BARN UNDER KRIGS- OCH KATASTROFFÖRHÅLLANDEN. Deras upplevelser, beteenden och psykiska svårigheter. Tomas Böhm Mentalvårdsbyrån Sthlms Läns Landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN UNDER KRIGS- OCH KATASTROFFÖRHÅLLANDEN. Deras upplevelser, beteenden och psykiska svårigheter. Tomas Böhm Mentalvårdsbyrån Sthlms Läns Landsting"

Transkript

1 BARN UNDER KRIGS- OCH KATASTROFFÖRHÅLLANDEN Deras upplevelser, beteenden och psykiska svårigheter Tomas Böhm Mentalvårdsbyrån Sthlms Läns Landsting Lars H Gustafsson Barnhälsovården Uppsala Läns Landsting Henry Lorin Flygvapnets medicinska undersökningscentral Sekr i KAMEDO Försvarets Forskningsanstalt Huvudavdelning 5 Katastrofmedicinska Organisationskommittén (KAMEDO) STOCKHOLM Rapport XLIII 1981

2 Innehållsförteckning Förord 5 Barnets utvecklingsstadier 7 Flyttning och separation från föräldrar 12 Hot och våld 15 Reaktioner och beteenden 18 Barnet, familjen och samhället 24 Nuvarande hälsoläge och beredskap för krig och katastrof 27 Den svenska familjestrukturen 29 Några exempel på hur barn i Sverige skulle kunna reagera.. 32 Principer för omsorgen om barn vid krig och katastrofer Aktuell litteratur 40

3 Förord Man brukar ibland säga att ett lands utvecklingsnivå kan mätas i omsorgen om nationens barn. På samma sätt skulle man kanske kunna hävda att utvecklingsnivån på ett lands försvarsplanering kan mätas i omsorgsfullheten och noggrannheten i de planer som finns för att ta hand om barnen i samband med krig och katastrofsituationer. I Sverige finns ca 1,5 milj barn under 15 år, varav ungefär i åldrarna under 7 år, som är en särskilt utsatt grupp med behov av kontinuerlig vuxenomsorg. Detta behov kan förutsättas öka vid beredskap, krig och katastrofer då omflyttningar, utrymningar, separation från föräldrar och kamrater samt kanske också direkta stridshandlingar allvarligt kan äventyra barnens trygghet. Denna skrift, som vänder sig till personer med ansvar för barnens situation vid krig och omfattande olyckor, vare sig det är av administrativ eller praktisk art, behandlar kortfattat barns upplevelser, beteenden och psykiska svårigheter i samband med sådana situationer. Framställningen, som till stor del bygger på utländska erfarenheter, begränsas till vad som kan anses aktuellt och sannolikt inom vår kulturella sfär. Det pågår dock en ständig teknisk utveckling, kulturell förändring och social omstrukturering. Även kriget ändrar karaktär i många avseenden och kan omfatta situationer alltifrån en kupp, en terrorsituation, ett begränsat konventionellt krig till ett totalt krig i vilket

4 motståndaren eventuellt utnyttjar även ABC-vapen som då drabbar en civilbefolkning i lika hög grad som de stridande förbanden. Erfarenheterna kan därför aldrig till fullo överföras till framtida svenska förhållanden. Till sist vill vi hjärtligt tacka professorerna Björn-Erik Roos och Max Frisk, Uppsala, samt docenterna Ulf Otto, Kristianstad, och Hans Fries, Hälsingborg, för värdefulla synpunkter i samband med vårt arbete med denna skrift. Vi vill också varmt tacka Britt-Marie Sandeby, FOA 500, för hennes outtröttliga redaktionstekniska insatser. Författarna Barnets utvecklingsstadier Barnets kärlek till sina föräldrar ger grundmönstret för andra senare kärleksförhållanden. Förmågan att älska behöver läras och övas. Om de personliga banden saknas eller brister i barndomen riskerar senare relationer att bli svagt och ytligt utvecklade. De känslor, som skulle uttryckas mot andra personer, kan vändas mot den egna personen. Vid den sociala uppfostran av barnet utnyttjar föräldrarna denna första kärlek från barnets sida. Att uppfostras innebär ofta uppoffringar för barnet. Det måste ge upp sina primitiva vanor, bli rent, föra sig väl, behärska sig, begränsa sin avund m m. Detta blir möjligt om barnet belönas med föräldrarnas kärlek. Att istället använda sig av hot, straff eller mutor är metoder som är otillfredsställande på sikt. Under ett barns utveckling till vuxen människa behöver således vissa grundläggande behov av känslomässig närhet och trygghet tillfredsställas. Störningar i förhållandet till den primära föräldern kan få djupgående konsekvenser både under uppväxttiden och senare. Härvidlag spelar dock åldern en betydande roll. Barnet passerar under sin uppväxt vissa typiska utvecklingsstadier med olika behov och värderingar. I det följande kallas alltid den primära föräldern för modern. Objektlöst stadium (0-3 månader) Under de första levnadsveckorna är barnet skyddat från yttre sinnesintryck av en hög»tröskel». Man brukar tala om ett skal 6 7

5 runt barnet som efterhand spricker. Till en början finns alltså inte yttervärlden för barnet i psykologisk mening utan det är huvudsakligen mottagligt för intryck av sådana faktorer som jämvikt i fråga om hunger och matsmältning, temperatur, ljus och ljud. Förlust av denna jämvikt innebär en allvarlig störning för barnet i denna ålder och moderns uppgift är att hjälpa barnet att behålla den. Modern behövs också för att sedan möta barnets känslighet när de första veckornas»skal» brister. Delobjektstadium (3-8 månader) Denna fas inleds med leendet, dvs barnet ler åt ett ansikte. Det är fortfarande beroende av att få sina primära behov tillfredsställda och kan inte skilja det ena leende ansiktet från det andra. Barnet har en inneboende förmåga att ta vara på varje uns av vad som erbjuds ifråga om mänskliga kontakter. I slutet av denna fas lär sig barnet emellertid att skilja moderns ansikte från ett främmande och reserverar ofta sitt leende för modern. Ett nytt»skal», som omger både barnet och modern, bildas nu mot resten av yttervärlden. Barnet blir mycket beroende av moderns emotionella gensvar. Hon behövs som»hjälpjag». Att förlora henne innebär en fara för känslomässiga störningar. Mot slutet av första levnadsåret börjar barnet också visa tecken på känslor som avund, svartsjuka, kärlek och tillgivenhet. Helobjektstadium (ca 8 månader - 1 1/2 år) Modern har börjat bli en hel person för barnet. Det saknar henne när hon inte är närvarande och kan skrämmas av främmande ansikten. Vid 1 1/2 års ålder är modersbilden relativt fast etablerad. Barnet kan längta efter modern och behålla bilden av henne inom sig. Förutsättningarna för en separationsångest är uppnådda. Barnets behov är i denna fas riktat och omättligt gentemot modern. Det reagerar mycket kraftigt på en separation. Faktorer som försvårar situationen för barnet i samband med en separation är exempelvis främmande omgivning, otillfredsställande omvårdnad, obekanta vårdare, gester och tal som barnet inte förstår eller reagerar på, ovanlig mat, okända regler, rutiner och krav, sjukdom och kroppsliga besvär samt fysisk ofrihet. Faktorer som kan underlätta för barnet att acceptera en tillfällig modersförlust är påminnelser om föräldrarnas existens och regler samt stöd av en kvarvarande förälder eller nära anförvant. Barn som skiljs från modern i den tidiga känsliga övergången till helobjektstadium, dvs vid ungefär 8 månaders ålder, visar kraftiga omedelbara reaktioner även då de får fullgoda ersättare. Under de första månaderna efter separationen blir barnen klängiga, krävande, minskar ofta i vikt och uppvisar inte sällan kontaktvägran. De har en stegrad infektionskänslighet och genomgår en allmän tillbakagång i utvecklingen. Senare sker en successiv anpassning till den nya situationen. Om modern återkommer, så att separationen varar högst några månader, är förhållandet möjligt att reparera, även om det antas att»tillfrisknandet» inte sker helt utan»ärrbildningar». En motsvarande separation något senare får som regel inte samma omedelbara konsekvenser eftersom barnet då har bättre möjligheter att visa omgivningen sina behov och önskemål. Vid en separation, där en fullgod ersättare erbjuds ett barn över 1 års ålder, kan den akuta sorgen gå över redan inom några dygn. Barnet upplever den frånvarande modern såsom»ond» och reagerar ofta med att skjuta undan bilden av denna onda moder. Detta ligger inte sällan bakom svårigheten att känna igen modern om hon återkommer efter längre tid. Autonomistadium (1 1/2-3 år) Under denna fas sker en påtaglig utveckling inom en mängd olika områden. En rivalitet blir alltmer tydlig gentemot den likakönade föräldern. Ofta sker uppfostran med inslag av hot att föräldrarna inte tycker om barnet om det inte rättar sig efter deras normer. Denna önskan att behålla föräldrarnas 9

6 kärlek blir en sporre för utvecklingen och leder till att barnets uppträdande och värderingar blir i många avseenden lika föräldrarnas. I relationen till föräldrarna är barnet ofta klängande, krävande, dominerande och kontrollerande. Barn i detta stadium kan uppleva en separation ifrån föräldrarna som deras straff. Barnet kan i fantasin straffa föräldrarna tillbaka genom att önska att de är försvunna eller döda, vilket för barnet ofta är samma sak. Modern är, om hon kommer på besök,»den onda» som har övergivit barnet och hon behandlas därefter. Under besökets gång blir hon emellertid i barnets ögon åter den goda som vill vara tillsammans med barnet. Genitalt stadium (3-5 år) I denna ålder förstärks önskan att helt få lägga beslag på föräldern av motsatt kön. Av den mängd viktiga framsteg i utvecklingen som sker kan nämnas följande: uppfattningen av den egna kroppen och könsidentiteten stärks, en preliminär sexuell inriktning på det motsatta könet startas samtidigt som incesttabut etableras, samvete och ideal utvecklas alltmer och förbudet mot okontrollerade vredesutbrott börjar accepteras. En förlust av den ene eller båda föräldrarna sätter märkbara spår hos barnet. En avliden förälder kan i denna fas upplevas på en mängd olika sätt:»han/hon älskade mig inte -det är mitt fel, mina onda önskningar har gått i uppfyllelse - han/hon var sämre än de andra barnens föräldrar och inget att försöka efterlikna - han/hon orkade inte med mig, jag var för bråkig och elak - min kärlek var inte tillräckligt stark för att hålla honom/henne kvar - det är den andra förälderns fel, det var han/hon som ville ha det så etc. Barnet vill alltså göra någon, ofta sig själv, till syndabock. och kommer istället att tjäna som identifikationsobjekt. En hemlöshetskänsla finns hos barnet - det gamla paradiset är nu stängt. I barnlitteraturen finns många exempel på rymningar och föräldralöshet. Fantasier av denna art, som brukar sammanfattas under begreppet familjeromans, används ibland av barnet för att komma tillrätta med de knepiga relationerna till föräldrarna. Intresset riktas nu också alltmer mot andra vuxna t ex lärare och kamraters föräldrar. I jämförelse med dessa nya personer får barnet också en mer realistisk inställning till sina egna föräldrar. Barnet börjar sträva att vara likt sina kamrater och att kunna göra vad de kan. Den ökade förmågan att leva med kamrater liksom den nya intresseinriktningen mot andra vuxna bidrar till en bättre förmåga att kunna tolerera en separation från de egna föräldrarna. Adolescensen (12-18 år) Både pojkar och flickor söker sig fram mot sina manliga respektive kvinnliga identiteter. Svårigheterna är mångfaldiga vid det ytterligare frigörandet från föräldrarna då det gäller att hitta nya ideal, kamrater, värderingar och normer. Via kamrater av det egna könet söker de successivt kontakter med det andra könet. Behoven av föräldrarna som stöd kvarstår under denna tid även om frigörelsen kan kräva att föräldrarna måste stå ut med att förkastas, omprövas och kritiseras. I denna fas finns stora potentialer till vuxet ansvarstagande. Faran är dock stor att den känslomässiga mognaden inte alltid hunnit ikapp den motoriska och kunskapsmässiga utvecklingen. Tonåringen är både barn och vuxen, vilket ofta kommer till uttryck i häftiga svängningar mellan barnslighet och vuxenhet. Latensstadium (5-11 år) I denna fas överges föräldrarna till stor del som kärleksobjekt 10

7 Flyttning och separation från föräldrar Redan en vanlig flyttning kan vara en besvärlig upplevelse för ett barn. Det upplever sin närmiljö med känsligare sinnen än vuxna. Särskilt upprepade flyttningar kan få betydande konsekvenser. Barn som flyttar ofta blir inte sällan innesittare, vågar inte knyta kamratkontakter på samma sätt, är mindre med i föreningsliv etc. Samtidigt visar erfarenheten, att barn som lever i en trygg och harmonisk familjemiljö och som flyttar med hela sin familj klarar omflyttningen betydligt bättre än andra barn. Avgörande för hur flyttningen med familjen skall gå är att flyttningen betyder någonting positivt. Att hals över huvud ge sig av hemifrån innebär en dramatisk upplevelse för hela familjen och särskilt för barnen. Om emellertid föräldrarna kan förmedla till barnen en känsla av trygghet, av att»det här måste vi göra nu, men Du kan vara helt lugn - det kommer att bli bra där vi hamnar också», så kan barnet ofta hantera upplevelsen på ett konstruktivt sätt. Det är därför väsentligt att en eventuell utrymning sker med ett minimum av kaotiska inslag. För barnet är en av de mest betydelsefulla faktorerna att omflyttningen inte förenas med en tvångsseparation från föräldrarna. På denna punkt är alla erfarenheter entydiga. En separation från föräldrarna innebär för barnet en mycket allvarlig upplevelse. Detta gäller särskilt under småbarnsåldern och lågstadieåldern. Separationen i sig själv är emellertid inte lika avgörande för barnets reaktion som det plötsliga och oförberedda sätt som den ofta sker på under krigs- och katastrofförhållanden. Om separationen däremot kan ske successivt, om modern har möjlighet att slussa över barnet till ersättningsföräldrar medan modern ännu återkommer på regelbundna besök och hela tiden finns i bakgrunden, minskar risken för en tom period utan etablerade och tillgängliga emotionella band. Detta ingenmansland av tillgivenhet bör undvikas. Ett knappt 4 år gammalt barn har uttryckt saken på följande sätt:»jag tycker inte om dig (modern), jag tycker inte om någon, jag tycker bara om mig själv, jag är ingens ingen». Entydiga erfarenheter visar ett klart behov av att föräldrar och barn håller regelbunden kontakt efter det att de åtskilts. Visserligen kan dessa upprepade kontakter mer ge bilden av att förlänga smärtan hos barnet, men den slutliga skadan blir i regel mindre. Barnet får tid att ställa om sig till den nya tillvaron och får även möjligheter att uttrycka sina reaktioner istället för att stänga in dem. När Anna Freud och Dorothy Burlingham 1943 utkom med sin bok»war and Children» gick de redan då till angrepp mot den engelska evakueringspolitiken. Denna innebar att barn från London evakuerades från sina föräldrar till krigsbarnhem och tillfälliga fosterhem i landet. Deras undersökningar hade visat att dessa barn klarade av påfrestningar väsentligt sämre än barn som blev kvar hos sina föräldrar i London under bombningarna. När en ny upplaga av boken gavs ut 1964 skriver författarna i förordet att de 20 år som gått, sedan den första upplagan gavs ut, ytterligare styrkt dem i deras bestämda uppfattning att barn i sådana lägen aldrig får separeras från föräldrarna. Även i Sverige finns liknande erfarenheter från andra världskriget genom att ca finska krigsbarn och ett relativt stort antal barn från Tyskland kom att vistas här. Efterundersökningar har visat att många av dessa barn under hela sitt liv haft psykiska och sociala problem, som delvis kan förklaras av de krigsupplevelser de varit med om, men som också till stor del

8 torde bero på de tvångsvisa separationerna från föräldrarna. Anna Edvardsen skriver i sin uppmärksammade bok»det får inte hända igen»:»vad jag fann var rotlöshet, bristande självkänsla, kontaktlöshet och en inre oförklarlig otrygghet. Naturligtvis inte hos alla men hos det stora flertalet. Sämst gick det för dem som sändes tillbaka till Finland igen efter att ha varit flera år i Sverige. De upplevde sig svikna, främst av sina svenska fosterföräldrar, som de i många fall lärt sig se som sina egna, men känslan förstärktes genom tidigare»svek-upplevelser», då de sänts från sina finska hem.» Ett barn, särskilt ett barn före 7 års ålder, kan aldrig uppfatta en tvångsvis separation från föräldrarna som betingad av omsorg. Barnet uppfattar det som ett svek från föräldrarnas sida - även om föräldrarna skyller på myndigheters dekret. Det kan heller aldrig uppleva den»trygghet» de får efter en evakuering som något värdefullt så länge de vet att föräldrarna är kvar i riskzonen. Ett par månader kan för barnet upplevas som en nästan oändligt lång tid. Också för föräldrarna kan det kännas tryggare att ha sina barn i närheten även om förhållandena på platsen är osäkra. Med de förlopp ett krig kan få i dag kan de aldrig känna sig trygga för sina barns säkerhet bara därför att dessa evakueras några mil. Från den senaste konflikten mellan Israel och Egypten finns rapporter om hur sjuksköterskorna vid ett israeliskt sjukhus efter en egyptisk bombraid lämnade sjukhuset för att se efter hur deras barn klarat sig. Hot och våld Bombanfall och beskjutning innebär förstörelse av hus och egendom, fysiska skador och död och kan tvinga befolkningen till vistelser i källare och skyddsrum under flera dygn. Omfattande olyckor kan ödelägga samhällen, döda och lemlästa. Barnens känslighet gentemot dessa faror tycks emellertid endast i begränsad omfattning ha att göra med den verkliga upplevelsen. Deras eventuella rädsla är i stor utsträckning beroende av föräldrarnas reaktioner. Barn under fyra år delar sin mors eventuella ångest. Om modern eller fadern är ängslig skapas förutsättningar för oro hos barnet. Ett förtröstansfullt bemötande lugnar. Men även äldre barn, ända upp i tidiga skolåldern, har en förmåga att avskärma sig från yttre hot. Många föräldrar har upplevt hur barnen kan fortsätta att kivas i bilens baksäte trots tillsägelser att sitta stilla eftersom vägen är glashal. Barn är rädda för bombning och beskjutning i den mån de kan förstå vad som egentligen händer. Ofta kan de dock inte värdera situationens allvar utan använder föräldrarnas reaktion som en måttstock. Intresset vänds inte sällan bort från de obehagliga yttre realiteterna mot barnsliga intressen, lekar och fantasier. Här några exempel från andra världskrigets England där i första fallet 7-åringen inte förmår uppfatta det hot som är riktat mot honom: En mor sitter tillsammans med sin 7-årige son i ett litet skyddsrum. Under en kort period lyssnar de bägge till bomberna som faller. Sedan tappar sonen intresset och börjar fördjupa sig i sin sagobok. Mamman avbryter honom men han återvänder hela 14 15

9 tiden till sin bok. Hon blir arg, förebrår honom och säger till honom att»släppa boken och ge akt på bomberna». En 10-ärig flicka har just nått det stadium då hon kan behärska sin egen aggressivitet. I samband med bombning släpper hennes kontroll av de aggressiva känslorna då hon ser dödande och förstörelse. Hon skriker och slår omkring sig. Fruktan är en normal reaktion hos alla människor då faror hotar liv och hälsa. Ett barn är naturligtvis också rädd för att dödas eller skadas. Det är också rädd att skiljas från sina föräldrar eller att lämnas ensam. Dess fruktan kan också härröra från rena fantasier eller från att situationen det befinner sig i är helt obekant. Även efter det hotet är borta kan ångesten finnas kvar och det kan vara mycket svårt för barnet att förklara vad det egentligen är rädd för. Den vuxne, som är klokare och mer erfaren, kan säkrare bedöma när en fara är över och glömmer då lätt barnets kvarvarande ångest. På samma sätt som barns begynnande samvete även under normala förhållanden kan ta formen av skrämmande fantasier och rädsla för djur, spöken, åskväder m m kan bombanfall eller beskjutning bli en symbol för det straffande samvetet. Alarmsignaler och fiendens flygplan ersätter spöken, lejon och tigrar. Rädslan för nattliga bombningar kommer istället för den tidigare rädslan att bli lämnad ensam eller oskyddad. Bombningen tolkas som straff för något fel barnet tror sig ha begått. situationen ger barnet klart större chanser att klara sig ur även mycket svåra upplevelser med bibehållen psykiska hälsa. En svår olycka, som inträffar plötsligt och som medför att också föräldrarna hamnar i en chockfas i ett krisförlopp eller i värsta fall leder till en separation mellan föräldrar och barn, medför väsentligt djupare störningar hos barnet. Även om föräldrarnas reaktioner är det som i första hand styr barnets upplevelser är det uppenbart att våldet i sig också direkt påverkar barnet. En rad ögonvittnesskildringar och journalistiska reportage har beskrivit barns situation och beteende i krisdrabbade områden som Libanon, Etiopien och Nordirland. Besökare har rapporterat hur barn bearbetar sina upplevelser av kriget genom att själva»leka» krig. Att dagligen åse våldshandlingar, att se hur människor skadas och dödas, leder hos barn lätt till en avtrubbning, som ofta går längre än hos den vuxne. Barn har sämre överblick än vuxna, har ännu inte hunnit införliva etiska normer och värderingar i sin personlighet och är därför mer sårbara i liknande situationer. I de yngre tonåren uppfattar de gärna kriget som en»indianlek» och vill gärna vara med själva. Det finns talrika beskrivningar om hur barn på egen hand har kommit över vapen och ammunition och dragit omkring som»rövarband» utan vuxen kontroll. I de fall där man använt barn som mer regelrätta vapenbärare inom krigsmakten eller som lierade med gerillaförband har man gjort erfarenheten att barn ofta är de som uppträder mest hänsynslöst och dödsföraktande. Hos barn som förlorat någon förälder vid bombanfall eller beskjutning kan reaktionerna anta nya uttryckssätt. Under lugna perioder tycks det vända sig bort från sina minnen och kan uppvisa en ofta okontrollerad glädje. När en ny bombraid kommer minns det och återupplever.»för dessa barn är varje bomb som faller lik den som dödade deras far eller mor och därför lika fruktad.» En hotbild som växer fram successivt och ger föräldrar och barn möjlighet att efter hand anpassa sig till den alltmer hotfulla

10 Reaktioner och beteenden B. är en 4 år gammal pojke. Han har inte velat acceptera sin fars död. Han ligger sjuk i sängen och leker med pappershus som han omväxlande bygger upp och river ner med hjälp av leksaksbomber. I leken räddas alltid alla människor och husen byggs upp igen. För att kunna upprätthålla förnekandet av det som inträffat måste han ständigt upprepa leken. Efter ett halvårs bearbetning förmår han så småningom att ge upp denna lek och säga:»min pappa är död, han kan inte komma tillbaka.» 3. Beteendestörningar är inte ovanliga. Somliga barn har svårt att uttrycka i tal eller lekar vad de har varit med om och utvecklar istället ett beteende som kan verka svårbegripligt för omgivningen. Studier av barn som vistades på barnhem under andra världskriget gav bland annat följande erfarenheter: 1. Barn har svårt att uttrycka i ord skrämmande händelser. De har likväl ett stort behov av att beskriva vad de varit med om, t ex hur de sett grannar dödas, ägodelar förstöras eller människor räddas. Vid en separation kan det likaså ofta ta lång tid för barnen att få utlopp för tankarna kring dessa upplevelser. Speciellt barn som förlorat någon förälder tar det mycket lång tid för - inte sällan upp till ett år - innan de fullt ut kan tala om och minnas vad som hänt. 2. Det sker en fortlöpande bearbetning i tankarna. På motsvarande sätt som vuxna går igenom sina upplevelser i tankar och tal behöver barnen göra detsamma i sina lekar. Under krigsförhållanden blir krigslekar en viktig väg att bearbeta upplevelserna. Dessa lekar kan då tjäna som ett aktivt bemästrande av något som barnet tidigare känt sig passivt utsatt för. Lekarna kan emellertid också tjäna som ett förnekande av verkligheten. S. är en 4 år gammal pojke som ständigt avbryter det han håller på med och springer till olika delar av rummet, tittar i hörnen och återvänder sedan tyst som om ingenting har hänt. Han grimaserar under tiden och är rastlös och aggressiv. Dessutom talar han ofta med oro om sin egen hälsa. Detta beteende visar sig vara hans sätt att berätta hur hans mor hade betett sig i samband med att maken hade dödats. Hon hade letat planlöst, hade uttryckt sin sorg på ett okontrollerat sätt, grälat och varit mycket orolig för pojkens hälsa. Senare hade hon blivit psykiskt sjuk. 4. En återgång till mer omogna beteenden (regression) är inte ovanlig. Under barnets första år görs successiva steg fram mot social anpassning. Barnets förmåga att behärska och kontrollera sina egna impulser ökar. Framsteg, som att kunna hålla sig ren, att kunna behärska sin ilska, att kunna känna medkänsla med andra, dvs att ha etablerat egna moraliska ideal, är inte enbart en uppoffring. Barnet känner glädje i dessa framsteg eftersom de görs för föräldrarnas skull och det blir belönat med föräldrarnas kärlek. Om något händer, som rubbar förtroendet till eller berövar barnet föräldrarna, kan det hända att dessa anpassningsmål ges upp. Framstegen förlorar sitt värde för barnet -»det är ingen mening längre med att vara ren, god eller osjälvisk». Många av de svårigheter som ses hos barn, separerade från sina föräldrar kan förstås just som regressioner i utvecklingen.

11 5. Barnen är inte sällan aggressiva. Under krigsförhållanden förenas två faktorer som kan göra barn mer destruktiva och aggressiva än normalt. Den ena faktorn är den förstörelse som barnet ser ske i omgivningen. Denna får till följd att den uppnådda behärskningen och hämningen av den egna aggressiviteten minskar eftersom de behärskande förebilderna inte längre finns kvar. Den andra faktorn är den regression som kan ske som en följd av t ex en separation från föräldrarna. Barnet kommer att uttrycka sina önskningar på ett omognare sätt. Normalt kan en 3-4-åring redan förstå många situationer, kan tala, fråga och begära, dvs kan modellera en situation efter sina behov. Om ett sådant barn istället skriker, sparkar och slåss för att få sina behov tillfredsställda har det av situationen försatts till ett hjälplöst och desperat passivt tillstånd som hör till dess tidigare utveckling. 6. Barn behöver dockor och nallar som föräldraersättning. Vid krig eller svåra olyckor och i samband med separation från föräldrar behöver barnen dessa substitut och påminnelser om banden till familjen upp i betydligt högre åldrar än vad som eljest är normalt. I motsats till vid normal lek med dockorkan det då ofta vara så att dockan nu inte representerar barnets egen baby utan istället den frånvarande modern och tryggheten. 7. Sömnstörningar är vanliga. Vid sovdags kan särskilda problem uppträda. Barnet kan vägra att gå till sängs eller somnar inte. Det vaknar kanske på natten, har mardrömmar eller vill sova tillsammans med andra. Det är naturligt för barnen att uppträda på detta sätt närmaste tiden efter dramatiska händelser och efter förlust av den normala tillvaron. Om svåra sömnstörningar kvarstår oförändrade under veckor bör man överväga att ta kontakt med psykiatrisk expertis om detta är möjligt. 8. Fantasin är hämmad. Somliga barn är så upptagna av tankar kring vad som hänt dem och föräldrarna att de får svårt att delta i kamraternas lekar och fantasier. 9. Barnet söker tröst hos sig själv. I samband med plötsliga separationer sker inte sällan en återgång till tidigare former av tröst och tillfredsställelse. Barnet ersätter stöd och tröst från yttervärlden med exempelvis tumsugning. Allteftersom barnet växer blir andra delar av kroppen och dess funktioner möjliga att använda på samma tröstande sätt. 10. Avundsamhet förekommer ofta. Behov av tillgivenhet som inte tillfredsställs kan överföras till behov av materiella ägodelar. Paket eller godsaker kan för barnet få lika stor betydelse som modern själv. Modersrelationerna har regredierat till ett stadium där hennes värde fortfarande mäts efter vad hon»materiellt» kan ge. Barnet jämför sig och sina ägodelar med vad personer i omgivningen har. 11. Intresset för yttervärlden kan minska till en abnormt låg nivå. De på barnhem omhändertagna barnen kan ha en intensiv hemlängtan som varar från ett fåtal timmar till veckor eller t o m månader. Efter denna period etablerar barnen nya band till sin nya omgivning även om dessa band oftast är skörare än de ursprungliga. Om ett barn blir tvunget att flytta flera gånger mellan olika ställen och alltså flera gånger berövas sina»ersättningsföräldrar» blir relationen till yttervärlden och den vuxne alltmer ytlig. En skenbar likgiltighet inför omgivningen kan uppstå. /. hade bara sett sin far under sina första sju levnadsmånader innan fadern ryckte in i militärtjänst. Ett par år senare, i sam- 20

12 band med att modern inläggs på sjukhus, förs J. till ett barnhem. Modern återvänder från sjukhuset när hon hör att han är olycklig och tar honom till släktingar med förhoppningen att kunna lämna honom där. De har emellertid inte möjlighet att ta hand om honom någon längre tid. Hon måste därför istället lämna honom till en fosterfamilj. J. börjar sängväta, vilket gör att fosterföräldrarna inte vill behålla honom. Återigen förflyttas han till barnhemmet. Han är nu litet mer än 3 år. I detta skede har hans uppträdande blivit mycket opersonligt. Hans ansikte är uttryckslöst med ett stereotypt leende av och till. Han är varken blyg eller framfusig, står kvar där man ställt honom och verkar inte rädd för nya omgivningar. Han gör ingen skillnad mellan den ene eller den andre vuxne och fäster sig inte vid någon och undviker inte heller någon. Han äter, sover och leker och är inte till större besvär. Det går emellertid inte att känslomässigt komma honom nära. I samband med temperaturtagning»bryts isen». Han blir omhändertagen av en sköterska och får sitta i hennes knä. Hon häller om honom för att han skall sitta stilla. Fram till dess har han varit likgiltig för all ömhet men att få sitta i sköterskans knä tycks väcka minnen av moderns famn. Han blir fäst vid sköterskan och ber upprepade gånger att hon skall ta tempen på honom. På så vis börjar han hitta tillbaka till tidigare känslor. fosterhem. Hon har därvid ibland blivit dåligt behandlad och ofta van trivts. Efterhand blir hon förvirrad och känner inte igen sin egen mor fastän båda föräldrarna besöker henne regelbundet var fjortonde dag. Hon börjar få känslomässiga utbrott med omväxlande gråt- och skrattattacker. Hon vill inte gå och lägga sig, kan inte sova, vill inte äta och kämpar emot vid påklädning. Hon vågar inte gå ut ur huset eller in genom huvudentrén. Utöver dessa symptom ger hon framför allt uttryck av tillbakadragenhet. Hennes ansiktsuttryck är alltid bekymrat. Hennes blick verkar livlös. När hon återkommer från besök hos föräldrarna berättar hon fantastiska historier om vad som hänt där:»alla knuffar varandra, hennes syster slår henne i huvudet, hon knuffas in i elden och allting brinner upp». Också här finns en flykt bort från verkligheten. Det finns inga direkta krigsupplevelser i M:s bakgrund. Verkligheten har likväl blivit alltför smärtsam för henne. Hon har dragit sig tillbaka innanför sitt skal, bakom vilket hon skyddar sig ängsligt gentemot alla förändringar eller upplevda intrång på sin person. Sannolikt kommer hon alltid att bära spår av dessa upplevelser med sig, även om hon med sakkunnig hjälp kan återfå delar av sin grundtrygghet. Denna reaktion hos J. kan med stor sannolikhet sägas vara ett resultat av separationerna. När J. upprepade gånger rycks från ersättningsföräldrarna ovanpå den ursprungliga separationen från modern och fadern så sluter han sig inom ett känslomässigt likgiltigt skal. Sköterskans sätt att hålla honom bryter igenom skalet även om han själv först tycks våga tro att det är temperaturtagningen han vill komma åt. Först så småningom vågar han ta det djärvare steget ut ur skalet till sköterskans tillgivenhet. M. är en 3-årig flicka. Föräldrarna är båda akademiskt utbildade. P ga kriget och i samband härmed mycket krävande arbetsuppgifter har de inte haft möjlighet att ta hand om dottern. Därför har hon mellan 2 och 3 års ålder tvingats att vistas i sex olika 22 23

13 Barnet, familjen och samhället Ett krigstillstånd medför nästan alltid att familjen splittras eftersom fadern måste rycka in i någon form av krigstjänst. Under faderns frånvaro lever den kvarvarande familjen i oviss spänning. Balansen inom familjen förskjuts. Modern måste överta hela föräldrafunktionen och på barnen ställs större krav att fungera med mindre vuxet stöd. Fadern som identifikationsobjekt för barnen behöver ersättas med andra vuxna män i barnens närhet. Det finns annars risk att vuxen manlighet i alltför hög utsträckning kommer att förknippas med krigsaktiviteter. Den frånvarande fadern kan bli till en starkt laddad fantasibild hos barnen, särskilt som familjen varje dag måste ha med i beräkningen att han kanske inte överlever. Denna fantasibild kan vid faderns återkomst komma i konflikt med den verklige fadern. Återkomsten innebär som regel för barnet en reparativ process. Familjen återgår till tidigare, för barnet trygga, funktionssätt. Samtidigt för dock fadern in sina egna traumatiska erfarenheter av kriget vilket kommer att färga familjens fortsatta liv. Vid en jämförelse mellan barn, vars far kommit tillbaka efter ca 5 års bortovaro, med barn, vars far fortfarande är borta, uppvisar de senare en sämre personlig och social anpassning. De fortsätter att leva i spänning. Deras känslor pendlar mellan hopp och skräck och inte sällan finns hos dem en tendens att tränga undan sina känslor vilket ofta hänger samman med en önskan att inte oroa modern. Hennes latenta ångest smittar av sig på barnet. De faderlösa familjerna tenderar att leva mer tillbaka- 24 draget gentemot omgivningen än de återförenade som får förbättrade kontaktytor gentemot det omkringliggande samhället. Situationens utveckling är intimt förknippad med barnets upplevelse av den vuxna omgivningen. När den kvarvarande modern betraktas som ett passivt, hopplöst, maktlöst offer som är oförmöget att ge stöd och hjälp så tenderar barnet att hämmas i sin egen utveckling. Å andra sidan finns många exempel på hur barn, som förlorat anhöriga vid krig och katastrofer, kan hjälpas till återanpassning om kvarvarande delar av familjen målmedvetet inriktar sig på framtiden. Barnet tilldelas nya roller i hemmet och kan klara många uppgifter som den förlorade fadern tidigare skötte. Av avgörande betydelse tycks härvidlag vara omgivningens och samhällets villighet till samarbete och gemenskap. I en krigssituation tenderar närmiljöns solidaritet att öka. Klassbarriärerna minskar och folk, som tidigare var främlingar för varandra, delar i högre grad sorg, sympatier, glädjeämnen och planer för framtiden. Detta stöd är synnerligen betydelsefullt för barnen och påverkar i hög grad den reparativa stämningen i deras egen familj. Samhällstyper med mer homogen sammansättning tycks klara anpassningen till extrema förhållanden bättre. Barnen hittar i dessa fall föräldrasubstitut lättare än i samhällstyper där familjerna lever under mycket olika villkor. I samband med evakueringen av barn från London under andra världskriget iakttogs att barnen var mycket medvetna om skillnader ifråga om social status. Om det ställdes högre krav på uppförandet och de sociala och moraliska idealen än de var vana vid hade de svårt att acceptera dessa krav eftersom de upplevdes som en kritik gentemot de egna föräldrarna. Barnen kunde vägra att bära nya kläder. Hos de äldre barnen kunde detta vara ett uttryck för trohet mot den gamla familjen medan det hos små barn i regel endast var en önskan att klänga sig fast vid minnen. Det förekom dock att en del barn anpassade sig mycket snabbt till de nya normerna och istället uttryckte sin besvikelse 25

14 och fientlighet gentemot de egna föräldrarna. Barn som kom till familjer med lägre social status tolkade inte sällan detta som ett straff för att de tidigare visat otacksamhet hemma. Som tidigare nämnts har barn i latensstadiet inte sällan familjeromantiska fantasier. Barn behöver normalt dessa fantasier för att bearbeta hela skalan av motstridiga känslor gentemot föräldrarna. Om vistelsen i fosterfamilj inträffar under denna fas kan verkligheten i vissa fall bli upprivande eftersom den kan ge verklig innebörd till en situation som är avsedd att utspelas enbart inom fantasins ramar. Nuvarande hälsoläge och beredskap för krig och katastrof Det finns tecken på att många svenska barn inte mår bra i dag trots ett gott fysiskt hälsotillstånd. Vid»4-årskontrollerna» har man funnit att ca 5 % av landets barn uppvisar så alarmerande psykiska symptom att aktiva insatser bedöms nödvändiga. Uppföljningsundersökningar i 10-ärsåldern har visat att utvecklingen för dessa barn inte har varit gynnsam trots rader av aktiva åtgärder. Många småbarn växer upp under psykiskt och socialt miserabla förhållanden och antalet tvångsomhändertaganden av förskolebarn har ökat under den senaste 10-årsperioden trots en samtidig tendens bland socialvårdens personal att prioritera frivilliga insatser. Barn- och ungdomsmissbruket av alkohol och narkotika har ökat och man har, främst vad beträffar alkohol, sett en tendens att missbruket uppträder tidigare i åldrarna. Brutaliteten i småbarnsslagsmålen har ökat - av de barn som kommer till sjukhus efter»olycksfall» har 10 % fått sina skador tillfogade av andra barn. Den direkta kriminaliteten bland barn i åldrarna år har ökat markant. Antalet registrerade självmord bland barn har också ökat. 26 Barn möter i dag mycket mindre öppet fysiskt våld i hemmamiljön. Föräldrar använder alltmer sällan kroppsliga bestraffningar, och det uttryckliga förbud mot detta som infördes i föräldrabalken kan ses som en bekräftelse på utvecklingen. Barn möter dock våld i många andra former. Särskilt intresse har massmediavåldets inverkan på barn tilldragit sig. Genom TV och tidningar av olika slag konfronteras barn i dag på ett helt annat sätt än tidigare med direkta våldshandlingar, både i form av»underhållningsvåld» med grova slagsmål, misshandel och mord, som med direkta stridsaktiviteter i samband med journa- 27

15 listisk rapportering från krigsskådeplatser runtom i världen. Det finns i dag en överväldigande dokumentation som klart visar att barn påverkas av detta, dels har kunnat påvisas direkta, kortsiktiga effekter i form av oro, sömnsvårigheter och mardrömmar, dels mer långsiktiga effekter, som främst yttrar sig i form av»avtrubbning» inför våldsupplevelser. Barn som ser mycket på grova våldsfilmer riskerar att efterhand bli mindre medvetna om livets okränkbarhet och varje människas rätt till skydd och integritet. De barn som mest negativt påverkas av våld i massmedia är de som inte har möjlighet att diskutera det de sett och hört med en trygg vuxen person. Det innebär att det är de mest otrygga och rotlösa barnen, ofta de som växer upp i de psykosocialt mest utsatta miljöerna, som drabbas hårdast av massmediavåldet. Vi har ofullständig kunskap om hur barn i Sverige kan komma att möta svåra konflikter och katastrofer. Landet har under lång tid varit förskonat från krigstillstånd och mer omfattande olyckor. Den utbredda rotlösheten, kontaktlösheten, bristen på sammanhang och kontinuitet samt den pressade psykosociala situation, som många barn lever under, medför sannolikt en sänkt beredskap att klara svåra yttre påfrestningar och våldsupplevelser. Den svenska familjestrukturen En mycket stor andel av Sveriges kvinnor yrkesarbetar. I händelse av krig och vid omfattande olyckor är kvinnornas arbetsinsatser av vital betydelse för ett fungerande samhälle, men många av dem som har minderåriga barn kommer att behöva ta över hela vårdansvaret för barnen. De kommer att behövas i än högre grad både på arbetet och hemma. Ungefär 70 % av alla kvinnor med barn under 17 år yrkesarbetar. Nära hälften av dessa arbetar 35 timmar eller mer per vecka. Motsvarande andel kvinnor med barn under 7 år är omkring 65 %. Dessa procenttal kommer förmodligen inte att minska under de kommande åren. I början på 70-talet hade närmare 10 % av de yrkesarbetande i Stockholm en restid till och från arbetet som översteg 1 1/2 timme, omkring 30 % mer än 1 timme och omkring 65 % mer än 1/2 timme. Dessa siffror inkluderar även dem som åkte bil till och från arbetet vilket oftast blir omöjligt under krigsförhållanden. De angivna tiderna inkluderar inte den tid som krävs för att lämna och hämta barnen på daghem. Det finns ca 1,5 miljoner barn i åldrarna under 15 år varav ca barn i åldrar under 7 år, de senare med särskilda behov av kontinuerlig omsorg från de vuxnas sida. Av de barn som vistades på daghem stannar nästan hälften varje dag mer än 8 timmar på daghemmet. Under krigsförhållanden ökar förmodligen denna andel eftersom arbetstidsförlängningar är sannolika, och fäderna inte kan hjälpa till med barntransporter om de är inkallade i krigstjänst. Under fredsförhållanden är föräldrar

16 nas dag ofta schemalagd med mycket knappa marginaler för hämtning och avlämning av barnen. Ett speciellt problem är den stora rörligheten i Sverige som innebär att ca 1 miljon människor byter bostad och ca 1/2 miljon flyttar mellan olika kommuner varje år. Detta medför bl a att kontakten med släkten minskar. I Sverige har skett en förändring av levnadsmönstret från den tidigare flergenerationsfamiljen, med tätt socialt kontaktnät, till dagens lilla kärnfamilj med få kontakter utåt. I stora förortsområden råder isolering och anonymitet. Det är svårt att få hjälp och stöd av grannar om någonting skulle inträffa inom familjen. denna förskoleverksamhet. Barn med behov av särskilt stöd och stimulans behöver en förskola med hög personaltäthet, hög personalkontinuitet och ett väl genomtänkt pedagogiskt program. Dessa behov kommer troligen att öka i krig. Det är därför viktigt att daghem och förskolor under katastrof- och krigstillstånd får behålla sin ordinarie personal och även får förstärkning, t ex av elever från barnskötarutbildningskurser. Under 1970-talet har en allt större segregation utvecklats. Skillnaden mellan uppväxtförhållanden för barn i olika bostadsområden är»alarmerande stor». Rotlöshet, kontaktlöshet och brist på grundtrygghet gör det svårare för barnen att kunna konstruktivt bearbeta livskriser. Redan detta innebär ett sämre utgångsläge vid katastrofsituationer. Handikapp av andra slag förekommer. Syn- och hörselnedsättningar, motoriska handikapp, utvecklingsförseningar och språkliga förseningar kan nämnas som exempel. För dessa»barn med behov av särskilt stöd och stimulans» har samhället gjort speciella insatser. Enligt förskolelagen skall kommunerna kunna erbjuda dem förskoleplats fr o m fyra års ålder. De kontroller som genomförs vid barnavårdscentralerna har som en av sina främsta uppgifter att spåra upp dessa barn. Förskolan har idag en nyckelroll för att möta de stora förändringar som skett i familj och samhälle och för att förbättra situationen för barn med medicinska, psykologiska och sociala handikapp. Det har rått politisk enighet om behov av en snabb utbyggnad av samhällets barnomsorg, men av bl a ekonomiska skäl sker den för närvarande betydligt långsammare än vad som ursprungligen var planerat. En väl utbyggd barnomsorg är en basresurs för att kunna erbjuda barn stöd och omsorg i samband med katastrof- eller krigstillstånd. Men lika viktigt är innehållet i 30

17 Några exempel på hur barn i Sverige skulle kunna reagera Hur»livet i Sverige under krig» kommer att gestalta sig är osäkert. Svenskarnas»kynne» kan också ha särdrag som inte helt motsvarar de reaktionssätt som beskrivits i utländska krigsskildringar. I det följande görs emellertid ett försök att skissera ett tänkt krigsläge och lämnas några exempel på hur barn i olika åldrar utan tidigare psykiska eller sociala problem kan tänkas anpassa sig till detta. Barnen det berättas om bor i en drygt medelstor stad. Flertalet yngre och medelålders män i staden är mobiliserade, och yrkesarbetande mödrar har inte sällan fått sin arbetstid förlängd p g a kriget. Bombning och beskjutning förekommer i perioder. Dessemellan har staden ingen direkt stridskontakt. Befolkningen har relativt stor rörelsefrihet och möjlighet att utnyttja skyddsrum. Invånarna har efter den första veckan börjat att i någon mån vänja sig vid flygangreppen. Bombfällningen har föregåtts av flygvarning. Flera hus har förstörts och invånarna i dessa har flyttat ihop med släkt och vänner eller har anvisats tillfälliga bostäder. Några skolor och förskolor har bombskadats, vilket medfört att man i vissa fall tvingats utnyttja andra byggnader för undervisning. Transportnätet är delvis skadat. Telefonnät och postgång fungerar någorlunda bra. Maten är ransonerad. Under lugnare perioder utan beskjutning eller bombning letar folk efter ägodelar i nerstörtade hus, deltar i upprensningsarbetet och söker sig till samlingslokaler av olika slag där man bildat speciella barnomsorgsgrupper. Många frivilliga arbetar på sjukhus etc. Flera verkstäder har i viss mån ändrat sin tillverkning och sysselsätter också en del tillfällig arbetskraft. /. Pelle är l år gammal. Han bor tillsammans med sin mor hos mormor och morfar. Han flyttade dit eftersom familjens lägenhet delvis förstörts vid ett angrepp. Pelles far är sedan flera veckor tillbaka inkallad i militärtjänst. Modern arbetar som sjuksköterska på sjukhuset i staden. Morfar deltar i civilförsvaret och mormor blir därför den som framför allt sköter Pelle om dagarna. Pelles liv är relativt opåverkat av kriget. Han är sedan tidigare van att vistas hos sin mormor när mamma arbetar. Han träffar modern regelbundet varje dygn och tycks knappast notera den förändring av livet runt omkring honom som ägt rum. Modern och mormodern är lugna och stabila personligheter som kan förmedla trygghet till Pelle. Lisa är 2 år gammal. Hennes far är inkallad. Modern har för ett par dagar sedan tagits in på sjukhus efter att ha fått bägge benen krossade då ett hus störtat ihop. Lisa har klarat sig utan fysiska skador och är nu placerad på ett daghem som också fungerar tillfälligt som ett barnhem dygnet runt. Vissa barn bor alltså på hemmet medan andra hämtas hem av sina föräldrar varje kväll. Lisa har aldrig tidigare varit ifrån sin mor, som är hemmafru. Familjen känner inte många i staden. Släktingar finns endast långt bort och dessa har ingen möjlighet att ta hand om Lisa. Många av grannarna är skadade eller döda. Lisa beräknas att få vara på barnhemmet tills modern blir tillräckligt rörlig för att kunna ta hand om henne igen. De första dagarna som Lisa är på barnhemmet vägrar hon att äta eller sova. Hon undviker de vuxnas försök att ta i henne eller trösta henne. Hon håller ständigt sin tygdocka tätt intill sig. Hon går ofta för sig själv och mumlar»mamma, mamma, mamma». Efter fyra dagar kan hon sitta i en barnsköterskas knä om hon håller för ögonen eller vänder bort huvudet så att hon inte ser vem hon sitter hos. När hon av och till ser barnsköterskans ansikte börjar hon gråta. Efter en vecka får hon gå med en barnsköterska till sjukhuset och besöka modern. Lisa är kylig i sitt uppträdande och förefaller ointresserad av modern. Så småningom kan modern emeller- 33

18 tid tålmodigt»frosta av» den brutna kontakten och Lisa kryper upp bredvid henne i sängen. Barnsköterskan och modern lovar senare att Lisa skall få komma tillbaka flera dagar i veckan. Motvilligt går Lisa efter några timmar tillbaka till daghemmet men kastar sig då ganska snart in i lekar med de andra barnen. Skillnaderna i reaktion hos Pelle och Lisa betingas mer av de olikheter som fanns i fråga om art av separation och uppbrytning av familjestrukturen än av det yttre hotet genom krigsförhållandena. Barnens intressesfär är i denna ålder mycket begränsad. De har inte möjlighet att sätta in de förändringar de noterar i ett större logiskt sammanhang. Den avgörande faktorn är mor-barn-relationen som inte får störas för bryskt och som det är angeläget att bibehålla i åtminstone begränsad omfattning. II. För en 5-åring upplevs situationen annorlunda. I denna ålder förstår barnet mycket mer. Denna förståelse kan begagnas för att lindra olika påfrestningar. Barnet har tillgång till behagliga minnen och kanske även förhoppningar inför framtiden. Banden till modern är starka men inte det enda betydelsefulla utan flera personer börjar spela en viktig roll i barnets liv. Likaså börjar skillnader ifråga om könen att framträda. Pojken identifierar sig gärna med fadern och imiterar honom på olika sätt. Detta förändrar hans förhållande till modern. Han är inte längre det beroende spädbarnet utan en liten krävande man som vill ha hennes uppmärksamhet och beundran. Flickan har också vuxit ifrån sin fullständiga upptagenhet av modern. Hon börjar imitera henne och leker själv mor med sina dockor. Hon vänder även mer av tillgivenhet och intresse gentemot fadern och vill att denne skall uppskatta henne lika mycket eller mer än modern. Marianne är knappt 5 år gammal. Hennes far är i militärtjänst sedan flera veckor. Modern arbetar på ett vårdhem. Ibland kan Marianne bo hos grannar men ofta måste hon bo på daghemmet, där hon är van att vistas sedan tidigare. Hon är emellertid inte 34 van vid grannarna och inte heller att vara ifrån modern flera dygn i sträck. När modern kommer till henne på barnhemmet gråter Marianne hejdlöst. Hon är upptagen av längtan och besvikelser och skiftande stämningar av ovisshet och nedstämdhet. Modern bor då med henne hos grannarna under några nätter. Marianne vill därefter absolut inte tillbaka till barnhemmet. Efter fyra veckor har Marianne dock funnit sig mer tillrätta och säger till modern att det är roligare på barnhemmet. Hon längtar efter de andra barnen som hon kan leka med. Också Peter är 5 år gammal. Hans far har omkommit på arbetsplatsen i samband med ett bombanfall. Modern har fått ett psykiskt sammanbrott efteråt och vårdas på en psykiatrisk klinik några mil från bostaden. Eftersom Peter inte har några släktingar som kan ta hand om honom vistas han därför nu på ett barnhem. Han verkar vid ytlig anblick ganska nöjd och glad och talar aldrig om sina föräldrar. Personalen vet att Peter känner till faderns död. En granne har berättat att modern gick och sökte efter fadern tillsammans med Peter och därvid besökte både polisen och bårhuset. De försöker påminna honom om hans mor och frågar vad hon heter, hur hon ser ut, var hon är m m. Han berättar så småningom att hon är på sjukhus. När någon frågar honom vad han skall bli när han blir stor säger han:»stor som pappa». Han berättar också att pappan brukar arbeta med att bygga upp hus som har gått sönder, men tillsammans med arbetskamrater rest bort med ett tåg. Fadern kommer tillbaka när kriget är slut. Fantasierna fortsätter ibland med att Peter själv skall åka tåg för att hämta fadern. Han säger också att modern inte längre är på sjukhus utan att hon är på landet och vilar upp sig. Faderns död förnekas alltså i det längsta av denne 5-årige pojke. Moderns sjukdom, som han först accepterat som ett faktum, förnekas också efterhand. I fantasin blir han hjälten som hittar fadern som återförs i triumf till modern. Svårigheten att acceptera något han egentligen»vet» kan vara en produkt av fantasier han har om sin egen skuld till det som inträffat och ilska över att bli övergiven på detta sätt. Faderns död förnekas dels för att 35

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

KUNSKAP TILL PRAKTIK

KUNSKAP TILL PRAKTIK KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer