BarnBladet. Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion. Nr 4 Volym XXXIX augusti 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion. Nr 4 Volym XXXIX augusti 2014"

Transkript

1 BarnBladet Nr 4 Volym XXXIX augusti 2014 Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion

2 Innehåll Barnbladet # 4.14 Ledare... 4 t e m a: sep a r a t i o n e r Särskild företrädare barnens advokat... 6 Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills?... 8 Växelvis boende och barns mentala hälsa...10 Program Barnveckan...14 g ä s t s k r i b e n t e n Pia Sundhage: Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande...16 t e m a: ta r m - och bl å s f u n k t i o n Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen...18 Blåsfunktion hos barn...22 Potträning...26 Eva Kajén om forstoppningsproblem...29 a k t u e l l forsk a r e Björn Nordlund...32 Medlemssidor nr 4 augusti 2014 barnbladet 3

3 ledare redaktör Bästa kollegor! Trodde aldrig att de skulle ske. Men så plötsligt inser jag att här står jag nu med jord under naglarna, spade i näven och planterar om små söta plantor av röd spetspaprika. Helt klart en avkopplande aktivitet. Hade jag varit några år yngre och dessutom bott i en stor stad hade jag kunnat kalla mig för en plantie. Sommarens trend är nämligen en sådan. En plantie är en yngre person som halkar in på ekologisk odling utan att tidigare ha ett genuint intresse för egna ätbara växter som till exempel chili, basilika och tomat. Hoppas att även ni andra har fått några dagars ro och återhämtning. Vilat, ätit bra och gott samt umgåtts med människor och/eller djur som får er att må ert bästa. Under sommarveckorna är det många småbarnsföräldrar som har motivation och passar på att ta bort blöjan på sitt barn. Målet är att få barnet torrt dagtid under en period då det (oftast) är lite varmare. Det är lättare att kissa fritt och det går snabbt att få av byxorna om det blir bråttom. Enligt studier (läs Anna- Lena Hellströms artikel) låter vi i Sverige blöjan sitta på längre än i flera andra länder. Vi har också väldigt många barn som lider av förstoppning. Finns det ett samband? I detta nummer kan ni bland annat läsa om hur en uroterapeut arbetar, vilka råd en barnsjuksköterska på barnmottagningen i Hudikvall ger till föräldrar och potträning i Vietnam. När min yngsta dotter var fem månader sattes hon på pottan för första gången. Hon hade då lärt sig att sitta själv och ville alltid vara med på toaletten när vi vuxna skulle dit. Perfekt. Anledningen till att vi började med detta, något tidigare än mina vänners barn, berodde till stor del på farmor. Min egen farmor hade själv fem barn och hon berättade att hon alltid hade gjort så. Okej, då kan vi också. Inne på toaletten hade vi en liten låda med spännande saker i som dottern kunde leka med och titta på under toalettbesöket. Föremålen i denna lilla låda byttes regelbundet ut och de fick inte lämna badrummet. Detta gjorde att det alltid blev lite spännande att gå på pottan. När hon var ca ett år så tog vi bort pottan och bytte i stället ut den till en toalettsits, anpassad för barn. Hur praktiskt som helst. Det blev lite bökigt när hon om 1,5-åring skulle börja förskolan. Där var hon det enda blöjfria barnet och på småbarnsavdelningen hade de inte ens köpt in en potta. Detta löste sig genom att vi köpte en extra sits som vi sa att alla andra barn också fick använda. Den dag barnet slutar med blöja måste föräldrarna bli lite mer flexibla. Måste barnet bajsa och man är mitt i en stad utan synlig toalett så är det bra med fantasi. Vår dotter har med andra ord utfört sina behov både här och där och likt en hundägare har vi plockat bajs bakom bil och träd. Tilläggas ska att vi oftast var på landet och den där rullen med påsar under vagnen behövdes sällan användas. Vi befinner oss i skolstartstider och det brukar innebära mycket jobb för skolsköterskorna. Att få underskrifter från bägge vårdnadshavarna inför kommande vaccinationer, journalförfrågningar och hälsodeklaration är inte det lättaste. Aldrig tidigare har så många barn skilda föräldrar och växelvis boende kom en ny lag som automatiskt gjorde att föräldrarna fick gemensam vårdnad vid en skilsmässa. Lagen gjorde att växelvis boende ökade. Men är det bra? I detta nummer kan ni läsa om de senaste studierna, Elvis-projektet och Åsa Carlsunds avhandling om växelvis boende. Som ny chefredaktör och ansvarig utgivare vill jag tacka för förtroendet och ser fram mot många intressanta och matnyttiga nummer av Barnbladet. Huvudet är fullt av ideér och har ni läsare förslag på ämnen som borde belysas, tipsa oss gärna via mejl eller skriv till Riksföreningen för Barnsjuksköterskor på Facebook. Avslutar med vår gästskribent Pia Sundhages kloka ord Glädjen är den sanna motivationen. Varma & glada hälsningar, Charlotte Pålsson Ps. ja, bilden är en selfie 4 barnbladet nr 4 augusti 2014

4 separationer tema Särskild företrädare: Barnens advokat Förra året anmäldes flera tusen brott mot barn under 15 år. Tyvärr var en eller båda föräldrarna misstänka som gärningsmän i flera av dessa fall. För att polisen ska få hålla förhör med ett barn krävs dock vårdnadshavarnas tillstånd. Så hur gör då polisen om man vill undvika att föräldrarna påverkar barnet att låta bli att berätta vad som hänt, eller rent av vägrar låta polisen förhöra barnet? Vilken är den vanligaste vägen för en anmälan att nå polisen? En polisanmälan om att ett barn kan vara utsatt för brott av någon av sina vårdnadshavare kommer vanligtvis in från skolhälsovården via socialtjänsten, men kan också komma från en anhörig eller barnet självt. Charlotte Pålsson Barnbladet Vad händer sedan? Det som är viktigt i dessa fall är att utredningen går så snabbt och smidigt som möjligt, och därför måste man också hålla förhör med barnet omgående, inte minst eftersom det kan finnas skador som ska dokumenteras. Det är en åklagare som är förundersökningsledare och särskilt utbildade poliser som håller i förhöret med barnet. För att komma runt problematiken med att vårdnadshavarna måste godkänna att förhör hålls med barnet kan åklagaren ansöka vid tingsrätten om att en s.k. särskild företrädare ska utses för barnet. Vem beslutar vilken person som ska bli barnets särskilda företrädare? Tingsrätten kontaktar valfri advokatbyrå som arbetar med brott- 6 barnbladet nr 4 augusti 2014

5 tema separationer mål och frågar om någon där kan åta sig uppdraget. Den som säger ja förordnas som särskild företrädare för barnet. Naturligtvis bör den som tar sig an uppdraget också vara lämpligt för det, därför utses vanligtvis en erfaren advokat eller jurist som samtidigt har barnasinnet kvar och har lätt för att prata med barn. Vad ingår i uppdraget som barnets särskilda företrädare? I och med tingsrättens beslut tar den särskilda företrädaren juridiskt sett över rollen som vårdnadshavare i förhållande till polisutredningen. Det innebär att det är den särskilda företrädaren som godkänner om förhör ska hållas samt om någon läkarundersökning av barnet bör ske. Ansvaret för barnet fortsätter under hela tiden som polisutredningen pågår och fortsätter även under en eventuell rättegång. Rent praktiskt sker det genom att polisen och den särskilda företrädaren har kontakt med varandra via telefon där polisen berättar om vad som har framkommit i polisanmälningen. Hur får barnet reda på vad som sker i utredningen och hur informeras barnet om att de ska på förhör? Vanligtvis sker det genom att den särskilda företrädaren åker till barnets skola eller förskola efter att först ha haft kontakt med rektorn. Barnet får då reda på att polisen vill hålla förhör och vad som kommer att hända. En lärare eller skolsköterska är med barnet hela tiden och följer även med till polisen, personen får dock inte sitta med under själva förhöret eftersom förundersökningssekretess råder. Viktigt är att barnet aldrig tvingas med till ett förhör, att ta med sig ett barn till förhör bygger på tillit och frivillighet. Det sker dock förvånansvärt sällan att ett barn vägrar att följa med, tvärtom blir många lättade över att äntligen få berätta om vad som har hänt. Fakta Jenny Örn Advokatfirman Althin Studerade juridik vid Stockholms universitet och tog sin examen år Därefter tjänstgjorde hon som tingsnotarie vid Attunda tingsrätt under åren Hon anställdes på Advokatfirman Althin år Hon är ledamot av Sveriges Advokatsamfund. INRIKTNING: Försvararuppdrag, uppdrag som målsägandebiträde samt särskild företrädare för barn. Hur går ett förhör till? Förhöret hålls sedan på s.k. barnrättscenter som ligger skilt från polisstationen. Dessa center är inredda ungefär som ett fritids och all personal är civilklädda. Alla barnförhör spelas in med ljud och bild. Det sker av flera anledningar, dels för att förhörsledaren då När får föräldrarna reda på att deras barn har varit hos polisen? Först när förhöret är klart underrättas föräldrarna om vad som hänt. De får då reda på när, hur och varför förhör har hållits med barnet. kan koncentrera sig helt på barnet utan att behöva skriva ner allt, dels för att videofilmen sedan kan spelas upp under rättegången så att barnet inte behöver vara med i domstolen. Under förhöret är förhörsledaren ensam med barnet i ett rum men den särskilda företrädaren sitter alltid med och hör och ser vad som sägs på en TV i ett angränsande utrymme. Vanligtvis sitter även ytterligare en polis samt åklagaren och socialtjänsten med. På så vis får alla möjlighet att ställa sina eventuella frågor till barnet via förhörsledaren Blir det ofta rättegång och åtal? Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. För det fallet att en polisanmälan ändå leder till en rättegång är det den särskilda företrädaren som närvarar i barnets ställe och som begär skadestånd för barnets räkning. Den särskilda företrädaren är allt- utan att det är fullt med folk i förhörsrummet. så barnets egen advokat. * Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. nr 4 augusti 2014 barnbladet 7

6 tema separationer Aktuell avhandling Växelvis boende och barns mentala hälsa Tidigare var det ovanligt att barn till separerade föräldrar bodde växelvis hos både mamma och pappa, i dag gör ungefär 35 procent det. Åsa Carlsund, distriktssköterska och lektor vid Mittuniversitetet i Östersund har i sin avhandling studerat barns mentala hälsa och olika familjekonstellationer, med fokus framför allt på växelvis boende. Avhandlingen grundar sig på en undersökning som omfattar barn i åldern år samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Åsa Carlsund lektor, Mittuniversitetet Östersund Växelvis boende är i huvudsak ett svenskt fenomen som under de senaste åren har ökat kraftigt (1). Det är vanligare att de yngre barnen (6-9 år) bor växelvis hos sina föräldrar medan de äldre barnen (13-17 år) bor större delen av tiden hos en av föräldrarna (2). Växelvis boende har ansetts vara gynnsamt eftersom det innebär att barnen efter separationen regelbundet har tillgång till båda sina föräldrar, vilka på så sätt delar på ansvar såväl som uppfostran (3). Ett flertal studier visar att pappans engagemang och tillgänglighet ökar och därmed påverkas barnets välbefinnande och hälsa på ett positivt sätt (4-10). Å andra sidan, om barnet tvingas färdas långa sträckor mellan sina föräldrar, byta skola/daghem ofta eller om föräldrarelationen är särskilt konfliktfylld kan växelvis boende vara ett mindre bra alternativ för barnets psykiska och fysiska välbefinnande (1-3, 11-14). Avhandlingen baseras på enkätundersökningen Svenska skolbarns hälsovanor där barn i åldrarna år ingick, samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Huvudsyftet var att studera barns mentala hälsa med fokus på familjekonstellationer, i första hand familjer som lever i växelvis boende, i det här fallet när barnen bor varannan vecka hos sina föräldrar. Fyra olika studier ligger till grund för avhandlingen. Datamaterialet som användes till tre av studierna utgjordes av den svenska versionen av Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) som på svenska kallas Svenska skolbarns hälsovanor. Barnen som deltog var i åldrarna 11, 13 och 15 år. En av studierna baserades på resultat från intervjuer med föräldrar som levde 8 barnbladet nr 4 augusti 2014

7 hospice separationer tema i växelvis boende med sina barn. Skolbarn i åldern år som växelbor hos sina föräldrar rapporterar i något högre grad olika hälsobesvär som exempelvis ont i magen, ont i huvudet eller svårt att sova samt ett något lägre välbefinnande. För att förklara skillnaderna i utfallet mellan de olika familjekonstellationerna krävs det mer forskning, den här studien förklarar inte eventuella orsakssamband, säger Åsa Carlsund. Kommunikation mellan barn och förälder undersöktes i en av studierna som en påverkande faktor vad gäller barnens hälsa i olika familjetyper. Resultaten tyder på att kommunikationen mellan förälder och barn i ett växelvis boende inte nämnvärt skiljer sig jämfört med den i familjer med sammanboende föräldrar. Avhandlingen visar också att femtonåringar som växelbor hos sina föräldrar rapporterade en något förhöjd risk för att röka och ha varit berusad jämfört med 15-åringar i familjer med sammanboende föräldrar. Även om studien visar på ett något sämre hälsoutfall bland barn som växelbor, så finns det förstås stora fördelar med att ha tillgång till båda föräldrarna, säger Åsa Carlsund. I en av delstudierna beskrev föräldrarna sina upplevelser av första tiden av växelvis boende som omtumlande och osäker för barnen, men efter en tid upplevde föräldrarna att barnen funnit sig tillrätta. Eh... ja i början där då liksom var det var lite såhär, lite, lite känsligt såhär efter skilsmässan och allt sådant där, så då var det kanske mest byte på dagis och man hämtade grejer man behövde där då, men med åren så har det liksom det har ju flutit på mycket bättre liksom, nu kan vi ju åka hem till varandra Konflikter och kommunikationsproblem hos föräldrarna beskrevs som de tydligaste negativa effekterna för barnens mentala hälsa. det var en period vi kunde inte prata med varandra över huvud taget. Det vart bara diskussioner och bråk. Och det gick ut över barnen och det var inte heller bra Föräldrarnas erfarenheter av att leva i växelvis boende med sina barn, var ett värdefullt komplement till barnens självrapporterade hälsa. För att kunna påverka barn och ungas rapporter om allt sämre mentala hälsa, är deras åsikter av avgörande betydelse för ökade kunskaper. Därför är fortsatta studier där barns röster och åsikter får komma fram så otroligt betydelsefulla och viktiga, menar Åsa Carlsund. Vi behöver barnens åsikter för att studera relationen mellan barns hälsoutfall och olika familjekonstellationer. Vi behöver också veta mer om olika familjekonstellationers relation till skolan och det övriga samhället. Det finns ingen generell metod för hur familjer ska lösa barnens boendesituation efter en separation. Växelvis boende är inte ett fenomen som kan anses endera bra eller dåligt. Det blir till stor del vad de vuxna i familjen gör det till. Men för barnens skull behöver vi vuxna just agera vuxet, det vill säga tänka och handla utifrån barnens bästa avslutar Åsa Carlsund. Länk till avhandlingen: portal.org/smash/get/diva2:642434/full- TEXT01.pdf Referenser 1. Socialstyrelsen. Växelvis boende: Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans. Kunskapsöversikt Statistiska centralbyrån. Barn i dag- En beskrivning av barns vilkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Temarapport 2009: Statistiska centralbyrån. Barn och deras familjer ;Kapitel 5. Separationer mellan föräldrar: Amato P, Meyers C. Changes in Nonresistent Father Child Contact From 1976 to Family Relations. 2009;58: King V, Sobolewski JM. Nonresident fathers contributions to adolescent well-being. Journal of Marriage and the Family Aug;68(3): Sobolewski JM, King V. The importance of the coparental relationship for nonresident fathers ties to children. Journal of Marriage and the Family Dec;67(5): Carlson MJ, Corcoran ME. Family structure and children s behavioral and cognitive outcomes. Journal of Marriage and the Family Aug;63(3): Sarkadi A, Kristiansson R, Bremberg S. Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa Statens folkhälsoinstitut Sarkadi A, Kristiansson R, Oberklaid F, Bremberg S. Fathers involvement and children`s developmental outcomes: a systematic review of longitudional studies. Acta Pediatrica. 2007;97: Fluori E, Buchanan A. Life satisfaction in teenage boys: The moderating role of father involvement and bullying. Aggressive behavior. 2002;28: Ahlberg J, Roman C, Duncan s. Actualizing the democratic family? Swedish policy rhetoric versus fa,ily practices. Advance access publications. 2008;February 26: Satistics Sweden, Statistiskacentralbyrån Augusti. 13. Kelly JB, Emery RE. Children s adjustment following divorce: Risk and resilence perspectives. Family Relations. 2003;52: Jakobsson- Lund A, Gavelin I. Skilda världar: Tio år med en gruppversamhet för barn som har skilda föräldrar. 2009;Rapport nr 2009:4. * nr 4 augusti 2014 barnbladet 9

8 tema separationer Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills? Växelvis boende ökar i Sverige liksom i många andra länder. Varje år är ungefär barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. En ökande andel barn har också föräldrar som aldrig levt tillsammans. Många barn till särlevande föräldrar bor växelvis och spenderar ungefär lika mycket tid i sina föräldrars respektive hem. Av svenska skolbarn och tonåringar gäller det ungefär var tionde och boendeformen omfattar idag uppskattningsvis barn (Bergström et al., 2013). Även bland förskolebarn ökar växelvis boende (SOU, 2011). Växelvis boende ökar också i flera andra länder, så som USA, Belgien och Nederländerna (Kelly, 2007; Sodermanset al., 2013; Spruijt & Duindam, 2010). Detta är en av de största förändringarna i barns levandsomständigheter under de senaste decennierna, men trots detta har forskningen legat efter när det gäller att undersöka välbefinnande hos barn som flyttar mellan sina föräldrar. Sedan 2011 har vår forskargrupp, inom ramen för Elvis-projektet, studerat hur svenska barn som bor växelvis mår jämfört med barn som bor i kärnfamiljer eller enbart hos en förälder. Många studier har visat att barn vars föräldrar inte lever tillsammans löper ökad risk för känslomässiga och sociala problem liksom lägre välbefinnande jämfört med barn i kärnfamilj (Bjarnason et al., 2012). Detta kan bero på faktorer så som sämre tillgång till materiella resurser eller mindre stöd och engagemang från någon av föräldrarna (Lansford, 2009). Det kan också bero på faktorer som funnits redan innan en separation. Separerade föräldrar kan må sämre eller ha en mer ansträngd ekonomi än de som lever tillsammans (SOU, 2011). Emma Fransson Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms universitet Karolinska Institutet Barns hälsa i relation till boendeform Det ökade antalet barn med växelvis boende har emellanåt beskrivits med oro för hur barn hanterar en tillvaro utan ett fast hem (Gilmore, 2006) där risken finns att barn utsätts för föräldrarnas konflikt (Bauserman, 2002; Gilmore, 2006) eller upplever svårigheter relaterade till att längre avstånd till vänner och skola/förskola. Dessutom har man uppmärksammat möjliga krav på att anpassa sig till olika boendemiljöer och familjekonstellationer. När man i undersökningar frågat ungdomar om nackdelar med växelvis boende nämns praktiska bekymmer som att behöva packa varje vecka, riskera att glömma saker och svårigheter med att hålla kontakten med kompisar (Skjørten et al., 2007; Cashmore et al., 2010). Samtidigt framhåller ungdomar fördelarna med växelvis boende och att man kan ha en vardagskontakt med båda sina föräldrar (Berman, 2014). I linje med detta har vi i Elvis-projektet 10 barnbladet nr 4 augusti 2014

9 med detta menas oftast mammans hem. Dock saknas alltså studier om hur de yngre barnen anpassar sig och mår i växelvis boende och vi kan inte säga att det finns tillräckligt underlag för att ge specifika rekommendationer för exakt hur barn bör bo när föräldrar separerar. Den teoretiska utgångspunkten i debatten om hur boendet för de små barnen bäst kan organiseras utgår från ofta från anknytningsteori, ursprungligen formulerad av John Bowlby (1969/1982). Enligt teorin är kontinuerlig omvårdnad av åtminstone en lyhörd och känslomässigt engagerad förälder nödvändig för barnets utveckling och hälsa. Redan Bowlby menade dock att barnet från första stund bygger upp anknytningsrelationer till båda sina föräldrar. Kvaliteten i anknytningsrelationerna beror inte enbart på anknytningspersonens lyhördhet utan också på kontinuiteten i omvårdnaden. Det finns ett par mindre studier från USA som undersökt yngre barns mående efter separation. Eftema separationer Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år behöver en fast punkt och med detta menas oftast mammans hem. kunnat visa framförallt att barn i skolåldern och tonåringar mår förhållandevis bra i växelvis boende och bättre än jämnåriga som bor mest eller enbart med en förälder men något sämre än barn i kärnfamilj (Bergström et al., 2013). I en kommande studie om psykiskt välbefinnande hos barn år ser vi inga skillnader mellan barn i kärnfamilj och de i växelvis boende medan barn som bor enbart med en förälder mår sämre. Skillnader i föräldrars ekonomi och hur föräldrarna mår och trivs med sin situation kan förklara delar av skillnaderna mellan grupperna, men inte fullt ut (Bergström et al., 2014). När det gäller skolbarn och ungdomar är växelvis boende både vanligt och accepterat i Sverige idag. Som psykolog i barnpsykiatrin märker man däremot fortfarande en brist på kunskapsunderlag kring de yngsta barnen och deras boende när föräldrarna inte lever tillsammans. Många oroliga föräldrar ringer BUP eller andra instanser med frågor om detta. Inom Elvis-projektet har vi genomfört intervjuer med föräldrar till barn mellan 1-4 år som har växelvis boende (Bergström & Fransson, pågående). Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år behöver en fast punkt och Vad är CHESS? Centre for Health Equity Studies (CHESS) grundades år 2000 som ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. CHESS huvudsakliga forskningsområde rör ojämlikhet i hälsa, d.v.s. systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan individer och mellan socialt definierade grupper. CHESS har en tydlig tvärvetenskaplig prägel, där sociologer, psykologer och folkhälsovetare samlas för att arbeta tillsammans kring dessa frågor. Just på grund av den komplexitet som ryms i frågan om hur ojämlikhet i hälsa uppkommer och återskapas i generation efter generation finns det sannerligen ett både vetenskapligt och samhälleligt behov av att kraftsamla kring just detta forskningsområde. Detta har också uppmärksammats på central nivå på Stockholms universitet, där CHESS forskningsområde ingår i ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden: Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet. CHESS är ett samarbete mellan Stockholm University och Karolinska Institutet. Elvis-projektet I Elvis-projektet studerar vi växelvis boende för barn i olika åldrar. Vi undersöker samband mellan boendeformen och barns välbefinnande, utveckling och sociala liv liksom föräldrars erfarenheter. tersom mamman i många länder står för merparten av barnets omvårdnad under de första åren fokuserar dessa studier på hur barnen påverkas av övernattning borta från mamman. Resultaten går delvis isär; en studie visade att barn mellan tre och sex år som regelbundet sov över hos båda föräldrarna mådde bättre än barn som bara sov hos mamman (Pruett et al 2004), medan en annan studie visade att 1-3 åringar som ofta övernattade hos sina fäder i högre utsträckning var otryggt anknutna till sina mödrar jämfört med barn som inte övernattade hos pappan regelbundet (Tornello et al, 2013). Hos yrkesverksamma inom olika professioner märks ofta en oro kring hur man ska tänka kring växelvis boende då föräldrarna inte är överens. Kan barn flytta mellan två föräldrar som bråkar? Studier från Frankrike och Canada (Poussin, 2014; Baude, 2014) har visat att barn påverkas negativt av föräldrars konflikter oavsett om de bor med båda eller bara med en förälder. Barn som bor växelvis är dock extra utsatta vid t ex överlämning, varför föräldrar i konflikt kan uppmanas att ordna överlämning genom att den ena föräldern lämnar på förskolan och den andra hämtar. I vår intervju-undersökning med småbarnsföräldrar framkommer att växelvis boende för de yngsta kan organiseras och upplevas på flera olika sätt. Barn som bor växelvis kan ha kontakt eller flytta mellan föräldrarna varje dag eller så sällan som varannan vecka. Många föräldrar provar sig fram och där några trivs med korta intervaller tycker andra att det blir jobbigt med så många hejdå varje vecka och föredrar fler dagar i taget hos vardera föräldern. Många föräldrar är måna om ett tätt samarbete med den andra föräldern där man kanske ses på middag hemma hos varandra och har tät kontakt i syfte att uppdatera varandra om vardagshändelser. För dem som har en mer konfliktfylld relation finns lösningar där kommunikation om barnet sker via mail och sms eller gärna mms med bilder på barnet för att visa vad som händer. En del föräldrar har en gemensam dokumentation kring barnets upplevelser och viktiga händelser, t ex i en bok man skickar med barnet. Förstås finns även de familjer där kommunikation mellan föräldrarna är obefintlig och där det 8 nr 4 augusti 2014 barnbladet 11

10 tema separationer 8 saknas ett gemensamt föräldraskap efter separationen. Utan att ha vetenskapligt stöd kan man anta att dessa olika omständigheter i växelvis boende påverkar hur barn mår i boendeformen. Det är viktigt att försöka stötta föräldrar att minska konflikter men att bibehålla kommunikation, t ex virituell eller i neutrala miljöer. Hur vet vi om ett barn far illa av sina familjeomständigheter? Barns förmåga att reglera känslor och beteende i samband med stress är en viktig del i deras sociala och emotionella utveckling (Eisenberg et al., 2001). Yngre barn har svårt att sätta ord på omständigheter som de inte trivs med. Istället kan svårigheter och stress komma till uttryck i problem med sömnen, i utagerande beteenden eller emotionella symtom såsom ledsenhet och oro (Schmid et al, 2011; Shaw et al, 2001). Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och föräldraskattningar av barns beteenden och symtom är väl använda i både forskning och klinisk verksamhet när det gäller de yngre barnen (Baumann, et al., 2004; Johnson et al., 2014). Om man har möjlighet att inhämta båda föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande ökar säkerheten i bedömning av barns beteenden och symtom (Baumann et al., 2004; Johnson et al., 2014). Idag kan vi inte säga precis vilka barn eller föräldrar som möjligen inte skulle passa för växelvis boende. Istället kan föräldrar uppmanas att prova sig fram, fasa in växelboende för de yngsta och ta kontakt om man känner oro för hur barnet har det i ett system man har provat. Det vi kan säga är att äldre barn som bor växelvis generellt mår bra. I framtiden hoppas vi kunna presentera fler vetenskapliga resultat kring hur de yngsta barnen reagerar och vilket stöd som bör erbjudas familjer som separerar, i synnerhet där föräldrarna har svårt att samarbeta. Vill du läsa mer om Elvisprojektet? Referenser Baude, A. (2014). The relationships among post-divorce custody arrangement, family processes and children s adjustment. Konferenspresentation ICSP, Bonn, juli Baumann, B. L., Pelham, W. E., Lang, A. R., Jacob, R. G., & Blumenthal, J. D. (2004). The impact of maternal depressive symptomatology on ratings of children with ADHD and child confederates. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 12(2), Bauserman, R. (2002). Child adjustment in joint-custody versus sole-custody arrangements: A meta-analytic review. Journal of Family Psychology, 16(1), Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Köhler, L. & Wallby, T. (2014). Mental health in Swedish children living in joint physical custody and their parents life satisfaction: a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology. DOI: /sjop Bergström, M., Modin, B., Fransson, E., Rajmil, L., Berlin, M., Gustafsson, P. A. & Hjern, A. (2013). Living in two homes-a Swedish national survey of wellbeing in 12 and 15 year olds with joint physical custody. BMC Public Health, 13(1), 868. Bergström, M. & Fransson, E. (Pågående studie). One night per year of the child s age and other advice to parents with infants and toddlers in joint physical custody. Berman, R. (2014). Barns upplevelser av växelvis boende. Personlig kommunikation angående kommande studie från Göteborgs universitet.. Bjarnason, T., Bendtsen, P., Arnarsson, A. M., Borup, I., Iannotti, R. J., Lofstedt, P., et al. (2012). Life Satisfaction Among Children in Different Family Structures: A Comparative Study of 36 Western Societies. Children & Society, 26(1), Bowlby, J. (1969/1982). Attachment and loss. Vol. 1, Attachment. New York: BasicBooks. Cashmore, J., Parkinson, P., Weston, R., Patulny, R., Redmond, G., Qu, L., et al. (2010). Shared Care Parenting Arrangements since the 2006 Family Law Reforms: Report to the Australian Government Attorney-General s Department: Social Policy Research Centre, University of New South Wales. Eisenberg, N., Cumberland, A., Spinrad, T. L., Fabes, R. A., Shepard, S. A., Reiser, M., et al. (2001). The relations of regulation and emotionality to children s externalizing and internalizing problem behavior. Child Development, 72(4), Gilmore, S. (2006). Contact/Shared Residence and Child Well-Being: Research Evidence and its Implications for Legal Decision-Making. International Journal of Law, Policy and the Family 20(3), Johnson, S., Hollis, C., Marlow, N., Simms, V., & Wolke, D. (2014). Screening for childhood mental health disorders using the Strengths and Difficulties Questionnaire: the validity of multi-informant reports. Developmental Medicine and Child Neurology, 56(5), Kelly, J. (2007). Children s Living Arrangements Following Separation and Divorce: Insights From Empirical and Clinical Research. Fam Process, 46, Lansford, J. E. (2009). Parental Divorce and Children s Adjustment. Perspectives on Psychological Science, 4(2), Melli, M., & Brown, P. (2008). Exploring a new family form - The shared time family. International journal of Law, Policy and the Family, 22, Poussin, G. (2014) Self Esteem of French Children in Shared Residential Custody, konferenspresentation ICSP, Bonn, juli Pruett, K. M., Ebling, R., & Insabella, G. (2004). Critical Aspects of Parenting Plans for Young Children: Interjecting Data Into the Debate About Overnights. Family Court Review, 42(1), Schmid, G., Schreier, A., Meyer, R., & Wolke, D. (2011). Predictors of crying, feeding and sleeping problems: a prospective study. Child: Care, Health and Development, 37(4), Shaw, D. S., Owens, E. B., Giovannelli, J., & Winslow, E. B. (2001). Infant and toddler pathways leading to early externalizing disorders. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(1), Skjørten, K., Barlindhaug, R., & Lidén, H. (2007). Delt bosted for barn [Shared residence for children]. Oslo: Gyldendal akademisk. Sodermans, A. K., Matthijs, K., & Swicegood, G. (2013). Characteristics of joint physical custody families in Flanders. Demographic Research, 28, SOU (2011). 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritze. Spruijt, E., & Duindam, V. (2010). Joint Physical Custody in The Netherlands and the Well-Being of Children. Journal of Divorce & Remarriage, 51(1), Tornello, S. L., Emery, R., Rowen, J., Potter, D., Ocker, B., & Xu, Y. S. (2013). Overnight Custody Arrangements, Attachment, and Adjustment Among Very Young Children. Journal of Marriage and Family, 75(4), * 12 barnbladet nr 4 augusti 2014

11 Paediatric Nursing Associations of Europe, PNAE Den april hölls det 23:e PNAE mötet i Olso. Europa var representerat med tio länder. The Norwegian Paediatric Nurses Association bjöd på fantastiska dagar (gällande både innehåll, värdskap och väder) som inleddes med ett studiebesök på barnesenteret vid Ullevåls universitetssjukhus. PNAE-mötet var denna gång en del i den norska barnsjuksköterskekonferensen och PNAE-medlemmarna Fiona Smith från England och Frauke Leupold från Tyskland bidrog med föreläsningar på konferensen. Det blev en mycket lyckad kombination att hålla PNAE-mötet i hop med det nationella mötet. Under arbetsmötet diskuterades framtida organisation av PNAE-kongresser och den förestående 3:e PNAE-konferensen. Den 2:e PNAE-konferensen hölls i Glasgow i samarbete med Europediatrics och tanken var att även den 3:PNAE konferensen skulle organiseras tillsammans med Europediatrics. Kongressorganisationen hade dock låtit meddela att de endast kommer att arrangera möte för Europediatrics. Efter den positiva upplevelsen med Oslo-mötet diskuterade arbetsmötet därför vidare om framtida PNAE kongresser kan ordnas i samband med olika nationella barnsjuksköterskekonferenser. Förslaget var att starta i Paris våren Vidare diskussion om detta kommer att föras vid nästa arbetsmöte i Porto i november. Den enkät om Föräldrars möjligheter att vara närvarande och delaktiga i barnets vård när barnet är på sjukhus, som gått ut till representanter i hela Europa är sammanställd. Resultatet visar att det finns stora variationer mellan de Europeiska länderna men det finns även variationer inom länderna. Sammanställningen är vidarebefordrad till Riksföreningen för Barnsjuksköterskors styrelse för beslut om vidare handläggning. Evalotte Mörelius Fd ordförande RfB PNAE representant Den som väntar på någonting gott... Läs mer på: inte alltid vänta länge Nytt utseende, samma innehåll Mediq Sverige AB, Tel Box 10302, Kungsbacka Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk efter 12 månaders kostbehandling med Nutramigen* LGG 1,2 Vanligtvis har % utvecklat tolerans först vid tre års ålder 3 Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163: Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129: Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7. nr 4 augusti 2014 barnbladet 13 *Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG och LGG logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland. Material avsett för sjukvårdspersonal. VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.

12 Barnveckan april 2015 Stockholm.www.malmokongressbyra.se/barnveckan PROGRAM MÅNDAG 20 april REGISTRERING/KAFFE/ UTSTÄLLNINGSBESÖK Möte Möte Studierektorer/BLU? Möte BLU? WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Spirometri -Kolhydraträkning KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) LUNCH INVIGNING NEONATOLOGI NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK PRESENTATION AV BAKJOURSKURS KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION Forts kurs BHV NEONATOLOGI NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Spirometri -Kolhydraträkning Forts kurs BHV MÖTE BLF Styrelse + sektions ordf. KVÄLLSARRANGEMANG: KL MIDDAG PÅ FOLKETS HUS MED UNDERHÅLLNING PROGRAM TISDAG 21 april GLOBAL HÄLSA ALLERGI GASTROENTEROLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Spirometri -Kolhydraträkning KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION GLOBAL HÄLSA ALLERGI GASTROENTEROLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Spirometri -Kolhydraträkning LUNCH ST-LUNCH med BLU ÅRSMÖTE ÅRSMÖTE ACTA PAEDIATRICA KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) FÖRELÄSNING Forskning i framtiden ETIKDEBATT Mentometrar? Prof i straffrätt? UPPFÖDNINGSTEMET, SACHSSKA Tillbakablick och framåtblick Jan Andersson? HEPATOLOGI KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION ETIKDEBATT UNGDOMSENHETEN, SACHSSKA HEPATOLOGI Young Investigator Award ACTA PAEDIATRICA FÖRELÄSNING WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Spirometri -Kolhydraträkning Forts Kurs BHV HÖV-MÖTE KVÄLLSARRANGEMANG: KL MIDDAG PÅ JUNIBACKEN MED UNDERHÅLLNING? 14 barnbladet nr 4 augusti 2014

13 PROGRAM ONSDAG 22 april MINIKURS FÖDOÄMNES- ALLERGI BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN SK-KURS KLINISK GENETIK KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION MINIKURS FÖDOÄMNES- ALLERGI BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN ÅRSMÖTE KARDIOLOGISEKTIONEN FÖRELÄSNING Framtidens e-hälsotjänster AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI LUNCH Plattformar, appar och register SLL? IT-i vården Utmaningar och möjligheter KURS UNGDOMSMEDICIN KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN ÅRSMÖTE BLF ÅRSMÖTE Riksföreningen för Barnsjuksköterskor KVÄLLSARRANGEMANG: KL AULA MEDICA/KI? ÅRSMÖTE UNGDOMSMEDICIN PROGRAM TORSDAG 23 april DIABETES Framtidens diabetesvård MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och HLR -EKG-tolkning SK-KURS KLINISK GENETIK KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION DIABETES Framtidens diabetesvård MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och HLR -EKG-tolkning LUNCH FÖRELÄSNING Framtidens patienter ENDOKRINOLOGI BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP Ungdomar i debatt med politiker? VACCINATIONER I FRAMTIDEN KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION ENDOKRINOLOGI BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP UTDELNING AV PRIS FÖR BÄSTA POSTER + ST-projekt? WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och Insulinpumpar - WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start och aeeg - nr 4 augusti 2014 barnbladet 15

14 tema gästskribenten Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande! Pia Sundhagen Legendarisk fotbollsspelare Huvudtränare för Sveriges damlanslag i fotboll Flickor på 60-talet skulle hoppa hage och långrep. Alla fick vara med. Skratt och prat byggde vänskap och relationer. Rättvisa var att hoppa i tur och ordning. Man fick tålmodigt stå i kö, inte busa i kön eller smita före, då blev det ett herrans liv på de väntande tjejerna. Flickorna hade klänning och nätta skor med remmar och ville inte bli smutsiga. Killarna uppträdde i flock, sprang hellre än gick och var gärna i skogen och byggde hyddor. Cykeln var ett givet transportmedel och där man tävlade om hur lång sladd cykeln kunde göra i gruset. Hos grabbarna var det tufft om man hade fått skrubbsår på knäna eller blåmärke efter en smäll på armen. Och så spelade killarna boll. Rättvisa var att välja lag. När jag växte upp i lilla byn Marbäck så gillade jag att leka med bollen, att leka med grabbarna. Jag upptäckte att denna lek hade allt, glädje, spänning, kamp och utveckling. Fotbollen har tilltalat mig ända sedan jag sprang på grannarnas gräsmattor med skrubbsår på knäna och lekte Beckenbauer, Cruyff och Pelé och nyfiket lärde mig fotbollens underbara konst. När bollen går i mål oavsett om det är ett mål mellan två stenar eller på Wembley i en OS-final gör jag segergester, vrålar ut vinsten och delar glädjen med andra och känner: Tillsammans. Trots att jag var en flicka fick jag spela boll. Jag tog mig rätten att spela fotboll. Jag behövde inte foga mig in i mallen och vara som flickorna skulle vara. Jag tilläts gå min egen väg. Både mamma och pappa, som själva växt upp i en miljö där överheten var närvarande och hierarkier en självklarhet, kämpade för att vi barn skulle slippa dylika erfarenheter. Samtidigt växte jag upp i en tid där man talade om den fria uppfostran. Fri att upptäcka sin förmåga. Och även om vi inte hade någon förmögenhet, fin bil eller åkte utomlands på semestern så var vi lika mycket värda. Så när också möjligheten att få spela boll i en riktig match med fotbollströja och shorts och riktiga domare, ja då var jag lycklig. Jag trodde på fullt allvar att jag var den enda flickan i hela världen som spelade fotboll. Att tränaren kallade mig för Pelle för att jag skulle få spela var ingenting jag funderade över då, det gav mig ju chansen att göra det jag allra helst ville: Spela fotboll. Och det gör jag än idag. Glädjen är den sanna motivationen. Idag är det inte två stenar på en sluttande gräsmatta och gatans barn som spelkamrater. I dag är det dubbade skor, riktig plan, riktiga mål och tydliga laguppställningar. Idag tar tränaren initiativet, leder och instruerar. På läktaren sitter mammor och pappor, kanske någon mor eller farförälder och hejar på sina barn. Det är bra, att vara närvarande och se barnet är positivt för många. Och det är härligt att se hur föräldrar hejar och ropar, engagerar sig när det är dags för match bara dom gör det på rätt sätt, gör det för barnets skull. Stöttar istället för begränsar. Hur då? Tyvärr har jag sett och hört, hört talas om hur vuxna försöker hjälpa till genom att coacha sitt barn som om de var små vuxna. De ropar ut direktiv till sitt barn såsom högre upp eller längre ner 16 barnbladet nr 4 augusti 2014

15 tema gästskribenten kanske bättre bredd eller varför inte bättre kan du istället för att låta barnet upptäcka fotbollens lek och konst och låta henne få pröva sin förmåga med andra. Vuxna som kritiserar domaren förstår jag inte. Vem blir bättre av skäll, glåpord, ironi. Jag är så inne i det säger föräldern lite ursäktande. Att den vuxne inte kan ta ansvar för sitt uppträdande, det har jag ingen förståelse för. För det begränsar barnet. För att hjälpa så tror jag att man behöver finna barnet där hon är. Kan du se det hon ser, en stor plan med målet dit bollen ska slås? Förmår du känna hennes nyfikenhet när hon passar bollen till en lagkompis och hennes tankar om nästa passning, förstå hennes oro när motståndaren kommer rusandes emot henne, fysiskt känna hur det pirrar i hennes mage när skottet går utanför, förnimma hennes besvikelse när det blir fel eller känna hennes bubblande glädje när det blir rätt? Om du kan det, ja då vet du också hur du kan hjälpa henne, vilka ord som behövs just där och då. Som förälder skapar du fotbollsmiljön tillsammans med tränare och barnen. Vad vill ni att man ska få se, uppleva? Det är bara att bestämma sig. Du har ett val. Hur vill du bidra? Jag hoppas verkligen att också framtidens barn får uppleva den glädje jag känt över fotbollen. Att vi fortsätter att utveckla vår förmåga att leda unga individer på ett kreativt och utvecklande sätt. Att vi kan få framtidens barn att våga utmana sig själva, få dem att växa och bli bra kamrater som bryr sig. Förhoppningsvis kan också framtidens barn göra något åt det där springet i benen som kan vara svårt att bli av med om normen säger att du ska sitta still. Låt Normen växa åt alla håll och kämpa för att den inte krymper. Det är vi vuxna som har makten att se till att så sker. Föräldrar som engagerar sig och gläds när deras barn lyckas, men som också ser det som självklart när kompisarna gör framsteg. Tränare som kan hantera små människor och se varje barn under träningen. Lärare som förstår att även om klassen som kollektiv ska nå utsatta mål, finns det individer som var och en behöver sträva efter egna. Om vi vuxna kan lära barnen att hitta sitt mål och samtidigt lära dom att det är vägen dit som är mödan värd, ja då har vi gett framtidens vuxna en bra plattform att utgå från. * Vid svinkoppor nns ett antibakteriellt alternativ utan antibiotika. Kloka vardagsval räddar antibiotikan! Bidrar inte till resistensutvecklingen Likvärdig effekt som antibiotikakräm 2 Brett antibakteriellt spektrum Receptfritt läkemedel Microcid är ett receptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln innan användning. 1. Socialstyrelsen. Jämförelse år (Vanligt förskriven antibiotika mot svinkoppor). 2. Christensen OB et Anehus S. Hydrogen peroxide cream: An alternative to topical antibiotics in the treatment of impetigo contagiosa. Acta Derm Venereol 1994; 74: Borrgatan 31, Malmö MICROCID.SE

16 tema tarm- och blåsfunktion Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen Äntligen färdig Uroterapeut! Efter lite mer än 1,5 års studier på Göteborgs Universitet kan jag numera kallla mig för uroterapeut. Vi är cirka 550 individer som blivit uroterapeuter i Norden sedan utbildningen startades 1987 av Birgitta Lindehall och Anna-Lena Hellström. Två pionjärer inom svensk barnsjukvård som åkte till USA på 70-talet för att träffa en professor i urologi, Jack Lapides, som introducerade RIK (ren intermittent kateterisering) som egenvård på Michigans universitetssjukhus. Det studiebesöket gav inspiration att starta RIK på hemmaplan. Redan 1972 beskrev professor Lapides och sjuksköterskan B Lowe (frågan är vem som skrev vad), hur RIK-metoden skulle utföras. Uroterapi är också en beteendeterapeutisk behandling där barnet lär sig att ändra sitt felaktiga beteende och istället får normala vanor som inverkar positivt på urinblåsan och njurarna, eller Maria Salomonsson Uroterapeut Barn- och ungdomsmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås tarmfunktionen. Målet är att utifrån individen uppnå en normal blås- och tarmfunktion och kontinens. Ibland kan det behövas individuellt utprovade hjälpmedel för att uppnå målet. Uroterapeuten har goda kunskaper om hjälpmedel vad det gäller utprovning, förskrivning och utvärdering. Uroterapiutbildningen startar vartannat år och är en uppdragsutbildning på 40 hp vid Göteborgs Universitet. Utbildningen arrangeras även vid Högskolan i Bergen, Norge. Alla som går uroterapiutbildningen har en legitimation i sin grundprofession som kan vara sjuksköterska, barnmorska, läkare eller sjukgymnast. Arbetsområdena för en uroterapeut är många, bl.a. barnsjukvård, gynekologi, urologi, primärvård, äldrevård. Utbildningen består av fem delkurser där varje delkurs inleds med en vecka med föreläsningar, god samvaro och bra stämning. Uroterapistudenter från den 14.e utbildningen, klara i april 2014, bestod av deltagare spridda över hela Sverige, några från Danmark och en från Spanien. Alla deltagare hade olika erfarenheter och utbildningsbakgrund. Vi hade ett stort utbyte av varandra och det erbjöds bra forum där vi kunde hjälpas åt med de återkommande 100 instuderingsfrågorna inför tentamen och ge varandra tips och idéer. Tentamen skedde på hemorten och på respektive ar- 18 barnbladet nr 4 augusti 2014

17 tema tarm- och blåsfunktion betsplats. Alla skrev sin tentamensuppgift vid samma tidpunkt. Sedan var det bara att vänta på resultatet, lika spännande varje gång. Många artiklar plöjdes igenom eftersom det pågår mycket forskning inom området. Vi har lärt oss allt från embryologin till motiverande samtal. Föreläsningarna höll hög kvalité med fantastiska uroterapeuter och läkare. Ett barn som träffar en uroterapeut kommer på remiss från primärvården, skolhälsovården, barnhabiliteringen eller internt till uroterapimottagningen. Dessa barn kan ha olika problem från urinblåsan och tarmen som behöver utredas och behandlas. Det kan vara allt från urininkontinens, urinvägsinfektioner till förstoppning och avföringsläckage. Inkontinens delas in i olika sorter, det vill säga Trängningsinkontinens, Ansträngningsinkontinens (oftast kvinnor), Blandinkontinens, Överrinningsinkontinens (oftast män), Neurogen inkontinens och Avföringsinkontinens. Inom barnsjukvården arbetar vi mycket med att öka barnets medvetenhet för sitt eget beteende. Det finns hjälpmedel för funktionell blåsstörning som innebär störd blåskontroll. Detta tillstånd är vanligt hos barn och det finns en vibrationsklocka som ställs in på ett visst intervall, t ex två timmar och som påminner barnet att gå och kissa istället för att någon vuxen tjatar om att gå på toaletten. Detta hjälpmedel förändrar barnets felaktiga miktionsbeteende att inhibera trängning. Som barnuroterapeut möter jag barn i olika åldrar som befinner sig i olika utvecklingsstadier och har olika kulturella bakgrunder. Det är utmanade men oerhört givande. För att kunna uppnå ett bra och bestående behandlingsresultat krävs det att barnen ska förstå och vara delaktiga i sin uroterapibehandling. Vi använder oss mycket av bilder i kommunikationen med barnet och det finns bra informationsfilmer som är anpassade för barn i yngre åldrar. Det är mycket viktigt att barnet får återkoppling på sin behandling och att det görs en utvärdering. Varje besök kräver ett eller flera återbesök och många barn följs upp över telefonen. Hos oss får barnet med sig protokoll och stämplar hem som hen får sitta med en stund varje kväll och stämpla i huruvida hen t ex kissat när klockan vibrerat, om hen varit torrt och så vidare. Vi arbetar enbart med positiv förstärkning och när barnet kommer på återbesök finns en stolthet över de framsteg som hen gjort. När barnet arbetar med protokollen ökar medvetenheten för sitt eget beteende samtidigt som vi kan utvärdera behandlingen och eventuellt ändra på något som fungerat mindre bra. Innan första besöket på mottagningen har barnet och föräldern tillsammans fått fylla i en Miktionsdagbok. En lista på hur barnet har kissat under tre dygn, om urinläckage förekommit, uppmätt miktionsvolym, dygnsvolym, minsta respektive största mikterade volym, om tarmtömning och om barnet det varit torrt eller vått på natten. Detta utgör en del av den bedömning som sedan görs av barnets blåsfunktion och vilket aktuellt problem barnet har för att sedan kunna göra en behandlingsplan. Under besöket får barnet göra en urinflödesmätning vilket innebär att barnet kissar på en speciell toalett som är kopplad till en flödesmätare som visar hur urinblåsan fungerar vid tömning. Urinflödesmätningen visar bland annat hur stark blåsmuskeln är och om det finns ett avflödeshinder i urinröret 8 En mycket viktig del inom uroterapi är att barnet lär sig hur urinblåsan och njurarna fungerar och hur tarmarna kan påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt. nr 4 augusti 2014 barnbladet 19

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller bäst för barnen?

Växelvis boende ett socialt experiment eller bäst för barnen? Slutrapport för etapp ett i Elvis-projektet: Växelvis boende ett socialt experiment eller bäst för barnen? Projektgrupp: Malin Bergström, Emma Fransson, Anders Hjern CHESS, Stockholms Universitet & Karolinska

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Övergripande syfte. www.gu.se

Övergripande syfte. www.gu.se Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor Originalartiklar Lundblad

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag?

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag? Veckobrev v 21 Vilket väder! Idag trodde vi nästan att det var sommar, med sol och värme på förmiddagen. Vi firade Förskolans dag med ballonger och kanelbulle. Vi åt lunch ute också, eftersom det var hamburgare!

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer