VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012"

Transkript

1 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012 FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska, doktorand Vårdutvecklingsledare våld mot kvinnor Enheten för fortbildning

2 Centrum för allmänmedicin FÖRFATTARE Eva Sundborg, distriktssköterska, leg.barnmorska, doktorand, vårdutvecklingsledare, Centrum för allmänmedicin REFERENSPERSONER Kristina Marttinen, leg. sjuksköterska, mag. i folkhälsovetenskap, Stöd till evidensbaserad medicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting Lena Wennersten, kurator, Boo vårdcentral, Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset Christel Wisdahl, distriktssköterska, verksamhetschef Gröndals vårdcentral Christian Palmstierna, distriktsläkare, Gustafsbergs vårdcentral OMSLAGSBILD Foto: Eva Sundborg, Vigelandsparken i Oslo Copyright Eva Sundborg. Kontakt: CeFAM -ett centrum att räkna med Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. CeFAM vänder sig i första hand till personal och studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting. Vår främsta uppgift är att utveckla och förmedla kunskap för att förbättra människors hälsa och förbättra för patienterna i primärvården. Den mesta verksamheten har en tydlig förankring inom allmänmedicin och primärvård med frågeställningar som förenar hög vetenskaplig klass med patient- och samhällsnytta. Verksamheten omfattar bland annat att: Bedriva klinisk, folkhälsovetenskaplig och epidemiologisk forskning. Utveckla kunskap om förebyggande arbete kring stora folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt-/kärlsjukdom. Samordna, designa, bedriva och kvalitetssäkra grundutbildning, specialistutbildning, forskarutbildning och fortbildning för många olika yrkesgrupper. Rekrytera och stödja handledare och vårdcentraler till verksamhetsförlagd utbildning Bearbeta och analysera medicinska data. Utveckla mätinstrument, kvalitetsindikatorer, metoder och verktyg som ska kunna användas av kliniker för att förbättra vården. Sprida och föra ut FoUU-information. 2

3 CeFAM har cirka 200 medarbetare. Läs mer på INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SAMMANFATTNING. Kvalitetsindikatorer för arbete med Våld mot kvinnor... 6 STRUKTUR... 7 Ledningsansvar... 7 Kunskap och kompetens... 7 Redskap... 7 Förslag på strukturindikatorer (mått)... 8 PROCESS... 9 Fråga om våldsutsatthet... 9 Lyssna och bekräfta... 9 Att agera Förslag på processindikatorer (mått) RESULTAT Förslag på processindikatorer (mått) Referenser CHECKLISTA EXEMPEL PÅ LOKAL, SKRIFTLIG RUTIN

4 SAMMANFATTNING Våld mot kvinnor är ett av Sveriges största folkhälsoproblem och 46 % av den kvinnliga befolkningen uppger att de någon gång utsatts för våld av en man. De fysiska effekterna av våldet läker men de långtgående effekterna av våldet i form av t.ex. smärta och depression kan kvarstå lång tid efter att våldet upphört. Därtill är ofta tilliten till andra människor skadad hos kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. All personal inom hälso- och sjukvården bör fråga alla kvinnor om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Denna vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer avser att kvalitetssäkra mötet med våldsutsatta kvinnor då de söker vård inom primärvården. Med hjälp av planen kan kvaliteten på verksamheten även utvärderas och vid behov förbättras. BAKGRUND Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en brottslig handling som minskar kvinnors livsutrymme både i det egna hemmet och i den offentliga miljön. Vården är det ställe våldsutsatta kvinnor vanligen vänder sig när de söker hjälp (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski 2001). Inom primärvården söker våldsutsatta kvinnor främst för de långtgående effekterna av våldet, för symptom som kan finnas många år efter att våldet eller hoten har upphört. Det bör därför i primärvården liksom i all annan hälso- och sjukvård finnas beredskap så att kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet som en del av anamnesen och en kunskap om hur man sedan ska agera om kvinnan väljer att berätta om våld hon utsatts för (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010). Målet med hälso- och sjukvården är att ge patienten en god och säker vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (Rikskvinnocentrum 2003). För de kvinnor som utsätts för mäns våld och som söker vård till följd av våldets direkta eller indirekta effekter på hälsan innebär det att personalen har beredskap att möta dem. Detta innebär: Att kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet i anamnesen Att lyssna och bekräfta Att erbjuda information Att ge adekvat vård och behandling Att dokumentera Att samverka Våld mot kvinnor innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld eller hot om detta. Kvinnor som har utsatts för våld har generellt sämre hälsa och konsumerar mer läkemedel än icke våldsutsatta kvinnor (Lundgren et al. 2001). De kan söka vård både för akuta skador till följd av det våld de utsatts för och för hälsoeffekter som uppstår lång tid efter att våldet har upphört t ex depression, smärta och olika stressrelaterade besvär (Rådestad, Rubertsson, Ebeling & Hildingsson 2004, Campbell 2002, Plichta & Falik 2001, Krantz & Östergren 2000). Studier visar att det psykiska våldet påverkar hälsan negativt i större utsträckning än direkt fysiskt våld. Det är också vanligt att de söker för dessa besvär utan att berätta om den bakomliggande orsaken, dvs. våldet (Stockholms läns landsting 2003). Att kvinnor utsätts för våld av någon de har en nära relation till är ingen marginell företeelse i Sverige. Totalt har 46 % av Sveriges kvinnor någon gång under sitt liv utsatts 4

5 för våld av en man och 11 % i pågående förhållande. Våldsutsattheten är jämt fördelad i olika åldersgrupper (Lundgren, Heimer, Kalliokoski & Stenson, 2001). Sedan börjar av 90- talet har därtill 17 kvinnor dödats varje år av nuvarande eller före detta partner. Vid allt arbete med våldsutsatta kvinnor bör barnperspektivet tas i beaktande. Barn behöver inte vara direkt vittnen till en våldsam situation i hemmet för att ta skada. Att uppleva våld i hemmet definieras som psykisk barnmisshandel. Barnen räknas, sedan 2006, som brottsoffer. Risken att de utsätts för direkt psykisk och i många fall även fysisk misshandel är 15 gånger högre då mamma utsätts. I Sverige beräknas ca barn leva i familjer där det förekommer våld (Arnell & Ekbom 2006). Barnens hälsa kan påverkas av detta, både på kort och på lång sikt (McFarlane, Groff, O Brien & Watson 2003, Kernic, Wolf, Holt, McKnight, Huebner & Rivara 2003, Socialstyrelsen 2002a, Socialstyrelsen 2002b). Då våld förekommer i hemmet ska en anmälan göras till socialtjänsten och barnens säkerhet ska alltid komma i första hand. Landstingsfullmäktige antog i december 2005 handlingsprogrammet Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor för Stockholms läns landsting och arbetet med att forma ett Kunskapscenter för Våld i nära relationer i Stockholms län har påbörjats. Det är tänkt att vara ett stöd och vägledning för verksamheter i deras arbete bl.a. med att ta fram lokala skriftliga rutiner (Stockholms läns landsting 2005). Föreliggande vårdutvecklingsplan är baserad på Stockholms läns landstings värdegrund vilken bygger på respekt för att alla människor har lika värde och samma rätt. Det innebär rätt till vård på lika villkor, rätt till bevarad integritet och rätt att fritt bestämma över sitt liv. Den våldsutsatta patienten benämns i vårdutvecklingsplanen som kvinna men det bör beaktas att våld även kan förekomma i samkönade relationer. Det finns en medvetenhet om att män utsätts för våld av sin kvinnliga partner. Kunskapen kring detta är i dag begränsad men kartläggning pågår. Vårdutvecklingsplanen är indelad i följande tre huvuddelar: Struktur beskriver vad som behövs för att arbetet ska kunna göras Process beskriver vilket arbetssätt som krävs, hur det ska göras Resultatet beskriver det förväntade resultatet MÅL Att kvinnor får ett bra bemötande, blir tillfrågade om våldsutsatthet och erbjudas adekvat hjälp 5

6 SAMMANFATTNING. Kvalitetsindikatorer för arbete med Våld mot kvinnor Mål: Personalen har beredskap att identifiera, ge ett gott bemötande och agera i mötet med våldsutsatta kvinnor. VAD SOM BÖR FINNAS STRUKTUR På arbetsplatsen bör det finnas: Ledningsansvar Mandat från ledningen Kontaktperson med ämnet som sitt ansvarsområde Kunskap och kompetens Grundläggande kunskap i ämnet Redskap Lokal, skriftlig rutin Adekvat vårdmiljö Skriftligt informationsmaterial för patienter om våld mot kvinnor tillgängligt för patienterna och för utdelning vid behov. Funktionsbeskrivning för kontaktperson/utvecklingsans varig inom området Rutiner för journalföring SÄTTET ATT ARBETA PÅ PROCESS Personalen på arbetsplatsen (arbetssätt): a) Frågar om våldsutsatthet Frågar kvinnor om de utsatts för våld i anamnesen Använder vid behov tolk b) Lyssnar och bekräftar c) Agerar Erbjuder information Erbjuder kontakt med kurator/psykolog Erbjuder både medicinsk vård och omvårdnad Gör en anmälan till socialtjänsten om kvinnan har barn Dokumenterar Erbjuder återbesök Samverkar VAD SOM SKA UPPNÅS RESULTAT Våldsutsatta kvinnor: Känner sig sedd och bekräftad Reflekterar över hur livssituationen påverkar hälsan Känner hopp Ser handlingsalternativ Strukturindikatorer Finns mandat från ledningen Finns kontaktperson Finns adekvat kunskap (se vårdutvecklingsplanen) Finns lokal skriftlig rutin Finns skriftligt informationsmaterial för kvinnorna Finns rutiner för journalföring Processindikatorer Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin Resultatindikatorer Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (patientnöjdhetsenkäten) 6

7 STRUKTUR Vad som behöver finnas på arbetsplatsen Struktur beskriver de förutsättningar som bör finnas på arbetsplatsen för att kvalitetsmålet ska kunna uppnås. All berörd personal bör ha en grundläggande kunskap inom området. Det är även viktigt att ledningspersoner är utbildade i ämnet. Avsnittet struktur är indelat i följande tre delar; ledningsansvar, kunskap och kompetens samt redskap. Ledningsansvar Mandat från ledningen Ledningen har det övergripande ansvaret för att ämnet våld mot kvinnor finns på agendan. Med det menas att de anställda ges mandat och utrymme att arbeta med frågan. Socialstyrelsen har tydliggjort att samordning och samverkan på olika nivåer är viktigt för att arbetet kring våldsutsatta kvinnor ska bli framgångsrikt. För den enskilda enheten innebär det att på lokal nivå ha kunskap om samverkan och samverkanspartner. Dessa kan vara socialtjänst, polismyndighet och lokala frivilligorganisationer. Kontaktperson med ämnet som sitt ansvarsområde Ansvaret för att upptäcka våldsutsatta kvinnor och ge ett gott bemötande åligger all personal. Verksamhetschefen har huvudansvar och bör vara insatt i problematiken samt vara den som ger mandat till minst en lämplig, intresserad person att ha ämnet våldsutsatta kvinnor som söker vård inom verksamheten som sitt ansvarsområde. Kontaktpersonen kan till sin profession tillhöra vilken yrkesgrupp som helst. Kunskap och kompetens Grundläggande kunskap Det är viktigt att förstå hela den komplexa livssituation som en våldsutsatt kvinna lever i samt konsekvenserna av hur möten i vården kan bli både då de är bra och dåliga. Detta kunskapsbehov kan t.ex. tillgodoses genom utbildningsprogrammet Kunskapsnätet vilket tagits fram på och tillhandahålls av Cefam. Även Nationellt Centrum för kvinnofrid har utbildningar både i campus och på distans (se Hälso- och sjukvårds personalens uppdrag i mötet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i hemmet är övergripande att ge god vård. I begreppet god vård innefattas även att patientens behov av trygghet i vården, integritet och självbestämmande ska respekteras. Redskap Lokal, skriftlig rutin År 2005 antog ett politiskt enat Landstingsfullmäktige ett handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Utifrån handlingsprogrammet och efter utbildning ska varje verksamhet utarbeta en lokal skriftlig rutin. Den lokala rutinen bör vara kortfattad. Mall finns på Våldsutsatta kvinnor, se även bilaga. 7

8 Adekvat vårdmiljö Kvinnor ska tillfrågas om våldsutsatthet i enskildhet. Att fråga om våld när någon annan är närvarande eller kan höra vad som sägs i rummet kan allvarligt hota patientens säkerhet i de fall hon är utsatt för våld. Vårdmiljön bör därför möjliggöra samtal i enskildhet utan att någon annan kan höra. Studier visar att vårdmiljön även på andra sätt har betydelse för mötet med patienterna. En miljö som är slarvig talar om för patienten att denne inte är viktig. Detta kan vara förödande för en våldsutsatt kvinna (Fridell 1998). Skriftligt informationsmaterial för patienter om våld mot kvinnor Att ha skriftlig information om våld mot kvinnor tillgänglig ger budskapet att våld mot kvinnor är ett viktigt och prioriterat ämne på enheten (Chang, Decker, Moracco, Martin, Petersen & Frasier 2005). Materialet bör finnas tillgängligt i väntrum, toaletter och besöksrum. Lämpligt material finns att beställa utan kostnad på kvinnofridslinjen, Materialet finns på flera språk och även med punktskrift. Information om lokala resurser är också lämpligt att ha tillgängligt. På Cefam har även broschyren Någon att tala med tagits fram, i den beskrivs det kortfattat vad våld är och hur det kan påverka hur man mår. I de fall kvinnan vid det aktuella besöket inte vill berätta om det våld hon utsatts för visar studier att synlig information legitimerar ämnet och är även en signal till kvinnor att de kan återkomma när de vill berätta (Chang et al. 2005). Funktionsbeskrivning för kontaktperson/utvecklingsansvarig inom området Kontaktpersonen bör ha gått en grundläggande utbildning inom ämne samt: verka för att alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet följa kunskapsutvecklingen på området förmedla kunskapen vidare till arbetskamraterna ansvara för och/eller delta i arbetet med att ta fram/revidera och implementera en lokal skriftlig rutin. Rutiner för journalföring Alla patientbesök hos vårdpersonal ska journalföras enligt gällande lagstiftning och rådande rutiner. Dokumentationen bör ske med noggrannhet så att framtagande av resultatindikatorer är möjligt. Använd adekvata medicinska och omvårdnadsdiagnoser (se bilaga). Rutiner för journalföring kan ingå i de lokala, skriftliga rutinerna. Förslag på strukturindikatorer (mått) Finns mandat från ledning att arbeta med ämnet Finns kontaktperson Finns adekvat kunskap (se vårdutvecklingsplanen) Finns lokal skriftlig rutin Finns skriftligt informationsmaterial för kvinnorna Finns rutiner för journalföring 8

9 PROCESS Sättet att arbeta på Processen beskriver det arbetssätt som bör finnas på arbetsplatsen för att målen ska kunna uppnås. Arbetssättet består av att följa den lokala skriftliga rutinen som här beskrivs i två huvuddelar; Att fråga om våldsutsatthet Att lyssna och bekräfta Att agera Att berätta för utomstående om det våld man utsatts för är svårt och ett flertal faktorer påverkar förutsättningarna för om kvinnan vill, kan eller vågar berätta. De väljer själva om, när och vad de vill berätta om sig själva när de söker vård. Barnperspektivet är av yttersta vikt att beakta i det här sammanhanget: När en kvinna utsätts för våld/hot om våld ska även konsekvenserna för hennes eventuella barn beaktas och FNs barnkonvention ska vara vägledande. Vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska ett barnperspektiv anläggas. Barn ska få skydd mot alla former av psykiskt eller fysiskt våld. Anställda inom hälso- och sjukvården är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till en underårigs skydd. ( SLSO, Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor rutiner för SLSO, Christel Wisdahl ). Fråga om våldsutsatthet Alla kvinnor bör få frågan om de utsatts för våld som en del av anamnesen. Genom att fråga visar man att våldsutsatthet orsakar hälsoproblem och att samhället inte accepterar detta. Få kvinnor är negativa till att få frågan, att fråga visar även att hälso- och sjukvården har beredskap att hjälpa kvinnan. I den lokala rutinen ska det framgå hur frågan kan ställas. Att fråga om våld är en färdighet alla kan tillägna sig. Ett bra bemötande kan vara avgörande för om kvinnan får förtroende och vågar berätta om våldet. Genom att tänka på var, när och hur frågan ställs kan förutsättningar skapas för att kvinnan berättar om sin situation. Frågan bör ställas i en sådan omgivning att hon känner sig trygg och så att ingen utomstående kan höra samtalet. Det är direkt olämpligt att fråga om våld då följeslagare är närvarande. Lyssna och bekräfta Då kvinnan bejakar att hon utsatts för våld bör hon få frågan om hon vill berätta vad hon varit med om. Det är viktigt att låta henne ha kontroll och känna att hon själv väljer att berätta. Att få frågan och få möjlighet att berätta kan i sig vara läkande. Om hon väljer att berätta så är det mest väsentliga att LYSSNA, inte ifrågasätta utan visa att man tror på det hon säger och ge henne skuldbefrielse. Det görs genom att tala om att hon utsatts för ett brott och att det inte är hennes fel. Om inte kvinnan blir bekräftad kan mötet upplevas som ett nytt övergrepp och vården har utsatt henne för ett lidande istället för ett läkande. 9

10 Använder vid behov tolk Kvinnan bör få frågan på ett språk hon förstår varför auktoriserad tolk bör anlitas i de fall hon inte behärskar svenska. Kvinnan ska godkänna tolken. Använd aldrig barn eller medföljande person som tolk, oavsett vem denne är. Att agera I den lokala rutinen bör finnas nedskrivet hur personalen ska agera när en kvinna bekräftar att hon utsatts för våld av en man. Det bör finnas beredskap att agera både vid en akut misshandel och vid en icke akut händelse. Nedan följer en beskrivning på hur man kan göra när hon berättat om sina upplevelser. Fråga om det är okey att du informerar henne om vilken hjälp det finns att få på vårdcentralen och i samhället. Föreslå aldrig familjeterapi vilket kan öka riskerna för kvinnan! Erbjud kontakt med kurator, psykolog eller vid behov psykiatrin Erbjud kvinnan att få träffa en läkare för vård och ställningstagande till det allmänna hälsotillståndet, en bedömning av eventuell sjukskrivning m.m. Uppmuntra till polisanmälan Det är också viktigt att ge information om olika reaktioner och symptom som kan uppkomma till följd av att ha utsatts för våld och hur det kan hänga ihop med hennes hälsoproblem Gör en anmälan till socialtjänsten om kvinnan har barn När det gäller barn som upplever våld i hemmet är hälso- och sjukvårdens uppdrag att handla utifrån barnkonventionen samt göra en anmälan till socialtjänsten. Barn har begränsade möjligheter att föra sin egen talan. Alla verksamheter som bedriver vård på uppdrag av landstinget har därför till uppgift att införliva FN: s konvention om barns rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Bemötandet av barn ska genomsyras av respekt för barnet och ett helhetsperspektiv. Utsatta barn ska särskilt uppmärksammas och ges stöd. Lyhördhet i mötet gäller alla barn även barn som är närstående. Till barnkonventionens grundläggande principer hör att alla barn har samma rättigheter, att barnens bästa ska vara vägledande vid alla beslut och åtgärder som rör barn samt att barn ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem. Barnkonventionen innebär också att skydda barn mot alla former av psykiskt eller fysiskt våld vilket är av största vikt och ska prioriteras. Dokumentera Erbjud återbesök Samverka Lämpliga samverkanspartner är socialtjänst och polismyndigheten. Att träffas och skapa kontakt kan vara en bra början. Förslag på processindikatorer (mått) Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin 10

11 RESULTAT Vad som ska uppnås Det övergripande målet är att det ska bli ett gott möte mellan vårdpersonal och den våldsutsatta kvinnan där kvinnan behandlas som en unik person och kan berätta om det våld hon utsatts för. Genom att mötet blir sådant att kvinnan blir bekräftad, att den hon möter tror på hennes berättelse kan en läkningsprocess ta sin början. Att hon reflekterar över hur hennes livssituation påverkar hennes hälsa kan göra att hon även börja reflektera över olika handlingsalternativ. Känner sig sedd och bekräftad Att känna förtroende så att hon vågar berätta om våldet hon upplevt kan i sig vara läkande. Det kan ske om hon känner sig sedd och bekräftad både vid det första mötet och efter att hon berättat. Reflekterar över hur livssituationen påverkar hälsan När någon lyssnar på det man berättar ökar också det egna lyssnandet inåt och kan göra att man börjar reflektera över sin situation. En våldsutsatt kvinna kan få upp ögonen för att hon utsätts för brott och hur det hon upplevt påverkar hur hon mår. Genom lyhördhet och uppmuntran stärks kvinnans förmåga att ändra sitt liv. Känner hopp Genom att lyssna på kvinnan, bekräfta henne och uppmuntra henne kan hon börja se handlingsalternativen. Ser handlingsalternativ Genom att lyssna på när kvinnan berättar om det hon varit med om, får hon bekräftat att det är ett brott hon utsatts för, när vi säger det. Genom skuldbefrielse och bekräftelse kan hon få ett mål och energi till att förändra sitt liv. Genom ett tillåtande klimat och en icke-dömande attityd känner sig kvinnan respekterad och vill ha inflytande. När hon fått hjälp med att verbalisera sin livssituation och känner sig befriad från skamkänslor stärks hennes förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och bestämma de mål hon önskar och en förändring av nuvarande situation med vårdpersonalens stöd. Den ökade kontrollen kan leda till en förändrad attityd till sig själv och/eller sin situation. När vi i det bekräftande samtalet speglar patienten ökar förutsättningen för en individualiserad vård och omvårdnad. Patienten upplever sig inte som ett fall utan stärks också i sin uppfattning av att vara unik om vi hjälper henne att medvetandegöra sig om sina livsmål, förmågor och omständigheter. Att stödja patientens egna resurser gör henne handlingsberedd, hon får tilltro till sin egen förmåga och vilja att förändra. Förslag på processindikatorer (mått) Hur ser kvaliteten ut på vårdcentralen? Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (Patientnöjdhetsenkäten). 11

12 Referenser Arnell, Ami, Ekbom, Inger (2006). och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i sina familjer. Stockholm: Rädda Barnen. Barnkonventionen. Tillgänglig: (100518). Campbell, Jasquelyn (2002). Health consequences of intimate partner violence. Lancet, vol. 359, ss Chang Judy, Decker Michele, Moracco Kathry, Martin Sandra, Petersen Ruth, Frasier Pamela (2005). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient Education and Counseling, vol. 59:2, ss Fridell, Solvej (1998). Rum för vårdens möten om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Holm, Ulla (2001). Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och kultur. Kernic, Mary, Wolf, Marsha, Holt, Victoria, McKnight, Barbara, Huebner, Colleen, Rivara, Frederick (2003). Behavioral problems among children whose mothers are abused by an intimate partner. Child Abuse & Neglect, vol: 27, ss Krantz, Gunilla & Östergren, Per-Olof (2000). The association between vicitmisation and common symptoms in Swedish women. Journal of Epidemiology Community Health, vol: 54, ss Lundgren, Eva, Heimer, Gun, Westerstrand, Jenny, Kalliokoski, Anne-Marie (2001). Slagen Dam. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. McFarlane, Judith, Groff, Janet, O Brien, Jennifer, Watson, Kathy (2003). Behaviours of Children Who Are Exposed and Not Exposed to Intimate Partner Violence: An Analysis of 330 Black, White, and Hispanic Children. Pediatrics, vol: 112, ss NANDA International (2011). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA definitioner och klassifikationer Lund: Studentlitteratur. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: NCK rapport 2010:4. Plichta, Stacey, B, Falik, Marilyn (2001). Prevalence of violence and its implications for women s health. Women s Health Issues, vol. 11:3, ss Rikskvinnocentrum (2003). Att möta kvinnor som utsätts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildingsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Uppsala Universitet. Rådestad, Ingela, Rubertsson, Christine, Ebleing, Marie, Hildningsson, Ingegerd (2004). What Factors in Early Pregnancy Indicate that the Mother Will Be Hit by Her Partner during the Year after Childbirth? A nationwide Swedish Survey. Birth, vol. 31:2, ss

13 SLSO, Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor rutiner för SLSO, Christel Wisdahl Socialstyrelsen (2002a). Barn i skuggan av våldet. Tillgänglig: (061108). Socialstyrelsen (2002b). Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Tillgänglig: (100818) Stockholms läns landsting (2003). Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn. Medicinskt programarbete. Fokusrapport. 13

14 CHECKLISTA för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer våldsutsatta kvinnor. Enhetens namn: Datum: Uppgiftslämnare: Kvalitetsindikatorer STRUKTUR Grad av måluppfyllelse På enheten finns det Ja Nej Utvecklingsplan Mandat från ledningen att arbeta med ämnet Adekvat kunskap bland personalen enligt vårdutvecklingsplanen Kontaktperso/utvecklingsansvarig Lokal skriftlig rutin Skriftligt informationsmaterial för patienter Antal: Kvalitetsindikatorer PROCESS Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin Kvalitetsindikatorer RESULTAT Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (patientnöjdhetsenkäten) Grad av måluppfyllelse Antal Grad av måluppfyllelse Antal Utvecklingsplan Utvecklingsplan Anteckningar: 14

15 EXEMPEL PÅ LOKAL, SKRIFTLIG RUTIN Ett gott bemötande av alla Samtal i enrum med kvinnan Behövs tolk? FRÅGA! JA, akut JA, Inte akut Tas om hand enligt rutin för akut händelse Barn under 18 år? Anmäl till socialtjänsten Ja Nej Behov av skydd? NEJ Vid kvarstående misstanke Erbjud information (muntlig/skriftlig) Erbjud kurator/psykolog och återbesök Dokumentera (Tänk på att rättsintyg kan komma att begäras) 15

16 16

17 OMVÅRDNADSDIAGNOSER enligt NANDA Domän 1: Hälsofrämjande Nedsatt förmåga att bevara hälsan (00099, s. 84) Nedsatt förmåga att sköta egen hälsa (00078, s. 85) Ineffektiv hantering av behandlingsråd för familj (00080, s. 97) Domän 2: Nutrition Malnutrition/Undernäring: mindre än kroppsbehovet* (00002, s. 103) Malnutrition: mer än kroppsbehovet (00001, s. 104) Domän 3: Elimination/Utbyte Diarré (00013, s. 140) Risk för motilitetsrubbning i mag-tarmkanalen (00197, s. 143) Domän 4: Aktivitet/vila Sömnsvårighet (00095, s. 147) Stört sömnmönster* (00198, s. 150) Sömnbrist (00096, s. 151) Potential för förbättrad sömn (00165, s. 153) Fatigue/Utmattningssyndrom (00093, s. 170) Domän 6: Självuppfattning Risk för hotad värdighet* (00174, s. 226) Känner hopplöshet* (00124, s. 227) Identitetsstörning* (00121, s. 228) Risk för ensamhet* (00054, s. 230) Potential för ökad kontroll (00187, s. 231) Känner maktlöshet* (00125, s. 232) Risk för känsla av maktlöshet* (00152, s.234) Potential för förbättrad självbild (00167, s. 235) Situationsbetingad svag självkänsla*(00120, s. 236) Långvarigt svag självkänsla* (00119, s. 237) Risk för situationsbetingad svag självkänsla* (00153, s. 240) Domän 7: Roller och relationer Brister i föräldraskap* (00056, s. 250) Potential för förbättrat föräldraskap (00164, s. 253) Risk för brister i föräldraskap (00057, s. 254) Risk för försämrad föräldra-barnanknytning (ooo58, s. 256) Dysfunktionella familjerelationer (00063, s. 257) Förändrade familjerelationer (00060, s.260) Potential för förbättrade familjerelationer (00159, S.261) Amningssvårighet (00104, s. 263) Potential för förbättrade relationer (00207, s. 266) Brister i rollutförande (00055, s. 267) Domän 8: Sexualitet Sexuell dysfunktion* (00059, s. 272) Risk för störd mamma-barninteraktion (00209, s. 278) 17

18 Domän 9: Stresshantering/Stresstolerans Posttraumatiskt syndrom (00141, s. 283) Risk för posttraumatiskt syndrom (00145, s. 285) Syndrom efter våldtäktstrauma (00142, s. 286) Ängslan oro* (00146, s. 289) Dödsångest* (00147, s. 292) Riskbenäget hälsobeteende (00188, s. 295) Defensiv stresshantering (00071, s. 300) Otillräcklig stresshantering i familj* (00073, s. 303) Inneffektiv stresshantering* (00069, s. 304) Potential för förbättrad stresshantering (00158, s. 307) Potential för förbättrad stresshantering i familj (00075, s. 309) Ineffektivt förnekande (00072, s. 310) Rädsla (00148, s. 313) Sorgearbete (00136, s. 315) Nedsatt förmåga till återhämtning* (00210, s. 321) Potential till förbättrad förmåga till psykisk återhämtning (002129, s. 323) Risk för nedsatt förmåga till psykisk återhämtning (00211, s. 326) Stressöverbelastning (00177, s. 329) Domän 10: Livsprinciper Potential för ökat hopp (00185, s.342) Potential för ökat andligt välbefinnande (00068, s. 343) Beslutskonflikt (00083, s. 344 Domän 11: Säkerhet/skydd Risk för skada* (00035, s. 366) Självskadebeteende (00151, s. 379) Risk för självskada (00139, s. 381) Risk för självmord ( 00150, s. 383) Risk för våld mot sig själv (00140, s. 387) Domän 12: Välbefinnande Potential för ökat välbefinnande (00183, s. 406) Nedsatt välbefinnande (00214, s. 408) Kronisk smärta (00133, s. 412) Social isolering (00053, s. 413) 18

19 DET HÄR ÄR CeFAM Vi är Sveriges största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrum inom allmänmedicin och bland de största i Europa. Vi arbetar för att göra en bra primärvård bättre. Verksamheten är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting Läs mer på Stockholms läns landsting 19

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem Hälsoveckan 2012 Smedjebacken 24 maj 24 maj 2012 13.00-14.00 Våld mot kvinnor 14.00-14.30 PAUS 14.30-15.30 Att fråga om våld Omhändertagande efter sexuella

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 Konstnär: Peter Sherman FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Anita Kruse, chef för 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv :s målgrupp :s målgrupp är 43 000 hälso- och sjukvårdsanställda

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer 2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-719-0 OMSLAGSFOTO: Sara

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation

Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer