Malmö högskola Examensarbete 15 poäng

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malmö högskola Examensarbete 15 poäng"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 poäng Bemötande av skilsmässobarn i förskolverksamhet. Preschool activity dealing with children who has experienced a divorce. Ahlam Ali Nina Wiklund Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2007 Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Kristian Lutz

2 2

3 Abstract Arbetets art: C-uppsats Sidantal: 52 Titel: Bemötande av skilsmässobarn i förskolverksamhet. Preschool activity dealing with children who has experienced a divorce. Författare: Ahlam Ali & Nina Wiklund. Handledare: Kristian Lutz. Datum: Sammanfattning Vårt liv kan innehålla en del kriser. Under de senaste åren har kristänkandet förändrats och åtgärder har satts in i situationer i samhället som upplevs traumatiska. En kris kan vara något som skakar livet på en samhällsnivå, till exempel en tsunamikatastrof. Men det kan också vara något som skakar om oss på ett mer vardagligt plan, som exempelvis en skilsmässa. Självklart finns det ingen som säger att alla barn hamnar i en kris när föräldrarna skiljs men för en del barn upplevs detta som en kris. Det är därför viktigt att det finns en beredskap för att ge barnen bästa möjliga hjälp när det gäller detta slags kriser. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmässobarn bemöts i förskoleklassers verksamhet och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi är intresserade av att veta hur barn kan påverkas av en skilsmässa och på vilket sätt pedagoger och föräldrar kan stötta och hjälpa barnen i en sådan situation. Vår övergripande forskningsfråga för vår studie är: Hur definierar pedagoger i förskoleklasser det pedagogiska mötet med skilsmässobarn och deras familjer? Vad bygger dessa beskrivningar på? Vilka kunskaper har pedagogerna för att bemöta barn som genomgår en skilsmässa och hur hjälper förskolläraren barnet att möta förändringar i sitt liv? Vilken beredskap finns i den pedagogiska verksamheten när skilsmässor inträffar? Hur anpassas den pedagogiska verksamheten när skilsmässa inträffar? Vilka bilder ger föräldrar från en annan kultur av hur barnen reagerar på skilsmässor, och på vilket sätt samarbetar de med skolan? 3

4 Resultaten bygger på semistrukturerade intervjuer med förskolelärare och föräldrar. Utifrån våra intervjuer har några viktiga aspekter rörande barn i skilsmässor framkommit. Barn kan reagera väldigt olika när deras föräldrar skiljs. Vissa barn blir mer aggressiva medan andra blir mer passiva, sen finns det barn som inte reagerar nämnvärt. Föräldrarna bör informera förskolan om skilsmässan i god tid, så att pedagogen kan stötta och bemöta barnet på ett lämpligt sätt. Det är grundläggande att barnen får utrycka sina känslor verbalt genom lek och teckningar. I våra intervjuer har det även framkommit att pedagogerna har väldigt begränsat med material rörande krishantering. Däremot så har pedagogerna en god beredskap om hur de ska bemöta barn som genomgår en kris. Detta beror i stor utsträckning på deras gedigna erfarenhet. Förskolan samarbetar med föräldrarna genom att exempelvis erbjuda dubbla utvecklingssamtal samt att all information delas ut till båda föräldrarna om så önskas. Vår undersökning visar även att det är viktigt att pedagogerna försöker stötta barn som genomgår en kris. Barnen som befinner sig i den här situationen behöver tala med en person som de känner förtroende för och har en nära relation till. Pedagogens position blir unik då denne kan fungera som tämligen objektiv men samtidigt har en viss insyn i barnets och familjens situation. Nyckelord: Krishantering, förskoleklass, uppväxtmiljö, skilsmässa. 4

5 Förord Vi vill tacka pedagogerna och föräldrarna som har ställt upp och medverkat i intervjuerna. Dessa personer har bidragit till att vårt arbete gått att slutföra och de har visat ett enormt intresse och nyfikenhet för ämnet. De har även varit väl förberedda och bidragit med levande exempel som gjort vårt empiriska material rikare. Vi vill även tacka vår handledare Kristian Lutz som har avsatt mer tid än han behöver och varit engagerad och lätt tillgänglig genom hela arbetet. 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Forskningsöversikt Barn och skilsmässor Trygghetens betydelse Etnicitets perspektiv Pedagogens roll Hur samarbetar föräldrarna med skolan under skilsmässa Sammanfattande reflektion med utgångspunkt från forskningsöversikt Teoretiska perspektiv Fyra faser barnen upplever vid skilsmässa Chockfasen Reaktionsfasen Reperationfasen Nyorienteringsfasen Sammanfattande reflektion om de fyra faserna Uppväxtmiljöer Problemformulering Metod Metodval Urval och genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat Beskrivning av barns reaktioner vid skilsmässor Kunskap och bemötande Pedagogisk beredskap Samarbete Pedagogers uppfattningar om skilsmässofrekvens över tid Analys Beskrivning av barns reaktioner vid skilsmässor

8 8.2 Kunskap och bemötande Pedagogisk beredskap Samarbete Pedagogers uppfattningar om skilsmässofrekvens över tid Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Vidare forskning Referenslista Bilaga Intervjuguide till förskolelärare och föräldrar 8

9 1. Inledning Vårt intresse område handlar om hur skilsmässobarn bemöts i förskoleklassers verksamhet. Inför uppsatsen har vi läst forskningslitteratur som behandlar skilsmässor. Vi har valt att göra en intervjubaserad studie och kommer att relatera våra resultat mot tidigare forskning. Vi har avgränsat oss till att skriva om barn som genomgår en skilsmässa. Ytterligare avgränsning har gjorts i undersökningen då vi valt att intervjua fem pedagoger från förskolklassen och tre föräldrar. Anledningen till vårt val av förskoleklass beror på att vi är utbildade förskollärare/grundskolans tidigare år. Därför har vi valt en ålder på barnen som skulle vara intressant att arbeta med. Det finns många studier om skilsmässor ifrån ett vuxenperspektiv, medan forskningen med specifikt intresse av barnens situation är mer begränsad. Pedagogisk forskning med fokus på barn i skilsmässor är knapphändig. Vi anser att skolan och dess pedagoger kan ha en viktig funktion gentemot barn i denna situation. Vi vill därför belysa denna problematik och skriva ett examensarbete som bidrar till en kunskapsutveckling. Vi vill bidra i utvecklingen av kunskap rörande det pedagogiska mötet med barn kris. Inom vårt huvudämne Barn- och ungdomsvetenskap har vi inte behandlat krishantering i någon större omfattning. Vi anser att detta ämne är relevant i vår utbildning. I vårt blivande yrke kommer vi att träffa på många skilsmässobarn och föräldrar. De är grundläggande att vi har de verktyg som krävs för att bemöta barnen på lämpligt sätt. Barn som befinner sig i kris kan reagera starkt i olika situationer, om förskolan vet vad det beror på, så finner pedagogerna även en större förståelse för vad barnen går igenom. Bronfenbrenner betonar att barn präglas av olika uppväxtmiljöer (Von Tetzchner, 2005, s.19). Rent generellt så kan man säga att uppväxtvillkoren har en omfattande betydelse. Växer barnen upp i en omgivning där det finns många problem, med få positiva närmiljöer ökar risken för att barnen utvecklas i en negativ riktning vad som gäller empati, etik och moral och fysisk utveckling. Närmiljöer påverkar både föräldrarnas relation till varandra och det pedagogiska mötet med barn i krissituationer. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sin egen förmåga (Utbildningsdepartement, 2001, s.4-5). 9

10 Enligt Lpfö98 har förskolan i uppdrag att ge stöd för familjen i barnens fostran. Arbetslaget ansvarar även för att alla med särskilda behov ska få detta stöd, utformat från barnens förutsättningar. Det är betydelsefullt att vinna föräldrarnas förtroende, så att barnen känner sig stöttade i förskolan. Det är viktigt att föräldrarna känner att arbetslaget gör sitt yttersta i en situation som kan vara mycket påfrestande för både föräldrar och barn. Personal på förskola ska arbeta för att stärka barnen, ge möjlighet för barnen att göra framsteg i sin utveckling och övervinna svårigheter. Alla ska få ta plats och hänsyn ska tas till att barnen lever i olika livsmiljöer. Alla är lika värdefulla oberoende av social och kulturella situation (Utbildningsdepartement, 2001, s.4-5). Enligt statistiska centralbyrån, SCB (2005) har skilsmässorna ökat stadigt fram till mitten av 70- talet, men därefter kring /år. En liten minskning från 2005 har skett från 2,8 till 2,4 % (www.scb.se, ). Det är grundläggande att förskolverksamheten är förberedd när en kris inträffar. Pedagogerna skall vara utrustade för att stödja barnen i deras kris en lång tid framöver. För att klara av att möta barns tankar, reaktioner och frågor så behövs det kunskap och förberedelser (Myndigheter för skolutveckling, 2006, s.11). 10

11 2. Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagogerna ser på skilsmässor och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi vill belysa hur pedagogerna uppfattar skilsmässor och vilken beredskap som finns för dessa i förskoleklassens verksamhet. Vi är också intresserade av att synliggöra hur barn påverkas av skilsmässor och på vilket sätt pedagoger och föräldrar kan stötta och hjälpa barnen i denna situation. Vi vill även undersöka hur familjer med annan etnisk bakgrund ser på skilsmässor. 11

12 3. Forskningsöversikt I det här kapitlet kommer vi först att presentera hur föräldrar förhåller sig till barn under skilsmässor och deras reaktioner samt trygghetens betydelse för barn som vars föräldrar genomgår en skilsmässa. Vi kommer att avsluta denna del med att presentera lite etniska perspektiv, pedagogens roll och lyfta aspekter på föräldrasamverkan. Vi har valt denna litteratur för de anpassar sig till barn vars föräldrar genomgår en skilsmässa. 3.1 Barn och skilsmässor Jewett Jarratt (1994) menar att det är grundläggande att barn får möjlighet att ställa alla möjliga frågor om skilsmässa som de funderar över. Barnen ska få information om varför föräldrarna skiljs. Han menar att de ska få reda på att föräldrarna inte kommer att återförenas i äktenskapet (s.38). Öberg och Öberg (2000) betonar att föräldrarna ofta har skuldkänslor för skilsmässan och berättar inte hela sanningen för barnen direkt. Författarna anser att den kommer fram med tiden (s. 73). För att inte göra barnen besvikna berättar föräldrarna oftast på ett positivt sätt om händelsen. Föräldrarna kan berätta att barnen kommer att få ett nytt rum hos den andra föräldern där de kan inreda och göra fint tillsammans, eller att mamma och pappa ska prova bo ifrån varandra en lite tag. Detta menar författarna ger negativa konsekvenser för barnen och skapar falska förhoppningar. Deras uppfattning är att sanningen om separationen ska ske i samma takt som föräldrarna vet vad som kommer att hända (s. 75). Barnen kommer ändå känna att stämningen i familjen är orolig och att något obehagligt kommer att hända. De märker det tydligt på sina föräldrar som inte beter sig som vanligt. Detta kan medföra symptom som att barnen kan börja kissa i sängen, få ticks, ångest, blir oroliga och får svårt att koncentrera sig i skolan (s. 76). Jewett Jarratt (1994) beskriver också i sin bok att föräldrarna som skiljer sig känner sig ofta illa till mods när de talar om för barnen hur situationen ser ut. Även om skuldkänslor plågar dem har det stor betydelse att föräldrarna är ärliga mot barnen och informerar dem om hur framtiden kommer att se ut. Var kommer barnen att bo? När ska de bo hos sin mamma respektive pappa? Uteblir informationen och en förälder lämnar familjen, så kommer barnen sannolikt att fråga sig om den frånvarande föräldern någonsin älskat dem (s.38). 12

13 Bergman (1992) betonar att skilsmässoupplevelser varierar från barn till barn, beroende på förmåga att hantera situationen. Många skilsmässobarn upplever skilsmässa som en negativ lösning på en ohållbar familjesituation. Detta gör att en del känner att skilsmässa slår sönder drömmen om den lyckliga familjen. Barnen får tidigt lära sig att den romantiska bilden av att leva lyckliga i alla sina dagar är falsk (s.65-66). Socialstyrelsen (1999) betonar att för en del barn upplevs skilsmässa som en positiv upplevelse som kan förändra deras egen tillvaro till det bättre, men för andra känns det tragiskt eller som en stor dramatisk upplevelse. Att föräldrarna håller ihop enbart för barnens skull för sällan något gott med sig. Barn tar skada av att leva i en atmosfär fylld av spänning, bråk eller likgiltighet. Ibland kan en separation förbättra situationen för alla när den väl är genomförd, under förutsättning att föräldrarna kan komma överens om var barnen ska bo och hur umgänget med den andra föräldern ska ordnas (www.sos.se, ) Fahrman (1993) menar att det är barn som genomgår en skilsmässa per år. I dessa siffror ingår inte samboförhållande utan endast registrerat äktenskap. Två tusen barn går igenom en vårdnadstvist mellan målsmännen. Det finns två toppar när skilsmässorna oftast inträffar. Dels när barnen går i förskolan och när barnen är i de senare tonåren. Författaren anser att många par skaffar barn för tidigt i sina förhållanden. Vilket bidrar till att relationen inte har övergått till att vara så starkt så paret klarar påfrestningen av ett litet spädbarn. Vissa familjer stannar hos varandra trots att äktenskapet inte har fungerat på åtskilliga år, för att skydda sina barn. Ett barn behöver inte må sämre av en separation, än att leva i en omgivning som är full av konflikter. En dålig relation emellan föräldrarna kan göra likvärdig skada. Vissa barn har mått dåligt av stämningen som funnits i familjen innan en separation. En del barn har även upplevt att kontakten med fadern har stärkts efter skilsmässan (s.34-35). Bergman (1992) gjorde en studie om skilsmässobarn och på vilket sätt separationen kan inverka på deras liv. Hon kom fram till att det finns många överensstämmelser hos människor som vuxit upp i familjer som fungerar dåligt (s.16). Många skilsmässobarn har svårt att lita på andra människor. Många är rädda för känslomässiga bindningar. Många har svårt för närhet. Många känner sig isolerade och ensamma. Många har problem med självkänslan. 13

14 Många ser sexualiteten som en källa för oro. Många känner en längtan efter stabiliteten. Många lägger stor vikt vid ekonomisk trygghet (Bergman, 1992, s.16) En av skilsmässans konsekvenser kan vara att barnen upplever att de bär skulden. Även om de känner eller har fått bättre förståelse till orsakerna till skilsmässa håller någon del av individen fast vid tanken Om jag bara hade uppfört mig bättre Barn som längtar efter att deras föräldrar ska ha en normal relation, lider ofta av svag självkänsla och detta beror på föräldrars separation. Skilsmässobarn jämför sig ideligen med barn som är uppvuxna i en stabil familjesituation. Barn som har vuxit upp i väl fungerande familjer verkar ha mycket mer mod och energi än barn till skilda föräldrar, för att de haft en obekymrad barndomstid (Bergman, 1992, s.24-25). Jewett Jarratt (1994) lyfter fram att barn som upplever en skilsmässa kan känna sig som hjälplösa offer, deras känslor är mindre värda och de missuppfattas ofta av sina föräldrar. Detta bidrar till att barnen dra slutsatser om att de är otillräckliga. Barnen upplever att ge förtroende åt någon annan eller att visa sina innersta känslor är att utsätta sig för faran att bli förnärmad. De har ständigt känslan av att de ska vara försiktiga med att släppa in människor på livet (s.151). 3.2 Trygghetens betydelse Jewett Jaratt (1994) menar att socialarbetare som är med vid vårdnadstvister beskriver att föräldrarna ofta överför sin ilska, ängsla och fördomar i samtal med barnen. Detta bidrar till att barnen börjar bekymra sig över sin personliga trygghet. Det är väsentligt att föräldrarna gör det bästa möjliga för att barnen inte ska behöva ta någons parti och välja sida (s.38). Klasson (2005) menar att om föräldrarna försöker behärska sin irritation och oro utan att ifrågasätta och beskylla varandra under skilsmässoprocessen. Bidrar det till att föräldrarna lär sig samarbeta och skapa trygghet till en god utveckling hos barnen (www.tryggabarn.nu, , s.35). Fyhr (1999) betonar att om barnen är uppväxt i en trygg omgivning, underlättar detta när individen befinner sig i en sorgprocess. Känslan av trygghet kan beskrivas som förmåga att känna lugn och ro och att individen känner sig säker på sig själv. Trygghet för en människa 14

15 som sörjer upplevs som en annorlunda trygghet gentemot en människa som inte befinner sig i sorg (s.21). Han anser det första åren i en människas liv är det mest betydande åren för att utvecklas till en självsäker individ, som är en person som kan utföra ett arbete och klarar av betydelsefulla relationer med andra människor. Den trygghet som skapas under barndomstiden bär en människa med sig och använder när livet är komplicerat, men även under lyckliga stunder i tillvaron (s.80-81). Författaren menar vidare att under de känsliga perioderna utvecklas individen snabbare och det som händer i omgivningen är mer känsligt under dessa perioder. En kris i en känslig period kan göra att barnen reagerar starkare (s.32). Enligt Lpfö 98 mål har alla barn en längtan av att uppleva trygghet. Det är väsentligt att förskolan värnar för att barnen stärker sin identitet och känner säkerhet i den. Verksamheten ska bidra med att ge barnen goda förutsättningar att bygga långsiktliga relationer och få de att känna trygghet i barngruppen (Utbildningsdepartement, 2001, s.9). 3.3 Etnicitets perspektiv Vi vill lyfta fram vad som kan hända när invandrarfamiljer flyttar till Sverige och hur kan det påverka deras liv och förhållande. Cronlund (2000) betonar att invandrarfamiljer har olika former av att anpassa sig till den nya kulturen. Många vill behålla sina traditioner och levnadsvanor. Många inleder äktenskap med människor som tillhör samma grupp. I flertalet av dessa familjer har mannen en större makt när det gäller ekonomi och sociala kontakter (s.123). Khouri och Wannes (2004) pekar på att kulturella förändringar har ägt rum under de senaste åren. Den första invandringen från Libanon kom till Sverige runt Efter det har flera vågor av flyktingströmmar med annan religiös tro en kristendom kommit till Sverige. Både juridisk och kulturellt blir majoritetskulturens levnadsvanor en prototyp. Kulturerna fick ge och ta emot av varandras utbud. Detta gör att alla som lever i detta samhälle påverkas av bestämmelserna i landet. Flyktingar försöker att anpassa sig till sitt nya land. Det är trots allt stor skillnader i kulturerna när det gäller skilsmässor, äktenskap från familjer i väst och invandrargrupper. Med tiden kan invandrarfamiljerna påverkas mer och mer av den svenska kulturen. De börjar smälta in i samhället och skilsmässa kanske inte känns lika främmande längre. 15

16 Cronlund (2000) har såsom åsikt att kvinnorna blir mer oberoende av männen i det nya landet. Kvinnan position kan bli starkare genom att de generellt får lättare arbete än mannen och bidrar med försörjningen till familjen lika mycket som mannen eller mer. Mannens auktoritet kan minska och det kan leda till en kris i äktenskapet (s.124) Bourdieu menar att människa påverkas av sitt sociala, ekonomiska, kulturella och symboliska kapital. Han talar om habitus som betyder att en människa gör sina val utifrån sina erfarenheter och förutsättningar (Bouakaz, 2007, s.70-74). Cronlund (2000) nämner att kulturkrockar uppstår när människor möts med olika värderingar och åsikter (s.133). Vi kommer i nästa avsnitt att byta perspektiv och beskriva skolans betydelse vid en skilsmässa. Tyngdpunkten kommer att behandla hur pedagogerna och föräldrarna samarbeta för barnens bästa under en skilsmässa. 3.4 Pedagogens roll Förskolan har i synnerhet ansvar för barn som har en utsatt familjesituation och behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är betydelsefullt att förskolan har god beredskap så att dessa barn får den stöttning som krävs. Personalen ska vara medveten om, barns olika förutsättningar och livsvillkor. Förskolan skall kunna ge barn stöd efter behov (Kadesjö, 1998, s.8). Målet för förskolans pedagogiska verksamhet är att barn och ungdomar ska växa upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar (Kadesjö, 1998, s. 8). Barnen kan bearbeta svårigheter genom att leka sig igenom händelsen. Enligt Lpfö98 ska förskolmiljön uppmuntra barn till lek och aktivitet. I leken ska individen inspireras till att utforska världen. Personalen ska se barnens förmåga och visa intresse för barngruppen och de enskilda barnen (Utbildningsdepartementet, 2001, s.10). Myndigheter för skolutveckling (2006) betonar att det krävs mycket energi för barnen att hålla kraften uppe vi skilsmässor och det har till stor betydelse att pedagogen har tid, tålamod och att barnen kan känna tillit och anförtro sig till den vuxna. Leken skapar olika situationer där barn bearbetar sin verklighet. Leken blir ett sätt för individen att utrycka sig som vi vuxna gör när vi samtalar. Barnen kan uppleva sig både rädda och modiga i leken, våga skratta åt 16

17 händelser som har uppfattats som obehagliga. Genom leken lär sig de att förstå sin verklighet. Ibland kan det förekomma att barnen inte delar med sig av sin tankar för att skydda de vuxna från deras svåra upplevelse. De behöver vuxna som har tid och orkar (s.77-80). Fahrman (1993) menar att det är betydelsefullt att pedagogen har förståelse för att lekarna under ett sorgarbete kan bli mer aggressiva än i vanliga fall. Lekarna kan bidra till mer konflikter med kamraterna. Pedagogen roll är att underlätta den värdefulla leken i verksamheten. Urartar leken och den befaras farlig för barnen eller deras omgivning är det givetvis pedagogen roll att gå in och bryta leken. Författaren har som åsikt att enklare sorgarbete kan individen själv lösa genom lek. Den är många gånger en räddning för barnens tillfrisknande. Författaren anser även att leken kan bidra till att pedagogerna får en helhetsbild av hur barnen känner sig och vad de funderar över. Individen behöver leka samma lek många gånger för att förstå sin nya situation. Leken kan uppfattas som samma för pedagogerna, men i själva verket ändras den successivt hela tiden. Att barnen leker samma lek beror på att det är ett viktigt område som måste bearbeta särskilt mycket.(s ) Dyregrov (2007) nämner att pedagogerna ofta vill överlåta ansvaret till psykologerna när en kris inträffar. Detta anser inte författare är lämpligt, han menar att den person som bemöter barnen i en kris ska ha en relation till individen. Han uppmanar däremot pedagoger att ta hjälp av psykologer som kan vara med under samtalet. Har pedagogen och föräldrarna kommit överens att berätta om skilsmässan för den övriga barngruppen är det grundläggande att barnen får medverka och bestämma vad som ska berättas. Det är väsentligt att komma ihåg att det tar tid för barnen att bearbeta sin sorg. De andra människorna i barns omgivning glömmer händelsen ganska snabbt, men för de drabbade kommer händelsen att ha stor påverkan under hela livet. Barnen behöver en trygg miljö där de känner att de kan få mycket kroppslig närhet av pedagogerna och föräldrarna (s ). Dyregrov (1997) menar att det är grundläggande att pedagogen har god beredskap när det gäller att bemöta barn i kris och vad kan pedagogen göra för att hjälpa barnen på bästa sättet (s.132). Det är inte ovanligt att barns koncentrationsförmåga försämras under lektionen. Detta kan komma fram i situationer när det är tyst i klassrummet eller när diskussioner som anknyter till händelsen kommer fram. Elever som är nya i skolan och ska lära sig läsa och skriva kan vara extra sårbara och speciellt utsatta. Deras inlärningsförmåga är tillfälligt försämrad och nedsatt. Författarens uppfattning är att ju tidigare föräldrarna tar kontakt med 17

18 ansvarig pedagog om familjesituationen desto bättre. Detta bidrar till att pedagogen kan förbereda sig och ha en större förståelse för eleven (s.134). Dyregrov och Raundalen (1995) poängterar att om eleven söker upp pedagogen för att tala om skilsmässan kan pedagogen ställa sig följande frågor. Vilket stöd har barnen hemma? Vad kan läraren gör för insats? Kan ett samtal med föräldrarna underlätta för barnen? Hur ser elevers sociala liv ut, finns det vänner som kan stötta barnen? Behöver pedagogen att diskutera barnet med några kollegor för att få råd och tips?(s. 142). 3.5 Hur samarbetar föräldrarna med skolan under skilsmässa? Dyregrov och Raundalen (1995) betonar att skilsmässa är en vanlig händelse som många barn drabbas av. Därför anser författarna det viktigt att skolan har beredskap och kan följa vissa punkter i bemötandet av barnen (s.142). Få information från föräldrarna om den nya familjsituationen. Förskolläraren kan ordna ett möte med föräldrarna om vad det vill att pedagogen ska berätta för andra i klassen. Hur ska information till föräldrarna nå ut? Vill både föräldrarna få informationen eller informerar de varandra. Förskolläraren bör ta reda på adress och telefonnumret till både föräldrarna. Pedagogen ska föra samtal med barnet om händelsen och stödja barnet i denna situation (s.143). Böge och Dige (2006) betonar att många föräldrar som upplevt en kris känner att det är en lättnad om pedagogen tar initiativ till att tala om händelsen. Föräldrarna har höga förväntningar när det gäller verksamheten. Därför anser författarna att förskolan ska ställa krav på föräldrarna att få information om hur barnen har det hemma. Personalen har möjlighet att stötta barnen och ge individen den uppmärksamhet som krävs. Det är betydelsefullt att samtal om barnen som berör sorgarbete sker i enrum så inte barnen känner oro inför samtalet. Det är viktigt att pedagogen inte tar på sig ansvaret själv, utan delar problemet med en kollega. Barnen väljer ofta att komma till den personal som står dem närmast (s.106). 18

19 Enligt Lpfö98 står det att det är väsentligt med en god föräldersamverkan. Barn som har det svårt kan få stöd och hänsyns ska tas till barnens förutsättning. Det är viktigt att föräldrarna och förskolan känner förtroende för varandra (Utbildningsdepartementet, 2001, s.4-5). I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter (Utbildningsdepartementet, 2001, s.4-5). Många invandrarfamiljer involverar sig inte i barnens skola. I vissa fall kan det bero på att föräldrarna har som åsikt att skolan ska lära barnen allt. Det är betydelsefullt att pedagogerna informerar föräldrarna om hur viktiga de är för barnens skolutveckling (Bouakaz, 2007, s.156). Han betonar att pedagogens roll är att informerar föräldrarna från andra kulturer om hur den svenska skolan fungerar. Pedagogerna vill att föräldrarna ska engagera sig mer i den skolan. Pedagogen ska betona att föräldrarna har rätt att komma med förslag om barnens skolutveckling (s.184). The teachers in the studies devoloped a sort of institutional habitus which led to their perceiving difficulties in approaching the parents, especially those of Muslim and Arabic background, who had at different world view than they themselves had (Bouakaz, 2007, s.157). 3.6 Sammanfattande reflektion med utgångspunkt från forskningsöversikt Föräldrarna ger ofta barnen falska förhoppningar om skilsmässa för att de inte ska bli ledsna. Vi har kommit fram till utifrån forskningsöversikt att det är bättre att föräldrarna är ärliga mot barnen och berättar vad som har hänt och vad som kommer att hända. Barnen kan då lättare 19

20 kan gå vidare och bearbeta skilsmässan. Det bidrar till att barnen inte bygger upp några falska förhoppningar. Forskningen har kommit fram till att skilsmässor inträffar i störst utsträckning när barnen befinner sig i förskoleåldern eller senare tonåren. Alla barn mår inte dåligt av en skilsmässa utan en del kan uppleva det som befrielse att slippa leva med en familj full av konflikter. Äldre barn upplever ofta skilsmässa mer dramatisk än yngre barn. De förstår mer av vad en skilsmässa innebär och kan själv befinna sig i en känslig ålder. Enligt forskningen är det viktigt att föräldrarna informera barnen vad som kommer att hända och hur deras nya liv kommer att se ut. Barnen har rätt att älska båda sina föräldrar och det är inte barnens fel att föräldrarna skiljer sig. Det handlar om att föräldrarna inte kan komma överens med varandra. Barnen ska inte behöva välja någons sida utan de har rätt till båda sina föräldrar. Barn reagerar olika under en skilsmässa. En del reagera genom att bli mer aggressiva, medan andra kan bli mer innesluta i sig själva och en del barn reagerar inte nämnvärt. Det är angeläget att barnen får lov att utrycka sina känslor. Därför att det betydelsefullt att personalen på förskolan har en förståelse för att barnet beter sig annorlunda under en kristid. Förskolläraren ska vara tillgänglig och lyhörd för barnen. Barnen kan behöva lite mer närhet under en skilsmässoprocess. Förskolepersonalen ska samarbeta med föräldrarna och fråga vad det kan hjälpa barnen med under processen. Hur vill föräldrarna ha information från förskolan har det god kontakt med varandra eller behöver information delas ut till var och en. 20

21 4. Teoretiska perspektiv Vi kommer i det här kapitlet att beskriva olika faser som barn genomgår vid en separation. Dessa faser beskrivs från utvecklingspsykologiska teorier som utgår från barnets inre känslor och familjens betydelse. Vi kommer även att presentera Bronfenbrenner och Sommers teorier om uppväxtmiljöer. 4.1 Fyra faser barnen upplever vid skilsmässa Dyregrov (2007) anser att barn behöver förstående vuxna människor som tillåter dem att uttrycka sina känslor och tankar. Barnens omgivning måste förstå att sorgprocessen kommer att fortlöpa en längre tid och därför krävs de att vuxna i barnens omgivning har ett stort tålamod (s ). Detta är en gemensam tankegång hos flertalet av författarna som vi tagit del av i arbetet. Öberg och Öberg (1994) beskriver detta tydligt och menar att barn sörjer på sitt eget sätt men trycker ändå på att individen genomgår fyra olika sorgfaser. Krisförlopp innefattar fyra faser en chockfas som sedan passerar i en reaktionsfas sen fortsätter reprationfasen fram till nyorienteringsfasen, som betyder en fullständig förbättring (s.88) Chockfasen Cullberg (2000) menar att barnen befinner sig i denna fas en kort tid. Denna period varar vanligtvis bara i några dygn. I denna fas kämpar individen för att förtränga bort verkligheten i så stor utsträckning som möjligt (s.143). Öberg och Öberg (1994) betonar att krisdrabbade barn kan regera överdrivet från att vara oerhört belåtna till att bli enormt olyckliga. Det är inte ovanligt att en regression inträffar i denna fas. Barnen kan gå bakåt i sin utveckling till en tidigare period, detta kan bidra till att de uppfattas som barnsligare än tidigare. Författarna nämner att det är angeläget att föräldern lyssnar, stöttar och ge barnen fysisk kontakt i detta skede. Den vuxne ska på liknande sätt visa förståelse för barnens känslor och bekräfta att det är normalt att barnen känner starka känslor (s.89-90) Reaktionsfasen Cullberg (2000) betonar att både chockfasen och reaktionsfasen utgör en akutkris, som kan vara mellan fyra-sex veckor (s.143). Öberg och Öberg (2000) anser också att andra sorgfasen 21

22 har flera stadier och detta kan bidra till att barnen känner längtan, nedstämdhet, ilska, skuldkänslor och skam gentemot den förälder som har lämnat dem. Varje stadium gör att barnen accepterar vad som har hänt i familjen och går vidare i sin läkeprocess. Känslorna varierar kraftigt mellan olika barn, en del känner sig oroliga, ängsliga och nedstämda, medan andra reagerar genom ilska och aggressivitet (s.76). Öberg och Öberg (1994) lägger tonvikten på att barn som drabbats nu kommer att komma till insikt om att skilsmässan har inträffat. Detta medverkar till att sorgen bryter fram och detta medför både fysiska och psykiska lidande. Fysiska smärtor kan reflektera i hjärtbesvär, sömnrubbning eller magont. Medan psykiska smärtor kan yttra sig i koncentrationsproblem. Barnen söker förklaring i denna fas och vill hitta ett svar på vad som händer och gärna lägga skulden på någon annan (s.91). Öberg och Öberg (1994) påstår att i vår kultur bemöter omgivningen gärna den krisdrabbade genom att lugna ner personen. Den människan som är lugn uppfattas ofta som mogen och förståndig. Forskning inom detta område betonar tvärtemot att den som går igenom en skilsmässa ska uppmuntras att visa de känslor som finns inom individen (s ) Reparationsfasen Cullberg (2000) menar att nu har individen lämnat den akuta fasen. Denna nya fas tar från ett halvt år till ett år att bearbeta (s.152). Öberg och Öberg (1994, s.94-95) anser att den krisdrabbade börjar bearbeta sin svåra livssituation och barnen kan gå vidare i livet efter skilsmässan. Barnen börjar acceptera hur situationen är och förstår varför händelsen inträffade. Nu kan barnen börja fokusera på framtiden. Andersson och Ingemarsson (1994) menar att individen inte är bunden vid den akuta händelsen. Barnens fysiska försvar börjar släppa och nu kan krisen bearbetas (s.56) Nyorienteringsfasen Cullberg (2000) anser att skilsmässan har bearbetats och finns inom individen som en smärtsam känsla. Men det gör inget hinder för att personen ska våga fortsätta och gå vidare i livet. Författaren poängtera att denna fas är den sista fasen och barnen kommer fortfarande att känna ett ärr efter skilsmässan, men personen kan nu leva vidare och skapa sig framtidsplaner. Nu har individen fått tillbaks sin självkänsla. Ibland kan barnen få återfall genom att känna smärta och saknad efter händelsen (s.154). 22

23 4.2 Sammanfattande reflektion om de fyra faserna. Hittills har vi berört relationer hos familjer och hur skilsmässan påverkar barnen. Vi tog även upp de fyra faserna som beskriver hur barn påverkas av skilsmässan och hur de reagerar under förloppet. Det har till stor betydelse hur den vuxne bemöter barnen och bekräfta barnens känslor. För varje fas går barnen vidare i sin läkeprocess. Barnen reagerar väldigt olika allt ifrån att vara nedstämda till aggressiva. Författarna betonar att det är betydelsefullt att barnen för lov att uttrycka sina känslor. Vi anser att dessa faser inte ser skilsmässan utifrån ett kulturellt perspektiv. Vissa kulturer accepterar inte alls skilsmässor. Inom dessa kulturer medför ofta en skilsmässa skam för individen och anhöriga. Hur påverkar samhällets inställning till skilsmässan? Kan effekterna av en skilsmässa förhålla sig annorlunda om samhället har en positiv/negativ syn på separationer? Vi kommer nästa avsnitt behandla skilsmässor utifrån en samhällig syn. Vi börjar med Bronfenbrenner som beskriver hur barn påverkas utifrån olika närmiljöer. Vi kommer även att skildra Sommers resonemang där barnen beskrivs utifrån ett kulturellt och personliga sammanhang. 4.3 Uppväxtmiljöer I Von Tetzchners (2005) bok Utvecklingspsykologi beskriver Bronfenbrenner att barnen påverkas av sin närmiljö. Barnen blir del av olika sociala och kulturella sammanhang som de påverkar och påverkas av. Författaren menar att förändringar i samhället kan bero på företeelser som händer i mikro och mesosystemet, som kan bidra till förändringar av lagar i olika sammanhang. Bronfenbrenner beskriver olika uppväxtmiljöer som Mikrosystem, Mesosystem, Exosystem och Macrosystem. Eftersom barnen blir påverkade av närmiljöerna så påverkas barnen starkt av familjsituationen (s.19). Sommer (1997) har en liknade teoretiska utgångspunkter, men talar om barnens kontextförankring. Vilket betyder att olika närmiljöer har stor betydelse i ett barns utveckling. Han poängterar att oavsett hur samhällsförhållanden ser ut kan inga slutsatser dras om barnen beteende (s ). Barnen utgör en egen nivå som inte ska jämföras med andra nivåer. Författaren menar att de här nivåerna har en yttre betydelse. Dessutom betonar Sommer att i en skilsmässa så spelar familjernas kulturella och personliga resurser samt förhållningssätt till barnen en betydande roll. Detta utgör barnens inre liv. Dessa yttre faktorer kan vara identiska men skilsmässan kan yttra sig på olika sätt beroende på föräldrarnas inställning (s ). 23

24 Mikrosystemet består av ett barns riktigt nära dagliga relationer. I västerländerna är det som regel föräldrar, syskon och andra släktingar som bor tillsammans med familjen, förskola, skola, fritidshem, grannar och liknande (Von Tetzchner, 2005, s.19). Bronfenbrenner menar att det mest avgörande, förmodligen är föräldrars och andra betydelsefulla människor i närmiljöns inställning till livet. Hur barnen uppfattar viktiga kontaktpersoner i närmiljön bidrar till en ökad självförtroende hos individen (Von Tetzchner, 2005, s.19). Sommer (1997) anser att det är grundläggande att barnen har en bra fungerade kontakt med både modern och fadern. Båda föräldrarna är viktiga när det gäller barnens uppfostran och utveckling. Han betonar att närheten till båda föräldrar innebär en minskad stress för barnen och de har lättare att anpassa sig till olika miljöer och sammanhang (s.133). Mesosystemet består av förbindelserna mellan två eller flera mikrosystem som barnet aktivt deltar i ( Von Tetzchner, 2005, s.19). Bronfenbrenner menar att föräldrars, skolans, förskolans kontakt med varandra har en stor betydelse. Om olika närmiljöer överhuvudtaget inte stämmer överens med varandra när det gäller värdering och regler blir det svårt för barnen att ha en fungerande vardag. Barnen kan då bli vilse eftersom de olika närmiljöerna motarbetar varandra (Von Tetzchner, 2005, s.19). Exosystem är större sociala sammanhang som barnet inte själv ingår i men som är viktiga för familjens och barnets fungerade. Det omfattar föräldrarnas arbetsplats och sociala nätverk, mer avlägsna släktingar, vännernas föräldrar och liknade (Von Tetzchner, 2005, s.19). Bronfenbrenner anser att även om inte barnen ingår i en viss närmiljö kan det påverka dem indirekt. Om föräldrar vantrivas på sitt arbete kan detta inverka på barnen negativt. Det kan inspireras omvänt om föräldrarna älskar sitt arbete då påverkas barnen positivt. Även föräldrarnas relation till varandra inverkar på barnen. Vid en skilsmässa genomlever de en omvälvande förändring i livet (Von Tetzchner, 2005, s.19). Makrosystemet är samhället institutioner, såsom regeringen, offentliga tjänster och liknande. Det omfattar samhället lagar, 24

25 seder och värderingar av betydelse för vad som sker i de andra systemen (Von Tetzchner, 2005, s.19). Bronfenbrenner tycker att barnens utveckling beror på hur de olika närmiljöerna ser ut. I en skilsmässohändelse där närmiljön runt barnen skulle se likadan ut menar författaren att barnen skulle påverkas på samma sätt (Von Tetzchner, 2005, s.19). Sommer (1997) menar att de här olika systemen belastas över en lång tid i form av arbetslöshet, familjekonflikter påverkas barnen av detta och det är inte ovanligt att individen liv kommer att innebära problematik. Barnens motståndskraft kan ha en avgörande betydelse i hur de klarar sig i en situation. Här med kan författaren förklara maskrosbarnen som överlever trots att de växer upp med de sämsta förutsättningarna. Han utgår från att barnen är aktiva och påverkar samhället. Författaren betonar att samhällsförhållandena har en betydande roll men det behöver inte bli på ett speciellt sätt på grund av samhället. Han menar att omständigheterna kan vara identiska ur samhällsperspektiv men barnen kan beröras olika beroende på personlighet (s ). Sommer anser att barn är kompetenta från början och är födda med möjligheter. Barnen har en aktiv deltagande i sin egen utveckling. Han betonar även att kultur och tidsåldern har en inverkan på hur barn och vuxna utvecklas. Barnen påverkas hela livet av händelser och situationer som uppstår (s.17-18). Vi anser att Bronfenbrenner är snäv i sitt resonemang. Enligt honom är alla barn identiska med varandra från födseln. Han ser bara till barnens miljö, kultur och tiden som barnen befinner sig i. Han ser inte barnen som kompetenta individer som vill och kan utvecklas själva. Vi tycker att han inte tar hänsyn till att barn föds med personligheter i form av ett arv. Vår uppfattning är att barnens personlighet utvecklas med tiden men det finns även en grund personlighet som gör barnen unika. Vi anser att han har en något förenklat syn av barns utveckling. Vi anser att Sommers teorier ger en mer komplex omfattning av barns reaktioner på skilsmässor än vad Bronfenbrenner teorier gör, de modeller som beskriver olika nivåer som påverkar att barnet blir för statiska och tar inte hänsyn till individens och familjens variation. Vi har i det här avsnittet mestadels behandlat hur barn påverkas av en skilsmässa utifrån en micro och meso nivå. I micronivån handlar det om föräldrarnas och nära bekanta som påverkar barnen under skilsmässan. Det är betydelsefullt att dessa personer stöttar och tillåter 25

26 barnen att utrycka sina känslor när de genomgår en skilsmässa. En tillitsfull relation till förskolepersonalen kan göra att barnen vågar anförtro sig till personalen vid skilsmässan. Bronfenbrenner betonar även att på mesonivån har pedagogerna en stor betydelse för hur samarbetet fungerar med föräldrarna. Många föräldrar upplever det som en befrielse att personalen frågar om skilsmässan och hur de kan samarbeta kring barnen och hur information ska delas ut från förskolan. Det Bronfenbrenner och Sommer har gemensamt att de placerar in barn i kulurella sammanhang och de betonar samspelet med omvärlden. 26

27 5. Problemformulering Vår övergripande forskningsfråga för vår studie är: Hur definierar pedagoger i förskoleklasser det pedagogiska mötet med skilsmässobarn och deras familjer? Vad bygger dessa beskrivningar på? För att studera hur skilsmässobarn bemöts i förskoleklassers verksamhet ur ett pedagogiskt perspektiv har vi valt följande preciserade frågeställningar. 1. Vilka kunskaper har pedagogerna för att bemöta barn som genomgår en skilsmässa och hur hjälper förskolläraren barnet att möta förändringar i sitt liv? 2. Vilken beredskap finns i den pedagogiska verksamheten när skilsmässor inträffar? 3. Hur anpassas den pedagogiska verksamheten när skilsmässa äger rum? 4. Vilka bilder ger föräldrar från en annan kultur av hur barnen reagerar på skilsmässor, och på vilket sätt samarbetar de med skolan? 27

28 6. Metod Våra intervjuer har omfattat pedagogers och föräldrars upplevelser rörande skilsmässor. I våra semistrukturerade intervjuer har vi inte behandlat de olika faserna, men vi anser ändå att de utgör en grundläggande bakgrund till vårt arbete. I detta avsnitt beskriver vi hur intervjuerna har genomförts och vilken metod som vi betraktar som lämplig för vårt arbete om skilsmässobarn. I vårt samhälle förekommer många skilsmässor, detta bemöter pedagogerna i stor omfattning i sitt yrke. Därför finner vi det relevant att få kunskap om hur pedagogerna och föräldrarna bemöter skilsmässobarnen. 6.1 Metodval Vi har gjort semistrukturerade intervjuer. Detta val har gjorts medvetet för att få möjlighet att få ett bredare perspektiv i samtalet och även kunna följa upp samtalet på ett omfångsrikt och varierande sätt. Kylen (2004) betonade att korta intervjuer är mer strukturerade än längre intervjuer (s.19). Vi hade i våra intervjuer utgått från en mer strukturerad modell där vi utgick från en fråga i taget och fick direkta svar. Repstad (1999) anser att valet av metod beror i huvudsak på vad forskaren vill uppnå i sina studier. Han menade att intervjuer och enkät undersökningar skiljer sig åt. Intervjuundersökningar ger mer berikande frågor där följdfrågorna har en bidragande effekt. Medan enkäter kan uppfattas som mer ytliga och att undersökningen inte ger samma djup (s.63-64). Vi valde bort enkäter för vi ansåg att det kunde bli besvärligt att få tillbaks materialet, vilket kan bidra till en försening av analysarbetet. Observationer av specifika barn har vi inte heller använt, då ämnet är känsligt och vi har en uppfattning om att föräldrarna förmodligen inte skulle uppskatta detta. Barnen har redan genomgått stora förändringar i sitt liv och vi vill inte uppröra dem, därför valde vi även bort barnintervjuer. Enkäter till barnen bestämde vi oss för att utesluta för att en del barn inte i dessa åldrar inte kan läsa eller skriva. Krohn Solvang och Holme (1997) ansåg att en av fördelarna med en intervjuundersökning är att intervjuaren kan få en tydligare helhetsbild över området. Nackdelen kan vara att frågeställningen inte uppfyller hela syftet. Dessa undersökningar uppfattas ofta som avslappnade där forskaren håller sig inom det specifika området. Undersökningspersonen får möjlighet att inverka på samtalet. Samtidigt som intervjuaren försöker leda samtalet i den 28

29 riktning som önskas och få besked på de frågor som vill belysas. Forskaren har även möjlighet att ta kontakt med personen i efterhand om någonting i intervjun skulle kännas oklart. Nackdelar med denna metod är att den medför långa intervjuer som ska skrivas ut. Det kan uppfattas som väldigt tidkrävande. Därför bör intervjuaren begränsa sig till hur många personer som medverkar i samtalet (s.99). Vi har valt att använda oss av öppna frågor i vår intervju för att få så utförliga svar som möjligt. Enligt Halvorsen (1992) så liknar öppna frågor ett naturligt samtal, den som intervjuas kan tala fritt utan att uppleva att samtalet måste bestå av formella formuleringar (s.88). 6.2 Urval och genomförande Vi har valt att intervjua fem förskollärare som arbetar i en förskoleklass. Anledningen till vårt val av förskoleklassen var att vi är utbildar oss till förskolelärare/lärare till grundskolans tidigare år och ansåg att denna ålder skulle båda finna intressant att arbeta med. Kontakt med våra partnerskolor togs under vår verksamhetsförlagda tid och vi bokade även tid för intervjuer, vilket var lite tidigt så dessa intervjuer fick avbokas och bokas om på nytt. Personalen visade ett enormt intresse och hade även erfarenhet inom dessa områden. Vi ringde och beställde ny tid med två partnerskolor. Vi bestämde först träff med pedagoger från en skola i området som består av blandad kulturtillhörighet. Vi frågade om vi kunde använda oss av bandspelare. Pedagoger ville inte ha bandspelare de tyckte det kändes alldeles för formellt. Vi accepterade svaret och använde oss av anteckningsblock och penna. Patel och Davidsson (2003) poängterar att bandspelare kan bli kostsamt i tid. Det tar långt tid att skriva ner intervjuerna från bandspelare till datorn. Svaren kan även påverkas när bandspelaren finns med i sammanhanget. Samtalet kan ibland kännas mindre spontant (s.83). Även Repstad (1999) anser att det kan finnas nackdelar med bandspelare. Vissa människor kan reagera med att bli extremt hämmade och situationen kan kännas konstlad. Han poängtera att det är en fördel att de som genomför intervjuerna är lättsamma. Den som utför intervjuerna kan nämna att det inte är något radioprogram som kommer att sändas, utan att det endast är intervjuaren som kommer att använda detta band och det kommer att raderas när arbetet är slutfört. Han menar att om den intervjuade ändå inte accepterar tillståndet så bör den som intervjuar avstå från bandspelaren utan tjat och missnöje (s.70-71). Vid vår första intervju ställde vi frågor till tre förskollärare som är i femtio till sextioårsåldern. Samtliga pedagoger hade arbetet i närmare trettiofem år. Anledningen till att 29

30 alla pedagoger befann sig runt samma ålder var sannolikt inte en tillfällighet. Vi tror att pedagoger ställde upp i intervjuerna, kan bero på att de har yrkeserfarenhet och har mött en mängd av krissituationer genom arbetslivet. Vi antar även att pedagogerna arbetade med denna ålder, för att barnen är något äldre och mer självgående, vilket kan kännas bekvämt för dem. Vi satt i ett lite rum som är avskilt från barnen. Vi valde att intervjua pedagogerna i par för vi ansåg att frågorna var svåra att besvara och genom att vara två kunde de finna stöd hos varandra. Repstad (1999) betonar att i gruppintervjuer kan respondenterna känna sig mer bekväma än i enskilda intervjuer (s.83). En av oss ställde frågor och en antecknade. Vi insåg att det var svårt för den som antecknade att få med allt så vi bestämde oss för att anteckna båda två under nästa tillfälle. Vår andra intervju bokades med två pedagoger från ett område där majoritetsbefolkningen består av invandrare. Vi fick tillåtelse att använda oss av bandspelare då vi poängterade att det som spelades in endast skulle användas till examensarbetet. Tyvärr gick bandspelaren sönder under intervjutillfället. Vi hade i åtanken att detta kunde inträffa därför hade vi valt att även skriva ner våra intervjuer med papper och penna. Pedagogerna var även här femtio till sextioårsåldern och hade en lång arbetslivserfarenhet bakom sig. Båda har arbetat inom barnomsorgen mer än trettio år. Repstad (1999) rekommenderar starkt att använda sig av bandspelare. Han menar att situationen ändå är lite onaturlig. Fördelarna är många, respondenten kan lättare koncentrera sig på vad personen säger och ställa följdfrågor, utan att behöva anteckna samtidigt. Bandspelaren tar även upp tonläge på personen som intervjuas (s.70). En av oss tog även kontakt med tre kvinnliga kamrater som hade genomgått en skilsmässa, samtliga hade barn. Vi frågade om deras barn skulle kunna tänka sig ställa upp i en intervju. Föräldrarna ville inte utsätta sina barn för detta, de var rädda att gamla känslor skulle komma tillbaka. Repstad (1999) menar att intervjuer med bekanta och nära är en fördel för att intervjupersonen känner förtroende till personen och de kan lättare öppna sig för sina närstående. Det kan vara enklare för respondenterna då den som intervjuar redan har en viss kunskap om skilsmässan sedan tidigare. Ibland kan intervjuaren ha bildat sig förutfattade meningar om skilsmässan som nu kan redas ut och diskuteras (s.69). 30

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

HUR MÅR BARN I SEPARATION?

HUR MÅR BARN I SEPARATION? Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2009 HUR MÅR BARN I SEPARATION? En studie om förskollärares uppfattningar angående bemötande av barn och föräldrar under och efter en separation.

Läs mer

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Barn och sorg. Självständigt arbete. Förskolepedagogers möte med barn i sorg

Barn och sorg. Självständigt arbete. Förskolepedagogers möte med barn i sorg Självständigt arbete Barn och sorg Förskolepedagogers möte med barn i sorg Författare: Ingrid Dahl Emilia Paulin Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Lena Stenmalm Sjöblom Termin: HT 2013 Ämne: Utbildningsvetenskap

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

SYLVESTER SJÖRÖVARMUS

SYLVESTER SJÖRÖVARMUS En film som hjälpmedel i samtal med barn om föräldrars skilsmässa. En skilsmässa eller separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Pedagogues response to children with special needs

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRIS

HANDLINGSPLAN VID KRIS Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer