Från samverkan till samsyn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från samverkan till samsyn"

Transkript

1 Från samverkan till samsyn en resa genom par, grupper och organisationer. Rapport från ett projekt med förebyggande parrelationsarbete PREP-projektet i Mora Författare, projektledare: KarinLübeck Auktoriserad familjerådgivare Socionom, leg.psykoterapeut Kommunernas Familjerådgivning Forskare: Anna Sarkadi Leg.läk, med dr. Inst. för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Barnhälsovården SHS Vårdcentrum, Box 609, Uppsala

2 SAMMANFATTNING Att bli förälskad kan vara lätt hänt. Men hur skapar man och upprätthåller en stabil och levande kärleksrelation? Erfarenhet från familjerådgivning och forskning visar att många par fastnar i likartade relationsproblem och att en hel del par söker hjälp först när problemen är så stora att separation tycks vara enda lösningen. För att pröva om det går att förebygga vanliga relationsproblem, motverka destruktiva parrelationer och undvika onödiga separationer samarbetade Kommunernas Familjerådgivning i Mora och Familjecentrum i Mora i ett projekt där alla blivande och nyblivna föräldrar i Mora erbjöds parrelationskurser PREP kurser. PREP är en strukturerad metod och den bäst utvärderade parrelationskursen som finns tillgänglig men den var inte utvärderad i Sverige. För att mäta eventuella effekter av kurserna slöts ett avtal om utvärdering med en forskare. Samtidigt genomfördes även en studie av samarbetsprojektet där svårigheter och framgångsfaktorer i implementeringsarbetet identifierades. En prospektiv enkätundersökning genomfördes. Den visade att 69 % av förstagångsföräldrarna valde att gå PREP-kurs och av hela gruppen blivande föräldrar valde 37 % (103 par) att tacka ja till PREP-kurs. Vad gällde ålder, utbildningsnivå och sysselsättningsgrad fanns inga skillnader mellan gruppen som gick PREP-kurs och de som avstod. Ett viktigt resultat var också att vi med en universell inbjudan till alla som väntade barn inte bara nådde de med stabila parrelationer utan även par med ökad statistisk risk för relationsproblem. PREP-gruppen hade alltså kortare relationer, väntade sitt första barn och var oftare sambor. De rapporterade också sämre fysisk hälsa, högre depressionspoäng och lägre relationskvalitet. Utvärderingen visade att PREP-kursen inte kunde hindra den förväntade sänkningen av relationskvalitet som tidigare forskning visat är ett generellt mönster i samband med att par blir föräldrar. Poängen för relationskvalitet sjönk mest för männen som deltog i PREP-kurs. Samtidigt blev paren som gick PREP-kurs signifikant mer överens i sin syn på sitt förhållande. Implementeringsstudien var en kvalitativ undersökning där verksamheternas personal och chefer intervjuades. Erfarenheterna av att samverka kring PREP-programmet visade på mycket positiva erfarenheter - PREP-kurserna svarade mot ett identifierat behov hos föräldrarna och dessa gav mycket positiv feedback på kurserna. Hela personalgruppen fick gemensam utbildning vilket bidrog till ökad samstämmighet inom personalgrupperna, ökad samsyn mellan organisationerna och nya verktyg i ordinarie arbeten. Verksamheternas delade värderingar och gemensamma syn på föräldrars behov, tillsammans med verksamhetschefernas tillit till personalens kompetens och engagemang var viktiga faktorer för samarbetet. Den vetenskapliga utvärderingen bidrog mycket starkt till lärandeprocessen och samverkan. Slutsatser: PREP-kurser som ett universellt erbjudande inom ramen för familjecentrum fungerade utmärkt och nådde i stor utsträckning föräldrarna, i synnerhet de föräldrar som kan ha särskilt god nytta av parkurser. PREP-kurs ledde till en ökad samsyn på relationen i paret. Hur betydelsefull den förändringen är för parets möjligheter att skapa en stabil och levande kärleksrelation kräver ytterligare forskning. PREP-metoden tillförde nya verktyg till båda arbetsgrupperna. Samverkan mellan familjerådgivningen och familjecentrum bidrog till ökad samsyn och gemensam kompetensutveckling. Den integrerade vetenskapliga utvärderingen gav en unik möjlighet att ta tillvara en mångfald av kunskap, redskap för reflektion, ifrågasättande och lärande i en mycket inspirerande och meningsfull process. 2

3 Checklista för implementering: Tänk utvärdering direkt vid start Använd vetenskaplig kompetens Tillsätt lokal projektledare som är väl förankrad i organisationen och får kontinuerlig handledning Värna om svarsfrekvensen Samla in data om adoption (vilka anammar metoden) Kombinera kvalitativa och kvantitativa data Ha gärna uppsatsstudenter som gör delarbeten Använd administrativt stöd för enkätinsamlingen Var öppen för alla slags fynd Lös praktiska problem tidigt och kontinuerligt använd en praktisk projektorganisation inte en principiell Analysera var beslutsmandaten finns i organisationen Ge alla deltagare i implementeringsarbetet kunskap och inflytande Implementering är en process, inte en åtgärd Ge kontinuerlig feedback till alla aktörer Håll fötterna stadigt i myllan och blicken mot horisonten Viktiga förutsättningar för samverkan delade värderingar och målsättning Analysera vilka effekter den nya metoden har på organisationen och anpassa rutiner och resurserna Presentera arbetet kontinuerligt via en hemsida nyttigt att formulera sig och skapar utvecklande dialog och nätverk 3

4 INNEHÅLL Sammanfattning 1 Bakgrund Bakgrund till PREP-projektet 2 Beskrivning av PREP Bakgrund/forskningen Innehåll Hur går en kurs till 3 Organisationer i samverkan Kommunernas Familjerådgivning Familjecentrum Mora SENSUS Forskare Bidragsgivare 4 Historien - då till nu 5 Ekonomi 6 Utvärdering av PREP-projektet enligt RE-AIM modellen - med effektutvärdering och implementeringsstudie Reach Effectivness Adoption Implementation Maintenance 7 Redovisning av depressionsscreening - EPDS 8 Redovisning av frågor kring våld 9 Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga 1 intervjufrågor Bilaga 2 vi som var med MORA

5 1 BAKGRUND Efter att ha arbetat som familjerådgivare i flera år hade jag upptäckt ett mönster. Paret som sökte hjälp beskrev sin situation på följande sätt: Kvinnan: vi har det inte bra tillsamman Mannnen: det har vi väl Kvinnan: nej, det har vi inte och jag vill skiljas Mannen: men varför har du inte sagt något? Kvinnan: det har jag visst, förra sommaren sa jag att vi inte hade det bra och att jag funderade på separation Mannen: men jag trodde inte att du menade det så. Du kan ju inte bara lämna mig. Du måste ge mig en chans Kvinnan: det har jag redan gjort och det är för sent. Jag älskar dig inte längre Efter att ha mött många uppgivna och besvikna kvinnor, oförstående och desperata män, parens stora sorg, ilska, oro och konflikter kring barn i den separation som oftast följde, letade jag länge efter ett sätt att kunna nå par innan kärleken tagit slut och separation var den enda väg som återstod. I början av 2000-talet hittade jag PREP-programmet som skulle visa sig vara en sådan väg. Relationsforskning visar att det är vanligt att kvinnan i paret är mindre nöjd och mår sämre i relationen än mannen (Lundblad 2005). När kvinnan försöker prata med sin man om hur hon upplever relationen och (i bästa fall) vad hon behöver, kan hon få svårt att nå fram till honom. Det hon säger har ingen koppling till mannens upplevelse av relationen och han får svårt att förstå vad hon pratar om. Kvinnan känner då ofta att mannen inte tar henne på allvar och att hennes upplevelse inte bekräftas. Mannen kan känna sig kritiserad och vet inte vad kvinnan vill ha av honom. Det han försöker göra tas inte emot och han upplever att vad han än gör är hon missnöjd. Paret riskerar att hamna i växande tystnad och bristande närhet eller i destruktiva konflikter om vems sanning som skall gälla. Ett par som har dom här svårigheterna, och det är vanliga svårigheter, kan ha stor nytta av att få hjälp att nå varandra, att uttrycka sina känslor och behov och att få hjälp att lyssna och ta emot varandras upplevelser. Får dom den hjälpen innan kärleken tagit allt för stor skada kan dom hitta tillbaka till varandra med ökade kunskaper om sig själva och varandra och en fördjupad och starkare relation. PREP-programmet ger paret redskap till en trygg och respektfull kommunikation och konflikthantering. Det är kunskaper och färdigheter som kan läras ut och som är giltiga i fler sammanhang än parrelationen. Inom ramen för en god kommunikation får paret också utrymme att utveckla sin relation när det gäller intimitet och sexualitet, kamratskap och roliga stunder, förlåtelse, grundläggande värderingar och ökad medvetenhet om dom specifika svårigheter som var och en i paret har med sig in i relationen. Eftersom PREP-programmet inte är behandling eller terapi utan en relationskurs som passar par som vill stärka och utveckla sin relation och förebygga svårigheter riktar den sig just till den målgrupp som jag ville nå. Det här programmet ville jag pröva! 5

6 6

7 2 Beskrivning av PREP Bakgrund och forskning PREP är en förkortning av Prevention Relationship Enhancement Program. PREP är ett manualbaserat pedagogiskt grupprogram som bygger på relationsforskning som påbörjades 1980 vid psykologiska institutionen vid University of Denver USA av Howard Markman, Scott Stanley, Susan Blumberg m.fl. Forskningen visade att det gick att med över 90 % säkerhet kunna förutsäga vilka par som skulle komma att separera. Med ett salutogent perspektiv valde forskarna att fokusera på att hitta metoder för att förebygga relationssvårigheter, minska riskerna för att utveckla och fastna i destruktiv kommunikation, att konstruera system för trygg konflikthantering och metoder för att stärka de positiva banden i relationen. Inom ramen för PREP-kursen får paren ökad kunskap och får tillägna sig färdigheter som syftar till att öka möjligheterna att bygga en god relation och att undvika framtida svårigheter i parrelationen. PREP-kursen har utarbetats för par som inte har påtagliga problem men har också använts för par med relationsproblem. Det finns fyra vetenskapliga studier med kontrollgrupp gjorda av PREP. En studie har genomförts i Tyskland, en i Australien och två i USA. I tre av studierna har paren följts under ett till fem år efter insatsen medan i den fjärde studien gjordes uppföljningen kort tid efteråt. I samtliga fyra studier påvisas mer gynnsamma kommunikationsmönster i den grupp som gått PREP-kurs antingen i hela gruppen, endast bland män eller i en högriskgrupp. I tre av studierna påvisas också effekter i form av att relationen upplevs som mer tillfredsställande. I en av studierna påvisas dock en försämrad relation i en lågriskgrupp. Statistiskt säkerställda effekter på separationsfrekvens påvisas bland ogifta i en studie. Antalet deltagare i studien är dock litet. Efter 5 år påvisar en studie mindre våld i relationen. En vetenskaplig genomgång av forskningen kring PREP finns redovisad i Statens Folkhälsoinstitut, 2004: Nya verktyg för föräldrar Upphovsmännen till PREP fortsätter sin forskning kring PREP och relationer och bl.a. kring betydelsen av ställningstagande/förpliktelse (commitment), förändringströghet (inertia) och samborelationer. Forskarna i Denver har också konstruerat relationskurser som anpassats för specifika grupper t.ex. ensamstående föräldrar, familjer där en person sitter i fängelse, anställda vid American AirForce och grupper med muslimsk bakgrund. 7

8 Innehåll i PREP-kurserna PREP-kurserna har två huvudsakliga temata - att värna om och förstärka dom positiva delarna i relationen och att öka kunskapen och färdigheterna i att hantera det som är svårt och konfliktfyllt i relationen. Följande ämnesområden ingår i PREP-kursen: Förälskelse, kärlek och vänskap, varför vi blev ett par Förväntningar på varandra och förhållandet Konfliktmönster som kan ödelägga, 4 varningssignaler Kommunikationsfärdigheter för trygga och tydliga samtal En modell för problemhantering Förlåtelse och försoning Sensualitet, intimitet och sexualitet Grundvärderingar, prioriteringar och livsåskådning Lek, humor och glädje Hängivenhet och förpliktelse Hur går en PREP-kurs till I PREP-projektet i Mora har alla par som är inskrivna vid Familjecentrum i Mora, dvs. MVC och BVC, fått erbjudande om att gå en PREP-kurs. Erbjudandet gavs första gången i samband med inskrivningssamtalet. Kurser har erbjudits vid 5 8 kurstillfällen per år. Kurserna är på 15 timmar och hålls som studiecirkel på kvällstid, 5 x 3 timmar eller som helgkurs fördelat på tre helger. Erfarenheten visar att det är bra om kurstillfällena är fördelade över lite längre tid. Det ökar möjligheterna för paren att integrera kursinnehållet. Varje kurs leds av två utbildade kursledare och gruppen består av ca 6 par. Kurserna är uppbyggda med kortare föreläsningar och instruktioner i grupp och paren arbetar enskilt i paret med övningar och uppgifter. Gemensamma samtal i grupp förekommer i olika stor utsträckning beroende på kursdeltagarnas önskemål. Kursledarna följer en manual och paren har en arbetsbok med uppgifter och instruktioner. Kursledarna väljer ibland att kasta om ordningen på kursmomenten beroende på om det är en helgkurs eller kvällskurs. Man arbetar också med olika mycket extramaterial som Dvd-illustrationer, musik, dikter, rollspel mm. I kursdeltagarnas utvärderingar förekommer ofta positiva kommentarer om kursledarnas personliga och öppna hållning på kurserna. SENSUS tillhandahåller en standardiserad utvärdering som varje kursdeltagare fyller i vid sista kurstillfället. Utvärderingen skickas in till SENSUS PREP-programmet finns i bokform, Markman H, Stanley S, Blumberg S. (2004) Verktyg för varaktig kärlek. Verbum. 8

9 3 ORGANISATIONER Följande organisationer har samarbetat i PREP-projektet: 1 Kommunernas familjerådgivning I norra Dalarna finns det familjerådgivning sedan I samband med kommunaliseringen av familjerådgivningen 1995 övertog Mora kommun verksamheten. Upptagningsområdet omfattar Malung-Sälens, Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Befolkningsunderlaget är drygt invånare. Familjerådgivningen hör administrativt till IFO avdelningen inom Socialtjänsten och IFO-chefen är chef över verksamheten. På familjerådgivningen finns 3,75 tjänster som familjerådgivare. Personalen är mycket välutbildad (två leg.psykoterapeuter, två med steg-ett kompetens) och har lång erfarenhet av familjerådgivning (sammanlagt drygt 50 år) och annat psykoterapeutiskt arbete. Arbetsgruppen är mycket stabil. Den består enbart av kvinnor. Avtalen med de andra kommunerna i upptagningsområdet inkluderar förebyggande arbete. PREP-projektet har dock bekostats enbart av Mora kommun. 2 Familjecentrum Mora Familjecentrum Mora startade 2001 (till vissa delar 1997). Upptagningsområde är Mora kommun med drygt invånare. Verksamheten omfattar MVC, BVC, öppen förskola, psykolog och socialtjänst. Förutom öppen förskola och psykolog är verksamheten samlokaliserad. Fram till 2008 var familjecentrums läkare chef för verksamheten. Därefter är en barnmorska samordnare. Familjecentrum hör organisatoriskt till vårdcentralen och primärvården. På familjecentrum Mora finns 0,4 läkartjänst, 3,1 barnmorsketjänst, 3,8 BVC-skötersketjänst, 0,5 undersköterska, 1 förskollärare, 0,5 socialsekreterare, tillgång till psykolog och kommunens specialpedagoger. Personalen på Familjecentrum har hög kompetens och mycket lång yrkeserfarenhet. Arbetsgruppen är mycket stabil. Den består enbart av kvinnor. 3 SENSUS SENSUS, som är ett studieförbund, äger rättigheterna till PREP-programmet i Sverige. Kursmaterialet är framställt av SENSUS och kan köpas där. SENSUS utbildar kursledare, informerar om kursverksamhet och anordnar träffar för PREP-ledare. Alla som deltar i en PREP-kurs lämnar en kursutvärdering som administreras av SENSUS. 4 Ansvarig forskare Mora kommun har slutit avtal med M.D., Ph.D. Anna Sarkadi, ursprungligen Uppsala Universitet, numera Barnhälsovården SHS, Uppsala, för utvärdering av PREP-projektet 5 Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Dalarna beviljade utvecklingsmedel under två år till förebyggande insatser för barn till missbrukare eller i våldsmiljöer. 6 Statens Folkhälsoinstitut FHI Folkhälsoinstitutet bidrog med projektmedel, information och förmedlade kontakter. 9

10 4 HISTORIEN DÅ TILL NU 2002 familjerådgivarna utbildas i PREP-programmet och metoden inkluderas i familjerådgivningens arbete PREP-kurser erbjuds allmänheten av familjerådgivarna via annons Inledande samarbete med Familjecentrum. Länsstyrelsen Dalarna beviljar projektmedel till PREP-projektet efter ansökan från socialnämnden i Mora. Utbildning vid ett tillfälle i Mora av 18 st. PREP-kursledare. Utvärderingen förbereds genom kontakter med Dalarnas forskningsråd, Folkhälsoinstitutet och forskare vid Uppsala Universitet PREP-projektet startar. Alla par som skrivs in vid Familjecentrum i Mora erbjuds möjlighet att gå en PREP-kurs. 11 PREP-kurser genomförs. Avtal om utvärdering skrivs med Uppsala Universitet. Utvärderingen planeras. Tillstånd från regionala etikprövningsnämnden. Utvärderingen startar på hösten Ansvaret för PREP-programmet övergår från Svenska kyrkans nämnd för diakoni och familjerådgivning till SENSUS och samarbete inleds. 10 PREP-kurser genomförs. Projektmedel beviljas från Folkhälsoinstitutet. Utvärdering pågår PREP-kurser genomförs. Utvärdering pågår Dom sista PREP-kurserna inom ramen för utvärderingen genomförs (2 st.) Projektet avslutas. Projektet presenteras vid ICCF: s internationella konferens i Helsingfors. Projektledaren inbjuds deltaga i forskar-och policymaking konferens i London med PREP-programmets upphovsmän och representanter för PREP från Norge och Danmark. PREP-projektet presenteras vid konferens om föräldrastöd anordnad av bl.a. länsstyrelsen i Västra Götaland Utvärdering pågår Utvärderingen sammanställs. 10

11 5 EKONOMI Socialförvaltningen i Mora har varit huvudsaklig finansiär Utgifter: Kostnader för projektet omfattar under tiden hösten 2004 tom våren 2009: Projektledare 0.50 tjänst i 2,5 år och 1.0 tjänst 2,5 år Utbildning av 21 kursledare Arvode för PREP-ledare Kursmaterial, informationsmaterial inkl. kostnad för hemsida Utvärdering: Arvode forskare Programvara och utbildning Statistikbearbetning Porto, papper och kopiering Resekostnader summa: 3,3 milj. Inkomster: Länsstyrelsen Dalarna har bidragit med utvecklingsmedel summa Statens folkhälsoinstitut har bidragit med summa kr Landstinget Dalarna har bidragit med halva kostnaden för kursledararvoden 2008 och 2009 summa kr Kursavgifter från par Kostnad totalt: 2,6 milj. 11

12 6 UTVÄRDERING AV PREP-PROJEKTET enligt RE-AIM modellen med effektutvärdering och implementeringsstudie. Den kommunala familjerådgivningen i Sverige har ett uppdrag att vid sidan av det behandlande och terapeutiska arbetet också arbeta för att förebygga relationsproblem t.ex. genom att delta i föräldrautbildning (Prop. 1993/94:4). Genom åren har det arbetat mest inneburit information till föräldragrupper inom barnhälsovården. Vi har saknat metoder för förebyggande relationsarbete och dom utvärderingar som förekommit har haft formen av nöjdhetsenkäter. Därför var det angeläget att göra en vetenskaplig utvärdering när vi hade möjlighet att pröva en evidensbaserad metod för förebyggande arbete. Medvetenheten om vikten av att använda evidensbaserade insatser inom folkhälsoområdet har ökat under senare år och det finns numera ganska gott om hälsofrämjande metoder som är baserade på forskning av hög kvalitet. Däremot saknas kunskap om hur dessa metoder på bästa sätt kan implementeras i olika verksamheter. Man kan säga att det saknas evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder. (s.5 Guldbrandsson K, Från nyhet till vardagsnytta, FHI 2007) Utvärderingen av PREP-projektet innehåller flera olika delar och följer RE-AIM modellen. RE-AIM (www.re-aim.org) modellen är ett teoretiskt ramverk för implementeringsforskning som gör det lättare att följa processen och som identifierar hinder och visar på framgångsfaktorer Processen beskrivs utifrån fem olika faktorer: Reach- vilka nåddes av insatsen Effectivness- vilka effekter hade programmet Adoption- vilka organisationer och professionella personer anammade metoden/arbetssättet Implementation- hur användes metoden, vilka effekter uppstod på organisationen Maintenace- förutsättningar för metodens fortlevnad i organisationen Eftersom PREP-programmet inte var vetenskapligt utvärderat tidigare i Sverige var det viktigt att undersöka vika eventuella effekter PREP-kurser i vårt sammanhang hade på parrelationen. Därför valde vi att göra en kvantitativ effektutvärdering (Effectivness) i form av en prospektiv enkätstudie. För att ta tillvara erfarenheterna av att införliva den nya metoden i våra två organisationer valde vi att och genomföra en implementeringsstudie (Implementation) med kvalitativa metoder där personalen och verksamhetscheferna intervjuades. Eftersom den vetenskapliga kompetensen för utvärderingen inte fanns inom våra organisationer slöt vi avtal med en fristående forskare. Utvärderingen planerades samtidigt som projektet byggdes upp och blev en integrerad del av hela PREP-projektet. 12

13 6.1 Reach vilka nåddes av insatsen? Alla föräldrar som skrevs in på Familjecentrum i Mora erbjöds möjlighet att gå PREPkurs. Målsättningen när projektet startade var att 50 % av de tillfrågade föräldrarna skulle välja att gå PREP-kurs. Forskningsstudier visar att ca 50 % av par som erbjuds PREP-kurs tackar ja. (Markman, 1993). Resultat: 37 % valde att gå PREP-kurs. 69 % av förstagångsföräldrar valde att gå PREP-kurs I jämförelse mellan gruppen som valde att gå PREP-kurs och de som avstod fanns inga signifikanta skillnader när det gällde ålder utbildningsnivå sysselsättningsgrad I jämförelse med gruppen som valde att inte gå PREP-kurs hade PREP-gruppen kortare relation (5 år vs 7 år) var sambos i större utsträckning skattade sin relationskvalitet (DAS) lägre hade sämre självskattad hälsa högre poäng på depressionsskalan uppfattade sin graviditet som svårare än genomsnittet Vid sidan av MVC-gruppen föräldrar valde ytterligare 41 BVC-föräldrar, som redan hade fått barn, att gå PREP-kurs. Dessa par ingick inte i utvärderingen Reflektioner: De studier som rapporterar att 50 % tackar ja till PREP är inte gjorda i Sverige. I andra länder erbjuds ofta PREP-kurs som förberedelse inför giftermål i ett kyrkligt sammanhang och paren har i huvudsak medelklassbakgrund. Familjecentrum i Mora når alla blivande föräldrar i kommunen och jämförelser med de andra utvärderingarna är svåra att göra. Att 37 % av de tillfrågade valde att gå PREP och speciellt att 69 % av förstagångsföräldrarna tackade ja ser vi som ett gott resultat. Universella förebyggande insatser, som Mora-projektet, har fördelen av att ett erbjudande riktat till alla minskar risken att insatsen uppfattas som stigmatiserande. Familjecentrums förebyggande insatser är avgiftsfria. Inför PREP-projektet valde vi att ta en avgift på 100 kr/par för PREP-kurserna. Motivet var att erbjudandet om PREP-kurser skulle falla inom ramen för Familjecentrums övriga verksamhet och att inte några par skulle utestängas från PREPkurs av ekonomiska skäl. En vanlig föreställning kring universella, förebyggande insatser är att man inte når dom som egentligen behöver insatsen bäst. När det gäller PREP-projektet visade utvärderingen att gruppen som valde att gå PREP var en skörare grupp än de som inte gick PREP. Gruppen uppvisade flera riskfaktorer för relationsproblem och separation än gruppen som inte gick PREP. Gruppen par som får barn tidigt i sin relation löper större risk att få relationsproblem efter barnets födelse (Cowan och Cowan 2000, Doss, Rhoades, Stanley & Markman 2009). Föräldrar som inte är gifta separerar dubbelt så ofta som gifta föräldrar (Landgren Möller, 1999, SCB) 13

14 6.2 Effectivness vilka effekter hade PREP-programmet? Förhoppningen med PREP-projektet var att PREP-kurser skulle kunna förebygga relationsproblem hos par. Vi valde att rikta oss till en målgrupp, blivande föräldrar, som var i ett mycket speciellt skede i livet. Att få barn är en omvälvande händelse, som individ och för relationen. Det finns gott om forskning som visar på detta och som visar att parens tillfredsställelse med förhållandet ofta minskar (Cowan & Cowan 2000, Shapiro, Gottman & Carrére 2000, Ahlborg 2004, Lundblad 2005). Ungefär 10% av förhållanden splittras innan barnet hunnit bli ett år gammalt och i vissa grupper är risken för separation ännu högre (Landgren Möller, 1999). Exempelvis riskerar sambopar med kortare relationer att gå isär vid barnets födelse i högre grad än mer etablerade par. Många par som inte separerar lever kvar i konfliktfyllda förhållanden (Markman & Hahlweg 1993). Med utgångspunkt i den kunskapen menar vi att gruppen blivande föräldrar är en speciellt viktig målgrupp för förebyggande insatser. I undersökningen ville vi ta reda på om PREP-kursen kunde motverka den förväntade sänkningen av relationskvalitet (DAS). Familjestatistiken i Mora återspeglar statistiken i landet. Nästan hälften av alla äktenskap avslutas med skilsmässa. Par med barn separerar inte i lika hög utsträckning men föräldrar som inte är gifta separerar dubbelt så ofta som gifta föräldrar Metod Studien är en enkätstudie med mätning under graviditet och före eventuell PREP-kurs och efter att barnet blivit 6 månader (prospektiv studie). Ingen randomisering eller kontrollgrupp har använts. Etikprövningsnämnden vid Uppsala universitet godkände studien (Dnr ). De två grupper som jämfördes var de som valde att gå PREP-kurs och de som avstod. Dessutom har kön varit en genomgående variabel. Samtliga gravida par som skrevs in på Familjecentrum i Mora erbjöds möjlighet att gå PREP-kurs och tillfrågades om de var intresserade av att delta i enkätstudien. Förutom demografiska frågor, frågor om hälsa och graviditet, innehöll enkäterna flera validerade mätinstrument bl.a. DAS - Dyadic Adjustment Scale, EPDS - Edinburgh Postnatal Depression Scale, SPSQ Swedish Parenthood Stress Questionary, CPQ - Crying Pattern Questionary och ICQ Infant Characteristics Questionary Resultat En fullständig redovisning av enkätundersökningen finns i Länge leve kärleken.utvärdering av PREP-kursen vid Familjecentralen i Mora, sex månaders uppföljning. D-uppsats, VT 2009, Uppsala Universitet. Natalia Engsheden Sammanlagt deltog 482 personer i studien. På första enkäten svarade 139 män och 144 kvinnor (svarsfrekvens 60 %). Av dessa hade 177 valt att gå PREP-kurs (eftersom några personer valt att gå PREP-kurs men inte svarat på enkäten är det en ojämn siffra). Uppföljningsenkäten efter 6 månader skickades ut till 408 personer och besvarades av 188 (svarsfrekvens 46 %). Både grundenkät och uppföljningsenkät besvarades av 171 personer, av vilka 111 hade gått PREPkurs. De 60 personer som avstod kursen betraktades som jämförelsegrupp. Bortfallet har varit ett problem och begränsar möjligheterna till tolkningar men eftersom ingångsvärden har kunnat kontrolleras ökar resultatens tillförlitlighet. 14

15 Medelålder för kvinnor var 30 och för män 31 år (i hela gruppen år). De flesta i populationen hade gått ut gymnasiet och 38 % hade någon form av högskoleutbildning. I hela populationen yrkesarbetade 70 % av kvinnorna och männen mer än 75 % Flödesschema PREP studien i Mora Alla inskrivna till FC Vill inte vara med i studien 60 Flyttat, fått missfall, enkönade par Ensamstående 17 Hann få barn innan utskick 16 Inkluderade i studien 482 (84% av totalpopulationen) Svarat 287 (60% svarsfrekvens) Inget svar 195 Bortfall mellan baslinje och 6 mån 83 (16%) Vill inte vara med i studien 39 Fick ingen enkät 38 PREP Flyttat, fått missfall/ döfött barn 6 Utskick 6 månader efter barnets födsel 408 (84% av den inkluderade populationen) Svarat 188 (46% svarsfrekvens) Inget svar

16 Relationskvalitet (DAS) tillfredsställelsen med relationen (DAS) minskade signifikant för hela populationen mellan mätningen under graviditeten och vid uppföljningen när barnet var 6 månader gammalt. Detta gällde både par som gått PREP-kurs och de som avstod. tillfredsställelsen med relationen var signifikant lägre i gruppen som gått PREP-kurs i jämförelse med gruppen som inte gått PREP både vid grundundersökningen och vid sexmånaders uppföljning kvinnorna var mindre nöjda med sin relation än männen och hade signifikant lägre värden på DAS i basenkäten (114,6) än sin partner (120,0) och detta gällde både i gruppen som gick PREP och i den andra gruppen. endast männens sänkta DAS-värden efter att man fått barn är signifikanta när barnet var 6 månader gammalt var det ingen signifikant skillnad i relationskvalitet (DAS) mellan kvinnor och män, dvs. männen sjönk ner till kvinnornas nivå. männen i PREP-gruppen sänkte sin relationskvalitet (DAS) mer än männen som inte gick PREP-kurs grundenkäten visade den största skillnaden mellan kvinnan och mannen i hur man såg på förhållandet, mätt med DAS, i gruppen som gick PREP-kurs de kvinnor och män som gick PREP-kurs blev signifikant mer eniga i sin syn på relationen jämfört med de som inte gick PREP-kurs barnets temperament, depression hos mamman eller pappan när barnet var 6 månader gammalt och självskattad hälsa var faktorer som korrelerade med relationskvalitet (DAS) Depressionsscreening EPDS under graviditeten var det flest kvinnor som uppvisade depressionstecken och det främst i PREP-gruppen. vid uppföljning när barnet var 6 månader visade kvinnor och män depressionstecken i ungefär samma utsträckning. Föräldrastress i hela populationen fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män när det gäller föräldrastress. Kvinnorna hade högre stresspoäng. det fanns inga skillnader i stresspoäng mellan gruppen som gick PREP och gruppen som inte gick PREP. kön, självskattad hälsa och barnets skattade temperament var de faktorer som påverkade föräldrastress vid barnets 6 månader. (Markman 1993, Kaiser 1998, Halford 2001, Stanley 2001) 16

17 Reflektioner: Att få barn är en genomgripande förändring i livet och även om det finns individuella skillnader upplever de flesta par en minskning av relationskvaliteten (Ahlborg 2004, Doss, Rhoades, Stanley och Markman 2009). Vår studie visade samma resultat. PREP-kurser kunde inte hindra parens relationskvalitet, mätt med DAS, att minska signifikant. I vår studie låg dock fortfarande samtliga genomsnittliga DAS-värden inom normalvärdena. I en icke-klinisk grupp med par låg medelvärdet på DAS på 114,8 (Spanier 1976) och i en klinisk grupp med par som sökt familjerådgivning var kvinnornas värde på DAS 88,6 och männens 94,5 (Lundblad 2005). Gruppen par som valde att gå PREP hade fler riskfaktorer i sin relation. Jämförelser med gruppen som inte gick PREP är därför svåra att göra. För att med säkerhet kunna avgöra om PREP-kurser kan motverka relationsproblem skulle en randomiserad studie behöva göras. Männen i gruppen som gick PREP utmärkte sig genom att tappa mest i relationskvalitet av alla grupper. Forskning visar att de individer som rankar sin relationskvalitet högst är de som sjunker mest när man får barn. couples who have the highest romantic connections find the transition to the tasks of parenting the most challenging, at least to the positive aspects of their relationship (Doss, Rhoades, Stanley och Markman 2009). Paren som gick PREP-kurs var de som har den största skillnaden mellan kvinnor och män i sin rankade relationskvalitet. Det var också de par som signifikant närmade sig varandra mest i synen på relationen (DAS) jämfört med de par som inte gick PREP. Klinisk erfarenhet av parterapi är att par har stora svårigheter att nå varandra i konstruktiva, öppna och trygga samtal när deras självupplevda verkligheter ligger långt ifrån varandra, som beskrivits i Bakgrunden. Att PREP hjälper paren till större samsyn på relationen och ger kommunikationsfärdigheter (Markman 1993, Kaiser 1998, Halford 2001, Stanley 2001) skulle kunna bidra till ökad tillfredsställelse och bättre konflikthantering i parrelationen. Skillnaden i den rankade relationskvaliteten skulle också kunna vara en motiverande faktor för att få par att välja att gå PREP-kurs. 6.3 Adoption All personal på Familjerådgivningen och på Familjecentrum Mora utbildades för att leda PREPkurser. Eftersom båda arbetsplatserna är enkönat kvinnliga rekryterades dessutom 4 manliga kursledare. Sammanlagt utbildades 21 kursledare. 85 % av dom som utbildades hade hållit minst en kurs 57 % var fortfarande aktiva kursledare 14 % hade lämnat organisationerna 100 % av familjerådgivarna var fortsatt aktiva ingen av BVC-sköterskorna hade hållit kurs Inom ramen för utvärderingen genomfördes 26 st. PREP-kurser hösten våren par gick PREP-kurs. 5 par avbröt kursen (2 par hade alltför stora relationsproblem, 1 par hade barnvaktsproblem, 2 par okänd anledning). Utvärderingsenkäten som skickades till SENSUS visade att samtliga kursdeltagare rankade kursen på övre halvan av en skala % nådde inte upp till godkänt högt över godkänt. 17

18 Vad fick de två verksamhetscheferna att välja att satsa på PREP-metoden? I intervjuundersökningen framkom att båda hade stort förtroende för personalen och en positiv inställning till förslag och initiativ från verksamheterna. PREP svarade mot ett identifierat behov hos verksamheternas klienter och personalen saknade en metod att möta dessa behov. verksamhetscheferna hade nödvändig beslutanderätt vad gällde personal och pengar. värderingar: värdet av förebyggande insatser för unga barnfamiljer och ett service- och kundtänkande när det gällde det sociala arbetet. Reflektioner: Både inom Familjerådgivningen och Familjecentrum hade personalen lång erfarenhet av att möta par med relationsproblem och man hade kunskap om de stora utmaningar som paren ställs inför i samband med att man får barn. PREP-kurserna motsvarade klienternas behov och personalen fick en metod för förebyggande arbete som man saknat (intervjuredovisningen). Att samtlig personal utbildades i metoden bidrog sannolikt i hög utsträckning till resultaten både vad gäller Reach och Adoption. Rekryteringen av föräldrar till kurserna skedde på Familjecentrum och all personal hade god kunskap om vad och hur de skulle motivera föräldrarna. PREP blev en röd tråd på Familjecentrum och den gemensamma kunskapen blev ett kitt i arbetsgrupperna. Man hade en gemensam metod och referensram. Erfarenheten och kunskapen kring PREP bidrog också till fördjupat samarbete mellan Familjerådgivningen och Familjecentrum från samarbete till samsyn (intervjuredovisningen). I de två organisationerna, hos personalen och hos verksamhetscheferna fanns gemensamma synsätt, behov och delade värderingar. När de två organisationerna samarbetade med sina olika resurser var det möjligt att genomföra projektet tack vare chefernas beslutsmandat. Feedback från PREP-paren, PREP-metoden i sig själv och arbetet med den vetenskapliga utvärderingen stärkte personalens motivation att arbeta med PREP-metoden (intervjuredovisningen) Ytterligare en nödvändig faktor var det tillskott på resurser som projektledartjänsten innebar. Ingen av organisationerna hade utrymme inom ordinarie resurser för den extra administration som PREP-projektet innebar. 18

19 6.4 Implementation Syftet med implementeringsundersökningen var att få större förståelse för vilka faktorer hos organisationerna och personalen som underlättade, respektive försvårade implementeringen av PREPprogrammet och även hur organisationerna och personalen påverkades av arbetet Urval och metod De PREP-kursledare som fanns kvar inom organisationerna när utvärderingen startade intervjuades (10 st.). En av kursledarna som lämnat organisationerna intervjuades dessutom eftersom hon var en av de mest erfarna kursledarna. Totalt intervjuades 13 kursledare varav 2 manliga. De två verksamhetscheferna för familjerådgivningen och för familjecentrum intervjuades också. Semistrukturerade djupintervjuer genomfördes när projektet avslutats våren 2008, enskilt och på ett arbetsrum på familjerådgivningen eller familjecentrum. Intervjuare var projektledaren och intervjuerna tog mellan minuter. Dom bandinspelades och transkriberades av 5 gymnasiestuderande. Chefsintervjuerna skrevs ut av projektledaren Bearbetning och analys Intervjuerna har bearbetats med kvalitativ, tematisk analys, (Patton 1997) och Case study analys, (Creswell, 2007) Dependability (reliabilitet) Vid genomläsning kunde 6 ursprungliga temata identifieras. Ett mindre omfattande tema infogades i ett större och antalet temata slutade på 5. Utifrån dessa temata identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Ett tema, genus, var resultat av ett aktivt val av perspektiv och inte resultat av den tematiska analysen. Orsaken till detta val var att något försöka motverka risken för könsblindhet med tanke på två enkönade organisationer och att intervjuaren/forskaren dessutom var kvinna. Researcher credibility Som initiativtagare till projektet, projektledare, utbildad och aktiv PREP-kursledare, mångårig medarbetare inom familjerådgivningen och samarbetspartner med Familjecentrum Mora har det inneburit fördelar med god kännedom om organisationerna, personerna, historien och PREP-programmet. Riskerna med inifrån perspektivet har varit att tappa överblick, kritiskt tänkande och att det funnits ett beroendeförhållande mellan oss i projektet. IFO-chefen har varit chef för mig. Under arbetet med intervjuerna uppfattade jag att kursledarna rapporterade övervägande mycket positiva erfarenheter av arbetet med PREP. För att något neutralisera en eventuell önskan hos kursledarna att ge något tillbaka till projektledaren utökades intervjun med en specifik fråga om negativa erfarenheter och kritiska kommentarer. Extra uppmärksamhet har getts till frågor kring genus utifrån förutsättningarna med två enkönade organisationer. Av detta skäl intervjuades två manliga kursledare trots att de inte tillhörde de undersökta organisationerna. Dessutom redovisas genus som en egen kategori. Samarbetet med forskningsansvarig i utvärderingsarbetet har under hela processen bidragit till nytänkande, nya perspektiv, ny kunskap och korrigering. 19

20 Interrater reliability Två oberoende personer har läst samtliga intervjuer i sin helhet och analyserat temata och kategorier. Samtliga intervjuade har tagit del av och har haft möjlighet att kommentera intervjusammanställningen. När någon av de intervjuade haft en avvikande mening i förhållande till flertalet har detta redovisats, Negativ case analysis (Creswell, 2007) Vad innebar det för personalen och för organisationerna att arbeta med PREP-kurser inom ramen för Familjecentrum i Mora och Kommunernas familjerådgivning i Mora? Att vara samhällsarbetare att arbeta förebyggande Personalen såg arbetet med PREP som en positiv och meningsfull, förebyggande insats för en viktig målgrupp. Man bidrog till att unga par byggde goda och stabila relationer. PREP-kurserna gav föräldrarna kunskaper och redskap för att lättare möta förändringar och påfrestningar på relationen. Personalen hade många års erfarenhet i sina yrken och alla hade erfarenhet av att leva i långa förhållanden. Man hade sett i sitt arbete och i sina egna relationer att det kunde vara svårt att bevara kärleken i en lång relation och att tiden som nybliven förälder och småbarnstiden innebar särskilt stora påfrestningar på föräldrarna. Dessutom separerade många när barnen var små och man undrade över om alla separationer hade varit nödvändiga. Personalen på FC upplevde att man allt för sent fick veta att ett par hade problem i sin relation och att man då inte haft något att erbjuda om föräldrarna tagit upp om sina relationsproblem. På familjerådgivningen hade man erfarenhet av att en del par kom när alltför mycket i relationen var skadat för att man skulle kunna hitta tillbaka till varandra.... det känns som att man är med och gör någonting som är bra för paren och man sprider kunskap och hoppas att det skall bli som ringar på vattnet barnperspektiv Tanken på att kunna bidra till goda och stabila parrelationer och vad det betyder för barnen i dessa familjer var viktigt. PREP-ledarna uttryckte ett starkt engagemang för unga familjer och deras barn och tanken på att kunna arbeta förebyggande och bidra till en tryggare uppväxt för barnen i kommunen var en stark, motiverande faktor. Och sen att man kan bidra med att ge barn i Mora en tryggare uppväxt som det faktiskt blir. Så då är jag glad. Och att få mindre trasiga barn skulle kännas bättre för mig. Jag fick en liten vision sådär. samhällsperspektiv Bland familjecentrums personal reflekterade man kring förändrade villkor i samhället för unga par och föräldrar. Förändrade könsroller och förväntningar på mammor och pappor gjorde att många par uttryckte osäkerhet och vilsenhet om hur man gjorde bäst med sitt barn. Balansen mellan individuella önskemål och behov, arbetslivets krav, barnets behov, partnerns behov och relationens krav var fylld av konflikter. Att hitta det som var rätt val för den egna familjen kunde vara svårt när förväntningar och normbildning förändrades i snabb takt i samhället runt omkring. Allt fler unga föräldrar hade vuxit upp med separerade föräldrar och hade levt med umgängesrätt 20

21 eller växelvis boende. Det bidrog ibland till ökad osäkerhet och oro hos mammorna och papporna kring hur man kunde skapa en god och hållbar relation och man tvekade på sin egen förmåga...sen plötsligt så har dom en familj som dom skall värna och ta hand om och barn som dom skall sköta om och som dom älskar och vill det bästa i världen men sen vet dom inte vad det bästa i världen är utan man följer trender och tror att ja, det är inte lätt. PREP i Mora I PREP-kurserna fick kursledarna feedback från paren som stärkte och bekräftade kursledarnas uppfattning av att dom hade något viktigt och meningsfullt att erbjuda paren. Mora är ett litet samhälle och man stötte på par som hade gått PREP-kurs på stan, bland sina kompisar eller släktingar. Kommentarerna var positiva och paren tipsade andra par om PREP-kursen. Jag ser det när jag träffar dom och frågar dom hur dom tyckte att det där var och så ser jag hur ögonen börjar glittra och dom tittar på varandra och skrattar och dom har haft kul och pratat om saker som dom aldrig tänkt på. Och en del killar säger att dom fått redskap att nå fram med. kunde PREP-kurser innebära något negativt? Det hände någon gång att något par hade så stora svårigheter i sin relation att PREP-kursen inte räckte till för deras behov. Då hade PREP-kursen i stället bidragit till att vägen till familjerådgivningen och hjälp anpassad till just det parets behov hade varit kortare och snabbare. Man tog också upp möjligheten att något par under en kurs fick upp ögonen för svårigheter i relationen som legat dolda och att det skulle kunna leda till ifrågasättande och större tveksamhet inför förhållandet. Man reflekterade över om det innebar en fördel eller en nackdel för paret att ha fått tillgång till den kunskapen. Flera kursledare tog också upp sin besvikelse de gånger man träffade på PREP-par som valt att gå isär. Man hoppades att paret tänkte att man försökt arbeta med relationen och att man därmed fått en bättre grund för beslutet om separation. Man hoppades också att paret fått med sig kunskap och redskap för det fortsatta föräldrasamarbetet och för eventuella nya relationer Det enda då som är negativt är de här paren som inte lyckas hålla ihop ändå. Men dom träffar man och dom säger att det inte gick. Men då är det så roligt för dom säger att dom i alla fall har lärt sig nånting. Bland personalen på Familjecentrum reflekterade man också kring ett metaperspektiv. Arbetet på FC har en grundläggande främjande och förebyggande inriktning - hälsovård. Alla insatser i stödjande syfte kan fungera som ett stöd för familjernas anpassning och utveckling men kan också fungera som ett indirekt påpekande om att det finns brister hos föräldrarna. Hur kan man erbjuda stöd utan att undergräva föräldrarnas tilltro till sin egen förmåga? Men man måste ju gå kurser hela tiden för att lära sig allting. Kan inte någonting bara falla naturligt kan man väl ibland undra. Man skall gå en kurs för att bli en bra pappa, vad ställer det för krav på mig? Hur bra skall jag vara, duger jag ändå? 21

22 utvärderingen Att veta att PREP-materialet vilar på gedigen vetenskaplig grund och många års relationsforskning bidrog till att PREP-ledarna kände sig trygga med att man hade något bra att erbjuda. Den vetenskapliga utvärderingen av PREP-projektet gav tyngd och relevans åt arbetet och ökade motivationen att arbeta med PREP. Man var nyfiken på resultatet av utvärderingen. Andra menade att positiv feedback från föräldrarna och den egna övertygelsen om behovet av insatser för föräldraparen räckte som motiv för att erbjuda PREP-kurser. Och man skall kunna visa på och skall kunna få pengar till någonting skall det ligga en utvärdering bakom det hela så det tror jag att det är jättebra och viktigt. Ja, vi får se vad det visar Från samarbete till samsyn PREP tillförde nya redskap i det ordinarie arbetet Samtliga familjerådgivare berättade att arbetet med PREP hade inneburit tillgång till fler redskap i arbetet med paren, framför allt när det gällde att arbeta med parens kommunikation. Kunskapen om varningssignalerna användes för att få en bild av parens svårigheter. PREP-materialet användes dessutom psykoedukativt av familjerådgivarna. Erfarenheten av att arbeta som familjerådgivare upplevdes på samma gång som en viktig tillgång när man ledde PREP-kurser. Man var van att arbeta med par och att hantera känsliga eller tillspetsade situationer. Yrkesmässigt är det ju också att göra nått man tror på. Yrkesmässigt har det ju tillfört mycket och jag använder mig av tala/lyssna. Det är inte alls ovanligt att jag använder det i mitt jobb också. Även annan kunskap och information som man ger under kurser plockar man fram. Familjecentrums personal beskrev att PREP arbetet hade tillfört nya redskap. Familjecentrums arbete har förändrats genom åren och innehåller allt mer uppgifter av psykosocial karaktär. Man såg att paren har svårigheter och med PREP hade man fått något att erbjuda som svarade mot parens behov. När man informerade föräldrar om PREP-kurser hade man en naturlig anledning till att ta upp och prata om parrelationen. Detta gällde både inom MVC och BVC men var tydligast när det gällde BVC-verksamheten där det är barnet som är i fokus för kontakten. Kommunikationskunskapen från PREP materialet kunde personalen använda i arbetet med ordinarie föräldragrupper. På samma gång gav arbetet med de vanliga föräldrautbildningarna stor vana och trygghet i att arbeta med utbildningsgrupper vilket personalen beskrev att de hade nytta av när de ledde PREP-kurserna. Det har varit bra att få det här som ett instrument och vi har sett att det har saknats hos paren. Vi har sett att det händer saker men inte haft något att erbjuda. Det är ju mer och mer så inom MVC idag, det här med att mäta mage och ta blodtryck är bara en bråkdel av det man jobbar med utan det är mest förhållanden och den sociala situationen och hur folk har det runt omkring sig. kunskaperna och redskapen i PREP-programmet är användbara i flera olika sammanhang Flera av PREP-ledarna berättade att kunskaperna från PREP-materialet var användbara i många olika sammanhang t.ex. i arbete med elever, i samtal på arbetsplatser och i arbete med föräldrar som är i konflikt. Kunskaperna från PREP-programmet gav en ökad medvetenhet om förhållningssätt och kommunikation och gav redskap för att analysera vad som händer i ett samtal. Och då kanske man kan erbjuda fler att gå PREP-utbildning också på nått sätt. För jag tror att det skulle behövas att vem som helst skulle kunna få gå en PREP-utbildning 22

23 utvecklande samarbete Det var en samstämmig erfarenhet från PREP-ledarna att samarbetet mellan de olika organisationerna, mellan PREP-kursledare av olika kön, yrkesbakgrund, erfarenhet och personlighet hade varit roligt, utvecklande och lärorikt. Man tyckte att man hade lärt av varandra, fått nya perspektiv och man hade känt stöd av varandra. Vid ett tillfälle hade kursledare med olika yrkesbakgrund upplevt vissa svårigheter i samarbetet som kursledare. Man hade haft olika inställning när det gällde avvägningen mellan att vara följsam gentemot paren i kursen eller att mer strikt följa kursboken. Det är jättebra. Vi kompletterar varandra. Vi blir modeller, vi kommer från olika verksamheter. Det är bara fördelar, det visar hur man kan hantera olikheter hur organisationerna har påverkats Under två år arbetade en familjerådgivare som projektledare för PREP-projektet vilket innebar vikarier inom ordinarie familjerådgivning. Det mesta administrativa arbetet med PREP-kurserna och utvärderingen har legat på projektledaren. Förutom ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen Dalarna och Folkhälsoinstitutet bekostades PREP-projektet inom ramen för ordinarie budget för socialförvaltningens IFO-avdelning. Avdelningschefen för IFO-avdelningen har varit ekonomiskt och administrativt ansvarig. För personalen på FC tog det administrativa arbetet runt kurserna och utvärderingen tid framför allt innan man hittade rutinerna i början på projektet. Det tog också tid att informera föräldrarna om PREP och eftersom det var mycket annat man också skulle hinna prata om på inskrivningssamtalet kändes det känts stressigt ibland. Man undrade också över hur mycket information som föräldrarna orkade ta emot vid ett tillfälle och funderade på formerna för informationen. På FC väckte arbetet med PREP frågor om hur man pratar med föräldrarna och diskussion om innehåll och organisation av de ordinarie föräldragrupperna på FC. En diskussion gällde möjligheten att infoga PREP-kursen inom ordinarie föräldrautbildning. Det skulle förutsätta utökade personalresurser, att man tog bort moment som brukar ingå i ordinarie föräldrautbildningar eller att PREP-kursen gjordes om och kortas. Vi försöker att omstrukturera lite termin för termin men frågan är att hitta någonting bra. Sedan om det är viktigt att få träffa varandra eller att man får all den här informationen som man får andra vägar idag, det behovet tror jag inte att man har idag Arbetet med PREP blev ett gemensamt sammanhang som stärkte de två personalgrupperna internt. Eftersom de flesta i personalgrupperna gick utbildningen till kursledare tillsammans fick man ett gemensamt språk. Den gemensamma kunskapen och erfarenheten beskrevs som ett kitt. Alla visste vad PREP-kursen innebar och den personal som inte höll kurser själva kände sig ändå trygga med hur man kunde informera föräldrarna. Personalgruppernas stolthet och självkänsla växte genom den uppmärksamhet som PREP-projektet väckte, alla reportage som skrevs och studiebesök som man tog emot. Öppenheten i att visa upp sin verksamhet för omvärlden och öppenheten i samarbetet med andra organisationer stärkte och påverkade personalgrupperna positivt. Det har tillfört jättemycket. Just det här att vi fått ett gemensamt pedagogiskt verktyg, den här kunskapen. Vi har fått ett utökat samarbete med andra arbetsplatser och jag tror också att det har gjort oss lite stolta faktiskt över våran organisation. Vi har fått mycket kred för den här verksamheten och det har uppmärksammats. Så jag tror att det har gjort något för våran yrkesstolthet och mycket också det här samarbetet vi fått med andra. 23

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Forskningen om PREP. 1. Inledning. 2. Historien bakom PREP

Forskningen om PREP. 1. Inledning. 2. Historien bakom PREP Forskningen om PREP 1. Inledning PREP är friskvård för parrelationen, en utbildning i syfte att stärka relationen och förebygga kris och separation. Utbildningen har utvecklats av forskare på vetenskapliga

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun

SKURUPS KOMMUN Ungdomens hus 2006-12-13. Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups kommun Ungdomens hus -1-13 Till; Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten Sociala funktionen Marianne Bentzel Håkansson Slutrapport från projektet Lions-quest utbildning för samtlig skolpersonal i Skurups

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 kommuner

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Resursforum. Familjerådgivningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Resursforum. Familjerådgivningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 1 Resursforum Familjerådgivningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 2 Årets verksamhet Inledning Familjerådgivning är sedan 1995 en lagstadgad kommunaliserad verksamhet. I Trollhättan är familjerådgivningen organisatoriskt

Läs mer

RÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar

RÖTTER & VINGAR. Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar RÖTTER & VINGAR Barn är viktiga därför vill vi satsa på er Föräldrar I kommunen pågår nu ett utvecklingsarbete kring föräldrastöd via de riktlinjer som regeringen har tagit fram i en nationell strategi

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kommunal familjerådgivning under 2014

Kommunal familjerådgivning under 2014 Sveriges officiella statistik Socialtjänststatistik Kommun som uppgifterna avser Namn på den familjerådgivningsbyrå som lämnar uppgiften Er adress Postadress Uppgiftslämnare/handläggare E-post Telefon

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer