Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv"

Transkript

1 Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Small children entering the preschool from an attachment theory perspective Helena Axner Karina Peterson Specialpedagog programmet 90 hp Examinator: Kristian Lutz Handledare: Ann-Elise Persson

2 2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 ABSTRACT Axner, Helena & Peterson, Karina (2012). Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. (Small children entering the preschool world from a attachment theory perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen. Resultatet av undersökningen pekar på att pedagoger ifrågasätter anknytningspedagogens betydelse samt att det blivit vanligare med det vi kallar abrupt separation. Enkätresultatet visar en ökning av den föräldraaktiva inskolningsmodellen. Nyckelord: anknytning, inre arbetsmodeller, inskolning, separation, små barn 3

4 Förord Hösten 2009 började vi på överbryggande kurs på Malmö högskola. Under kursen hade vi många intressanta diskussioner och vi upptäckte snabbt att vi båda hade samma bakgrund. Vi har tagit vår förskollärarexamen ungefär samtidigt och vi har båda en lång erfarenhet av att arbeta inom förskolans verksamhet. Hösten 2010 påbörjade vi tillsammans specialpedagogutbildningen vilket kändes som ett naturligt steg. Våra diskussioner har fortsatt även under denna utbildning och har ofta handlat om vårt särskilda intresse för de yngsta barnen på förskolan. När vi stod inför valet att välja ämne för vår uppsats var valet inte svårt med tanke på vårt genensamma intresse för de yngsta barnen. Vi hade dessutom uppmärksammat en trend inom förskoleverksamheten gällande inskolningsmodell. Vår bild var att många förskolor börjat använda sig av den föräldraaktiva inskolningsmodellen. Vi har under denna uppsats haft långa diskussioner angående innehållet och formuleringar vilket har resulterat i att vi båda varit delaktiga i allt som skrivits. Vi vill rikta ett varmt tack till alla pedagoger och förskolechefer som ställt upp och gjort denna studie möjlig. Tack även till Ann Elise Persson, vår handledare, som läst och haft synpunkter på texten, vilket fört vårt arbete framåt. Slutligen vill vi tacka våra familjer som hjälpt till extra mycket under denna tid. Lund 2012 Helena Axner och Karina Peterson 4

5 Innehållsförteckning Förord INLEDNING Bakgrund Vår förförståelse Studiens relevans för den specialpedagogiska professionen Syfte och frågeställningar Studiens avgränsning Studiens upplägg TEORI OCH LITTERATURGENOMGÅNG Centrala begrepp Anknytningsteori Anknytningsmönster Desorganiserad anknytning Trygg bas Inre arbetsmodeller Anknytningsmönsters stabilitet Studier om anknytning i förskolan Svenska studier Internationella studier Inskolning i förskolan Föräldern och barnet Barnet och pedagogen Små barn i förskolan Omsorg METOD Val av metod Intervju Enkät Urval Intervjuer

6 3.2.2 Enkät Genomförande Intervju Enkät Bearbetning Intervju Enkät Etiska överväganden Studiens tillförlitlighet Intervju Enkät RESULTAT Resultat från intervjuundersökningen Vägen till barnets trygghet Pedagogernas syn på separation Relationer efter inskolningen Intervjuresultatet relaterat till anknytningsteorin Vägen till barnets trygghet Pedagogernas syn på separation Relationer efter inskolningen Resultat från enkätundersökningen DISKUSSION Resultatdiskussion Intervjuer Enkät Metoddiskussion Intervju Enkät Specialpedagogiska implikationer Fortsatt forskning Slutord REFERENSER..45 6

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Att börja förskolan är för många barn och föräldrar en stor händelse. Att steget in i den nya världen blir så bra som möjligt är säkert pedagoger och föräldrar överens om. I förskolans läroplan Lpfö 98, (skolverket, 2010) kan vi läsa att: Förskolläraren ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (s.13). I förskolans verksamhet sker på många håll en förändring när det gäller inskolningens tillvägagångssätt. Vi tror att när det uppstår betydande förändringar i en verksamhet är det viktigt att belysa och utvärdera dessa ur ett vetenskapligt perspektiv. Under vår yrkesverksamma tid som förskollärare har inskolningen genomförts med en modell som varit relativt enhetlig. Fortsättningsvis kommer vi att benämna denna modell traditionell inskolning, vilket naturligtvis innebär en generalisering. Enligt vår beskrivning innebär traditionell inskolning att den pågår i ca två veckor. Inledningsvis endast 1 1,5 timme per dag, därefter utökas tiden. Föräldrarna intar en passiv roll och barnet tränas successivt på att lämnas. En eller två pedagoger ansvarar för inskolningen. Dessa har som ansvar att bygga upp en relation till barnet och föräldern. Den förändring som har skett innebär att man har frångått den traditionella och mer övergått till den inskolningsmodell som kallas föräldraaktiv. Enligt Arnesson Eriksson (2010) innebär föräldraaktiv inskolning att föräldern är med sitt barn under tre till fem hela dagar. Föräldern deltar aktivt i verksamheten och det sker inga separationer. I modellen ingår som regel inte en ansvarig pedagog utan här vill man att barn och föräldrar skall skapa en relation till alla pedagoger på avdelningen. När de föräldraaktiva dagarna är över kommer barnet att lämnas på förskolan det antal timmar som föräldern och pedagogen kommit överens om. Vissa förskolor har därefter en så kallad jourperiod då föräldrarna skall vara beredda att snabbt infinna sig på förskolan. Även i denna modell finns det stora variationer. I mötet med verksamma pedagoger i olika sammanhang har vi erfarit att många är positiva till den föräldraaktiva inskolningen. Vi har också via pedagoger fått höra att föräldrar efterfrågar modellen. Detta har väckt vår nyfikenhet och också utmanat den förförståelse vi bär med oss 7

8 och som vi kommer att redogöra för nedan. Det är framförallt tanken att inte använda sig av ansvarig pedagog under inskolningen som har inspirerat oss till den här studien Vår förförståelse Eftersom vi tror att vår förförståelse ofrånkomligen kommer att påverka oss under studiens gång väljer vi att tydigt redogöra för den. Vår förförståelse bygger på erfarenheter av inskolning då det varit en självklarhet att en bestämd pedagog har varit ansvarig för barnet. Denna person har haft en betydande roll då dess uppgift har varit att arbeta på att en tillitsfull relation skall uppstå mellan barn och pedagog. När pedagogen känt att relationen är bärkraftig nog, har föräldern gått ifrån en liten stund. Dessa stunder har sedan successivt förlängts. Under vår utbildning till specialpedagog har vi fördjupat våra kunskaper om barns utveckling och relationsskapande. Vi har bland annat tagit del av anknytningsteorin som handlar om betydelsen av nära känslomässiga relationer (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm Mothander, 2006) Studiens relevans för den specialpedagogiska professionen Att identifiera kritiska skeenden och hjälpa pedagogerna att utarbeta metoder att möta dessa är för specialpedagogen en viktig roll. Inskolningen av de yngsta barnen är ett sådant kritiskt skeende. Kihlbom (2003) menar att barnets erfarenheter under de första åren har djupgående och långsiktiga följder för personlighetsutvecklingen. I vår blivande profession är det av stor vikt att kunna bidra med relevanta kunskaper för att utveckla ett förebyggande arbetsätt inom förskoleverksamheten. Hagström (2010) belyser det stöd som samhället erbjuder småbarnsfamiljer. Hon lyfter bland annat fram de generellt förebyggande insatser som har som mål att förhindra att svårigheter uppstår. Förskolan anses och förväntas vara en del av detta generellt förebyggande arbetssätt. 8

9 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur anknytningsteoretiskt perspektiv. Små barn innebär i vår studie barn i åldern 1-3 år. Vi vill ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta ett barnperspektiv i inskolningssituation. Vi vill dessutom kartlägga hur många av kommunens förskolor som använder sig av föräldraaktiv inskolning respektive traditionell inskolning, samt när eventuell förändring av inskolningsmodell skett. Våra frågeställningar är: 1. Använder pedagogerna anknytningspedagog under inskolningen? Hur ser pedagogerna på anknytningspedagogens betydelse? 2. Hur tänker pedagogerna kring barnets separation från föräldern? 3. Vilka inskolningsmodeller använder kommunens förskolor? När har en eventuell förändring skett? 1.3 Studiens avgränsning Vi har inte för avsikt och inte heller möjlighet att undersöka det komplexa fenomen som inskolning är ur alla perspektiv och att beakta alla faktorer. En faktor som vi i denna studie valt att inte beakta är tiden, det vill säga hur många dagar eller veckor inskolningen pågår. Vi fokuserar på barnets separation från föräldern och anknytning till en eller flera pedagoger. 1.4 Studiens upplägg I kapitel två redogör vi inledningsvis för de centrala begrepp vi använder i studien. Därefter redogör vi för anknytningsteorin som är studiens teoretiska ram. Vi lyfter fram de teoretiska begrepp som vi under studiens gång lutar oss på. Exempel på svensk och internationell forskning som berör vårt ämne kommer därefter. Vi avslutar kapitlet med att ta upp något av det som vi i litteraturen hittat gällande inskolning och små barn i förskolan. 9

10 I kapitel tre redogör vi och argumenterar för våra metodval, vårt urval, datainsamlingens genomförande och hur vi bearbetat datamaterialet. De olika datainsamlingsmetoderna, intervju och enkät, redogörs separat. I kapitel fyra redovisar vi vårt resultat. Intervjuresultatet redovisas först utifrån de mönster vi sett under databearbetningen och därefter relaterat till anknytningsteorin och de förskolor som deltagit i studien. Enkäten redovisas separat. I femte och sista kapitlet diskuterar vi studiens resultat och metod. Vi diskuterar förskoleverksamheten för de yngsta barnen med huvudfokus på inskolning. Vi diskuterar specialpedagogiska implikationer och pekar på behov av fortsatt forskning. 10

11 2 TEORI OCH LITTERATURGENOMGÅNG I följande kapitel inleder vi med att presentera för studien centrala begrepp. Därefter beskriver vi anknytningsteorin som är den teoretiska ram på vilken studien vilar. Denna teori känns naturlig att utgå ifrån då inskolning ur barnets perspektiv är två parallellt pågående processer, anknytning och separation (Niss, 2009a). Anknytningsteorin anses idag som den mest betydelsefulla för förståelsen av hur och varför nära känslomässiga band formas (Broberg, m.fl., 2006). Vi kommer vidare att beröra annan svensk och internationell forskning som kan ha betydelse för vår studie. Därefter tar vi upp något av det som vi i litteraturen hittat kring anknytning och inskolning i förskola. Vi avslutar med att mer generellt belysa små barn i förskolan. 2.1 Centrala begrepp Små barn/de yngsta barnen: I vår studie innebär det barn i åldern 1-3 år. Vi kommer växelvis att använda dessa begrepp. Anknytning: Svensk översättning av det engelska begreppet attachment som betonar betydelsen av något mindre och svagare som hänger ihop med något större och starkare. En process mellan spädbarnet och föräldern som under första halvåret av barnets andra levnadsår resulterar i ett mätbart psykologiskt band mellan dem (Broberg, m.fl., 2006, 2008). Pedagog: Förskollärare och barnskötare Anknytningspedagog: Det vi tidigare benämnt som ansvarig pedagog kommer vi fortsättningsvis benämna anknytningspedagog, således den pedagog som under inskolning ansvarar för att det uppstår en tillitsfull relation mellan sig och barnet. Inskolning/invänjning: Den introduktionstid förskolan erbjuder barnet tillsammans med föräldern. Studien fokuserar på inskolning av små barn. Vi använder även fortsättningsvis begreppet inskolning då det är vanligt förekommande i verksamheten. I litteraturen (Kihlbom, 2003; Niss, 2009a) används dock ofta invänjning. 11

12 2.2 Anknytningsteori I dag anses anknytningsteorin allmänt vara en av de viktigaste psykologiska teorierna när det gäller kunskapen om hur människor förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan; och självständighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga å den andra. Anknytning handlar om vårt behov av och hur vi fungerar i nära relationer. (Broberg, 2006 m.fl., s. 14). Anknytningsteorins förgrundsgestalt var enligt Broberg m.fl. (2006) John Bowlby. Teorin växte fram ur hans forskning gällande separationers effekt på barns utveckling. Forskningens underlag var barn på barnhem och sjukhus som hade separerats från sina föräldrar. Detta arbete kom under 1950-talet att revolutionera barnsjukvården, till en i början i England och USA, men senare även i Sverige (Broberg, m.fl., 2006). Enligt Bowlby (1969) har barnet ett medfött förberett system, anknytningssystemet, som aktiveras när barnet känner sig otryggt och stressat. Barnet signalerar på olika sätt för att söka närhet och skydd hos föräldern. Samtidigt är föräldern utrustat med ett samverkande omvårdnadssystem som riktar in sig på skydda sitt barn. Dessa båda system är således, som Broberg m.fl.(2006) uttrycker, genetiskt förprogrammerade. De poängterar också den, per definition, ojämlikhet som råder i anknytnings omvårdnads - relationen: barnet får och föräldern ger Anknytningsmönster De anknytningsmönster som vi nedan presenterar är samtliga så kallade organiserade anknytningsmönster. Detta innebär att samspelet under det första levnadsåret mellan barn och förälder varit tillräckligt konsekvent. Detta gör att barnet fått möjlighet att skapa fungerande inre arbetsmodeller och strategier för att få sitt anknytningsbehov tillgodosett (Broberg m.fl., 2006). Följande är hämtat, om inget annat uppges, från Bowlby (2010) Förälderns sätt att behandla barnet har, utifrån omfattande systematiska studier, djup betydelse vilket anknytningsmönster barnet utvecklar. Psykologen Mary Ainsworth var Bowlbys medarbetare under nära 40 år. Hon anses vara pionjären inom forskning rörande vad som ligger bakom att barn visar individuella skillnader i hur de beter sig vid separation. Hon beskriver tre huvudmönster när det gäller anknytning. Det första mönstret som beskrivs är trygg anknytning, här litar barnet på att föräldern (eller annan omsorgsgivare) är tillgänglig, 12

13 deltagande samt hjälpsam vid skrämmande situationer. Om barnet upplever detta vågar det utforska omvärlden. Genom förälderns lyhördhet för barnets signaler främjas det trygga anknytningsmönstret. Det andra mönstret som Ainsworth beskriver enligt Bowlby, (2010) kallas för otrygg ambivalent/motspänstig anknytning. Här är barnet osäkert på om föräldern finns tillgänglig, deltagande eller hjälpsam vid behov. Osäkerheten hos barnet skapar en benägenhet för separationsångest. Detta visar sig i att barnet ofta är efterhängset och rädd för att utforska världen. Genom att föräldern ibland visar tillgänglighet och ibland inte, främjas det detta otrygga ambivalenta anknytningsmönster. Det tredje mönstret är otrygg undvikande anknytning. Här förväntar sig barnet att bli bortstött vid behov av omvårdnad. Hagström (2010) uttrycker att barnet förnekar sitt behov av tröst och skydd, skapar strategier för att klara sig själv och visar litet behov av föräldern som en trygg bas. Trots den självständiga fasaden har undersökningar visat på fysiologiska reaktioner såsom förhöjd hjärtverksamhet och förhöjda kortisolvärden, reaktioner som tyder på att barnet känner oro och rädsla. Broberg m.fl. (2006) menar, för att barnet ska uppnå en optimal närhet till föräldern blir strategin att inte ge alltför tydliga signaler vid behov av tröst och omsorg. Detta grundar sig på att föräldern i samspel med barnet åtskilliga gånger visat sig avvisande när barnet gett uttryck för känslomässigt krävande behov Desorganiserad anknytning Broberg m.fl.(2009) betonar att man inte ska se denna form av anknytning som ett fjärde anknytningsmönster. Den stora skillnaden mellan organiserad form av anknytning och den desorganiserade anknytningen är att den sistnämnda bygger på rädsla. Detta innebär att barnets utvecklade anknytningsstrategi inte håller. Det viktigaste kriteriet för desorganiserad anknytning är avsaknaden av ett enhetligt mönster. När barnet uppvisar ett beteende för att söka närhet men därefter visar starka undvikande reaktioner tyder denna motsägelsefullhet på att barnets beteende är desorganiserat. När den person som barnet är anknutet till också väcker barnets rädsla, det vill säga aktiverar anknytningssystemet, hamnar barnet i en omöjlig konfliktsituation. Anknytningssystemet vill driva barnet att söka skydd hos föräldern samtidigt som rädslan ökar ju närmre den hotfulla föräldern kommer (Broberg, m.fl., 2008, 2006). 13

14 2.2.3 Trygg bas Vi inleder med Bowlbys egna ord: När en individ (av vilken ålder som helst) känner sig trygg brukar han avlägsna sig från anknytningsgestalten och ge sig av för att utforska. Blir han oroad, ängslig, trött eller mår dåligt längtar han efter närhet. Vi ser här det typiska samspelsmönster mellan barn och förälder som vi kallar utforskande utifrån en trygg bas / / Om ett friskt barn vet att föräldern finns tillgänglig och reagerar positivt på anrop känner det sig tryggt nog att utforska. Till en början är dessa studier begränsade till både tid och rum. Men ungefär mitt på tredje året börjar ett tryggt barn känna sig tillräckligt säkert för att öka tid och avstånd för sin bortavaro, först till halva och längre fram till hela dagar. När barnet kommer upp i tonåren sträcks utflykterna ut över veckor eller månader, men fortfarande är en trygg hemmabas oumbärlig för optimal funktion och mental hälsa (Bowlby, 2010, s.147). Det var Mary Ainsworth enligt Bowlby, (2010) som introducerade begreppet en trygg bas, vilket är en av anknytningsteorins viktigaste byggstenar. Utifrån sina observationer beskrev hon hur barnet använder sin förälder som en trygg bas och säker hamn. Utifrån basen kan barnet utforska världen och när fara hotar kan barnet återvända till den säkra hamnen (Broberg, m.fl., 2006). Detta utforskande ses enligt Bowlby (2010) som en biologisk grundkomponent och står i motsats till anknytningsbeteendet. Bowlby (2010) anser att föräldern intuitivt måste förstå och respektera sitt barns anknytningsbeteende för att kunna utgör en trygg bas. Han menar vidare att detta anknytningsbeteende är en del av den mänskliga naturen som vi har med oss hela vår livscykel och ska inte ses som något som vi bör växa ifrån Inre arbetsmodeller Anknytningen utvecklas successivt till mentala representationer hos barnet, så kallade inre arbetsmodeller. Spädbarnets erfarenheter från samspel med föräldern resulterar i att modeller av andra och modeller av självet börjar utvecklas. Barnets erfarenheter av hur föräldern svarar på barnets anknytningssignaler, hur lyhörd och tillgänglig föräldern förväntas vara utgör basen för arbetsmodeller av andra. Arbetsmodeller av självet utvecklas ur det värde barnet upplever att det själv och dess beteende har i föräldrarnas ögon (Broberg m.fl., 2006, 2008). Detta innebär att barnet kan ha en bild av sig själv i samspel med mamman och en annan bild av sig själv i samspel med pappan. Barnet har i sina arbetsmodeller av respektive förälder också olika förväntningar på hur det kommer bli behandlat av dem och hur det planerar sitt eget beteende mot föräldrarna (Bowlby, 2010). 14

15 Modellernas funktion är, enligt Broberg m.fl. (2006, 2009), att tolka och förutse anknytningspersonens beteende samt reglera barnets anknytningsbeteende. Dessa modeller blir delar av personlighetsutvecklingen och får betydelse för barnets hela fortsatta utveckling, framförallt vad gäller nära känslomässiga relationer Anknytningsmönsters stabilitet Enligt Bowlby (2010) tenderar anknytningsmönster som en gång utvecklats att finnas kvar. Delvis på grund av att förälderns sätt att behandla sitt barn - bra eller dåligt - inte förändras, men också på grund av att varje mönster har en tendens att bli självgenererande. Ett otryggt ambivalent anknutet barn eller ett barn med otrygg undvikande anknytning kan genom sitt beteende lätt framkalla negativa reaktioner från föräldern så att det uppstår en ond cirkel. Det finns dock, enligt Bowlby, forskning som visar på att om föräldern förändrar sitt beteende mot barnet under de första tre åren så förändras även anknytningsmönstret. Broberg m.fl.(2006) visar på att anknytningsteorin utgår från en modell där utveckling bygger på tidigare erfarenheter, men där varje ny erfarenhet kan omforma de tidigare. Vi påverkas hela tiden men är inte dömda av vad vi varit med om tidigare i livet (s.18). Hagström (2010) uttrycker Det verkar således möjligt för barnet att tillsammans med t.ex. en kontinuerlig pedagog omforma tidigare arbetsmodeller (s.60). 2.3 Studier om anknytning i förskolan Det har varit svårt att hitta forskning om barns anknytning till andra än föräldrarna. Kihlbom (2003) menar att det är anmärkningsvärt att vi vet så lite om relationen mellan det lilla barnet och viktiga vårdare utanför hemmet. Enligt Hagström (2010) saknas det empiriska belägg för betydelsen av barns anknytning till andra än föräldrarna. Hon menar vidare att de teorier hon presenterar i sin avhandling, anknytningsteorin, affektteorin och Sterns teori om självutveckling, tyder på att det är angeläget att genom fortbildning utveckla pedagogernas möjlighet att bidra till att trygga anknytningsmönster kan utvecklas hos förskolebarn. Även Haug (2003) uttrycker att det finns förhållandevis lite forskning om svensk förskola. 15

16 Lind (2001) resonerar runt hur samhällsutvecklingen påverkat vilka frågor som blivit viktiga att beforska. Hon menar att de pedagogiska frågorna om lärande och kunskap nu ligger i fokus, jämfört med tidigare betoning på de psykologiska frågorna. Vi inleder med att presentera Liefvendahls (2010) magisteruppsats då den tangerar vårt ämnesval. Vi har inte hittat någon annan ny svensk forskning om inskolning i förskolan och således inte om den föräldraaktiva inskolningen. Därefter presenterar vi Hagströms (2010) avhandling då den fokuserar på det som är ett av våra huvudintressen i studien: pedagogen som anknytningsperson. Till sist tar vi upp internationell forskning som på ett eller annat vis berör vårt ämne Svenska studier Liefvendahl (2010) har i sin studie utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv undersökt hur små barn reagerar på separationen från föräldern efter en tre dagar lång föräldraaktiv inskolning. En tid efter avslutad inskolning har hon observerat fem barn vid lämning, fri lek samt vid återförening med föräldern. Hon har också undersökt hur pedagogerna upplever barnens reaktioner samt föräldrars syn på den föräldraaktiva inskolningen. Resultatet visar att de flesta av barnen visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogernas närhet och lyhördhet även en längre tid efter avlutad inskolning. I sin avhandling har Hagström (2010) studerat hur pedagoger i förskolan fått möjlighet att utveckla sin roll som kompletterande anknytningspersoner till barn vars föräldrar har psykisk ohälsa. Genom olika fortbildningsinsatser, under en treårsperiod. har pedagogernas kunskaper fördjupats då de tagit del av tre teoretiska inriktningar nämligen anknytningsteorin, affektteorin och Sterns teori om självutveckling. Detta teoretiska innehåll omsattes och behandlades i handledning, studiecirkel, reflektion samt i det vardagliga arbetet med barnen. De fyra pedagoger som ingick i studien fick uppdraget att fungera som anknytningspedagog åt varsitt barn, förutom det vanliga arbetet på förskolan. I sitt resultat uttrycker Hagström svårigheten att sammanfatta pedagogernas berättelse om sitt arbete med anknytningsbarnen. Men hon menar vidare att det fanns områden som var gemensamt för barnen så som att alla barn visade stora svårigheter gällande tillit, kontakt och samspel vid arbetets början. Hos dessa barn fanns inte heller något intresse för varken barn eller vuxna på avdelningen. En anpassad struktur skapades för att dagen skulle bli förutsägbar 16

17 för barnen. Inledningsvis arbetade pedagogerna dagligen med kontakt och samspel tillsammans med sitt anknytningsbarn. Efterhand som barnet utvecklades bjöds andra barn med i leken. Successivt blev anknytningspedagogen en betydelsefull person för barnet då tilliten till pedagogen blev tydlig Internationella studier Nedan följer några kortfattat beskrivna internationella studier. Eftersom begreppen inom förskolevärlden skiftar i olika länder har vi har tagit oss friheten att använda begreppen förskola och pedagog om inget annat tydligt framgår. I en slovensk studie prövade Cugmas (2011) bland annat hypoteserna: att ju tryggare anknuten barnet är till pedagogen ju mer tid spenderar barnet i kognitiv och social komplex lek, att det finns positiv korrelation mellan hur frekvent barnets kontakt med pedagogen under den fria leken i förskolan och hur trygg anknytning barnet har till pedagogen. I studien ingick 101 barn i ålder 24 månader 74 månader. Barnen observerades på sin förskola och varje barn observerades totalt 60 minuter uppdelat på tre tillfällen, Resultatet visade att ju mer frekvent barnet uttryckte en känsla av trygghet i relationen till pedagogen desto mer deltog barnet i lek med andra barn och desto mer kontakt hade det med pedagogen. Ju oftare barnet uttryckte motspänstighet mot pedagogen desto mindre tid lekte barnet med andra barn. Ju mer frekvent barnet utryckte undvikande gentemot pedagogen desto mindre kontakt hade det med jämnåriga och pedagogen. I en brittisk studie undersökte Bowlby (2007) ett projekt, Sure Start, som ursprungligen fokuserade på unga mödrars och deras barns sociala och känslomässiga behov. När den aktuella undersökningen gjordes hade projektet som huvudsyfte att bedriva olika former av barnomsorg, hos dagbarnvårdare och på förskola. Bowlby gjorde en jämförelse mellan dessa två omsorgsformers yttre förutsättningar genom att studera de dokument som Sure Start upprättat angående de två olika modellerna. I dokument rörande dagbarnvårdarverksamheten poängteras att barnet får individuell omvårdnad och möjlighet att knyta an till en person från späd ålder upp till skolåldern, det vill säga en sekundär anknytningsperson. Modellen stödjer målet att gruppen ska bestå av max tre barn under 5 år och max ett barn under 1 år. Bowlby menar att det finns förståelse för att barn under 1 år behöver mycket individuell uppmärksamhet och omsorg. Dokument rörande förskoleverksamheten förordar max tre barn under 2 år per pedagog och fyra barn per pedagog om barnen fyllt 2 år. Bowlby pekar på att 17

18 det inte finns rekommenderat antal barn under 1 år och därmed finns inte förståelsen om de allra minsta barnen behov av anknytningsperson. Han menar också att de långa öppettiderna på förskolorna innebär bristande kontinuitet då pedagogerna arbetar olika tider. Vidare pekar författaren på att pedagogerna åläggs uppgifter av arbetsgivaren som ligger utanför arbetet med barnen och således blir tiden med barnen mindre. Enligt Bowlby kan barnomsorg som baseras på vikten av en sekundär anknytningsperson spela en avgörande roll i samhällets förebyggande arbete med att stötta barnfamiljer utan att riskera det lilla barnets känslomässiga utveckling och mentala hälsa. En amerikansk studie (George, Cummings & Davies, 2010) undersökte relationen mellan föräldraomsorg och anknytning hos 236 familjer med barn i förskoleåldern. Syftet med studien var att undersöka hur pappans och mammans värme och mottaglighet för barnets anknytningssignaler påverkade anknytningen till respektive förälder. Dessutom ville man se om respektive anknytning påverkades av den andra förälderns värme och mottaglighet. Resultatet visar bland annat att låg mottaglighet för barnets signaler från pappan är förenat med otrygg-undvikande anknytning hos barnet., medan däremot låg mottaglighet från mamman är förenat med otrygg-ambivalent anknytning hos barnet. 2.4 Inskolning i förskolan Under inskolningen finns det tre viktiga aktörer: barnet, föräldern och pedagogen. Vi väljer att under rubriken Förälder och barn börja se inskolningen ur föräldrarnas perspektiv och vad pedagogerna kan göra för att möta deras behov. Anledningen till detta är, som vi återkommer till, att litteratur (Broberg, m.fl., 2006, Kihlbom, 2003; Niss, 2009a) visar på betydelsen av att först erövra föräldrarnas förtroende. Därefter har vi valt att under gemensam rubrik fokusera på Barn och pedagog. Johansson (2003) menar att vi måste försöka förstå barn och vuxna i en helhet. Deras tankar, känslor och sätt att förhålla sig till andra utgör delar som kan antas ha betydelse hur de möter varandra i förskolans kontext Föräldern och barnet Hos föräldrar finns beredskap för oro att barnet inte kommer att tas om hand väl av andra. Det är inte ovanligt att föräldrar har tankar om hur deras barn blir behandlat på förskolan, om 18

19 pedagogerna ser barnets behov och om miljön är tillräckligt bra. För de föräldrar som oroar sig för mycket över hur barnet har det på förskolan att barnet och kanske hellre hade velat vara hemma med barnet skapas en ambivalens. Denna ambivalens hos föräldrarna kan i sin tur leda till ambivalens även hos barnet och kan göra separationen för barnet mer mödosam. Barnet litar så på föräldrarnas bedömning och därför blir barnets tolkning av situationen en spegling av föräldrarnas reaktion (Broberg, m.fl., 2006). För att föräldern ska känna sig trygg måste de få möjlighet att berätta om sitt barn och samtidigt diskutera barnets behov och förutsättningar i samband med inskolningen. Det är viktigt för små barns trygghet att föräldrar och pedagoger samarbetar, att de har en respektfull dialog och inte ifrågasätter varandra (Niss, 2009a). För att det lilla barnet ska våga utforska den nya miljön måste föräldern fungera som en trygghet, dit barnet kan återvända för att tanka trygghet vid behov Barnet och pedagogen Det lilla barnet börjar förskolan just när deras anknytningsmönster håller på att ta form (Havnesköld & Risholm Mothander, 2009). Denna period är utifrån anknytningsteorin en känslig ålder (Broberg, m.fl., 2006). Enligt Niss (2009a) är kärnan i inskolningen att hjälpa barnet att separera från föräldern och knyta an till en eller två personer. De vuxna som barnet kommer i kontakt med under perioden måste vara medvetna om de två tuffa arbeten barnet genomför parallellt anknytning och separation. Barnet skall under sitt första år på förskolan utvidga sin anknytning från föräldern till pedagogerna. Här får relationen mellan pedagog och barn avgörande betydelse. Detta ställer stora krav på pedagogernas kompetens, men också krav på de yttre förutsättningar som ges (a.a.). Enligt Kihlbom (2003) är det en självklarhet att inskolningen ska ge gradvis. Det tar tid för det lilla barnet att få förtroende för de vuxna, bli hemmastadd i en ny stor omgivning och vänja sig vid nya rutiner. Därför menar han att barnets dos av vistelse i barngruppen, först med och sedan utan förälderns närvaro, bör utökas långsamt. Broberg m.fl. (2006) menar att om pedagogerna har kunskap om anknytningens betydelse så faller det sig naturligt att barnet introduceras gradvis. Niss (2009, a) menar att innan föräldern går måste barnet ha fått en stark tilltro till pedagogen. Pedagogen som anknytningsperson är en nödvändighet för att barnet ska stå ut med 19

20 separationen från föräldern. Det är relationen mellan barnet och pedagogen som avgör när föräldern kan gå och det är bara pedagogen som kan känna när den denna relation är hållbar nog. Det är också av stor vikt att den pedagog som barnet knutit an till finns kvar efter inskolning (a.a.). Att knyta många kontakter, betonar Lind (1995), är för det lilla barnet krävande. Ju yngre barnet är desto mer mödosamt är det. Det är därför viktigt att det är samma pedagog i så stor uträckning som möjligt som tar sig an barnet. Det lilla barnet behöver under sina första år på förskolan vuxna som ger dem kontinuitet och engagemang. Barnet behöver vuxna som kan tolka dess signaler för vad de vill och behöver, det vill säga att kunna tillmötesgå dess behov. De behöver också stabila vuxna som orkar ta emot barnets känslor och ger närhet och värme vilket behövs i samspelet med barnet. (Kilbom, Lidholt & Niss, 2009). 2.5 Små barn i förskolan Omsorg Skolverkets utvärdering (2008) visar på att det inom förskoleverksamheten finns en medvetenhet om förskolans uppdrag att omsorg, fostran och lärande hör ihop och förutsätter varandra. Samtidigt visar utvärderingen på att det inom verksamheten läggs allt mer tyngdpunkt på barns lärande. I Skolverkets allmänna råd (2005) kan vi läsa att förskolans personal måste vara medveten om hur omsorg och pedagogik kan förenas för att verksamheten ska utvecklas enligt läroplanens uppdrag. Att arbeta med små barn innebär en vardag full av omsorgssituationer som att ge mat, byta blöjor, på och avklädning, leka med dem och så vidare. I dessa situationer skapas en nära och viktig relation mellan pedagog och barn där fysisk och känslomässig omsorg är tätt sammanvävda. Denna goda omsorg genererar i sin tur en ökad lyhördhet för att möta barnets fysiska behov. I dessa nära, dagliga omsorgssituationer grundläggs barnets självkänsla (Niss, 2009b). Hos pedagogen krävs en sensitivitet för att se och möta barnets behov. När barnet känner sig förstått ökar tilltron till sin egen förmåga och självkänslan främjas (Broberg, m.fl., 2006). Kihlbom m.fl. (2009) lyfter fram att de yngsta förskolebarnens behov skiljer sig delvis från de äldre förskolebarnens. De menar att det är avgörande för det lilla barnet att det har goda 20

21 relationer med de vuxna det är beroende av. Författarna ifrågasätter kvaliteten på åtskilliga av landets småbarnsavdelningar. De menar att de yttre förutsättningarna, stora barngrupper, bristfällig kontinuitet med mera, gör det svårt att uppnå den kvalitet på verksamheten som krävs för att de små barnen ska få den omsorg de behöver. Enligt författarna löper till och med ett- och tvååringar risk att ta skada i sin utveckling beroende på hur förskolan nu är organiserad. Även Johansson (2003) resonerar runt betydelsen av det ökande barnantalet på småbarnsavdelningar. Hon pekar på kommuners ansvar att förhålla sig till det faktum att små barn är kompetenta men likafullt sårbara. 21

22 3 METOD Vår ansats är huvudsakligen kvalitativ med enkäten som ett kvantitativt inslag. I denna kvalitativa ansats har vi inspirerats av fenomenografin. Denna metodansats är enligt Dahlgren och Johansson (2009) utvecklad för att beskriva och analysera människors olika tankar om fenomen i omvärlden. De menar vidare att det är främst variationen mellan människors sätt att uppfatta fenomen i vår omvärld framför likheterna som uppmärksamheten riktas mot. Det fenomen vi är intresserad av är inskolning och vi tror att pedagogers tankar om detta skiljs åt. Så som vi tolkar fenomenografin finns det möjlighet att använda oss av vår teori, anknytningsteorin, redan när vi utformar vår intervjuguide (a.a.). I vår studie använder vi oss av två olika undersökningsmetoder. Frågeställning 3; Vilka inskolningsmodeller använder kommunens förskolor? samt När har en eventuell förändring skett? besvaras genom enkäter och de övriga frågeställningarna med hjälp av intervjuer. Vårt intervjumaterial bearbetas kvalitativt och enkäterna bearbetas kvantitativt. Den kvalitativa forskningsansatsen har, enligt Stukat (2005), som huvuduppgift att tolka och förstå det resultat som framkommer. En kvalitativ ansats kan vara att föredra när man vill belysa ett redan känt fenomen ur ett nytt perspektiv. Stukat menar vidare att med den kvantitativa ansatsen samlar forskaren in ett stort antal fakta för att sedan analysera dessa med syfte att finna mönster som kan vara generella. Enligt Holme och Solvang (1997) innebär dessa två olika metodiska angreppssätt att den kvalitativa undersökningen går på djupet av undersökningen medan den kvantitativa visar på undersökningens bredd 3.1 Val av metod När vi hade valt vårt ämne för studien och började fundera på ur vilket perspektiv vi ville belysa ämnet, så fastnade vi snart för att försöka inta ett barnperspektiv. Observationer var då ett förstahandsval, men efter övervägande om det var möjligt ur etisk och praktisk synvinkel att observera under inskolning valde vi bort detta alternativ. Möjlighet hade funnits att observera barnen en tid efter avslutad inskolning, men nu hade vårt intresse väckts för att ta del av pedagogernas tankar. Fortfarande ville vi dock behålla barnperspektivet och valde då att luta oss mot anknytningsteorin. 22

23 Vi kommer nedan att beskriva de olika insamlingsmetoderna, det vill säga intervju och enkäten, var för sig Intervju Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer. Detta är enligt Dahlgren och Johansson (2009) en vanlig metod inom fenomenografin. Eftersom vårt huvudsyfte med studien är att ta del av pedagogers tankar tror vi att denna form av intervju ger oss möjlighet att komma längre och nå djupare än med mer strukturerade intervjuer (Stukat, 2005). Strukturerade intervjuer innebär enligt Stukat att intervjuaren använder sig av frågor med bestämd formulering och bestämd ordningsföljd. Den intervjuade kan oftast endast välja mellan olika förutbestämda svarsalternativ. Strukturerade intervjuer har därför svårt, enligt författaren, att fånga upp det oförutsedda något som vi var angelägna om att få fram. Halvstrukturerade intervjuer, menar Dahlgren och Johansson (2009), innebär att man använder sig av en intervjuguide med endast ett fåtal frågor. Den dialog som uppstår mellan intervjuaren och den intervjuade utvecklas genom de svar som ges. I fenomenografiska intervjuer är det av stor vikt att få fram svar som är så uttömmande och rikhaltiga som möjligt (a.a.). Att ställa frågor om hur en människa uppfattar en viss företeelse är det lättaste sättet att få information (Lantz, 2007) Enkät Vi ville kartlägga vilka inskolningsmodeller kommunens förskolor använder sig av. Den förförståelse vi hade inför studien var att det pågår en förändring i förskoleverksamheten gällande inskolning. För att undersöka om så är fallet i den aktuella kommunen och eventuellt ytterligare kunna motivera studiens relevans valde vi att göra denna kartläggning. Då vi ville kartlägga en hel kommun kändes enkät som ett lämpligt metodval. Enligt Stukat (2005) är användandet av enkät en bra metod då man vill nå många människor. Vi valde att använda oss av ett strukturerat frågeformulär då vi ansåg att frågeställningen är av sådan karaktär att frågor med fastställda svarsalternativ var lämpligt (a.a.). 23

24 3.2 Urval Intervjuer Vi vände oss till två förskolor med olika modeller för inskolning, det vill säga traditionell respektive föräldraaktiv. Vi förmodade att det skulle skapa större variation i vårt resultat angående synen på anknytningspedagog och barnet separation från föräldern. Forskare inom den fenomenografiska ansatsen menar, enligt Dahlgren och Johansson (2009), att antalet beaktade aspekter är avgörande för hur djup förståelsen blir av något. Vid intervjutillfället visade sig dock att den traditionella inskolningsmodellen inte framträdde lika tydligt som den föräldraaktiva. Våra urvalskriterier för deltagande i studien var: förskollärare eller barnskötare från småbarns avdelning med erfarenhet av inskolning. Förskolan med föräldraaktiv inskolning - benämns fortsättningsvis förskolan Snöflingan - hade vi en etablerad kontakt med genom tidigare uppgifter på specialpedagogprogrammet. Vi hade därför kännedom om deras inskolningsmodell. Vi kontaktade förskolechefen via telefon och fick hennes samtycke. Under samtalet bestämdes att vi skulle ta direktkontakt med pedagogerna på småbarnsavdelningarna för att informera om studiens syfte och höra om intresse fanns för deltagande i studien. Responsen blev positiv och det bestämdes att pedagogerna skulle återkomma till oss efter att ha tagit del av informationsbrevet (bilaga 1) och utsett informanter. Informanterna blev 3 förskollärare från två småbarnsavdelningar som alla nyligen inskolat barn med hjälp av föräldraaktiv inskolning. Pedagogerna har alla tidigare erfarenhet av traditionell inskolning. Denna förskola ligger i ett område med övervägande villor. Förskolan är relativt nyöppnad och består av sex avdelningar. Verksamheten är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi och de arbetar mycket med öppna lärmiljöer. Detta innebär att vissa tider på dagen öppnas avdelningarna och barnen kan röra sig fritt mellan tre avdelningar. Tillvägagångssättet för att få kontakt med förskolan med traditionell inskolning - benämns fortsättningsvis förskolan Regndroppen - blev annorlunda. Vi tog kontakt med förskolor per telefon och det visade sig att det var många som använde sig av föräldraaktiv inskolningsmodell. När vi till slut fick tag på en förskola med traditionell inskolning framgick det senare under samtalet att de börjat inspireras av föräldraaktiv inskolning. Eftersom pedagogerna var positiva till att delta i studien tog vi kontakt med förskolechefen och skickade ut informationsbrev. Det blev slutligen tre förskollärare från två 24

25 småbarnsavdelningar som ville delta. Dessa pedagoger har samtliga erfarenhet av traditionell inskolning dock har de nyligen genomförda inskolningarna skett på ett varierat sätt. Förskolan består av sex avdelningar varv två småbarnsavdelningar. De två småbarnsavdelningarna har ett nära samarbete. Förskolan ligger i ett område blandat med villor och lägenheter. Under intervjuerna på förskolan Regndroppen visade det sig att den traditionella inskolningsmodellen inte framträdde tydligt. Förskolan är i en pågående process rörande synen på inskolning och val av modell. I nuläget inskolas barn på varierande sätt både utifrån föräldrars önskemål och utifrån pedagogers olika tankar Enkät Populationen i vår enkätundersökning var samtliga 86 kommunala förskolor i den aktuella kommunen. Via mail skickades informationsbrev (bilaga 2) och enkätformulär (bilaga 3) ut till samtliga 37 berörda förskolechefer. Stukat (2005) påpekar vikten av att redovisa bortfall eftersom detta påverkar resultatets tillförlitlighet. Vårt bortfall visade sig vara 49 %. Eftersom förskolecheferna inte blev tillfrågade innan enkäten skickades ut kan detta vara en anledning till bortfallet. En annan anledning kan vara att vi endast skickade en påminnelse och att vi i samband med denna påminnelse inte bifogade enkäten på nytt. Vi är också väl medvetna om förskolechefernas höga arbetsbelastning vilket kanske innebär att de inte prioriterar att svara på en enkät. Stukat (2005) menar att relationen mellan forskaren och undersökningsgruppen påverkar deras motivation att vilja delta enkätundersökningen. Att få möjlighet att muntligen presentera undersökningens syfte, vid exempelvis en ledningsgruppsträff, minskar förmodligen bortfallet (a.a.). 3.3 Genomförande Intervju Intervju genomfördes med sex pedagoger från två förskolor. Pedagogerna fick inte frågorna innan intervjutillfället eftersom vi vill ta del av varje enskild pedagogs tankar. Varje intervju pågick mellan minuter och diktafon användes. Intervjuerna genomfördes på respektive förskola i ett lugnt ostört rum. Inledningsvis fick pedagogerna åter ta del av 25

26 informationsbrevet och framföra eventuella frågor. Vi var båda närvarande vid alla intervjutillfällena men en av oss ledde samtalet. Denna rollfördelning och övriga ramar, exempelvis förväntad tidsåtgång, förklarades tydligt innan start. Vi utgick från en intervjuguide med ett fåtal övergripande frågor som berör fokus i studien. Vi inledde med att be pedagogerna berätta fritt om sin inskolningsmodell för att på detta vis få fram deras egna tankar. För oss var det viktigt att först lyssna på pedagogerna innan vi började ställa frågor. Pedagogerna berättade utförligt och ingående och utifrån deras berättelser föll sig följdfrågor naturligt. Vi hade våra förberedda frågor i bakhuvudet och dessa kom på ett självklart sätt in i samtalet. Dahlgren och Johansson (2009) menar att i kvalitativa intervjuer är det av stor vikt att få fram svar som är så uttömmande och rikhaltiga som möjligt. Den teknik som föreslås för att fördjupa samtalet kallas probing. Denna teknik innebär att intervjuaren använder sig av uppföljande frågor av karaktär Hur menar du då eller Kan du utveckla ditt svar lite. Även icke-verbal probing används så som nickande och hummande för att visa sitt intresse av samtalet. Gjems (1997) menar att vi som samtalsledare har ansvar över klimatet under intervjun. Vi var angelägna om att verkligen ta del av pedagogens egna tankar om fenomenet, det vill säga inskolning. Att använda sig av uppföljande frågor innebär att man får fram personens egen uppfattning i stället för den rådande uppfattningen i verksamheten (a.a.) Enkät Enkäter skickades, som vi tidigare nämnt, till berörda förskolechefer. Eftersom varje chef ansvarar för mer än en förskola ombads de på enkäten att uppge inskolningsmodell för varje enhet. Enkäterna skulle returneras via mail inom två veckor. Tre dagar före svarsdatum skickade vi en påminnelse. Vi valde att använda oss av strukturerade enkäter, vilket innebär frågor med fastställda svarsalternativ eftersom vi endast ville veta frekvensen av de olika inskolningsmodellerna samt när eventuell förändring skett (Stukat, 2005). Vi hade tydligt beskrivit de olika kategorierna, det vill säga de olika inskolningsmodellerna. 3.4 Bearbetning Intervju Vi transkriberade våra inspelade intervjuer direkt efter varje intervjutillfälle då vi hade samtalet färskt i minnet. Vi delade upp materialet och transkriberade tre intervjuer var något 26

27 som vi är medvetna om kan påverka studiens tillförlitlighet negativt. Enligt Kvale och Brinkman (2009) finns det en del val att göra inför utskriftsproceduren. Han nämner förhållandet mellan ordagrann muntlig stil och skriftlig stil. Innan vi påbörjade vår utskriftsprocedur bestämde vi oss för att omforma talspråk till skriftspråk. Detta innebar att vi utelämnade vissa faktorer såsom pauser, skratt, mimik och gester. I vår studie ligger fokus på vad pedagogerna berättade inte på hur berättandet framfördes (a.a.). Som ett första steg i analysen valde vi ut det material som vi utifrån våra frågeställningar och teori fann lämpligt att analysera vidare, således studiens rådata. Lantz (2007) menar att systematiskt välja samt välja bort information innebär att man gör en datareduktion. När vi valde ut material utgick vi från följande begrepp: barnets parallella processer det vill säga separation och anknytning, förälderns och pedagogens roll under inskolning samt barnets relationer efter inskolning. Vi läste båda igenom allt material och markerade var och en sådant som kunde tänkas beröra ovanstående. Därefter jämförde vi och diskuterade fram det som slutligen blev studiens rådata. Detta klippte vi ut och lade undan resterande material. Vi hade bevarat kopior av varje intervju för att ha möjlighet att under analysprocessen kunna ta del av intervjun i sin helhet, något som Lantz (2007) menar underlättar en kritisk granskning av datareduktionen. I nästa steg försökte vi bilda olika kategorier som speglade ett avgränsat innehåll. Enligt Lantz (2007) innebär det att man kodar materialet utan att meningen går förlorad. Författaren menar att syftet med detta förfarande är att fördjupa förståelsen av detaljerna som bildar helheten. Praktiskt gick vi tillväga så att vi återigen läste materialet, markerade eventuella kategorier med olika färger och efter diskussion delade vi materialet utifrån dessa kategorier. Vissa utsagor föll lätt in under en kategori medan andra krävde vår tolkning för att kunna placeras. Denna tolkning innebar att vi använde vår förförståelse för att bedöma innehållet på en abstraktare nivå (a.a.). Andra utsagor var svåra att placera på grund av att de passade i mer än en kategori. Vi återvände flera gånger till den i helhet bevarade intervjuutskriften för att behålla sammanhanget. Vi bearbetade en intervju i taget. Det krävdes flera genomgångar av materialet innan vi hade hittat kategorier som kändes hållbara. Våra slutliga kategorier blev: förälder passiv, förälder aktiv, trygg genom förälder, trygg genom relation till pedagog, successiv separation, abrupt separation, hålla fast relation efter inskolning och vidga relation efter inskolning. Vi noterade vilka kategorier som hörde till respektiver intervju för att kontrollera att kategorierna inte var tagna ur sitt sammanhang. 27

28 I följande steg försökte vi se mönster mellan kategorierna. Det resulterade i att kategorier blev sammanslagna. Här lutade vi oss mot anknytningsteorin för att lyfta ut de begrepp som beskriver innehållet i kategorierna. De begrepp från teorin vi ansåg relevanta är trygg bas, utforskande från trygg bas, anknytning, separation och inre arbetsmodeller. De mönster vi med teorins hjälp kunde hitta benämner vi: vägen till barnets trygghet, pedagogers syn på separation och relationer efter inskolningen. Resultat redovisas delvis i form av citat. Varje citat har tilldelats ett nummer för att öka trovärdigheten. Vi har använt oss av den metod Kvale och Brinkman (2009) kallar för meningskoncentrering. Den innebär att forskaren drar samman långa yttranden till kortare formuleringar där det viktigaste kommer fram Enkät Vi inledde med att gå igenom enkäterna för att kontrollera att de var korrekt ifyllda, vilket de var. Därefter räknade vi ut hur många förskolor som använde sig av föräldraaktiv inskolning, traditionell inskolning, annan form av inskolning samt förskolor som använde sig av både traditionell och föräldraaktiv inskolning. Vi markerade också när eventuell förändring skett. Våra kategorier, inskolningsmodeller, betecknas nominalvariabler. Nominalvariabler går inte att rangordna utan används endast för att skilja av svarsalternativen åt (Eliasson, 2006). 3.5 Etiska överväganden Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har formulerat fyra huvudkrav på etiskt förhållningssätt vid forskning, informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav (Stukat, 2005). I våra informationsbrev, både gällande enkäter och gällande intervjuer, informerade vi om studiens syfte, tillvägagångssätt samt hur resultatet kommer att presenteras och användas. Vi informerade vidare om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Vi upplyste om att deltagarna garanteras anonymitet samt att all data behandlas konfidentiellt. Avslutningsvis uppmanades deltagarna till kontakt vid eventuella frågor. Vid intervjusituationen kan det mellan informanten och den som intervjuar uppstå en viss närhet, denna kan skapa problem genom att den skapar förväntningar hos informanten på hur den tror att intervjuaren vill att den skall vara eller svara på frågorna (Holme & Solvang, 28

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014 EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Inskolning av de yngsta barnen ur pedagogers perspektiv

Inskolning av de yngsta barnen ur pedagogers perspektiv Lärarutbildningen ULV-projekt Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Inskolning av de yngsta barnen ur pedagogers perspektiv The acclimatization of the youngest children from teachers perspective Eleonora

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 1 Innehåll Bakgrund Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016

Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Välkommen till Torneusgårdens Förskola Pedagogisk planering för 2015-2016 Torneusgårdens Förskola Stationsvägen 6 957 31 ÖVERTORNEÅ Tel:0927-72150, 070-2705763 E:mail: torneusgarden@utb.overtornea.se Organisation

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal Arbetsplan 2015/2016 150526 Lokal Arbetsplan 2015/2016 Gemensam grund Lars Wivallius förskola Sagans förskola Lillstugans förskola Larsgårdens förskola Förvaltningen Förskola och Skola Sydväst Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Christina Petersson Maria Nyberg Vår vision På vår förskola

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,

Läs mer