SYLVESTER SJÖRÖVARMUS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYLVESTER SJÖRÖVARMUS"

Transkript

1 En film som hjälpmedel i samtal med barn om föräldrars skilsmässa. En skilsmässa eller separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på ett familjecenter möter jag föräldrar som göra den här processen så skonsam som möjligt för barnen. Men det är inte lätt att veta hur man ska agera i alla situationer. Det finns ingen mall att följa. Varje familj är unik, precis som varje familjemedlem är unik. Och varje separation har sina frågeställningar: Är det här något som föräldrarna har planerat länge? Har det hänt något som har påskyndat beslutet? Är det mycket ilska och bitterhet mellan föräldrarna? Hur gamla är barnen? Är något av barnen extra sårbart? Kommer det att innebära praktiska eller ekonomiska problem? Fakta Produktion: Prosjekt Film, 2005 Längd: 14 min Från: 5 år Ämne: Samlevnad; Pedagogiska frågor Filmnr: 6931 Filmens syfte - satt skildra vad som kan hända i en barnfamilj när föräldrarna bestämmer sig för att skilja sig - att fungera som diskussionsunderlag vid skilsmässor där barn är inblandade - att peka på olika lösningar för att på bästa sätt lösa de situationer som kan uppkomma Filmens teman Sekvens 1 - Flytt - Längtan efter en förälder Sekvens 3 - Tillkännagivande av förestående separation - Hur budskapet uppfattas - Olika reaktioner Sekvens 4 - Kroppsliga/psykiska reaktioner - Skuldkänslor/önsketänkande - Försök att få föräldrarna att ändra på sitt beslut Sekvens 5 - Bråk mellan föräldrarna - Flytt Sekvens 6 - Förhoppningar om att allt ska bli som förr Sekvens 7 - Reaktioner på dagis/i skolan - Att berätta för vänner om föräldrarnas skilsmässa - Osäkerhet inför framtiden - Föräldrarnas nya partner - Barn blir involverade i föräldrarnas konflikter Sekvens 8 - Flytt/social anknytning - Ekonomi - Fast boende/umgänge - Längtan efter en förälder - Ilska mot föräldrarna Sekvens 9 - Möte med en ny situation pappas nya hem - Längtan efter en förälder Sekvens 10 - Längtan efter hemmiljön/ kamrater - Nya vänner - Anpassning till en ny situation - Accepterande Aktiviteter före visning Ta reda på aktuell skilsmässostatistik i Sverige. Hur väljer t.ex. familjerna att lösa vårdnadsfrågan i samband med skilsmässa? Frågor efter visning 1. Hur reagerar Sylvester då han får reda på att föräldrarna vill skiljas? 2. Hur reagerar hans syskon? 3. Hur har Sylvesters kompis upplevt sina föräldrars skilsmässa? 4. Hur gör familjen för att gå vidare?

2 Aktiviteter efter visning Fundera över hur man kan hjälpa barn i samma situation som Sylvester. Vad är det viktigt att tänka på som vuxen? Hur berättar man bäst för ett barn att man vill skiljas? Vilka andra faktorer än det faktum att familjen splittras påverkas av en skilsmässa (som t.ex. ekonomi, flytt etc.)? Skriv en lista på vad som påverkar barnets situation och vad som är viktigt att tänka på. BARN OCH SKILSMÄSSA AVSIKTEN MED VIDEON En skilsmässa eller en separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på ett familjecenter möter jag föräldrar som försöker göra den här processen så skonsam som möjligt för barnen. Men det är inte lätt att veta hur man ska agera i alla situationer. Det finns ingen mall att följa. Varje familj är unik, precis som varje familjemedlem är unik. Och varje separation har sina frågeställningar: Är det här något som föräldrarna har planerat länge? Har det hänt något som har påskyndat beslutet? Är det mycket ilska och bitterhet mellan föräldrarna? Hur gamla är barnen? Är något av barnen extra sårbart? Kommer det att innebära praktiska eller ekonomiska problem? Forskning visar att det är nyttigt för barn att få sätta ord på sådant som de upplever som svårt. Det gör det lättare för dem att förstå vad det är som händer och det ger dem möjlighet att sätta in det i ett sammanhang. Annars kan händelsen bli kvar som en känslomässig plåga. Ibland kan det bli nödvändigt med professionell hjälp, men oftast är föräldrarna bäst lämpade att prata med sina barn. Den här filmen är först och främst tänkt som ett hjälpmedel för terapeuter och medlare i deras samtal med barn om föräldrarnas skilsmässa. Den kan också användas som utgångspunkt för samtal på daghem, i skolor eller i andra sammanhang där ämnet skilsmässa tas upp. Föräldrarna kan se filmen tillsammans med sina barn för att lättare få igång samtal om aktuella ämnen i samband med en separation. Det finns flera bra böcker om barn och skilsmässa, både för fackmän och föräldrar. Det här lilla häftet är avsett som en kort introduktion till de olika teman som tas upp i filmen. Det tar upp de vanligaste problemställningarna som dyker upp i samband med föräldrarnas separation. Min erfarenhet är att barn har många tankar och frågor kring ämnet skilsmässa vare sig deras föräldrar är skilda eller inte. Därför kan det vara bra att ha läst igenom häftet innan man ser filmen. HUR BERÄTTAR MAN FÖR BARN ATT MAN SKA SEPARERA? Mamma och Pappa Mus samlar hela familjen för att berätta för barnen att de har bestämt sig för att skiljas. Vi ser att de tre barnen reagerar på olika sätt. Storasyster blir arg och hennes första tanke är att hon inte vill flytta. Hon är i den åldern då vännerna betyder mycket att flytta ifrån vännerna känns som en katastrof. Lillasyster förstår inte riktigt vad det är som händer. Hon blir rädd för att storasyster reagerar som hon gör. Hon märker på stämningen, ansiktsuttrycken och på föräldrarnas tonfall att allt inte är som det ska. Hon söker trygghet i pappas famn. Sylvester vägrar att ta in det föräldrarna säger. Han flyr från situationen. Han har behov av att få vara för sig själv med sina funderingar. Han behöver tid för att förstå meningen med det nya som händer.

3 ATT FLYTTA Sylvester tänker med obehag på att han kanske måste flytta från sina vänner. Vänner är viktiga i ett barns liv, och tillhörigheten bland jämnåriga är viktig gör att barnet ska kunna utveckla en positiv självbild. Vid en separation är det självklart att minst en av föräldrarna flyttar. Om möjligt är det bäst för barnen att föräldrarna bor nära varandra, gärna på gångavstånd. På det sättet kan barnen leka i den miljö de är vana vid. Om det blir nödvändigt att flytta rekommenderas att det sker en tid efter separationen. Det kan vara jobbigt med sådana omfattande förändringar både hemma och i närmiljön samtidigt. Vissa barn har svårt att finna sig tillrätta i en ny miljö. De saknar sina gamla lekkamrater. Föräldrarna måste uppmuntra att de upprätthåller kontakten med vännerna genom att se till att man hälsar på varandra och skriver eller ringer till varandra. Att flytta kan också vara spännande. Sylvester får ett nytt rum, nya leksaker och nya lekkamrater allt eftersom. Fråga gärna barnen om råd när ni ska inreda deras nya rum. EKONOMI Två hushåll kostar mer än ett. När barnen ska ha dubbla hem, kommer den ena eller båda föräldrarna sannolikt att få det sämre ställt. Mamma Mus förvarnar Sylvester om att föräldrarna inte kommer att ha råd att ge honom en ny cykel. Just då tycker Sylvester att det är oväsentligt. Men när kamraterna kommer med nya cyklar kommer det säkert att kännas annorlunda. Intervjuer med barn visar att de är väldigt engagerade i föräldrarnas ekonomi. Det gäller framförallt de äldsta. Vårt samhälle genomsyras av köphysteri och barnen vill ha samma materiella standard som sina kamrater för att inte känna sig utanför. Det är viktigt att prata med barnen om den ekonomiska situationen och om att familjen måste dra lasset tillsammans. Ekonomin kan bli en källa till konflikt mellan föräldrarna. De kan ha olika uppfattning om barnens behov av kläder, saker och pengar till fritidsaktiviteter. Den ena föräldern kan uppleva att den andra köper barnen med dyra presenter. Eftersom bråk mellan föräldrarna är det som är mest plågsamt för barnen är det viktigt att föräldrarna försöker komma överens om hur man ska tackla olika uppfattning om ekonomiska angelägenheter. SKOLA OCH DAGHEM När Sylvester har fått veta att föräldrarna ska skiljas blir han nedstämd. Det märks på dagis. Han är ledsen och går runt med en massa obesvarade frågor. Han drar sig undan och vill vara ifred. Han blir lätt irriterad på kompisarna. Han har tur som har en tjejkompis som han kan prata med. Flickor har lättare för att prata om sådant som är jobbigt. Pojkar har bättre kontakt när det gäller att hitta på saker. Dessa egenskaper är emellertid inte alltid könsrelaterade. Sylvesters kompis föräldrar har också skilt sig. När man har någon att dela sådana jobbiga upplevelser med känns de mindre skrämmande. Det finns barn som inte kan förmå sig att berätta för omvärlden att föräldrarna ska separera. De kan länge försöka dölja det. Föräldrarna kan hjälpa barnen genom att prata med dem om hur de kan formulera sig när de ska berätta det. När man har av huvudet fullt av tankar och funderingar går det ut över koncentrationen. Det blir särskilt tydligt när barnen har börjat skolan. De kan också låta sin frustration och ilska gå ut över skolan och skolkamraterna. Därför är det viktigt att lärarna vet om hur det ligger till, så att de har förståelse för barnets beteende. När det sker stora förändringar i ett barns liv bör inte bara skola, fritis och dagis informeras, utan även andra som har mycket kontakt med barnen. Det kan t.ex. vara fritidsledare eller bästa vännens

4 föräldrar. Håll kontinuerlig kontakt med skola och dagis. På så sätt får man en mer komplett bild av hur barnet mår. och känna sig tvingade att inta en negativ inställning gentemot den nya partnern. Om den nya partnern också har barn blir det många faktorer att ta hänsyn till. Det kan vara bra för barnen att få umgås lite på egen hand med mamma eller pappa. BARNS REAKTIONSMÖNSTER NYA PARTNER Sylvester blir förskräckt när Maja frågar om Pappa Mus har en ny flickvän. Tanken har inte ens slagit honom. Det kommer fram att det har varit svårt för Maja att hantera pappans nya partner. Allt eftersom har hon accepterat henne, hon tycker till och med om henne. Hennes mor tyckte inte om henne, och det har troligtvis påverkat dottern. Många parförhållanden slutar med att en tredje part involveras. Ett år efter separationen har de flesta ett nytt förhållande. Separationen försvåras när det redan finns en ny partner med i bilden. Den ena personen känner sig ratad och den andra är förälskad och har tankarna på annat håll. Ingen av föräldrarna är närvarande nog att sätta barnens behov i första rummet. Likväl är det här en verklighet som många par ställs inför när de separerar. Det finns inget givet svar på hur en sådan situation ska hanteras. Men generellt sett är det en fördel för barnen att inte behöva bli involverade i det nya förhållandet förrän det har gått en viss tid efter separationen. Då får de först möjlighet att vänja sig vid att mamma och pappa inte längre ska bo ihop. Det är lättare för små barn att acceptera en ny partner. Stora barn och tonåringar tycker att det är obehagligt och äckligt att se sina föräldrar vara kära eller att råka höra deras kärlekssamtal. Låt mötet med mammas eller pappas nya partner ske i barnens egen takt. De behöver tid för att ta in den nya situationen. De kan känna sig illojala mot den andra föräldern om de accepterar den nya personen. De kan också oroa sig över att bli förhörda av den andra föräldern Jag hör ofta föräldrar berätta om syskon som reagerar helt olika när de får veta att föräldrarna ska skiljas. Alla barn är olika, och ålder och andra faktorer spelar in. Det är viktigt att man accepterar olikheterna i barns reaktionsmönster. De flesta reaktioner vid svåra händelser är normala. Hur barn reagerar på och tar sig igenom en skilsmässa beror på hur föräldrarna hanterar situationen. Om de vuxna kan skapa trygghet och förutsägbarhet dämpas barnens osäkerhet och ångest. Undersökningar visar att de flesta barn efter ett år har tagit sig igenom reaktionsfasen och är tillbaka i de gamla gängorna. Forskare är eniga om att de flesta skilsmässobarn klarar sig bra. Likväl är de något överrepresenterade när det gäller psykiska besvär, beteendeproblem och låg utbildning. Konflikter mellan föräldrarna är en av de faktorer som är mest skadliga för barn, särskilt när konflikten pågår en längre tid. Forskning visar att föräldrarnas konflikter och smutskastning av varandra inte bara försämrar barndomen, utan även kan ge problem i vuxenlivet. Som nämnts tidigare är barn hjälpta av att få sätta ord på jobbiga upplevelser. Det gör det lättare att förstå det som händer. Annars kan händelsen förvandlas till ett känslomässigt ärr. Därför är det viktigt att alla barn får lov att reagera på sitt sätt. Det är viktigt att det inte läggs lock på sorgen över att något välbekant och tryggt tar slut och att framtiden känns osäker. När barnen känner sig accepterade är det lättare att öppna sig och prata om det som händer. Jag ska här beskriva några av de vanligaste reaktionerna hos barn när föräldrarna skiljer sig:

5 Som vi ser i filmen vill inte Sylvester acceptera att föräldrarna ska skiljas. Vid krissituationer är en vanlig första reaktion att förneka det inträffade. Reaktionen kommer senare. Storasyster reagerar spontant och sätter ord på sina känslor. Sylvester måste först smälta det för sig själv. Han försöker finna en mening i det som sagts och tänker på vilka konsekvenser det får. Föräldrar kan misstolka barn som inte reagerar nämnvärt och tro att de tar lätt på händelsen. Alla förskolebarn har inte lika lätt för att sätta ord på tankar och känslor. Föräldrarna får leta efter andra reaktioner för att se hur barnen mår. I småbarnsåldern ser barn sig själva som världens centrum. De kan få för sig att det är deras fel att mamma och pappa ska skiljas. Det kan tro att det är något de har gjort eller sagt som har gjort föräldrarna arga. Sylvester får för sig att han inte har varit helt snäll. Han hoppas att han kan göra allt bra igen genom att vara extra duktig och hjälpsam. Äldre barn förstår att de inte är skuld till föräldrarnas skilsmässa, men de kan känna behov av att göra någonting åt situationen. Tänk om de kunde få mamma och pappa att hitta tillbaka till varandra! En flicka berättade att hon valde att flytta till pappan för att mamman skulle sakna henne och flytta efter. Det kan dröja länge innan barnen ger upp hoppet om en återförening. Den första tiden pendlar de mellan hopp och osäkerhet. Först när en av föräldrarna flyttar blir det hela verkligt. Vissa barn blir ledsna och sorgsna. En del kan gråta och söka tröst medan andra bär sorgen inom sig. De vill inte prata om det som är svårt. Det tjänar inte mycket till att försöka pressa dem till att prata. Föräldrarna kan hjälpa barnen att finna ord genom att prata om det som händer eller genom att använda hjälpmedel som den här videon. Barnen kan då få se att det är normalt att reagera som de gör och att det accepteras. Om en eller båda föräldrarna mår dåligt eller är deprimerade till följd av separationen påverkar det barnet. Barn kan uppleva det som skrämmande att mista den trygghet som föräldrarna representerar. De försöker efter bästa förmåga ta hand om föräldrarna. För att inte plåga föräldrarna håller de tillbaka den egna sorgen. Barnen kan ta på sig en vuxenroll och bli den som tröstar mamma eller pappa. I västa fall kan barn agera som pappas lilla fru eller mammas lille man för att försöka fylla det tomrum som de ser att föräldrarna upplever. Det är viktigt att visa barnen att föräldrarna klarar sig själva, att det är de vuxna som ska ge tröst. Samtidigt ska barnen få beröm för att de är omtänksamma. Andra barn reagerar med ilska och oro. Ilskan riktas ibland mot den förälder som flyttar, men lika ofta mot den fasta vårdnadshavaren. Ibland känns det tryggare att låta ilskan gå ut över syskon, skolkamrater eller andra personer i närheten. Vuxna måste acceptera barnets ilska och visa förståelse för den. Samtidigt måste man hejda barnet om ilskan går ut över andra eller får andra negativa konsekvenser. Det är inte bra att bli klassens bråkstake. Målet är att lära barnet att sätta ord på sina känslor istället för att bli utagerande. Barnet behöver mycket uppmärksamhet och positiv respons. När barn får problem är det vanligt med kroppsliga reaktioner. De får ofta huvudvärk och ont i magen. De kan också klaga på värk i kroppen och yrsel. Vissa reagerar genom att lägga sig till med ett barnsligare beteende eller genom att inte längre klara av sådant som man tidigare klarat. När barn lider av ihållande smärtor bör man kontakta läkare för att konstatera att inte det inte är något annat som ligger bakom. Sylvester känner tomhet och saknad när pappa har flyttat. När han är hos pappa saknar han mamma. Det är värst när han har lagt sig och har tid att känna efter Saknad är något som barn med två hem måste leva med. En flicka berättar att hon idag, sju år efter föräldrarnas skilsmässa, fortfarande lägger

6 mycket kraft på att sakna den förälder hon inte är hos. Dagen innan hon ska byta hem oroar hon sig för att den hon åker ifrån ska sakna henne. Hon är ofta nedstämd. Det kan vara särskilda tillfällen då barn saknar den andra förälderns närvaro. Det är kanske inte samma sak att prata med pappa om just det problemet, medan det en annan gång hade varit bra att ha med pappa istället för mamma på en fotbollsmatch. Det är viktigt att föräldrarna inte ger intryck av att de saknar barnen när de är borta, att barnen inte tror att föräldrarna sitter ensamma och deppar när de inte är hos dem. Den första tiden efter separationen kommer barnen att sakna livet de hade förut det faktum att de var en familj, de vardagliga rutinerna, det som kändes tryggt. De saknar också lekkamraterna och närmiljön när de inte bor i sitt gamla hem. Om de får en bra livssituation efter skilsmässan kommer saknaden att avta. BARNS REAKTIONER PÅ FÖRÄLDRARNAS KONFLIKTER Även Mamma och Pappa Mus bråkar, hur snälla och trevliga de än är. När två personer fattar ett så allvarligt beslut som att skiljas, kan man utgå ifrån att det har föregåtts av en process präglad av sorg, ängslan, ilska och andra svåra känslor. Det går nästan inte att undvika arga och hårda ord. Många föräldrar berättar att de passar på att bråka när barnen inte är hemma. Men barn verkar ha inbyggda antenner. De lyssnar genom dörrar och väggar. De fångar upp mimik, kroppsspråk och tonfall. De känner otrygghet, rädsla och ofta skuld. En liten flicka berättade för mig hur hon ansträngde sig för att se glad ut när hon var i samma rum som mamma och pappa. Hon hoppades på så sätt avleda dem från att börja bråka. Barn klarar av att föräldrarna är ovänner en kortare tid. Det kan göra det lättare att förstå att de ska skiljas. Men om föräldrarna fortsätter bråka även efter separationen utsätts barnen för extra påfrestningar. De känslomässiga och fysiska anspänningarna kan på sikt ge både psykiska och kroppsliga besvär. Barn känner stark lojalitet mot båda föräldrarna och hamnar i en olöslig situation. Det händer att de måste välja sida för att överleva. Men hur påverkar det ett barn att välja bort en av sina föräldrar? När jag skrev manuset till filmen lät jag musbarnen slippa föräldrar som involverar barnen i sina konflikter eller som pratar illa om varandra. Det skulle bli för smärtsamt för både musbarnen och barnen som ska titta på videon. En del föräldrar tycker att barnen bör få höra sanningen. Men vad är egentligen sanningen? När människor är oense om något finns det minst två sanningar. De två som en gång var ett kärlekspar och såg allt i rosa ser nu allt i svart och hittar bara fel hos varandra. Troligtvis är båda föräldrarna som folk är mest, med goda och mindre goda sidor. För barn är dock mamma och pappa speciella. Det är viktigt för barn att kunna bevara en positiv bild av sina föräldrar. Om vi tänker tillbaka på när vi var små kommer vi kanske ihåg hur det sårade när någon sa något negativt om våra föräldrar. Kritiken tar ännu hårdare om den kommer från dem som står oss närmast. Det är allmänt känt att bilden man har av sina föräldrar påverkar utvecklingen av ens självbild. Och vem önskar inte sina barn en positiv självbild som kan bidra till ett bra liv? En separation är en svår situation för föräldrarna % går in i en depression, andra går igenom en stor kris. De flesta har det jobbigt, och det är förståeligt att de har nog med sig själva och inte ägnar barnen tillräcklig uppmärksamhet. Det är mänskligt. Därför är det viktigt att vara medveten om de fallgropar som kan få negativa konsekvenser för barnen. Som förälder måste man kanske ta sig samman och ge avkall på vissa principer. Det kan kännas svårt, men det är en bra investering för framtiden. De föräldrar som inte kan ta sig ur krisen bör söka hjälp. Barn mår bäst när föräldrarna mår bra. av May Stemland Medlare & Terapeut

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är: Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen

Läs mer

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman. MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger

Läs mer

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex? Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex? EN DEL AV PROJEKTET TONÅRSPOJKAR SOM HAR BEGÅTT SEXUELLA ÖVERGREPP: HUR SER DERAS LIV UT SOM UNGA VUXNA?

Läs mer

Hur mycket har du besvärats av:

Hur mycket har du besvärats av: SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Tusen gånger om Författare: Cecilia Sundh Tusen gånger om är en berättelse med ett viktigt budskap. Den handlar om 13-åriga Iza, som träffar en äldre kille när hon är på sommarkollo. En kväll

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder? Terapeuten och barnet tycker om varandra=verklig relation Terapeuten förmedlar en tydlig önskan om kontakt, flickan

Läs mer