VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012"

Transkript

1 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER STÖD I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA KVINNOR Enheten för Fortbildning År 2012 FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska, doktorand Vårdutvecklingsledare våld mot kvinnor Enheten för fortbildning

2 Centrum för allmänmedicin FÖRFATTARE Eva Sundborg, distriktssköterska, leg.barnmorska, doktorand, vårdutvecklingsledare, Centrum för allmänmedicin REFERENSPERSONER Kristina Marttinen, leg. sjuksköterska, mag. i folkhälsovetenskap, Stöd till evidensbaserad medicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting Lena Wennersten, kurator, Boo vårdcentral, Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset Christel Wisdahl, distriktssköterska, verksamhetschef Gröndals vårdcentral Christian Palmstierna, distriktsläkare, Gustafsbergs vårdcentral OMSLAGSBILD Foto: Eva Sundborg, Vigelandsparken i Oslo Copyright Eva Sundborg. Kontakt: CeFAM -ett centrum att räkna med Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. CeFAM vänder sig i första hand till personal och studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting. Vår främsta uppgift är att utveckla och förmedla kunskap för att förbättra människors hälsa och förbättra för patienterna i primärvården. Den mesta verksamheten har en tydlig förankring inom allmänmedicin och primärvård med frågeställningar som förenar hög vetenskaplig klass med patient- och samhällsnytta. Verksamheten omfattar bland annat att: Bedriva klinisk, folkhälsovetenskaplig och epidemiologisk forskning. Utveckla kunskap om förebyggande arbete kring stora folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt-/kärlsjukdom. Samordna, designa, bedriva och kvalitetssäkra grundutbildning, specialistutbildning, forskarutbildning och fortbildning för många olika yrkesgrupper. Rekrytera och stödja handledare och vårdcentraler till verksamhetsförlagd utbildning Bearbeta och analysera medicinska data. Utveckla mätinstrument, kvalitetsindikatorer, metoder och verktyg som ska kunna användas av kliniker för att förbättra vården. Sprida och föra ut FoUU-information. 2

3 CeFAM har cirka 200 medarbetare. Läs mer på INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SAMMANFATTNING. Kvalitetsindikatorer för arbete med Våld mot kvinnor... 6 STRUKTUR... 7 Ledningsansvar... 7 Kunskap och kompetens... 7 Redskap... 7 Förslag på strukturindikatorer (mått)... 8 PROCESS... 9 Fråga om våldsutsatthet... 9 Lyssna och bekräfta... 9 Att agera Förslag på processindikatorer (mått) RESULTAT Förslag på processindikatorer (mått) Referenser CHECKLISTA EXEMPEL PÅ LOKAL, SKRIFTLIG RUTIN

4 SAMMANFATTNING Våld mot kvinnor är ett av Sveriges största folkhälsoproblem och 46 % av den kvinnliga befolkningen uppger att de någon gång utsatts för våld av en man. De fysiska effekterna av våldet läker men de långtgående effekterna av våldet i form av t.ex. smärta och depression kan kvarstå lång tid efter att våldet upphört. Därtill är ofta tilliten till andra människor skadad hos kvinnor som utsatts för våld i en nära relation. All personal inom hälso- och sjukvården bör fråga alla kvinnor om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Denna vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer avser att kvalitetssäkra mötet med våldsutsatta kvinnor då de söker vård inom primärvården. Med hjälp av planen kan kvaliteten på verksamheten även utvärderas och vid behov förbättras. BAKGRUND Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en brottslig handling som minskar kvinnors livsutrymme både i det egna hemmet och i den offentliga miljön. Vården är det ställe våldsutsatta kvinnor vanligen vänder sig när de söker hjälp (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski 2001). Inom primärvården söker våldsutsatta kvinnor främst för de långtgående effekterna av våldet, för symptom som kan finnas många år efter att våldet eller hoten har upphört. Det bör därför i primärvården liksom i all annan hälso- och sjukvård finnas beredskap så att kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet som en del av anamnesen och en kunskap om hur man sedan ska agera om kvinnan väljer att berätta om våld hon utsatts för (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010). Målet med hälso- och sjukvården är att ge patienten en god och säker vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (Rikskvinnocentrum 2003). För de kvinnor som utsätts för mäns våld och som söker vård till följd av våldets direkta eller indirekta effekter på hälsan innebär det att personalen har beredskap att möta dem. Detta innebär: Att kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet i anamnesen Att lyssna och bekräfta Att erbjuda information Att ge adekvat vård och behandling Att dokumentera Att samverka Våld mot kvinnor innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld eller hot om detta. Kvinnor som har utsatts för våld har generellt sämre hälsa och konsumerar mer läkemedel än icke våldsutsatta kvinnor (Lundgren et al. 2001). De kan söka vård både för akuta skador till följd av det våld de utsatts för och för hälsoeffekter som uppstår lång tid efter att våldet har upphört t ex depression, smärta och olika stressrelaterade besvär (Rådestad, Rubertsson, Ebeling & Hildingsson 2004, Campbell 2002, Plichta & Falik 2001, Krantz & Östergren 2000). Studier visar att det psykiska våldet påverkar hälsan negativt i större utsträckning än direkt fysiskt våld. Det är också vanligt att de söker för dessa besvär utan att berätta om den bakomliggande orsaken, dvs. våldet (Stockholms läns landsting 2003). Att kvinnor utsätts för våld av någon de har en nära relation till är ingen marginell företeelse i Sverige. Totalt har 46 % av Sveriges kvinnor någon gång under sitt liv utsatts 4

5 för våld av en man och 11 % i pågående förhållande. Våldsutsattheten är jämt fördelad i olika åldersgrupper (Lundgren, Heimer, Kalliokoski & Stenson, 2001). Sedan börjar av 90- talet har därtill 17 kvinnor dödats varje år av nuvarande eller före detta partner. Vid allt arbete med våldsutsatta kvinnor bör barnperspektivet tas i beaktande. Barn behöver inte vara direkt vittnen till en våldsam situation i hemmet för att ta skada. Att uppleva våld i hemmet definieras som psykisk barnmisshandel. Barnen räknas, sedan 2006, som brottsoffer. Risken att de utsätts för direkt psykisk och i många fall även fysisk misshandel är 15 gånger högre då mamma utsätts. I Sverige beräknas ca barn leva i familjer där det förekommer våld (Arnell & Ekbom 2006). Barnens hälsa kan påverkas av detta, både på kort och på lång sikt (McFarlane, Groff, O Brien & Watson 2003, Kernic, Wolf, Holt, McKnight, Huebner & Rivara 2003, Socialstyrelsen 2002a, Socialstyrelsen 2002b). Då våld förekommer i hemmet ska en anmälan göras till socialtjänsten och barnens säkerhet ska alltid komma i första hand. Landstingsfullmäktige antog i december 2005 handlingsprogrammet Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor för Stockholms läns landsting och arbetet med att forma ett Kunskapscenter för Våld i nära relationer i Stockholms län har påbörjats. Det är tänkt att vara ett stöd och vägledning för verksamheter i deras arbete bl.a. med att ta fram lokala skriftliga rutiner (Stockholms läns landsting 2005). Föreliggande vårdutvecklingsplan är baserad på Stockholms läns landstings värdegrund vilken bygger på respekt för att alla människor har lika värde och samma rätt. Det innebär rätt till vård på lika villkor, rätt till bevarad integritet och rätt att fritt bestämma över sitt liv. Den våldsutsatta patienten benämns i vårdutvecklingsplanen som kvinna men det bör beaktas att våld även kan förekomma i samkönade relationer. Det finns en medvetenhet om att män utsätts för våld av sin kvinnliga partner. Kunskapen kring detta är i dag begränsad men kartläggning pågår. Vårdutvecklingsplanen är indelad i följande tre huvuddelar: Struktur beskriver vad som behövs för att arbetet ska kunna göras Process beskriver vilket arbetssätt som krävs, hur det ska göras Resultatet beskriver det förväntade resultatet MÅL Att kvinnor får ett bra bemötande, blir tillfrågade om våldsutsatthet och erbjudas adekvat hjälp 5

6 SAMMANFATTNING. Kvalitetsindikatorer för arbete med Våld mot kvinnor Mål: Personalen har beredskap att identifiera, ge ett gott bemötande och agera i mötet med våldsutsatta kvinnor. VAD SOM BÖR FINNAS STRUKTUR På arbetsplatsen bör det finnas: Ledningsansvar Mandat från ledningen Kontaktperson med ämnet som sitt ansvarsområde Kunskap och kompetens Grundläggande kunskap i ämnet Redskap Lokal, skriftlig rutin Adekvat vårdmiljö Skriftligt informationsmaterial för patienter om våld mot kvinnor tillgängligt för patienterna och för utdelning vid behov. Funktionsbeskrivning för kontaktperson/utvecklingsans varig inom området Rutiner för journalföring SÄTTET ATT ARBETA PÅ PROCESS Personalen på arbetsplatsen (arbetssätt): a) Frågar om våldsutsatthet Frågar kvinnor om de utsatts för våld i anamnesen Använder vid behov tolk b) Lyssnar och bekräftar c) Agerar Erbjuder information Erbjuder kontakt med kurator/psykolog Erbjuder både medicinsk vård och omvårdnad Gör en anmälan till socialtjänsten om kvinnan har barn Dokumenterar Erbjuder återbesök Samverkar VAD SOM SKA UPPNÅS RESULTAT Våldsutsatta kvinnor: Känner sig sedd och bekräftad Reflekterar över hur livssituationen påverkar hälsan Känner hopp Ser handlingsalternativ Strukturindikatorer Finns mandat från ledningen Finns kontaktperson Finns adekvat kunskap (se vårdutvecklingsplanen) Finns lokal skriftlig rutin Finns skriftligt informationsmaterial för kvinnorna Finns rutiner för journalföring Processindikatorer Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin Resultatindikatorer Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (patientnöjdhetsenkäten) 6

7 STRUKTUR Vad som behöver finnas på arbetsplatsen Struktur beskriver de förutsättningar som bör finnas på arbetsplatsen för att kvalitetsmålet ska kunna uppnås. All berörd personal bör ha en grundläggande kunskap inom området. Det är även viktigt att ledningspersoner är utbildade i ämnet. Avsnittet struktur är indelat i följande tre delar; ledningsansvar, kunskap och kompetens samt redskap. Ledningsansvar Mandat från ledningen Ledningen har det övergripande ansvaret för att ämnet våld mot kvinnor finns på agendan. Med det menas att de anställda ges mandat och utrymme att arbeta med frågan. Socialstyrelsen har tydliggjort att samordning och samverkan på olika nivåer är viktigt för att arbetet kring våldsutsatta kvinnor ska bli framgångsrikt. För den enskilda enheten innebär det att på lokal nivå ha kunskap om samverkan och samverkanspartner. Dessa kan vara socialtjänst, polismyndighet och lokala frivilligorganisationer. Kontaktperson med ämnet som sitt ansvarsområde Ansvaret för att upptäcka våldsutsatta kvinnor och ge ett gott bemötande åligger all personal. Verksamhetschefen har huvudansvar och bör vara insatt i problematiken samt vara den som ger mandat till minst en lämplig, intresserad person att ha ämnet våldsutsatta kvinnor som söker vård inom verksamheten som sitt ansvarsområde. Kontaktpersonen kan till sin profession tillhöra vilken yrkesgrupp som helst. Kunskap och kompetens Grundläggande kunskap Det är viktigt att förstå hela den komplexa livssituation som en våldsutsatt kvinna lever i samt konsekvenserna av hur möten i vården kan bli både då de är bra och dåliga. Detta kunskapsbehov kan t.ex. tillgodoses genom utbildningsprogrammet Kunskapsnätet vilket tagits fram på och tillhandahålls av Cefam. Även Nationellt Centrum för kvinnofrid har utbildningar både i campus och på distans (se Hälso- och sjukvårds personalens uppdrag i mötet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i hemmet är övergripande att ge god vård. I begreppet god vård innefattas även att patientens behov av trygghet i vården, integritet och självbestämmande ska respekteras. Redskap Lokal, skriftlig rutin År 2005 antog ett politiskt enat Landstingsfullmäktige ett handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Utifrån handlingsprogrammet och efter utbildning ska varje verksamhet utarbeta en lokal skriftlig rutin. Den lokala rutinen bör vara kortfattad. Mall finns på Våldsutsatta kvinnor, se även bilaga. 7

8 Adekvat vårdmiljö Kvinnor ska tillfrågas om våldsutsatthet i enskildhet. Att fråga om våld när någon annan är närvarande eller kan höra vad som sägs i rummet kan allvarligt hota patientens säkerhet i de fall hon är utsatt för våld. Vårdmiljön bör därför möjliggöra samtal i enskildhet utan att någon annan kan höra. Studier visar att vårdmiljön även på andra sätt har betydelse för mötet med patienterna. En miljö som är slarvig talar om för patienten att denne inte är viktig. Detta kan vara förödande för en våldsutsatt kvinna (Fridell 1998). Skriftligt informationsmaterial för patienter om våld mot kvinnor Att ha skriftlig information om våld mot kvinnor tillgänglig ger budskapet att våld mot kvinnor är ett viktigt och prioriterat ämne på enheten (Chang, Decker, Moracco, Martin, Petersen & Frasier 2005). Materialet bör finnas tillgängligt i väntrum, toaletter och besöksrum. Lämpligt material finns att beställa utan kostnad på kvinnofridslinjen, Materialet finns på flera språk och även med punktskrift. Information om lokala resurser är också lämpligt att ha tillgängligt. På Cefam har även broschyren Någon att tala med tagits fram, i den beskrivs det kortfattat vad våld är och hur det kan påverka hur man mår. I de fall kvinnan vid det aktuella besöket inte vill berätta om det våld hon utsatts för visar studier att synlig information legitimerar ämnet och är även en signal till kvinnor att de kan återkomma när de vill berätta (Chang et al. 2005). Funktionsbeskrivning för kontaktperson/utvecklingsansvarig inom området Kontaktpersonen bör ha gått en grundläggande utbildning inom ämne samt: verka för att alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet följa kunskapsutvecklingen på området förmedla kunskapen vidare till arbetskamraterna ansvara för och/eller delta i arbetet med att ta fram/revidera och implementera en lokal skriftlig rutin. Rutiner för journalföring Alla patientbesök hos vårdpersonal ska journalföras enligt gällande lagstiftning och rådande rutiner. Dokumentationen bör ske med noggrannhet så att framtagande av resultatindikatorer är möjligt. Använd adekvata medicinska och omvårdnadsdiagnoser (se bilaga). Rutiner för journalföring kan ingå i de lokala, skriftliga rutinerna. Förslag på strukturindikatorer (mått) Finns mandat från ledning att arbeta med ämnet Finns kontaktperson Finns adekvat kunskap (se vårdutvecklingsplanen) Finns lokal skriftlig rutin Finns skriftligt informationsmaterial för kvinnorna Finns rutiner för journalföring 8

9 PROCESS Sättet att arbeta på Processen beskriver det arbetssätt som bör finnas på arbetsplatsen för att målen ska kunna uppnås. Arbetssättet består av att följa den lokala skriftliga rutinen som här beskrivs i två huvuddelar; Att fråga om våldsutsatthet Att lyssna och bekräfta Att agera Att berätta för utomstående om det våld man utsatts för är svårt och ett flertal faktorer påverkar förutsättningarna för om kvinnan vill, kan eller vågar berätta. De väljer själva om, när och vad de vill berätta om sig själva när de söker vård. Barnperspektivet är av yttersta vikt att beakta i det här sammanhanget: När en kvinna utsätts för våld/hot om våld ska även konsekvenserna för hennes eventuella barn beaktas och FNs barnkonvention ska vara vägledande. Vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska ett barnperspektiv anläggas. Barn ska få skydd mot alla former av psykiskt eller fysiskt våld. Anställda inom hälso- och sjukvården är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till en underårigs skydd. ( SLSO, Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor rutiner för SLSO, Christel Wisdahl ). Fråga om våldsutsatthet Alla kvinnor bör få frågan om de utsatts för våld som en del av anamnesen. Genom att fråga visar man att våldsutsatthet orsakar hälsoproblem och att samhället inte accepterar detta. Få kvinnor är negativa till att få frågan, att fråga visar även att hälso- och sjukvården har beredskap att hjälpa kvinnan. I den lokala rutinen ska det framgå hur frågan kan ställas. Att fråga om våld är en färdighet alla kan tillägna sig. Ett bra bemötande kan vara avgörande för om kvinnan får förtroende och vågar berätta om våldet. Genom att tänka på var, när och hur frågan ställs kan förutsättningar skapas för att kvinnan berättar om sin situation. Frågan bör ställas i en sådan omgivning att hon känner sig trygg och så att ingen utomstående kan höra samtalet. Det är direkt olämpligt att fråga om våld då följeslagare är närvarande. Lyssna och bekräfta Då kvinnan bejakar att hon utsatts för våld bör hon få frågan om hon vill berätta vad hon varit med om. Det är viktigt att låta henne ha kontroll och känna att hon själv väljer att berätta. Att få frågan och få möjlighet att berätta kan i sig vara läkande. Om hon väljer att berätta så är det mest väsentliga att LYSSNA, inte ifrågasätta utan visa att man tror på det hon säger och ge henne skuldbefrielse. Det görs genom att tala om att hon utsatts för ett brott och att det inte är hennes fel. Om inte kvinnan blir bekräftad kan mötet upplevas som ett nytt övergrepp och vården har utsatt henne för ett lidande istället för ett läkande. 9

10 Använder vid behov tolk Kvinnan bör få frågan på ett språk hon förstår varför auktoriserad tolk bör anlitas i de fall hon inte behärskar svenska. Kvinnan ska godkänna tolken. Använd aldrig barn eller medföljande person som tolk, oavsett vem denne är. Att agera I den lokala rutinen bör finnas nedskrivet hur personalen ska agera när en kvinna bekräftar att hon utsatts för våld av en man. Det bör finnas beredskap att agera både vid en akut misshandel och vid en icke akut händelse. Nedan följer en beskrivning på hur man kan göra när hon berättat om sina upplevelser. Fråga om det är okey att du informerar henne om vilken hjälp det finns att få på vårdcentralen och i samhället. Föreslå aldrig familjeterapi vilket kan öka riskerna för kvinnan! Erbjud kontakt med kurator, psykolog eller vid behov psykiatrin Erbjud kvinnan att få träffa en läkare för vård och ställningstagande till det allmänna hälsotillståndet, en bedömning av eventuell sjukskrivning m.m. Uppmuntra till polisanmälan Det är också viktigt att ge information om olika reaktioner och symptom som kan uppkomma till följd av att ha utsatts för våld och hur det kan hänga ihop med hennes hälsoproblem Gör en anmälan till socialtjänsten om kvinnan har barn När det gäller barn som upplever våld i hemmet är hälso- och sjukvårdens uppdrag att handla utifrån barnkonventionen samt göra en anmälan till socialtjänsten. Barn har begränsade möjligheter att föra sin egen talan. Alla verksamheter som bedriver vård på uppdrag av landstinget har därför till uppgift att införliva FN: s konvention om barns rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Bemötandet av barn ska genomsyras av respekt för barnet och ett helhetsperspektiv. Utsatta barn ska särskilt uppmärksammas och ges stöd. Lyhördhet i mötet gäller alla barn även barn som är närstående. Till barnkonventionens grundläggande principer hör att alla barn har samma rättigheter, att barnens bästa ska vara vägledande vid alla beslut och åtgärder som rör barn samt att barn ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem. Barnkonventionen innebär också att skydda barn mot alla former av psykiskt eller fysiskt våld vilket är av största vikt och ska prioriteras. Dokumentera Erbjud återbesök Samverka Lämpliga samverkanspartner är socialtjänst och polismyndigheten. Att träffas och skapa kontakt kan vara en bra början. Förslag på processindikatorer (mått) Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin 10

11 RESULTAT Vad som ska uppnås Det övergripande målet är att det ska bli ett gott möte mellan vårdpersonal och den våldsutsatta kvinnan där kvinnan behandlas som en unik person och kan berätta om det våld hon utsatts för. Genom att mötet blir sådant att kvinnan blir bekräftad, att den hon möter tror på hennes berättelse kan en läkningsprocess ta sin början. Att hon reflekterar över hur hennes livssituation påverkar hennes hälsa kan göra att hon även börja reflektera över olika handlingsalternativ. Känner sig sedd och bekräftad Att känna förtroende så att hon vågar berätta om våldet hon upplevt kan i sig vara läkande. Det kan ske om hon känner sig sedd och bekräftad både vid det första mötet och efter att hon berättat. Reflekterar över hur livssituationen påverkar hälsan När någon lyssnar på det man berättar ökar också det egna lyssnandet inåt och kan göra att man börjar reflektera över sin situation. En våldsutsatt kvinna kan få upp ögonen för att hon utsätts för brott och hur det hon upplevt påverkar hur hon mår. Genom lyhördhet och uppmuntran stärks kvinnans förmåga att ändra sitt liv. Känner hopp Genom att lyssna på kvinnan, bekräfta henne och uppmuntra henne kan hon börja se handlingsalternativen. Ser handlingsalternativ Genom att lyssna på när kvinnan berättar om det hon varit med om, får hon bekräftat att det är ett brott hon utsatts för, när vi säger det. Genom skuldbefrielse och bekräftelse kan hon få ett mål och energi till att förändra sitt liv. Genom ett tillåtande klimat och en icke-dömande attityd känner sig kvinnan respekterad och vill ha inflytande. När hon fått hjälp med att verbalisera sin livssituation och känner sig befriad från skamkänslor stärks hennes förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och bestämma de mål hon önskar och en förändring av nuvarande situation med vårdpersonalens stöd. Den ökade kontrollen kan leda till en förändrad attityd till sig själv och/eller sin situation. När vi i det bekräftande samtalet speglar patienten ökar förutsättningen för en individualiserad vård och omvårdnad. Patienten upplever sig inte som ett fall utan stärks också i sin uppfattning av att vara unik om vi hjälper henne att medvetandegöra sig om sina livsmål, förmågor och omständigheter. Att stödja patientens egna resurser gör henne handlingsberedd, hon får tilltro till sin egen förmåga och vilja att förändra. Förslag på processindikatorer (mått) Hur ser kvaliteten ut på vårdcentralen? Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (Patientnöjdhetsenkäten). 11

12 Referenser Arnell, Ami, Ekbom, Inger (2006). och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i sina familjer. Stockholm: Rädda Barnen. Barnkonventionen. Tillgänglig: (100518). Campbell, Jasquelyn (2002). Health consequences of intimate partner violence. Lancet, vol. 359, ss Chang Judy, Decker Michele, Moracco Kathry, Martin Sandra, Petersen Ruth, Frasier Pamela (2005). Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient Education and Counseling, vol. 59:2, ss Fridell, Solvej (1998). Rum för vårdens möten om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Holm, Ulla (2001). Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och kultur. Kernic, Mary, Wolf, Marsha, Holt, Victoria, McKnight, Barbara, Huebner, Colleen, Rivara, Frederick (2003). Behavioral problems among children whose mothers are abused by an intimate partner. Child Abuse & Neglect, vol: 27, ss Krantz, Gunilla & Östergren, Per-Olof (2000). The association between vicitmisation and common symptoms in Swedish women. Journal of Epidemiology Community Health, vol: 54, ss Lundgren, Eva, Heimer, Gun, Westerstrand, Jenny, Kalliokoski, Anne-Marie (2001). Slagen Dam. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. McFarlane, Judith, Groff, Janet, O Brien, Jennifer, Watson, Kathy (2003). Behaviours of Children Who Are Exposed and Not Exposed to Intimate Partner Violence: An Analysis of 330 Black, White, and Hispanic Children. Pediatrics, vol: 112, ss NANDA International (2011). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA definitioner och klassifikationer Lund: Studentlitteratur. Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: NCK rapport 2010:4. Plichta, Stacey, B, Falik, Marilyn (2001). Prevalence of violence and its implications for women s health. Women s Health Issues, vol. 11:3, ss Rikskvinnocentrum (2003). Att möta kvinnor som utsätts för misshandel och våldtäkt. Ett utbildingsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Uppsala Universitet. Rådestad, Ingela, Rubertsson, Christine, Ebleing, Marie, Hildningsson, Ingegerd (2004). What Factors in Early Pregnancy Indicate that the Mother Will Be Hit by Her Partner during the Year after Childbirth? A nationwide Swedish Survey. Birth, vol. 31:2, ss

13 SLSO, Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor rutiner för SLSO, Christel Wisdahl Socialstyrelsen (2002a). Barn i skuggan av våldet. Tillgänglig: (061108). Socialstyrelsen (2002b). Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Tillgänglig: (100818) Stockholms läns landsting (2003). Akut omhändertagande av misshandlade kvinnor och deras barn. Medicinskt programarbete. Fokusrapport. 13

14 CHECKLISTA för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer våldsutsatta kvinnor. Enhetens namn: Datum: Uppgiftslämnare: Kvalitetsindikatorer STRUKTUR Grad av måluppfyllelse På enheten finns det Ja Nej Utvecklingsplan Mandat från ledningen att arbeta med ämnet Adekvat kunskap bland personalen enligt vårdutvecklingsplanen Kontaktperso/utvecklingsansvarig Lokal skriftlig rutin Skriftligt informationsmaterial för patienter Antal: Kvalitetsindikatorer PROCESS Antal kvinnor som blivit tillfrågade om våldsutsatthet Antal som tillämpar lokal skriftlig rutin Kvalitetsindikatorer RESULTAT Antal kvinnor som uttrycker hopp Antal kvinnor som ser handlingsalternativ Antal patienter som är nöjda med bemötandet (patientnöjdhetsenkäten) Grad av måluppfyllelse Antal Grad av måluppfyllelse Antal Utvecklingsplan Utvecklingsplan Anteckningar: 14

15 EXEMPEL PÅ LOKAL, SKRIFTLIG RUTIN Ett gott bemötande av alla Samtal i enrum med kvinnan Behövs tolk? FRÅGA! JA, akut JA, Inte akut Tas om hand enligt rutin för akut händelse Barn under 18 år? Anmäl till socialtjänsten Ja Nej Behov av skydd? NEJ Vid kvarstående misstanke Erbjud information (muntlig/skriftlig) Erbjud kurator/psykolog och återbesök Dokumentera (Tänk på att rättsintyg kan komma att begäras) 15

16 16

17 OMVÅRDNADSDIAGNOSER enligt NANDA Domän 1: Hälsofrämjande Nedsatt förmåga att bevara hälsan (00099, s. 84) Nedsatt förmåga att sköta egen hälsa (00078, s. 85) Ineffektiv hantering av behandlingsråd för familj (00080, s. 97) Domän 2: Nutrition Malnutrition/Undernäring: mindre än kroppsbehovet* (00002, s. 103) Malnutrition: mer än kroppsbehovet (00001, s. 104) Domän 3: Elimination/Utbyte Diarré (00013, s. 140) Risk för motilitetsrubbning i mag-tarmkanalen (00197, s. 143) Domän 4: Aktivitet/vila Sömnsvårighet (00095, s. 147) Stört sömnmönster* (00198, s. 150) Sömnbrist (00096, s. 151) Potential för förbättrad sömn (00165, s. 153) Fatigue/Utmattningssyndrom (00093, s. 170) Domän 6: Självuppfattning Risk för hotad värdighet* (00174, s. 226) Känner hopplöshet* (00124, s. 227) Identitetsstörning* (00121, s. 228) Risk för ensamhet* (00054, s. 230) Potential för ökad kontroll (00187, s. 231) Känner maktlöshet* (00125, s. 232) Risk för känsla av maktlöshet* (00152, s.234) Potential för förbättrad självbild (00167, s. 235) Situationsbetingad svag självkänsla*(00120, s. 236) Långvarigt svag självkänsla* (00119, s. 237) Risk för situationsbetingad svag självkänsla* (00153, s. 240) Domän 7: Roller och relationer Brister i föräldraskap* (00056, s. 250) Potential för förbättrat föräldraskap (00164, s. 253) Risk för brister i föräldraskap (00057, s. 254) Risk för försämrad föräldra-barnanknytning (ooo58, s. 256) Dysfunktionella familjerelationer (00063, s. 257) Förändrade familjerelationer (00060, s.260) Potential för förbättrade familjerelationer (00159, S.261) Amningssvårighet (00104, s. 263) Potential för förbättrade relationer (00207, s. 266) Brister i rollutförande (00055, s. 267) Domän 8: Sexualitet Sexuell dysfunktion* (00059, s. 272) Risk för störd mamma-barninteraktion (00209, s. 278) 17

18 Domän 9: Stresshantering/Stresstolerans Posttraumatiskt syndrom (00141, s. 283) Risk för posttraumatiskt syndrom (00145, s. 285) Syndrom efter våldtäktstrauma (00142, s. 286) Ängslan oro* (00146, s. 289) Dödsångest* (00147, s. 292) Riskbenäget hälsobeteende (00188, s. 295) Defensiv stresshantering (00071, s. 300) Otillräcklig stresshantering i familj* (00073, s. 303) Inneffektiv stresshantering* (00069, s. 304) Potential för förbättrad stresshantering (00158, s. 307) Potential för förbättrad stresshantering i familj (00075, s. 309) Ineffektivt förnekande (00072, s. 310) Rädsla (00148, s. 313) Sorgearbete (00136, s. 315) Nedsatt förmåga till återhämtning* (00210, s. 321) Potential till förbättrad förmåga till psykisk återhämtning (002129, s. 323) Risk för nedsatt förmåga till psykisk återhämtning (00211, s. 326) Stressöverbelastning (00177, s. 329) Domän 10: Livsprinciper Potential för ökat hopp (00185, s.342) Potential för ökat andligt välbefinnande (00068, s. 343) Beslutskonflikt (00083, s. 344 Domän 11: Säkerhet/skydd Risk för skada* (00035, s. 366) Självskadebeteende (00151, s. 379) Risk för självskada (00139, s. 381) Risk för självmord ( 00150, s. 383) Risk för våld mot sig själv (00140, s. 387) Domän 12: Välbefinnande Potential för ökat välbefinnande (00183, s. 406) Nedsatt välbefinnande (00214, s. 408) Kronisk smärta (00133, s. 412) Social isolering (00053, s. 413) 18

19 DET HÄR ÄR CeFAM Vi är Sveriges största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrum inom allmänmedicin och bland de största i Europa. Vi arbetar för att göra en bra primärvård bättre. Verksamheten är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting Läs mer på Stockholms läns landsting 19

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården

Att ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

24 maj 2012. Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem Hälsoveckan 2012 Smedjebacken 24 maj 24 maj 2012 13.00-14.00 Våld mot kvinnor 14.00-14.30 PAUS 14.30-15.30 Att fråga om våld Omhändertagande efter sexuella

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014 Konstnär: Peter Sherman FÖRFATTARE Eva Sundborg Distriktssköterska, leg. barnmorska

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter

Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter Att växa upp i ett hem där våld förekommer Idrotts- och hälsokonventet 2015 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsprogram Kvinnofrid

Handlingsprogram Kvinnofrid 1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-25 Sida 1(1) Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våldets konsekvenser för hälsan Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna januari 2015 Anna Berglund Enhetschef, med.dr. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer