsikter ska beaktas, bör ett barn kunna vända sig till en person inom ungdomsvården på sin egen ort. 47. Om barnets rätt att bli hörd kränks med avseende på domstols- och administrativa förfaranden (artikel 12, paragraf 2), ska barnet ha tillgång till procedurer för överklagande som ger upprättelse för kränkning av rättigheter. Procedurerna för överklagande ska utgöra tillförlitliga mekanismer för att säkerställa att barn kan lita på att de genom att utnyttja dem inte utsätter sig för någon risk för våld eller bestraffning. 3. Konventionsstaternas skyldigheter (a) Konventionsstaternas centrala skyldigheter 48. Barnets rätt att bli hörd ålägger konventionsstaterna förpliktelsen att se över eller ändra sin lagstiftning för att införa mekanismer som ger barn tillgång till skälig information, täckande stöd, om det är nödvändigt, respons på den betydelse som tillmätts deras åsikter, och procedurer för klagomål, gottgörelse eller upprättelse. 49. För att uppfylla dessa förpliktelser bör konventionsstaterna anta följande strategier: Se över och avlägsna restriktiva deklarationer och reservationer i fråga om artikel 12 Inrätta oberoende människorättsinstitutioner, som t.ex. barnombudsmän eller kommissionärer med omfattande fullmakter för barnens rättigheter 8 Arrangera utbildning om artikel 12 och dess tillämpning i praktiken för alla yrkespersoner som arbetar med och för barn, inbegripet advokater, domare, poliser, socialvårdare, socialarbetare, psykologer, vårdare, tjänstemän på vårdhem och i fängelser, lärare på alla nivåer inom undervisningsväsendet, läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälsovården, tjänstemän och ämbetsmän, asylmyndigheter och traditionella ledare. Säkerställa att det förekommer lämpliga förhållanden för att stöda och uppmuntra barn att framföra sina åsikter och säkerställa att dessa åsikter tillmäts betydelse genom föreskrifter och arrangemang som är starkt förankrade i lagar och institutionella regler och som regelbundet evalueras med avseende på effektiviteten. Bekämpa negativa attityder som förhindrar det fullständiga förverkligandet av barnets rätt att bli hörd med hjälp av offentliga kampanjer, genom att engagera ledare för den allmänna opinionen och media, i syfte att förändra de utbredda sedvanliga uppfattningarna om barnet. 8 Se Kommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) om oberoende människorättsinstitutioners roll.

15 sida 15 (b) Särskilda skyldigheter med avseende på domstols- och administrativa förfaranden (i) Barnets rätt att bli hörd vid civilrättsliga förfaranden 50. För de huvudteman som kräver att barnet ska höras redogörs i det följande i detalj: Skilsmässa och separation 51. I fall av separation och skilsmässa påverkas barnen från förhållandet otvetydigt av domstolsbeslut. Frågor om underhåll för barnet liksom även om vårdnad och rätt att träffa barnet avgörs av en domare antingen genom rättegång eller genom förlikning vid domstol. I mången jurisdiktion föreskriver lagarna med avseende på upplösning av ett förhållande att domaren först och främst ska ställa barnets bästa i främsta rummet. 52. Av denna orsak ska all lagstiftning om separation och skilsmässa innehålla barnets rätt att bli hörd av beslutsfattarna och i förlikningsprocessen. En del jurisdiktioner föredrar att den ålder i vilken barnet anses ha förmåga att uttrycka egna åsikter ska fastställas antingen som handlingsprincip eller i lagstiftningen. Konventionen väntar sig likväl att denna fråga ska avgöras från fall till fall, eftersom den hänför sig till ålder och mognad och för den skull kräver en individuell bedömning av barnets förmåga. Separation från föräldrarna och alternativ omvårdnad 53. Närhelst ett beslut fattas om att ett barn ska flyttas från hans eller hennes familj till följd av att barnet utsatts för övergrepp eller vanvård i sitt hem ska barnets åsikt beaktas i syfte att avgöra vad som är barnets bästa. Ingripandet kan ha skett till följd ett klagomål av ett barn, en annan familjemedlem eller en medlem av samhället som anmäler övergrepp eller vanvård hos familjen. 54. Kommitténs erfarenhet visar att barnets rätt att höras inte alltid har beaktats. Kommittén rekommenderar att konventionsstaterna genom lagstiftning, bestämmelser och direktiv för handlingsprinciper ser till att barnets åsikter efterfrågas och beaktas i fråga om placering i fosterhem, uppgörande av vårdplaner och omprövning av dem samt besök av föräldrar och familj. Adoption och kafalah i islamisk lag 55. Då ett barn ska placeras för adoption eller kafalah i islamisk lag och slutligen kommer att placeras i kafalah, är det av största vikt att barnet hörs. Ett sådant förfarande är likaså nödvändigt då styvföräldrar eller fosterfamiljer adopterar ett barn, även om barnet och adoptivföräldrarna redan kan ha levt tillsammans en viss tid. 56. Artikel 21 i konventionen föreskriver att barnets bästa ska prioriteras. Vid beslut om adoption, kafalah eller annan placering kan barnets bästa inte definieras utan att hänsyn tas till barnets åsikter. Kommittén anmodar alla konventionsstater att i mån av möjlighet informera barnet om konsekvenserna av adoption, kafalah eller annan placering, och genom lagstiftning säkerställa att barnets åsikter hörs.

16 sida 16 (ii) Barnets rätt att bli hörd vid straffrättsliga förfaranden 57. Vid straffrättsliga förfaranden ska barnets rätt att fritt framföra sina åsikter i alla frågor som rör barnet respekteras i alla avseenden och tillämpas i varje skede av rättskipning som rör ungdomar. 9 Barn som gärningsmän 58. Paragraf 2 i Artikel 12, paragraph 2 i konventionen kräver att ett barn som har anmälts, anklagats för eller erkänt en överträdelse av strafflagen har rätt att bli hörd. Denna rätt ska beaktas fullständigt i alla skeden av den rättsliga processen, från förundersökningen då barnet har rätt att inte uttala sig, ända till rätten att bli hörd av polis, åklagare eller förundersökningsdomare. Detta gäller även tiden för rannsakning och förberedelse samt förverkligandet av de ådömda åtgärderna. 59. I händelse av nedläggning av ärendet, inklusive förlikning, ska ett barn ges möjligheten att fritt och av egen vilja samtycka och att få juridisk och annan rådgivning och assistans i att ta ställning till hur lämplig och önskvärd den föreslagna nedläggningen är. 60. För att fullständigt kunna delta i förfarandet ska varje barn omgående och direkt underrättas om anklagelserna mot honom eller henne på ett språk som barnet förstår, och även om rättskipningen i frågor som rör barn samt eventuella åtgärder som kan vidtas av domstolen. Rättegångsförfarandet ska genomföras i en atmosfär som gör det möjligt för barnet att delta och uttrycka sig fritt. 61. Domstols- och andra höranden av ett barn i som brutit mot lagen bör genomföras bakom lyckta dörrar. Undantagen från denna regel bör vara mycket få, tydligt angivna i den nationella lagstiftningen och uppgjorda med tanke på barnets bästa. Barn som offer och som vittne 62. Barn som offer för och som vittne till ett brott ska beredas möjlighet att till fullo bruka rätten att fritt framföra sina åsikter i enlighet med Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råds resolution 2005/20 Guidelines on Justice in Matters involving Child Victims and Witnesses of Crime Detta innebär i synnerhet att en insats ska göras för att säkerställa att ett barn som offer och/eller som vittne hörs i de relevanta frågor som har anknytning till det fall som undersöks och att barnet bereds möjlighet att fritt och på sitt eget sätt uttrycka sina åsikter och oro för sin egen delaktighet i det rättsliga förfarandet. 9 Se Kommitténs allmänna kommentar nr 10 (2007) om barnets rättigheter i rättskipning som rör ungdomar (CRC/C/GC/10). 10 Förenta nationernas ekonomiska och sociala råds resolution 2005/20, särskilt artiklarna 8,19 och 20 på

17 sida Barnets rätt som offer eller vittne hänger även samman med rätten att bli informerad om frågor såsom tillgång till hälsovård, psykolog- och socialtjänster, barnets roll som offer och/eller vittne, det sätt på vilket hörandet genomförs, befintliga stödmekanismer för barnet för inlämnande av klagomål och deltagande i undersökningar och domstolsförfarande, bestämda platser och tider för hörande, tillgång till skyddande åtgärder, möjligheter att erhålla skadestånd och möjligheter att överklaga domslut. (iii) Barnets rätt att bli hörd i administrativa förfaranden 65. Alla konventionsstater bör inom lagstiftningen utarbeta administrativa förfaranden som avspeglar behoven i artikel 12 och säkerställer barnets rätt att bli hörd tillsammans med andra procedurmässiga rättigheter innefattande rätt att få del av relevanta register, meddelande om hörande och representation genom föräldrar eller andra personer. 66. Det är mera troligt att barn medverkar i administrativa förfaranden än domstolsprocesser, eftersom administrativa förfaranden är mindre formella, mer flexibla och relativt lätta att etablera genom lagar och bestämmelser. Procedurerna ska vara barnvänliga och tillgängliga. 67. Specifika exempel på administrativa förfaranden av betydelse för barn innehåller sätt att handlägga disciplinära frågor i skolor (t.ex. avstängning och relegering), vägran att utfärda skolbetyg och prestationsbaserade frågor, disciplinära åtgärder och vägran att bevilja förmåner på ungdomsanstalter, asylansökningar av obeledsagade barn och körkortsansökningar. I dessa frågor bör ett barn ha rätt att höras och åtnjuta andra rättigheter i överensstämmelse med procedurreglerna i nationell lag. B. Rätt att bli hörd och anknytning till andra bestämmelser i konventionen 68. Artikel 12 har enligt en allmän princip anknytning till andra allmänna principerna i konventionen, t.ex. artikel 2 (rätt att inte diskrimineras) och artikel 6 (rätt till liv, överlevnad och utveckling). Dessutom är artikeln i synnerhet ömsesidigt beroende av artikel 3 (barnets bästa ska komma i främsta rummet). Artikeln är även nära anknuten till de artiklar som har samband med medborgerliga rättigheter och friheter, särskilt artikel 13 (rätt till yttrandefrihet) och artikel 17 (tillgång till information). Vidare är artikel 12 anknuten till alla andra artiklar i konventionen som inte till fullo kan förverkligas om barnet inte respekteras som medborgare med egna åsikter om de rättigheter som innesluts i respektive artiklar och förverkligandet av dem. 69. Sambandet mellan artikel 12 och artikel 5 (för den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga och föräldrarnas lämpliga ledning och råd, se paragraf 84 i denna allmänna kommentar) är av särskild betydelse, eftersom det är viktigt att föräldrarnas vägledning beaktar den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. 1. Artiklarna 12 och Syftet med artikel 3 är att säkerställa att barnets bästa kommer i främsta rummet vid alla åtgärder rörande barnet som vidtas av en offentlig eller privat socialvårdsinstitution, domstolar, förvaltningsmyndigheter eller lagstiftande organ. Detta innebär att åtgärder som vidtas för barnets skull ska respektera barnets bästa. Att sätta barnets bästa i främsta rummet är liktydigt med en procedurmässig rätt som förpliktigar konventionsstaterna att införa åtgärder i

18 sida 18 handlingsprocessen för att säkerställa att barnets bästa beaktas. Konventionen förpliktigar konventionsstaterna att säkerställa att de som har ansvaret för dessa åtgärder hör barnet såsom det fastställs i artikel 12. Detta steg är obligatoriskt. 71. Att sätta barnets bästa i främsta rummet i samråd med barnet är inte den enda fråga som ska beaktas i de åtgärder som vidtas av institutioner, myndigheter och förvaltning. Den är likväl av väsentlig betydelse liksom även barnets åsikter. 72. Artikel 3 är avsedd för individuella fall, men kräver även tydligt att barnens bästa i fråga om en grupp barn sätts i främsta rummet i all verksamhet som rör barn. Konventionsstaterna är följaktligen förpliktigade att inte enbart beakta varje barns individuella situation då barnens bästa ska fastställas, utan även barnens bästa för en grupp barn. Vidare ska konventionsstaterna undersöka hur privata och offentliga institutioner, myndigheter liksom även lagstiftande organ agerar. Att förpliktigandet utsträcks till att omfatta lagstiftande organ vittnar tydligt om att varje lag, bestämmelse eller regel som påverkar barn ska följa kravet på barnets bästa. 73. Det råder inget tvivel om att barnens bästa för en definierad grupp barn måste fastställas på samma sätt som då individuella intressen övervägs. Om det som är bäst för ett stort antal barn står på spel, bör chefer för institutioner, myndigheter eller regeringsorgan även bereda tillfällen att höra berörda barn från sådana odefinierade grupper och tillmäta deras åsikter betydelse då de planerar åtgärder inklusive lagstiftningsbeslut som direkt eller indirekt påverkar barn. 74. Det finns ingen motsättning mellan artikel 3 och 12, endast en kompletterande roll hos de två allmänna principerna: den ena fastslår målet att uppnå det som är bäst för barnet och den andra förskriver metoden för att uppnå målet att höra barnet eller barnen. Faktum är att ingen korrekt tillämpning av artikel 3 kan uppnås om komponenterna i artikel 12 inte respekteras. Likaså utgör artikel 3 en grund för att artikel 12 ska fungera i praktiken i och med att den underlättar den väsentliga roll barnen spelar i alla beslut som påverkar deras liv. 2. Artiklarna 12, 2 och Rätten att inte diskrimineras är en inneboende rätt som garanteras av alla instrument som rör de mänskliga rättigheterna inklusive Konventionen om barnets rättigheter. Enligt artikel 2 i konventionen har varje barn rätt att inte diskrimineras då barnet utövar sina rättigheter inklusive de rättigheter som föreskrivs i artikel 12. Kommittén understryker att konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att varje barn har rätt att fritt framföra sina åsikter och få sina åsikter beaktade utan diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, nedsatt funktionsförmåga, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna ska ta itu med diskriminering, däribland gentemot sårbara eller marginaliserade grupper av barn, för att säkerställa att barnen tillförsäkras rätt att bli hörda och bereds möjlighet att på samma grunder som alla andra barn medverka i alla frågor som påverkar dem. 76. Särskilt uttrycker Kommittén sin oro över att åtnutandet av denna rätt i en del samhällen undergrävs och starkt begränsas av hävdvunna attityder och sedvänjor. Konventionsstaterna

19 sida 19 ska vidta lämpliga åtgärder för att höja medvetenheten om och upplysa samhället om den negativa inverkan sådana attityder och sedvänjor medför och för att uppmuntra attitydförändringar i syfte att fullständigt förverkliga rättigheterna för varje barn som omfattas av konventionen. 77. Kommittén anmodar konventionsstaterna att fästa särskild uppmärksamhet vid flickors rätt att bli hörda, att få stöd vid behov för att framföra sina åsikter och att få sina åsikter beaktade, då stereotypa könsföreställningar och patriarkala värderingar för flickors del undergräver och starkt begränsar åtnjutandet av den rätt som föreskrivs i artkel Kommittén välkomnar förpliktelsen för konventionsstaterna i artikel 7 i konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga att säkerställa att barn med nedsatt funktionsförmåga förses med nödvändig assistans och utrustning för att bereda dem möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och för att dessa åsikter ska beaktas. 79. Artikel 6 i konventionen om barnets rättigheter tillerkänner varje barn en inneboende rätt till liv och ålägger konventionsstaterna att i största möjliga utsträckning säkerställa varje barns överlevnad och utveckling. Kommittén påpekar vikten av att främja möjligheterna för barnets rätt att bli hörd eftersom barnets deltagande är ett verktyg som kan stimulera den fullständiga utvecklingen av personligheten och barnets förmåga i enlighet med artikel 6 och de mål för fostran som är utformade i artikel Artiklarna 12, 13 och Artikel 13 om rätt till yttrandefrihet och artikel 17 om tillgång till information är väsentliga förutsättningar för faktiskt utövande av rätten att bli hörd. Dessa artiklar fastställer att barnen är rättssubjekt och tillsammans med artikel 12 hävdar de att barnet har rätt att utöva dessa rättigheter för egen del i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av sin förmåga. 81. Rätten till yttrandefrihet som är utformad i artikel 13 förväxlas ofta med artikel 12. Efetersom båda artiklarna är fast anknutna till varandra, utformar de likväl olika slag av rättigheter. Yttrandefrihet avser rätt att ha och uttrycka åsikter och att söka och motta information via vilka media som helst. Den förfäktar barnets rätt att inte utsättas för begränsningar i konventionsstaten i fråga om de åsikter han eller hon har eller uttrycker. Den förpliktelse i sig som yttrandefriheten ålägger konventionsstaterna är att avstå från att ingripa i hur dessa åsikter uttrycks eller i tillgången till information och samtidigt skydda rätten till olika kommunikationsmöjligheter och offentlig dialog. Artikel 12 står likväl i relation till rätten att framföra åsikter uttryckligen om angelägenheter som berör barnet och rätten att ta del av åtgärder och beslut som påverkar hans eller hennes liv. Artikel 12 ålägger konventionsstaterna en förpliktelse att införa de nödvändiga rättsliga ramarna och mekanismerna för att underlätta barnets aktiva deltagande i all verksamhet som berör barnet och i beslutsfattande liksom även för att uppfylla förpliktelsen att beakta de åsikter som har uttryckts. Yttrandefriheten i artikel 13 kräver inget sådant åtagande eller gensvar från konventionsstaterna. Att skapa en atmosfär av respekt för att barn ska kunna uttrycka sina åsikter i enlighet med artikel 12 bidrar emellertid även till att bygga upp barns förmåga att utöva sin rätt till yttrandefrihet. 82. Förverkligandet av barnets tillgång till information i överensstämmelse med artikel 17 är i hög grad en förutsättning för det faktiska förverkligandet av rätten att framföra åsikter. Barn

20 sida 20 behöver tillgång till information om alla frågor som angår dem i den form som är lämplig för deras ålder och förmåga. Detta gäller till exempel information om deras rättigheter, alla förfaranden som berör barn, nationell lagstiftning, bestämmelser och handlingsprinciper, lokala tjänster samt procedurer för anförande av besvär och klagomål. I enlighet med atiklarna 17 och 42 bör konventionsstaterna införa barnens rättigheter i skolornas läroplaner. 83. Kommittén påminner även konventionsstaterna om att media utgör ett viktigt medel både för att främja medvetenheten om barnens rätt att framföra sina åsikter och för att bereda möjligheter att offentligt uttrycka sådana åsikter. Kommittén anmodar olika former av media att använda större resurser för att ta med barn i utarbetandet av program och beredande av möjligheter för barn att utveckla och i media ta tillvara sina rättigheter Artiklarna 12 och Artikel 5 i konventionen fastslår att konventionsstaterna ska respektera det ansvar samt de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar, lagliga förmyndare eller medlemmar av storfamiljer eller samhället i enlighet med lokal sedvänja i syfte att ge barnet anvisningar och vägledning i bruket av de rättigheter som tillerkänns enligt konventionen. Följaktligen har barnet rätt till ledning och råd som ska kompensera de bristande kunskaperna, erfarenheten och insikterna hos barnet och som begränsas av den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga såsom det konstateras i denna artikel. Ju mera barnet själv vet, har varit med om och förstår, desto mera ska föräldrarna, den lagliga förmyndaren eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet omvandla anvisningar och vägledning till påminnelser och råd samt senare till dialog på jämlika grunder. Denna omvandling äger inte rum vid ett bestämt skede i ett barns utveckling, utan tilltar i jämn takt samtidigt som barnet uppmuntras att bidra med sina åsikter. 85. Detta behov stimuleras av artikel 12 i konventionen som fastställer att barnets åsikter ska tillmätas betydelse närhelst barnet har förmåga att bilda egna åsikter. Med andra ord är barnen i samma mån som deras förmåga utvecklas berättigade till ett tilltagande ansvar för handläggning av frågor som påverkar dem Artikel 12 och genomförande av barnets rättigheter i allmänhet 86. Vid sidan av de artiklar som behandlats i föregående avsnitt efterlyser och stödjer de flesta andra artiklar i konventionen barnens medverkan i frågor som berör dem. Som beteckning för denna mångsidiga medverkan används i alla sammanhang begreppet deltagande. Otvivelaktigt utgörs stöttepelaren för denna medverkan av artikel 12, men behovet av planering, arbete och utveckling i samråd med barn aktualiseras genom hela konventionen. 11 Den allmänna diskussionsdagen om barn och media (1996): crc/doc/days/media.pdf. 12 Allmän kommentar nr 5 (2003) om allmänna åtgärder för genomförande av Konventionen om barnets rättigheter.

Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12 (2009) Barnets rätt att bli hörd

Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12 (2009) Barnets rätt att bli hörd Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 12 (2009) Barnets rätt att bli hörd Översättning december 2012 Reviderad mars 2014 Originalspråk: Engelska FN:S KOMMITTÉ FÖR BARNETS RÄTTIGHETER CRC/C/GC/12 Femtioförsta

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA Förenta nationerna A/RES/48/134 Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA A/RES/48/134 85:e sessionen 20 december 1993 48/134. Nationella institutioner för att främja

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gröna 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-2016 2015-10-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer