Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel Av Marleen Janssen och Inger Rødbroe I I

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel Av Marleen Janssen och Inger Rødbroe I I"

Transkript

1 Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel Av Marleen Janssen och Inger Rødbroe I I

2 Framtagandet av den svenska versionen har finansierats av Mo Gård samt Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor.

3 Denna bok är den andra i en serie av fyra om medfödd dövblindhet och kommunikation, tillkomna för att inspirera partners som är involverade i kommunikaiton med personer med dövblindhet. Kapitel 1 innehåller en introduktion om kontakt och socialt samspel. Samspel och tidig kommunikation om vardagliga händelser tillsammans med personer med medfödd dövblindhet har beskrivits som konversation med kroppen. I en process utan ord förstår människor varandra utan formellt språk och på basis av alternativa kommunikationssätt som i huvudsak består av emotionellt kroppsliga uttryck, taktila signaler, muskelspänning, kroppsställning, naturliga gester och ljud. Dessa kan skilja sig totalt från den ena individen till den andra. Att etablera och bibehålla kontakt i denna värld av närhet och beröring kräver hög sensitivitetsnivå, speciell förståelse och ansenlig skicklighet från den seende och hörande kommunikationspartnerns sida. God kontakt kan betraktas som grund för och resultat av harmoniskt samspel. I det andra kapitlet beskrivs hur den sociala potentialen hos en person som är dövblind kanske uppträder i endast vissa utvecklingsmässiga sammanhang. Om partners förser små barn med lämpliga stimuli och visar stor mottaglighet för deras reaktioner möjliggörs koordinerat socialt samspel, vilket kan leda till äkta sociala relationer och god kommunikation mellan du och jag. Kapitel 3 beskriver hur det sociala samspelets fokus utvidgas från deltagarna till att också innefatta föremål och händelser i omvärlden. Detta sker vid ungefär fem sex månaders ålder. Små barn reglerar sina reaktioner gentemot nya objekt eller skeenden med utgångspunkt i mammans emotionella uttryck inför samma objekt/skeende. Det är då det triadiska samspelet inleds, där ett tredje element införs i samspelet: du, jag och det. Bokens del 2 innehåller information om den medföljande dvd-produktionen (med kommentarer till de olika videosekvenserna). Här illustreras exempel på viktiga inslag som används vid etablering och utveckling av kontakt och socialt samspel med människor med medfödd dövblindhet.

4 Guide till videoillustrationerna Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel

5 Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel

6 Originalets titel: Communication and Congenital Deafblindness II: Contact and Social Interaction Svensk utgåva: Kommunikation och medfödd dövblindhet (seriens titel) II: Kontakt och socialt samspel Övriga häften i serien i serien Kommunikation och medfödd dövblindhet. I: Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för insatser II: Kontakt och socialt samspel III: Att skapa mening IV: Övergång till kulturspråk Författare: Marleen Janssen, Nederländerna & Inger Rødbroe, Danmark Utges av Mo Gårds Förlag, svensk version 2009 Svensk översättning: Hans Carlberg, Specialpedagogiska Skolmyndigheten Faktagranskning och begreppsanpassning: Kerstin Arman, Resurscenter Dövblind och Per Nyling, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Layout: Viatekst, Wijchen, Holland Design av omslag: Els Design & Communication, Berlicum, Nederländerna Produktion och tryck: Exakta Tryck, Hässleholm Copyright 2007 Videnscenter for Døvblindfødte, Danmark och Viataal, Nederländerna ISBN: Ingen del av denna publikation må reproduceras, sparas digitalt, överföras (vare sig elektroniskt, mekaniskt, via fotokopiering, inspelning, skanning eller på annat sätt) med mindre än att skriftlig tillåtelse inhämtats från förläggaren. Sådan hemställan ska ske till Viataal, Centrum voor expertise, PO Box 7, 5270 BA Sint-Michielsgestel, Nederländerna, telefon +31(0) ,

7 Kommunikation och medfödd dövblindhet Kontakt & Socialt samspel Marleen Janssen, Nederländerna Inger Rødbroe, Danmark

8 Tack till aktörer och sponsorer Vi riktar ett stort tack till många yrkesverksamma för granskning och kommentarer kring innehållet i boken. Det handlar om medarbetare vid följande nordiska institutioner: Døvblindecentret, Aalborg, Danmark Resurscenter Dövblind, Gnesta, Sverige Resurscenter Mogård, Finspång, Sverige Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor, Sverige Skådalen Kompetansesenter, Oslo, Norge Vestlandets Kompetansesenter, Bergen, Norge Andebu Kompetansesenter, Norge Resurscenter för syn- och hörselskadade, Jyväskylä, Finland Viataal, Sint-Michielsgestel, Nederländerna Likaså ett stort tack till medlemmar av Deafblind International s Communication Network: Marlene Daelman, Institute Spermalie, Belgien Anne Nafstad, Skådalen Kompetansesenter, Norge Jacques Souriau, Cresam, Frankrike Ton Visser, Viataal, Nederländerna samt till Norman Brown, England, för språkgranskning av det engelska manuskriptet Jude Nicholas för språkgranskning av texten till DVD-guiden och Duo Decimo för slutgiltig formgivning av materialet Projektet har fått sponsorstöd från: Revalidatiefonds, Bunnik, Nederländerna Det Obelske Familiefond, Danmark Oticon Fonden, Danmark Den Kommunale Momsfond, Danmark samt för den danske udgåvan: Døveskolernes Materialecenter En djupt känt tack till samtliga bidragsgivare. Projektets samarbetspartners: Nordisk Uddannelsescenter, Dronninglund, Danmark Viataal, Holland Videnscenter for Døvblindfødte, Danmark Projektledning - logistik: Annet Eikelboom, Viataal Projektledning - innehåll: Inger Rødbroe, Videnscenter for Døvblindfødte

9 Innehåll Tack till aktörer och sponsorer 4 Innehåll 5 Allmänt förord 9 Förord Introduktion Socialt samspel - del 1 Dyadiskt samspel: du och jag Intoning och samreglering I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 15 Social lek i samspel ansikte mot ansikte 15 Pågående samspel Ömsesidighet (reciprocity) I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 18 Ritualer och rutiner 18 Orsak och verkan 19 Gemensamma upplevelser 19 Scaffolding 19 Att följa och utmana Turtagning I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 22 Mönster vid turskifte 22 Ta tur behålla ge tur 22 Lämna tur Gemensam uppmärksamhet och närhet I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 26 Samreglering av modalitet 26 Samreglering av uppmärksamhet 27 Samreglering av närhet 27 5

10 2.5 Rytm och tempo I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 30 Ömsesidig anpassning av rytm 30 Ömsesidig anpassning av tempo Nya intryck och bearbetning I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 31 Att följa och att utmana 31 Att veta vad som är ett nytt intryck 32 Tid att bearbeta 32 3 Socialt samspel - del 2 - Triadiskt samspel: Du, jag och det Gemensam uppmärksamhet (joint attention) I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 35 Att introducera sig själv som en god partner 35 Introduktion av det tredje elementet 35 Observation och reflektion 36 Sökande efter barnets tecken på uppmärksamhet 36 Sökande efter möjligheter till delad uppmärksamhet 36 Sökande efter taktil modalitet när gemensam uppmärksamhet ska etableras 36 Sökande efter de skilda funktionerna inom den taktila modaliteten för att etablera gemensam uppmärksamhet Konstruktion av mentala bilder och kategorisering I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 41 Uppdaterad bedömning av sinnesfunktioner 41 Tillrättaläggande av upplevelser i förhållande till tid, rum, föremål och personer 41 Delad utforskning 42 Tillrättaläggande av upplevelser; intryck och bearbetning 42 Att skapa och bryta - förutsägbarhet 42 Tid att utforska 42 Upplevelser via språket 43 God kommunikation inom nätverket 43 6

11 3.3 Kroppsligt känslomässiga spår, (Bodily Emotional Traces s.k. BET:s) I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 45 Harmoni i samspelet kring gemensamma uppleverlser 45 Att ta emot och känna igen gester som härstammar ur BET:s Mental mening, uttryck och gemensam förståelse I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 48 Övertolkning 48 Kontextberoendet 48 Sensitiv respons 48 Öppna tolkningar 49 Förhandling om mening Affektiv involvering och emotionell reglering I allmänhet Dövblindspecifikt Strategier 53 Reglering av affektiv involvering 53 Reglering av intensitet 54 Ordlista 55 Litteraturlista 58 Guide till DVD-illustrationerna Tack till aktörer i och sponsorer för DVD-produktionen 68 Innehåll (introduktion och riktlinjer. Fokuserade områden) 69 Introduktion och vägledning 71 Del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 73 Del 2: Triadiskt samspel: Du, jag och det 81 7

12

13 Allmänt förord (Det fetstilta i den löpande texten hänvisar till förklaringar i Ordlistan.) Denna bok är den andra i en serie av fyra. Materialet har inspirerats av de teoretiska ramar som under de senaste tio åren har presenterats för dövblindfältet av Deafblind International s (DbI) Communication Network. Kommunikationsnätverkets arbete baseras på analys av videoupptagningar av exempel på positivt samspel mellan barn med dövblindhet och deras seende/hörande partners och på nära samarbete med forskare på området mänsklig utveckling. Dessa två källor har resulterat i teoretiska ramar som i sin tur inspirerat många familjer och yrkesverksamma inom dövblindområdet. Skrifterna beskriver kommunikationsutveckling på följande sätt: Allmän teoretisk utgångspunkt för alla människors kommunikationsutveckling. Dövblindspecifika anpassningar som partners ansvarar för. Ett antal exempel på hur barn och vuxna med dövblindhet samspelar med sina partners. I samtliga fyra böcker kommer videoinspelningar att belysa gemensamma och primära principer för samspelet mellan barn och vuxna med medfödd dövblindhet och deras seende/hörande partners. Böckerna har följande titlar: 1. Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för intervention 2. Kontakt och socialt samspel 3. Att skapa mening 4. Övergång till kulturellt språk Böckerna har skrivits i syfte att stödja och inspirera nätverken kring varje enskild individ med dövblindhet. Dessa nätverk inkluderar de närstående och de tvärvetenskapliga team av yrkesverksamma på området som är involverade i samskapande kommunikation tillsammans med personer med dövblindhet. Böckerna förutsätts inte stå på egna ben, utan mer utgöra komplement till kurser för och rådgivning åt nätverk. Gruppen personer med dövblindhet är mycket heterogen. Det är naturligtvis inte möjligt att inom ramen för dessa böcker tillhandahålla samtliga tänkbara aspekter på den individuella anpassning som kan behövas i varje enskilt fall. Huvudprinciperna för förståelse av hur människor utvecklar sin kommunikation i allmänhet och principiella utgångspunkter för anpassningar till personer med dövblindhet kommer dock att presenteras. Tillvägagångssättet måste emellertid alltid anpassas till individrelaterade förutsättningar för att därmed möta behoven hos de olika personerna. Sådana ställningstaganden görs alltid av de tvärvetenskapliga nätverken. Böckerna ska inte liknas vid metodbeskrivningar, utan mera som teoretiska ramar som stöd för tänkandet och de praktiska förutsättningarna, som de bör förverkligas i mötet med varje enskild individ med dövblindhet. 9

14 Förord För alla som bor eller arbetar tillsammans med barn och vuxna med dövblindhet är det viktigt att veta hur man upprätthåller kontakt. Personer med dövblindhet har en mängd möjligheter, men också behov av speciell uppmärksamhet för att kunna etablera goda och harmoniska kontakter. Denna skrift (bok 2) ger god hjälp med teoretiska funderingar och praktiska exempel. Den är användbar inte bara för att få kunskap om hur man skapar god kommunikation tillsammans, utan kan också användas som diskussionsunderlag mellan yrkesverksamma på området socialt samspel. Souriau, översatt från engelska Ett kapitel om kommunikation i en grundbok, redigerad av McInnes & McInnes 1999) Två avhandlingar från 2003: utarbetade av Marlene Daelman respektive Marleen Janssen En CD-rom om kontakt utarbetad av Bernadette van Tillaart och Marlene Jenssen (2004) En bok av Lois Bloom om övergången från spädbarnsålder till språklig ålder (1993) Huvudprinciperna för socialt samspel kommer att förklaras med utgångspunkt i små barns generella utveckling av sådant och tidig kommunikation i allmänhet. De principer som beskrivs kan överföras till både barn och vuxna med dövblindhet. De centrala källorna som ligger till grund för denna skrift är: Två häften från två konferenser i Paris, som hölls av DbI:s kommunikationsnätverk, 1996 och 1999, och det arbete som presenterades av de inbjudna forskarna (Bjerkan, Camioni, Goode, Preisler, Trevarthen med flera) Att skapa kommunikation, Anne Nafstad och Inger Rødbroe 1999) Udvikling af kommunikation med døvblindfödte, (Inger Rødbroe och Jaques 10 Kontakt & Socialt samspel

15 1 Introduktion Samspel och tidig kommunikation med personer med medfödd dövblindhet har beskrivits som kroppslig kommunikation. I en process utan ord förstår människor varandra utan formellt språk. De förstår varandra med hjälp av alternativa kommunikativa handlingar som mestadels består av känslomässiga kroppsliga uttryck, taktil information, muskelsanspänning, kroppsställning, naturliga gester och ljud. Dessa kommunikativa handlingar kan vara helt olika från person till person. 1 Att etablera och upprätthålla kontakt med varandra i denna värld av närhet (proximitet) (fetstilta inslag i den löpande texten förklaras i särskild ordlista.) och beröring förutsätter hög nivå vad gäller sensitivitet, speciell kunskap och specifik professionalitet hos den seende/ hörande kommunikationspartnern. God kontakt kan betraktas som utgångspunkt för och resultat av harmoniskt samspel. Förutsägbar närkontakt mellan samspelspartners och personen med dövblindhet säkrar båda parters proprioceptiva och taktila hållpunkter, som på detta sätt gör det möjligt att dela upplevelser och känslor och som samtidigt inger en känsla av trygghet. Anpassning av närhet och beröring spelar alltid en viktig roll även för personer med dövblindhet som känner sig tryggare med att iaktta den andre och som inte är intresserade av nära taktil kontakt i samspelet. När samspelssituationerna mellan de två parterna är trygga, förutsägbara och behagliga kan en genuin känsla av lycka uppstå som kan betraktas som en strimma av äkta kontakt. Sådana upplevelser motiverar båda parter till fler samspelssituationer, som i sin tur skapar god grund för utveckling i allmänhet. 2 Begreppen socialt samspel och kommunikation är tätt sammanlänkade. Socialt samspel definieras här som en process där två individer ömsesidigt påverkar varandras handlingar. Kommunikation innebär samspel i sig självt men är mer än det. Kommunikation definieras som en form av samspel där meningsinnehåll överförs med hjälp av signaler som uppfattas och tolkas av motparten. 3 Underförstått att samspel är förutsättning för kommunikation står det också klart att en positiv pågående kontakt hand i hand med harmoniskt samspel är oumbärliga inslag när det gäller utveckling av högkvalitativ kommunikation. Under vardagsaktiviteter, tillsammans med personer med dövblindhet, kan en handling 1 Goode Janssen 2003; van den Tillaart 2001, Rødbroe & Souriau Bjerkan 1996, Nafstad & Rødbroe 1996, Janssen

16 antingen vara social eller kommunikativ beroende på partnerns reaktion och tolkning, men även intentionen med handlingen har betydelse. 4 Även vid mycket avancerad användning av formellt språk och kommunikation spelar samspel alltid en väsentlig roll. 5 I denna bok är syftet att fokusera på grundläggande principer och att skissera utvecklingsstadier för socialt samspel. Till exempel vid vardagskommunikation och kommunikativ utveckling. I första delen fokuserar vi på det dyadiska samspelet eller fasen för primär intersubjektivitet. Under denna fas manifesteras samspelet mellan barnet och den vuxne på en kroppslig nivå. De rörelser som de båda parterna utför tillsammans bildar samspelstema och överför känslorna. 6 Skriftens andra del har det triadiska samspelet eller sekundär intersubjektivitet som tema. På denna nivå blir det seende, hörande barnet i stånd att organisera sin relation till en vuxen och till omvärlden. Barnet undersöker den relationella sfären och objektsvärlden samtidigt. 7 4 Bjerkan 1996, Daelman Dekker & Biermans Trevarthen & Hubley 1978; Camioni 1996; Souriau Camioni 1996; Souriau 1999; Rødbroe &Souriau Kontakt & Socialt samspel

17 2 Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag Spädbarn ger social respons redan tidigt efter födseln. De är utrustade med vissa anlag som gör det möjligt för dem att tidigt delta i socialt samspel under förutsättning att de lever i en stimulerande miljö. 8 Denna sociala potential har möjlighet att utvecklas i en speciell utvecklingsmässig kontext. Om vårdnadshavaren förser det späda barnet med relevanta stimuli och är mottaglig för dess reaktioner, så blir koordinerade sociala samspel möjliga som i sin tur kan leda till äkta sociala relationer och god kommunikation. 9 Utvecklingen av socialt samspel inleds med dyadiskt samspel mellan barn och vuxen; en fas som utvecklas under de första levnadsmånaderna. Begreppet dyadisk syftar på det delade partnerskapet mellan den vuxne och barnet och utspelar sig på en kroppslig nivå (rörelse, blick, kroppsuttryck, lukt och röst). Mikroanalytiska studier av tidigt samspel mellan barn vuxen har visat hur viktigt det är med speciell timing, synkronisering och ömsesidighet i det gemensamma engagemanget vid dyadiska episoder. I detta grundläggande dyadiska samspelmönster börjar parterna dela känslor och uppmärksamhet sinsemellan. Den yttre världen är ännu inte involverad eller en del av detta samspel. Samspelets kontext inkluderar inga andra element än de två parterna ur barnets perspektiv handlar det om du och jag. Denna första fas av socialt samspel kallas för primär intersubjektivitetsfas. Utifrån förtjusningen över att just vara tillsammans och utifrån samvaron mellan de båda parterna är kommunikativa handlingar i form av kroppsrörelser grund för de känslor som delas och de ämnen som behandlas. Samspel och kontakt måste vara etablerat, pågående och automatiserat mellan två personer, innan ett objekt eller en händelse från yttervärlden kan bli en del av den interaktiva leken, vilket är det som sker i det sociala samspelets nästa fas (se avsnitt 2.2). 10 Socialt samspel och dess betydelse har beskrivits med ett antal olika termer. I det följande kommer vi att beskriva olika inslag som kan tänkas utgöra grundläggande karakteristika för uppkomsten av socialt samspel i allmänhet och för personer med medfödd dövblindhet i synnerhet. Explicit kommer vi att redogöra för dessa karakteristika under följande rubriker: a) intoning och samreglering, b) ömsesidighet/reciprocitet c) turtagning, d) gemensam uppmärksamhet och närhet, e) rytm och tempo, f) nya intryck och bearbetning 8 Ainsworth & Bell 1974; Fogel 1993; Sander 1975; Thompson Schore Camioni 1996; Daelman 2003; Rødbroe & Souriau

18 2.1 Intoning och samreglering I allmänhet Det är endast om den vuxne styr samspelet på ett ändamålsenligt sätt som spädbarn kan leka med och bli delaktiga av den glädje som leken skapar. 11 Den vuxne måste medverka till att barnets uppmärksamhet och intresse upprätthålls, genom rytmisk anpassning av sina handlingar i förhållande till barnets tecken/uttryck den process som kallas intoning. 12 Intoning är resultatet av partnerns mer allmänt inkännande, responsiva handling som inbegriper detta att vara uppmärksam på barnets känslor och behov med gensvar som på samma gång är snabba och effektiva. Barnet lär sig att lita till vårdnadshavarens tillgänglighet som en källa till känslomässigt välbehag och stöd. 13 Fogel använder begreppet coregulation (samreglering) för att hänvisa till denna kontinuerliga och gemensamma adaptations process, där den vuxne och barnet dynamiskt förändrar sina handlingar i förhållande till partnerns pågående och förväntade handlingar. Eftersom båda parter hela tiden anpassar sina handlingar till varandra vad gäller timing, tempo, intensitet och form, skapar man tillsammans sammanhängande aktivitetsrutiner. 14 Sociala samspel karakteriseras av intoning mellan två parter på olika nivåer. På den beteendemässiga nivån svarar varje part för sig omgående och sensitivt på den andres signaler och initiativ. Intoning sker också känslomässigt via en gemensam anpassning av det emotionella tillståndet. Schore (1994) menade att det inte är vare sig beteende eller känsla som intonas utan mer det komplexa psykobiologiska tillståndet bakom beteendet och känslan. Gemensam intoning anses således vara ett avgörande karakteristikum vid samspel, eftersom den får en individ att känna sig sedd av den andra personen. För ett barn betyder detta inte enbart att uppleva sig sedd av den vuxne, utan också att uppleva hur den vuxne återspeglar bilden av dem båda i samspelet Dövblindspecifikt Åtskilliga studier har konkret visat hur barn med dövblindhet och deras föräldrar stöter på allvarliga svårigheter i sitt samspel. Barnens synnedsättning påverkar i hög grad intoningens kvalitet de båda parterna emellan. Ögonkontakt och avläsning av ansiktsuttryck är i realiteten omöjligt. Barnens brist på reaktion eller överkänslighetsreaktioner, som till exempel försök att komma undan, kan förorsaka besvikelse och frustration hos föräldrarna. 16 Auditiva stimuli uppfattas och förarbetas inte särskilt väl på grund av den sensoneurala skadan. Barnens gensvar på röster och andra ljud kanske är mycket 11 Fogel 1993; Thompson Stern 1985/ White 1959; Watson & Ramey 1972; Riksen-Walraven Daelman Schore 1994; Siegel Fraiberg 1974; van Dijk 1982, Kontakt & Socialt samspel

19 vaga, eller obefintliga, och i många fall negativa. Preisler (1993, 1996) fann att barn med dövblindhet utlöste kontakt gentemot föräldrarna med hjälp av kroppsrörelser, ansiktsuttryck och röst. Deras rörelser och uttryck är ofta mycket subtila och vaga, eller utvecklas i ett mycket långsammare tempo i jämförelse med samma beteende hos seende/hörande barn. Vårdnadshavaren är av det skälet mycket mer beroende av att använda beröring och proprioceptiv stimulans för att kunna hålla igång samspelet. Om deras partners använder andra modaliteter eller kanaler, som att blåsa och beröra, samtidigt med visuella och auditiva informationer, så visar barn med dövblindhet samma intresse för ansikten och andra grundläggande samspelsfaktorer som seende, hörande barn. I det naturliga samspelet mellan föräldrar och barn med dövblindhet har man iakttagit att föräldrar intuitivt använder beröring (till exempel en puss eller en lätt blåsning på kinden) som hälsningsritual för att påkalla barnets uppmärksamhet. Ofta leder en sådan aktivitet till att barnet utforskar förälderns ansikte med sina händer Strategier Social lek i samspel ansikte mot ansikte Interaktiv lek med en partner ger varje barn och således också barn med dövblindhet den bästa möjligheten att utveckla samspelsmässiga och kommunikativa kompetenser. Att leka med en samspelspartner i en exempel Eliane är tre år gammal. Hon är döv och har en grav synnedsättning. Mamman bär Eliane på armen. Deras ansikten är i jämnhöjd. Mamman försöker fånga dotterns uppmärksamhet via olika sensoriska kanaler. Hon gör ljud och talar till henne med högt tonläge och i en bestämd rytm: Hej Eli-a-ne, hej Eli-a-ne! Samtidigt gör hon en gungande rörelse i samma rytm. Eliane orienterar sig mot ljuden och tar tag i mammans mun och ler. Mamman stannar upp gungandet men fortsätter att tala med hög röst: Eli-a-ne, Eli-a-ne. Eliane lyssnar och känner på mammans munrörelser. Sedan börjar hon gunga. Mamman besvarar hennes rörelse med armen igen. Eliane ler till svar. Därefter säger mamman med hög röst och bestämd rytm: Så glad du är! Så glad du är!, samtidigt som hon fortsätter med den gungande rörelsen. Med detta svar bekräftar hon och sätter ord på sin dotters känslor. position ansikte mot ansikte (utan objekt) och få en reaktion på de egna handlingarna är härligt. Ja, en sensitiv, reaktiv eller kompetent partner är den bästa tänkbara av leksaker! Partnern måste kunna intona sina egna handlingar i förhållande till uttryck från barnet eller den vuxne med dövblindhet och använda sig av dessa i samspelet. Uttrycken kan bestå av rörelser, användning av rösten, naturliga gester, kroppsställning, muskelspänning, ord via tecken eller röst och så vidare. Under samspelets gång anpassar den kompetenta partnern hela tiden sina handlingar till 17 Daelman et al. 1996, Rødbroe & Souriau Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 15

20 signalerna från personen med dövblindhet, på sådant sätt att han/hon samtidigt kan reglera samspelsprocessen och bygga upp en känsla av behag och kompetens. Stimulans av samspel ansikte mot ansikte är bara möjligt när ett yngre barn med dövblindhet från allra första början är uppmärksam på partnerns händer och ansikte. Barn med dövblindhet kan gradvis höja uppmärksamheten på ansiktet via beröring, genom att partnern erbjuder sina händer nära ansiktet. Att ha möjlighet att utforska och beröra den vuxnes ansikte och händer är utomordentligt viktigt. 18 ha kontroll över samspelet. Samtidigt får samspelspartnern en kroppslig upplevelse av barnets tempo, rytm och intensitet, som gör det lättare att anpassa sig till barnets agerande. 21 Genom att utvidga dessa lekfulla, kommunikativa situationer med variationer, utmaningar och överraskningar erbjuder partnern fler och fler möjligheter att upprätthålla samspelet och samtidigt tillägna sig ny kompetens. Pågående samspel Det mest effektiva sättet att få flyt i samspelet är att partnern omedelbart ger bekräftelse på budskapet. I just det här sammanhanget är detta samspelspartnerns ansvar och innebär att man bekräftar varje enskilt uttryck från personen med dövblindhet med en tydlig signal om att han/hon har blivit hörd, igenkänd och tolkad på ett sätt så att vederbörande känner sig förstådd. 19 I detta tidiga skede i utvecklingen av samspel är just detta att reagera med omedelbar imitation på uttrycket det bästa sättet när man önskar upprätthålla samspelet. 20 Att upprepa handlingen ögonblickligen och precist kan resultera i två positiva fördelar en för personen med dövblindhet och en för partnern. Personen som är dövblind upplever ett bekräftande svar på sin handling, vilket kan bidra till känslan av att vara förstådd och 18 Rødbroe & Souriau Dekker & Biermans Papousek & Papousek 1981; Nadel & Camioni Van den Tillaart 2001; Nadel & Camioni 1993; Daelman 2003; Rødbroe & Souriau Kontakt & Socialt samspel

21 2.2 Ömsesidighet (reciprocity) I allmänhet Under de första månaderna efter födseln sker en rad utvecklingsmässiga förändringar, som utgör grund för tillkomsten av äkta socialt samspel och innebär ömsesidig utväxling eller reciprocitet mellan parterna. Barnet håller sig uppmärksam under längre och längre perioder och är i stånd att kontrollera sin uppmärksamhet, samordna funktionerna att se och sträcka sig mot och medvetet vända sig emot eller bort från sin partner. Dessutom tillkommer att barnet har en förmåga att avbryta sin uppmärksamhet med leenden, småljud och handlingar. 22 Den första förändringen i denna den första utvecklingsfasen av det sociala samspelet kommer som resultat av att den vuxne - medvetet -fördröjer sin reaktion. Detta lockar barnet att upprepa sin handling för att få med sig den vuxne tillbaka i leken. Gapet mellan barnets initiativ och den vuxnes reaktion utökas successivt. I början är det den vuxne som reagerar på barnets intiativ. Efterhand blir det möjligt för den vuxne att påta sig rollen som igångsättare och för barnet att växla mellan rollen som initiativtagare och svarare Dövblindspecifikt Det är utmärkande för personer med dövblindhet att de ofta är långsammare, mer subtila och mer oförutsägbara än en seende, hörande person när de ska initiera samspel och besvara en partners handlingar. 24 Det är också så att en del individer med dövblindhet lätt blir överstimulerade, i synnerhet de för tidigt födda och de som har blivit dövblinda på grund av ett särdeles unikt syndrom. För dem kan risken för överstimulering bli så stor att även de allra minsta förändringar i samspelet kan leda till överkänslighetsreaktioner. 25 Samspelspartnern till en person med dövblindhet kan bara skapa ömsesidighet i sampelet genom att uppträda responsivt och samtidigt visa sig påhittig när det gäller att skapa förväntan och förutsägbarhet i leksituationerna. Det är i sådana lekfulla upplevelser som individen med dövblindhet gradvis kan bilda sig begrepp om orsak och verkan och samtidigt bli medveten om effekten av sina egna handlingar. Han, eller hon, upptäcker social ömsesidighet genom att veta något om hur man drar till sig partnerns uppmärksamhet och vad som ska till för att framkalla partnerns reaktion. Denna process leder till att man känner sig sedd som en individ och är kapabel att utöva inflytande över andra. Just detta leder i sin tur till nya aktiviteter. Genom variation av inslagen i leksituationen och genom att ibland göra det förutsägbara oförutsägbart sätts samspelets dynamiska aspekter igång, vilket leder till att situationen förvandlas till en samvaro fylld av glädje. 22 Dehart, Sroufe & Cooper Rødbroe & Souriau Rowland 1984; Preisler 1993, Broesterhuizen Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 17

22 Det är bara i skeenden som bygger på gemensam upplevelse som personen med dövblindhet kan bygga upp föreställningar om hur partnern kan komma att reagera. Det kommunikativa handlingsförloppet på den här utvecklingsnivån uppstår ur dagliga rutiner och interaktiv lek i situationer kring exempelvis matsituationer, bad och lek. Sådana lekar är viktiga för skapandet av regler för social samvaro. När personen med dövblindhet har bildat sig en uppfattning om begreppet ömsesidighet i samband med kommunikativa handlingar så måste partnern hålla sig till den andres existerande repertoar av handlingar, eller till små variationer i denna repertoar Strategier Ritualer och rutiner För att bygga upp tanken om ömsesidighet hos en person med dövblindhet måste samspelspartnern skapa speciella lekar eller ritualer i samband med de dagliga aktiviteterna. Intresset är ofta inriktat på primära behov, som att äta, dricka, bada och leka. På denna nivå är det viktigt att strukturera vardagsaktiviteterna, så att vederbörande kan bygga upp rutiner. Just rutiner utgör den första hållpunkten i livet och hjälper till att bilda begrepp i minnet. Att veta vad som ska ske inger en känsla av grundläggande trygghet. Skapandet av förutsägbara aktivitetssekvenser hjälper båda att få till stånd bestämda handlingar och reaktioner. Det är i första hand partnern som skapar dessa aktiviteter exempel exempel Mamman byter blöja på sitt barn. Denna aktivitet inträffar många gånger dagligen och byggs upp kring en rutinsituation (upprepning av samma sekvens). Innan de går till badrummet kittlar mamman barnet på bröstet med blöjan. De leker kittelleken, där barnet får möjlighet att visa förväntan genom att hålla andan och ställa om kroppen i ett läge som gör det möjligt för mamman att kittlas. Detta sker varje gång mamman sätter igång att kittlas. Hon utlöser barnets beteende av förväntan genom att göra små pauser, innan hon börjar kittlas på nytt. 27 Chris är vuxen och dövblind. Efter påklädningen sitter han och samspelspartnern på varsin stol mitt emot varandra. De båda har hittat på en fyrhandslek i knäet på Chris. Chris lägger båda händerna med handflatorna uppåt i knäet och förväntar sig att partnern ska gnugga båda sina händer mot hans. Men just den här gången utmanas han av att partnern bara gnuggar den ena handflatan. Chris skrattar och söker efter partnerns andra hand. Flera kommunikativa uttryck utvecklas under denna lek: söka efter partnerns hand, gnugga sin egen hand och därefter sträcka sig efter den andres, ta tag i partnerns båda händer och lägga dem i sitt knä för att i nästa ögonblick lägga sina egna händer i knäet med handflatorna uppåt och så vidare. 26 Rødbroe& Souriau 1999; Van den Tillaart & Janssen Rødbroe & Souriau 1999; Van den Tillaart & Janssen Kontakt & Socialt samspel

23 varje gång på samma tid och plats och på alla möjliga olika sätt; som hälsningsrutiner, interaktiv lek i knäet, lekar i badet, lekar på golvet och så vidare. 28 Genom att utföra dessa ritualer tillsammans med olika personer, i olika sammanhang och omgivningar bildar sig personen med dövblindhet begrepp kring detta med sociala mönster. Orsak och verkan Under samspelsaktiviteter är det mycket viktigt att partnern omedelbart reagerar inkännande på de handlingar och initiativ som kommer från barnet. En omedelbar reaktion innebär att den tid som går från handling till reaktion är tillräckligt kort för att bygga upp begrepp om orsak och verkan. Reaktionen måste samtidigt vara nära knuten till den aktuella upplevelsen och temat för samspelet. Tillsammans med personer med dövblindhet är timingaspekten mycket viktig och kan skilja sig från seende och hörande människor. Efter att ha företagit sig ett eller annat kan det till exempel ta lite tid för personen med dövblindhet att återigen rikta sin uppmärksamhet mot partnern. Man bör alltså invänta att så sker och först därefter avge sin egen reaktion. 29 Gemensamma upplevelser I dessa rutiner och ritualer är möjligheten att kunna skapa behagliga upplevelser ett tecken på skicklighet; där båda parter den vuxne såväl som barnet upplever att detta att leka tillsammans, agera och reagera i förhållande till varandra är roligt. Den sortens upplevelser kan vara olika från det ena barnet med dövblindhet till det andra. Varje barn har sin favoritlek, som mycket väl kan vara en klassiker som nu kommer jag och tar dig, eller att gunga på knäet eller vagga fram och tillbaka. Tillsammans med vuxna personer med dövblindhet kan man hitta på liknande kroppsliga gemensamma upplevelser genom att, till exempel, massera händerna, blåsa på honom/henne, klappa händer eller kittlas på benen. Scaffolding Samspelspartnern är den som skapar upplevelserna och som stöttar ritualer och rutiner på sådant sätt att personen med dövblindhet tycker om aktiviteterna, kan känna sig trygg och veta vad som kommer att ske. Partnern har den stödjande rollen som initiativtagare och aktör och fungerar som förebild för handlingar och reaktioner. Efter en stund, när personen med dövblindhet, är klar (när så sker kan man aldrig veta, men erfarna partners vet eller känner på sig det) kan vederbörande delta själv och ta egna initiativ. 30 Att följa och utmana Vuxna observerar alltid omsorgsfullt de handlingar och reaktioner som barnet med dövblindhet bjuder på och intonar sig på dessa så nära inpå som möjligt. En sensitivt tillgänglig partner reagerar alltid med en bekräftelse på barnets aktivitet, för att först därefter gå vidare med ett bekräftande svar eller ett nytt initiativ allt beroende på samspelsförloppet som sådant och på de begrepp barnet byggt upp. 28 Jurgens 1977; Janssen Van den Tillaart & Janssen Nafstad & Rødbroe Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 19

24 Det är av grundläggande betydelse att lekarna är utmanande till sin karaktär. Variationer i timingen kan vidga perioden för uppmärksamhet. Att dra ut på tiden innan man avger sin reaktion framkallar förväntan hos barnet. Denna förväntanssignal är i själva verket en genuint kommunikativ attityd hos barnet, som med mycket stor motivation inväntar partnerns reaktion. Detta ögonblick av förväntan kan framkalla en bestämd reaktion hos samspelspartnern som antingen kan göra det förutsägbara, eller något helt annat. När rutinerna har nått rimlig stabilitet är det nödvändigt med en smärre variation eller ett oväntat svar, för att aktiviteten även fortsättningsvis ska vara så utmanande som möjligt för barnet. 31 Upprepade upplevelser leder fram till upptäckten av att den egna handlingen har inflytande över samspelspartnerns beteende. På så sätt byggs internaliserade begrepp 32 upp kring partnerns sätt att samspela. Detta är förklaringen till att goddag- och adjö-ritualer kan vara så viktiga. Som vi vet måste barn med dövblindhet umgås med många olika samspelspartners. Att bilda sig klara begrepp om vem som är vem och hur man kommunicerar bäst med var och en är mycket enklare om man kan anknyta personen ifråga till förutsägbara tidpunkter, aktiviteter, platser eller ritualer, baserade på positiva gemensamma upplevelser Turtagning I allmänhet Under ömsesidiga samspel försiggår en pågående utväxling av turer två parter emellan. I denna process växlar parterna med att ta, behålla och ge tur i samspelet. Enligt Dekker & Biemans (1994) är följsam balans mellan turtagning och turgivning, där båda parter ger den andre plats, ett viktigt kännetecken för harmoniska samspel. Den som står i tur är den som har den aktiva rollen under samspelet. Hon eller han är den som agerar. Därefter är det motparten som agerar och tar sin tur, vilket markeras genom att få uppmärksamhet och genom att reglera närheten. Turtagning innebär skiftet från att inte ha till att ha tur. I turgivning tillåter man den andre att vara den som agerar. Man agerar på ett sådant sätt att motparten kan ta tur, ofta genom att man hejdar sig och visar den andre sin uppmärksamhet. Båda parter måste skifta roller under samspelsflödet, från att vara den som tar och behåller tur till den som inte har eller som ger tur (turskifte). Parterna är aktiva i båda rollerna och varje roll har sitt eget mönster. Väl integrerade mönster stimulerar till ett flytande samspelsförlopp Van Dijk &Janssen 1993; Janssen 1984; Nafstad & Rødbroe Dehart, Sroufe & Cooper Jurgens 1977; Janssen 1984; Van den Tillaart & Janssen 2004, Nafstad & Rødbroe Dekker & Biermans Kontakt & Socialt samspel

25 2.3.2 Dövblindspecifikt För männsikor som är dövblinda och deras seende/hörande partners är det tämligen vanskligt att skapa en mjuk balans i det mönster som kännetecknar turtagning och turgivning. När syn och hörsel är nedsatt kommer turskifte att förutsätta en mer subtil mobilisering av olika sinnesmodaliteter. För partnern är det svårt att förstå när en person med dövblindhet har sin tur, eller gärna önskar få den. Signaler för turtagning och upprätthållande av densamma startar t.ex. i en handling, en rörelse; en utsträckt hand för att få kontakt, en gest, ögonkontakt, reglering av intensitet eller bearbetning. Signaler för turtagning kan till exempel vara att ändra händernas eller kroppens läge, att upphöra med det man just höll på med och att erbjuda motparten sin uppmärksamhet. Man ser ofta att samspel mellan människor som är dövblinda och seende/hörande partners om de inte är under pågående handledning präglas av att båda parter håller fast vid sin tur samtidigt. 35 När till exempel ett barn med dövblindhet under samspelet reglerar sin anspänningsnivå eller sin informationsbearbetning, som visas genom att barnet vänder blicken mot ljuset eller genom att böja huvudet bakåt, så är det lätt för partnern att ta sin tur. Förklaringen är att sådana signaler för reglering av intensitet eller informationsbearbetning inte uppfattas eller tolkas som att personen som är dövblind har sin tur. Reaktioner som frustration eller stress kan lätt bli resultatet om man, som partner, tar sin tur för tidigt. exempel Rudy är en treårig pojke med syn- och hörselnedsättning. Mamma sitter i soffan i vardagsrummet med Rudy i knäet. Detta är en social leksituation, som de har kommit överens om tillsammans, och som därför är förutsägbar för Rudy. Han tar sin tur genom att sträcka sig mot mammans mun, placera sin hand på hennes läppar och vänta. Han gör likadant när han överlämnar turen till henne. Mamman tar emot och bekräftar sin tur genom att röra på munnen, samtidigt som hon säger ja-ja-ja-ja med klar röst och bestämd rytm. Rudy uppfattar och överlåter turen till mamman; han iakttar hennes munrörelser, lyssnar på ljuden och följer mammans upp och ned-käkrörelser med handen. När hon sedan hejdar sig och överlåter turen till Rudy, så både tar och bibehåller han sin tur genom en liten puff mot underkäken. Mamman återtar sin tur genom upprepning av leken. På det sättet reglerar hon turskiftena. För båda parter kan en ändring av tema under samspelet, förändring av händelseförlopp eller känsloläge kräva några extra turer. Om den seende/hörande parten gradvis och försiktigt utvidgar samspelstemat ges motparten möjlighet att uppfatta och tolka handlingsförloppet. Och vice versa; när personen med dövblindhet tar initiativ till en ny handling, eller idé, så kan det också ta en liten stund och kräva några extra turer av dyadisk förhandling för att nå fram till en lösning. 35 Janssen, Riksen-Walraven & Van dijk 2003b. Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 21

26 exempel Gert är en ung man på 19 år som är helt döv och helt blind. Han sitter i sovrummet tillsammans med sin lärare, Karin. De sitter på varsin stol mitt emot varandra. Gert har precis klarat av påklädning och rakning och visar just nu förväntan inför den dagliga massageritualen med aftershave. Han sitter med händerna beredda på sina lår; handflatorna uppåtvända. Det är signalen till att det är Karins tur. Karin tar den genom att placera flaskan med aftershave i hans händer, för att därefter invänta en signal från Gert. Med en liten rörelse skjuter Gert flaskan i riktning mot Karin. Med den rörelsen tar han och håller fast sin tur och överlåter den sedan till Karin genom att vänta, återigen med uppåtvända handflator. Karin återtar sin tur och behåller den under tiden hon öppnar flaskan, häller ut några droppar i Gerts händer, samtidigt som hon masserar in vätskan i hans handflator. Gert upplever aktivt hennes rörelser, genom att känna dem och via doften av aftershave. Sedan återtar han sin tur genom att vända huvudet en aning uppåt och le. Karin uppfattar signalen och väntar och Gert lyfter sina händer till ansiktet och börjar gnida kinderna. När en person med dövblindhet väl har förstått tanken med turtagning uppstår vanligtvis ett naturligt samspel inom dessa mönster Van den Tillaart & Janssen Van den Tillaart & Janssen Strategier Mönster vid turskifte Mönster kring turskifte kan etableras i samma sociala samspelslekar och vardagsaktiviteter som tidigare beskrivits i avsnittet om ömsesidighet (se 2.2). För turtagningen är det viktigt att en äkta ömsesidighet utvecklas, inte bara i vardagslivets rutinsituationer (som aktiviteter för hjälp till självhjälp) utan också i samband med sociala konversationer. Stabila turtagningsmöster kan bara uppstå i förbindelse med förutsägbara vardagliga rutinaktiviteter som har sitt ursprung i gemensamma upplevelser. Turtagningsmönster för personer med dövblindhet ser annorlunda ut beroende på användningen av skilda modaliteter. Således, för att etablera en harmonisk turtagning är det viktigt att först knyta an till den sinnesmodalitet som individen med dövblindhet föredrar och att vara i stånd att avläsa signaler som tyder på uppmärksamhet. Bernadette van den Tillaart 37 markerar en klar skiljelinje mellan de olika mönstren vid turtagning. Ta tur behålla - ge tur Det spelar ingen roll om det är personen med dövblindhet eller partnern som har sin tur mönstren har samma tidsmässiga ordning och består av följande inslag: a) att ta sin tur: vara beredd att agera och reglera motpartens uppmärksamhet; b) att bekräfta: att bekräfta för partnern (som just avslutat sin tur) att hans/hennes agerande har tagits emot och förståtts, genom att till exempel upprepa vad den andre gjorde eller att svara med en speciell gest; c) (om möjligt) att svara: ett svar 22 Kontakt & Socialt samspel

27 kan bestå av en bekräftande reaktion på ett initiativ som ja, nu, men det kan också vara ett ja, jag förstår dig, men först..., eller ett nej som markerar gränser; d) (om möjligt) att ta ett nytt initiativ: vilket innebär förändrat tema för samspelet eller ett tillägg till samma tema; e) att lämna över turen: låta den andre förstå att det är hans tur igen. För att kunna bekräfta är det nödvändigt att veta via vilken modalitet personen med dövblindhet är i stånd att ta emot och att förstå. Samspelspartnern ska inte bara kunna bekräfta temat för samspelet, utan även reglera det så att det får ett flytande förlopp. En upprepning eller imitation av handlingen är en klar bekräftelse på och en god grund för att nå fram till gemensam mening. En god bekräftelse banar också väg för ett svar eller för att presentera ett nytt initiativ. Efter att ha bekräftat bör partnern observera om personen med dövblindhet har insett att han/hon har blivit förstådd och fortfarande är med på noterna. När uppmärksamhet är närvarande blir ofta agerandet från personen med dövblindhet föremål för gemensam mening. Om uppmärksamheten däremot brister, bör partnern undersöka om bekräftelsen var tillräckligt tydlig, eller om det finns behov av en alternativ tolkning (eftersom vederbörande uppenbarligen hade något annat i tankarna). Turskifte kan äga rum vid en sådan kritisk punkt, i synnerhet när de båda parterna inte känner varandra tillräckligt väl och därför är i behov av åtskilliga ömsesidiga bekräftelser. Skulle det inträffa återlämnas turen till personen med dövblindhet. Om däremot gemensam förståelse har etablerats kan partnern avge ett svar eller erbjuda ett nytt initiativ. Lämna tur Båda samspelsparterna är aktiva, även när det är den andres tur: a) man uppfattar, b) tolkar, c) följer och d) inväntar sin tur. Perception föregår alltid tolkning. Den hörande/seende partnern kan ta emot via samtliga sina sinnesmodaliteter: syn, hörsel, beröring, smak, muskelrörelser (proprioception) och fokuserar på sin uppfattning av de modaliteter som föredras av personen med dövblindhet. Först efter det att man tagit emot samtliga uttryck från personen med dövblindhet kan tolkningen startas. Tolkning av handlingar är den mest avgörande, och samtidigt också den svåraste delen av det sociala och kommunikativa samspelet med människor som har dövblindhet. Korrekt tolkning av agerandet är ett resultat av erfarenhet; en mängd gemensamma upplevelser och ömsesidigt samspel i vardagen. För att komma underfund med om en tolkning är korrekt eller inte måste man vara uppmärksam på reaktionerna hos individen med dövblindhet och sluta sig till om vederbörande bekräftar eller dementerar tolkningen. Det kan ta lite tid och en och annan turtagning för att förhandla sig fram till en gemensam mening kring en handling. Känslor spelar en mycket stor roll när vi människor ska bekräfta varandra. Den som inte innehar turen följer aktivt och uppmärksamt den part som har den och ger samtidigt uttryck för sin uppmärksamhet på den andre. När det är den enes tur (hela tiden inbegripen i samspelet) måste motparten vänta med att ta sin tur. När partnern ibland tar ett nytt initiativ kan det Socialt samspel del 1: Dyadiskt samspel: Du och jag 23

28 ta en stund för personen som är dövblind att kunna fästa sin uppmärksamhet på det nya, att bearbeta informationen och tolka betydelsen och sina egna känslor i sammanhanget. Partnern måste lägga märke till beteendet hos personen med dövblindhet, när han/hon är mycket uppmärksam och när informationen bearbetas. Om man känner igen ett sådant beteende blir det mycket lättare att invänta sin tur. 2.4 Gemensam uppmärksamhet och närhet I allmänhet Gemensam uppmärksamhet är en förutsättning för att samspel ska uppstå och upprätthållas. Det innebär att den vuxne och barnet är öppna inför varandra, vilket tydligt visas av deras kroppsställning och handlingar. Gemensam uppmärksamhet uttrycks ofta via ögonkontakt ansikte mot ansikte eller genom att visuellt följa varandras rörelser. Båda parter orienterar sig och styrs mot varandra och till temat för det dyadiska samspelet. De båda fjärrsinnena syn och hörsel spelar en viktig roll när partnerns uppmärksamhet ska påkallas och upprätthållas. Detta sker med hjälp av rösten, genom att man mimar eller pekar under samspelets gång. 38 Man har kunnat visa att taktil kommunikation - som användning av beröring, kroppsrörelser och naturliga gester - spelar en viktig roll 39 för samspelet mellan seende och hörande spädbarn. För 38 Rødbroe & Souriau Goodwyn & Acredolo 1998 att kunna upprätthålla uppmärksamheten förutsätts att det finns en gemensam, trygg bas och gemensamma, delade upplevelser. För båda parter är det viktigt att motparten är tillgänglig för samspel. Kontakten tätnar om bägge parter är tillgängliga för varandra, att de lockas av aktiviteten och delar varandras känslor. Om de båda inte känner varandra så väl, eller om missförstånd uppstår, så ökar avståndet dem emellan. Under samspelet böljar avståndet fram och tillbaka, beroende på temat eller samspelsförloppet och på den pågående regleringen av samspelet Dövblindspecifikt Varje enskild människa behöver sinnesmodaliteter - eller kanaler - för att kunna ta emot och uttrycka information i relation till omgivningen. För människor med dövblindhet är syn och hörsel nedsatt, och det beror på eventuella rester i dessa båda sinnesorgan hur de olika kanalerna kan användas vid perception och när personen ifråga ska ge uttryck för något. Socialt samspel och senare kommunikation kommer alltid att vara multimodal oavsett ålder, även om det bara är som stöd. Flertalet människor med dövblindhet använder rörelse, beröring, vibrationer, andning, lukt och smak. De flesta av dem har dessutom också en syn- och/eller hörselrest kvar. De modaliteter som är mest effektiva, sett från barnets perspektiv, kommer alltid att vara favoritkanalerna; de andra kallas stödkanaler. Det krävs omfattande observationer för att komma fram till vilken/vilka som är den/ de kanaler som kan betraktas som favoriter. De kan också variera i förhållande till olika 24 Kontakt & Socialt samspel

Kommunikation och medfödd dövblindhet. Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för insatser Av Inger Rødbroe av Marleen Janssen

Kommunikation och medfödd dövblindhet. Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för insatser Av Inger Rødbroe av Marleen Janssen Kommunikation och medfödd dövblindhet Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för insatser Av Inger Rødbroe av Marleen Janssen I Framtagandet av den svenska versionen har finansierats av Mo

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och samspel Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och hur samspel ger möjlighet till delaktighet

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Rikskonferens Snoezelen 27 september, 2013 Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Anhöriga till barn och unga

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism) Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism) Dessa formulär medföljer boken i förhoppning att de ska kunna användas i olika typer av situationer där man vill kartlägga färdigheter eller samla

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Emma Gran 2014. www.emmagran.se

Emma Gran 2014. www.emmagran.se Original Play Emma Gran 2014 www.emmagran.se Emma Gran Utbildad i Original Play av grundaren Fred O. Donaldson, sedan 2006 Koreograf (Master of Arts) och danspedagog Arbetar med Original Play och Skapande

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah

Läs mer

SAMSPEL. Guide om växelverkan och tidig språkutveckling

SAMSPEL. Guide om växelverkan och tidig språkutveckling SAMSPEL Guide om växelverkan och tidig språkutveckling 17 Innehåll Till läsaren 2 Växelverkan stärks i samvaro 4 Från omedvetna uttryck till medvetna budskap 6 Utveckling av uttryckssätt 8 Försenat tal

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Att stödja barnets tal- och språkutveckling

Att stödja barnets tal- och språkutveckling Att stödja barnets tal- och språkutveckling 1 Att stödja barnets tal- och språkutveckling Ett barn lär sig tala i sin egen uppväxtmiljö. Tal- och ordinlärningen stöds allra bäst av den ömsesidiga dialogen

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org

Lek och samspel hos barn med autism. Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Lek och samspel hos barn med autism Gunilla Thunberg www.dart gbg.org Gunilla Thunberg Leg logoped 1984 Arbetat med barn med språkstörning sedan dess, DART sedan 1988 Doktor i Neurolingvistik 2007 avhandling

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer