Svenska ESF-rådets föreskrifter och allmänna råd (TVFS 2015:X ) om stöd från Europeiska socialfonden inom ramen för det nationella

Transkript

1 Datum: Diarienr: 1 (10) Kontaktperson: Joakim Gräns Svenska ESF-rådets föreskrifter och allmänna råd (TVFS 2015:X ) om stöd från Europeiska socialfonden inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet och inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Med stöd av 2 kap. 46 förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder meddelar Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (nedan kallat Svenska ESF-rådet) följande föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet och inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd tillämpas på ärenden där Svenska ESF-rådet i egenskap av förvaltande myndighet fattar beslut om stöd från Europeiska socialfonden inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet och inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Grundläggande bestämmelser 2 Grundläggande bestämmelser om stöd från Europeiska socialfonden finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, nedan kallad förordning (EU) nr 1303/ Rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, nedan kallad förordning (EU) nr 1304/ Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141, Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 Diarienr: 2 (10) och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, nedan kallad förordning (EU) nr 480/ Förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder, 6. Förordning (2015:61) om statligt stöd inom det nationella socialfondsprogrammet, 7. Lag (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbyggden, och 8. Lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap. Definitioner 3 I denna föreskrift gäller följande definitioner; 1. Stödsökanden: en aktör som för egen räkning eller för egen och annans räkning eller endast för annans räkning ansöker om stöd samt leder administrerar och samordnar det projekt som beslutet om stöd omfattar 2. Stödmottagaren: en aktör som tillgodogör sig det beslutade stödet genom att delta i de aktiviteter som beslutet om stöd omfattar. 3. Med aktör i punkt 1 avses juridiska personer som bedriver en organiserad ekonomisk verksamhet i offentlig eller privat regi. Med aktör i punkt 2 avses alla oavsett juridisk form som varaktigt bedriver en organiserad ekonomisk verksamhet i offentlig eller privat regi. 4. Projekt; här menas insatser som t. ex. ett enskilt projekt, ett avtal, en upphandling eller en grupp av projekt som finansieras av Europeiska socialfonden i enlighet med ett beslut av Svenska ESFrådet. 5. Projektdeltagare; en fysisk person som deltar i en aktivitet i ett projekt. Utlysning 4 Ansökningsomgångar utlyses på Svenska ESF-rådets webbplats; I en utlysning beskrivs syfte och mål med ansökningsomgången, förutsättningar och villkor samt bedömningsgrunder, urvalskriterier och ansökningstid m.m. Ansökan om stöd 5 En ansökan om stöd ska lämnas på Svenska ESF-rådets digitala ansökningsformulär. Behörig företrädare för sökanden ska på ett särskilt formulär bekräfta ansökan om stöd. En ansökan om stöd ska ha kommit in till Svenska ESF-rådet senast vid den tidpunkt som anges i respektive ansökningsomgång. Underlag till ansökan om stöd 6 En ansökan om stöd ska innehålla 1. uppgifter om sökanden, 2. behörighetshandlingar för den som företräder sökanden, 3. projektets budget med en beskrivning av hur budgeterade resurser ska bidra till att projektet uppnår sina planerade mål och resultat, 4. en beskrivning av projektet och hur det ska genomföras inbegripet en riskanalys, 5. det förväntade resultatet och hur det kommer att följas upp och mätas,

3 Diarienr: 3 (10) 6. en beskriving av indikatorer, 7. underlag för förenklade kostnadsalternativ, 8. uppgifter om kända stödmottagare, 9. uppgifter om medfinansiering och medfinansiärer, 10. en beskrivning av projektorganisationen, 11. den delegations- och attestordning som gäller inom projektorganisationen, 12. uppgifter om projektet omfattas av upphandlingslagstiftningen, 13. en redogörelse för de interna styrdokument om upphandling av varor och tjänster, eller i förekommande fall för inköp av varor och tjänster, som projektet kommer att använda, 14. en beskrivning av hur projektet ska genomföra övriga villkor och förutsättningar som ställs i varje utlysning, 15. uppgifter om projeket kommer eller kan antas medföra inkomster, 16. uppgift om stödsökandens mervärdesskatteskyldighet och tydliggörande mervärdesskatteskyldighet inom den organisation som genomför projektet, 17. en redogörelse för om stödsökanden eller annan stödmottagare i projektet aktualiserar regler om statligt stöd, 18. en redogörelse för sådant statligt stöd av mindre betydelse 1 som företag som deltar i projektet mottagit under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren, 19. en redogörelse för om annat stöd har sökts eller erhållits för samma projekt, 20. en beskrivning av tidrapporteringssystem som ska användas för personal anställd i projektet samt för deltagare i projektet. Därutöver ska en ansökan i förekommande fall innehålla 21. en preliminär inköps- eller upphandlingsplan, 22. uppgifter om aktiviteter som kan delfinansieras enligt bestämmelser i andra stödprogram beslutade av EU-kommissionen såsom regionalfondsprogrammen. Utöver vad som anges ovan får Svenska ESF-rådet begära in ytterligare uppgifter som är nödvändiga för prövning av ansökan om stöd. Stödberättigande utgifter 7 Projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Allmänna bestämmelser om stödberättigade utgifter finns i 2 kap i förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder. I enlighet med 18 sista stycket nämnda förordning gäller inte för de förenklade kostnadsalternativen. Allmänt råd om kostnadseffektivitet I upphandlings- och inköpssituationer antas normalt den som utnyttjar de möjligheter som marknaden erbjuder genom t.ex. en regelrätt konkurrensutsättning för att uppnå ett kostnadseffektivt resultat. Samma bedömning gäller normalt för den som utan att omfattas av lagen om offentlig upphandling beaktat de principer som specificeras i 1 kap. 9 lag (2007:1091) om offentlig upphandling. Dessa är principen om likabehandling, icke-diskriminering, transparens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet i en inköpssituation. 1 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

4 Diarienr: 4 (10) Förenklade kostnadsalternativ 8 Redovisning av stödberättigade utgifter ska ske enligt förenklade kostnadsalternativ om inte annat framgår av Svenska ESF-rådets beslut om stöd. Enligt artikel och 109 i rådets förordning (EG) nr 1303/2014 samt artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 1304/2014 kan följande förenklade kostnadsalternativ användas. 1. Enhetskostnader Enhetskostnader är stödberättigade utgifter som redovisas enligt ovan nämnda förordningar. Kostnadslag som ska beräknas med stöd av enhetskostnader, samt enhetskostnadens storlek framgår av Svenska ESF-rådets utlysning av ansökningsomgång och beslut om stöd. Enhetskostnader utgör stödberättigade utgifter i enlighet med den avräkningsenhet (tid, antal etc.) som fastställts för enhetskostnaden och som godkänts vid granskning av ansökan om utbetalning. 2. Engångsbelopp Engångsbelopp är stödberättigade utgifter som redovisas enligt ovan nämnda förordningar. Kostnader som ska beräknas med stöd av engångsbelopp samt engångsbeloppets storlek framgår av Svenska ESF-rådets utlysning av ansökningsomgång och beslut om stöd. Vid beslut om stöd som är beräknat som engångsbelop ska de mål som formulerats för projektet (leveransmål) framgå av beslut om stöd. I de fall där målen enligt beslut om stöd inte uppfylls är inte någon del av projektets utgifter stödberättigade. Engångsbelopp beräknat enligt i förväg fastställd schablon utgör stödberättigade utgifter i enlighet med den avräkningsenhet (tid, antal etc.) som fastställts för engångsbelopp och som godkänts vid granskning av ansökan om utbetalning. Engångsbelopp utbetalas i efterskott. 3. Schablonsatser Schablonsatser som i förväg bestämts på en eller flera kostnadskategorier är stödberättigade utgifter som redovisas enligt ovan nämnda förordningar. Schablonsatser utgör stödberättigade utgifter i enlighet med den avräkningsenhet (tid, antal, andra kostnadsslag etc.) som fastställts för schablonsatsen och som godkänts vid granskning av ansökan om utbetalning. För utgifter hänförliga till regionala utvecklingsfondens program i projekt som i huvudsak finansieras av Europeiska socialfonden tillämpas de enhetskostnader, engångsbelopp och schablonsatser som används för att finansiera projekt inom regionala utvecklingsfondens program.

5 Diarienr: 5 (10) Indirekta kostnader 9 Stödberättigande indirekta kostnader ska beräknas med en fast schablon om 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader. Indirekta kostnader behöver inte verifieras. En minskning av de direkta personalkostnaderna i förhållande till beviljad budget eller en finansiell korrigering påverkar beloppet för stödberättigande indirekta kostnader. En detaljerad förteckning över indirekta kostnader finns i bilaga 1 till föreskriften. Kostnadskategori som klassificerats som indirekt kostnad i bilaga1 till föreskriften är inte stödberättigande som direkt utgift. ESF-rådet får meddela undantag från angiven schablonsats för andra schablonsatser som tillämpas i unionens program för liknande typer av projekt och stödmottagare. För kostnader hänförliga till regionala utvecklingsfondens program i projekt som i huvudsak finansieras ur Europeiska socialfonden tillämpas de schablonsatser och de definitioner av indirekta kostnader som används för att finansiera projekt inom regionala utvecklingsfondens program. Ansökan om utbetalning av stöd 10 En ansökan om utbetalning av stöd ska lämnas elektroniskt på Svenska ESF-rådets ansökningsformulär. Behörig företrädare för stödsökanden ska sammanställa och intyga riktigheten av det underlag som bifogas ansökningsformuläret. En ansökan om utbetalning av stöd ska omfatta en period om minst en kalendermånads stödberättigande utgifter och får omfatta högst tre kalendermånaders stödberättigande utgifter. En ansökan om utbetalning, med tillhörande underlag, ska ha kommit in till Svenska ESF-rådet inom tre månader efter utgången av den senaste kalendermånad som ansökan om utbetalning avser. Svenska ESF-rådet får där det kan anses lämpligt och förenklande för samtliga medge undantag från andra och tredje stycket. Underlag till ansökan om utbetalning av stöd 11 En ansökan om utbetalning av stöd ska innehålla; 1. läges- eller slutrapport enligt 21-23, 2. underlag för att verifiera att de utgifter som en enskild ansökan om utbetalning avser är stödberättigande, 3. tidredovisning för personal som arbetar i projektet, och 4. tidredovisningsintyg för deltagare i projektet. Därutöver ska en stödsökande alltid vara beredd att på begäran av Svenska ESF-rådet komplettera en ansökan om utbetalning av stöd med följande underlag. 5. verifiering av att medfinansiering i form av kontanta medel har utbetalats till stödsökanden eller i förekommande fall stödmottagaren, verifiering av att medfinansiering i form av bidrag i annat än pengar har tillhandahållits och för det fall förvärvsarbete förekommit tidredovisning för sådant arbete, 6. kopior av upphandlings- eller inköpsunderlag,

6 Diarienr: 6 (10) 7. verifiering av deltagarersättning, endast så stor del av deltagarersättningen som svarar mot en deltagares nedlagda tid i projektet får redovisas som medfinansiering, och 8. verifiering av inkomster i projektet. Medfinansiering i form av deltagarersättning ska redovisas på Svenska ESF-rådets formulär för tidredovisning alternativt i annat tidredovisningssystem som godkänts av Svenska ESF-rådet. Utöver vad som anges ovan får Svenska ESF-rådet begära in ytterligare uppgifter för att pröva om utgifterna är stödberättigande. Allmänna råd till punkt 6 Med upphandlings- och inköpsunderlag avses bl.a. underlag och dokumentation av beslut som följer av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling såsom t.ex. anbudsinfordran, förfrågningsunderlag, anbudsförteckning, anbud, utvärderingsunderlag, tilldelningsbeslut, avtal, leveransbekräftelse och leveransbeskrivning eller motsvarande. Utbetalning av stöd 12 Utbetalning av stöd sker i efterskott för stödberättigande utgifter, såvida inte något annat är fastställt i beslutet om stöd. Den sista utbetalningen av stöd sker efter att Svenska ESF-rådet har godkänt den inlämnade slutrapporten. Förskott 13 Enligt 2 kap. 17 förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder får Svenska ESF-rådet, om det finns särskilda skäl, efter att ha prövat en sökandes ekonomiska bärkraft besluta om förskott på stöd. För att förskott ska komma i fråga förutsätts att en stödsökande, eller i förekommande fall annan stödmottagare, kan antas ha en tillräckligt god operativ, ekonomisk och administrativ förmåga för att genomföra ett projekt i enlighet med vad som fastställs i beslutet om stöd. Vid bedömningen av om förskott är lämpligt ska hänsyn tas till om sökanden exempelvis har obetalda skatteskulder, betalningsanmärkningar m.m. eller om en stödsökande kan ställa säkerhet. Förskott får utgå med hälften av det beviljade stödbeloppet, dock högst med kr. Redovisning 14 Stödsökanden och stödmottagare ska, utan att gällande bokföringsbestämmelser åsidosätts, ha en separat projektredovisning eller på annat lämpligt och redovisningssäkert sätt säkerställa att projektets transaktioner kan utläsas i redovisningen. Kravet på separat projektredovisning gäller inte förenklade kostnadsalternativ. Mervärdesskatt 15 Stöd för mervärdesskatt medges endast om denna utgör en slutlig utgift för stödmottagaren. Mervärdesskatt utgör en slutlig utgift när den inte får dras av eller återbetalas som ingående skatt.

7 Diarienr: 7 (10) Om Skatteverket senare fattar beslut om att stödmottagaren omfattas av skattskyldighet enligt mervärdesskattelagen för verksamhet som avses i aktuellt beslut om stöd skall stödmottagaren återbetala stöd som felaktigt utbetalats. Utvärdering 16 Svenska ESF-rådet fastställer i beslutet om stöd de villkor som ska gälla för utvärdering av projektet. Informationsansvar 17 Stödsökanden och stödmottagarna ska i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 informera om att projektet finansieras av Europeiska socialfonden och visa Europeiska Unionens emblem. Stödsökanden och stödmottagaren ska vidare enligt Rådets förordning (EG) nr 1304/2013 se till att de som deltar i en insats för unga i förekommande fall känner till att insatsen finansierats genom sysselsättningsinitiativet för unga. Handlingars tillgänglighet och kontroll m.m. 18 Svenska ESF-rådet ska enligt bestämmelserna i Europaparlamtets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder följa upp och kontrollera att projekt genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, dessa föreskrifter, tillämpliga regler samt beslutet om stöd. Svenska ESF-rådet, har rätt att hos stödsökanden, stödmottagare, samverkansparter och medfinansiärer eller i projektets lokaler följa upp arbetet och ta del av handlingar och uppgifter som kan ge upplysningar om projekt, genomförandet därav inbegripet erforderlig räkenskapsinformation och resultatuppfyllelse. Stödsökanden, stödmottagare, samverkanspart och medfinansiärer ska hålla ovan nämnda handlingar tillgängliga för Svenska ESF-rådet. Handlingar och uppgifter, inklusive räkenskapsinformation, ska hållas tillgängliga i original eller i form av bestyrkta kopior eller på allmänt godkända databärare under 4 år från och med den 31 december det år då beslut om slututbetalning fattades. Ovan angivna tidsperiod avbryts vid rättsliga förfaranden eller efter begäran av EU-kommissionen. Nationella revisions- och kontrollorgan, Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten ska ha samma rätt som Svenska ESF-rådet enligt ovan. Förändringar i projekt 19 Stödsökanden och stödmottagare ska skyndsamt och skriftligen informera Svenska ESF-rådet om förutsättningar för beslutet om stöd (projektet) ändras. Vid följande förändringar ska stödsökanden och stödmottagaren inhämta Svenska ESF-rådets beslut innan en förändring får genomföras. 1. vid ändring av projektets inriktning,

8 Diarienr: 8 (10) 2. vid väsentliga ändringar i projektets genomförande, 3. vid ändring av projektets kostnads- eller finansieringsbudget, 4. vid väsentliga ändringar i projektorganisationen, om stödsökandens verksamhet helt eller delvis överlåts, eller på annat sätt övergår till annan juridisk eller fysisk person, 5. vid förändringar av projektets mätbara mål och indikatorer samt det förväntade resultatet och de förväntade effekter som ska uppnås genom projektet.. På samma sätt ska stödsökanden och stödmottagare anmäla till Svenska ESF-rådet när det vid genomförande av projekt som delvis finansieras av den regionala utvecklingsfonden kan antas uppkomma nettoinkomster. Ändring av villkor 20 Av Svenska ESF-rådets beslut om stöd framgår med vilken tidsintervall Svenska ESF-rådet kan göra översyn av och i förekommande fall besluta om ändrade villkor och förutsättningar för beslutet om stöd. Översynen ska avse en bedömning av projektets - operativa, ekonomiska och administrativa förmåga, - redovisad resultatuppfyllelse jämförd med förväntad resultatuppfyllelse, och - andra omständigheter av sådant slag som följer av den utlysta ansökningsomgången och som kan läggas till grund för ett beslut om nya eller förändrade villkor för projektet. Ovanstående gäller för projekt som pågår längre än ett år. Rapportering 21 Stödsökanden och stödmottagare ska rapportera till Svenska ESF-rådet om de resultat och den verksamhet som utförts med stöd från Europeiska socialfonden. Läges- och slutrapporter ska lämnas till Svenska ESF-rådet på av Svenska ESF-rådet bestämda formulär. Lägesrapportering 22 Stödmottagaren ska senast vid varje ansökan om utbetalning lämna in en lägesrapport till Svenska ESF-rådet. Rapporten ska kortfattat beskriva hur projektet genomförts under den aktuella perioden med tydlig koppling till - projektets resultat. - projektets genomförande, och - fastställd budget. Avvikelser ska kommenteras särskilt och åtgärder för att komma tillrätta med avvikelsen ska beskrivas. Slutrapportering 23 Stödsökanden och stödmottagare ska senast i samband med ingivande av den sista ansökan om utbetalning bifoga en slutrapport.

9 Diarienr: 9 (10) Av slutrapporten ska projektets resultat framgå liksom de åtgärder som vidtagits med anledning av avvikelser mellan förväntat och faktiskt resultat. Slutrapporten ska även innehålla en sammanfattande uppföljning av hela projektet och redogöra för den utvärdering av projektet som genomförts i enlighet med 16 ovan och i förekommande fall åtgärder som vidtagits med anledning av utvärderingen. Undantag 24 Om det finns särskilda skäl får Svenska ESF-rådet besluta om undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. Krav på återbetalning 25 Enligt 2 kap. 41 i förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder är stödmottagare återbetalningsskyldig 1. om ett stödbeslut upphävs sedan stöd har betalats ut till följd av beslutet, eller 2. om en stödmottagare i övrigt har tagit emot stöd för utgifter som inte är stödberättigande. Svenska ESF-rådet ska kräva att motsvarande del av stödet betalas tillbaka. Återbetalning får krävas inom 10 år från det att beloppet betalades ut. Enligt artikel 143 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 får ett återkrävt belopp som utgör en oriktighet inte återanvändas i samma projekt. Det beslutade stödet ska därför minskas med motsvarande belopp. Övergångsbestämmelser 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den dag de utkommer från trycket. 2. Genom dessa föreskrifter upphävs Svenska ESF-rådets tidigare föreskrifter och allmänna råd (TVFS 2010:1) om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige De tidigare föreskrifterna (TVFS 2010:1) gäller dock fortsättningsvis för projektrelaterade ärenden som är beslutade under programperioden och för att avsluta denna programperiod. Lars Lööw Generaldirektör Joakim Gräns Verksjurist

10 Diarienr: 10 (10) Bilaga 1 till Svenska ESF-rådets föreskrifter och allmänna råd TVFS (2015:XX) Kostnadskategorier klassificerade som indirekta kostnader i enlighet med 9 Övergripande styrning och ledning Övrig indirekt personalkostnad i organisationen till den del som inte arbetar direkt i projektet (ledning, kundservice, personalenhet, ekonomi, administration, IT-support, information, marknadsföring, juridik m.m.) Centralt personalstöd för all personal i organisationen Utbildning och annan kompetensutveckling för ordinarie arbete. Här avses inte projektrelaterad utbildning. Rekryteringskostnader inklusive utannonsering av tjänst Sjuk- och hälsovård Frisk- och personalvårdsförmåner Lokalkostnader (personal anställda i projektet) Lokalkostnader administration Förvaltning och drift av lokaler, inkl. underhåll, städ/vaktmästeri och reparationer Försäkringar kopplade till lokaler för personal och till kontorsutrustning (brand, stöldförsäkring) El, värme, vatten Reception, kontorsservice, telekommunikation (personal anställda i projektet) Kommunikation; telefon, fax, internet, postservice, porto Kontorsutrustning (möbler, datorer inklusive programvaror, m.m.); Inköp, hyra, avskrivning, reparation och underhåll Kontorsmaterial Kopieringskostnader Bankavgifter; t.ex. konto- och kortavgift nödvändiga för projektet (inte ränte- och andra transaktionsavgifter) Böcker/tidningar, medlemsavgifter m.m. Registratur och arkivering Registratur- och arkiveringskostnader Övriga kostnader (personal anställda i projektet) Parkeringskostnader Intern representation; mat och gåvor

11 1(18) Promemoria Diarienummer Joakim Gräns Konsekvensutredning för en ny föreskrift och allmänt råd (TVFS 2015:XX) om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Bakgrund EU har beslutat om en ny programperiod för den Europeiska socialfonden; , och Europaparlamentet och Rådet har beslutat om nya förordningar vilka bl.a. reglerar hur stöd från den Europeiska socialfonden får beslutas och användas under den nya programperioden. I nu relevant avseende är det främst - Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionalfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionalfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt upphävande av rådets förordnig (EG) nr 1083/2006 och - Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av Rådets förordning (EG) nr 1081/2006. Dessa förordningar förkortas nedan med EU:s strukturfondsförordning (1303/2103) och EU:s förordning om socialfonden (1304/2013). Sveriges Regering har den 3 december 2014 beslutat om ett Nationellt socialfondsprogram inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Regeringen har vidare beslutat två nya förordningar; förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder, vilken trädde ikraft den 1 januari 2015, och förordning (2015:61) om statligt stöd inom det nationella socialfondsprogrammet, vilken trädde ikraft den 1 april Förordning (2014:1383) kallas nedan för den svenska strukturfondsförordningen. Genom den svenska strukturfondsförordningen upphör förordningen (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder att gälla och genom förordningen (2015:61) upphör förordningen (2009:982) om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning att gälla. Med anledning här av kan Svenska ESFrådets nuvarande föreskrift och allmänna råd TVFS (2010:1) om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige inte längre tillämpas på ärenden Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box , Telefon: Fax: Webbplats: Stockholm

12 2(18) som beslutas under den nya programperioden Följaktligen måste Svenska ESFrådet ersätta föreskriften TVFS (2010:1) och ta fram en ny föreskrift för innevarande programperiod. 2. SYFTE Denna konsekvensutredning avser Svenska ESF-rådets föreslagna föreskrift och allmänna råd (2015:xx) om stöd från Europeiska socialfonden (ESF) inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning , vilken är planerad att träda ikraft när den utkommer från trycket och från vilken tidpunkt föreskriften TVFS (2010:1) ska upphöra att gälla. Föreskriften är en verkställighetsföreskrift enligt bemyndigande i 2 kap. 46 förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Förordningens förslag - har EU-anknytning - har inte finansiell innebörd - har organisatorisk innebörd - har inte betydelse för miljön. Några konsekvensutredningar avseende Regeringens förordningar (2014:1383) och (2015:61) har inte upprättats eftersom det har bedömts obehövligt med hänsyn till att medel till strukturfonderna hanteras årsvis inom ramen för statsbudgeten. Prioriteringar och förväntade resultat av satsningarna har beslutats av regeringen i den så kallade partnerskapsöverenskommelsen samt i respektive program. Denna bedömning torde också kunna utsträckas till den föreskrift som Svenska ESF-rådet tar fram. Den föreslagna föreskriften är en verkställighetsföreskrift och därtill mindre omfattande denna programperiod än den föregående eftersom många centrala bestämmelser nu återfinns i regeringarnas förordningar och inte som tidigare i myndighetsföreskriften. Eftersom programperioden redan är inledd är det angeläget att föreskriften träder i kraft omgående. 3. METOD De svenska förordningarna (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder och förordningen (2015:61) om statligt stöd inom det nationella socialfondsprogrammet reglerar vad som krävs för att någon ska erhålla stöd ur Europeiska socialfonden, vad sådant stöd ska uppnå samt vilka krav som kan ställas på stödmottagare och på en förvaltande myndighet. I förordningen föreskrivs vidare i detalj vad ett beslut om stöd måste omfatta.

13 3(18) För att på ett enkelt och förutsägbart sätt klargöra hur dessa krav säkerställs och hur insatser ska följas upp anser Svenska ESF-rådet att den mest lämpliga metoden är att ta fram en generell verkställighetsföreskrift. Detta metodval stämmer också överens med hur Statens Jordbruksverk och Tillväxtverket valt att reglera motsvarande frågor inom ramen för sina uppdrag. Myndighetens föreskrift kommer att kompletteras med andra styrdokument såsom handböcker, informationsinsatser och framför allt av myndigheten framtagna formulär och blanketter som stödsökande ska fylla i, i samband med att de ansöker om utbetalning om stöd eller annars rapporterar till myndigheten om hur en stödinsats genomförs. På så sätt förenklas handläggning av stödärenden både för myndigheten och för stödsökandena och den administrativa bördan reduceras. Svenska ESF-rådet bedömer att det inte finns något kostnadseffektivt alternativ till verkställighetsföreskrifter. 4. Förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder Den nya svenska strukturfondsförordningen är en gemensam förordning för förvaltningen av EU:s strukturfonder i Sverige efter EU-rättslig modell. Gemensam i meningen att den omfattar förvaltningen av Europeiska struktur- och investeringsfonder i Sverige, så kallade ESI-fonder. Förordningen innehåller bestämmelser som kompletterar underliggande EU-rättsliga bestämmelser; främst EU:s strukturfondsförordning. Den nya svenska strukturfondsförordningen är förändrad jämfört med den förra programperioden och medför bl.a; - Att centrala bestämmelser som om stödberättigande kostnader föreskrivs i förordningsform jämfört med att som tidigare ha lämnats till myndigheternas verkställighetsföreskrifter. - Ökade krav på samarbete och samordning mellan olika förvaltande myndigheter (Förutom Svenska ESF-rådet främst Statens jordbruksverk och Tillväxtverket.). - Ökat fokus på förenklingsåtgärder som syftar till att minska den administrativa bördan för både stödmottagare och förvaltande myndigheter. - Skärpta krav på resultat och resultatuppföljning. - Skärpta krav på förvaltande myndigheter att säkerställa att stöd inte används på ett oriktigt sätt. - Skärpta krav på en digital ärendehantering. - Skärpta krav på att Svenska ESF-rådet ska tidigarelägga kontroller och mer proaktivt följa upp hur stödinsatser genomförs inte bara avseende resultat utan också angående hur insatser genomförs.

14 4(18) - Ett skärpt fokus på hur stödinsatser bereds och beslutas med beaktande av bestämmelserna om statligt stöd i artikel 107 och 108 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt. 5. Svenska ESF-rådets föreskrift Den föreslagna föreskriften är mindre omfattande än myndighetens föreskrift för den föregående programperioden eftersom flera centrala bestämmelser som tidigare reglerades i myndighetens föreskrift numera återfinns i den svenska strukturfondsförordningen. Vidare följer av 2 kap. 14 och 15 i nämnda förordning att myndighetens beslut om stöd i större detalj än tidigare programperiod ska innehålla vissa preciserade uppgifter som annars skulle behöva hanteras i föreskriften. Förhållanden som sammantaget medför att vissa bestämmelser inte längre behöver tas med i myndighetens föreskrift. De väsentligaste förändringarna i den föreslagna föreskriften jämfört med föreskriften för programperioden (TVFS 2010:1) är; - ESF-rådet tydliggör och anpassar definitioner till den nya programperioden - tar fram nya allmänna råd, - förenklar kraven på ansökningar om utbetalning av stöd, - klargör vad som avses med förenklade kostnadsalternativ, och - tydliggör att myndigheten i projekt som varar längre än ett år, kan se över och ändra villkor med vissa specificerade intervaller. 6. Förtydligande kommentarer till föreskriftens bestämmelser och sammanfattande bedömningar av konsekvenser och för vilka som berörs 1 Tillämpningsområde Bestämmelsen syftar till att klargöra att föreskriften reglerar ärenden där Svenska ESF-rådet i egenskap av förvaltande myndighet fattar beslut om stöd från Europeiska socialfonden inom ramen för det nationella socialfondsprogrammet inom målet investering för tillväxt och sysselsättning Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för dessa eller andra intresserade eftersom bestämmelsen bara är ett tydliggörande av vad som redan gäller.

15 5(18) 2 Grundläggande bestämmelser Bestämmelsen syftar till att klargöra vilka EU-rättsliga och nationella bestämmelser som föreskriften ska komplettera och som utgör grunden för föreskriften. Det förtjänar att lyftas fram att EU:s budgetförordning (EU) 966/2012 omnämns eftersom hanteringen av medel ur den Europeiska socialfonden är en hantering av EU-medel och det mot den bakgrunden att bl.a. Europaparlamentets - och Rådets förordning (EU) 1303/2013 direkt hänvisar till bestämmelser i EU:s budgetförordning. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för dessa eller andra intresserade eftersom bestämmelsen bara är ett tydliggörande av vad som redan gäller. Bestämmelsen bidrar också till en stärkt fondsamordning med Tillväxtverket 3 Definitioner Bestämmelsen är en utveckling av motsvarande bestämmelse i TVFS 2010:1. Under förra programperioden har ett flertal begrepp utkristalliserats som särkilt betydelsefulla och dessa definieras i den föreslagna bestämmelsen. I punkt 1 - punkt 3 klargörs att en stödsökande måste vara en juridisk person samt att stödsökanden inte också måste vara en stödmottagare. I punkt 2 punkt 3 klargörs att också den som bedriver organiserad ekonomisk verksamhet utan att vara en juridisk person kan omfattas av stöd från socialfonden. Det är anpassning till det nya socialfondsprogrammet enligt vilket också den som bedriver näringsverksamhet i form av enskild firma kan bli föremål för insatser finansierade av den Europeiska socialfonden. I punkt 4 förklaras vad en insats är. Begreppet insats är hämtat ur EU-förordningarna och motsvarar begreppet projekt som används i den svenska förordningen. I punkt 5 klargörs vad en projektdeltagare är i föreskriftens mening. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödsökanden eller andra intresserade eftersom bestämmelsen bara är ett tydliggörande av vad som gäller. Genom bestämmelsen anser myndigheten att förutsägbarhet och transparens ökar.

16 6(18) 4 Utlysningar Bestämmelsen är en direkt motsvarighet till 4 i TVFS 2010:1. Den föreslagna ordalydelsen är delvis en anpassning till det etablerade begreppet utlysning, delvis ett klargörande av att en utlyst ansökningsomgång reglerar de förutsättningar som gäller för den enskilda utlysningen och slutligen ett tydliggörande av att utlysningar publiceras på Svenska ESFrådets hemsida. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödsökanden eller andra intresserade eftersom bestämmelsen bara är ett tydliggörande av vad som gäller. Genom bestämmelsen bedömer myndigheten att förutsägbarhet och transparens ökar. 5 Ansökan om stöd Bestämmelsen ändrar inte i sak vad som gäller sedan tidigare. Ansökningar ska även fortsättningsvis lämnas på av Svenska ESF-rådet framtagna formulär. Bestämmelsen är dock en utveckling vad avser metodik för den tydliggör att ansökningar i första hand ska lämnas digitalt. Detta för att öka stödsökandenas möjlighet att utan tillkommande kostnader lämna digitala ansökningar. Bestämmelsen är en anpassning till de underliggande EU-krav på en digitalisering av ärendeprocessen som följer av de underliggande EU-förordningarna. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några allvarliga konsekvenser för stödsökande eller andra intresserade. En ökad digitaliserad ärendehantering torde även underlätta och förenkla för både stödsökanden och för Svenska ESF-rådet. Det finns inga formella krav i de underliggande förordningarna, varken i den nationella eller de EU-rättsliga, på att ansökningar om stöd ska vara undertecknade. Inte heller i Förvaltningslagen (1986:223) finns ett sådant krav. Föreskriftens krav på att en ansökan om stöd ska vara undertecknad syftar till att säkerställa att ansökningar om stöd är autentiska och seriöst menade samt till att säkerställa att de behörighetshandlingar och attesträttigheter etc. som upprättas för anställda i projekten är riktiga. I artikel c) i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 1303/2013 följer vidare att förvaltande myndigheter ska införa effektiva och proportionella bestämmelser om bedrägeribekämpning. En undertecknad handling kan kopplas till straffansvar enligt Brb 15 kap. 10 och 11, vilket gör att kravet är i linje med ovannämnda underliggande EU-

17 7(18) rättsliga krav på förvaltande myndigheter att förebygga och motverka hot mot EU:s finansiella intressen, se även Brb 9 kap. 1 och 3a.. I bestämmelsens avslutande stycke anges att en ansökan om stöd ska ha inkommit inom den tid som föreskrivs i en utlyst ansökningsomgång. Det står alltså inte en sökande fritt att ansöka när som helst utan bara i enlighet med de förutsättningar som Svenska ESF-rådet bestämt för en viss anslutning. Bestämmelsen utgör inte någon egentlig förändring jämfört med vad som gällt tidigare utan tydliggör vad som gäller och får därmed anses förenkla och öka förutsägbarheten för sökandena. 6 Underlag till en ansökan om stöd Bestämmelsen överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelse i TVFS 2010:1. Bestämmelsen innehåller en katalog av olika sorters underlag som måste bifogas en ansökan om stöd så att Svenska ESF-rådet kan pröva ansökan i enlighet med de krav som föreskrivs i 2 kap. 8 i förordningen (2014:1383). Bestämmelsen anknyter även till de uppgifter som en sökande ska lämna i formuläret för ansökan om stöd som myndigheten tillhandahåller digitalt. Den föreskrivna katalogen av underlag utgör en utvidgning jämfört med vad som gällde under den föregående programperioden. Utvidgningen avser främst uppgifter om sökanden och projektorganisationen som syftar till att myndigheten ska kunna ta ställning till en sökandes genomförandekapacitet, vilket följer av de skärpta krav som de underliggande EUförordningarna ställer i detta avseende. Utvidgningen innefattar också underlag som ska möjliggöra för Svenska ESF-rådet att mäta om ett projekt uppnår förväntade resultat m.m. Att ett projekt uppnår ett förväntat resultat är en förutsättning för utbetalning av stöd. Genom detta krav säkerställs också att en stödsökande är delaktig i att fastställa det förväntade resultatet och effekterna. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några allvarliga konsekvenser för stödsökande eller andra intresserade. Bestämmelsen torde öka transparensen genom att tydliggöra för sökandena vad för slags uppgifter som efterfrågas i ansökningsformuläret och därmed förenkla framtagandet av nödvändiga underlag. Bestämmelsens utformning bidrar även till fondsamordningen med Tillväxtverket eftersom sistnämnda myndighet utformat motsvarande bestämmelse på ett snarlikt sätt och i enlighet med samma metodik.

18 8(18) 7 Stödberättigade utgifter och ett allmänt råd om kostnadseffektivitet. Bestämmelsen är ny och består av två led; dels ett krav på att projekt ska bedrivas kostnadseffektivt, dels en hänvisning till 2 kap i förordningen (2014:1383) vari föreskrivs om stödberättigade kostnader. 2 kap i nämnda förordning innehåller bestämmelser som under föregående programperiod återfanns i myndighetens föreskrift. För tydlighetens skull innehåller föreskriften en direkt hänvisning till bestämmelserna i förordningen. I 2 kap. 20 förordningen (2014:1383) föreskrivs att projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Vidare föreskrivs att stödmottagare som inte tillämpar bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling ska följa de principer som ges uttryck för i 1 kap. 9 LOU (likabehandling, icke-diskriminering, transparens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet). Begreppet kostnadseffektivt är ytterst hämtat ur EU:s budgetförordning (EU) nr 966/2012 men används också i EU:s strukturfondsförordning (EU) nr 1303/2013 av vilken följer att EUmedel ska användas med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning. Användandet av begreppet kostnadseffektivitet i den svenska strukturfondsförordningen (204:1383) är i mångt en utveckling av begreppet affärsmässiga villkor i den tidigare strukturfondsförordningen (2007:14). Begreppet affärsmässiga villkor har huvudsakligen använts som en kravställning angående hur stödmottagare som inte omfattas av bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling ska köpa in varor och tjänster. Därför anges i det allmänna rådet att den som i en inköps- eller upphandlingssituation utnyttjar de möjligheter som marknaden erbjuder genom t.ex. en konkurrensutsättning normalt antas uppnå ett kostnadseffektivt resultat. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödsökande eller andra intresserade eftersom bestämmelsen bara klargör vad som föreskrivs i den svenska strukturfondsförordningen (2014:1383). Bestämmelsen förenklar för samtliga berörda och ökar förutsägbarhet och transparens till nytta för stödsökande och stödmottagare. 8 Förenklade kostnadsalternativ Enligt artikel 4.10 i EU:s strukturfondsförordning EU nr 1303/2013 ska både Kommissionen och medlemsstaterna utföra sina uppgifter med målsättningen att minska den administrativa bördan för stödmottagarna. Artiklarna 67 till 69 i samma förordning ger även möjlighet att på sätt följer av artikel i EU:s socialfondsförordning använda förenklade kostnadsalternativ; enhetskostnader, engångsbelopp och schabloner istället för verkliga

19 9(18) kostnader. Avsikten är att förenkla för både stödmottagare och den förvaltande myndigheten vid beräkning och redovisning av kostnader. I 2 kap. 15 i den svenska strukturfondsförordningen föreskrivs att den förvaltande myndigheten i beslutet om beviljande av stöd ska ange hur kostnaderna i ett projekt ska redovisas. Mot den bakgrunden innehåller bestämmelsen en övergripande redogörelse för vad som är förenklade kostnadsalternativ och hur sådana beräknas. Bestämmelsen är utformad på ett övergripande sätt för att inte riskera att den på något sätt kan antas ersätta den individuella utformning av ett beslut om beviljande av stöd i relevant avseende, som ju har en bindande effekt för den enskilde stödmottagaren. Ersättning för kostnader ska normalt betalas i efterskott. När det förenklade kostnadsalternativet engångsbelopp används får det till konsekvens att utbetalning får ske först när ett projekt är genomfört och projektresultatet kan mätas. Av den anledningen innehåller bestämmelsen en möjlighet att i beslutet om beviljande av stöd fastställa mätbara delresultat. Det möjliggör att vid långvariga projekt underlätta en stödmottagares likviditet och betala ut motsvarande del av klumpsumman innan projektet är avslutat, jfr 2 kap. 14 i den svenska strukturförordningen. Genom att använda förenklade kostnadsalternativ slipper stödmottagare en krävande redovisningsprocedur där enskilda kostnader alltid ska styrkas med verifikationer. Nu används i stället i förväg av myndigheten fastställda belopp. Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden och beskriver och förtydligar de förenklade kostnadsalternativ som kan användas i enskilda projekt. Det har ansetts lämpligt mot bakgrund av att 2 kap. 18 p 6 i den svenska strukturförordningen föreskriver att utgifter är stödberättigande om de kan styrkas av stödmottagaren genom fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar som bokförts i enlighet med god redovisningssed eller uppfyller de krav som gäller för förenklade kostnadsalternativ enligt vad som framgår av artiklarna och 109 i EU:s strukturfondsförordning eller artikel 14 i EU:s förordning (1304/2013) om socialfonden. Genom bestämmelsen bedömer myndigheten att förståelsen om vad förenklade kostnadsalternativ är ökas hos stödmottagarna och användandet av dessa kostnadsalternativ kommer att förenkla för både stödmottagare och för den förvaltande myndigheten.

20 10(18) 9 Indirekta kostnader Av artikel 68 1.b i EU:s strukturfondsförordning följer att medlemsstater får bestämma en schablonsats om högst 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen. Med stödberättigade indirekta kostnader avses det som i vardagligt språkbruk kallas för kostnader för overhead/oh-kostnader. Genom bestämmelsen fastställs en bestämd schablonsats om 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader. Meningen med att använda en schablonsats är att de faktiska OH-kostnaderna i ett projekt inte behöver verifieras. Avsikten är att förenkla för stödmottagarna. I bilaga 1 till föreskriften specificeras vilka kostnadskategorier som är indirekta kostnader. Bestämmelsen berör samtliga stödmottagare. Genom att använda förenklade kostnadsalternativ slipper stödmottagare en krävande redovisningsprocedur där enskilda kostnader alltid ska styrkas med verifikationer. Nu används i stället en av myndigheten i förväg fastställd schablonsats. Bestämmelsen utgör även ett övergripande förtydligande av beslutet att bevilja stöd eftersom myndigheten i nämnda beslut är skyldig att ange hur kostnaderna i ett projekt ska redovisas. Genom bestämmelsen bedömer myndigheten att förståelsen om vad förenklade kostnadsalternativ är ökas hos stödmottagarna och att användandet kommer att förenkla för både stödmottagare och för den förvaltande myndigheten. 10 Ansökan om utbetalning av stöd Som nämnts ovan (5 ) har kraven på en digital ärendehantering stärkts. Därför föreskrivs att en ansökan om utbetalning av stöd ska lämnas elektroniskt. Vidare föreskrivs att ansökningar om utbetalning ska omfatta perioder om en till tre månader. Genom att föreskriva om ett krav på ett bestämt tidsintervall antar myndigheten att projekt med regelbundna intervall kommer att ansöka om utbetalning. Bestämmelsen ska främja regelbundna utbetalningar och ett jämt och förutsägbart flöde till myndigheten. Under förutsättning att det är förenklande för alla berörda införs en bestämmelse enligt vilken myndigheten kan medge att ansökningar får avses andra perioder. Undantaget kan användas vid t.ex. korta projekt eller om det skulle slumpa sig så att det endast återstår fyra månader av en projektperiod efter den näst sista utbetalningen av stöd.

21 11(18) Bestämmelsen berör samtliga som söker stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödmottagare. Bestämmelsen förenklar för samtliga berörda och ökar förutsägbarheten och transparensen till nytta för både stödsökande och stödmottagare. 11 Underlag till en ansökan om stöd och allmänt råd om underlag till ansökan om stöd. Bestämmelsen motsvarar 8 i myndighetens nuvarande föreskrift TVFS (2010:1). Jämfört med den bestämmelsen är 11 något förkortad och mer överskådlig. De uppgifter som krävs in från stödmottagaren är sådana uppgifter som oundgängligen krävs för att myndigheten ska kunna pröva en ansökan om stöd. Vidare så tydliggörs vilka andra former av underlag som beroende på omständigheterna i det enskilda fallet är behövliga. Distinktion är gjord för att förenkla för stödmottagare så att dessa inte behöver ta fram och skicka in underlag som myndigheten inte behöver. I det allmänna rådet förtydligar myndigheten vad som typiskt sätt är adekvata upphandlingsoch inköpsunderlag. Motsvarande förtydligande fanns i den förra föreskriften och det torde även fortsättningsvis vara till störst nytta för stödmottagare som inte omfattas av bestämmelserna i LOU. Bestämmelsen berör samtliga som får stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödmottagarna eftersom bestämmelsen bara tydliggör vilka slags underlag myndigheten behöver för att pröva en ansökan. Dessa krav överensstämmer med de uppgifter stödsökande måste lämna i det elektroniska formulär som myndigheten tillhandahåller. Bestämmelsen förenklar för samtliga berörda och ökar förutsägbarhet och transparens till nytta för stödsökande och stödmottagare. 12 Utbetalning av stöd Bestämmelsen motsvarar motsvarande bestämmelse i 10 i TVFS (2010:1). Liksom tidigare gäller att utbetalning sker i efterskott. Den ändrade formuleringen motiveras av att det i denna programperiod finns två principiellt olika sätt att redovisa kostnader, se 2 kap. 18 punkt 6 i den svenska strukturfondsförordningen. En följd härav är att vissa förenklade kostnadsalternativ inte kräver att t.ex. en utgift är betald, eller att den ska verifieras med faktura eller likande underlag.

22 12(18) Bestämmelsen berör samtliga som får stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödmottagare eftersom bestämmelsen bara klargör vad som föreskrivs i den svenska strukturfondsförordningen (2014:1383). Bestämmelsen förenklar för samtliga berörda och ökar förutsägbarhet och transparens till nytta för stödsökande och stödmottagare. 13 Förskott Bestämmelsen motsvarar 9 i TVFS (2010:1). Liksom tidigare gäller att Svenska ESF-rådet kan betala ut stöd i förskott. Av 2 kap. 17 i den svenska strukturfondsförordningen följer att det får ske om det föreligger särskilda skäl och det motiveras av en stödsökandes ekonomiska bärkraft. Det är således fråga om en undantagsbestämmelse. Av den anledningen har svenska ESF-rådet valt att utveckla bestämmelsen och att tydliggöra vad en sådan prövning måste omfatta. Därvid har myndigheten tagit hänsyn till de skärpta krav som EU:s strukturfondsförordning ställer på förvaltande myndigheter att beakta stödsökandens genomförandekapacitet ( jfr artikel d) och angående att vidta proportionella åtgärder som förebygger oriktigheter och brottslighet (jfr. artikel c). Den ändrade utformningen syftar till att korta och tydliggöra bestämmelsen jämfört med tidigare. Bestämmelsen berör samtliga som ansöker om stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödmottagarna eftersom bestämmelsen bara tydliggör vilka slags överväganden myndigheten behöver göra för att pröva en ansökan om förskott. Bestämmelsen förenklar för samtliga berörda och ökar förutsägbarhet och transparens till nytta för stödsökande och stödmottagare. 14 Redovisning Bestämmelsen motsvarar 11 i den tidigare föreskriften TVFS (2010:1). Den något ändrade formuleringen är avsedd att inrymma förenklade kostnadsalternativ och en hantering av mycket små projekt bestämmelsen på ett lämpligt sätt och ska inte anses nedföra någon förändring i sak. Bestämmelsen berör samtliga som ansöker om stöd ur den Europeiska socialfonden men torde inte medföra några konsekvenser för stödmottagarna eftersom bestämmelsen bara tydliggör vilka slags krav myndigheten behöver göra.