Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd"

Transkript

1 Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd

2

3 Revideras senast augusti 2016 Beata Bäckström Petra Larsson Annika Nilsson-Wendel Eva-Lena Skogsblad Sonja Valtonen Sköld Reviderat av Beata Bäckström och Eva-Lena Skogsblad maj 2015

4 Innehållsförteckning Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd... 4 Inledning: Ångest - allmän beskrivning... 4 Exempel på normala rädslor i olika åldrar:... 4 Definition... 5 Social fobi... 5 Separationsångest... 5 Generaliserad ångeststörning... 5 Paniksyndrom... 6 Specifik fobi... 6 Selektiv mutism... 7 Tvångssyndrom och relaterade syndrom... 7 PTSD - posttraumatiskt stressyndrom... 7 Allmänt om utredning... 8 Basnivå utredning ångesttillstånd... 8 Klinisk diagnostik inklusive samsjuklighet och funktionsnivå... 9 Fördjupad nivå utredning Behandling av ångesttillstånd hos barn och ungdomar Allmänna rekommendationer Basnivå behandling ångesttillstånd Fördjupad nivå behandling Behandlingsavslut Farmakologisk behandling Behandling med SSRI Behandling med farmaka annat än SSRI-preparat Sömnstörning vid ångestsyndrom Behandling av små barn med ångesttillstånd Uppföljning Fortlöpande utvärdering vid varje samtal Efter 6-8 veckor bör behandlingseffekten utvärderas Om behandlingen ger positiv effekt Om otillräcklig effekt Referenslista Fördjupningslitteratur Författare till vårdprogrammet... 25

5 Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Inledning: Ångest - allmän beskrivning Rädsla, ångest och ångeststörning: Rädslor ingår i normal utveckling hos barn och följer den kognitiva utvecklingen, vilket betyder att rädslorna går från konkreta till mer abstrakta företeelser. Hos spädbarn är rädsla för ljud vanligt och i småbarnsåldern rör rädslan ofta mörker, fantasivarelser samt att skiljas från sin vårdgivare. Skolbarns rädslor kan handla om naturkatastrofer och skador. I takt med att barnet utvecklar ett mer abstrakt tänkande ändras rädslorna hos äldre barn till att röra prestation och kompetens samt sjukdom, skada och död. Barns rädslor behöver bedömas med hänsyn till ålder och utvecklingsnivå. Exempel på normala rädslor i olika åldrar: 1 år: Separation från föräldrar, främmande människor 2 år: Höga ljud, djur, mörka rum, spöken, separation från föräldrar 6 år: Kroppslig skada, döden, åska och blixtar, separation från föräldrar 7-8 år: Mörker, mediahändelser, att vara ensam 9-12 år: Skolprestation, utseende, hälsa Rädsla, oro och ångest betraktas som allmänmänskliga fenomen. Rädsla utgör en normal reaktion på ett hot eller en fara. Ångest kallas den starka känsla av ett obehag man upplever när man förväntar sig en fara eller ett hot. Hotet kan vara inre eller yttre och kan ha en reell grund eller sakna sådan. Ångest är ett sinnestillstånd som karaktäriseras av rädsla eller oro, som ger kroppsliga uttryck. Detta kan vara en upplevd känsla av spänning eller tryck mot bröstkorgen, onormala hjärtslag, smärta i bröstet eller andnöd. Vid en ångestreaktion sker en aktivering av det autonoma nervsystemet som märks i form av till exempel ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel och illamående. Det finns även en beteendemässig komponent som tar sig uttryck i att försöka undvika eller ta sig bort från det som utlöser ångest. Ångest kan höra samman med medicinska problem eller psykisk sjukdom. Ångestens funktion är att höja beredskapen inför en kommande fara och behöver inte vara sjuklig eller skadlig. Den kan vara adaptiv. En överdriven ångestreaktion tenderar dock att leda till undvikande beteende som nedsätter funktionsnivån. Diagnosen ångestsyndrom eller ångeststörning innebär att individen upplever ångestsymtom som är intensiva, irrationella och hindrande i vardagen. För att kriterierna för diagnos ska uppfyllas ska symtomen hindra eller begränsa utvecklingsmässigt adekvat och adaptivt beteende. Ångest kan även förekomma som symtom vid andra psykiska störningar och somatiska sjukdomar. Ångestsyndrom är den vanligaste gruppen av psykiska störningar och drabbar 6 20 % av barn och ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 4

6 Definition I definitionen kommer en kort beskrivning av de olika ångesttillstånden. Exakta kriterier för vart och ett hänvisas till DSM-5. Vissa av dessa tillstånd är vanligare än andra och det generar då också antal studier. Det förekommer olika procent i förekomst. Social fobi Social fobi betyder att man är rädd för att vistas i olika situationer med andra människor. Många med social fobi är rädda för att prata med människor de inte känner, läsa högt i klassen, hålla i redovisningar inför en grupp människor, räcka upp handen och svara på frågor fastän man vet att man kan svaret, eller äta tillsammans med andra. Social fobi grundar sig i en rädsla att bli granskad och uppmärksammad, vilket genererar tankar om att bli bortgjord och att inte räcka till. Personer med social fobi brukar tänka att rädslan syns utanpå så att alla andra ser den, till exempel att man rodnar, skakar eller svettas. Det känns väldigt jobbigt om andra ser att man är rädd och osäker. Det kan vara svårt att dra gränsen mellan blyghet och social fobi. Diagnoskriterierna för social fobi påminner starkt om det som faller in under blyghetsbegreppet. Förekomst: Cirka 8 12 % av alla skolbarn lider av social fobi. Fler flickor än pojkar (70/30). Debutåldern ligger vanligtvis mellan år. Problematiken kan ha funnits tidigare men inte blivit påtaglig förrän det ställs högre krav på att prestera inför andra. Social fobi under 7 år är ovanligt. Separationsångest Separationsångest betyder att man är väldigt rädd för att vara ifrån sina föräldrar. Rädslan är inte åldersadekvat. Barn med separationsångest oroar sig oftast för både sin egen och sina föräldrars säkerhet och hälsa. Dessa barn har oftast svårt för att sova ensamma, kan ha mardrömmar och klaga över kroppsliga besvär. En följd av ångesten kan också vara att barnen får svårt att gå till skolan eller delta i fritidsaktiviteter. Hälften av alla skolvägrare har separationsångest. Kroppsliga symtom är mycket vanligt. Förekomst: Cirka 3,5 5 % av barnen och 1 % av tonåringarna. Generaliserad ångeststörning Generaliserad ångeststörning är när man oroar sig väldigt mycket för olika saker. Generaliserad ångeststörning kallas ibland för GAD som är en förkortning för det engelska namnet som är Generalized Anxiety Disorder. Många som har GAD brukar beskriva att de oroar sig hela tiden och att det känns som om de inte kan styra sin oro. De kan oroa sig för hur det ska gå i skolan, om mamma eller pappa ska bli sjuka Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 5

7 och dö, eller att de själva ska drabbas av en allvarlig sjukdom. Det kan även vara oro som handlar om att deras hem ska börja brinna, inbrottstjuvar etcetera. Barn och ungdomar med GAD brukar ställa många frågor till sina föräldrar eller sin omgivning som ska bekräfta och försäkra dem att inget hemskt kommer att hända och att allt går bra. Problemet är att de lugnar sig bara för en kort stund, sedan kommer det nya frågor och en ny oro. Det finns även barn som kämpar med sin oro själva och omgivningen känner inte till det. Det kan då vara svårt för barnen och ungdomarna att inse att deras oro inte står i proportion till det de är rädda för. Unga med GAD kan vara perfektionistiska, överdrivet självkritiska och rädda för att göra misstag. Ångesten är associerad med minst ett av symtomen rastlöshet, uppskruvad, på helspänn, lätt uttröttad, koncentrationssvårigheter, irritabel, muskelspänning eller sömnstörning. Förekomst: Cirka 3 12 % av barn och ungdomar. Paniksyndrom Paniksyndrom betyder att man får återkommande perioder av intensiv rädsla. En panikattack är en kraftig ångestreaktion som gör att man får kroppsliga symtom, till exempel häftig hjärtklappning, yrsel, känsla att man har svårt för att andas, svaghetskänsla i benen och illamående. Problemet är att om man får en stark reaktion leder det lätt till att man utvecklar undvikandebeteende. Då kan man få det som kallas för agorafobi, vilket betyder att man undviker att gå till ställen där man tror att man kan få en ny panikattack. Man kanske undviker att åka buss, man vill inte gärna gå bort eller gå till butiker. Helst av allt kanske man vill stanna hemma där man är i en trygg miljö och att man vet att där är föräldrarna om man får en panikattack. Det är vanligt och nästan alla människor upplever det någon gång i sitt liv. Förekomst: Debuterar vanligen i sen adolescens (>14 år) och är ovanligt hos mindre barn. Förekommer hos cirka 1 2 % av tonåringarna. Specifik fobi Specifik fobi betyder att man är rädd för vissa speciella saker eller situationer. Rädslan är så stark att den leder till ett undvikandebeteende. Vissa fobier debuteras i barnaåren, till exempel djur- och blod/injektions/skadefobier, medan andra debuterar i tonåren eller i vuxen ålder (situations- och höjdfobier). Man kan även vara rädd för saker som händer i naturen till exempel när det åskar eller stormar. Det finns många olika sorters specifika fobier och det är vanligt att människor har en eller ibland flera fobier. De flesta kan känna igen sig att man är rädd för något men det blir inget problem så länge man inte undviker situationer. Förekomst: Cirka 5 15 % av barn och ungdomar har specifik fobi. Vissa fobier debuterar i barnaåren till exempel djur och blod, skadefobi, medan andra i tonåren. Vissa kan även debutera i vuxen ålder. Problemet kan börja som en rädsla och som ibland är helt adekvat men som successivt övergår till en fobi. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 6

8 Selektiv mutism Selektiv mutism innebär att barnet inte talar i vissa miljöer, vanligtvis i skolan eller i andra offentliga sammanhang, samtidigt som det talar och kommunicerar obehindrat i andra miljöer, som hemmet. Tystnaden beror inte på svårigheter att förstå eller använda språket. Selektiv mutism är en diagnos som brukar visa sig barndomen, vanligen i förskoleåldern. Symptomen kan vara svåra att upptäcka för vuxna som bara kommer i kontakt med barnet i en enda miljö, men kan förutom tystnaden visa sig genom bland annat förstelnat kroppsspråk. Svårigheter med mimik och ögonkontakt är också vanligt. Selektiv mutism är överrepresenterat hos barn med en tvåspråkig bakgrund. Numera finns det en uppfattning om ett starkt samband mellan selektiv mutism och social fobi respektive social ångest med tankar om en biologiskt grundad beteendeinhibition. Förekomst: Cirka 0,18 % av barn och ungdomar. Tvångssyndrom och relaterade syndrom I DSM-5 har tvångssyndrom flyttats från ångestsyndrom till ett eget kapitel med titeln Tvångssyndrom och relaterade syndrom. Till relaterade syndrom hör dysmorfofobi, samlarsyndrom, trichotillomani och dermatillomani. I denna version av vårdprogrammet tas endast tvångsyndrom upp. Tvångssyndrom kallas också för OCD Obsessive Compulsive Disorder. Det innefattar både tvångstankar och tvångshandlingar. Man behöver inte ha både och utan kan lida av bara ett tillstånd. Tvångstankar är påträngande, främmande och skrämmande tankar som ger ångest och obehag. Tankarna dyker upp gång på gång på ett stereotypt sätt och är obehagliga. Tankarna upplevs som egna även om de är ofrivilliga och ofta motbjudande. Tvångstankar kretsar ofta kring smuts, sjukdom, olyckor, katastrofer och rädsla för att skada någon annan. Tvångshandlingar är handlingar som upprepas gång på gång. De utförs onödigt ofta eller onödigt länge och på ständigt samma sätt, som en ritual. De handlar ofta om renlighet eller pedantisk ordentlighet. Det finns två olika typer av tvångshandlingar. Neutraliserade tvångshandlingar är till exempel tvättvång. Kontrollerande tvångshandlingar är till exempel att man kontrollerar att dörren eller spisen är avstängd om och om igen. Ångesten kommer när man inte får utföra sin tvångshandling. Förekomst: Cirka 0,5-2% av alla barn och ungdomar uppfyller kriterierna för tvångssyndrom. Problemen debuterar oftast i tioårsålder. Pojkar debuterar generellt tidigare än flickor. PTSD - posttraumatiskt stressyndrom Var god se separat regionalt vårdprogram: Barn och ungdomar med traumarelaterade tillstånd. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 7

9 Allmänt om utredning När ett barn kommer för bedömningssamtal på BUP är kontaktorsaken ofta en beteendebeskrivning där barnet kan uppges vara okoncentrerat, rastlöst, ledset, trotsigt, aggressivt, ängsligt eller ha svårigheter med kompisar. Dessa allmänna symtom ses vid flera olika barnpsykiatriska tillstånd. Det är därför av stor betydelse att man i samband med de flesta nybesök gör en bred diagnostisk bedömning där barnet bedöms i sitt sammanhang och familjen ses i sin sociala och kulturella kontext. Diagnostiska huvudgrupper man vid nybesök skall screena för är depression, ångesttillstånd, ADHD, inlärningssvårigheter, autistiskt syndrom, beteendeproblematik, bipolär sjukdom, PTSD och missbruk. Denna screening kan baseras på ett par nyckelfrågor gällande varje tillstånd. (var god se respektive vårdprogram) Alla patienter som kommer till BUP för bedömningssamtal bör screenas för ångestproblematik med hjälp av minst en fråga på varje av de vanligaste ångestsyndromen enligt nedan: GAD: Oroar du dig ofta i onödan för vanliga saker i vardagen? Är du rädd att misslyckas eller för att något hemskt kan hända? Social fobi: Är du rädd att göra bort dig när du ska prata inför klassen, handla något, äta ute? Separationsångest: blir du orolig när du måste vara ifrån dina föräldrar? Paniksyndrom: Händer det att du plötsligt och utan anledning blir väldigt rädd, får hjärtklappning, svårt att andas och blir skakig? OCD: Har du återkommande och påträngande tankar, inre bilder eller känslor som gör dig orolig och som inte går att stoppa? Gör du om saker gång på gång eller har vanor du inte kan stoppa? PTSD: Har du varit utsatt för eller sett någon utsättas för svårt trauma såsom allvarligt våld eller sexuellt övergrepp? Om denna screening inger misstanke om en bakomliggande ångestproblematik går man vidare och utför en basutredning för ångesttillstånd enligt nedan. Framkommer symtom inom OCD, komplicerad ångestproblematik eller tecken på somatisk sjukdom rekommenderas att utredning på basnivå direkt kompletteras med utredning på medelnivå enligt nedan. Basnivå utredning ångesttillstånd Allmänt om utredning av ångesttillstånd Bedömningen skall innefatta särskiljandet av ångeststörningar från utvecklingsmässigt normal oro och ängslighet. Vid bedömningen är det viktigt att inhämta information från både barnet, föräldrarna och ofta även från förskola/skola. Beskriv i bedömningen hur ångestsymtomen påverkar barnets funktionsnivå och värdera undvikanden, det vill säga vad barnet avstår från att göra i syfte att inte känna stark oro eller rädsla. Beskriv varje ångesttillstånd separat. Hos barn förekommer ofta två eller flera ångesttillstånd Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 8

10 samtidigt. Det är vanligt att barn med ångesttillstånd också har annan psykiatrisk samsjuklighet som till exempel ADHD, uppförandeproblematik eller depression. Ångest kan även vara ett symtom vid somatisk sjukdom som till exempel struma, migrän, astma, diabetes eller epilepsi. Bedömningen behöver därför innehålla även en differentialdiagnostik där man screenar för andra psykiatriska och somatiska tillstånd som kan förklara symtomen. Bedömning görs i syfte att fastställa och klarlägga följande: Vilka olika ångesttillstånd som föreligger Graden av symtom Påverkan på funktionsförmåga Psykosociala stressfaktorer Skyddsfaktorer på individ-, familj- och nätverksnivå Behandlingsmotivation hos barnet och föräldrar Eventuell samsjuklighet Att särskilja olika ångeststörningar kan vara komplicerat och görs med hjälp av: Klinisk diagnostisk intervju Observation Skattningsformulär Ångestdagbok Äldre barn och ungdomar kan under en period föra ångestdagbok i diagnostiskt syfte. Om barnet är yngre kan föräldrarna göra observationerna och skatta symtomen. I ångestdagboken noteras när på dagen och i vilka situationer ångesten uppkommer samt gradering av ångestens styrka och konsekvenser i form av beteende. I utredningen ingår slutligen att man kartlägger och beskriver risk och skyddsfaktorer på såväl individ-, familje- och omgivningsnivå, samt att man undersöker vilka resurser och vilken motivation till behandling som föreligger hos barnet och föräldrarna. Vid bedömning av tvångsmässig problematik är det i många fall nödvändigt att göra hembesök för kartläggning av problematiken. Barn med selektiv mutism ses som en heterogen grupp där individuell, multimodal bedömning är nödvändig. Bedömning vid misstänkt selektiv mutism behöver därför även följande aspekter beaktas: Hörselnedsättning Sensomotoriska svårigheter som försvårar talet, exempelvis svaghet i tunga och läppar. Kognitiv förmåga Språksvårigheter angående receptivt och expressivt tal, fonologi. Klinisk diagnostik inklusive samsjuklighet och funktionsnivå Etablera en förtroendefull relation. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 9

11 Kartläggning vid klinisk intervju där följande bör ingå: Ärftlighet Graviditet Tidig utveckling Hos alla första och andragradssläktingar: Ångestsyndrom, depression och suicid, missbruk, bipolaritet, psykos, ADHD/autism inklusive respons på psykofarmakologisk behandling. Född i vilken graviditetsvecka, komplikationer, mammans hälsa, missbruk och medicinering. Ammad, uppfödningssvårigheter, psykomotorisk utveckling inklusive motorik, språk, kommunikation, ängslighet. Mörkerrädsla, separationssvårigheter i samband med inskolning på förskola, mardrömmar och socialt samspel samt personlighet (kognitiv stil, temperament, frustrationstålighet, trots, aggressivitet, impulsivitet, våldsbenägenhet, lättkränkthet, stresstolerans och misstanke om personlighetsstörning). Familjesituation Kamratrelationer Föräldrars arbete, pågående sjukdom eller missbruk, föräldrarnas omsorgsförmåga, anknytningsstil, kommunikation, familjeklimat, långvariga påfrestningar, syskon, nätverk. Antal kamrater hemma och i skolan och relationernas kvalitet och vad som eventuellt stör. Skola Fritid Fungerande skolgång. Skolbyte, inlärningsnivå, har stödinsatser behövts, betyg särskilt kärnämnen samt beteende i skolan. Aktiviteter och intressen, förändringar i detta på grund av ångestdebut. Aktuella och tidigare provade läkemedel Doser, behandlingstid, effekt och eventuella biverkningar. Somatiska problem Livsstil och aktuellt hälsotillstånd, särskilt mat och sömn, eventuell somatisk sjukdom, motion, tobak, alkohol, droger, kamratkrets. Aktuella stressfaktorer, ev. tidigare trauma och andra riskfaktorer Konflikter, mobbing, förälders sjukdom, försummelse, sexuella eller fysiska övergrepp. Självskadebeteende Typ, intensitet, syfte. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 10

12 Föräldrastil Ångestfyllda föräldrar/upprätthållande av undvikande coping med en överbeskyddande föräldrastil. Stöder man och bekräftar sjukdomsbeteende och obefogad rädsla eller finns det tecken på en överdrivet kritisk föräldrastil och pågående traumatisering? Salutogena faktorer Copingstrategier: Självkänsla, självständighet, hög aktivitets- och energinivå, impulskontroll, problemlösningsförmåga, social kapacitet, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter och hobbies. Tidigare psykiatriska problem Gör gärna en tidslinje med både ångestsymtomen och eventuell samsjuklighet och försök hitta när besvären av respektive störning debuterade och varit som värst. Aktuella psykiatriska symtom Missbruk Samsjuklighet Samtliga ångestsyndrom, ätstörning, depression inklusive självmordshandlingar, självskadebeteende, hypomani/mani, ADHD, tics, autism samt utagerande beteende. Sömnsvårigheter Barn med ångeststörningar har en förhöjd risk att utveckla alkoholmissbruk i tonåren. Det är viktigt att eventuellt missbruk eller beroende diagnostiseras och att behandlingsplaneringen tar hänsyn till detta. Det är av största vikt att andra samtidiga störningar diagnostiseras och vanligen även behandlas före eller samtidigt med ångeststörningen. Gå igenom generalkriterier, de centrala symptomen för varje diagnos, och gå sedan vid behov vidare med tilläggskriterier. Depression Samtidig egentlig depression är mycket vanlig särskilt hos tonåringar. Depression medför ofta en svårare ångeststörning och större funktionsnedsättning och är en negativ prognostisk faktor. Vid samtidig svår och medelsvår egentlig depression kan patienten vara oförmögen att medverka i psykoterapeutisk behandling. I dessa fall bör behandling av depressionen med SSRI-preparat övervägas. Det är av stor vikt att suicidrisk monitoreras noggrant vid insättning av SSRI-preparat hos dessa patienter. ADHD En tredjedel av alla barn med ADHD har samtidigt ångeststörningar. Detta påverkar inte nyttan av metylfenidatbehandling vad gäller kärnsymtom av ADHD och inte heller biverkningsfrekvensen. Om symtomen på ADHD är tydliga bör dessa först behandlas för att öka patientens förmåga att genomföra behandling av ångeststörningen. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 11

13 Bipolär sjukdom Barn och ungdomar med ångeststörningar skall screenas för mani med frågor kring hereditet och ev. tidigare episoder, före en eventuell farmakologisk behandling inleds. SSRI-preparat och andra antidepressiva kan förvärra symtomen på bipolaritet. Missbruk Vid missbruk hos ungdomar är förekomst av samtidigt missbruk och psykiska problem hög. Det är viktigt att båda tillstånden behandlas samtidigt. Differentialdiagnoser Psykiatriska tillstånd som kan ge symtom liknande de som ses vid ångeststörningar innefattar: Ätstörning med oro för upplevd övervikt och fettfobi. Missbruk med tvångsmässigt sökande efter drog. ADHD med ångest på grund av svårigheter att organisera sin vardag. Psykossjukdom med socialt undandragande och stark rädsla på grund av vanföreställningar. Autismspektrumtillstånd (AST) med obehag i och ointresse för sociala situationer på grund av brister i social förståelse. Tvångssyndrom (OCD), särskilt i form av symmetritvång och samlande, förekommer hos personer med AST. Tvångssymtomen kan också förväxlas med autistiska beteenden. Tvångsmässighet i form av upprepning och stereotypa beteenden uppfattas däremot oftast av personen med AST som positiva och inte som sjukdomssymtom, och är då snarare att betrakta som autistiska ritualer. Inlärningssvårigheter med oro kring skolprestationer. Mani med rastlöshet, irritabilitet och sömnstörning. Depression med tvångsmässiga grubblerier och allmän oro. Traumarelaterade tillstånd PTSD. Tics-störningar med komplexa tics svåra att skilja från enkla tvångshandlingar. Trichotillomani med tvångsmässigt hårplockande. Differentialdiagnostik mellan selektiv mutism och autismspektrumstörning kan vara svår. Viktigt med noggrann anamnes samt undersöka barnets förmåga till kommunikation och ömsesidighet samt behov av social samvaro. Somatiska tillstånd som kan ge ångestliknande symtom innefattar: Hyperthyroidism Migrän Astma Krampsjukdomar Mindre vanligt förekommande är hypoglykemi, feokromocytom, sjukdomar i centrala nervsystemet (till exempel hjärntumör) och hjärtrytmrubbningar. PANS/PANDAS Tvångssyndrom kan uppkomma efter virusencefalit, traumatiska hjärnskador och olika sjukdomstillstånd i basala ganglierna. Autoimmuna reaktioner efter luftvägsinfektioner med grupp A-streptokocker kan utlösa PANDAS (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 12

14 Associated with Streptococcal infections) med plötslig symtomdebut, hyperaktivitet eller olika rörelsestörningar. Vid akut debut av tvångssyndrom eller tics skall kroppslig sjukdom, inklusive övre luftvägsinfektioner under de föregående månaderna efterfrågas. Läkemedel med biverkningar som kan likna ångestsymtom innefattar bland andra: Astmaläkemedel Kortisonpreparat SSRI-läkemedel Antipsykotika Även bruk av illegala droger och abstinenssymtom kan ge upphov till liknande bild. Tänk också på höga halter koffein som kaffe och energidrycker. Psykiatrisk status Kontakt, stämningsläge, observerad ångestnivå, insikt samt förmåga att beskriva sina besvär och behandlingsmotivation. Använd gärna vardagligt språk och ange enbart vad du observerar i rummet. Familjesamspel Aktuell CGAS samt bästa funktion innan insjuknande. Viktigt att få fram tidigare bästa funktionsnivå för att sätta rimligt mål för behandlingen. Screeninginstrument som kan användas Screen for Child Anxiety Related Emotional Disorders (SCARED-R) är en diagnosinriktad skala som finns i föräldra- och barnvariant. Den innefattar DSM-5 ångestdiagnoser, separationsångest, GAD, paniksyndrom, social fobi, specifik fobi, djurfobi, OCD och PTSD. Bedömning: En kärnfull sammanfattning av hur man uppfattar problematiken diagnostiskt, eventuell samsjuklighet, grad av symtom, påverkan på funktion, psykosociala stressfaktorer, skyddsfaktorer och behandlingsmotivation. I bedömningen skall inte anamnestisk information upprepas. Diagnos(er) enligt ICD 10. Aktuell CGAS (samt eventuellt högsta sista året). Åtgärd/Planering: Gärna skriftligt formulerad i punktform tillsammans med ungdom och förälder i form av överenskommelse. Alltid genomgång av vad behandlaren kommit fram till och vad som ska ske innan vårdplan upprättas. Alltid psykopedagogik om aktuellt tillstånd och redovisning av behandlingsmöjligheter. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 13

15 Fördjupad nivå utredning Kroppslig undersökning. Labtest Hb, EVF, MCHC, MCV, B-12. Folat, s-ca, B-glukos, elektrolyter, leverprover, glu- AK, TSH (T3 och T4), u-toxscreening. Neuroradiologisk utredning vid fokala symtom eller symptom som ger misstanke om tumör. Remiss till barnläkare vid behov. Vid OCD-frågeställning. Halvstrukturerad intervju med CY-BOCS vid konstaterat tvångssyndrom för att kartlägga symtombilden och beskriva svårighetsgrad av tvångssyndromet. Halvstrukturerad intervju, exempelvis KSADS Supplement Ångeststörningar, av erfaren diagnostiker. Delar av utredningen genomförs om möjligt separat för barn och föräldrar vid svårbedömda tillstånd eller när flera behandlingsförsök inte gett önskad effekt. Screening av pågående missbruk. Screeningtest kan aldrig användas för att säga att en person har missbrukat, ger relativt ofta falskt positiva resultat. Urinprov bör vara övervakat om det varit annonserat före provtagningen men inte nödvändigt om provet tas oannonserat. Info från skolan per telefon. Ring upp lärare som känner barnet efter förälders/tonårings medgivande. Psykologutredning Begåvnings- och neuropsykologiska test vid misstanke om låg begåvning, stora problem med exekutiva funktioner eller minnesstörningar. Personlighetsbeskrivning. Behandling av ångesttillstånd hos barn och ungdomar Allmänna rekommendationer Behandlingsarbete med barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin utgår alltid från ett familjeperspektiv, vilket innebär att föräldrar är involverade och ibland även andra signifikant viktiga personer som syskon. En av de viktigaste miljömässiga influenserna för barn är familjen, där ångestbeteenden kan modelleras och/eller förstärkas genom faktorer som föräldrastil, föräldrastöd av undvikande samt inlärning av det som observeras. Det är inte ovanligt att föräldrar kan ha någon form av ångeststörning, vilket behandlarna bör ta hänsyn till när man planerar föräldrarnas roll i behandlingen. Graden av föräldrainvolvering beror bland annat på barnets ålder och problematik. I stora drag kan man säga att ju mindre barnen är desto större föräldraengagemang är att föredra. I vissa fall kan behandlingsarbete ske enbart med föräldrarna. Föräldrarnas stöd och delaktighet i behandlingen är viktig på flera sätt, bland annat då det ofta innefattar träning som innebär hemuppgifter. Att ha barn med psykiska problem påverkar vardagslivet och föräldrarnas förhållningssätt. Som behandlare är det viktigt att beröra dessa områden, att validera och normalisera föräldrarnas känslor samt ge information och kunskap om hur de kan förändra sitt förhållningssätt till barnet och dess problematik. Behandling kan i flera fall ses som en inledning av ett förändringsarbete som barnet och familjen kan behöva arbeta vidare med efter behandlingens slut. Det är av vikt att funktionsnivån och Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 14

16 ångestsymtom följs och skattas under behandlingen. Funktionsnivå följs lämpligen med hjälp av C- GAS samt valt skattningsformulär vid bedömning. Målet med behandling av ångestsyndrom är tillfrisknande, vilket innebär frihet från symtom och återgång till tidigare funktionsnivå, det vill säga återgång till exempelvis skola, återvunnen social funktion och livskvalitet samt minska risken för återinsjuknande. I samråd med barnet och föräldrarna formuleras en vårdplan som dokumenteras i journalen. Det är ett gemensamt ansvar att skapa förutsättningar för att nå uppsatta behandlingsmål. Information till barnet och föräldrarna ska individanpassas. Det ska också framgå information om vad som förväntas av barnet och föräldrarna. Finns det flera behandlingsalternativ ska barn och föräldrar informeras om detta och ges möjlighet att välja det alternativ de föredrar. Lindriga ångesttillstånd behandlas i första hand på en basnivå med psykoedukation och stöd. Vid måttliga till svåra ångesttillstånd rekommenderas behandling på en fördjupad nivå som tillägg till basnivån. Behandling på en fördjupad nivå innefattar i första hand psykoterapeutisk behandling och i andra hand medicinering. Tillägg av medicinering är aktuell om den psykoterapeutiska behandlingen inte är framgångsrik eller om det föreligger annan samtidig psykiatrisk samsjuklighet som hindrar effektiv psykoterapeutisk behandling. Behandlingen kan också kombineras med medicinering från behandlingsstart om funktionsnivån är tydligt nedsatt. Vid lindrig till medelsvår OCD rekommenderas KBT-behandling som behandling i första hand om det finns tillgängligt. Riktlinjerna för behandling av ångestsyndrom och OCD hos barn är baserade på den forskning som finns inom området idag. Rekommendationerna kommer att revideras i takt med ny kunskap inom området. Basnivå behandling ångesttillstånd Psykoedukation och stöd Behandling på basnivå innebär stödjande kontakt, psykoedukation samt eventuellt psykosociala interventioner som samverkan med skola och socialtjänst. Symtom på ångest kan vara tillfälliga och övergående. Familje-/föräldrastöd och en förbättrad struktur i vardagslivet kan ge en viss symtomlindring och funktionsförbättring. Behandlingen inleds lämpligen med psykoedukation, det vill säga information och kunskap om tillståndet och dess behandling som ges på ett pedagogiskt sätt. Psykoedukation innefattar: Förståelse för vad ångest är. Fysiska, kognitiva och emotionella reaktioner vid ångest. Ångestkurvan. Hur en panikattack kan se ut. Vidmakthållande faktorer; undvikande- och säkerhetsbeteenden. Principer för gradvis exponering med egen träning själv hemma. Hur man som förälder ger stöd till sitt barn med ångestsyndrom. Återfallsprevention. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 15

17 Fördjupad nivå behandling Psykologisk behandling - psykoterapi Om behandlingsinsatser på basnivå ej bedöms vara tillräckliga bör psykologisk behandling erbjudas individuellt eller i grupp. För närvarande har KBT (Kognitiv beteendeterapi) forskningsstöd när det gäller GAD, separationsångest, social fobi, specifik fobi samt OCD och är ett förstahandsval. För yngre barn kan förslagsvis gruppbehandling i Cool Kids erbjudas barnet och deras föräldrar. Psykodynamisk korttidsterapi kan erbjudas i undantagsfall vid GAD, separationsångest och social fobi men ej vid OCD. Specifika tillstånd Social fobi Behandling vid social fobi innefattar exponering in vivo, social färdighetsträning, kognitiv omstrukturering samt problemlösning. Barnet behöver successivt närma sig de situationer som är ångestväckande och stanna kvar i situationen tills rädslan minskar. Social färdighetsträning kan med fördel utföras i grupp. Kognitiv omstrukturering är lämpligt att arbeta aktivt med när barnen är över 10 år. Föräldrarnas delaktighet och samarbete med skola är viktig. Separationsångest Fokus i behandlingen är att identifiera faktorer som bidrar till vidmakthållande av ångestsymtomen, att minska undvikandebeteende, öka barnets aktiviteter på egen hand, realitetstesta katastroftankar samt öka barnets tilltro till sin egen förmåga. Föräldrar ges stöd i att förstärka barnets adaptiva beteende samt ångesthantering för föräldrarna själva. Generaliserat ångestsyndrom GAD Viktiga delar i behandlingen vid GAD är psykoedukation, spänningshantering, kognitiv omstrukturering, exponering, familjeengagemang och återfallsprevention. Målsättningen är att barnet ska få en ökad känsla av kontroll, effektivare strategier för problemlösning samt minska ångestbenägenhet och fysiska symtom. Paniksyndrom Paniksyndrom är relativt sällsynt hos barn och ungdomar och det saknas tillräckligt med forskning kring verksam behandling. Det är dock inte ovanligt att ungdomar har panikattacker vid andra psykiatriska tillstånd och behöver då kartläggas och behandlas. För vuxna med paniksyndrom har KBT behandling visat på goda resultat. Behandling vid paniksyndrom inriktas på att bryta panikens onda cirklar. Viktiga delar i behandlingen är psykoedukation, kognitiv omstrukturering kopplat till fysiska symtom, avslappnings- och andningstekniker samt exponering för inre sensationer. Fokus vid manualiserad psykodynamisk behandling vid panikstörning och agorafobi är förståelse för psykologiska faktorer som är av betydelse för att panikattacker och det fobiska undvikandet utvecklas. Specifik fobi Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 16

18 KBT-behandling med gradvis exponering för det fruktade objektet eller situationen rekommenderas för specifik fobi. Behandlingen kan även innefatta inslag av modellinlärning (där behandlaren visar barnet och eventuellt föräldrarna hur de kan göra), samt kognitiv omstrukturering. Vid behandling av blod- och injektionsfobi är tillämpad spänning ett viktigt inslag för att motverka blodtrycksfall. Föräldrarnas engagemang är av största vikt för att ge stöd åt barnet under behandlingen samt ta ansvar för att barnet fortsätter att träna efter behandlingens slut. Tvångssyndrom OCD Behandlingen innefattar kartläggning av tvångshandlingar och tvångstankar (förslagsvis hembesök där barnet/ungdomen kan visa sina tvångsbeteenden), psykoedukation rational för behandling, exponering med responsprevention samt förebyggande av återfall. Behandling med exponering och responsprevention utförs i många fall i hemmet eller i den miljö tvångsproblematiken är aktuell. Det är viktigt att föräldrar och eventuellt syskon medverkar i behandlingen då de vanligtvis är mer eller mindre involverade i patientens tvångsbeteende. Behandlingen innebär ofta att föräldrar och syskon behöver förändra sitt sätt att anpassa sig till tvånget. Selektiv mutism Selektiv mutism är relativt sällsynt och det finns inte någon enhetlig teori kring etiologi, bedömning och behandling. Det finns inga generella råd gällande behandling av barn med selektiv mutism, då forskningsunderlaget är litet. Flera behandlingsmetoder har använts för att behandla selektiv mutism; KBT, familjeterapi, psykodynamisk terapi samt farmakologisk behandling. Målet med behandlingen bör vara att minska ångest samtidigt som barnet uppmuntras att interagera och kommunicera verbalt och ickeverbalt i situationer där svårigheterna är gällande. Då det är vanligt att skolsituationen är besvärlig för barn med selektiv mutism är det viktigt med samverkan med skola, skolhälsovård och resursteam i kombination med individual-, föräldraoch/eller familjeinriktade insatser. Interventioner i skolan som del av behandlingen av selektiv mutism har rapporterats oftare i samband med beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi jämfört med övriga terapiformer. Det kan röra sig om program där skolpersonalen fått en framträdande roll i behandling av barnets symptom. Behandlingsavslut Att avsluta en behandling innebär inte nödvändigtvis att barnet har nått total symtomfrihet, men det är hanterbart och påverkar inte funktionsnivån. Det är ett arbete som måste pågå under en längre tid. Under terapins gång lär sig barnet och föräldrarna hur de skall förhålla sig till problemet och hur de ska hantera det. För att upprätthålla och ytterligare förbättra de resultat barnet och föräldrarna har uppnått är det viktigt att familjen arbetar vidare själva med det de har lärt sig under behandlingen. Man tittar också på vad som har åstadkommits beträffande de uppsatta behandlingsmålen, barnet och föräldrarna får fylla i självskattningsskalor som användes under bedömningsfasen. Genom att behandlaren tillsammans med familjen på ett strukturerat sätt upprättar ett så kallat vidmakthållandeprogram (där man specificerar hur och i vilken omfattning barnet ska träna), blir Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 17

19 det enklare barnet och föräldrarna att fortsätta behandlingen på egen hand. Det kan vara bra att presentera ett skriftligt material som är framarbetat tillsammans med barnet. Att förbereda barnet och föräldrar på framtida eventuella bakslag är nödvändigt. Ett eventuellt återfall kan ses som tillfällen att lära in bättre sätt att handskas med liknade situationer i framtiden. Om barnet och föräldrarna önskar kan man besluta att ses igen för en så kallad boostersession efter några månader, vilket det finns både för- och nackdelar med. Arbetet med vidmakthållande är centralt i KBT-terapier och inte minst viktigt för GAD-patienter som oftast söker behandling efter mångårigt besvär. Fyra viktiga områden är: 1. Sammanfatta de mest effektiva teknikerna som har lärts ut under behandlingen. 2. Visa sätt att bibehålla vinster uppnådda under behandlingen. 3. Visa sätt att generalisera behandlingen till andra områden i livet. 4. Visa strategier för att förhindra återfall eller handskas med dem om de inträffat. Ett sådant material kan baseras på beteendeanalysen och de målformuleringar som man kopplar till den eller de interventioner som har använts för att nå dit. För att bibehålla de vinster man har uppnått i behandlingen är det av vikt att barnet fortsätter öva på och tillämpa dessa även efter avslutad behandling. För att underlätta för barnet att generalisera effekten av behandlingen till flera olika livsområden, som kan färga olika delar av deras liv, är det viktigt att man arbetar på bred front under terapin. Barnet får pröva färdigheterna under så många orosrelaterande situationer som möjligt. Tillsammans med barnet utformas en plan som steg för steg beskriver hur han/hon ska närma sig väldefinierade mål. Detta för att hjälpa barnet att fullfölja terapiarbetet utan terapeuten. Återfallsprevention Lista tidigt tecken på ångestsymtom och hur de kan hanteras efter avslutad kontakt. Möjlighet till uppföljande samtal var 6-12 månad samt vid behov. Diskussion kring långtidsbehandling med farmaka. Farmakologisk behandling Vid lindriga ångesttillstånd är grundregeln att psykoterapeutisk behandling ska provas före insättning av medicinering. Farmakologisk behandling ska övervägas när: Ångestsymtomen är allvarliga med högt lidande. Funktionsnivån tydligt nedsatt. Psykoterapi inte går att genomföra eller när psykoterapi endast gett partiell respons. Vid samsjuklighet, till exempel ADHD eller depression, som hindrar psykoterapeutisk behandling bör denna om möjligt behandlas farmakologiskt för att möjliggöra terapeutisk behandling. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 18

20 Välgjorda kontrollerade studier har visat på mycket god effekt av SSRI vid behandling av ångeststörningar hos barn och ungdomar med social fobi, generaliserat ångestsyndrom GAD, separationsångest och OCD. Det finns flera kontrollerade studier på barn från 6 års ålder gjorda med sertralin, fluoxetin, fluvoxamin och clomipramin. SSRI-preparat har visats ha god tolerabilitet vid behandling av ångeststörningar i barndomen, med lindriga eller övergående biverkningar, såsom magbesvär, huvudvärk, ökad motorisk aktivitet och sömnstörning. Långtidsstudier av effekten finns ännu ej. Det finns ännu inga läkemedel i Sverige med indikationen ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Vid OCD finns i Sverige indikationen för sertralin från 6 års ålder och för fluvoxamin från 8 års ålder. Vid separationsångest, social fobi och generaliserat ångestsyndrom har kombinationsbehandling med KBT och SSRI i vissa studier visat bättre behandlingsresultat än var behandling för sig. Vid OCD kan tillägg av SSRI förbättra utfallet om KBT inte ger tillfredställande effekt. Behovet av en multimodal behandling skall därför övervägas vid dessa tillstånd. Sammanfattningsvis bör farmakologisk behandling med SSRI-preparat erbjudas: Vid allvarlig ångeststörning eller vid samtidig annan störning som medför att psykoterapeutisk behandling sannolikt inte kan genomföras. Vid samtidig måttlig till svår depression. Ifall psykoterapeutisk behandling inte har haft tillräcklig effekt efter 6-8 veckor. Behandling med SSRI Inför insättning av SSRI Inför insättning av SSRI är det viktigt att patienten och föräldrar får noggrann information om medicinens effekter och möjliga biverkningar. Att ha blivit väl informerad och ha god kunskap om sin medicin ökar möjligheterna till en effektiv behandling. Information om biverkningar och förväntad effekt: Informera om att de flesta biverkningar är övergående. Att märkbar effekt dröjer 2-4 veckor eller längre vid långsam upptrappning, och att dosen successivt kommer att höjas var 2-4:e vecka till dess att förväntad effekt uppnås. De vanligaste biverkningarna är illamående, buksmärtor, huvudvärk, ökad ångest, motorisk rastlöshet och sömnstörning. Ovanliga biverkningar kan vara enures, tremor, tics, agitation, mani, sedering, sexuella biverkningar, svettningar, illamående, muntorrhet, trötthet, viktökning. Utsättningsbesvär liknar biverkningar och kan upplevas under veckor efter behandlingen avslutats. Lindras genom successiv nedtrappning. Somatiskt status Vikt (utan skor o endast lätta kläder), längd, och tremor. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 19

21 Planering av uppföljning De första fyra veckorna efter insättning av SSRI bör man ha uppföljande kontakt med barnet eller förälder varje vecka. Symtom på agitation, ångest, suicidalitet, hypomani, behandlingseffekt ska efterfrågas. Detta ska också upprepas cirka 2 veckor efter varje dosökning. Uppföljningen kan genomföras av psykiatrisjuksköterska eller läkare. Därefter kan patienten följas en gång per månad om problemfritt förlopp. Längden kontrolleras var 6:e månad och jämförs med åldersnormerad tillväxt enligt kurva. Dosering Det finns idag inga specifika riktlinjer kring dosering vid ångesttillstånd hos barn. Barn med ångestproblematik är ofta känsliga för biverkningar. Man rekommenderar därför att börja försiktigt med låga doser, göra en långsam upptrappning och noga följa eventuella biverkningar. Sertralinbehandling kan förslagsvis inledas med 12,5 mg/d, i vissa fall ännu lägre dos, första veckan. Därefter höjning i steg med 25 mg/d varannan till var fjärde vecka. Terapeutiskt intervall mg dagligen. Höj dosen successivt utifrån behandlingseffekt och hur preparatet tolereras. Fluoxetinbehandling kan inledas med 5 eller 10 mg dagligen första veckan beroende på ålder. Terapeutiskt intervall oftast mellan mg dagligen. Om inte tydlig effekt av läkemedelsbehandlingen ses efter fyra veckor bör dosökning övervägas. Om ett SSRI-preparat inte ger tillräcklig effekt i maxdos rekommenderas byte till ett annat SSRI. Utsättning Det finns idag begränsad kunskap kring långtidseffekter av behandling med SSRI vid ångesttillstånd hos unga. Efter ett års symtomfrihet bör man i lugnt livsskede göra försök till medicinutsättning. Om ångestsymtom återkommer rekommenderas återinsättning av SSRI. Fluoxetin har lång halveringstid och behöver inte trappas ut. Sertralin och andra SSRI med kortare halveringstid trappas ut under dagar för att undvika utsättningssymtom. Tänk på Att patienter med ångesttillstånd kan vara mycket känsliga för och uppmärksamma på somatiska reaktioner på medicinering och noggrann information kring biverkningar kan öka compliance. Vid ångesttillstånd hos barn ser man ofta en ökad biverkningskänslighet. Denna kan man reducera genom att trappa upp medicinen mycket försiktigt. Med SSRI i oral lösning är det möjligt att börja med små doser på 1-2 mg dagligen. Att noga informera barn och föräldrar om risk för ångesttegring vid insättning och gör en åtgärdsplanering för detta, till exempel hydroxizin vid behov. Att instruera föräldrar att noga följa symtomförändringar gällande ökad suicidalitet och tecken på mani. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 20

22 Att ungdomar ofta inte själva rapporterar om sexuella biverkningar men att det kan vara en orsak till att man avbryter sin behandling. Fråga om sexuella biverkningar utan föräldrars närvaro och prova annat preparat vid behov. Att fråga om hereditet för bipolär sjukdom före insättning av SSRI. Behandling med farmaka annat än SSRI-preparat Säkerhet och effektivitet vid farmakologisk behandling av OCD och ångeststörningar i barndomen, annan än den med SSRI och Clomipramin är inte fastställd. För ångestsyndrom finns dock inte någon indikation för SSRI under 18 års ålder i FASS och samtliga rekommendationer är därmed så kallade off label. Om SSRI inte tolereras eller om SSRI-behandling provats men inte gett tillfredställande effekt kan i samråd med överläkare andra läkemedel mot ångesttillstånd prövas som tillägg eller som monoterapi. Noradrenergt verkande antidepressiva - venlafaxin eller tricykliska antidepressiva, mirtrazapin, bensodiazepiner, buspiron, propranolol och gabapentin har föreslagits som möjliga tredjehands alternativ alternativ. Det finns begränsad data för att vägleda behandling i de fall där SSRI inte fungerat effektivt. Viktigast är då att ålder, samsjuklighet, biverkningsprofil och interaktioner mellan läkemedlen är vägledande vad gäller valet av annan farmakologisk behandling än SSRI. Benzodiazepiner kan i undantagfall användas vid mycket svåra ångesttillstånd för att snabbt lindra ångestsymtom och underlätta deltagande i terapeutisk behandling eller skolgång i väntan på att SSRI-medicinering blir verksam. OBS! Endast för kort tid. Inför insättning av bensodiazepiner är det viktigt att informera om den potentiella risken för beroendeutveckling, att behandlingen är för en kortare tid och att plötsligt utsättande kan leda till kramper. Bensodiazepiner är kontraindicerade hos barn under 6 år och ungdomar med missbruk. Klomipramin har visats vara effektivt vid behandling av barn med OCD och social fobi med skolvägran, men har inte systematiskt undersökts avseende effekt vid andra ångeststörningar. Klomipramin kan övervägas om SSRI ej tolereras eller i kombination med SSRI vid partiell effekt. EKG skall följas. Att överväga vid Klomipraminbehandling är biverkningar i form av hjärtpåverkan, förstoppning, sedering och riskerna vid intoxikering. Venlafaxin har undersökts i ett par kontrollerade studier på barn med visad god effekt på GAD och social fobi. Dock föreligger allvarliga biverkningar i form av förhöjt blodtryck, pulsstegring, tillväxthämning och ökad suicidrisk. Venlafaxin rekommenderas först efter att två olika SSRI provats utan att ge tillräcklig effekt. Buspiron är ett tänkbart alternativ till SSRI vid GAD hos unga, men det finns inga publicerade kontrollerade studier. Guanfacin och clonidin kan övervägas vid ångesttillstånd med beteendestörningar men det finns inga kontrollerade studier. Mirtazapin kan övervägas vid ångest med insomnia eller aptitnedsättning men det finns inga kontrollerade studier. Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 21

23 Gabapentin används som andra- eller tredjehandspreparat till vuxna med GAD. Det finns inga kontrollerade studier gällande barn. Förslag på behandlingsalgoritm för psykofarmakologisk behandling vid ångesttillstånd och OCD: 1. Prova och utvärdera två olika SSRI till max dos. Om otillräcklig effekt efter två olika SSRI preparat kan man överväga behandling med annan farmaka. 2. Prova som andrahandsmedicin clomipramin vid OCD och venlafaxin vid andra ångesttillstånd än OCD. Om otillräcklig behandlingseffekt på monoterapi överväg kombinationsmedicinering. 3. Buspiron eller mirtazapin i adekvata doser kan då provas som tillägg. Bensodiazepiner kan användas vid behov under intrappning av SSRI, i akuta svåra ångesttillstånd för symtomlindring eller om flera behandlingsförsök med andra läkemedel mot ångest misslyckats. Sömnstörning vid ångestsyndrom Det är vanligt med samtidig sömnstörning vid ångestsyndrom och OCD. I första hand rekommenderas allmänna råd om sömnhygien. Om sömnsvårigheterna är svåra och förhindrar behandlingsarbetet kan kortverkande melatonin 3-5 mg ordineras. Vid samtidig SSRI-behandling och fortsatta sömnsvårigheter kan ett sederande antidepressivum, till exempel Mirtrazapin, läggas till under en kortare period. Behandling av små barn med ångesttillstånd Hos barn yngre än 6 år rekommenderas psykoterapeutisk behandling i minst 12 veckor innan ställningstagande till medicinering görs. Om kvarstående svåra ångestsymtom kan Fluoxetin oral lösning, i mycket små doser 5-8 mg/dag, som trappas upp långsamt under tät uppföljning vara effektivt. Dock finns det ännu idag inte vetenskapligt stöd för farmakologisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Vid behovsmedicinering Hydroxizin (Atarax) har indikation symtomatisk behandling vid oro och ångest från 1 års ålder i dos 30 mg/dygn uppdelat på 2-3 dos tillfällen. Utöver tidigare kända biverkningar har nyligen risk för förlängd QT-tid och torsade de pointes rapporterats i samband med behandling med hydroxizin. Dessa biverkningar är sällsynta och preparatet har använts under lång tid, dock begränsar detta användbarheten. Alimemazin (Theralen) har indikation symtomatisk behandling av orostillstånd och sömnsvårigheter hos barn från 2 års ålder i doser 2.5 mg- 10 mg/dygn. Kan delas upp på tre dostillfällen. Försiktighet ska vidtas utifrån eventuella antikolinerga biverkningar och malignt neuroleptikasyndrom. Uppföljning Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd 22

Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd

Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Foto: Colourbox Division Barn- och Ungdomspsykiatri Revideras senast december 2013 Beata Bäckström Petra

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Ångestsyndrom debuterar ofta tidigt och hälften av de som insjuknar gör det före elva års ålder. Nästan var fjärde person drabbas någon gång under livet. Men trots att det finns hjälp är

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer