Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap. Red. Anna Lundberg och Ann Werner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap. Red. Anna Lundberg och Ann Werner"

Transkript

1

2 Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap Red. Anna Lundberg och Ann Werner

3 Nationella sekretariatet för genusforskning Box Göteborg Nationella sekretariatet för genusforskning ISBN: Layout: Frida Lundberg/Jimmy Sand Tryck: Ale Tryckteam AB, 2014

4 Innehåll En skriftserie om genusvetenskap Förord Kerstin Alnebratt Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap Anna Lundberg och Ann Werner Kreativt skrivande Kritiskt tänkande Fem nedslag Skrivandets former, normer och rum Annelie Bränström Öhman Skrivandets former och normer Skriva i marginalen Den narrativa utmaningen Ett hållbart skrivande Avslutning: tankerörelser i det akademiska rummet Hem, hemlöshet och allt däremellan Fataneh Farahani Motsägelsefulla upplevelser av hemma Hemma i universitetsvärlden Förkroppsligande inom institutioner Några reflexioner och en lathund Hanna Hallgren Att läsa och bli läst Lathund för skrivhandledning Goda skäl för jobbiga känslor Mia Liinason Vad är kritik? Subjekt Målsättningar

5 Hen, en, man och jag Malena Gustavson 51 Politiska pronomen 51 Text-en, -man 53 Text-man och text-jag som vetenskapliga positioneringar 54 Är det könsneutrala alltid rimligt? 55 Politisk grammatik som intervention 56 Medverkande 59 4 innehåll

6 En skriftserie om genusvetenskap Nationella sekretariatet för genusforskning ger under åren 2012 till 2014 ut en skriftserie i fem delar om svensk genusvetenskap. Skriftserien syftar till att lyfta fram och sprida genusvetenskaplig kunskap i vidare kretsar, både inom och utanför universitet och högskola. Arbetet med skriftserien leds av redaktörerna Anna Lundberg (Linköpings universitet) och Ann Werner (Södertörns högskola). Till sin hjälp har de en referensgrupp bestående av representanter från genusvetenskapliga ämnen i Sverige och de författare som bidrar med kapitel till skrifterna. Med skriftserien vill vi i tematiserad och tillgänglig form sprida genusvetenskapens innehåll till nya sammanhang och grupper. Vi tror att den kunskap som ryms på det genusvetenskapliga fältet kan vara av intresse och till nytta för många. Genusvetenskap har som vetenskapligt ämne utvecklat en unik transdisciplinär kompetens vad gäller kunskap om och kritisk analys av olika typer av maktstrukturer och hur de genomskär varandra i kultur, samhälle och politik. Genusvetenskaplig kunskap innefattar också ett reflexivt, kritiskt, ifrågasättande och kreativt förhållningssätt till vetenskaplig produktion, didaktik och kunskapande. Teman för de fem skrifterna är: 1. Genusvetenskapens pedagogik och didaktik 2. Genusvetarnas framtid en nationell alumniundersökning 3. Genusvetenskap, politik och samhällsengagemang 4. Akademiska utmaningar i skrift och tanke 5. Genusvetenskapens teoretiska/metodologiska bidrag 5

7 Alla skrifter har arbetats fram i samråd mellan skriftseriens redaktörer, Nationella sekretariatet för genusforskning, referensgruppen och författarna. Referensgruppen består av: Ulrika Jansson (Karlstads universitet), Jenny Björklund (Uppsala universitet), Stina Backman (Linköpings universitet), Hanna Hallgren (Södertörns högskola), Fanny Ambjörnsson (Stockholms universitet), Irina Schmitt (Lunds universitet), Erika Alm (Göteborgs universitet), Gunnel Karlsson (Örebro universitet), Kristin Järvstad (Malmö högskola) och Mia Liinason (Genusforskarförbundet). 6 en skriftserie om genusvetenskap

8 Förord Det akademiska språket beskrivs ofta som svårt och ogenomträngligt för den oinvigde. För studenter är det akademiska skrivandet bland det första de måste lära sig. Ett sätt att anpassas till givna ramar och normer för vad som uppfattas som vetenskapligt och stringent. Formerna för vad som uppfattas som akademiskt skiljer sig förvisso åt mellan vetenskapsområden, ämnen och teoretiska ramverk. För ett tvär(post)disciplinärt ämne som genusvetenskap blir därmed skrivandet, formen, något som inte omedelbart kan övertas utan måste utmanas och prövas på samma sätt som metodologiska och teoretiska frågor måste. Som för alla normerande ordningar innefattar också den skrivna formen maktordningar som innesluter visst och vissa och utesluter annat och andra. I den vetenskapskritiska tradition som genusvetenskapen utvecklats inom, blir därmed också formen för det vetenskapliga skrivandet högst väsentligt att undersöka. Att utveckla det egen vetenskapliga skrivandet så att det blir begripligt inom ramen för det akademiska men som också tillåter att gränser överträds och utmanas har varit en viktig del av genusvetenskapens framväxt. En del av ämnets utveckling som är nära förknippad med oviljan att låta sig disciplineras, att förbli i det tvära och gränsöverskridande På en nivå handlar det om att låta det skrivande subjektet som sådant få ta plats i texten för ett ge läsaren en möjlighet att ta del av och förstå från vilken position som texten och dess skrivare tar sin utgångspunkt. Detta som motpol till det strängt reglerade skrivande, där skrivaren ofta själv försvinner ur texten. Ett sätt att skriva som inte bara tenderar att skapa en förmen objektivitet, utan dessutom riskerar att sätta gränser för textens, och därmed forskningens, kritiska potential. Vilken kritik som blir möjlig att formulera bestäms åtminstone i delar 7

9 av de former för skrivande som uppfattas som accepterade och givna. Hur kreativt skrivande och kritiskt tänkande hänger samman och har bidragit till dagens genusvetenskap diskuteras i denna fjärde del av En skriftserie om genusvetenskap. Vare sig det handlar om utbildning eller forskning är de frågor som diskuteras i skriften brännande aktuella för såväl studenter som forskare och lärare inom ämnet. Vi hoppas att skriften ska kunna fungera både som översikt över vad som diskuteras inom dessa områden och som underlag för fortsatt diskussion. Kerstin Alnebratt Föreståndare, Nationella sekretariatet för genusforskning Förord

10 Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap Anna Lundberg och Ann Werner Den här skriften handlar om kreativt skrivande och kritiskt tänkande, två centrala kunskapsområden för genusforskning och feministisk forskning idag. Inom genusvetenskapen, men också i den genusforskning som bedrivs inom ramen för andra ämnesområden, har kritik av vetenskapliga metoder och utgångspunkter varit grundläggande för stora delar av verksamheten. Ifrågasättandet av en universell eller objektiv vetenskap utgör själva grunden i genusvetenskapens curriculum. Som en del i en sådan vetenskapskritisk och vetenskapsutvecklande verksamhet ingår det kreativa vetenskapliga skrivande som utvecklats inom genusvetenskapen. Genusforskare har under många år arbetat med kreativt skrivande som metod, och efter millennieskiftet har metoden blivit alltmer befäst, diskuterad och spridd. Ett kreativt vetenskapligt skrivande handlar inom genusvetenskapen om att ifrågasätta forskarens språkbruk som förment objektivt och rationellt. Det handlar om att utifrån ett kritiskt perspektiv bredda idén om vad vetenskaplig textproduktion kan vara, vem som kan skriva, på vilka villkor och hur. När den vetenskapliga verksamheten ägnas åt att granska och ifrågasätta själva de språkliga grunder som kultur, samhälle och politik vilar på ställer det också krav på kalibrerade verktyg. I dessa sammanhang har genusvetenskapen närmat sig de konstnärliga uttrycken i skrivandet och förstått dem som en möjlighet att ställa andra typer av frågor. Genusforskaren och 9

11 sociologen Laurel Richardson har kallat det för writing as a method of inquiry, alltså skrivande som ett sätt att ställa frågor (Richardson 2000). Även kritiskt tänkande används som en metod inom genusvetenskapen, för att granska omvärlden och pröva kunskap. Kritik betyder i detta sammanhang inte primärt ett negativt värderande utan ett granskande av texter och fenomen ur flera perspektiv för att förstå deras mening. Kreativt skrivande och kritiskt tänkande är sålunda metoder som genusvetare använder i forskning, undervisning och samhällsengagemang för att ifrågasätta förgivettagna maktordningar. Nedan utvecklar vi kort hur kreativt skrivande och kritiskt tänkande tagit sig uttryck inom genusvetenskap. Därefter presenteras de fem kapitlen i den här skriften. Kreativt skrivande Akademiskt skrivande är en viktig del av vetenskapligt arbete, inte bara ett neutralt sätt att presentera det, utan tekniker som är med och avgör hur forskning förstås. Det menar de flesta samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare idag. De format som vetenskap förmedlas genom är en del av den kanon och hierarkisering som sker i kunskapsinstitutioner. Trots att akademiskt skrivande erkänns som en del av det vetenskapliga arbetet, utmanas den akademiska textens format och uttryck sällan. Inom genusvetenskap och genusforskning har den skrivande verksamheten emellertid sett något annorlunda ut, åtminstone till viss del. Toril Moi argumenterade 1985 i Textual- Sexual Politics för att feministisk teori har mycket att tacka feministisk skönlitteratur för, och att de två genrerna inte går att helt separera från varandra. Moi menar att feministiskt akademiskt skrivande inte bara ska uppmärksamma skönlitteraturen och dess feministiska interventioner genom historien, utan också inspireras av dess form. Detta belyser att allt skrivande har element av värderingar och sätt att berätta, ett författar-jag som präglar det skrivna med sin stil och plats i världen. Med andra ord handlar det reflexiva skrivandet om ett sätt att visa att den objektiva vetenskapen är en illusion (jfr Livholts 2012). Inom delar av genusvetenskapen, och inom feministisk litteraturvetenskap, litteraturteori och litteraturkritik i Sverige har in- 10

12 tresset för kreativt skrivande växt under senare år (Lykke 2009, Livholts 2012). Att det kreativa skrivandets former utmanar vetenskapliga normer på ett effektfullt sätt är uppenbart. Mona Livholts, docent i socialt arbete, frågar sig: varför uppträder genusvetenskapliga analyser så ofta i former som inlemmar dem i normaliteteten? (Livholts 2008: 84). Hon belyser att det kreativa skrivandet inte bara utmanar kunskapsproduktion utanför genusvetenskapen, utan även skrivande och tänkande som sker inom genusvetenskap. På så sätt kan det kreativa vetenskapliga skrivandet inom genusvetenskap tillskrivas en stor förändringspotential som gränsar mot den prövande verksamhet som äger rum inom fältet för konstnärlig forskning. När forskningen tar sin utgångspunkt i subjektiv upplevelse av verkligheten ställer den sig på tvärs mot naturvetenskapens ideal om validitet och verifiering. Det genusvetenskapliga kreativa skrivandet skulle i linje med det kunna beskrivas som kvalitativ forskning dragen till sin spets. Livholts kallar dessa sätt att skriva post/academic writing (Livholts 2012). På grund av dess ifrågasättande av traditionella vetenskapliga ideal blir den här typen av verksamhet inte sällan utsatt för kritik och förlöjligande. Livholts med flera har beskrivit hur det subjektiva tilltalet väcker generade känslor i det akademiska sammanhanget. En pinsam stämning uppstår när känslor och kroppar tar plats i den akademiska texten. Sociologen och genusforskaren Karin Widerberg har prövat gränserna mellan traditionell vetenskap och subjektivt, biografiskt skrivande av skönlitterär karaktär. I boken Kunskapens kön från 1995 tar hon utgångspunkt i sina egna förkroppsligade minnen och upplevelser av mötet med kunskap och forskning, minnen både från tiden som ung flicka och som äldre kvinna. Hon gör det utifrån en önskan om att nå fram till studenter, ruska om dem, få dem att inte bara reflektera över andras könserfarenheter, utan också sina egna. Hennes bok utgör något av en milstolpe i nordisk genusforskning och har betytt mycket för verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap. Boken väckte också starka negativa reaktioner, så starka att de under en tid lamslog författaren. I en tillbakablick skriver hon om den negativa responsen: 11

13 Vad sägs om en helsida i en dagstidning med rubriken Professorens egne sexopplevelser följd av en stor tecknad bild av en naken kvinna omgiven av en skog av erigerade penisar. Det är inte ofta vi akademiker får en dylik uppmärksamhet! När jag började se alla tidningsinläggen som empiri, som jag samlade och analyserade som en del av temat, så blev det hela både lättare och mer fruktbart att hantera. Och jag hade mycket att lära av invändningarna, både av dem som jag var enig med och av dem som jag var oenig med. (Widerberg 2013:66) Sammanfattningsvis ska det kreativa akademiska skrivandet inom genusvetenskap och genusforskning förstås mot bakgrund av såväl områdets vetenskapskritiska och vetenskapsinnovativa karaktär som dess kritik av samhälleliga makthierarkier. Kritiskt tänkande Kritik används ofta i vardagsspråk för att beskriva värdeomdömen eller ifrågasättanden. Inom humanistisk forskningstradition förstås kritik mer brett, som ett analytiskt arbete där en text eller ett händelseförlopp analyseras ur ett eller flera perspektiv. Kritik har varit en viktig metod inom feministisk forskning och aktivism (hooks 2000: 10f). Inom genusvetenskap och feministisk forskning de senaste decennierna har kritiken särskilt tagit sig uttryck i termer av tydliggörande av det forskande subjektet, samt hur detta genererar olika sorters kritik, ur olika positioner. Beroende på det skrivande subjektets utgångspunkt träder olika bilder av verkligheten fram (Haraway 1988). Men kritik som humanistisk metod och teori har inte primärt utvecklats inom feministisk forskning. I en studie av hur kritik kan förstås inom humanistisk forskning skiljer Johan Fornäs (2013; 2014), professor i medie- och kommunikationsvetenskap, mellan olika typer av kritik. Han talar om felfinnarens, estetens och filosofens kritik. Till detta lägger han dessutom den politiska kritiken. Felfinnarens kritik handlar om negativa omdömen och normativa invändningar. Den estetiska kritiken ägnas åt värderande kommentarer och reflexioner över estetiska verk, en kritik som kan vara såväl positiv som negativ i sin värdering. Filosofisk kritik flyttar sig bort från det värderande mot kognitiva 12

14 och rationella moment av distinktion och analys. Den politiska kritiken tar dessa tre former vidare i en fullödig samhällskritik. Denna mer politiskt färgade typ av kritik utvecklades bland annat inom Frankfurtskolans så kallade kritiska teori (Fornäs 2013; Fornäs 2014). Samtida kritiskt tänkande inom genusvetenskap har influerats av denna sorts kritisk teori och dess utvecklingar inom olika ämnesområden som exempelvis filosofi, psykologi och (feministisk) politisk teori. Det handlar sålunda inte om att primärt visa att en text eller ett händelseförlopp är bra eller dåligt utan om att utifrån olika perspektiv förstå dess mening och diskutera dess konsekvenser. Ordet kritik kommer från grekiskans ord för att dela, krino. Med litteraturvetaren Ulf Olsson går det att förstå kritiskt tänkande som en förmåga att klyva det entydiga (Olsson 2007). Det handlar om att låta olika synsätt, olika perspektiv och röster möta varandra. Studieobjektet och perspektivet i kritiskt tänkande och analytiskt arbete kan variera, men diskussioner av det som är taget för självklart är ofta i fokus för kritik som avtäcker samhällets och kulturens strukturering. Kritiskt tänkande innehåller sålunda ofta, men inte alltid, kritik av hur maktordningar tar form i kultur och samhälle. Feministiskt kritiskt tänkande kan sägas ofta fokusera genusrelationer i kultur, samhälle och vetenskap men många feministiska kritiker analyserar flera samverkande maktordningar som exempelvis kön, klass, etnicitet/ras, sexualitet och så vidare (hooks 1984/2000). Feministisk kritik är på så sätt en politisk kritik med forskaren placerad i samhället och kulturen: värderande, reflexiv och analytisk i mötet med olika fenomen och texter. Idag värderar den svenska högskolan det kritiska tänkandet inom samhälls- och humanvetenskap exempelvis i examensmål och utvärderingssystem. Det kritiska tänkandet definieras som både en kunskap och en färdighet som utbildning på högskolenivå ska tillhandahålla. Samtidigt verkar andra förändringar och mål inom högskolan inte premiera eftertänksamma kritiska reflekterande metoder när det satsas på tydliga forskningsresultat, nytta och snabb publikationstakt (Rönnblom 2011). Kritisk verksamhet utgör enligt filosofen Judith Butler (2001) alltid en brytning med tidigare kunskap, en dialog där kritikern och det 13

15 som kritiseras omprövar positioner. Det kritiska subjektet är aldrig utanför det som kritiken riktas mot utan en del av en ontologisk politik (Mol 1999), det vill säga genom sin vetenskapliga kritiska verksamhet studerar inte forskaren bara samhälle och kultur, utan (om)konstruerar den. Denna konstruktion får politiska konsekvenser och kritiken utgör på så sätt ett ansvar, liksom en forskande praktik. Fem nedslag Den här skriften har tagits fram i samarbete mellan redaktörerna Anna Lundberg och Ann Werner, Nationella sekretariatet för genusforskning som representerats genom Kerstin Alnebratt och Jimmy Sand samt kapitelförfattarna Malena Gustavsson, Fataneh Farahani, Hanna Hallgren, Annelie Bränström Öhman och Mia Liinason. Den 2 maj 2013 träffades vi i Göteborg för en workshop på temat kreativt skrivande och kritiskt tänkande inom genusvetenskap. I workshopen deltog Mia Liinason, Lunds universitet, Malena Gustavsson, Linköpings universitet, Ann Werner, Södertörns högskola, Fataneh Farahani, Stockholms universitet, Malin Rönnblom, Umeå universitet, Jimmy Sand, Nationella sekretariatet för genusforskning, Annelie Bränström Öhman, Umeå universitet, Hanna Hallgren, Linnéuniversitetet, och Anna Lundberg, Linköpings universitet. Gruppen utgjordes av personer som föreslagits av skriftseriens referensgrupp. Under workshopen diskuterades betydelser och definitioner av kreativt skrivande och kritiskt tänkande inom genusvetenskapen utifrån deltagarnas forskning och erfarenhet. De fem kapitel som följer är baserade på förslag som kom upp under dessa diskussioner. I det första kapitlet skriver Anneli Bränström Öhman om skrivandets normer, former och rum. Hon diskuterar hur frågor om stil, genre och politik hänger ihop i det feministiska och genusvetenskapliga skrivandet. Har den feministiska maktkritiken och erövrandet av nya kunskapsfält ledsagats av en motsvarande kritisk omprövning av det vetenskapliga skrivandets konventioner och genrer? Kort sagt: hur hänger genusvetenskapens utmaning av normer ihop med synen på skrivandets former? I skriftens andra kapitel ställer Fataneh Farahani frågan vem som 14

16 känner sig hemma i det genusvetenskapliga sammanhanget, och hon gör så med utgångspunkt i begreppet diaspora. Vilka kroppar känner sig hemma? Vilka omständigheter gör att vi (inte) känner oss hemma? Texten är skriven utifrån både postkoloniala tanketraditioner och författarens egna erfarenheter av erkännanden och misskännanden inom universitetsvärlden. På så sätt är texten ett exempel på postkolonial feministisk kritik, en kritisk tradition som vitaliserar genusvetenskapen idag. Det tredje kapitlet, skrivet av Hanna Hallgren, är baserat på en lathund för skrivhandledning. Att ge konstruktiv kritik i arbetet med att läsa andras texter, och att själv låta de egna texterna bli lästa på ett kritiskt konstruktivt sätt, är en viktig del av det vetenskapliga arbetet. Det underlättas av att formerna tydligt talar om hur en sådan konstruktiv kritik kan äga rum. Hallgrens kapitel ger förslag på hur det kan gå till. I det fjärde kapitlet beskriver Mia Liinason genusvetenskapens inslag av kritiskt tänkande som bland annat innebär att givna sanningar, stereotyper och sociala normer ifrågasätts och att maktrelationer synliggörs. Det är ett inslag som skattas högt av många studerande, men under utbildningens gång kan det hända att studenter också upplever att detta är jobbigt, och det kan ge känslor av obehag. Det händer också att studenter uttrycker olika former av motstånd mot denna utmaning av deras tidigare så självklara syn på sig själva, på sina nära relationer, på samhälle, kultur, politik och makt. Vad innebär sådana känslor av obehag? Vad beror de på, och vad innebär de för de som vill praktisera samhällskritik? Om ett sådant genusvetenskapligt möte mellan känslor och kritik handlar Liinasons text. I skriftens femte kapitel skriver slutligen Malena Gustavson om hen-ordet. Hon beskriver hur förändringar i språk, ord och betydelser är en viktig del av det feministiska projektet för att motverka orättvisor och ojämlikheter och analyserar användningar av orden hen, en, man och jag. Glappet mellan hur språket avspeglar verkligheten och den egna upplevelsen av det verkliga leder till att språket ideligen ombildas och förnyas, ibland på nya utmanande sätt. Med detta i blickfånget lägger sig kapitlet, liksom flera av de övriga bidragen till den här skriften, mellan tematiken kreativt akademiskt skrivande och kritiskt tänkande. 15

17 Referenser Butler, Judith (2001): What is critique? An essay on Foucault s Virtue, ( ). Fornäs, Johan (2013): The Dialectics of Communicative and Immanent Critique in Cultural Studies, triplec, 2. Fornäs, Johan (2014): Till den kommunikativa kritikens dialektik, Götselius, Thomas et al (red), Tal, makt, vansinne. En vänbok till Ulf Olsson, Höör: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Haraway, Donna (1988): Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective, Feminist Studies, 14: 3. hooks, bell (1984/2000): Feminist Theory: From Margin to Center, London: Pluto Press. Livholts, Mona (2008): Det tänkandeskrivande subjektet: Reflektioner kring metodologiska postulat, svensk genusforskning och post/akademiskt skrivande, Tidskrift för genusvetenskap, 2008: 2. Livholts, Mona (red.) (2012): Emergent Writing Methodologies in Feminist Studies, London: Routledge. Lykke, Nina (2009): Genusforskning: En guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber. Moi, Toril (1985): Textual Sexual Politics: Feminist Literary Theory, New York: Routledge, Chapman & Hall. Mol, Annemarie (1999): Ontological politics: word and some questions, John Law & John Hassard (Red.): Actor Network Theory and After, Oxford. Blackwell. Olsson, Ulf (2007): Invändningar. Kritiska artiklar, Stockholm: Stehag. Richardson, Laurel (2000): Writing as a Method of Inquiry, Denzin, Norman & Lincon, Yvonna (red.) Handbook of Qualitative Research, London: Sage. Rönnblom, Malin (2011): Feministisk forskning och det nyliberala universitetet: Från kritik till nytta, i Diane Sainsbury & Maritta Soininen (red.) Kön, makt, nation: Tillägnad Maud Eduards, Stockholm: Stockholms universitet. Widerberg, Karin (2013): Kunskapens kön - nu och då, Tidskrift för genusvetenskap, 1. 16

18 Skrivandets former, normer och rum Annelie Bränström Öhman Frågan om relationen mellan skrivandets form och innehåll är gammal som skrivkonsten själv. Är valet av stil, av skrivsätt, enbart att betrakta som en estetisk (alternativt pragmatisk) förpackningsteknik av textens innehåll? Eller är stil och genre olösligt förbundna med de delar av det mänskliga varat och dess skeenden som utforskas i skrivandet? I det här kapitlet vill jag diskutera hur frågor om stil, genre och politik hänger ihop i det feministiska och genusvetenskapliga skrivandet. Har den feministiska maktkritiken och erövrandet av nya kunskapsfält ledsagats av en motsvarande kritisk omprövning av det vetenskapliga skrivandets konventioner och genrer? Kort sagt: hur hänger genusvetenskapens utmaning av normer ihop med synen på skrivandets former? Skrivandets former och normer När det gäller frågan om form och innehåll i det skönlitterära skrivandet går stridslinjerna djupt, korsar ständigt varandra och rivs upp på nytt i kultur- och samhällsdebatterna. Illustrativ är den hetsiga strid som rasade under 1900-talets första decennier, när den modernistiska experimentlustan utmanade exempelvis den klassiska diktens bundna versmått. Det fanns många traditionalister som då på fullt allvar menade att formlöshet var att jämföra med normlöshet (Rydén 1987). I olika variationer går de argumenten igen, långt in i våra dagar. I akademiska sammanhang kan däremot frågan om skri- 17

19 vandets former, åtminstone på ytan, ses som väsentligt mer avdramatiserad. För det mesta har den framställts som renodlat instrumentell och pragmatisk, kanske till och med funktionalistisk. Den till form och stil mest vetenskapslika prosan är också den som tas för mest vetenskaplig. Lite mer tillspetsat kan man säga: formfrågan är många gånger inte ens en fråga för sig, vare sig i akademisk undervisning eller i forskning. Studenter som skriver uppsats tränas i att formulera goda forskningsfrågor och att avpassa och välja de metoder och teorier som bäst kan bidra till att lösa dem. Däremot uteblir oftast den egentligen lika motiverade följdfrågan: Vilket skrivsätt kräver din forskningsfråga? Vanligare är att frågan om skrivandets form marginaliseras genom att transformeras och kamoufleras till en renodlad formalitet; en fråga om fotnoter och vetenskaplig ordning och reda. Inte sällan lyser den helt med sin frånvaro; förbigås med tystnad. De ansatser till kritisk reflexion kring vetenskapligt skrivande som hittills formulerats kommer påfallande ofta från det feministiska och genusvetenskapliga kunskapsfältet, om än inte bara därifrån (hooks 1999, Asplund 2002). Men det låter sig ändå sägas: med ett maktkritiskt perspektiv följer också en oro i språket, en störning i stilen oavsett om vi vill hörsamma den eller slå dövörat till. Skriva i marginalen När jag tillsammans med Mona Livholts, Ann-Catrine Eriksson och Maria Jönsson skrev boken Genus och det akademiska skrivandets former (red. Bränström Öhman & Livholts, 2007) var den där störningen, liksom tystnaden om den, viktiga drivkrafter. Vi hade alla som feministiska forskare på olika vis upplevt frustrationen av att inte riktigt passa in, i språkdräkter och outtalade men ändå tvingande formkrav när vi skrivit akademisk text. Vi kunde inte annat än att fortsätta leta efter möjliga svar på den bara skenbart retoriska fråga som Liz Stanley och Sue Wise flera år tidigare hade formulerat: är erövrandet och omprövandet av det akademiska skrivandets former en utebliven revolution i det feministiska och genusvetenskapliga kunskapsfältet? (Stanley & Wise 2000). 18 Skrivandets former, normer och rum

20 Som alltid är tystnad ett relativt begrep; marginaler likaså. En tankebild som jag själv gärna återkommer till är den palestinska poeten Suheir Hammads tankar om textens marginal som en plats där drömmar, känslor och vardagsliv sätter avtryck, fläckar och spår, jämsides med anteckningarna i blyerts eller bläck som rättar stavning eller markerar särskilt tänkvärda stycken med utropstecken. Hammad menar att det som skiljer ut de bästa texterna och författarna från mängden är just deras förmåga att sätta marginalernas röster i rörelse, in mot sidans mitt. Hammad visar hur marginalerna är subtilt förbundna med genuspräglingen av våra föreställningar om centrum och periferi, vilket synligt kommer till uttryck i engelskans ord för ytterområden: outskirts. Där, i ytterkjolarna, har kvinnors skrivande ansetts höra hemma. Men, tillägger hon, marginaliseringen av kvinnors röster och texter handlar också om de intima och kroppsburna erfarenheter som härrör från inomkjolarna : we also write from the in-skirts from our bodies and the intimate space around them (Hammad 2004). I skönlitteraturen finns många exempel på ett sådant skrivande som så att säga lyfter fram och synliggör det marginaliserade kjoltyget och den kvinnokropp det omsluter. Från Charlotte Brontës klassiker Jane Eyre (1847) där den förträngda kvinnliga vreden förkroppsligas av en instängd kvinna på vinden till en modern svenskspråkig klassiker som Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga (1978) där den kvinnliga författaren sitter i en vrå bakom tv:n i vardagsrummet och gör poesi av sin vardagsverklighet som småbarnsmamma och alkoholisthustru. Eller som Monika Fagerholm som bokstavligen låter en historia om flickors vänskap rulla in berättelsen i en packe med skira sidentyger ur ett övergivet tyglager i romanen Den amerikanska flickan (2004). Några år in på det nya millenniets andra decennium låter det sig förvisso konstateras att Stanleys och Wises uppfordrande fråga ännu väntar på sitt svar, vad gäller de vetenskapliga feministiska texterna. Samtidigt är det så att förändringar ytterst sällan låter sig mätas i revolutionära språng i forskningens världar. Snarare handlar det om i vilken grad sådana kunskapskliv avsätter spår i språkarbete och tankestilar. En varaktig föränd- 19

21 ring kommer oftare i de små men envetna steg som så småningom kan visa sig mönstra ut en egen gångart; en egen stil eller en ny genre. Dessförinnan har de ofta bara kunnat uppfattas som ett diskret men ihållande raspande av blyertspennor i marginalernas skenbara tystnad. Den narrativa utmaningen De spår jag här väljer att följa, ur marginalerna, är alltså bara ett par av de många möjliga färdvägar som idag löper genom det feministiska och genusteoretiska kunskapsfältet. Under inflytande av exempelvis queerteoretiska utmaningar, transteorier och naturvetenskapligt influerad nymaterialism har genusvetenskapen idag, på gott mer än på ont, fått status av en störningszon i vetenskapssamhället. Stil och politik förs samman i nya och överraskande konstellationer och genrehybrida uttryck. Några av nyckelorden är kropp, identitet, tid och plats själv vill jag gärna också tillägga: berättelser. Det är alltid vanskligt att proklamera nya vändningar i inriktningen av de tongivande frågorna och teorierna inom ett forskningsfält. Men oavsett vad man väljer att benämna den, så finns det inom den feministiska teoridebatten en urskiljbar strömning i riktning mot en mer narrativ hållning; en insikt om att teorierna även är berättelser om världen och människorna. Man kan också kalla det en ny medvetenhet om att forskaren också alltid är författare. Detta kan i sin tur ses som ett uttryck för ett behov av att synliggöra det vetenskapliga skrivandets närhet till de berättande genrerna, i en tid när allt från journalistik till politik och reklam kretsar kring att lyfta fram den unika berättelsen i varje nyhet, varje varumärke, samhällsfenomen eller mänsklig aktivitet. Ett synligt och genreförnyande exempel på den här narrativa hållningen ger Maria Margareta Österholms avhandling i litteraturvetenskap, som parallellt med undersökningen av skeva bilder av flickor i litteraturen utforskar och utvecklar skevheten som feministisk akademisk stil och möjlig teori. Resultatet blir en gurlesk (en ordlek där orden girl, burlesk och grotesk bildar en ny, hybrid flick-stil) studie, som tillfälligt omvandlar avhandlingsgenren till ett flicklaboratorium (Österholm 2012). Besläktade exempel finns i olika femme-inistiska eller 20 Skrivandets former, normer och rum

22 transversala stilexperiment (Dahl 2011; Hallgren 2006), men också i mer diskreta om än inte mindre genomgripande språkrörelser som ger det feministiska kunskapssubjektet en ny och mer synlig position i förhållande till tid, kropp och plats. Nya epistemologier kräver nya berättelser. Eller för att låna Toril Mois pragmatiska sammanfattning av saken: Even a dissertation needs a plot (Moi 2011). Till de tongivande feministiska teoretiker som reser sådana narrativa utmaningar vill jag räkna, för att bara nämna bara ett par av de mest kända exemplen, Sara Ahmed och hennes queera fenomenologi och känslopolitik, Judith/Jack Halberstams tidsliga och rumsliga inversion via brustna eller avbrutna icke-heteronormativa livsberättelser och bell hooks tankar om ett hållbart (sustainable) och dissident akademiskt tänkande och skrivande, som utövar motstånd mot självklarliggjorda urbana och globala kunskapsanspråk (Ahmed 2004 och 2006, Halberstam 2005, hooks 2009). Flertalet av de här teoretiska perspektiven har snabbt inlemmats i den svenska genusforskningen. Men frågan kvarstår alltså vilka avtryck teorierna har satt i formerna för det genusvetenskapliga skrivandet? I vilken grad tillåts de gränsöverskridande tankerörelser som genusvetenskapens frågor pekar ut att sippra ner i satsbyggnaden; störa och röra om i dispositionen; sätta skrivandets rumsliga och tidsliga villkor under omprövning; staka ut väg och plats för nya berättelser? Frågorna låter sig inte på något enkelt vis besvaras. Det viktiga är förmodligen, nu som förr, att ställa dem. Att låta dem vara en levande och uppfordrande del av den störningszon som det feministiska och genusteoretiska kunskapsfältet utgör. I det avseendet är dock den narrativa utmaningen bara skenbart enkel att anamma. I själva verket ställer den forskaren inför både nya dilemman och möjligheter. När formen för skrivandet inkluderas i kunskapssökandet blir det också tydligt och synligt att den är en del av en kritisk praktik som i flera avseenden ligger nära ett skönlitterärt gestaltningsarbete och som därmed alltid, och oundvikligen, sätter det skrivande subjektet i relation till det rum och den tid som omger henne. 21

23 Ett hållbart skrivande Av de här nämnda teoretikerna är bell hooks kanske den som mest konsekvent har hävdat växelbruket mellan litterärt och akademiskt skrivande som en emancipatorisk och, det måste understrykas igen: uttalat dissident strategi. I sina senaste arbeten tar hon en sådan hybrid litterär-vetenskaplig metod i bruk för att pröva möjligheten av en hållbar stil ( sustainable style ), i etisk likaväl som ekologisk bemärkelse, och sätta den i relation till den rumslighet som omgärdar det akademiska vardagsarbetet. Vi vet alla att västerländska universitet, med få undantag, är lokaliserade i urbana centra. Det urbana rummet har därmed blivit en i det närmaste självklarliggjord aspekt av forskningens intellektuella infrastruktur, genusforskningen inte undantagen. bell hooks menar att ett feministiskt åberopande av en i tid och rum situerad och förkroppsligad kunskapsposition med nödvändighet blir en tom gest om den inte samtidigt är beredd att införliva betydelsen av asfalten, avgaslukten, trafikbullret som delar av tankens närmiljö och att i konsekvens med det även reflektera kring hur privilegierandet av en urban rumslighet påverkar teori, stil och politik (hooks 2009). Avslutning: tankerörelser i det akademiska rummet I dagligt språkbruk talar vi ofta om det akademiska rummet som om vi delade ett samförstånd av dess ungefärliga lokalisering i tid och rum. Ändå är det lätt att slås av hur sällan våra förhoppningar om dess föränderliga beskaffenhet faktiskt tilllåts ta plats i vårt språkbruk. Kanske är det där den narrativa utmaningen ställer sin svåraste och vackraste fordran på genusforskningen idag? Att beskriva hur våra tankars rörelser i rummet också har makt att förändra berättelserna om det? Eller för att citera Virginia Woolfs ord ur Ett eget rum: Man går in i rummet men [ ] språkets resurser skulle få sträckas till det yttersta och hela flockar av ord skulle få lov att på illegitima vägar ila in i tillvaron förrän en kvinna skulle kunna säga vad som händer, när hon går in i ett rum. (Woolf 1929) 22 Skrivandets former, normer och rum

24 Referenser Ahmed, Sara (2004): The Cultural Politics of Emotion, Edinburgh: Edinburgh University Press. Ahmed, Sara (2006): Queer phenomenology: orientations, objects, others, Durham: Duke University Press. Asplund, Johan (2002): Avhandlingens språkdräkt, Göteborg: Korpen. Brontë, Charlotte (1997): Jane Eyre (orig. 1847), New York: St Martin s Press. Bränström Öhman, Annelie & Mona Livholts (red.) (2007), Genus och det akademiska skrivandets former: Lund: Studentlitteratur. Dahl, Ulrika (2011): Ytspänningar: feminismer, feminiteter, femmefigurationer, Tidskrift för genusvetenskap, 1. Fagerholm, Monika (2004): Den amerikanska flickan, Helsingfors: Söderström. Halberstam, Judith (2005): In a Queer Time & Place, New York: New York University Press. Hallgren, Hanna (2006): Det transversala språket/ Att förnimma världen, Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 1. Hammad, Suheir (2004): From the Margin to the Page, Word. On Being a [Woman] Writer, Jocelyn Burell (red), New York: Feminist Press at the City University of New York. hooks, bell (1999): Remembered Rapture. The Writer at Work, New York: Women s Press. hooks, bell (2009): Belonging. A Culture of Place, New York: Routledge. Moi, Toril (2011): From the fantasy of the clear day to selfknowledge, Duke Graduate School, duke.edu/gsa/newsletter/2011/03/writing-as-a-way-of-lifein-the-academy. Österholm, Maria Margareta (2012): Ett flicklaboratorium i valda bitar: skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, diss. Uppsala: Uppsala universitet. Rydén, Per (1987): Domedagar. Svensk litteraturkritik efter 1880, Lund: Lunds universitet. Stanley, Liz & Susan Wise (2000): But the empress has no 23

25 clothes! Some awkward questions about the Missing Revolution in Feminist Theory, Feminist Theory, 1. Tikkanen, Märta (1978): Århundradets kärlekshistoria, Helsingfors: Söderström. Woolf, Virginia (1977): Ett eget rum (orig. 1929, övers. Jane Lundblad), Stockholm: Tiden. 24 Skrivandets former, normer och rum

26 Hem, hemlöshet och allt däremellan Rutten från en obekvämhet till en annan Fataneh Farahani I det här kapitlet kommer jag att diskutera vem som känner sig hemma på universitetet i allmänhet och i genusvetenskapliga sammanhang i synnerhet. Vilka kroppar känner sig hemma? Vilka omständigheter gör att vi (inte) känner oss hemma? Jag kommer att reflektera utifrån postkoloniala tanketraditioner och mina egna erfarenheter av erkännanden och misskännanden inom universitetsvärlden. Mina reflektioner är ett exempel på postkolonial feministisk kritik, en kritisk tradition som vitaliserar genusvetenskapen idag. En viktig analytisk utgångspunkt i min forskning är diasporabegreppet, ett av de mest omdebatterade begreppen inom den akademiska forskning som studerar frågor om ut- och invandring, etniska och rasifierade minoriteter, flyktingar, formandet av identiteter, (åter)upprättandet av olika transnationella gemenskaper, globalisering, mångkulturalism och identitetspolitik. Begreppen diaspora och diasporiska erfarenheter beskriver ett tillstånd av förflyttningar, av personer och kulturer, och är beteckningar på olika grupper av personer som lever i förskingring. Bland de olika analytiska tillämpningar av diasporabegreppet som gjorts har jag funnit sociologen Avtar Brahs postkoloniala feministiska perspektiv mest tillämpbart för att undersöka kvinnors och mäns erfarenheter av migra- 25

27 tion. Genom att ifrågasätta idén om ett gemensamt ursprung och önskan att återvända hem, visar Brah hur upplevelsen av hem såväl som diasporiska erfarenheter inte bara är olika beroende på kön, klass och etnicitet, utan också fyllda av paradoxala känslor och förhållningsätt för en och samma person (Brah 2002). Motsägelsefulla uppleverser av hemma I mitt arbete om diasporiska femininiteter, maskuliniteter och sexualiteter (Farahani 2007, 2013) har jag känt mig dragen till idén om hemmet. Jag har frågat människor som jag intervjuat: Var är hemma?, Var känner du dig hemma?. Jag har diskuterat processen kring när en plats förvandlas till hemma. Senare började jag skilja mellan att känna sig hemma och att hävda en plats som hem. Jag har med hjälp av Avtar Brahs (2002) pionjärarbete om könad diaspora pekat på skillnader mellan en längtan efter att känna sig hemma (a homing desire) och en längtan efter att kalla en plats hem (a desire for home). Genom att fokusera på vem som reser och under vilka omständigheter, visar Brah hur den diasporiska myten om att återvända hem kan upplevas som mer problematisk för vissa grupper i en diasporisk gemenskap, såsom exempelvis kvinnor, homosexuella och politiska aktivister. Jag har också lagt särskild vikt vid hur deltagarna i min forskning uttryckte motsägelsefulla känslor inför hemmet och hemhörighet. Intervjupersonernas berättelser utmanade uppfattningen om hemma som en fast ursprungsplats. Olika faktorer som kön, klass, etnicitet, ålder och sexualitet har onekligen en direkt inverkan på hur och om vi upplever och minns ett hem. De visade snarare hur olika upplevelser, beroende av till exempel kön, klass, ålder, etnicitet och sexualitet gör att samma geografiska plats kan betecknas med en mängd olika historier och betydelser. Därför kan hemmet vara en källa till trygghet alternativt otrygghet, och ibland båda samtidigt (Brah 2002). Intervjupersonerna beskrev på olika sätt hur samma geografiska plats kunde förknippas med olika och motsägelsefulla betydelser inte bara för olika personer, utan för en och samma person. Brah betonar att känslan av inkludering och exklud- 26 Hem, hemlöshet och allt däremellan

28 ering samexisterar i hemma och beskriver paradoxen så här: Det är möjligt att känna sig hemma på en plats, och ändå kan upplevelser av socialt utanförskap omöjliggöra att platsen offentligt kan kallas för hem (2002: 193). Människor kan också börja känna sig främmande, alienerade, eller desorienterade på platser som de tidigare kallat hemma. Konsekvensen av det är inte nödvändigtvis att en känner sig hemlös utan, för att använda Homi Bhabhas ord, en känner sig unhomed utan hem. [U]nhomed är ett tillstånd vars resonans kan höras tydligt i berättelser som förhandlar makt och kulturell skillnad från många olika platser och många olika historiska sammanhang (Bhabha 2001: 9). Personer som upplever att vara utan hem, unhomed i Bhabhas bemärkelse, befinner sig därför i en konstant förhandling med skiftande, trassliga och intersektionella maktförhållanden. De/vi blir helt enkelt påminda om sin o-tillhörighet (att inte höra till) ideligen på olika sätt och olika platser. Inte nog med det, den rasifierade personen blir ofta gjord ansvarig för att förklara hur det är att vara rasifierad för dem som inte förstår. En relevant fråga för mig är därför hur upplevelser av hem, och upplevelser av att vara utan hem, tar sig uttryck inom universitetsvärlden. Hemma i universitetsvärden Med utgångspunkt i mina forskningsintressen blir några av de frågor som intresserar mig: vem känner sig hemma inom universitetsvärlden generellt, och särskilt inom genusvetenskapliga sammanhang som seminarier, konferenser, tidskrifter och sociala mötesplatser? Vem känner sig (o)bekväm på dessa platser? Vilka kroppars (o)trygghet är (o)bekräftad? Vilka kroppar, intressen, kunskaper är erkända i dessa sammanhang? Vilka intressen skapar innehållet och de pågående verbala och skrivna konversationerna inom fältet genusforskning? I det svenska sammanhanget har Mia Liinason (2011), Ulla Manns (2009) och Anna Lundberg & Ann Werner (2013) på olika sätt diskuterat hur genusvetenskapens studenter (och lärare) förkroppsligar ett kvinnligt subjekt, från en europeisk och ofta välutbildad medelklassbakgrund. Med den utgångspunkten undrar jag hur genusvetenskapens miljöer för olika människor formar 27

29 en känsla av tillhörighet och icke-tillhörighet, en känsla av att vara (o)lämplig eller (o)lämpad i olika genusvetenskapliga sammanhang? För att vara exakt: hur kan vi förstå genusvetares upplevelser av (icke)tillhörighet inom genusvetenskapen genom att fokusera på deras kroppsliga upplevelser av könade, rasifierade, klass-, ålders-, sexualitets-, funktions- och religionsspecifika processerer? Hur påverkar dessa intersektionella upplevelser av erkännandet och misskännandet olika personer inom genusvetenskapen? Vem anses vara en autentisk genusvetare och vems kunskap marginaliseras, nedprioriteras och/eller inkluderas på andra (sämre) villkor? Ett inkluderande som bara är en symbolisk åtgärd ( tokenism ) och inte medför strukturella förändringar. Exempel på symboliska åtgärder är när en kvinna eller en person med invandrarbakgrund inkluderas för att visa upp en jämlikhet som inte har motsvarighet i verksamheten. De förvandlas helt enkelt till ett alibi. Vilka kroppar konstrueras som otvivelaktiga kunskapssubjekt och vilka subjekts närvaro misstros, eller inkluderas på fel (symbolisk inkludering) grunder? Och vilka orsaker ligger bakom detta tvivel som vissa känner, medan andra verkar innebo en självklar och berättigad position på platserna och i konversationerna? Som en iranskfödd svensk akademiker med arbetarklassbakgrund som har levt och studerat i olika västerländska mångkulturella samhällen har jag upplevt svårigheter att anpassa mig (i brist på bättre ord) till olika samhällen, och universitetsmiljöer. Jag har både personliga och akademiska motiv (de är inte nödvändigtvis ömsesidigt uteslutande) till mitt intresse för genus och mitt problematiserande av hem, hemlöshet och allt däremellan. Min bakgrund vad gäller kön, ras, klass, etnicitet, civilstatus, religion och kulturell (icke)tillhörighet, bland annat, har försatt mig i en särskild situation, utanför flera normativa domäner. Och jag har frågat mig själv upprepade gånger om jag har rätt att befinna mig på vissa platser. Den obekväma känslan av att vara en invaderande ockupant, för att använda Sara Ahmeds (2012: 37) ord, skapas av de samverkande och växlande maktrelationer som positionerar mig (och många andra) på ett särskilt sätt. 28 Hem, hemlöshet och allt däremellan

30 Min forskning, liksom jag själv, har haft ett gränsöverskridande diasporiskt liv och det har fått mig att känna mig som en främling på ett intellektuellt plan så väl som institutionellt och pedagogiskt. Som feministisk forskare verksam utanför genusvetenskapen har min utbildning och mina forskningsintressen formats av etnologi, feministisk postkolonial teori, kritisk ras- och sexualitetsforskning, maskulinitetsforskning, islam- och Mellanösternforskning, diaspora- och transnationell forskning. I alla dessa forskningsfält känner jag mig ofta, men på olika sätt och i olika utsträckning, för att använda Edward Saids ord, out of place. I sina memoarer, som passande nog heter Out of Place (1999), förklarar Edward Said hur han inte bara kände sig fel, utan heller aldrig riktigt avslappnad, han väntade alltid på att bli avbruten eller rättad på olika sätt, på olika platser (Said 1999: 19). Med utgångspunkt i Saids sätt att förstå känslan av utanförskap tänker jag att min egen känsla av utanförskap och hemlöshet i (den svenska) universitetsvärlden är formad av förflyttningar från en obekväm plats till en annan. Dessa rörelser och upplevelser av främlingskap får mig inte bara att känna mig som en hemlös, unhomed, outsider. De bekräftar också ständigt att de vetenskapliga sammanhang jag innebor är vita/medelklass/heteronormativa/eurocentriska. Att inte passa in skapar, som Ahmed understryker, en oavbruten känsla av obekvämhet (2002). Förkroppsligande inom institutioner I On being included: Racism and Diversity in Institutional life, skriver Sara Ahmed att ordet bekväm antyder välmående och tillfredsställelse men också lätthet och lättja (2012: 40). Bekvämlighet är enligt Ahmed när kroppar och världar möts, i löftet om en sjunkande känsla. Om vita kroppar känns bekväma är det för att de kan sjunka in i platser som formar sig efter dem (ibid.). Och när man inte har den rätta kroppen för att kunna sjunka in inom de normativa ramarna krävs det oerhörda sociala och politiska anträngningar för att navigera genom olika institutionella och vardagliga normer. Detta är minst sagt mödosamt, uttröttande och frustrerande. Enligt Ahmed är 29

31 institutionella normer kroppsliga normer som materialiseras i de privilegier som vita individer har. Med hela Ahmeds forskning i åtanke vill jag lägga till andra aspekter, som medelklassbakgrund och heterosexualitet, till den normativa kroppen. Bekräftelse av ens kropp, intellektuella intressen och erfarenheter inom och av institutionella normer möjliggör att en känner sig hemma. Därmed kan känslorna av känna-sig-hemma även vidga de fysiska, sociala, intellektuella och emotionella utrymmen och möjligheter som personen upplever och känner sig bekväm i. Förenklat kan det beskrivas som att priviligierade positioner ger upphov till ännu fler privilegier, medan o-priviligierade förhållanden genererar fler o-priviligierade positioner som skapar mer o-bekvämhet för det icke-normativa akademiska subjektet. Det bekvämas bekvämlighetszon utvidgas genom att en blir bekräftad som en person som hör hemma. I dessa omständigheter är att vara välkommen ett sätt att bli positionerad som en som inte är hemma (Ahmed 2012: 43) eftersom själva den inkluderande gesten och toleransen av kroppar som inte framstår som vita, funktionella, medelklass, heterosexuella faktiskt återskapar den självklara vitheten hos den aktuella institutionen. Det är kanske därför priviligierade positioner genererar olika och paradoxala obekväma känslor och funderingar hos många icke-normativa (akademiska) subjekt. I dessa sammanhang förstås och bedöms närvaro och prestationer av dem som inte förkroppsligar de normativa kropparna som ett tecken på utjämnanden av den institutionella vitheten (se till exempel Ahmed 2012) och som ett instrument för att argumentera emot institutionell rasism, sexism, homofobi etc. De icke-normativa subjekt som råkar inneha till exempel akademiska positioner konfronteras ofta med frågor och kommentarer som underminerar kritik av universitetsvärldens rasism, sexism, homofobi och klasshat. Logiken bakom dessa frågor och kommentarer är: du är här därför finns det ingen rasism. Detta låter som om kvinnor inte får dra uppmärksamhet till inkomstklyftor, sexuella trakasserier och andra könsbaserade orättvisor för att de befinner sig inom akademiska miljöer. Det är irrationellt att hävda att det inte kan finnas sexism 30 Hem, hemlöshet och allt däremellan

32 för att kvinnor arbetar. Så hur kommer det sig att vi kan hävda att personer inom universitetsvärlden är immuna mot rasifierade praktiker? Genom att fokusera på akademin och det forskningspolitiska landskapet i Sverige visar genusforskaren Paula Mählck (2012) hur rasifieringsprocesser fortgår genom att etablera och värdera den vita svenska normaliteten och marginalisera akademiska kvinnor med invandrarbakgrund. Mählck visar hur vithet erkänns och värderas som en kvalitet och bidrar till att bygga framgång, medan rasiferade forskare sticker ut som synnerligen osynliga. Denna paradox av synlighet/osynlighet är, enligt Mählck, inte bara förkroppsligad och representerad av antalet färgade rasiferade forskare utan också av hur deras kunskap är marginaliserad och nedvärderad medan den framhäver och reproducerar svenska vita privilegier. Akademin är en kultur konstruerad av föreställningar som vi konstruerar samtidigt som de konstruerar oss, föreställningar som vi förkroppsligar och spelar ut i våra relationer med varandra och institutioner. Och det är omöjligt att förstå sin egen forskning, sitt skrivande och tänkande utanför sin egen personliga historia (jag menar dock inte att identiteter är förutbestämda av livshistorier, eller är essentiella enheter). Som kvinnlig diasporisk forskare med iransk bakgrund kan jag knappt hitta någon plats, intellektuell eller emotionell, i undervisning och forskning (när jag intervjuar, samlar material, läser, skriver, undervisar, presenterar, positionerar och blir positionerad) som inte talar till mina personliga erfarenheter. Av den anledningen har avtäckandet av samspelande och trassliga maktordningar, som sexism, rasism, klassklyftor och heteronormativitet i olika sammanhang, varit min motivation och inspiration. Kunskapen jag producerar utmanar de intersektionella och trassliga maktordningarna, samtidigt som den i hög grad är skapad av dessa. Som avslutning vill jag återvända till Brahs problematisering av begreppet hem och skulle då vilja tillägga att en plats aldrig en gång för alla kan fungera som ett hem. Hem kan enligt de resonemang jag fört bara upplevas tillfälligt, det är ett undflyende koncept och i slutänden en ouppnåelig fiktion, en illusion. Begreppet hem är oupplösligt förbundet med sökandet efter 31

Rapport från vithetshavet

Rapport från vithetshavet Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet I Sverige och Norden är det först på 2000-talet som vita feminister på allvar kommit att intressera sig för det som numera går under epitetet intersektionalitet.

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Röster ur en rörelse

Röster ur en rörelse Röster ur en rörelse Sörberg, Anna Maria (red.) Över regnbågen: röster ur en rörelse: Historier om kärlek och kamp. Stockholm: Atlas 2010 (190 sidor) ÖVER REGNBÅGEN: RÖSTER UR EN RÖRELSE sammanställdes

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Minne och talandets historia

Minne och talandets historia DSpace Institution DSpace Repository Department of Global Political Studies http://dspace.org Articles /KS GPS 2013 Minne och talandets historia Edgren, Monika Linköpings universitet. Tema genus 69-72

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 2. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Vad är arbetslivets pedagogik?

Vad är arbetslivets pedagogik? Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 5, 2011 Pedagogik Magnus Söderström Vad är arbetslivets pedagogik? Bakgrund, problem och möjligheter Magnus

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer