Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott

Transkript

1 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Plats och tid Beslutande Kommunhuset, Dragonvägen 86. Lokal: Vilundarummet Onsdagen den 7 december, klockan 15:00-17:30 Ledamöter: Lennart Olsen (MP), ordf. Gert Linström (S), tjg. ers Anders Rosén (V), tjg. ers Lars Valtersson (MP, tjg. ers Oskar Weinmar (M) Ann-Christin Frickner (C) Ersättare: Torsten Hemph (L) Roland Storm (VB), adj. Johan Thidell (S), adj Ali Kashefi (S), adj Övriga deltagande Linn Borg, KSB Morgan Pettersson, KLK, Gösta Norén, KSB Tove Janzon, S&P, Andrea Rishaug, S&P, Malin Olea Leiva, S&P, Filip Olma, S&P, Niklas Johansson Joakim Hållén, KSB, Harry Bertilsson, KSB, Anders Ström, KSB, Fredrik Drotte, KSB, Mats Åberg, KSB, Malin Törnquist, S&P Utses att justera Justeringens plats och tid Oskar Weinmar (M) Ladbrovägen 125, Upplands Väsby Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ordförande... Justerande... ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stöd&Process Underskrift...

2 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Aktuella ärenden december 2016 Beskrivning av ärendet Ärendet är en stående punkt på dagordningen. Inget att tillägga de listor som finns publicerade med handlingarna. 2

3 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Klimatavtal Väsby, rapportering 2016 och inriktning 2017 (KS/2016:419) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen om genomfört klimatavtalsarbete under 2016 samt inriktning under 2017 till protokollet. Sammanfattning av ärendet Klimatavtal Väsby startade 2009 och har genom åren engagerat många företag att minska sin energianvändning och klimatpåverkan. Väsby promotion har med kommunen som uppdragsgivare drivit samarbetet sedan Under 2016 har två nätverksträffar med föreläsningar hållits. UVP har också marknadsfört samarbetet i sina kanaler. 45 företag har skrivit på ett klimatavtal. Arbetet med klimatavtal Väsby kommer att fortgå som förut. Större fokus kommer dock under 2017 att läggas på företagens indirekta klimatpåverkan vid t ex tillverkning, distribution och konsumtion av de produkter och tjänster de marknadsför. Väsby promotion kommer fortsättningsvis att engageras för att marknadsföra och administrera avtalet. Ekonomiska konsekvenser Klimatavtal Väsby finansieras med kronor genom miljöstrategens budget. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Nej 3

4 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Har barns åsikter beaktats? Nej Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Att arbeta för en hållbar utveckling gynnar både dagens barn och ungdomar och framtida generationer. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Nej Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Nej Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen om genomfört klimatavtalsarbete under 2016 samt inriktning under 2017 till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. 4

5 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Klimatkompensation i Upplands Väsby kommun (KS/2015:419) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 16 november att godkänna dokumentet Resepolicy för Upplands Väsby kommun. I tillhörande tillämpningsanvisningar anges att kommunen och dess bolag ska klimatkompensera för de flygresor som görs i tjänsten. En rutin för detta fastställdes av kommunstyrelsen den 7 juni Rutinen uppdaterades av kommunstyrelsen den 30 november för att tydliggöra arbetssättet. Rutinen gäller samtliga medarbetare samt förtroendevalda inom Upplands Väsbys kommunkoncern. Varje år klimatkompenserar kontoren samt Väsbyhem de flygresor som respektive verksamhet gjort från september till september. Avgiften är en (1) kr per kg koldioxid. Kostnaden som betalas av respektive kontor används för att finansera interna kompensationsåtgärder. Val av kompensationsåtgärd väljs av miljöstrategiska funktionen och personaldirektören utifrån de förslag som lämnats in under året från medarbetare i kommunkoncernen. Klimatkompensering år 2016 Den sammanlagda summan för 2016 års klimatkompensering är kronor. 5

6 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott kr kr kr kr kr5 000 kr Bild 1. Klimatkompenseringsåtgärder för kommunkontoren samt Väsbyhem. Summan motsvarar mängd koldioxid i kg. Föreslagna klimatkompenseringsåtgärder 14 förslag har kommit in till miljöstrategiska funktionen under hösten. Av dem har fem valts ut för vidare utredning. Dessa är: Rörelsesensorer till taklampor på bland annat toaletter i Pyramiden (plan 2) Fadderskap av bikupor som sköts av en extern organisation Inköp av en elcykel till bil-, SL- och cykelpoolen Plantering av ett klimatkompenseringsträd på en central plats i kommunen Kurs i sparsam körning för de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten Beslut kring vilka åtgärder som slutgiltigt väljs kommer att tas under december månad. Inköp av åtgärder kommer också att ske i december Ekonomiska konsekvenser 6

7 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Kontoren och Väsbyhem har betalat 1 kr per kg koldioxid. En del av åtgärderna medför såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Exempelvis kan en kurs i sparsam körning medföra minskade bränslekostnader för kommunen. Barnrättsperspektivet Ett barnrättsperspektiv har beaktats indirekt då klimatkompenseringen förväntas bidra till en miljömässigt hälsosammare och tryggare framtid för både barn och vuxna. Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag Beslutsunderlag Rutin för klimatkompensation KS/2015:419 Beslutet skickas till: Skog, kvalitets- och miljösamordnare, Väsbyhem 7

8 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Uppdatering av energi- och klimatstrategin (KS/2015:429) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott återremitterar förslagen på nya klimat-, fordons- och energimål. Sammanfattning av ärendet En del i arbetet med att revidera energi- och klimatstrategin består av att ta fram nya klimatmål, fordonsmål och energieffektiviseringsmål för kommunen. Den slutgiltiga strategin med nya mål beslutas i kommunfullmäktige. Detta är projektgruppens förslag på nya mål. Mål för globala utsläpp: Upplands Väsby kommun ska bidra till att den globala temperaturökningen inte överstiger 1,5 C o Utsläppen av växthusgaser ska vara högst 1,5 ton CO 2 e per invånare 2040 De totala körsträckorna med bil för invånare i Upplands Väsby kommun ska minska med 15 % per person till 2025 jämfört med 2010 Energianvändningen (exkl. transporter) i Upplands Väsby kommun ska minska med 50 % per person till år 2025 jämfört med % av invånarna i Upplands Väsby kommun är väl medvetna om hur de kan minska sin klimatpåverkan år 2025 Mål för lokala utsläpp inom geografiska området: Utsläppen av växthusgaser ska minska till 0,2 ton CO 2 e per invånare inom det geografiska området Upplands Väsby kommun till 2040 Utsläppen av växthusgaser ska minska till 0,65 ton CO 2 e per invånare inom det geografiska området Upplands Väsby kommun till 2030 Växthusgasutsläppen från vägtransporter i Upplands Väsby kommun ska minska med 70 % till 2030 jämfört med 2010 Mål för den kommunala organisationen: Upplands Väsby kommun ska bidra till att den globala temperaturökningen inte överstiger 1,5 C o 8

9 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Upplands Väsby kommun har en fossilfri fordonsflotta till år procent av servicefordonen ska drivas på förnybara bränslen eller el till år 2025 Energiprestandan i Upplands Väsby kommuns lokaler är lägre än 100 kwh/kvm år 2040 Energiprestandan i Upplands Väsby kommuns lokaler är lägre än 130 kwh/kvm år 2030 Energiprestandan för Väsbyhems bostäder är lägre än 100 kwh/kvm år 2040 Energiprestandan för Väsbyhems bostäder är lägre än 110 kwh/kvm år 2030 Bilagt finns en nulägesanalys som innehåller exempel på statistik som möjligtvis kan vara med i energi och klimatstrategin. Den bilagan är dock under bearbetning, denna version är inte slutgiltig och flera ändringar i både text och grafer kommer göras. Ekonomiska konsekvenser För att uppnå energieffektiviseringsmålen krävs att fastighetsenheten och Väsbyhem fortsatt får medel för energieffektiviseringsarbete. Kommunen kommer att få lägre energikostnader efter investeringarna i energieffektivisering. Målet om kommunens egen fordonsflotta innebär ökade kostnader för kontoren. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Nej Har barns åsikter beaktats? Nej Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? För en hållbar utveckling där kommande generationer har samma förutsättningar till goda levnadsvillkor som föregående generation krävs det att vi vidtar viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan. Att arbeta med utsläppsminskningar är därför att sätta barnens bästa i främsta rummet. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Nej 9

10 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Nej Förslag till beslut Miljö- och planutskottet godkänner förslagen på nya klimat-, fordons- och energimål. Ordförandens förslag till beslut Miljö- och planutskottet beslutar 1. Godkänna de i tjänsteutlåtandet föreslagna målen att i huvudsak ingå i energi- och klimatstrategin. Detaljformuleringar inkl. årtal och exakta siffror kan bearbetas vidare. 2. Uppdra åt förvaltningen att föreslå ytterligare mål för att täcka in olika aspekter av den kommunala organisationens, hushållens och företagens klimatpåverkan inom olika sektorer. Strategin ska kunna läsas fristående och därmed även innehålla viktigare mål och strategier i andra kommunala dokument för att ge en samlad överblick över kommunens hela klimatpåverkande arbete. 3. Uppdra åt förvaltningen att utarbeta förslag till strategier för att uppnå föreslagna mål. Arbetet görs i samråd med de kontor som berörs av olika mål. Miljö- och planutskottet ska vid kommande sammanträde ta ställning till om det även bör ske en formell remiss av strategin till alla berörda kommunala organ. Yrkanden Oskar Weinmar (M) och Ann-Christin Frickner (C) yrkar på att ärendet återremitteras med följande motivering: De mål som vi sätter upp ska kunna uppfyllas genom de initiativ som är direkt eller indirekt ett resultat av beslut fattade vilka vi har mandat att påverka. Att sätta upp ett mål för lokala utsläpp inom geografiska området som handlar om att utsläppen av växthusgaser ska minska med ett visst tal blir därför ett väldigt godtyckligt och olyckligt formulerat sådant. Med tanke på att E4:an korsar kommunen och att inflygningen till Arlanda även den sker över kommunen är det ytterligt svårt att isolera vad som är kommunens inverkan eller inte. 10

11 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott I dagsläget saknas adekvat möjlighet att mäta luftkvalitet och föroreningar. Att besluta om fixa utsläppstal utan att känna till vilken utgångspunkt vi har är inte rimligt. Det behövs en mätstation som mäter aktuella utsläpp och partikelhalter vid E4 Upplands Väsby för att veta hur utsläppen ser ut över tid. När det gäller energieffektivitet i kommunens lokaler är frågan om hur mycket vi kan sänka energianvändande. Samt hur vi hanterar nyproduktion i tid. Ang fordonsflotta och servicebilar är det stora kostnader eftersom det saknas modeller och de som finns är dyra. Kan vi istället ha som mål att uppgradera till klimatbra modeller som kostar mindre även om de inte är bäst i klassen. Det globala målet om minskade körsträckor för invånare med bil i Upplands Väsby kan vi inte ställa upp på. Bilen i sig är inte problemet det är avgaserna. Tillgång till bil är för många familjer en nyckel till att lösa livspusslet. Miljöbilar, hybridbilar, elbilar är exempel på fortskaffningsmedel som drar ned belastningen på miljön och samtidigt möjliggöra för den frihet bilen innebär för många. Utöver detta är inte beslutsmaterialet komplett. Vi ser hellre att kommunen uppmuntrar till klimatbra leverne än att ha pekpinnar med mål som bestämmer hur människor ska leva sina liv. Vid ett tidigare möte har invändningar gällande vissa av de ovanstående punkterna framförts. Trots detta ser vi hur de står kvar, vilket gör att vi inte kan ställa oss bakom dessa förslag till mål. Ajournering 15:44-16:00 Yrkanden Ordföranden Lennart Olsen (MP) yrkar på återremiss med grund i ordförandens förslag till beslut: Miljö- och planutskottet beslutar: 1. Godkänna de i tjänsteutlåtandet föreslagna målen att i huvudsak ingå i energi- och klimatstrategin. Detaljformuleringar inkl. årtal och exakta siffror kan bearbetas vidare. 2. Uppdra åt förvaltningen att föreslå ytterligare mål för att täcka in olika aspekter av den kommunala organisationens, hushållens och företagens klimatpåverkan inom olika sektorer. Strategin ska kunna läsas fristående och därmed även innehålla viktigare mål och strategier i 11

12 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott andra kommunala dokument för att ge en samlad överblick över kommunens hela klimatpåverkande arbete. 3. Uppdra åt förvaltningen att utarbeta förslag till strategier för att uppnå föreslagna mål. Arbetet görs i samråd med de kontor som berörs av olika mål. Miljö- och planutskottet ska vid kommande sammanträde ta ställning till om det även bör ske en formell remiss av strategin till alla berörda kommunala organ. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller inte. Kommunstyrelsens miljöoch planutskott beslutar att ärendet ska återremitteras. Beslutsunderlag KS MPU protokoll 38 Förslag på nya klimat- och fordonsmål (KS/2015:429) 12

13 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott PCB i Väsbyån/Oxundasjön och Kobe-konferensen (KS/2015:174) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet Beskrivning av ärendet Halterna av miljögiftet PCB i Oxundasjöns sediment är extremt höga, sannolikt de högsta som någonsin uppmätts i en svensk vattenförekomst. Mätningar indikerar att flera ton PCB finns upplagrat i sjöns sediment till följd av gamla synder. Halterna av PCB i fisk överstiger dagens gränsvärde för PCB. Upplands Väsby och Sigtuna kommuner, i samråd med Livsmedelsverket, avråder därför att fisk från Väsbyån, Oxundasjön och Rosersbergsviken konsumeras. Ett pågående läckage av PCB från Oxundasjön till Rosersbergsviken och Mälaren har kunnat konstateras. Uppströmsarbete har lett till ett område i centrala Upplands Väsby som identifieras som sannolik huvudsaklig källa till det PCB som idag finns i, och fortfarande tillförs, Oxundasjön och Väsbyån. På fastigheten (Messingen) har industriverksamhet pågått under större delen av 1900-talet. Miljökontoret driver tillsammans med anlitad konsult en ansvarsutredning för att spåra möjliga ansvariga verksamhetsutövare. En advokatfirma är anlitad för att bistå med den juridiska kompetens som behövs i detta arbete. Fastigheten i fråga exploateras i dagsläget för bostadsbyggande. Ett kontrollprogram har upprättats av miljökontoret i syfte att säkerställa god kvalitet och transparens i de provtagningar och utredningar som utförs på den förorenade fastigheten. PCB-projektet arbetar med målsättningen att till hösten 2017 ansöka om statligt utrednings- och/eller åtgärdsbidrag från Naturvårdsverket. I ansökan kommer undersökningar att sammanställas och utvärderas i form av en riskbedömning för det PCB som finns i marken i centrala Väsby samt i Väsbyån och Oxundasjön. Som ett led i detta kommer möjliga saneringsmetoder att utredas, samt vilka risker, kostnader och miljöförbättrande konsekvenser dessa metoder är förbundna med. En workshop kommer att hållas våren 2017 till vilken entreprenörer, konsulter och forskare med kunskap och erfarenhet om olika åtgärdsmetoder kommer att bjudas in. 13

14 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott PCB-projektet förlorade både kompetens och kunskap i och med att tidigare projektledare, miljöplanerare på kontoret för samhällsbyggnad, valde att byta tjänst i slutet av oktober Kontoret för samhällsbyggnad har haft den stora förmånen att under flera år kunna bygga en arbetsstyrka med mycket hög kompetens. Förlusten av en duktig medarbetare får alltid konsekvenser för ett projekt, både i tidsutdräkt och förlorat kunskapskapital, i synnerhet när medarbetaren haft en projektledande roll. För att minimera dessa konsekvenser har en extern konsult, väl insatt i projektet, skyndsamt tagits in för att täcka upp det direkta behovet av översiktlig projektledning. Projektet har också säkerställt att övrigt konsultstöd kunnat fortsätta utan fördröjning. På sikt förväntas projektledarrollen fyllas i form av en kommunintern resurs, sannolikt från kontoret för samhällsbyggnad eller miljökontoret. I kompentensutvecklande syfte deltog en delegation från kommunen i en internationell PCB-konferens den 8-14 oktober i Kobe, Japan. På konferensen närvarade över 200 forskare, entreprenörer, representanter från miljövårdande myndigheter med flera. Syftet med deltagandet var att på ett effektivt insamla kunskap om den senaste forskningen, knyta internationella kontakter samt att informera internationellt om PCB-situationen i Upplands Väsby. Kommunen informerade om PCB-situationen dels genom muntliga presentationer och dels genom postersessioner där kommunens representanter diskuterade med konferensdeltagare samt svarade på både generella och specifika frågor om situationen i Upplands Väsby. Dessa aktiviteter genererade stort intresse och resulterade i att internationella kontakter knöts med entreprenörer och forskare inom olika åtgärdsområden. De åtgärdstekniker som diskuterades med entreprenörer och forskare hade, i stora drag, redan identifierats av kommunens projektgrupp, vilket indikerar att ett gott förarbete utförts och att arbetet drivs framåt i rätt riktning. Ekonomiska konsekvenser PCB-projektet fortsätter att drivas inom ramen av den budget som lagts fram för projektet mellan åren Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet 14

15 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. 15

16 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Lägesrapport väg 268 (KS/2016:92) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Tillväxt- och utvecklingschefen Gösta Norén på kontoret för samhällsbyggnad lämnar en muntlig lägesrapport för väg 268. Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag 16

17 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Yttrande över remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning rörande ny länsplan för transportinfrastrukturen (KS/2016:346) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut 1. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner yttrandet över remiss från Länsstyrelsen, Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning, Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner gemensamt yttrande från Arlandaregionen över remiss från Länsstyrelsen, Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning, Beskrivning av ärendet Under hösten kommer regeringen överlämna en infrastrukturproposition till riksdagen. Den kommer att följas av direktiv att upprätta ny nationell plan samt regionala planer för transportinfrastrukturen, den så kallade länsplanen för vilken Länsstyrelsen ansvarar. Den nuvarande länsplanen gäller åren och kommer i och med direktivet förlängas och gälla åren Enligt förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska Länsstyrelsen begära in förslag om vilka objekt som bör ingå i länsplanen från den regionala kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, landstinget och andra berörda myndigheter. Upplands Väsby kommun har givits möjlighet yttra sig över remissen och lämna in förslag på de högst prioriterade åtgärderna i länet. Kontorets yttrande Mot bakgrund av Upplands Väsbys snabba tillväxt och behov av en hög tillgänglighet i transportsystemet kan kommunen konstatera att följande åtgärder är helt nödvändiga för att ett ökat bostadsbyggande ska kunna komma till stånd parallellt med att 17

18 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott befolkningen och sysselsättningen i kommunen växer. Åtgärderna beskrivs även översiktligt enligt svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar. 1. Nytt resecentrum (Väsby Entré) Upplands Väsby station är ett nav i kollektivtrafikförbindelserna och en stor och viktig bytespunkt med ca påstigande dagligen (2015). Stationen är i behov av upprustning och antaget planprogram finns för utvecklingen av stationsområdet som även innehåller en ny och funktionell bussterminal. Omvandling av bytespunkten till ett modernt resecentrum skulle ge förutsättningar för såväl en kraftigt ökad bostadsbebyggelse och arbetsplatser i stationsnära läge med utmärkt kollektivtrafik. Inom projektet Väsby Entré har det tagits fram en samhällsekonomisk bedömning som redan lämnats in till landstingets Trafikförvaltning och som även biläggs detta dokument. 2. Trafikplats Hammarby Utbyggnad av en ny och fullständig trafikplats norr om trafikplats Glädjen är helt nödvändig för att minska köer och trafik på såväl det nationella, regionala som det lokala vägnätet. Genom att sprida trafikflöden skapas avlastning av befintlig Trafikplats Glädjen som idag orsakar köbildning på E4. Ger också bättre förutsättningar för kollektivtrafiken och förkortad restid för den i landstingets stomnätsstrategi planerade stombussen Barkarby Väsby Täby. 3. Separat gång- och cykelväg Vallentunavägen Förbindelse saknas mellan Väsby och Vallentuna för fotgängare och cyklister. Avståndet är rimligt för pendlingscykling och skapar även möjlighet för uppsamling längs sträckan samt för rekreation. Att det i dagsläget saknas förbindelse innebär trafiksäkerhetsproblem på sträckan där fotgängare och framför allt cyklister tvingas dela körbana med bilister. Åtgärden skapar möjlighet att öka antalet cykelresor och betydligt bättre trafiksäkerhet. 4. Separat gång- och cykelväg Frestavägen Förbindelse saknas mellan Väsby och Täby för fotgängare och cyklister. Avståndet är rimligt för pendlingscykling och skapar även möjlighet för uppsamling längs sträckan samt ökad tillgänglighet till rekreation i närliggande skogsområden. Åtgärdens skapar även tillgänglighet mellan utvecklingsområdet Väsjön i Sollentuna och Väsby tätort. Att det i dagsläget saknas förbindelse innebär trafiksäkerhetsproblem på sträckan där fotgängare och framför allt cyklister tvingas dela körbana med bilister. Åtgärder skapar möjlighet att öka antalet cykelresor och betydligt bättre trafiksäkerhet. 18

19 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Separat gång- och cykelväg Mälarvägen Förbindelse saknas mellan Väsby och Kallhäll för fotgängare och cyklister. Gångoch cykelbana färdigställs längs Rotebroleden 2018 men koppling saknas mellan Väsby tätort och Rotebroleden. Avståndet är rimligt för pendlingscykling och skapar även möjlighet för uppsamling längs sträckan samt för rekreation. Att det i dagsläget saknas förbindelse innebär trafiksäkerhetsproblem på sträckan där fotgängare och framför allt cyklister tvingas dela körbana med bilister. Åtgärder skapar möjlighet att öka antalet cykelresor och betydligt bättre trafiksäkerhet. Gemensamt yttrande i Arlandaregionen Kommunen ställer sig bakom det gemensamma yttrande från Arlandaregionen som vilar på den delregionala utvecklingsplanen som antagits av respektive part i samarbetet. För Upplands Väsby kommuns del är det av särskild vikt att Ostkustbanan och/eller väg E4 inte blir begränsande faktorer i regionens utveckling. Ytterligare två spår på hela sträckan av Ostkustbanan krävs, med en etappvis utbyggnad på kritiska punkter som behöver påbörjas omgående. En förutsättning för en fortsatt stark utveckling för regionens och landets bästa är att tillgängligheten i ABC-stråket och till Stockholm Arlanda Airport säkras genom utökad spårkapacitet, upprustade befintliga stationer samt anläggande av nya stationer och förbättrad trafikering. Behovet av kapacitetsförstärkningar på Ostkustbanan i övrigt måste mot ovanstående bakgrund och i enlighet med de kapacitetsutredningar som gjorts för Ostkustbanan ges högsta prioritet. Även en breddning av E4:an till minst sex körfält för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet är helt nödvändig för att möta de ökade pendlingsströmmarna i hela E4-stråket och klara Stockholm Arlanda Airports funktion på längre sikt. E4:ans redan idag för låga kapacitet innebär köbildning bland annat vid Glädjens trafikplats i Upplands Väsby. Framkomlighetsproblemen sprider sig även ut i de lokala vägnäten. Ytterligare spår på Ostkustbanan och breddning av E4 prioriteras i det gemensamma yttrandet från Arlandaregionen och har av den anledningen inte givits en prioritering i den inbördes ordningen i Upplands Väsby kommuns egna yttrande i svarsmallen nedan. Åtgärderna anses dock vara av yttersta vikt för både regional och nationell tillväxt och tillgänglighet och därmed absolut nödvändiga att genomföra inom tidsperioden för länsplanen. 19

20 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Svarsmall för remissinstansernas önskemål och prioriteringar Brist i Transportsystemet Plats/ sträcka Önskad åtgärd Effektbeskrivning Namn Ev väg nr Prio Lång väntan och blåsig resenärsyta vid byte av transportmedel Upplands Väsby station Program - Väsby entré 1 Kapacitetsbrist vid Trafikplats Glädjen, köbildning och fördröjning ut på E4 och i lokala systemet. Trafiksäkerhetsrisker för gående och cyklister Trafiksäkerhetsrisker för gående och cyklister Trafiksäkerhetsrisker för gående och cyklister Trafikplats på E4 Hammarby i Upplands Väsby kommun Längs Vallentunavägen från Stockholmsvägen till Stockholmsvägen Längs Frestavägen från Stora vägen till trafikplats Hagbylund Längs Mälarvägen från Rotebroleden till Vällstavägen Nytt resecentrum; bussterminal med inbyggd vänthall och ny stationsutformning Ny fullständig Trafikplats. Separat gc-väg längs bilkörbana Separat gc-väg längs bilkörbana Separat gc-väg längs bilkörbana Trafiksäkrare och effektivare byte mellan bussar. Mer komfortabel och attraktivare bytespunkt. En förutsättning för ett fortsatt högt bostadsbyggande i Upplands Väsby. Spridning av trafikflöden med avlastning av befintlig Trafikplats Glädjen Ökad trafiksäkerhet, möjlighet till ökade cykeltransporter Ökad trafiksäkerhet, möjlighet till ökade cykeltransporter Ökad trafiksäkerhet, möjlighet till ökade cykeltransporter Vägplan 268 och ÅVS E4 pågår Ingår i vägplan 268 på samråd E4 2 Väg Ej påbörjad Väg Ej påbörjad Väg

21 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Kapacitetsbrist i spårtrafiken Ostkustbana Stockholm Uppsala. Ytterligare spår på Ostkustbanan. Ökad kapacitet Ostkustba nan Kapacitetsbrist med köbildning och fördröjning längs E4 E4 sträckan mellan trafikplats Häggvik - trafikplats Måby Sex körfält på E4 med fullständig trafikplats Hammarby. Minskad fördröjning för nationell, regional och lokal biltrafik. Ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. ÅVS Häggvik- Arlanda pågår E4 21

22 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Ekonomiska konsekvenser Remissen behandlar åtgärder som är av regionalt och nationellt intresse vilket i första hand inte ska belasta den kommunala budgeten. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Nej Har barns åsikter beaktats? Förslaget prioriterar kollektivtrafik, gång och cykel vilket skapar ökade möjligheter för barns rörelse i det offentliga rummet. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? Förslaget prioriterar kollektivtrafik, gång och cykel vilket skapar ökade möjligheter för barns rörelse i det offentliga rummet. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Förslaget prioriterar kollektivtrafik, gång och cykel vilket skapar ökade möjligheter för barns rörelse i det offentliga rummet. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Nej. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner yttrandet över remiss från Länsstyrelsen, Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning, Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner gemensamt yttrande från Arlandaregionen över remiss från Länsstyrelsen, Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning,

23 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag Beslutsunderlag Ny länsplan för transportinfrastrukturen Förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning, ( ) Beslutet skickas till: Länsstyrelsen. 23

24 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Miljö- och planutskottets sammanträdestider 2017 (KS/2014:382) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut 1. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner tidplanen för sammanträden Kommunstyrelsens miljö- och planutskott sammanträder onsdagar klockan Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts sammanträden slutar klockan Beskrivning av ärendet Förslaget till sammanträdestider är utarbetat för att ärendeprocessen ska fungera tillsammans med kommunstyrelsens tidplan. för kommunstyrelsens miljö- och planutskott 18 januari 15 mars 17 maj 23 augusti 11 oktober 13 december Ekonomiska konsekvenser Miljö- och planutskottets sammanträden är till antalet färre än förra året. Barnrättsperspektivet Miljö- och planutskottet behandlar frågor kring miljö och samhällsbyggnad vilket påverkar barn och deras framtid. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott godkänner tidplanen för sammanträden Kommunstyrelsens miljö- och planutskott sammanträder onsdagar klockan

25 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag Yrkanden Oskar Weinmar (M) yrkar på följande tilläggsyrkande: Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts sammanträden slutar klockan Beslutsgång Kommunstyrelsens miljö- och planutskott beslutar bifalla Oskar Weinmars (M) tilläggsyrkande. Beslutsunderlag Sammanträdestider för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 2017 Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad Miljöstrateg 25

26 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Byggemenskaper (KS/2016:444) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Under sammanträdet diskuteras förslag till syfte, målgrupper och arbetsprocess, inför beslut i miljö- och planutskottet efter årsskiftet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag. 26

27 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Stadsbyggnadsdagen (KS/2016:122) Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Beskrivning av ärendet Sammanfattning av Stadsbyggnadsdagen 2016 samt information om Stadsbyggnadsdagen Bakgrund År 2016 var det nionde året i rad som Stadsbyggnadsdagen genomfördes av Upplands Väsby kommun. Projektet initierades som ett led i att sätta kommunen på kartan, attrahera byggföretag att etablera sig i kommunen och på så sätt uppnå kommunens mål om att färdigställa 300 bostäder per år. Idén om Stadsbyggnadsdagen i Upplands Väsby har utvecklats till en spännande mötesplats för intressenter från såväl den kommunala, privata och akademiska världen. Projektet är även ett kommunikationsmedel som sprider kunskap kring stadsbyggnadsfrågor. Temat för dagen 2016 var hemvist och målet var att besökarantalet skulle uppgå till ca 450 besökare. År 2017 blir det tionde året för Stadsbyggnadsdagen och temat är win-win. Förslag till beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till protokollet. Ordförandens förslag till beslut Enligt kontorets förslag 27

28 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Parkeringstal nära 0 Kommunstyrelsens miljö- och planutskotts beslut Kommunstyrelsens miljö- och planutskott noterar informationen till beslutet Beskrivning av ärendet Vilunda 18:1 fick planuppdrag i juni 2015 och var ute på samråd i maj Under hösten har ytterligare utredningar gjorts, bland annat analys av en våning högre byggnad samt kompletterande geotekniska utredningar. I november meddelade fastighetsägaren att de sålt fastigheten till Laterre. Den nya ägaren Laterre och deras arkitekter TIP har höga ambitioner och meddelar att de vill se kommande byggnad som ett pilotprojekt för mobilitetslösningar. De föreslår ett bostadshus med stort fokus på cykel och kollektivtrafiklösningar med ett parkeringstal nära 0. Detta motiveras av byggbolaget bland annat genom: UVK vision 2020 är att cykeln ska bli det vanligaste transportmedlet Bra läge centralt i staden med närhet till pendeltåg och service Tyngdpunkt på små lägenheter som passar för unga. (Den grupp som är mest positiva till mobilitetstjänster.) Lagom stort projekt för att vara hanterbart som pilotprojekt Laterre och TIP vill bedriva följeforskning av projektet Konkreta förslag från byggbolaget på hur behovet av bil ska minimeras inom fastigheten Huset anpassas med cykelanvändandet i fokus Lånecyklar tex lådcyklar, elcyklar som kompletterar egna cyklar ska finnas Cykelverkstad i gemensamma lokaler SL-kort till boende Leveransmottagning - större postboxar för e-handel och kylrum för leverans av matkassar Bilpool Frågan har diskuterats internt på ESH och TRU. Vi ställer oss positiva till att utreda förslaget och tror att det kan bli ett bra och lärorikt projekt för kommunen. 28

29 Kommunstyrelsens miljö- och planutskott På MPU den 7 december redovisar vi de konsekvenser och möjligheter som vi ser med ett eventuellt genomförande och tar upp förslaget för diskussion. 29