Från samverkan till samsyn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från samverkan till samsyn"

Transkript

1 Från samverkan till samsyn en resa genom par, grupper och organisationer. Rapport från ett projekt med förebyggande parrelationsarbete PREP-projektet i Mora Författare, projektledare: KarinLübeck Auktoriserad familjerådgivare Socionom, leg.psykoterapeut Kommunernas Familjerådgivning Forskare: Anna Sarkadi Leg.läk, med dr. Inst. för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Barnhälsovården SHS Vårdcentrum, Box 609, Uppsala

2 SAMMANFATTNING Att bli förälskad kan vara lätt hänt. Men hur skapar man och upprätthåller en stabil och levande kärleksrelation? Erfarenhet från familjerådgivning och forskning visar att många par fastnar i likartade relationsproblem och att en hel del par söker hjälp först när problemen är så stora att separation tycks vara enda lösningen. För att pröva om det går att förebygga vanliga relationsproblem, motverka destruktiva parrelationer och undvika onödiga separationer samarbetade Kommunernas Familjerådgivning i Mora och Familjecentrum i Mora i ett projekt där alla blivande och nyblivna föräldrar i Mora erbjöds parrelationskurser PREP kurser. PREP är en strukturerad metod och den bäst utvärderade parrelationskursen som finns tillgänglig men den var inte utvärderad i Sverige. För att mäta eventuella effekter av kurserna slöts ett avtal om utvärdering med en forskare. Samtidigt genomfördes även en studie av samarbetsprojektet där svårigheter och framgångsfaktorer i implementeringsarbetet identifierades. En prospektiv enkätundersökning genomfördes. Den visade att 69 % av förstagångsföräldrarna valde att gå PREP-kurs och av hela gruppen blivande föräldrar valde 37 % (103 par) att tacka ja till PREP-kurs. Vad gällde ålder, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad fanns inga skillnader mellan gruppen som gick PREP-kurs och de som avstod. Ett viktigt resultat var också att vi med en universell inbjudan till alla som väntade barn inte bara nådde de med stabila parrelationer utan även par med ökad statistisk risk för relationsproblem. PREP-gruppen hade alltså kortare relationer, väntade sitt första barn och var oftare sambor. De rapporterade också sämre fysisk hälsa, högre depressionspoäng och lägre relationskvalitet. Utvärderingen visade att PREP-kursen inte kunde hindra den förväntade sänkningen av relationskvalitet som tidigare forskning visat är ett generellt mönster i samband med att par blir föräldrar. Poängen för relationskvalitet sjönk mest för männen som deltog i PREP-kurs. Samtidigt blev paren som gick PREP-kurs signifikant mer överens i sin syn på sitt förhållande. Implementeringsstudien var en kvalitativ undersökning där verksamheternas personal och chefer intervjuades. Erfarenheterna av att samverka kring PREP-programmet visade på mycket positiva erfarenheter - PREP-kurserna svarade mot ett identifierat behov hos föräldrarna och dessa gav mycket positiv feedback på kurserna. Hela personalgruppen fick gemensam utbildning vilket bidrog till ökad samstämmighet inom personalgrupperna, ökad samsyn mellan organisationerna och nya verktyg i ordinarie arbeten. Verksamheternas delade värderingar och gemensamma syn på föräldrars behov, tillsammans med verksamhetschefernas tillit till personalens kompetens och engagemang var viktiga faktorer för samarbetet. Den vetenskapliga utvärderingen bidrog mycket starkt till lärandeprocessen och samverkan. Slutsatser: PREP-kurser som ett universellt erbjudande inom ramen för familjecentrum fungerade utmärkt och nådde i stor utsträckning föräldrarna, i synnerhet de föräldrar som kan ha särskilt god nytta av parkurser. PREP-kurs ledde till en ökad samsyn på relationen i paret. Hur betydelsefull den förändringen är för parets möjligheter att skapa en stabil och levande kärleksrelation kräver ytterligare forskning. PREP-metoden tillförde nya verktyg till båda arbetsgrupperna. Samverkan mellan familjerådgivningen och familjecentrum bidrog till ökad samsyn och gemensam kompetensutveckling. Den integrerade vetenskapliga utvärderingen gav en unik möjlighet att ta tillvara en mångfald av kunskap, redskap för reflektion, ifrågasättande och lärande i en mycket inspirerande och meningsfull process. 2

3 Checklista för implementering: Tänk utvärdering direkt vid start Använd vetenskaplig kompetens Tillsätt lokal projektledare som är väl förankrad i organisationen och får kontinuerlig handledning Värna om svarsfrekvensen Samla in data om adoption (vilka anammar metoden) Kombinera kvalitativa och kvantitativa data Ha gärna uppsatsstudenter som gör delarbeten Använd administrativt stöd för enkätinsamlingen Var öppen för alla slags fynd Lös praktiska problem tidigt och kontinuerligt använd en praktisk projektorganisation inte en principiell Analysera var beslutsmandaten finns i organisationen Ge alla deltagare i implementeringsarbetet kunskap och inflytande Implementering är en process, inte en åtgärd Ge kontinuerlig feedback till alla aktörer Håll fötterna stadigt i myllan och blicken mot horisonten Viktiga förutsättningar för samverkan delade värderingar och målsättning Analysera vilka effekter den nya metoden har på organisationen och anpassa rutiner och resurserna Presentera arbetet kontinuerligt via en hemsida nyttigt att formulera sig och skapar utvecklande dialog och nätverk 3

4 INNEHÅLL Sammanfattning 1 Bakgrund Bakgrund till PREP-projektet 2 Beskrivning av PREP Bakgrund/forskningen Innehåll Hur går en kurs till 3 Organisationer i samverkan Kommunernas Familjerådgivning Familjecentrum Mora SENSUS Forskare Bidragsgivare 4 Historien - då till nu 5 Ekonomi 6 Utvärdering av PREP-projektet enligt RE-AIM modellen - med effektutvärdering och implementeringsstudie Reach Effectivness Adoption Implementation Maintenance 7 Redovisning av depressionsscreening - EPDS 8 Redovisning av frågor kring våld 9 Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga 1 intervjufrågor Bilaga 2 vi som var med MORA

5 1 BAKGRUND Efter att ha arbetat som familjerådgivare i flera år hade jag upptäckt ett mönster. Paret som sökte hjälp beskrev sin situation på följande sätt: Kvinnan: vi har det inte bra tillsamman Mannnen: det har vi väl Kvinnan: nej, det har vi inte och jag vill skiljas Mannen: men varför har du inte sagt något? Kvinnan: det har jag visst, förra sommaren sa jag att vi inte hade det bra och att jag funderade på separation Mannen: men jag trodde inte att du menade det så. Du kan ju inte bara lämna mig. Du måste ge mig en chans Kvinnan: det har jag redan gjort och det är för sent. Jag älskar dig inte längre Efter att ha mött många uppgivna och besvikna kvinnor, oförstående och desperata män, parens stora sorg, ilska, oro och konflikter kring barn i den separation som oftast följde, letade jag länge efter ett sätt att kunna nå par innan kärleken tagit slut och separation var den enda väg som återstod. I början av 2000-talet hittade jag PREP-programmet som skulle visa sig vara en sådan väg. Relationsforskning visar att det är vanligt att kvinnan i paret är mindre nöjd och mår sämre i relationen än mannen (Lundblad 2005). När kvinnan försöker prata med sin man om hur hon upplever relationen och (i bästa fall) vad hon behöver, kan hon få svårt att nå fram till honom. Det hon säger har ingen koppling till mannens upplevelse av relationen och han får svårt att förstå vad hon pratar om. Kvinnan känner då ofta att mannen inte tar henne på allvar och att hennes upplevelse inte bekräftas. Mannen kan känna sig kritiserad och vet inte vad kvinnan vill ha av honom. Det han försöker göra tas inte emot och han upplever att vad han än gör är hon missnöjd. Paret riskerar att hamna i växande tystnad och bristande närhet eller i destruktiva konflikter om vems sanning som skall gälla. Ett par som har dom här svårigheterna, och det är vanliga svårigheter, kan ha stor nytta av att få hjälp att nå varandra, att uttrycka sina känslor och behov och att få hjälp att lyssna och ta emot varandras upplevelser. Får dom den hjälpen innan kärleken tagit allt för stor skada kan dom hitta tillbaka till varandra med ökade kunskaper om sig själva och varandra och en fördjupad och starkare relation. PREP-programmet ger paret redskap till en trygg och respektfull kommunikation och konflikthantering. Det är kunskaper och färdigheter som kan läras ut och som är giltiga i fler sammanhang än parrelationen. Inom ramen för en god kommunikation får paret också utrymme att utveckla sin relation när det gäller intimitet och sexualitet, kamratskap och roliga stunder, förlåtelse, grundläggande värderingar och ökad medvetenhet om dom specifika svårigheter som var och en i paret har med sig in i relationen. Eftersom PREP-programmet inte är behandling eller terapi utan en relationskurs som passar par som vill stärka och utveckla sin relation och förebygga svårigheter riktar den sig just till den målgrupp som jag ville nå. Det här programmet ville jag pröva! 5

6 6

7 2 Beskrivning av PREP Bakgrund och forskning PREP är en förkortning av Prevention Relationship Enhancement Program. PREP är ett manualbaserat pedagogiskt grupprogram som bygger på relationsforskning som påbörjades 1980 vid psykologiska institutionen vid University of Denver USA av Howard Markman, Scott Stanley, Susan Blumberg m.fl. Forskningen visade att det gick att med över 90 % säkerhet kunna förutsäga vilka par som skulle komma att separera. Med ett salutogent perspektiv valde forskarna att fokusera på att hitta metoder för att förebygga relationssvårigheter, minska riskerna för att utveckla och fastna i destruktiv kommunikation, att konstruera system för trygg konflikthantering och metoder för att stärka de positiva banden i relationen. Inom ramen för PREP-kursen får paren ökad kunskap och får tillägna sig färdigheter som syftar till att öka möjligheterna att bygga en god relation och att undvika framtida svårigheter i parrelationen. PREP-kursen har utarbetats för par som inte har påtagliga problem men har också använts för par med relationsproblem. Det finns fyra vetenskapliga studier med kontrollgrupp gjorda av PREP. En studie har genomförts i Tyskland, en i Australien och två i USA. I tre av studierna har paren följts under ett till fem år efter insatsen medan i den fjärde studien gjordes uppföljningen kort tid efteråt. I samtliga fyra studier påvisas mer gynnsamma kommunikationsmönster i den grupp som gått PREP-kurs antingen i hela gruppen, endast bland män eller i en högriskgrupp. I tre av studierna påvisas också effekter i form av att relationen upplevs som mer tillfredsställande. I en av studierna påvisas dock en försämrad relation i en lågriskgrupp. Statistiskt säkerställda effekter på separationsfrekvens påvisas bland ogifta i en studie. Antalet deltagare i studien är dock litet. Efter 5 år påvisar en studie mindre våld i relationen. En vetenskaplig genomgång av forskningen kring PREP finns redovisad i Statens Folkhälsoinstitut, 2004: Nya verktyg för föräldrar Upphovsmännen till PREP fortsätter sin forskning kring PREP och relationer och bl.a. kring betydelsen av ställningstagande/förpliktelse (commitment), förändringströghet (inertia) och samborelationer. Forskarna i Denver har också konstruerat relationskurser som anpassats för specifika grupper t.ex. ensamstående föräldrar, familjer där en person sitter i fängelse, anställda vid American AirForce och grupper med muslimsk bakgrund. 7

8 Innehåll i PREP-kurserna PREP-kurserna har två huvudsakliga temata - att värna om och förstärka dom positiva delarna i relationen och att öka kunskapen och färdigheterna i att hantera det som är svårt och konfliktfyllt i relationen. Följande ämnesområden ingår i PREP-kursen: Förälskelse, kärlek och vänskap, varför vi blev ett par Förväntningar på varandra och förhållandet Konfliktmönster som kan ödelägga, 4 varningssignaler Kommunikationsfärdigheter för trygga och tydliga samtal En modell för problemhantering Förlåtelse och försoning Sensualitet, intimitet och sexualitet Grundvärderingar, prioriteringar och livsåskådning Lek, humor och glädje Hängivenhet och förpliktelse Hur går en PREP-kurs till I PREP-projektet i Mora har alla par som är inskrivna vid Familjecentrum i Mora, dvs. MVC och BVC, fått erbjudande om att gå en PREP-kurs. Erbjudandet gavs första gången i samband med inskrivningssamtalet. Kurser har erbjudits vid 5 8 kurstillfällen per år. Kurserna är på 15 timmar och hålls som studiecirkel på kvällstid, 5 x 3 timmar eller som helgkurs fördelat på tre helger. Erfarenheten visar att det är bra om kurstillfällena är fördelade över lite längre tid. Det ökar möjligheterna för paren att integrera kursinnehållet. Varje kurs leds av två utbildade kursledare och gruppen består av ca 6 par. Kurserna är uppbyggda med kortare föreläsningar och instruktioner i grupp och paren arbetar enskilt i paret med övningar och uppgifter. Gemensamma samtal i grupp förekommer i olika stor utsträckning beroende på kursdeltagarnas önskemål. Kursledarna följer en manual och paren har en arbetsbok med uppgifter och instruktioner. Kursledarna väljer ibland att kasta om ordningen på kursmomenten beroende på om det är en helgkurs eller kvällskurs. Man arbetar också med olika mycket extramaterial som Dvd-illustrationer, musik, dikter, rollspel mm. I kursdeltagarnas utvärderingar förekommer ofta positiva kommentarer om kursledarnas personliga och öppna hållning på kurserna. SENSUS tillhandahåller en standardiserad utvärdering som varje kursdeltagare fyller i vid sista kurstillfället. Utvärderingen skickas in till SENSUS PREP-programmet finns i bokform, Markman H, Stanley S, Blumberg S. (2004) Verktyg för varaktig kärlek. Verbum. 8

9 3 ORGANISATIONER Följande organisationer har samarbetat i PREP-projektet: 1 Kommunernas familjerådgivning I norra Dalarna finns det familjerådgivning sedan I samband med kommunaliseringen av familjerådgivningen 1995 övertog Mora kommun verksamheten. Upptagningsområdet omfattar Malung-Sälens, Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Befolkningsunderlaget är drygt invånare. Familjerådgivningen hör administrativt till IFO avdelningen inom Socialtjänsten och IFO-chefen är chef över verksamheten. På familjerådgivningen finns 3,75 tjänster som familjerådgivare. Personalen är mycket välutbildad (två leg.psykoterapeuter, två med steg-ett kompetens) och har lång erfarenhet av familjerådgivning (sammanlagt drygt 50 år) och annat psykoterapeutiskt arbete. Arbetsgruppen är mycket stabil. Den består enbart av kvinnor. Avtalen med de andra kommunerna i upptagningsområdet inkluderar förebyggande arbete. PREP-projektet har dock bekostats enbart av Mora kommun. 2 Familjecentrum Mora Familjecentrum Mora startade 2001 (till vissa delar 1997). Upptagningsområde är Mora kommun med drygt invånare. Verksamheten omfattar MVC, BVC, öppen förskola, psykolog och socialtjänst. Förutom öppen förskola och psykolog är verksamheten samlokaliserad. Fram till 2008 var familjecentrums läkare chef för verksamheten. Därefter är en barnmorska samordnare. Familjecentrum hör organisatoriskt till vårdcentralen och primärvården. På familjecentrum Mora finns 0,4 läkartjänst, 3,1 barnmorsketjänst, 3,8 BVC-skötersketjänst, 0,5 undersköterska, 1 förskollärare, 0,5 socialsekreterare, tillgång till psykolog och kommunens specialpedagoger. Personalen på Familjecentrum har hög kompetens och mycket lång yrkeserfarenhet. Arbetsgruppen är mycket stabil. Den består enbart av kvinnor. 3 SENSUS SENSUS, som är ett studieförbund, äger rättigheterna till PREP-programmet i Sverige. Kursmaterialet är framställt av SENSUS och kan köpas där. SENSUS utbildar kursledare, informerar om kursverksamhet och anordnar träffar för PREP-ledare. Alla som deltar i en PREP-kurs lämnar en kursutvärdering som administreras av SENSUS. 4 Ansvarig forskare Mora kommun har slutit avtal med M.D., Ph.D. Anna Sarkadi, ursprungligen Uppsala Universitet, numera Barnhälsovården SHS, Uppsala, för utvärdering av PREP-projektet 5 Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Dalarna beviljade utvecklingsmedel under två år till förebyggande insatser för barn till missbrukare eller i våldsmiljöer. 6 Statens Folkhälsoinstitut FHI Folkhälsoinstitutet bidrog med projektmedel, information och förmedlade kontakter. 9

10 4 HISTORIEN DÅ TILL NU 2002 familjerådgivarna utbildas i PREP-programmet och metoden inkluderas i familjerådgivningens arbete PREP-kurser erbjuds allmänheten av familjerådgivarna via annons Inledande samarbete med Familjecentrum. Länsstyrelsen Dalarna beviljar projektmedel till PREP-projektet efter ansökan från socialnämnden i Mora. Utbildning vid ett tillfälle i Mora av 18 st. PREP-kursledare. Utvärderingen förbereds genom kontakter med Dalarnas forskningsråd, Folkhälsoinstitutet och forskare vid Uppsala Universitet PREP-projektet startar. Alla par som skrivs in vid Familjecentrum i Mora erbjuds möjlighet att gå en PREP-kurs. 11 PREP-kurser genomförs. Avtal om utvärdering skrivs med Uppsala Universitet. Utvärderingen planeras. Tillstånd från regionala etikprövningsnämnden. Utvärderingen startar på hösten Ansvaret för PREP-programmet övergår från Svenska kyrkans nämnd för diakoni och familjerådgivning till SENSUS och samarbete inleds. 10 PREP-kurser genomförs. Projektmedel beviljas från Folkhälsoinstitutet. Utvärdering pågår PREP-kurser genomförs. Utvärdering pågår Dom sista PREP-kurserna inom ramen för utvärderingen genomförs (2 st.) Projektet avslutas. Projektet presenteras vid ICCF: s internationella konferens i Helsingfors. Projektledaren inbjuds deltaga i forskar-och policymaking konferens i London med PREP-programmets upphovsmän och representanter för PREP från Norge och Danmark. PREP-projektet presenteras vid konferens om föräldrastöd anordnad av bl.a. länsstyrelsen i Västra Götaland Utvärdering pågår Utvärderingen sammanställs. 10

11 5 EKONOMI Socialförvaltningen i Mora har varit huvudsaklig finansiär Utgifter: Kostnader för projektet omfattar under tiden hösten 2004 tom våren 2009: Projektledare 0.50 tjänst i 2,5 år och 1.0 tjänst 2,5 år Utbildning av 21 kursledare Arvode för PREP-ledare Kursmaterial, informationsmaterial inkl. kostnad för hemsida Utvärdering: Arvode forskare Programvara och utbildning Statistikbearbetning Porto, papper och kopiering Resekostnader summa: 3,3 milj. Inkomster: Länsstyrelsen Dalarna har bidragit med utvecklingsmedel summa Statens folkhälsoinstitut har bidragit med summa kr Landstinget Dalarna har bidragit med halva kostnaden för kursledararvoden 2008 och 2009 summa kr Kursavgifter från par Kostnad totalt: 2,6 milj. 11

12 6 UTVÄRDERING AV PREP-PROJEKTET enligt RE-AIM modellen med effektutvärdering och implementeringsstudie. Den kommunala familjerådgivningen i Sverige har ett uppdrag att vid sidan av det behandlande och terapeutiska arbetet också arbeta för att förebygga relationsproblem t.ex. genom att delta i föräldrautbildning (Prop. 1993/94:4). Genom åren har det arbetat mest inneburit information till föräldragrupper inom barnhälsovården. Vi har saknat metoder för förebyggande relationsarbete och dom utvärderingar som förekommit har haft formen av nöjdhetsenkäter. Därför var det angeläget att göra en vetenskaplig utvärdering när vi hade möjlighet att pröva en evidensbaserad metod för förebyggande arbete. Medvetenheten om vikten av att använda evidensbaserade insatser inom folkhälsoområdet har ökat under senare år och det finns numera ganska gott om hälsofrämjande metoder som är baserade på forskning av hög kvalitet. Däremot saknas kunskap om hur dessa metoder på bästa sätt kan implementeras i olika verksamheter. Man kan säga att det saknas evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder. (s.5 Guldbrandsson K, Från nyhet till vardagsnytta, FHI 2007) Utvärderingen av PREP-projektet innehåller flera olika delar och följer RE-AIM modellen. RE-AIM (www.re-aim.org) modellen är ett teoretiskt ramverk för implementeringsforskning som gör det lättare att följa processen och som identifierar hinder och visar på framgångsfaktorer Processen beskrivs utifrån fem olika faktorer: Reach- vilka nåddes av insatsen Effectivness- vilka effekter hade programmet Adoption- vilka organisationer och professionella personer anammade metoden/arbetssättet Implementation- hur användes metoden, vilka effekter uppstod på organisationen Maintenace- förutsättningar för metodens fortlevnad i organisationen Eftersom PREP-programmet inte var vetenskapligt utvärderat tidigare i Sverige var det viktigt att undersöka vika eventuella effekter PREP-kurser i vårt sammanhang hade på parrelationen. Därför valde vi att göra en kvantitativ effektutvärdering (Effectivness) i form av en prospektiv enkätstudie. För att ta tillvara erfarenheterna av att införliva den nya metoden i våra två organisationer valde vi att och genomföra en implementeringsstudie (Implementation) med kvalitativa metoder där personalen och verksamhetscheferna intervjuades. Eftersom den vetenskapliga kompetensen för utvärderingen inte fanns inom våra organisationer slöt vi avtal med en fristående forskare. Utvärderingen planerades samtidigt som projektet byggdes upp och blev en integrerad del av hela PREP-projektet. 12

13 6.1 Reach vilka nåddes av insatsen? Alla föräldrar som skrevs in på Familjecentrum i Mora erbjöds möjlighet att gå PREPkurs. Målsättningen när projektet startade var att 50 % av de tillfrågade föräldrarna skulle välja att gå PREP-kurs. Forskningsstudier visar att ca 50 % av par som erbjuds PREP-kurs tackar ja. (Markman, 1993). Resultat: 37 % valde att gå PREP-kurs. 69 % av förstagångsföräldrar valde att gå PREP-kurs I jämförelse mellan gruppen som valde att gå PREP-kurs och de som avstod fanns inga signifikanta skillnader när det gällde ålder utbildningsnivå sysselsättningsgrad I jämförelse med gruppen som valde att inte gå PREP-kurs hade PREP-gruppen kortare relation (5 år vs 7 år) var sambos i större utsträckning skattade sin relationskvalitet (DAS) lägre hade sämre självskattad hälsa högre poäng på depressionsskalan uppfattade sin graviditet som svårare än genomsnittet Vid sidan av MVC-gruppen föräldrar valde ytterligare 41 BVC-föräldrar, som redan hade fått barn, att gå PREP-kurs. Dessa par ingick inte i utvärderingen Reflektioner: De studier som rapporterar att 50 % tackar ja till PREP är inte gjorda i Sverige. I andra länder erbjuds ofta PREP-kurs som förberedelse inför giftermål i ett kyrkligt sammanhang och paren har i huvudsak medelklassbakgrund. Familjecentrum i Mora når alla blivande föräldrar i kommunen och jämförelser med de andra utvärderingarna är svåra att göra. Att 37 % av de tillfrågade valde att gå PREP och speciellt att 69 % av förstagångsföräldrarna tackade ja ser vi som ett gott resultat. Universella förebyggande insatser, som Mora-projektet, har fördelen av att ett erbjudande riktat till alla minskar risken att insatsen uppfattas som stigmatiserande. Familjecentrums förebyggande insatser är avgiftsfria. Inför PREP-projektet valde vi att ta en avgift på 100 kr/par för PREP-kurserna. Motivet var att erbjudandet om PREP-kurser skulle falla inom ramen för Familjecentrums övriga verksamhet och att inte några par skulle utestängas från PREPkurs av ekonomiska skäl. En vanlig föreställning kring universella, förebyggande insatser är att man inte når dom som egentligen behöver insatsen bäst. När det gäller PREP-projektet visade utvärderingen att gruppen som valde att gå PREP var en skörare grupp än de som inte gick PREP. Gruppen uppvisade flera riskfaktorer för relationsproblem och separation än gruppen som inte gick PREP. Gruppen par som får barn tidigt i sin relation löper större risk att få relationsproblem efter barnets födelse (Cowan och Cowan 2000, Doss, Rhoades, Stanley & Markman 2009). Föräldrar som inte är gifta separerar dubbelt så ofta som gifta föräldrar (Landgren Möller, 1999, SCB) 13

14 6.2 Effectivness vilka effekter hade PREP-programmet? Förhoppningen med PREP-projektet var att PREP-kurser skulle kunna förebygga relationsproblem hos par. Vi valde att rikta oss till en målgrupp, blivande föräldrar, som var i ett mycket speciellt skede i livet. Att få barn är en omvälvande händelse, som individ och för relationen. Det finns gott om forskning som visar på detta och som visar att parens tillfredsställelse med förhållandet ofta minskar (Cowan & Cowan 2000, Shapiro, Gottman & Carrére 2000, Ahlborg 2004, Lundblad 2005). Ungefär 10% av förhållanden splittras innan barnet hunnit bli ett år gammalt och i vissa grupper är risken för separation ännu högre (Landgren Möller, 1999). Exempelvis riskerar sambopar med kortare relationer att gå isär vid barnets födelse i högre grad än mer etablerade par. Många par som inte separerar lever kvar i konfliktfyllda förhållanden (Markman & Hahlweg 1993). Med utgångspunkt i den kunskapen menar vi att gruppen blivande föräldrar är en speciellt viktig målgrupp för förebyggande insatser. I undersökningen ville vi ta reda på om PREP-kursen kunde motverka den förväntade sänkningen av relationskvalitet (DAS). Familjestatistiken i Mora återspeglar statistiken i landet. Nästan hälften av alla äktenskap avslutas med skilsmässa. Par med barn separerar inte i lika hög utsträckning men föräldrar som inte är gifta separerar dubbelt så ofta som gifta föräldrar Metod Studien är en enkätstudie med mätning under graviditet och före eventuell PREP-kurs och efter att barnet blivit 6 månader (prospektiv studie). Ingen randomisering eller kontrollgrupp har använts. Etikprövningsnämnden vid Uppsala universitet godkände studien (Dnr ). De två grupper som jämfördes var de som valde att gå PREP-kurs och de som avstod. Dessutom har kön varit en genomgående variabel. Samtliga gravida par som skrevs in på Familjecentrum i Mora erbjöds möjlighet att gå PREP-kurs och tillfrågades om de var intresserade av att delta i enkätstudien. Förutom demografiska frågor, frågor om hälsa och graviditet, innehöll enkäterna flera validerade mätinstrument bl.a. DAS - Dyadic Adjustment Scale, EPDS - Edinburgh Postnatal Depression Scale, SPSQ Swedish Parenthood Stress Questionary, CPQ - Crying Pattern Questionary och ICQ Infant Characteristics Questionary Resultat En fullständig redovisning av enkätundersökningen finns i Länge leve kärleken.utvärdering av PREP-kursen vid Familjecentralen i Mora, sex månaders uppföljning. D-uppsats, VT 2009, Uppsala Universitet. Natalia Engsheden Sammanlagt deltog 482 personer i studien. På första enkäten svarade 139 män och 144 kvinnor (svarsfrekvens 60 %). Av dessa hade 177 valt att gå PREP-kurs (eftersom några personer valt att gå PREP-kurs men inte svarat på enkäten är det en ojämn siffra). Uppföljningsenkäten efter 6 månader skickades ut till 408 personer och besvarades av 188 (svarsfrekvens 46 %). Både grundenkät och uppföljningsenkät besvarades av 171 personer, av vilka 111 hade gått PREPkurs. De 60 personer som avstod kursen betraktades som jämförelsegrupp. Bortfallet har varit ett problem och begränsar möjligheterna till tolkningar men eftersom ingångsvärden har kunnat kontrolleras ökar resultatens tillförlitlighet. 14

15 Medelålder för kvinnor var 30 och för män 31 år (i hela gruppen år). De flesta i populationen hade gått ut gymnasiet och 38 % hade någon form av högskoleutbildning. I hela populationen yrkesarbetade 70 % av kvinnorna och männen mer än 75 % Flödesschema PREP studien i Mora Alla inskrivna till FC Vill inte vara med i studien 60 Flyttat, fått missfall, enkönade par Ensamstående 17 Hann få barn innan utskick 16 Inkluderade i studien 482 (84% av totalpopulationen) Svarat 287 (60% svarsfrekvens) Inget svar 195 Bortfall mellan baslinje och 6 mån 83 (16%) Vill inte vara med i studien 39 Fick ingen enkät 38 PREP Flyttat, fått missfall/ döfött barn 6 Utskick 6 månader efter barnets födsel 408 (84% av den inkluderade populationen) Svarat 188 (46% svarsfrekvens) Inget svar

16 Relationskvalitet (DAS) tillfredsställelsen med relationen (DAS) minskade signifikant för hela populationen mellan mätningen under graviditeten och vid uppföljningen när barnet var 6 månader gammalt. Detta gällde både par som gått PREP-kurs och de som avstod. tillfredsställelsen med relationen var signifikant lägre i gruppen som gått PREP-kurs i jämförelse med gruppen som inte gått PREP både vid grundundersökningen och vid sexmånaders uppföljning kvinnorna var mindre nöjda med sin relation än männen och hade signifikant lägre värden på DAS i basenkäten (114,6) än sin partner (120,0) och detta gällde både i gruppen som gick PREP och i den andra gruppen. endast männens sänkta DAS-värden efter att man fått barn är signifikanta när barnet var 6 månader gammalt var det ingen signifikant skillnad i relationskvalitet (DAS) mellan kvinnor och män, dvs. männen sjönk ner till kvinnornas nivå. männen i PREP-gruppen sänkte sin relationskvalitet (DAS) mer än männen som inte gick PREP-kurs grundenkäten visade den största skillnaden mellan kvinnan och mannen i hur man såg på förhållandet, mätt med DAS, i gruppen som gick PREP-kurs de kvinnor och män som gick PREP-kurs blev signifikant mer eniga i sin syn på relationen jämfört med de som inte gick PREP-kurs barnets temperament, depression hos mamman eller pappan när barnet var 6 månader gammalt och självskattad hälsa var faktorer som korrelerade med relationskvalitet (DAS) Depressionsscreening EPDS under graviditeten var det flest kvinnor som uppvisade depressionstecken och det främst i PREP-gruppen. vid uppföljning när barnet var 6 månader visade kvinnor och män depressionstecken i ungefär samma utsträckning. Föräldrastress i hela populationen fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män när det gäller föräldrastress. Kvinnorna hade högre stresspoäng. det fanns inga skillnader i stresspoäng mellan gruppen som gick PREP och gruppen som inte gick PREP. kön, självskattad hälsa och barnets skattade temperament var de faktorer som påverkade föräldrastress vid barnets 6 månader. (Markman 1993, Kaiser 1998, Halford 2001, Stanley 2001) 16

17 Reflektioner: Att få barn är en genomgripande förändring i livet och även om det finns individuella skillnader upplever de flesta par en minskning av relationskvaliteten (Ahlborg 2004, Doss, Rhoades, Stanley och Markman 2009). Vår studie visade samma resultat. PREP-kurser kunde inte hindra parens relationskvalitet, mätt med DAS, att minska signifikant. I vår studie låg dock fortfarande samtliga genomsnittliga DAS-värden inom normalvärdena. I en icke-klinisk grupp med par låg medelvärdet på DAS på 114,8 (Spanier 1976) och i en klinisk grupp med par som sökt familjerådgivning var kvinnornas värde på DAS 88,6 och männens 94,5 (Lundblad 2005). Gruppen par som valde att gå PREP hade fler riskfaktorer i sin relation. Jämförelser med gruppen som inte gick PREP är därför svåra att göra. För att med säkerhet kunna avgöra om PREP-kurser kan motverka relationsproblem skulle en randomiserad studie behöva göras. Männen i gruppen som gick PREP utmärkte sig genom att tappa mest i relationskvalitet av alla grupper. Forskning visar att de individer som rankar sin relationskvalitet högst är de som sjunker mest när man får barn. couples who have the highest romantic connections find the transition to the tasks of parenting the most challenging, at least to the positive aspects of their relationship (Doss, Rhoades, Stanley och Markman 2009). Paren som gick PREP-kurs var de som har den största skillnaden mellan kvinnor och män i sin rankade relationskvalitet. Det var också de par som signifikant närmade sig varandra mest i synen på relationen (DAS) jämfört med de par som inte gick PREP. Klinisk erfarenhet av parterapi är att par har stora svårigheter att nå varandra i konstruktiva, öppna och trygga samtal när deras självupplevda verkligheter ligger långt ifrån varandra, som beskrivits i Bakgrunden. Att PREP hjälper paren till större samsyn på relationen och ger kommunikationsfärdigheter (Markman 1993, Kaiser 1998, Halford 2001, Stanley 2001) skulle kunna bidra till ökad tillfredsställelse och bättre konflikthantering i parrelationen. Skillnaden i den rankade relationskvaliteten skulle också kunna vara en motiverande faktor för att få par att välja att gå PREP-kurs. 6.3 Adoption All personal på Familjerådgivningen och på Familjecentrum Mora utbildades för att leda PREPkurser. Eftersom båda arbetsplatserna är enkönat kvinnliga rekryterades dessutom 4 manliga kursledare. Sammanlagt utbildades 21 kursledare. 85 % av dom som utbildades hade hållit minst en kurs 57 % var fortfarande aktiva kursledare 14 % hade lämnat organisationerna 100 % av familjerådgivarna var fortsatt aktiva ingen av BVC-sköterskorna hade hållit kurs Inom ramen för utvärderingen genomfördes 26 st. PREP-kurser hösten våren par gick PREP-kurs. 5 par avbröt kursen (2 par hade alltför stora relationsproblem, 1 par hade barnvaktsproblem, 2 par okänd anledning). Utvärderingsenkäten som skickades till SENSUS visade att samtliga kursdeltagare rankade kursen på övre halvan av en skala % nådde inte upp till godkänt högt över godkänt. 17

18 Vad fick de två verksamhetscheferna att välja att satsa på PREP-metoden? I intervjuundersökningen framkom att båda hade stort förtroende för personalen och en positiv inställning till förslag och initiativ från verksamheterna. PREP svarade mot ett identifierat behov hos verksamheternas klienter och personalen saknade en metod att möta dessa behov. verksamhetscheferna hade nödvändig beslutanderätt vad gällde personal och pengar. värderingar: värdet av förebyggande insatser för unga barnfamiljer och ett service- och kundtänkande när det gällde det sociala arbetet. Reflektioner: Både inom Familjerådgivningen och Familjecentrum hade personalen lång erfarenhet av att möta par med relationsproblem och man hade kunskap om de stora utmaningar som paren ställs inför i samband med att man får barn. PREP-kurserna motsvarade klienternas behov och personalen fick en metod för förebyggande arbete som man saknat (intervjuredovisningen). Att samtlig personal utbildades i metoden bidrog sannolikt i hög utsträckning till resultaten både vad gäller Reach och Adoption. Rekryteringen av föräldrar till kurserna skedde på Familjecentrum och all personal hade god kunskap om vad och hur de skulle motivera föräldrarna. PREP blev en röd tråd på Familjecentrum och den gemensamma kunskapen blev ett kitt i arbetsgrupperna. Man hade en gemensam metod och referensram. Erfarenheten och kunskapen kring PREP bidrog också till fördjupat samarbete mellan Familjerådgivningen och Familjecentrum från samarbete till samsyn (intervjuredovisningen). I de två organisationerna, hos personalen och hos verksamhetscheferna fanns gemensamma synsätt, behov och delade värderingar. När de två organisationerna samarbetade med sina olika resurser var det möjligt att genomföra projektet tack vare chefernas beslutsmandat. Feedback från PREP-paren, PREP-metoden i sig själv och arbetet med den vetenskapliga utvärderingen stärkte personalens motivation att arbeta med PREP-metoden (intervjuredovisningen) Ytterligare en nödvändig faktor var det tillskott på resurser som projektledartjänsten innebar. Ingen av organisationerna hade utrymme inom ordinarie resurser för den extra administration som PREP-projektet innebar. 18

19 6.4 Implementation Syftet med implementeringsundersökningen var att få större förståelse för vilka faktorer hos organisationerna och personalen som underlättade, respektive försvårade implementeringen av PREPprogrammet och även hur organisationerna och personalen påverkades av arbetet Urval och metod De PREP-kursledare som fanns kvar inom organisationerna när utvärderingen startade intervjuades (10 st.). En av kursledarna som lämnat organisationerna intervjuades dessutom eftersom hon var en av de mest erfarna kursledarna. Totalt intervjuades 13 kursledare varav 2 manliga. De två verksamhetscheferna för familjerådgivningen och för familjecentrum intervjuades också. Semistrukturerade djupintervjuer genomfördes när projektet avslutats våren 2008, enskilt och på ett arbetsrum på familjerådgivningen eller familjecentrum. Intervjuare var projektledaren och intervjuerna tog mellan minuter. Dom bandinspelades och transkriberades av 5 gymnasiestuderande. Chefsintervjuerna skrevs ut av projektledaren Bearbetning och analys Intervjuerna har bearbetats med kvalitativ, tematisk analys, (Patton 1997) och Case study analys, (Creswell, 2007) Dependability (reliabilitet) Vid genomläsning kunde 6 ursprungliga temata identifieras. Ett mindre omfattande tema infogades i ett större och antalet temata slutade på 5. Utifrån dessa temata identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Ett tema, genus, var resultat av ett aktivt val av perspektiv och inte resultat av den tematiska analysen. Orsaken till detta val var att något försöka motverka risken för könsblindhet med tanke på två enkönade organisationer och att intervjuaren/forskaren dessutom var kvinna. Researcher credibility Som initiativtagare till projektet, projektledare, utbildad och aktiv PREP-kursledare, mångårig medarbetare inom familjerådgivningen och samarbetspartner med Familjecentrum Mora har det inneburit fördelar med god kännedom om organisationerna, personerna, historien och PREP-programmet. Riskerna med inifrån perspektivet har varit att tappa överblick, kritiskt tänkande och att det funnits ett beroendeförhållande mellan oss i projektet. IFO-chefen har varit chef för mig. Under arbetet med intervjuerna uppfattade jag att kursledarna rapporterade övervägande mycket positiva erfarenheter av arbetet med PREP. För att något neutralisera en eventuell önskan hos kursledarna att ge något tillbaka till projektledaren utökades intervjun med en specifik fråga om negativa erfarenheter och kritiska kommentarer. Extra uppmärksamhet har getts till frågor kring genus utifrån förutsättningarna med två enkönade organisationer. Av detta skäl intervjuades två manliga kursledare trots att de inte tillhörde de undersökta organisationerna. Dessutom redovisas genus som en egen kategori. Samarbetet med forskningsansvarig i utvärderingsarbetet har under hela processen bidragit till nytänkande, nya perspektiv, ny kunskap och korrigering. 19

20 Interrater reliability Två oberoende personer har läst samtliga intervjuer i sin helhet och analyserat temata och kategorier. Samtliga intervjuade har tagit del av och har haft möjlighet att kommentera intervjusammanställningen. När någon av de intervjuade haft en avvikande mening i förhållande till flertalet har detta redovisats, Negativ case analysis (Creswell, 2007) Vad innebar det för personalen och för organisationerna att arbeta med PREP-kurser inom ramen för Familjecentrum i Mora och Kommunernas familjerådgivning i Mora? Att vara samhällsarbetare att arbeta förebyggande Personalen såg arbetet med PREP som en positiv och meningsfull, förebyggande insats för en viktig målgrupp. Man bidrog till att unga par byggde goda och stabila relationer. PREP-kurserna gav föräldrarna kunskaper och redskap för att lättare möta förändringar och påfrestningar på relationen. Personalen hade många års erfarenhet i sina yrken och alla hade erfarenhet av att leva i långa förhållanden. Man hade sett i sitt arbete och i sina egna relationer att det kunde vara svårt att bevara kärleken i en lång relation och att tiden som nybliven förälder och småbarnstiden innebar särskilt stora påfrestningar på föräldrarna. Dessutom separerade många när barnen var små och man undrade över om alla separationer hade varit nödvändiga. Personalen på FC upplevde att man allt för sent fick veta att ett par hade problem i sin relation och att man då inte haft något att erbjuda om föräldrarna tagit upp om sina relationsproblem. På familjerådgivningen hade man erfarenhet av att en del par kom när alltför mycket i relationen var skadat för att man skulle kunna hitta tillbaka till varandra.... det känns som att man är med och gör någonting som är bra för paren och man sprider kunskap och hoppas att det skall bli som ringar på vattnet barnperspektiv Tanken på att kunna bidra till goda och stabila parrelationer och vad det betyder för barnen i dessa familjer var viktigt. PREP-ledarna uttryckte ett starkt engagemang för unga familjer och deras barn och tanken på att kunna arbeta förebyggande och bidra till en tryggare uppväxt för barnen i kommunen var en stark, motiverande faktor. Och sen att man kan bidra med att ge barn i Mora en tryggare uppväxt som det faktiskt blir. Så då är jag glad. Och att få mindre trasiga barn skulle kännas bättre för mig. Jag fick en liten vision sådär. samhällsperspektiv Bland familjecentrums personal reflekterade man kring förändrade villkor i samhället för unga par och föräldrar. Förändrade könsroller och förväntningar på mammor och pappor gjorde att många par uttryckte osäkerhet och vilsenhet om hur man gjorde bäst med sitt barn. Balansen mellan individuella önskemål och behov, arbetslivets krav, barnets behov, partnerns behov och relationens krav var fylld av konflikter. Att hitta det som var rätt val för den egna familjen kunde vara svårt när förväntningar och normbildning förändrades i snabb takt i samhället runt omkring. Allt fler unga föräldrar hade vuxit upp med separerade föräldrar och hade levt med umgängesrätt 20

21 eller växelvis boende. Det bidrog ibland till ökad osäkerhet och oro hos mammorna och papporna kring hur man kunde skapa en god och hållbar relation och man tvekade på sin egen förmåga...sen plötsligt så har dom en familj som dom skall värna och ta hand om och barn som dom skall sköta om och som dom älskar och vill det bästa i världen men sen vet dom inte vad det bästa i världen är utan man följer trender och tror att ja, det är inte lätt. PREP i Mora I PREP-kurserna fick kursledarna feedback från paren som stärkte och bekräftade kursledarnas uppfattning av att dom hade något viktigt och meningsfullt att erbjuda paren. Mora är ett litet samhälle och man stötte på par som hade gått PREP-kurs på stan, bland sina kompisar eller släktingar. Kommentarerna var positiva och paren tipsade andra par om PREP-kursen. Jag ser det när jag träffar dom och frågar dom hur dom tyckte att det där var och så ser jag hur ögonen börjar glittra och dom tittar på varandra och skrattar och dom har haft kul och pratat om saker som dom aldrig tänkt på. Och en del killar säger att dom fått redskap att nå fram med. kunde PREP-kurser innebära något negativt? Det hände någon gång att något par hade så stora svårigheter i sin relation att PREP-kursen inte räckte till för deras behov. Då hade PREP-kursen i stället bidragit till att vägen till familjerådgivningen och hjälp anpassad till just det parets behov hade varit kortare och snabbare. Man tog också upp möjligheten att något par under en kurs fick upp ögonen för svårigheter i relationen som legat dolda och att det skulle kunna leda till ifrågasättande och större tveksamhet inför förhållandet. Man reflekterade över om det innebar en fördel eller en nackdel för paret att ha fått tillgång till den kunskapen. Flera kursledare tog också upp sin besvikelse de gånger man träffade på PREP-par som valt att gå isär. Man hoppades att paret tänkte att man försökt arbeta med relationen och att man därmed fått en bättre grund för beslutet om separation. Man hoppades också att paret fått med sig kunskap och redskap för det fortsatta föräldrasamarbetet och för eventuella nya relationer Det enda då som är negativt är de här paren som inte lyckas hålla ihop ändå. Men dom träffar man och dom säger att det inte gick. Men då är det så roligt för dom säger att dom i alla fall har lärt sig nånting. Bland personalen på Familjecentrum reflekterade man också kring ett metaperspektiv. Arbetet på FC har en grundläggande främjande och förebyggande inriktning - hälsovård. Alla insatser i stödjande syfte kan fungera som ett stöd för familjernas anpassning och utveckling men kan också fungera som ett indirekt påpekande om att det finns brister hos föräldrarna. Hur kan man erbjuda stöd utan att undergräva föräldrarnas tilltro till sin egen förmåga? Men man måste ju gå kurser hela tiden för att lära sig allting. Kan inte någonting bara falla naturligt kan man väl ibland undra. Man skall gå en kurs för att bli en bra pappa, vad ställer det för krav på mig? Hur bra skall jag vara, duger jag ändå? 21

22 utvärderingen Att veta att PREP-materialet vilar på gedigen vetenskaplig grund och många års relationsforskning bidrog till att PREP-ledarna kände sig trygga med att man hade något bra att erbjuda. Den vetenskapliga utvärderingen av PREP-projektet gav tyngd och relevans åt arbetet och ökade motivationen att arbeta med PREP. Man var nyfiken på resultatet av utvärderingen. Andra menade att positiv feedback från föräldrarna och den egna övertygelsen om behovet av insatser för föräldraparen räckte som motiv för att erbjuda PREP-kurser. Och man skall kunna visa på och skall kunna få pengar till någonting skall det ligga en utvärdering bakom det hela så det tror jag att det är jättebra och viktigt. Ja, vi får se vad det visar Från samarbete till samsyn PREP tillförde nya redskap i det ordinarie arbetet Samtliga familjerådgivare berättade att arbetet med PREP hade inneburit tillgång till fler redskap i arbetet med paren, framför allt när det gällde att arbeta med parens kommunikation. Kunskapen om varningssignalerna användes för att få en bild av parens svårigheter. PREP-materialet användes dessutom psykoedukativt av familjerådgivarna. Erfarenheten av att arbeta som familjerådgivare upplevdes på samma gång som en viktig tillgång när man ledde PREP-kurser. Man var van att arbeta med par och att hantera känsliga eller tillspetsade situationer. Yrkesmässigt är det ju också att göra nått man tror på. Yrkesmässigt har det ju tillfört mycket och jag använder mig av tala/lyssna. Det är inte alls ovanligt att jag använder det i mitt jobb också. Även annan kunskap och information som man ger under kurser plockar man fram. Familjecentrums personal beskrev att PREP arbetet hade tillfört nya redskap. Familjecentrums arbete har förändrats genom åren och innehåller allt mer uppgifter av psykosocial karaktär. Man såg att paren har svårigheter och med PREP hade man fått något att erbjuda som svarade mot parens behov. När man informerade föräldrar om PREP-kurser hade man en naturlig anledning till att ta upp och prata om parrelationen. Detta gällde både inom MVC och BVC men var tydligast när det gällde BVC-verksamheten där det är barnet som är i fokus för kontakten. Kommunikationskunskapen från PREP materialet kunde personalen använda i arbetet med ordinarie föräldragrupper. På samma gång gav arbetet med de vanliga föräldrautbildningarna stor vana och trygghet i att arbeta med utbildningsgrupper vilket personalen beskrev att de hade nytta av när de ledde PREP-kurserna. Det har varit bra att få det här som ett instrument och vi har sett att det har saknats hos paren. Vi har sett att det händer saker men inte haft något att erbjuda. Det är ju mer och mer så inom MVC idag, det här med att mäta mage och ta blodtryck är bara en bråkdel av det man jobbar med utan det är mest förhållanden och den sociala situationen och hur folk har det runt omkring sig. kunskaperna och redskapen i PREP-programmet är användbara i flera olika sammanhang Flera av PREP-ledarna berättade att kunskaperna från PREP-materialet var användbara i många olika sammanhang t.ex. i arbete med elever, i samtal på arbetsplatser och i arbete med föräldrar som är i konflikt. Kunskaperna från PREP-programmet gav en ökad medvetenhet om förhållningssätt och kommunikation och gav redskap för att analysera vad som händer i ett samtal. Och då kanske man kan erbjuda fler att gå PREP-utbildning också på nått sätt. För jag tror att det skulle behövas att vem som helst skulle kunna få gå en PREP-utbildning 22

23 utvecklande samarbete Det var en samstämmig erfarenhet från PREP-ledarna att samarbetet mellan de olika organisationerna, mellan PREP-kursledare av olika kön, yrkesbakgrund, erfarenhet och personlighet hade varit roligt, utvecklande och lärorikt. Man tyckte att man hade lärt av varandra, fått nya perspektiv och man hade känt stöd av varandra. Vid ett tillfälle hade kursledare med olika yrkesbakgrund upplevt vissa svårigheter i samarbetet som kursledare. Man hade haft olika inställning när det gällde avvägningen mellan att vara följsam gentemot paren i kursen eller att mer strikt följa kursboken. Det är jättebra. Vi kompletterar varandra. Vi blir modeller, vi kommer från olika verksamheter. Det är bara fördelar, det visar hur man kan hantera olikheter hur organisationerna har påverkats Under två år arbetade en familjerådgivare som projektledare för PREP-projektet vilket innebar vikarier inom ordinarie familjerådgivning. Det mesta administrativa arbetet med PREP-kurserna och utvärderingen har legat på projektledaren. Förutom ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen Dalarna och Folkhälsoinstitutet bekostades PREP-projektet inom ramen för ordinarie budget för socialförvaltningens IFO-avdelning. Avdelningschefen för IFO-avdelningen har varit ekonomiskt och administrativt ansvarig. För personalen på FC tog det administrativa arbetet runt kurserna och utvärderingen tid framför allt innan man hittade rutinerna i början på projektet. Det tog också tid att informera föräldrarna om PREP och eftersom det var mycket annat man också skulle hinna prata om på inskrivningssamtalet kändes det känts stressigt ibland. Man undrade också över hur mycket information som föräldrarna orkade ta emot vid ett tillfälle och funderade på formerna för informationen. På FC väckte arbetet med PREP frågor om hur man pratar med föräldrarna och diskussion om innehåll och organisation av de ordinarie föräldragrupperna på FC. En diskussion gällde möjligheten att infoga PREP-kursen inom ordinarie föräldrautbildning. Det skulle förutsätta utökade personalresurser, att man tog bort moment som brukar ingå i ordinarie föräldrautbildningar eller att PREP-kursen gjordes om och kortas. Vi försöker att omstrukturera lite termin för termin men frågan är att hitta någonting bra. Sedan om det är viktigt att få träffa varandra eller att man får all den här informationen som man får andra vägar idag, det behovet tror jag inte att man har idag Arbetet med PREP blev ett gemensamt sammanhang som stärkte de två personalgrupperna internt. Eftersom de flesta i personalgrupperna gick utbildningen till kursledare tillsammans fick man ett gemensamt språk. Den gemensamma kunskapen och erfarenheten beskrevs som ett kitt. Alla visste vad PREP-kursen innebar och den personal som inte höll kurser själva kände sig ändå trygga med hur man kunde informera föräldrarna. Personalgruppernas stolthet och självkänsla växte genom den uppmärksamhet som PREP-projektet väckte, alla reportage som skrevs och studiebesök som man tog emot. Öppenheten i att visa upp sin verksamhet för omvärlden och öppenheten i samarbetet med andra organisationer stärkte och påverkade personalgrupperna positivt. Det har tillfört jättemycket. Just det här att vi fått ett gemensamt pedagogiskt verktyg, den här kunskapen. Vi har fått ett utökat samarbete med andra arbetsplatser och jag tror också att det har gjort oss lite stolta faktiskt över våran organisation. Vi har fått mycket kred för den här verksamheten och det har uppmärksammats. Så jag tror att det har gjort något för våran yrkesstolthet och mycket också det här samarbetet vi fått med andra. 23

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Förebygga våld mot barn

Förebygga våld mot barn Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun Ungdomens hus -1-13 Till; Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Sociala funktionen Marianne Bentzel Håkansson Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014 Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)

Super-Nanny till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga) Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-03 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-03-21 DNR 106-776/2005 Till Socialtjänstnämnden "Super-Nanny"

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Forskningen om PREP. 1. Inledning. 2. Historien bakom PREP

Forskningen om PREP. 1. Inledning. 2. Historien bakom PREP Forskningen om PREP 1. Inledning PREP är friskvård för parrelationen, en utbildning i syfte att stärka relationen och förebygga kris och separation. Utbildningen har utvecklats av forskare på vetenskapliga

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort

Läs mer

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kyrkåsens förskola

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter

Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2003 Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av terapikoloniernas verksamhet ingår en enkät som distribueras till remitterande terapeuter

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer